Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett lagförslag om att begränsa pyrotekniska produkter i tid och plats.
Att fira nyår, påsk och valborg med pyrotekniska produkter som fyrverkerier är en gammal svensk tradition. På senare år har användandet ökat, inte bara dessa dagar utan lång tid både före och efter. Att man inte får sälja smällare till någon under 18 år har inte haft någon större effekt, eftersom vuxna köper ut och delar med sig till barnen.
Det är många i vårt samhälle som av olika skäl har mycket stora obehag av smällandet. Det är också många som varje år skadas vid hanteringen av pyroteknisk utrustning, fingrar sprängs bort och händer skadas. Olyckor med dödlig utgång inträffar varje år.
Många har husdjur som kryper ihop darrande av skräck eller gömmer sig. Därför startades Smällarupproret bland hundägare. Man vill få stopp på plågan. Familjerna får tillbringa nyårsafton bakom fällda persienner och radion på högsta volym för att i möjligaste mån stänga ute ljud och ljus från fyrverkerierna. Ibland hjälper inte detta utan man tvingas droga sina hundar och katter så de kan uthärda. Smällandet på gator är en plåga under lång tid och orsakar stor stress hos skottkänsliga hundar.
Även på landsbygden smäller det och många hästar mår mycket illa. Nästan varje år rapporteras om hästar som i vild panik brutit sig ut ur hagar och i vissa fall skadats.
Det är mycket olyckligt att människor, djur eller egendom skadas till följd av fyrverkeripjäser. Fyrverkerier omfattas av lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Det ökade användandet av fyrverkerier och smällare är ohållbart. Självklart ska vi fortsätta att fira nyår, påsk och valborgsmässoafton med fyrverkerier, men det bör ske under kontrollerade förhållanden och under begränsad tid. Kanske på av kommunerna avsedda och godkända platser? Vid privata tillställningar borde tillstånd krävas hos kommunen. Det bör snarast göras en revidering av lagstiftningen för att begränsa användningen i tid och plats. Denna lag har varit föremål för utredning (SOU 2006:16) och det föreslås att den bör moderniseras.
Tonvis med kemikalier sprids varje år genom fyrverkerier. Genom att begränsa användning av pyrotekniska produkter minskar vi också spridningen av dessa kemikalier (aluminium, arsenik, barium, bly och ett femtontal andra metaller). Mängden är avsevärd och kan inte negligeras.
För att åtgärda problemen anser vi att regeringen snarast bör återkomma med lagförslag om att begränsa pyrotekniska produkter i tid och plats.