Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ytterligare åtgärder för att mildra effekterna av finanskrisen och den fördjupade lågkonjunkturen.
Det senaste årets finansiella oro har utvecklats till en fullskalig global finansiell kris i och med investmentbanken Lehman Brothers konkurs tidigare under hösten. Finanskrisen har hitintills bemötts med akuta åtgärder för att få igång de djupfrysta kreditmarknaderna. I EU har ett räddningspaket förhandlats fram och presenterats. I Sverige har riksdagen fattat beslut om ny lagstiftning genom att bifalla propositionen Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet. De hittills vidtagna åtgärderna har handlat om akut krishantering.
I denna proposition går regeringen vidare och föreslår åtgärder för att underlätta för små och medelstora företags kreditförsörjning. Miljöpartiet delar regeringens syn att det är viktigt att underlätta kreditsituationen för företagen för att minska skadeverkningarna av finanskrisen. Däremot menar vi att utvecklingen under de senaste månaderna efter att regeringen presenterade sin budgetproposition med tydlighet visar att vi nu är på väg in i en djupare lågkonjunktur än vad som då förutsågs. Finanskrisen kommer att få större effekter på konjunkturavmattningen än vad som tidigare kunnat förutses. Av den anledningen bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad som anförs i motionen för att minska skadeverkningarna av finanskrisen.
Med anledning av den globala finansiella krisen föreslår regeringen i proposition 2008/09:73 att riksdagen ska ta beslut om kapitaltillskott till Svensk Exportkredit (SEK) och Almi Företagspartner.
Finanskrisen har medfört finansieringssvårigheter för företagen genom att tillgången till krediter minskat kraftigt. Extra svårt är det för företag som är speciellt exponerade för affärsrisker, t.ex. nya företag och små eller medelstora företag. I och med att tillgången på krediter på den vanliga kreditmarknaden minskat till följd av finanskrisen har efterfrågan på kompletterande finansiering från aktörer från SEK och Almi ökat. Syftet med kapitaltillskottet är att öka SEK och Almis möjligheter att ge krediter och därmed minska de skadliga effekterna av finanskrisen.
Miljöpartiet stöder regeringens förslag om kapitaltillskott till SEK och Almi. De två åtgärderna kommer att underlätta en viss typ av finansiering för utsatta företag som i dag har det speciellt svårt med finansiering på den vanliga kreditmarknaden. De föreslagna åtgärderna kommer att lindra effekten av finanskrisen genom att skadeverkningar av finanskrisen i den reala ekonomin minskar. I grunden sunda affärer som på grund av finanskrisen inte är möjliga att finansiera kommer att underlättas.
Sedan regeringen presenterade sin budgetproposition har den globala finansiella krisen förvärrats. Effekterna på den globala konjunkturutvecklingen har blivit tydligare. De prognoser som presenterats under de senaste veckorna av bl.a. Riksbanken och Konjunkturinstitutet pekar på en kraftfull konjunkturförsvagning 2009. Sysselsättningen förväntas falla relativt kraftigt, arbetslösheten kommer att stiga och tillväxten i Sverige ligga nära noll under 2009 (se tabell 1 nedan).
Många bedömer fortfarande att konjunkturen vänder uppåt redan mot slutet av 2010, men osäkerheten i dessa bedömningar är mycket stor. Riskerna för en djupare och mer långvarig konjunkturavmattning är påfallande.
Utgångspunkterna i budgetpropositionen var en relativt mjuk inbromsning i konjunkturen. Regeringen räknande med en tillväxt på runt 1,4 % 2009 som sedan redan 2010 skulle öka kraftigt till 2,8 %. Sysselsättningen förväntades ligga still och arbetslösheten öka måttligt. Även Konjunkturinstitutet gjorde liknande prognoser. Utifrån dessa förutsättningar gjorde man bedömningen att en välavvägd finanspolitik kunde innebära ofinansierade skattesänkningar och utgiftsökningar på cirka 1 % av BNP eller drygt 30 miljarder kronor. I Miljöpartiets budgetmotion gjordes motsvarande bedömning.
Miljöpartiet menar att det i en normal konjunkturavmattning ofta kan vara tillräckligt med att låta de automatiska stabilisatorerna verka fullt ut. Om det inte finns någon målkonflikt mellan penning- och finanspolitiken, och om det finns utrymme för skattesänkningar eller utgiftsökningar utan att målet om finansiellt sparande äventyras, kan också finanspolitiken bli något mer expansiv under en normal konjunkturavmattning.
Det läge vi går in i nu riskerar emellertid att utvecklas till något som är betydligt mer dramatiskt än en normal inbromsning i konjunkturen. Dels är riskerna för en kraftig konjunkturnedgång påtagliga, dels är det oklart vilka effekter penningpolitiken har i dagsläget. I ett normalt läge med en konjunkturinbromsning och sjunkande resursutnyttjande blir penningpolitiken mer expansiv. En mer expansiv penningpolitik innebär lägre räntekostnader och därmed att efterfrågan kan hållas uppe i ekonomin. På grund av förtroendekrisen och den osäkerhet som i dag råder på finansmarknaden är det dock osäkert vilken effekt penningpolitiken kommer att få. Riksbankens räntesänkningar så här långt har visat sig ge mindre genomslag på bankernas räntor än normalt. Förhoppningsvis kommer de åtgärder som vidtagits för att stabilisera finansmarknaderna få ett snabbt genomslag, vilket också gör att penningpolitiken kommer att fungera mer normalt. Om så är fallet är dock oklart.
På grund av den betydligt kraftigare konjunkturavmattningen vi nu går in i menar vi att regeringen måste återkomma med fler åtgärder för att hålla sysselsättningen uppe och mildra effekterna av konjunkturnedgången.
Miljöpartiet kritiserade regeringens finanspolitiska inriktning redan i budgetpropositionen. Stora delar av regeringens skattesänkningar riktades till personer med relativt sett höga inkomster samtidigt som man gjort kraftiga försämringar i socialförsäkringarna som framför allt drabbar dem med låga inkomster samtidigt som effekten av de automatiska stabilisatorerna urholkats.
Konjunkturinstitutet gör nu i sin preliminära prognos bedömningen att finanspolitiken kan bli mer expansiv. Konjunkturavmattningen gör att resursutnyttjandet i ekonomin snabbt faller och att sysselsättningen minskar samtidigt som arbetslösheten ökar. Detta innebär att det kommer att finnas lediga resurser att utnyttja. På grund av Sveriges goda offentliga finanser, det tidigare höga sparandet under högkonjunkturen och den relativt sett låga statsskulden kan utgifterna öka något utan att den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Till detta ska läggas att det är oklart om effekterna av penningpolitikens normalt stabiliserade roll kommer att infinna sig.
Miljöpartiet presenterade redan i budgetmotionen ett antal åtgärder som vi menade var nödvändiga när arbetsmarknaden nu försämras. Bland annat föreslog vi 20 000 nya utbildningsplatser med kvalificerad yrkesutbildning, yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning och fler högskoleplatser samt en kvalitetssatsning på högskolan. Syftet med dessa satsningar var att skapa förutsättningar för fler människor att omskola sig när arbetslösheten stiger. Detta både mildrar effekterna av lågkonjunkturen och gör att fler kan bli rustade att ta nya jobb när konjunkturen sedan vänder. Vi presenterade även omfattande förstärkningar av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen samt satsningar på kommuner och landsting utöver de förslag regeringen presenterade. En kraftfull satsning gjordes också på sänkta arbetsgivaravgifter för små och medelstora företag, liksom omfattande satsningar på investeringar i infrastruktur och energieffektiviseringar inom bostadssektorn.
Vi står självklart fortfarande bakom vår motion, men vi menar också att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ytterligare åtgärder för att mildra effekterna av finanskrisen.
Regeringen bör redan före årsskiftet återkomma med en tilläggsbudget med utökade satsningar på utbildning och kompetensutveckling som svar på behoven på en snabbt vikande arbetsmarknad. I en tilläggsbudget bör också förslag finnas med om att höja taket i arbetslöshetsförsäkringen liksom återställa åttioprocentsnivån i a-kassan.
På grund av det snabbt försämrade konjunkturläget bör också ytterligare finanspolitiska stimulanser presenteras. För att sådana åtgärder ska vara effektiva i en liten öppen ekonomi som den svenska bör dessa åtgärder sättas in snabbt, vara tillfälliga och ha litet importläckage. Vi menar att regeringen tidigt nästa år bör återkomma till riksdagen med förslag.
Bygginvesteringarna går nu snabbt ned. En beprövad och effektiv åtgärd för att mildra effekterna av en nedgång i byggkonjunkturen är rotavdrag. Ett förslag är därför att regeringen återkommer med ett förslag om rotavdraget under 2009. Ett rotavdrag bör syfta även till miljöförbättringar och leda till energieffektivisering och skulle också kunna utformas så att det även omfattar flerbostadshus.
En annan åtgärd som regeringen bör presentera är utökat underhåll av järnvägen. Järnvägsunderhållet är eftersatt i Sverige. Underhållsarbete kan snabbt sättas i gång och är relativt arbetsintensivt. Vi menar att extra medel bör kunna tillföras under 2009 och 2010 för att öka underhållet av järnvägen.
Regeringen bör också snabbt återkomma med besked om höjning av statsbidragen till kommunerna för 2010. För att kommunerna inte ska börja planera för neddragningar i sin verksamhet, vilket ytterligare kan pressa ned konjunkturen bör regeringen lägga fram förslag till riksdagen tidigt nästa år om höjda statsbidrag för 2010.