Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod inom den offentliga sektorn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att myndigheters egenproducerade kod bör tillgängliggöras som öppen källkod.
Fri programvara med öppen källkod blir en allt viktigare del av ekonomin. Affärsmodeller som inte bygger på exemplarförsäljning, och därmed på möjligheten att kontrollera distributionen, blir särskilt intressanta när det står klart att en alltför långtgående kontroll av distributionen är oförenlig med medborgarnas rätt till integritet. Öppen källkod bidrar även till tjänsteutveckling och bättre konkurrens.
Den nederländska regeringen har påbörjat ett arbete med att sänka sina mjukvarukostnader genom att använda öppen källkod och öppna standarder. Genom att kunna välja mellan fler leverantörer vid inköp av programvara och service ökar konkurrensen. Priserna för uppgraderingar och teknisk support kan pressas. Den nederländska regeringen, som har fattat beslut om en övergång till öppen källkod inom staten, förväntas spara 45 miljoner kronor enbart genom att låta hanteringen av ett fastighetsregister ske med programvara med öppen källkod. Först med att övergå till öppen källkod är det nederländska patentverket, som redan har tagit flera viktiga steg.
I Sverige finns det en rad kommuner som successivt övergår till öppen källkod. Gotlands kommun har installerat Suse Linux på sina servrar och planerar en framtida övergång till Linux även på klienterna. På statlig nivå bedömer Rikspolisstyrelsen att de sparar 200 miljoner om året på att arbeta i Linuxmiljö, pengar som kan användas till annan polisiär verksamhet.
Valet av programvara är dock inte en enkel fråga om licenskostnader - totalkostnaden för en proprietär, inlåst lösning är inte nödvändigtvis högre än totalkostnaden för en öppen lösning. Öppen källkod är snarare en fråga om kontroll och beroende av enskilda leverantörer. Beroende av ett inlåst system kan medföra sämre flexibilitet. Användaren kan inte själv anpassa en inlåst produkt, och inte heller upphandla tjänsten på en öppen marknad. Möjligheterna att arkivera dokument i tillgängliga format kan dessutom försvåras utan öppna standarder, liksom möjligheterna att byta ut befintliga applikationer.
Myndigheter och andra statliga organisationer använder sig av en mängd olika programvaror för att kunna utföra sina uppgifter, lagra resultatet samt kommunicera med medborgarna. I de fall där inlåst programvara används är risken att man låser fast sig i format som blir dyra att ersätta i framtiden och indirekt kräver att medborgarna köper dyr programvara för att kunna ta del av informationen. Exempel på detta är när proprietära dokumentformat används eller då webbapplikationer kräver Internet Explorer, vilket utelåser alla som använder andra webbläsare, eller operativsystem där Internet Explorer inte är tillgängligt. Om inlåst programvara används i stor utsträckning finns en risk för att stat och myndigheter snedvrider programvarumarknaden och ensidigt gynnar enskilda företag.
Vissa svenska myndigheter, däribland Sveriges riksdag, producerar egen programvara som kan användas självständigt eller i kombination med annan programvara. I många fall finns det inga hinder mot att tillgängliggöra denna programvara som öppen källkod. Det ger ökad insyn i myndigheternas system, och i de fall den egenproducerade programvaran utför en generell uppgift kan den ha ett ekonomiskt värde för företag och organisationer.
Av principiell betydelse är att programvara utvecklad på statliga myndigheter har finansierats med skattemedel och kan betraktas som en allmän nyttighet. Syftet med att behålla ensamrätten till en programvara, liksom syftet med att hemlighålla koden, kan vara att programvaran ska säljas eller att den ger utvecklaren en konkurrensfördel. En statlig myndighet, som inte verkar på en konkurrensutsatt marknad, har dock i allmänhet ingen anledning att värna ensamrätten till sin programkod. Ytterligare ett starkt argument för att öppna offentligproducerad kod är den svenska offentlighetsprincipen.
Ibland är egenutvecklad programvara beroende av inlåst programvara för att fungera. Detta bör dock inte med automatik betraktas som ett hinder för att tillgängliggöra en myndighets egen kod. Om det är värt att köpa den inlåsta produkten för att kunna använda koden är ett beslut som varje organisation eller företag kan fatta från fall till fall.
Det finns med stor säkerhet statligt utvecklad programkod som av ett eller annat skäl inte är lämpad att lämna ut som öppen källkod. Huvudregeln bör dock vara att kod utvecklad av myndigheter ska vara öppen och lätt tillgänglig.