Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att kvantifiera en grön nettonationalprodukt, NNP.
BNI- och BNP-begreppen som instrument för att beskriva ett lands välstånd är kontroversiellt och kritiserat från många håll. Begreppen anses för strikt avgränsa levnadsstandarden i ett land till monetära termer när man använder summan av alla varor och tjänster som producerats under ett år och den summan slås sedan ut per innevånare i landet. Möjligheten att mäta grön NNP, där man tar ställning till huruvida varorna och tjänsterna som producerats är bra eller dåliga ur ett miljöperspektiv, vinner mark. Mycket teori finns etablerad på området för hur en miljöjusterad nettonationalprodukt tas fram – en NNP där man tagit hänsyn till löpande miljöskador och förslitningar i naturkapitalet. Att därifrån utveckla ett empiriskt grönt NNP-mått har emellertid visat sig svårt.
Att fånga begreppet i monetära miljöräkenskaper har sina svårigheter. Den förändring kvantitativt och kvalitativt som en miljöskada eller förlorat naturkapital innebär, måste kunna fastställas i naturvetenskaplig data. Detta är möjligt att kvantifiera till värden vid händelser som exempelvis korrosionsskador, växande gröda eller skadad fisk. Däremot är det betydligt svårare när människors hälsa försämras, arter utrotas eller i fråga om allemansrättens påverkan på naturkapitalet. Med betalningsviljestudie undersöker man hur mycket respondenter är villiga att betala för att en aspekt av miljön inte ska försämras. Den prissättning på naturvärden som framkommer ur dessa studier ska sedan användas representativt för hela landet. Bedömningen enligt Konjunkturinstitutet är att studierna är otillräckliga som underlag då varje miljöskada eller naturkapital i fara måste studeras för att sedan aggregeras nationellt och justera NNP.
En statlig utredning som gjordes 1991, ”Räkna med miljön!”, ligger till grund för dagens möjligheter att kvantifiera miljödata. Även om denna utrednings slutsatser utvecklats och lagt grund för flera statistiska metoder där samband mellan ekonomi och miljö mäts, behöver omtag göras för att nå målet att introducera ett nationellt mått på ett lands välstånd med hänsyn till miljövärden. Regeringen behöver därför på nytt göra en ansats för att utreda hur ett grönt NNP kan tas fram.