Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en sårbarhetsbedömning för svenskt vidkommande när det gäller IT-relaterade hot mot landet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en sårbarhetsbedömning för svenskt vidkommande när det gäller EU-områdets energiberoende och risken att energileveranser kan användas som ett försvarspolitiskt verktyg av annan makt.
Modern stridsföring tar sig nya uttryck. Även om Rysslands attack på Georgien 2008 på många sätt följde ett mer traditionellt tillvägagångssätt med pansar och flygbombningar fanns även andra inslag såsom internationellt misstänkliggörande av den folkvalda statsledningen samt IT-anfall. Det sistnämnda var också något som prövades ungefär ett år tidigare då Estland utsattes för vedergällning i samband med incidenter kring flyttandet av ett soldatmonument från Sovjettiden. IT-attacken mot Estland ledde till att myndigheters och bankers dataservrar slogs ut genom bland annat massmail. Under några dagar var centrala funktioner utslagna i Estland på grund av dessa angrepp. I dag försöker man tillvarata erfarenheterna bland annat genom att tillsammans med andra Natoländer utveckla en strategi för att möta den här typen av nya tidens hot. En skola har bildats med säte i Tallinn för att just utbilda kring dessa frågor.
IT-attacker är inte endast ett nytt inslag i stridsföringen. Även hot om stoppade energileveranser kan fungera som vapen. Regeringen i London har exempelvis uppmärksammat Storbritanniens oproportionerligt stora beroende av gasleveranser från Ryssland och satt det i ett större sammanhang. Tidigare har exempelvis länder som Ukraina och Georgien i samband med konflikter oförklarligt drabbats av uteblivna leveranser.
EU-området är i behov av säkra och omfattande gas- och oljeleveranser. Samtidigt gäller det att undvika en beroendeställning. Det strategiska värdet av leveransvägar för olja och gas är av stor strategisk betydelse. Det senare märks exempelvis i oro från de tre baltiska republikerna samt Polen när en dragning av en pipeline på Östersjöns botten nu diskuteras. Både energileveransen som sådan och värnandet av infrastrukturen i form av gasledningen har försvars- och säkerhetspolitiska dimensioner för närområdet.
För en utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik i tiden är det viktigt att hela tiden beakta förändringar i närområdet men också de nya hot som kan uppstå. Tidigare har exempelvis den parlamentariska försvarsberedningen i Sverige uppmärksammat miljö- och klimatförändringarna och vad dessa kan få för konsekvenser. IT-attacker och energivapen är andra områden som berörts men som det kan finnas skäl att ge en mer central plats i en samlad bedömning. Inte minst finns det anledning att göra en sårbarhetsanalys. Hur utsatt är Sverige? Vad kan användandet av energivapnet eller IT-attacker i vårt närområde, exempelvis Östersjöområdet, leda till för konsekvenser för svenskt vidkommande?