En medvetenhet om översvämningsrisker måste till för att säkerställa byggnation, infrastruktur och odlingsmöjligheter i Mälaren. Lika viktigt är att öka beredskapen för en saltvatteninträngning som äventyrar såväl jordbruk som dricksvatten för människor och djur, samt det som sägs i motionen om behovet av att bevara Mälaren som en uthållig vattenväg, för att säkerställa en hållbar tillväxt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av vilka olika åtgärder som krävs för att bevara Mälaren som uthållig vattenväg och minska Mälarens sårbarhet.
Hoten mot vår hälsa är stora idag. Larmrapporter presenteras om människor som blir skadade av fusk med hygienen och utspädningen med oegentliga ämnen av livsmedel och foder, fågelinfluensa men också andra zoonoser skrämmer samt spridning av gamla och nya sjukdomar som tbc, hiv och aids. Samtidigt har människors miljöpåverkan förorsakat förändringar i vårt klimat som också innebär hot mot människors och djurs liv på vår planet. Vår egen och varors rörlighet i det globala samhället ställer därför alltmer krav på internationella överenskommelser om säkerhet samtidigt med lokala möjligheter att följa upp dem. Vi måste göra flera åtgärder samtidigt – minska utsläppen och öka beredskapen inför nya utmaningar.
Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel samtidigt som vatten är en källa till rekreation och glädje. Vatten är också en uthållig transportväg. Rent vatten är en grundförutsättning för liv på jorden. Hoten mot vattnet är stort världen över. Vi vet att det är stora problem i Östersjön men det är stora problem också i andra delar av världen. Vatten är kretsloppsanpassat, allt vatten hänger samman och det är samma vatten som när jorden bildades. Rent vatten och åtgärder för att hålla det rent överallt borde stå högt upp på agendan hos alla beslutsfattare. Mälaren hänger samman med Östersjön som hänger samman med Nordsjön som är en del av Atlanten som gränsar till Stilla havet etc.
Inregia har på uppdrag av Klimat- och sårbarhetsutredningen gjort en inventering av kommunernas hantering av översvämningar, ras och skred. En del vet och kan hur frågorna ska behandlas och andra uppger att de behöver mer information. Fler kommuner uppger att frågan om ett förändrat klimat ännu inte har satt sig i den kommunala planeringen. De anför att signaler från experter och myndigheter inte är tillräckligt tydliga. Höga krav måste kunna ställas på sårbarhetsanalyser och att beslut om åtgärdsprogram fattas på olika nivåer, för att undvika att människor, djur och natur kommer till skada.
De förändringar i klimatet som prognoserna visar kommer för Mälarens del inte bara att medföra stora översvämningar utan även problem med avrinningen till Östersjön. Det kommer att medföra stora risker för erosion längs stränderna och vid utloppen. Översvämning av förorenad industrimark hotar dricksvattnet.
Hösten 2000 och förvintern 2001 stod Mälarens vatten så högt att spårsystemen i Gamla stans tunnelbanestation var nära att dränkas av översvämningarna. Mälaren är sedan 1943 en reglerad sjö. Det är främst klimatet och regleringarna som avgör sjöns nivå. Men även havsnivån har betydelse. Utflödet till Östersjön kan komma att behöva regleras för att dämpa om havsnivån stiger, annars riskeras en saltvatteninträngning. Hade vattennivån stigit sju centimeter till år 2000 hade järnvägsnätet vid Stockholms central satts under vatten, liksom många av industrierna och jordbruksmarkerna kring Mälaren. Kvaliteten på dricksvattnet för Mälardalens en och en halv miljon brukare riskerades. Det handlade om sju centimeter från en gigantisk samhällskatastrof – så sårbart är det.
Klimat- och sårbarhetsutredningen visar att Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna, och anpassningen till klimatförändringarna bör påbörjas redan i dag. Mälardalens temperaturklimat kommer om 80 år att likna det som norra Frankrike har i dag, men med mer nederbörd. Mälardalen är en viktig jordbruksbygd, och det är åtskilliga jordbruksarealer som kommer att ligga under vatten om Mälaren drabbas av en översvämning. Jordbruksmark under vatten äventyrar också kvaliteten på dricksvatten. Riskerna är stora i framtiden för allvarliga översvämningar i Mälaren. De fem landshövdingarna i Mälarlänen föreslog därför följande åtgärder i ett brev till regeringen:
Slussen i Södertälje bör byggas om och kanalen förstärkas för ökad vattenströmning.
Ytterligare avtappningsanordningar bör iordningställas i samband med ombyggnad av Söderströmsområdet.
Hammarbyslussen bör byggas om och området förstärkas.
Men det finns fler hotbilder. För det första gäller det naturkatastrofer. Redan i början av 2006 presenterade Statens geotekniska institut (SGI) en handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid ett förändrat klimat. Det har redan hänt i Åre och på västkusten. Var blir det nästa gång – i Mälardalen?
I SGI:s rapport liksom i Klimat- och sårbarhetsutredningen pekades särskilt riskerna för Stockholmsområdet och Mälardalen ut. De förändringar i klimatet som prognoserna visar kommer inte bara att medföra stora översvämningar utan även problem med avrinningen av Mälaren till Östersjön. Det kommer att medföra stora risker för erosion längs stränderna och vid utloppen. Det betyder att vägar, järnvägar och övrig byggnation utefter och i närheten av Mälarens stränder kan undermineras med lägre bärighet till följd och i värsta fall kan de komma att spolas med i en översvämning.
Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande rejält ökade tappningsmöjligheter från Mälaren via slussen i Södertälje ut i Östersjön. Då måste kanalen spontas för att förhindra markerodering och den måste muddras för att motverka landhöjning. Det är inte bara vägar, järnvägar och hus som står på spel. Det är också mycket annan kommunikation. Den IT-infrastruktur som vi har byggt upp på senare år är dragen i olika tunnlar i Stockholm.
Kort sagt, en naturkatastrof i Mälarregionen skulle drabba 2,5 miljoner människor, medföra stora skador på byggnader och infrastruktur och slå hårt mot tillväxten i hela landet.
Enligt flera rapporter från internationella institutioner är fler orkaner och översvämningar att vänta i världen i framtiden. Sedan 1980 har två av tre naturkatastrofer varit relaterade till klimatet. Vi måste alltså ha en ökad beredskap för att minska sårbarheten.
För det andra gäller det smältning av landisarna vid polerna. Det höjer havsnivån på hela jordklotet och kommer självklart att påverka också Mälardalsregionen. Ännu ett hot mot vattnet i hela Mälardalen, att saltvatten rinner in i Mälaren. Vid framtida byggnation kring Mälaren måste alltså hänsyn tas till att Mälarens vatten kan behöva höjas för att inte riskera saltvatteninträngning från Östersjön, om havsnivån höjs allmänt. Analyser behövs för att åtgärda detta allvarliga hot. Förslag finns om att redan nu höja Mälarens högsta medelvattenstånd liksom att bygga vallar vid särskilt känsliga ställen. Tunnlar för avtappning respektive stopp förbi Södertälje kanal och vid Karl Johanslussen är ytterligare förslag. Fler stopportar har också lämnats som förslag.
Hur vi ska kunna komma tillrätta med detta behöver utredas av experter. De erfarenheter som då görs kan med stor säkerhet senare exporteras till andra utsatta vattenområden.
För det tredje är det viktigt att slå fast att ett expansivt näringsliv i Mälaren även i framtiden kommer att kräva transporter. Sjöfarten på Mälaren bidrar till minskad trängsel på både väg- och järnvägsnätet i regionen. Varje år fraktas 5 miljoner ton gods via Mälarhamnar och godset ökar. En tumregel är att ett medelfartyg i Mälartrafik motsvarar 130 fullastade långtradare eller uppemot 200 järnvägsvagnar. Fartygen som ska gå in i Mälaren blir större. Bulkgodset står för en stor volym, men segmentet biobränsle ökar och väntas bli ännu större när nu kraftvärmeverken i regionen konverterar från fossilt bränsle till bioenergi. De slussmöjligheter som finns måste dimensioneras till rådande trafiksituation. Om inget görs kommer sjötransporterna på Mälaren att minska med upp till 20 procent under de närmaste åren.