Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden för 2008 enligt specifikation i tabell 1.2.
Riksdagen anvisar ändrad fördelning av utgifter för 2008 enligt specifikation i tabell 1.3.
Riksdagen beslutar om ändrad beräkning av statsbudgetens inkomster för 2008 enligt specifikation i tabell 1.4.
Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden för 2009 enligt specifikation i tabell 1.5.
Riksdagen anvisar ändrad fördelning av utgifter för 2009 enligt specifikation i tabell 1.6.
Riksdagen beslutar om ändrad beräkning av statsbudgetens inkomster för 2009 enligt specifikation i tabell 1.7.
Riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra en extra aktieutdelning från Vattenfall i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om att anta en ny lagstiftning om ROT-avdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om att ändra lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag med sådan innebörd att ett extra barnbidrag och ett extra studiebidrag till gymnasieungdomar kan betalas ut i december 2008.
Riksdagen beslutar om att ändra lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. med sådan innebörd att ersättningsnivån höjs till 95 % och taket ökas till 5 500 kr i månaden för sammanboende och 2 750 kr i månaden för ensamstående den 1 januari 2009.
Riksdagen beslutar om att anta en ny lagstiftning om förstajobbetavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.
Med hänvisning till den radikalt förändrade situationen på arbetsmarknaden sedan allmänna motionstiden och den avgörande vikt sysselsättningen har för Sveriges utveckling lägger vi socialdemokrater denna motion med stöd av reglerna i 3 kap. 13 § riksdagsordningen.
Sverige befinner sig nu mitt uppe i en jobbkris. Vi socialdemokrater delar det statliga Konjunkturinstitutets bedömning om att ekonomin behöver stimuleras ytterligare.
En tydlig illustration av den snabbt förvärrade jobbkrisen är att Arbetsförmedlingen den 10 november rapporterade att 19 521 löntagare hade varslats om uppsägning i oktober. Detta kan jämföras med oktober förra året då 3 103 löntagare varslades. Det motsvarar en ökning på över 500 %. Inte på 15 år har så många löntagare varslats under en månad.
Konjunkturinstitutets barometerindikator för oktober, som presenterades den 29 oktober och som sammanfattar stämningsläget hos företag och hushåll, uppvisar det sämsta stämningsläget sedan mätningarna började 1996. Aktiviteten i svensk ekonomi har avtagit markant den senaste tiden. Småföretagarbarometern från Företagarna som presenterades den 11 november visar också den största nedgången sedan bankkrisen på 1990-talet.
De prognoser från Finansdepartementet som regeringen har byggt sin ekonomiska politik på förutspår oförändrad sysselsättning, en måttligt ökad arbetslöshet och en hygglig tillväxt. Dessa prognoser avviker nu mycket kraftigt från de prognoser som oberoende bedömare gör.
Riksbanken reviderade ned sina prognoser rejält den 23 oktober och förutser nu nolltillväxt, minskad sysselsättning och kraftigt ökad arbetslöshet.
Konjunkturinstitutet valde att den 29 oktober att kraftigt revidera ned sina ekonomiska prognoser. Finansdepartementets egen myndighet bedömer nu att sysselsättningen under de kommande två åren minskar med 100 000 personer netto, att arbetslösheten stiger till 8,2 % och att tillväxten nästa år blir negativ. I samband med denna revidering gjordes bedömningen att ”den försämrade konjunkturbilden i kombination med ett i utgångsläget högt konjunkturrensat sparande talar för att finanspolitiken sammantaget kan tillåtas vara mer expansiv jämfört med augustibedömningen”.
Nordea reviderade den 5 november kraftigt ned sina prognoser och bedömer nu att BNP sjunker med 0,5 % nästa år och att antalet arbetslösa ökar med närmare 100 000 personer under de närmaste två åren.
Den socialdemokratiska budgetmotionen vilade på insikten att ekonomin skulle dämpas och arbetslösheten öka. Sedan vår budgetmotion presenterades den 7 oktober har jobbkrisen förvärrats och prognoserna för den framtida ekonomiska utvecklingen ytterligare försämrats. Den samlade bilden är att det ekonomiska läget nu är så pass allvarligt och så snabbt försämras att riksdagen bör fatta beslut om ytterligare stimulanser för ekonomin.
Därför föreslår vi i denna motion ett brett stimulanspaket. Dessa åtgärder föreslås utöver de åtgärder som vi föreslog i vår budgetmotion.
Målsättningen med stimulanspaketet är att undvika en djup och långdragen lågkonjunktur, men också att investera i kompetens och grön omställning så att svenska företag och svenska löntagare är mer konkurrenskraftiga och kan nå ännu större framgångar i framtiden, när konjunkturen vänder. Vi vill investera Sverige ur jobbkrisen. Fler jobb går före stora skattesänkningar.
Med våra förslag försvagas de offentliga finanserna med 2,1 miljarder kronor 2008 och 10 miljarder 2009. Av detta är 3,3 miljarder 2009 på intäktssidan. De nya utgifterna ryms väl inom budgeteringsmarginalen, som uppgår till 4,3 miljarder kronor 2008 efter dessa förslag, förslagen i vår budgetmotion och regeringens proposition 2008/09:73. För 2009 uppgår budgeteringsmarginalen till 31,6 miljarder kronor.
Utöver de direkta åtgärder som vi i Sverige kan vidta bör regeringen också agera aktivt i EU så att exempelvis Europeiska investeringsbankens (EIB) stödprogram initieras så snart som möjligt.
Därutöver följer vi utvecklingen noga och är beredda att återkomma med fler förslag till insatser vid behov.
****
Vi socialdemokrater vill använda de verktyg som står till buds. Och vi vill göra det nu för att motverka den negativa utvecklingen och för att rusta svenska folket så att vi står starkare när konjunkturen vänder uppåt. Verktygen finns – för den regering som väljer aktivitet före passivitet. Vi vill investera Sverige ur jobbkrisen. Fler jobb går före stora skattesänkningar.
Tabell 1.1 Stimulanspaket
Miljoner kronor
Sverige har goda möjligheter att stå sig väl i den globala konkurrensen – om vi fortsätter att investera i kunskap på alla nivåer. Utnyttjar vi de sämre tiderna smart så finns det goda möjligheter att se till att Sverige är väl rustat och konkurrenskraftigt den dag konjunkturen vänder.
Vi vill rikta ett erbjudande om ett Spetskompetenslyft till alla som riskerar att bli arbetslösa. De som utnyttjar de sämre tiderna till att utbilda sig kan få både utbildningen och en del av sitt lönebortfall under studietiden betalt av staten – givet att arbetsgivaren är med och bidrar.
Vi föreslår att Arbetsförmedlingen tillförs ytterligare 2 miljarder kronor i extra resurser 2009 för detta Spetskompetenslyft. Yrkesarbetare ska till exempel kunna gå specialistutbildningar och tjänstemän ska kunna gå en master-utbildning på högskolan. Arbetsförmedlingen ska kunna köpa in utbildningsplatser åt den enskilde och betala ut en del av studiestödet. Ytterligare en förutsättning är att utbildningen sker inom ett område där det antingen råder brist på arbetskraft i dag eller förväntas göra det i framtiden. Spetskompetenslyftet kan med fördel användas av dem som varslats om uppsägning. Resurserna beräknas räcka för att 20 000 personer ska kunna få del av erbjudandet.
Mot bakgrund av att läget på arbetsmarknaden har försämrats kraftigt sedan vi presenterade vår budgetmotion föreslår vi ytterligare 10 000 utbildningsplatser 2009 utöver de 20 000 platser som vi föreslog i vår budgetmotion. Av dessa går 4 500 platser till yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, 2 500 platser till komvux, 2 500 till KY och 500 till högskolan. Den totala kostnaden för denna satsning är 1 150 miljoner kronor, varav 650 miljoner kronor går till Arbetsförmedlingen för yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, 210 miljoner kronor till bidrag till komvux, 250 miljoner kronor till KY och 40 miljoner kronor till högskolan. Vi återkommer med förslag om fördelningen av högskoleplatserna under utskottsberedningen.
Alltfler tecken tyder på att nyföretagandet minskar i Sverige. Det är allvarligt i en situation där de små och medelstora företagen står för en viktig del av en framtida ekonomisk återhämtning. Bristen på riskkapital, särskilt i de tidiga skedena av nyföretagande, riskerar att bli en flaskhals som bromsar en god utveckling av sysselsättningen.
Under de senaste månaderna har företagens möjligheter att få tillgång till kapital allvarligt försämrats. Nu behövs utökade insatser från offentliga aktörer för att komplettera den kapitalförsörjning som marknaden under den rådande finans- och jobbkrisen inte klarar av.
Vi vill göra en extra utdelning från Vattenfall med 5 miljarder kronor för att skapa en ny riskkapitalfond. Vattenfall är ett framgångsrikt statligt ägt bolag. Under de första tre kvartalen i år gjorde bolaget ett resultat (ebit) på över 23 miljarder kronor. Vattenfall är finansiellt starkt med en balansomslutning på över 350 miljarder kronor och en soliditet på cirka 35 %. En utdelning på 5 miljarder kronor ryms väl.
Den nya riskkapitalfonden ska agera marknadskompletterande. Detta uppdrag bedöms i det rådande ekonomiska läget vara relativt brett. Fonden ska administreras och styras av Innovationsbron tillsammans med andra befintliga offentliga riskkapitalaktörer. I takt med att marknaden stabiliseras och jobbkrisen bryts bör fondens verksamhet integreras inom ramen för de befintliga offentliga riskkapitalaktörernas traditionella verksamhet.
Fonden ska aktivt stimulera det breda näringslivets kapitalbehov, men med särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Insatser som stärker det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras.
För de unga som är långtidsarbetslösa och som saknar kontakter eller erfarenhet från arbetslivet vill vi satsa på ytterligare 2 500 fler förstajobbetavdrag. Förstajobbetavdraget ger den som anställer en långtidsarbetslös ungdom ett skatteavdrag som motsvarar två tredjedelar av lönen, och det kan maximalt betalas ut under 12 månader. Totalt sett, med våra förslag i budgetmotionen, föreslår vi därmed 7 500 förstajobbetavdrag för 2009.
Därutöver vill vi också satsa på ytterligare 2 500 lärlingsutbildningar för långtidsarbetslösa ungdomar. En stor del av alla unga som söker jobb har inte fullständiga betyg från gymnasiet. Samtidigt är komvux inte alltid ett bra alternativ – eftersom komvuxstudierna är lika teoretiskt upplagda som gymnasiestudierna. Därför vill vi utöka satsningen på lärlingsutbildningar för långtidsarbetslösa ungdomar så att fler unga får möjlighet att skaffa sig en utbildning i nära kontakt med arbetslivet, vilket gör att vi totalt föreslår 5 000 lärlingsutbildningar 2009 för långtidsarbetslösa ungdomar.
Av konjunkturskäl föreslås en tidigareläggning av nödvändigt infrastrukturunderhåll. 75 miljoner kronor av dessa riktas till Vägverket och 200 miljoner riktas till Banverket.
För att uppmuntra att nödvändiga byggnadsarbeten på småhus och i lägenheter sker nu under lågkonjunkturen föreslår vi att ett nytt ROT-avdrag införs, från den 1 januari 2009 och t.o.m. den 31 december 2009. ROT-avdraget ska ge 30 % i avdrag för arbetskostnader vid inköp av byggtjänster, upp till cirka 10 000 kr per småhus, cirka 5 000 kronor per lägenhet och cirka 20 000 kr per hyreshus. Byggtjänster som leder till energieffektiviseringar ska särskilt uppmuntras. Totalt beräknas detta ROT-avdrag leda till 3 miljarder kronor i lägre skatteintäkter 2009.
För att fortsätta omställningen till en mer miljövänlig svensk bilpark och öka efterfrågan på fordon under lågkonjunkturen föreslår vi i detta stimulanspaket att miljöbilspremien förlängs fram till den 31 december 2009 (i budgetpropositionen föreslog regeringen att den skulle avslutas redan den sista juni 2009). Miljöbilspremien innebär att den som köper en miljöbil får en rabatt på 10 000 kr. Förslaget beräknas kosta cirka 425 miljoner kronor 2009. I likhet med vad vi framförde i budgetmotionen vill vi därutöver få till en enhetlig definition av miljöbil.
Risken är stor att dagens jobbkris under åren framöver utvecklas till en välfärdskris. Kommunernas och landstingens inkomster är ytterst konjunkturkänsliga, samtidigt som kommunernas och landstingens kostnader knappast viker när ekonomin försämras.
För att undvika stora uppsägningar i kommuner och landsting och därmed försämringar i välfärden föreslår vi i denna motion en höjning av det generella statsbidraget till kommunerna och landstingen med 2 miljarder kronor 2009. Detta motsvarar cirka 5 000 anställda. De ökade resurserna ska främst användas till att öka eller behålla antalet sysselsatta inom skolan och sjukvården. Resurserna föreslås tillkomma utöver de extra 4,8 miljarder kronor i riktade kommunsatsningar 2009 som redan finns med i vår budgetmotion.
Därutöver anser vi att regeringen snarast bör återkomma med besked om statsbidragen till kommunsektorn för 2010 så att kommuner och landsting i god tid kan planera sin verksamhet.
För att stärka köpkraften för de sämst ställda pensionärerna föreslår vi att bostadstillägget för pensionärer (BTP) förbättras. Ersättningsnivån höjs från 93 till 95 % och taket från 5 000 till 5 500 kr för sammanboende och från 2 500 till 2 750 kr för ensamstående.
Denna förändring ger en ensamstående pensionär med BTP och en hyra på minst 2 750 kr i månaden en förbättring med 287 kr i månaden. Ett sammanboende pensionärspar med BTP och en hyra på minst 5 500 kr får 575 kr mer i månaden.
För att stärka köpkraften bland barnfamiljerna föreslår vi att ett extra barnbidrag och ett extra studiebidrag för gymnasieungdomar ska betalas ut i samband med decemberutbetalningen. Det innebär att alla barnfamiljer får 1 050 kr extra per barn redan före årsskiftet. Denna reform kostar 1 960 miljoner kronor för barnbidrag och 140 miljoner kronor för studiebidraget till gymnasieungdomar.
Förslaget om stimulanspaket innebär att utgiftsramarna för ett antal utgiftsområden, fördelningen mellan anslagen inom utgiftsområdena och beräkningen av statsbudgetens inkomster måste förändras, både under innevarande år och nästa år. Följande förändringar av utgiftsramarna föreslås i denna motion för 2008:
Tabell 1.2 Förändringar av utgiftsramar 2008
Miljoner kronor
Inom ramen för dessa förändrade utgiftsramar föreslår vi följande fördelning av utgifter:
Tabell 1.3 Förändringar av utgifter 2008
Miljoner kronor
Vårt förslag om ett stimulanspaket innebär även att beräkningarna för statsbudgetens inkomster måste förändras. Därför föreslår vi följande förändringar av beräkningarna av statsbudgetens inkomster:
Tabell 1.4 Förändringar av statsbudgetens inkomster 2008
Miljoner kronor
Förslaget om stimulanspaket innebär även förändringar av statens utgifter och inkomster för 2009. Statsbudgeten för 2009 är ännu inte fastställd av riksdagen; riksdagen är just nu mitt uppe i behandlingen av denna. Den 19 november kommer riksdagen att fatta beslut om utgiftsramar och beräkningen av statsinkomsterna för 2009 utifrån förslagen i regeringens budgetproposition och de förslag som tidigare har väckts i riksdagen med anledning av denna. De förslag som redovisas i denna motion föreslås ligga utöver de ramar som riksdagen fattar beslut om nästa vecka.
Tabell 1.5 Förändringar av utgiftsramar 2009
Miljoner kronor
Inom ramen för dessa nya utgiftsramar föreslår vi följande fördelning av utgifterna 2009:
Tabell 1.6 Förändringar av utgifter 2009
Miljoner kronor
Vårt förslag om ett stimulanspaket innebär även förändringar i beräkningarna för statsbudgetens inkomster 2009. Därför föreslår vi följande:
Tabell 1.7 Förändringar av statsbudgetens inkomster 2009
Miljoner kronor