Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av forskning om elöverkänslighet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av sammanställning av fakta om ohälsa och strålning.
Över 600 miljoner människor i världen använder mobiltelefon. Och det blir fler och fler. Samtidigt är det många som är oroliga för att använda mobiltelefon. Är det farligt eller inte farligt?
Även kring övriga strålningskällor finns fortfarande oklarheter, och många människor har frågor. Det borde vara naturligt att ta människors oro på allvar. Tekniken utvecklas så snabbt att riskanalyser för hälsa och miljö inte hinner hålla jämn takt med den tekniska utvecklingen.
Fortfarande är forskarna oeniga om vilka effekter de kemiska föroreningarna i bl.a. kontorsmiljöer och de elektromagnetiska fälten har på människokroppen. Klart är dock att en stor grupp människor har utvecklat allvarliga besvär. Mycket talar för att överkänslighetsreaktioner i bl.a. IT-miljö, t.ex. elöverkänslighet, orsakas av en rad samverkande faktorer där kemiska och fysikaliska faktorer tillsammans med människans individuella toleransnivå spelar en avgörande roll. Det råder inget tvivel om att elöverkänslighet är ett verkligt sjukdomstillstånd och därför måste tas på stort allvar.
Fenomenet elöverkänslighet har funnits i över 20 år. Trots detta har forskningen inte kunnat ge säkra förklaringar till vad som orsakar problemen. Oavsett vilka förklaringar som kan komma att ges kvarstår faktum – för dem som drabbas av elöverkänslighet är det ett reellt problem. Antalet elkänsliga beräknas i Sverige till ca 200 000 personer. Sjukdomsbilden varierar, men bland vanligt förekommande symtom som brukar uppges återfinns trötthet, huvudvärk, hudutslag, stickningar, värmekänsla och minnesproblem. Resultaten av undersökningar som gjorts pekar också på att det hos en förhållandevis stor grupp av befolkningen finns en oro för att elektriska eller magnetiska fält orsakar ohälsa. Det finns ett stort behov av ytterligare forskning som utgår från de drabbades behov.
Förra året antog det belgiska parlamentet en ny lag som innebär en kraftig sänkning av tillåten strålning från trådlös kommunikation. Den nya lagen föreskriver att den sammanlagda strålningen från olika källor i frekvensbandet 0,1 till 300 GHz inte får överstiga 3 V/m (volt per meter). Syftet med lagen är att begränsa möjliga effekter på hälsan av mobilantenner. Lagen är ett resultat av klagomål från invånare i Bryssel om sömnrubbningar efter installation av mobilantenner i närheten. I Sverige samt flera andra europeiska länder är gränsvärdet mellan 41 och 61 V/m beroende på frekvens. Sveriges gränsvärde skyddar enbart mot omedelbara effekter och ger inget skydd mot effekter av långvarig exponering. Det är därför inte accepterat av en rad andra länder, däribland Italien, Schweiz och Ryssland.
Europaparlamentet har precis (september 2008) antagit en resolution där Europeiska rådet och i förlängningen medlemsstaterna uppmanas att fastställa strängare gränsvärden när det gäller elektromagnetisk strålning.
Europaparlamentet har tagit del av den internationella rapporten Bio-Initiative om elektromagnetiska fält, som är en sammanfattning av mer än 1 500 undersökningar i ämnet och som i sina slutsatser visar att det finns hälsorisker med strålning från exempelvis mobiltelefoner, UMTS, Wifi, Wimax, Bluetooth och fasta trådlösa telefoner (s.k. Dect-telefoner).
Europaparlamentet skriver att de gränsvärden som nu rekommenderas inte har anpassats till informations- och kommunikationsteknikens utveckling eller till de strängare normer som har införts av vissa länder, eller med hänsyn till sårbara grupper som gravida kvinnor, nyfödda och barn.
Det är således uppenbart att alltfler studier visar på uppenbara risker med mobiltelefoni. Det är dags att även vi i Sverige tar initiativ till en sammanställning över det aktuella kunskapsläget för eventuella ställningstaganden kring gränsvärden. Samtidigt kan vikten av fortsatt forskning inte nog betonas.
Den för året nya Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar användning av handsfree för att minska exponeringen för radiovågor från mobilen och att barn och ungdomar ska vara särskilt försiktiga. För man vet aldrig.
Den av myndigheter i dag tillämpade s.k. försiktighetsprincipen ett viktigt bevis för att vi i fortsättningen måste använda oss av ett mer långsiktigt hållbart tänkande, dvs. ett förhållningssätt där eventuella kortsiktiga vinster får stå tillbaka för de vinster vi kan göra i det långsiktigt hållbara perspektivet.
Lika uppenbart som behovet av att elöverkänsliga ej särbehandlas utifrån den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och FN:s standardregler står det klart att det behövs mer forskning om hälsoeffekterna av elektromagnetiska fält. Mellan dessa två åtgärder bör det heller inte råda någon betydande motsättning.