Motion till riksdagen
2008/09:Fi263
av Krister Hammarbergh (m)

Kreditupplysningslagen


m2020

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förändring i kreditupplysningslagen så att företag ges en möjlighet att kunna bemöta ett felaktigt krav som lämnats in till kronofogden innan uppgift får publiceras.

Motivering

Den kriminella verksamhet som går under benämningen bluffakturor omsätter idag enligt beräkningar från Svensk Handel närmare en miljard svenska kronor.

De som bedriver dessa systematiserade bedrägerier skapar vanligen en fasad med företagsnamn eller publikationer som är förvillande lika etablerade och seriösa företag. Dessa registrerade företag har normalt en kort livslängd; de namn som står registrerade som ansvariga för verksamheten utgörs av s.k. målvakter – personer som inte har någon egentlig koppling till den kriminella verksamheten utan bara lånat ut sitt namn mot ersättning.

Tyvärr missbrukar dessa kriminella verksamheter även det legala systemet som ett stöd för den brottsliga verksamheten. Exempelvis så skickar man en faktura under sommartid till ett seriöst företag; fakturan kan vara en begäran om ersättning för något som aldrig levererats eller överhuvudtaget aldrig beställts. När företaget som drabbats inte vill betala så hotar man med indrivning – och genomför det.

Små företag drabbas hårdare än stora företag – dels är beloppen av större betydelse för ett litet företag, dels har man svårare att hävda sin rätt eftersom man i regel inte har tillgång till juridiskt stöd i samma omfattning som ett stort företag.

När det lilla företaget inte vill betala så hotar bedragarna med indrivning, betalar man inte så utnyttjar det kriminella företaget kronofogden.

Även om det drabbade företaget kan hävda sin rätt efter att ansökan lämnats in till kronofogden så skadas offren i och med att kreditupplysningsföretagen omedelbart publicerar uppgifterna som inkommit till kronofogden. För ett litet företag kan det vara förödande att utan anledning hamna på en lista över dåliga betalare; det kan omedelbart skada företagets möjligheter till krediter men även andra affärsrelationer. Detta känner bedragarna till och nyttjar i utpressningssyfte. Många drabbade väljer i det läget att betala bedragaren.

En fysisk person har ett skydd i kreditupplysningslagen för att undvika att de onödigtvis publiceras. Det finns anledning att ändra kreditupplysningslagen och annan relevant lagstiftning på så sätt att även små företag kan skyddas mot denna typ av kriminella attacker. Företagen bör ges möjlighet att bemöta ett oriktigt krav innan det publiceras.

Stockholm den 2 oktober 2008

Krister Hammarbergh (m)