2 Förslag till riksdagsbeslut 3
3 Inledning 5
4 Regeringens skattepolitik 6
5 Regeringens förslag i budgetpropositionen 6
6 Skatt på inkomster 7
6.1 Regeringens förslag 7
6.1.1 Jobbskatteavdraget och höjd skiktgräns 7
6.1.2 Avdrag för resor till och från arbetet 7
6.2 Vänsterpartiets förslag 8
6.2.1 Rättvisa inkomstskatter 8
6.2.2 Skattelättnader för utländska nyckelpersoner 9
6.2.3 Avdrag för dubbel bosättning 9
6.2.4 Skattereduktion för a-kassa och fackföreningsavgift 10
6.2.5 Skattereduktion för hushållstjänster 10
7 Kapital- och egendomsskatter 10
7.1 Regeringens förslag 10
7.1.1 Höjt schablonavdrag för andrahandsuthyrning 10
7.2 Vänsterpartiets förslag 11
7.2.1 Fastighetsskatt och begränsningsregel 11
7.2.2 Förmögenhetsskatt 11
8 Företagsskattefrågor 12
8.1 Regeringens förslag 12
8.1.1 Sänkt bolagsskatt 12
8.1.2 Utökade möjligheter till omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde 12
8.1.3 Övriga förenklingar på företagsskatteområdet 12
8.1.4 Förändrade underprisregler för handelsbolag och begränsning i rätten till avdrag för lagerandelar i byggnadsrörelse 13
8.1.5 Förändringar i reglerna om avdragsrätt för räntor i företagssektorn 13
8.1.6 Förändringar av 3:12-reglerna 14
8.2 Vänsterpartiets förslag 14
8.2.1 Satsa på de mindre företagen 14
8.2.2 Forskning och utveckling i mindre företag 15
9 Socialavgifter m.m. 15
9.1 Regeringens förslag 15
9.1.1 Sänkta socialavgifter 15
9.1.2 Nedsättning av socialavgifter för unga 15
9.1.3 Nedsättning av särskild löneskatt 16
9.2 Vänsterpartiets förslag 16
9.2.1 Slopad sjuklöneperiod för mindre företag 16
9.2.2 Sänkta socialavgifter som gynnar mindre företag 16
9.2.3 Sänkta socialavgifter i s.k. soloföretag 17
10 Punktskatter 17
10.1 Regeringens förslag 17
10.2 Vänsterpartiets förslag 17
10.2.1 Höjd skatt på diesel och sänkt fordonsskatt 17
10.2.2 Höjd bensinskatt och sänkt fordonsskatt i glesbygd 18
10.2.3 Statliga medel till kollektivtrafik i glesbygd 18
10.2.4 Låt busstrafiken slippa höjda drivmedelsskatter 18
10.2.5 Låt busstrafiken få sänkta fordonsskatter 18
10.2.6 Gör fordonsskatten mer koldioxiddifferentierad 19
10.2.7 Subvention till efterkonvertering av gamla bilar 19
10.2.8 Inför en koldioxidrelaterad försäljningsskatt på nya personbilar 19
10.2.9 Klimattrampa till jobbet! 19
10.2.10 Klimatskatt på inrikesflyg 20
10.2.11 Inför skatt på fritidsbåtar – sänk skatten på alkylatbensin med en krona per liter 20
10.2.12 Miljöskatter för fluorerade växthusgaser 20
10.2.13 Minskad nedsättning av koldioxidskatten för industrin utanför EU:s handelssystem samt jordbruket 20
10.2.14 Höjd skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel 21
10.2.15 Koldioxidskatt i den handlande sektorn 22
10.2.16 Lotteriskatt 22
11 Kreditering på skattekonto 22
11.1 Regeringens förslag 22
11.1.1 Jämställdhetsbonus 22
11.1.2 Nystartsjobb och nyfriskjobb 22
11.2 Vänsterpartiets förslag 23
11.2.1 Anställningsstöd och krediteringar med skatteanknytning 23
12 Bekämpa skattefusket 24
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jobbskatteavdraget och höjning av nedre skiktgränsen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för resor till och från arbetet.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 63 kap. inkomstskattelagen enligt vad som anförs i motionen om förändringar av grundavdraget.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen enligt vad som anförs i motionen om uppräkning av skiktgränserna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattelättnader för utländska nyckelpersoner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för dubbel bosättning.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i inkomstskattelagen samt följdändringar i lagen (1197:324) om begränsning av skatt och i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter enligt vad som anförs i motionen om skattereduktion för a-kassa och fackföreningsavgift.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete och lagen om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) enligt vad som anförs i motionen om skattereduktion för hushållstjänster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjt schablonavdrag för andrahandsuthyrning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fastighetsskatt, beskattning av realisationsvinster och begränsningsregeln.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förmögenhetsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bolagsskatt och expansionsfondsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för inventarier av mindre värde.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om övriga förenklingar på företagsskatteområdet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om underprisregler för handelsbolag och begränsning i rätten till avdrag för lagerandelar i byggnadsrörelse.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för räntor i företagssektorn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändringar av 3:12-reglerna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kreditering på skattekonto avseende FoU.
Regeringen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta socialavgifter och allmän löneavgift.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som anförs i motionen om nedsättning i socialavgiftslagen för unga.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som anförs i motionen om särskild löneskatt.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram lagförslag enligt vad som anförs i motionen om slopad sjuklöneperiod för mindre företag.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram lagförslag enligt vad som anförs i motionen om särskilda regler för sjukpenning under de första 14 dagarna för anställda i företag med upp till tio anställda.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta socialavgifter i mindre företag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta socialavgifter i s.k. soloföretag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjd skatt på diesel och sänkt fordonsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjd bensinskatt och sänkt fordonsskatt i glesbygd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statliga medel till kollektivtrafik i glesbygd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om busstrafik och drivmedelsskatter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om busstrafik och fordonsskatter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om koldioxidbaserad fordonsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om efterkonvertering av gamla bilar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om koldioxidrelaterad försäljningsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om slopad arbetsgivaravgift och förmånsskatt vid inköp av cykel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om klimatskatt på inrikesflyg.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatt på fritidsbåtar och sänkt skatt på alkylatbensin.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fluorerade växthusgaser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om minskad nedsättning av koldioxidskatten för industrin utanför EU:s handelssystem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om koldioxidskatt i den handlande sektorn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lotteriskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställdhetsbonus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nystartsjobb och nyfriskjobb.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om anställningsstöd och kreditering med skatteanknytning.
Målsättningen för Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. En hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden som vi menar ska finansieras via skatterna. Vi vill utveckla den generella välfärden och samtidigt ta hänsyn till hur kvinnors och mäns olika förutsättningar kan ta sig olika ekonomiskt uttryck. Kvinnors lägre inkomst av arbete får betydelse för nivån på såväl sjukförsäkring som a-kassa och pensioner. Man kan påvisa hur skillnader i inkomststrukturer mellan kvinnor och män minskar när skattepliktiga ersättningar (transfereringar), familjestöd och skatt beaktas. En viktig slutsats blir att kvinnor som kollektiv är mer beroende av skatte- och transfereringssystemen och därmed mer känsliga för förändringar.
Skatter är ett viktigt styrmedel i klimat- och miljöomställningen. Det behövs en höjd ambitionsnivå för att Sverige ska kunna minska sina utsläpp med 40 procent till år 2020, i förhållande till 1990 års nivå. Fram till år 2050 bör utsläppen vara minst 75–90 procent lägre än år 1990. Skatter, tillsammans med andra styrmedel, är viktiga verktyg för att nå klimatmålen. Vänsterpartiet har också en målsättning att klimatsatsningarna ska uppgå till 1 procent av BNP under mandatperioden.
Vad som ovan anförs om målsättningen för Vänsterpartiets skattepolitik bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
På mycket kort tid har regeringen genomfört stora skattesänkningar. Det innebär ett systemskifte på skatteområdet samtidigt som det bidragit till att urholka skattebaserna. I och med det minskas möjligheterna till en rättvis fördelning av ekonomiska resurser och möjligheterna till välfärdssatsningar begränsas.
Skatterna har sänkts mest för höginkomsttagare och förmögna samtidigt som arbetslösa, sjuka och pensionärer står för finansieringen. Det betyder att Sverige har fått vidgade klyftor. Vänsterpartiet kan i diagram nedan dessutom visa hur regeringens skattepolitik inte bara gynnat höginkomsttagare utan också på ett påtagligt sätt ökat mäns nettoinkomster jämfört med kvinnors. Ett flertal av regeringens skatteåtgärder är dessutom riktade till grupper eller sektorer av näringslivet på ett sådant sätt att vi får fler undantag från en likformig beskattning.
Förklaring till diagrammet: Andelen av den totala förändringen av inkomsterna per decil fördelad på män och kvinnor. Fördelningsanalysen har tagit hänsyn till skatte- och utgiftsförändringar enligt budgetpropositionen för 2007, 2008 och 2009 samt 2007 och 2008 års ekonomiska vårproposition. Förslagen analyseras i förhållande till de regler som gällde före regeringsskiftet hösten 2006.
Det är värt att notera att regeringens förslag på skatteområdet i stort sett utgörs av bedömningar och att särpropositioner kommer vid ett senare tillfälle. Vi kommer därför att i den här partimotionen förhålla oss till regeringens bedömningar, för att senare i separata motioner ytterligare utveckla våra ställningstaganden.
Vänsterpartiets skatteförslag för en bättre välfärdspolitik, fler i arbete och för en snabbare klimatomställning, finns i tabell i slutet av motionen. I samma tabell finns också ställningstaganden med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009, som avser skatter och inkomster. I tabellen framgår också vilka tidigare förslag från regeringen som Vänsterpartiet avvisar.
Regeringen föreslår att steg tre i jobbskatteavdrag genomförs från och med år 2009. Dessutom föreslås en rejäl höjning av nedre skiktgränsen, vilket minskar antalet skattebetalare som betalar statsskatt. Vänsterpartiet avvisar de förslagen. Samtidigt föreslår regeringen en höjning av grundavdraget för pensionärer. Vi tycker att regeringen på ett orättfärdigt sätt skiljer på olika inkomster i skattehänseende. Det innebär att pensionärer och människor som till exempel har sjuk- och arbetslöshetsersättning betalar en högre skatt vid samma inkomst. Uppenbarligen har regeringen tagit till sig av kritiken eftersom man föreslår en viss höjning av grundavdraget för pensionärer. Vänsterpartiet står bakom höjningen av grundavdraget för pensionärer men vill att grundavdragshöjningen vidgas enligt nedanstående.
Vänsterpartiet menar att regeringens jobbskatteavdrag innebär att inkomstklyftorna ökar och att den ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män inte på något sätt förbättras, tvärtom. Det framkommer tydligt i diagrammet. Det är också en kraftig överdrift att säga att nivån på skatteuttaget påtagligt skulle påverka människors vilja att studera och arbeta i Sverige. Det är naturligtvis inte bara skatter utan också lönenivåer som har betydelse. Många människor värdesätter också ett väl utbyggt trygghetssystem. Att inte drabbas av stora inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet är viktiga hörnstenar i Vänsterpartiets politik.
Vad som ovan anförs om jobbskatteavdraget och höjning av nedre skiktgränsen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet avvisar inte regeringens förslag om en höjd beloppsgräns för avdrag för resor. Vi menar dock att pengarna i första hand inte ska finansiera regeringens skattesänkningar utan vara en del i de kollektivtrafiksatsningar som Vänsterpartiet föreslår i budgetmotionen. Vi ifrågasätter också regeringens resonemang att kostnader för resor till och från arbetsplatsen inte i obetydlig grad kan hänföras till privata levnadsomkostnader. Vänsterpartiet har också vid flera tillfällen lyft fram frågan om ett avståndsbaserat reseavdrag, vilket syftar till ett mer klimatsmart resande. Vid en sådan omläggning måste naturligtvis hänsyn tas till de speciella förhållanden som finns i gles- och landsbygd.
Vad som ovan anförs om avdrag för resor till och från arbetet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En undersökning gjort av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) visar att viljan att betala skatt är hög och att många föredrar satsningar på till exempel vård och äldreomsorg före skattesänkningar. Skatter måste också upplevas som rättvisa för att få acceptans. Därför menar Vänsterpartiet att det krävs en viss progressivitet i systemet och föreslår en höjd skatt vid högre inkomster genom begränsningar i grundavdraget. Samtidigt som Vänsterpartiet avvisar regeringens jobbskatteavdrag föreslår vi en höjning av grundavdraget. Genom dessa inkomstskatteförändringar kommer nya grupper som inte får del av regeringens jobbskatteavdrag, att få skattesänkningar. Det gäller till exempel pensionärer och människor som har sjuk- eller arbetslöshetsersättningar.
Vänsterpartiet föreslår att grundavdraget vid statlig beskattning sänks och avtrappas linjärt med start vid en taxerad förvärvsinkomst på 400 000 kronor för att helt upphöra vid den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Grundavdraget vid kommunal beskattning trappas av på motsvarande sätt med start vid den övre gränsen för statlig skatt för att bli 0 kronor vid 640 000 kronor i taxerad inkomst. Dessutom föreslår vi en höjning av grundavdraget med 20 000 kronor upp till nedre skiktgränsen, med en avtrappning som upphör vid en årsinkomst på 380 000 kronor. Vänsterpartiets skatteförslag i förhållande till regeringen redovisas i tabell nedan.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i 63 kap. inkomstskattelagen enligt vad som anförs ovan om förändrade grundavdrag.
Vänsterpartiet föreslår en begränsad uppräkning av skiktgränserna för uttag av statlig inkomstskatt. Vi föreslår att en uppräkning görs med utgångspunkt i förändringen i konsumentprisindex med tillägg av 1 procentenhet.
Riksdagen bör därför begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen enligt vad som anförs ovan om begränsad uppräkning av skiktgränserna.
Tabell: Inkomstförändringar per månad där regeringens jobbskatteavdrag jämförs med Vänsterpartiets förslag till förändringar av grundavdraget
Regeringens föreslagna höjning av den undre skiktgränsen för statlig skatt ger personer med inkomster på 40 000 respektive 50 000 kronor i månadslön ytterligare 302 kronor per månad i minskad skatt. Den sänkta skatten som andel av lön uppgår för dessa personer sammantaget till 3,6 %.
Vänsterpartiets förslag innebär en skattesänkning för inkomster från pension, a-kassa och sjukersättning. I övrigt innebär förslaget att genomförda inkomstskattesänkningar begränsas för löntagare. Skattesats som använts vid beräkningen är den genomsnittliga för riket, dvs. 31,44 %.
Från år 2001 finns regler om skattelättnader för utländska experter, forskare och andra s.k. nyckelpersoner, vid tillfälligt arbete i Sverige. Vänsterpartiet anser att skattelättnader för vissa grupper inte skall få förekomma. Dessutom har Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i en utvärdering konstaterat att den s.k. expertskatten har haft försumbar betydelse för rekrytering av kvalificerade personer. I och med det är hela syftet med expertskatten borta. Vi föreslår därför att reglerna om skattelättnader för utländska nyckelpersoner tas bort från och med år 2008.
Vad som ovan anförs om skattelättnader för utländska nyckelpersoner bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen utökade möjligheten att göra avdrag för dubbel bosättning från och med år 2008. Eftersom Vänsterpartiet motionerat i dessa frågor under flera år välkomnade vi den förändringen, men det är inte tillräckligt. För att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden men också för att ge människor möjlighet att i större utsträckning bo kvar i utflyttningsbygder är det nödvändigt att de tidsgränser som finns idag tas bort helt. Förändringen bör ske med början år 2009.
Vad som ovan anförs om avdrag för ökade levnadsomkostnader vid dubbel bosättning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet föreslår att möjligheten att få skattereduktion för avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa återinförs. Sammantaget med regeringens andra förslag bland annat om ökad avgiftsfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen, har detta inneburit ökade avgifter för medlemskap i a-kassa och fackförening. Följden har blivit att fram till idag står cirka en halv miljon människor utanför a-kassan. Det är mycket allvarligt, inte minst i ett läge där vi är på väg in i en lågkonjunktur.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i inkomstskattelagen samt följdändringar i lagen (1197:324) om begränsning av skatt och i lagen (2001:1277) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Möjligheten att få skattereduktion för hushållstjänster infördes 1 juli 2007. Vänsterpartiet avvisade förslaget. Vi menar att det inte finns belägg för att detta påtagligt skulle ha ökat antalet jobb, inte heller i någon större omfattning minskat skatteundandragande. Det är dessutom ett rejält bakslag i strävandena att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Vänsterpartiet har lämnat sin syn på skattereduktion för hushållstjänster i flera separata motioner, varför vi i övrigt hänvisar till dessa.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram ändring i lag om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete och lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Regeringen föreslår att schablonavdraget vid upplåtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyresrätt bör höjas från 4 000 kronor per år till 12 000 kronor per år. Vänsterpartiet står bakom förslaget som bygger på ett förslag från Utredningen om privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden (SOU 2007:74).
Vad som ovan anförs om höjt schablonavdrag för andrahandsuthyrning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet anser att fastigheter är tillgångar som ska beskattas. Fastigheter är också en viktig och stabil skattebas. Beskattningen måste dock utformas med krav på förutsebarhet men också uppfattas som rättvis. Därför bör fastigheter med ett högre taxeringsvärde beskattas högre än idag.
Med utgångspunkt i dagens regler för uttag av fastighetsavgift och beskattning av realisationsvinster föreslår Vänsterpartiet följande.
När fastighetsavgiften infördes skrev regeringen i proposition 2007/08:27 att avgiften i rättslig mening är en skatt. Samma bedömning gjorde flera remissinstanser liksom Lagrådet. Vänsterpartiet menar att det bör vara en statlig fastighetsskatt.
Fastigheter med ett taxeringsvärde överstigande 2 miljoner kronor bör beskattas med, förutom 6 000 kr/år, 0,75 procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 2 miljoner kronor. Boendeskatterna får heller inte ge upphov till orimliga effekter, därför bör begränsningsregeln finnas kvar och utvidgas till att omfatta alla. Utgångspunkten ska vara att ingen ska behöva betala mer i fastighetsskatt än 4 procent av hushållsinkomsten. Vi motsätter oss regeringens idéer att bara vissa grupper ska omfattas likaså att inkomstberäkningen ska göras individuellt. Eftersom uppgifter numer saknas kan inte heller hänsyn tas till förmögenheter vid beräkning av reduktionsgrundande inkomst. Tidigare kunde också ett dödsbo få del av begränsningsregeln för dödsåret och året efter dödsåret. Syftet var att underlätta för efterlevande att bo kvar. Vänsterpartiet anser att dessa regler beträffande dödsbon bör få finnas kvar.
För att hålla nere boendekostnaderna i flerbostadshus föreslår vi att fastighetsskatten för flerbostadshus fasas ut med början år 2010. Som ett led i klimatomställningen föreslår vi också en översyn som ska syfta till ett fastighetsskattesystem som uppmuntrar till minskad klimatbelastning.
Vad som ovan anförs om fastighetsskatt, beskattning av realisationsvinster och begränsningsregeln bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Förmögenhetsskatten är borttagen. Syftet var, enligt regeringen, att skapa fler jobb. Det bygger på en föreställning om att ett borttagande av förmögenhetsskatten skulle innebära en kraftig ökning av riskvilligt kapital. Även om det kan finnas ett samband, tror vi att det är starkt överdrivet. Vänsterpartiet föreslår att förmögenhetsskatten återinförs. Vi kan också konstatera att de som betalade förmögenhetsskatt tillhörde de övre inkomstskikten. Vänsterpartiet menar att i en översyn kan andra metoder prövas för en stabilare skattebas och för att förmögenhetsskatten ska upplevas som mer rättvis.
För närvarande bör regeringen återinföra lagen om statlig förmögenhetsskatt.
Vad som ovan anförs om förmögenhetsskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår en sänkt bolagsskatt från 28 procent till 26,3 procent, samtidigt föreslås att även expansionsfondsskatten sänks på samma sätt. Regeringen anför att Sveriges relativa position försämrats på grund av bolagsskattesänkningar i andra länder. Vänsterpartiet delar inte den uppfattningen utan menar att en skattesats på 28 procent fortfarande får anses vara konkurrenskraftig och att en sänkning inte skulle ha en avgörande betydelse för viljan att investera och göra nyanställningar. Vi tror istället att det är mer angeläget med åtgärder som i första hand riktar sig till mindre företag.
Vad som ovan anförs om bolagsskatt och expansionsfondsskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår att alla företag bör ges möjlighet att omedelbart dra av utgifter för inventarier vars anskaffningsvärde understiger ett halvt prisbasbelopp. Syftet från regeringens sida är att öka förutsebarheten i bedömningen av när ett inventarium anses vara av mindre värde. Dessutom innebär förslaget en förenkling framför allt för mindre företag. Vänsterpartiet delar regeringens uppfattning och ställer sig bakom förslaget.
Vad som ovan anförs om utökade möjligheter till omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår en rad ytterligare förenklingsåtgärder som återkommer i särpropositioner under hösten. Det gäller ändrade regler för avräkning av utländsk skatt, förändringar vad gäller återföring av periodiseringsfond, om möjligheten att lämna koncernbidrag till s.k. lagerbolag, förenklingar i reglerna om ställande av säkerhet i samband med skalbolagsdeklaration och förändring av gränsbelopp avseende 3:12-reglerna.
Förändringarna beskrivs summariskt i budgetpropositionen men antas beskrivas mer utförligt i kommande propositioner. Vänsterpartiet ser generellt positivt på förenklingsförslag men tar slutlig ställning i samband med att propositioner överlämnats till riksdagen.
Vad som ovan anförs om övriga förenklingar på företagsskatteområdet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
För att förebygga vissa skatteupplägg föreslår regeringen att möjligheterna till underprisöverlåtelser till eller från handelsbolag utan att uttagsbeskattning aktualiseras slopas. Regeringen föreslår även att rätten till avdrag för värdenedgång på lagerandelar i byggnadssektorn begränsas. Eftersom reglerna om kapitalvinstberäkning på handelsbolagsandelar systematiskt utnyttjats för omfattande skatteupplägg som inneburit stora skattebortfall, välkomnar Vänsterpartiet regeringens förslag. Skatteverket menar att det förekommer att tillgångar, vanligen fastigheter, avyttras förpackade i handelsbolag. Vanligen betalar då säljaren ingen skatt på fastighetens övervärde och köparen kan få ett skattemässigt avdrag som motsvarar övervärdet på fastigheten. Skatteverket har observerat sådana upplägg vid 2005–2007 års taxeringar där avdrag för förluster på handelsbolagsandelar uppgår till ca 54 miljarder kronor.
När det gäller begränsning av rätten till avdrag för nedskrivning på lagerandelar i byggnadssektorn välkomnas även den åtgärden. Förändringen avser att förhindra att företag förvärvar ett fastighetsförvaltande företag för ett visst belopp, placerar samtliga tillgångar från det förvärvade företaget i ett annat företag inom koncernen och säljer sistnämnda företag för samma belopp som det första företaget köptes för. Trots nollresultat kan det förvärvande företaget göra ett avdrag på skillnaden mellan marknadsvärdet och det skattemässiga värdet på tillgångarna.
Vad som ovan anförs om förändrade underprisregler för handelsbolag och begränsning i rätten till avdrag för lagerandelar i byggnadsrörelse bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår att reglerna om avdrag för räntor i företagssektorn bör ändras för att motverka vissa skatteupplägg. Skatteverket har informerat om ett antal koncerninterna upplägg som innebär att ränteavdrag kan göras i Sverige, medan motsvarande ränteintäkt beskattas lågt eller inte alls hos mottagaren. Genom en Regeringsrättsdom i november 2007 har det visat sig att lagen om skatteflykt (1995:575) inte var tillämplig i de här fallen. Eftersom uppläggen ovan många gånger inte är affärsmässigt motiverade kan det tyckas märkligt. Vänsterpartiet tar därför i en separat motion angående skattefusk m.m., nr 626, upp frågan om behovet av en översyn av lagen om skatteflykt. Uppläggen, som även kallats räntesnurror, är ett allvarligt problem och bidrar till att skattebasen urholkas. Vänsterpartiet välkomnar därför regeringens förslag för att förhindra skatteundandragande och återkommer i övrigt i samband med att propositionen lämnas till riksdagen.
Vad som ovan anförs om förändringar i reglerna om avdragsrätt för räntor i företagssektorn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår att nivån på schablonbeloppet i förenklingsregeln bör höjas från två till två och ett halvt inkomstbasbelopp samt att löneuttagskravet i löneunderlagsregeln bör sänkas. Vänsterpartiet har aktivt medverkat till reformering av 3:12-reglerna under ett antal år, bland annat till införandet av schablonregeln. Vi välkomnar naturligtvis alla försök till förenklingar av 3:12-regler men precis som vi påpekar i en separat motion om företagsskattefrågor måste det ursprungliga syftet, att förhindra att tjänsteinkomster omvandlas till kapitalinkomster, finnas kvar. Vänsterpartiet avser därför att återkomma i samband med att propositionen läggs fram i riksdagen.
Vad som ovan anförs om förändringar av 3:12-regler bör regeringen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet tror inte att det är nödvändigt med stora skattesänkningar för att förbättra företagens situation. Däremot är vissa förbättringar och justeringar nödvändiga.
Vi vill också peka på vikten av att ha ett enhetligt likformigt regelsystem med få undantag som är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Ett likformigt skattesystem förhindrar också inlåsningseffekter och en snedvriden konkurrens.
Vänsterpartiet avvisar ovan en sänkning av bolagsskatten. Vi tror att det finns en rad mer angelägna åtgärder som i första hand riktar sig till mindre företag. Vi ställer oss i stort bakom förändringar av 3:12-reglerna liksom förslaget om direktavskrivning.
Nedanstående förslag som syftar till att underlätta för mindre företag tas upp vid olika rubriker i denna motion.
Vi vill minska småföretagens sjuklönekostnader. År 2007 tog regeringen bort arbetsgivarnas medfinansieringsansvar, men det räcker inte. Även om mindre företag som kollektiv har en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet, kan de kostnaderna i samband med sjukfrånvaro innebära stora problem i det enskilda företaget. Vi föreslår att sjuklönekostnaden slopas i företag med upp till tio anställda. Företagen avlastas ekonomiskt samtidigt som risken för utestängningseffekter på arbetsmarknaden minskar.
Stödet till forskning och utveckling ska utökas genom en skattereduktion som riktar sig till små och medelstora företag. Satsningarna blir avgörande för att ta till vara och vidareutveckla kompetens inför bl.a. miljö- och energiomställningen.
För att underlätta för småföretag att nyanställa vill vi sänka arbetsgivaravgifterna. Vi vill ha ett riktat stöd till s.k. soloföretag om en nyanställning görs. Vi vill dessutom genomföra en bredare sänkning av arbetsgivaravgifterna som fördelas på ett sådant sätt att det får störst betydelse för de mindre företagen. Företagarnas trygghet inom socialförsäkringssystemet måste garanteras. Regeringen har på ett olyckligt sätt försenat frågan. En klar målsättning måste vara att en företagare och en anställd ska få samma trygghet.
Forskning och utveckling är avgörande för framtida satsningar inom bland annat miljö- och energiteknik. Därför bör detta uppmuntras ytterligare i mindre företag. Anslaget till Forska och väx bör kompletteras med möjlighet till skattereduktion för forskningssatsningar. Stödet ska avse högst 35 procent av företagets kostnader upp till ett tak på 2,8 miljoner kronor. Alla företag med upp till 250 anställda ska omfattas. Den här typen av system är vanligt i andra länder. Vårt grannland Norge har ett sådant system sedan några år tillbaka.
Vad som ovan anförs om kreditering på skattekonto avseende FoU bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2009 att det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift sänks med 1 procentenhet. Det sammanlagda uttaget kommer att uppgår till 31,42 procent av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter och 29,71 procent av avgiftsunderlaget för egenavgifter. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag och presenterar nedan en annan inriktning som på ett bättre sätt i första hand gynnar mindre företag.
Vad som ovan anförs om sänkta socialavgifter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår även att tidigare nedsättning av socialavgifter för unga utvidgas till att omfatta alla som vid årets ingång inte har fyllt 26 år, genom att avgifterna sänks ytterligare. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag. Vänsterpartiet avvisar även förslag från tidigare år om halvering av arbetsgivar- och egenavgift för åldrarna 19–24 år. Vi menar att vissa ungdomar är särskilt utsatta på arbetsmarknaden och bör därför vara berättigade till stödinsatser, men vi anser inte att det är ändamålsenligt att sänka arbetsgivaravgifterna. I Riksrevisionens utvärdering sägs också att nedsättningen har haft små effekter på sysselsättningen. I motioner som rör arbetsmarknad och utgiftsområde 14 finns Vänsterpartiets förslag om arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Med denna motivering bör regeringen göra motsvarande ändring i socialavgiftslagen. Regeringen bör därför lägga fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som ovan anförs om nedsättning av socialavgifter för unga.
Tidigare år under mandatperioden har regeringen infört möjlighet till nedsättning av den särskilda löneskatten för äldre. Vänsterpartiet har tidigare motsatt sig dessa förändringar och står kvar vid det ställningstagandet. Syftet med förslagen var att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att behålla och anställa äldre arbetskraft. Denna möjlighet kommer dock inte alla till del. Människor med låga löner och förslitande arbetsuppgifter orkar sällan arbeta fram till dagens pensionsålder, varför förslaget istället bidrar till orättvisa mellan olika grupper äldre. Regeringen bör därför lägga fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som ovan anförs om nedsättning av särskild löneskatt.
Vänsterpartiet föreslår i en separat motion, nr 629, att ansvaret att betala sjuklön tas bort i företag med upp till tio anställda. Även om mindre företag som kollektiv har en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet kan sjuklönekostnader ge upphov till problem i det enskilda företaget, till exempel avbrott i verksamheten som påverkar resultatet. Reglerna påverkar också viljan att gör anställningar där det kan finnas risk för utestängningseffekter.
Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med lagförslag om slopat sjuklöneansvar för företag med upp till tio anställda.
Om sjuklöneansvaret slopas för mindre företag innebär gällande regler att anställda i dessa mindre företag får en lägre ersättning vid sjukdom. Förändringen kräver därför särskilda regler för sjukpenning under de första 14 dagarna för den aktuella gruppen.
Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med lagförslag om särskilda regler för sjukpenning under de första 14 dagarna för anställda i företag med upp till tio anställda.
När alliansregeringen tillträdde tog man bort den generella nedsättning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som funnits sedan tidigare. Även om man inte kunnat påvisa en tydlig koppling mellan den tidigare nedsättningen och sysselsättningen, kom de höjda arbetsgivaravgifterna att i första hand drabba mindre företag.
Vänsterpartiet avvisar ovan regeringens förslag om en sänkning med 1 procentenhet och föreslår en sänkning av arbetsgivaravgifterna (och egenavgifterna) som i första hand gynnar mindre företag. Utformningen bör ske på ett sådant sätt att åtgärden ska få störst betydelse för mindre företag.
Vad som ovan anförs om sänkta socialavgifter som gynnar mindre företag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet har tidigare varit med och tagit fram förslag till en nedsättning av arbetsgivaravgifterna i s.k. soloföretag. Syftet är att öka viljan att anställa. Det har visat sig att det största motståndet att göra anställningar finns hos just de företagare som inte tidigare har någon anställd. Vi föreslår därför en sänkning av arbetsgivaravgiften för soloföretagare till 10,21 procent vid en nyanställning. Reduceringen avser den först anställde. När alliansregeringen tillträdde valde man att ta bort förslag till en sådan åtgärd som vi var beredda att starta upp för två år sedan. Eftersom förslaget dessutom är kopplat till en direkt handling (nyanställning) blir det mycket mer träffsäkert än många av regeringens förslag.
Vad som ovan anförs om sänkta socialavgifter i s.k. soloföretag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
På området som berör skatter på energi och miljö presenterar regeringen endast ett par förslag i budgetpropositionen och hänvisar i övrigt till kommande klimatproposition. De två förslag som presenteras gäller dels uppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna med KPI, dels att man vill tillsätta en utredning om möjligheten att införa en skatt på fluorerade växthusgaser. Vänsterpartiet står naturligtvis bakom dessa förslag men tycker i övrigt att det finns mycket få förslag på detta område.
Till skillnad från regeringen har Vänsterpartiet en rad förslag där vi använder skatter som styrmedel för att uppnå målet om att Sverige ska kunna minska sina utsläpp med 40 procent till år 2020 i förhållande till 1990 års nivå. Nedan följer en sammanfattning av våra förslag som vi utvecklar mer i motionen Gröna skatter (2008/09:Fi285).
Vi föreslår en höjning av skatten på diesel med 20 öre år 2009 och ytterligare 20 öre år 2010, samtidigt som fordonsskatten sänks. Sänkningen av fordonsskatt avser både personbilar och tung trafik. På så sätt styr vi mot ett högre pris på den rörliga transportkostnaden och ett lägre på den fasta.
Dieselskatten är idag lägre än bensinskatten, samtidigt som fordonsskatten för dieselfordon är högre. Detta trots att det är svårt att entydigt hävda att det ena drivmedlet är bättre än det andra. Därför bör beskattning av bensin och diesel bli mer likställda än idag.
Vad som anförs om höjd skatt på diesel och sänkt fordonsskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet föreslår att bensinskatten höjs med 21 öre år 2009 och ytterligare 25 öre år 2010. Vi behöver i större utsträckning få över trafik från vägar till ekologiskt hållbara färdsätt. Bensinskatten är ett mycket effektivt ekonomiskt styrmedel för att styra till transporter som är bättre för miljön. För att delvis kompensera boende i glesbygd inför vi bl.a. sänkt fordonskatt för människor bosatta där.
Vad som anförs om bensinskatt och sänkt fordonsskatt i glesbygd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Behovet av transporter varierar stort beroende på var i landet man bor. De långa avstånden i t.ex. Norrland leder till att många måste resa långa sträckor dagligen. I dessa områden är fungerande transporter en livsnödvändighet för både enskilda och företag, och det bästa är självfallet om merparten av resorna kan lösas genom kollektiva transporter.
Vänsterpartiet vill därför avsevärt öka utbudet av kollektivtrafik i glesbygd och vill avsätta 2,5 miljarder under en treårsperiod för ändamålet. Medlen ska användas för att öka antalet resor. Vi föreslår att Rikstrafiken ges i uppdrag att utreda hur ett lämpligt system för kreditering av medel från stat till trafikhuvudmännen via kommuner och landsting kan se ut. Eftersom vi anser att förslaget bör utredas mer tror vi inte att det är möjligt att införa systemet förrän 1 juli 2009.
Vad som anförs om statliga medel till kollektivtrafik i glesbygd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet driver krav på ökade energi- och koldioxidskatter. Samtidigt som höjd dieselskatt är en åtgärd för att minska miljöbelastningen, leder åtgärden till försämrade möjligheter att bedriva kollektivtrafik. Den senaste statliga höjningen av dieselskatten betydde att busstrafiken fick ökade drivmedelskostnader motsvarande 100 miljoner kr. Vi anser att busstrafiken inte ska belastas med dessa ökade drivmedelskostnader och genom ett restitutionsförfarande istället ges ersättning för dessa.
Vad som anförs om busstrafik och drivmedelsskatter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
År 2000 höjdes fordonsskatten för bussar från 1 500 kr till 20 000 kr. Det är inte rimligt att bussar ska påföras så hög fordonsskatt med tanke på att tåg och flyg är skattebefriade. Kollektivtrafiken måste stimuleras, och vi vill därför sänka fordonsskatten för tunga bussar till 2000 års nivå.
Vad som anförs om busstrafik och fordonsskatter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet har medverkat till att det gjorts en omläggning från viktbaserad till koldioxidbaserad fordonsskatt. Vi tycker dock att fordonsskatten kan vara ännu mer miljöinriktad. Därför föreslår vi att den fiskala basskatten på 360 kronor avskaffas och att koldioxidkomponenten istället höjs från 15 kr/g CO2 till 24 kr/g CO2. Det skulle betyda att bilar med låga utsläpp av koldioxid gynnas, medan mer bränsleslukande bilar får en höjd skatt.
Vad som anförs om koldioxidbaserad fordonsskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
På ett generellt plan har vi uppfattningen att det är mer kostnadseffektivt att använda statliga medel till att stimulera en övergång till förnyelsebara drivmedel än att subventionera t.ex. miljöbilar. Det finns dock ett område som utifrån ett ekologiskt perspektiv skulle vara betydelsefullt att subventionera. Det gäller efterkonvertering av äldre bilar så att även de kan använda etanol.
Vi föreslår att det införs en statlig subvention med 5 000 kronor till den som efterkonverterar sin bensinbil till etanol. Subventionen dras av mot fordonsskatten.
Vad som anförs om subvention till efterkonvertering av gamla bilar bör ges regeringen till känna.
Vi föreslår att en miljöbaserad försäljningsskatt på nya personbilar införs. Sverige är ett av få EU-länder som inte har en försäljnings- eller registreringsavgift. I SOU 2005:51 presenterades ett konkret förslag där bilar med utsläpp över en viss nivå betalar försäljningsskatt medan andra är befriade. Syftet är att tydliggöra livscykelkostnaden, samtidigt som den uppmuntrar till köp av mer miljövänliga alternativ.
Vad som anförts om försäljningsskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi föreslår att man slopar arbetsgivaravgiften och förmånsbeskattningen för cykel i de fall där arbetsgivare köper en cykel till den anställde för maximalt 5 000 kr. Detta i syfte att få arbetsgivare att stimulera sin personal att istället för bil ta cykel till arbetsplatsen.
Vad som anförs om slopad arbetsgivaravgift och förmånsskatt vid inköp av cykel till anställd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet föreslår att en klimatskatt införs på inrikesflyget. Det sker genom en schabloniserad start- och landningsavgift. En sådan konstruktion skulle öka incitamentet att fylla planen med resenärer och därmed minska påverkan på miljön. Vårt förslag är inte en lika träffsäker konstruktion som en bränsleskatt, men i väntan på ändrade internationella regelverk är det ändå ett tydligt ekonomiskt styrmedel mot en minskad miljöpåverkan.
Vad som ovan anförs om klimatskatt på inrikesflyg bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet anser att fritidsbåtar bör betala för den kostnad som de medför vad gäller sjöräddning, haverier, miljöpåverkan osv. Vi anser därför att det ska införas en båtskatt för fritidsbåtar. En sådan skatt kan finansiera dels fritidsbåtarnas andel av infrastrukturkostnaderna, dels en sänkning av skatten på alkylatbensin med en krona per liter.
En förutsättning för en båtskatt är att det finns ett båtregister. Regeringen bör därför ta fram ett lagförslag till båtskatt som kan gälla från och med 2010. Vad som anförs om skatt på fritidsbåtar och sänkt skatt på alkylatbensin bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utsläppen av fluorerade växthusgaser har fördubblats åren 1990–2005. Dessa gaser har en mycket kraftig växthuseffekt och en lång livslängd i atmosfären. Vi föreslår därför att en miljöskatt tas ut på flourerade gaser. Om skatten införs kan utsläppen reduceras med 0,2 miljoner ton koldioxid-ekivalenter per år enligt Klimatberedningen. Skatten är tänkt att tas ut vid import av en fluorerad gas eller import av en produkt som innehåller gas.
Vad som anförs om fluorerade växthusgaser bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Huvuddelen av utsläppen av växthusgaser från industrin omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Dock omfattas inte företag med små utsläpp. Även om utsläppen är små per anläggning är de samlade utsläppen inte obetydliga. Analyser gjorda av Naturvårdsverket och Energimyndigheten visar att en minskad nedsättning av koldioxidskatten så att skatten höjs från 21 öre till 30 öre/kg koldioxid skulle påverka utsläppen mycket i förhållande till förslagets kostnad. Mot bakgrund av detta föreslår Vänsterpartiet att en sådan nedsättning av koldioxidskatten införs.
På motsvarande sätt föreslår vi att nedsättningen av koldioxidskatten på eldningsolja och diesel inom jordbruket och övriga areella näringar bör minskas så att skattenivån höjs från 21 till 30 öre/kg koldioxid. Vad som anförs om nedsättning av koldioxidskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Halterna av bekämpningsmedel ökar i svenska bäckar och åar och är så höga att de kan skada vattenlevande djur och växter. För att begränsa jordbrukets näringsutsläpp i sjöar, vattendrag och hav prioriterar Vänsterpartiet sedan många år stöd och regler som hindrar näringsläckage från jordbruket. Som ett led i att minska jordbrukets påverkan för övergödningen av haven föreslår vi en höjning av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel med 20 procent.
Vad som ovan anförs om skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Nedan följer i tabellform en sammanfattning av förslagen ovan.
Skattehöjningar
Skattesänkningar/satsningar
När det gäller koldioxidskatten för den handlande sektorn föreslog regeringen i budgetpropositionen för år 2008 en stegvis nedtrappning. Vi ställde oss då bakom det första steget men förordade sedan en kontrollstation år 2009, innan ytterligare beslut fattas om nedsättning av koldioxidskatten. En viktig orsak är osäkerheten kring hur systemet med utsläppsrättigheter fungerar.
Vad som anförs om koldioxidskatten i den handlande sektorn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslog i samband med budgetpropositionen för år 2008 en sänkning av lotteriskatten. Vi delade inte regeringens bedömning beträffande ATG:s utveckling, varför en skattesänkning inte är befogad.
Vad som anförs om lotteriskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I budgetpropositionen för år 2008 föreslog regeringen att en jämställdhetsbonus för föräldralediga skulle införas. Reformen innebär att en arbetande förälder ska få en bonus via kreditering av skattekonto på maximalt 3 000 kronor i månaden, under förutsättning att föräldrarna delar på uttaget av föräldrapenning. Hur stor bonusen blir för den enskilde styrs dels av förvärvsinkomsten, dels av i vilken utsträckning föräldrarna delar på föräldrapenningen.
Vänsterpartiet har avvisat förslaget. Vi menar att en jämställdhetsbonus befäster idén om föräldraskapet som obligatoriskt för kvinnor, och ett frivilligt erbjudande för män – som kan locka en och annan om villkoren är tillräckligt förmånliga.
Vad som ovan anförs om jämställdhetsbonus bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet har redan vid införandet av nystartsjobb avvisat regeringens förslag och därmed den kompensation för arbetsgivaravgifterna som kan ges genom kreditering på arbetsgivarnas skattekonto. Vi avvisade också de s.k. nyfriskjobben. Vi förespråkar istället riktade arbetsmarknadspolitiska stöd för grupper som står långt bort från arbetsmarknaden. Regeringens förslag för vissa grupper ger heller inte samma volymer och stödnivåer som många av de åtgärder som Vänsterpartiet föreslår. I detta avseende hänvisas till våra motioner inom arbetsmarknadspolitikens område. Med denna motivering bör regeringen ändra lagen om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb.
Vad som ovan anförs om nystartsjobb och nyfriskjobb bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Den nuvarande regeringen har slopat de flesta anställningsstöden och satsat på sänkta sociala avgifter, även för icke arbetslösa.
Systemet med sänkta sociala avgifter är mycket dyrt och har dålig träffsäkerhet, vilket bland annat Riksrevisionen beskriver i rapporten RiR 2008:16 där man konstaterar att sysselsättningseffekten är mycket begränsad och att varje ungdomsjobb kostat i genomsnitt 1 miljon kronor brutto. Vi avskaffar därför den subventionen.
Regeringens nystartsjobb har inte gett den utdelning i form av varaktiga jobb som riktade anställningsstöd med högre subventionsgrad ger, varför vi avvisar dem och istället satsar på riktade insatser.
Vi budgeterar för 3 000 platser med allmänt anställningsstöd för unga som varit arbetslösa i sex månader. Subventionsgraden uppgår till 50 procent och erläggs under ett år. Dessutom avsätter vi utrymme för 7 500 platser i plusjobb för långtidsarbetslösa, varav 2 500 ska vara vikta för personer över 60 år. För denna grupp är subventionsgraden 100 procent. Utöver detta vill vi ha 5 000 platser i förstärkt anställningsstöd med en subventionsgrad på 75 procent.
Vi återinför också det speciella programmet Gröna jobb för långtidsarbetslösa. Vidare vill vi ha 2 000 platser med anställningsstöd för långtidssjuka och 400 platser med anställningsstöd för nyanlända. För att kompensera kommunerna för vår utbildningssatsning inom äldre- och handikappomsorgen avsätter vi resurser för utbildningsvikariat i enlighet med den modell som gällde under Kunskapslyftet. Vi avsätter utrymme för sammanlagt 3 000 vikarieplatser år 2009.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Vänsterpartiet i budgetmotionen följande ändringar vad gäller krediteringar med skatteanknytning för vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder, i förhållande till regeringens förslag.
Vad som ovan anförs om anställningsstöd och kreditering med skatteanknytning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Tabell. Anställningsstöd och kreditering med skatteanknytningar.
Differens i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009
Varje år går staten miste om över 130 miljarder kronor i uteblivna skatteinkomster. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag, men där fusket står för den största delen. För företag som vill vara seriösa blir skattefusk och svartarbete ett gissel eftersom man inte kan konkurrera på lika villkor.
För att komma till rätta med problemet krävs tydlig lagstiftning och en rad åtgärder som ger myndigheter större befogenheter. Vi vill lyfta fram det förtjänstfulla arbete som fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer inom byggbranschen gjort för att motverka fusk.
Skatteverkets möjlighet att göra oanmälda arbetsplatsbesök för att kontrollera personalliggare bör utökas till att omfatta fler branscher än idag. En annan åtgärd är att den månatliga redovisningen av skatter och avgifter görs på individnivå. Innan det blir en generell åtgärd föreslår vi en försöksverksamhet, till exempel i byggbranschen. Dessutom föreslår vi att Skatteverket få ökade resurser inte minst för att möta en ökad ekonomisk brottslighet ofta med internationella förgreningar.
Vi välkomnar regeringens förslag om förändringar i reglerna om avdragsrätt för räntor i företagssektorn och de förändrade underprisreglerna för handelsbolag som gjorts i syfte att förhindra skatteundandragande.
Vänsterpartiet vill också understryka vikten av att ha ett skattesystem som är likformigt där man undviker undantag och gränsdragningar. Det blir lätt en grogrund för fusk och ökar dessutom krångelfaktorn.
Åtgärder för att komma till rätta med skatteundandragande tas upp i separat motion.
Skattetabell: