Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en analysutredning om Vänerns vattennivå och översvämningsrisk i ett framtida förändrat klimat.
Klimat- och sårbarhetsutredningen konstaterade i sitt betänkande att Vänern är ett av Sveriges mest utsatta områden. Vi har sett detta under flera års följd. Bland annat åren 1998, 2000 och 2001 har områdena kring Vänern drabbats av svåra översvämningar med betydande kostnader som följd.
De pågående och framtida klimatförändringarna kommer enligt prognoserna att ge ökade flöden till Vänern och en höjning av vattennivån i havet. En höjning av nivån i havet gör att tappningen ur Vänern måste minskas samtidigt som då troligtvis flödena till Vänern ökar.
Översvämningarna har blivit fler de senaste åren, och detta kan bero på att vi idag har ett annat klimat än då vattendomen togs fram på 1930-talet. Vattendomen byggde på att det fanns en kraftig vårflod och att vi hade en snötäckt, tjälad period vintertid. I dag har vi även en höstflod, vilket inte alls fanns med i beräkningarna från 1930-talet. Avregleringen av elmarknaden kan också ha fått till följd att elbolagen vill spara vatten under hösten till de tider kölden blir hårdare och elpriset stiger. Vi har i dag även en sjöfart på Vänern året runt som gör att man vill hålla en hög vattennivå året runt.
Det finns ett samhällsintresse i att hålla en hög nivå i Vänern så att vi tar till vara vattenkraften på bästa sätt samtidigt som vi kan gynna sjöfarten på Vänern. Dessa intressen tillsammans med de klimatförändringar som kan tänkas komma gör att vi anser att det behövs en utredning som ”ser in i framtiden”. Att det behövs insatser är troligt, men vilka insatser som behövs vet i dag ingen med säkerhet.
Klimat- och sårbarhetsutredningen pekade ut två alternativa åtgärder för att avtappa Vänern och minska översvämningsriskerna. Det ena förslaget är att avtappa Vänern via Göta kanal. Det andra förslaget var att bygga en tunnel mellan Vänern och Västerhavet. Båda alternativen är komplicerade och förenade med mycket stora kostnader.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att skyndsamt tillsätta en statlig utredning som ser framåt i tiden och som reder ut vilka åtgärder som behöver vidtas på längre sikt för att optimalt använda Vänern samtidigt som skaderiskerna till följd av översvämningar, ras och skred runt Vänern minimeras.