Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av en svensk övervakningssatellit för försvars- och säkerhetsändamål.
Svensk rymdteknik åtnjuter stor internationell respekt inom sina områden, vilket är ett resultat av innovativa satsningar på djärva projekt. Forskningssatelliterna Viking (rymdplasmafysik) och Odin (astronomi och klimatforskning) som sändes upp 1986 respektive 2001 brukar till exempel framhållas som extremt tids- och kostnadseffektiva i internationell jämförelse, det vill säga de tillhandahåller mycket forskning per spenderad krona. Svensk rymdindustri byggde också Europas första månsond, Smart-1, som nådde månen 2006. Detta tekniskt mycket krävande projekt hade den europeiska rymdorganisationen som beställare, och projektet genomfördes inom ramen för en snäv budget.
Denna svenska industriella förmåga kan användas för att anskaffa, eller hyra, ett eget nationellt övervakningssatellitsystem. Systemet som ska kunna ta bilder med hög upplösning kan på så sätt bli ett stöd åt Försvarsmakten och andra offentliga hjälpinsatser utanför landets gränser. En sådan satellit kan således också utgöra ett stöd för svensk trupp på utlandsuppdrag, övervaka vårt närområde och sättas in vid kriser i främmande länder som kan drabba svenska medborgare.
För närvarande förbereds uppsändningen av en svensk satellit, Prisma, vilket är en teknikdemonstrator beställd av Rymdstyrelsen. Denna satellitkonstruktion kan utgöra grunden för en egen övervakningssatellit. Ett eget satellitsystem med en satellit i rymden med en livslängd på minst fem år kan kosta mellan 150 och 200 miljoner kronor per år. Regeringen bör snarast låta utreda frågan om en egen svensk övervakningssatellit.