Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återkalla bemyndigandet till regeringen att sälja statens aktier i SBAB och Nordea.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att delta aktivt i omstruktureringen av den internationella finansmarknaden.
Just nu pågår en dramatisk omvälvning på den globala marknaden för banker, försäkringsbolag och pensionsfonder. Inget liknande har setts på flera generationer.
På bara några veckor försvinner några av världens största och mest prestigefyllda banker och försäkringsbolag från arenan. De rester som är dåliga upphör att existera, och guldäggen i korgen slukas blixtsnabbt av konkurrenter som har klarat stormen bättre.
I flera fall har staten visat sig vara den enda tänkbara ägare som har tillräcklig kraft att ta ansvar för viktiga banker och försäkringsbolag, också i länder med traditionellt stark tilltro till fria marknaders förmåga att klara alla problem utan statlig inblandning.
Nu krymper den uppblåsta finanssektorn, och kanske kommer de orimliga lönenivåerna att sjunka hos dem som blir kvar.
När de mest ansvarslösa nu försvinner drabbas många människor och hela världsekonomin av svåra problem, men det öppnas också nya och plötsliga möjligheter för de som skött sig bättre. Stabila och lönsamma banker med låg riskbenägenhet kan ta för sig i konkurrensen om kunderna och växa. Men det öppnar också möjligheter för de välskötta banker som har starka, seriösa och långsiktiga ägare att ta över delar av banker som gått omkull eller som råkar ut för förtroendekriser. Det är inte bara en möjlighet att tjäna mer pengar, det är en skyldighet för dem som har möjlighet att ta ansvar för en snabb rekonstruktion av en gemensam finanssektor i akut kris.
Nordea är Nordens största bank – en av de mest lönsamma och stabila – och den tycks också ha mindre riskfyllda placeringar än många andra banker. Genom att staten äger 20 procent av aktierna har den också en stabilitet som andra avundas i dagens orostid.
Eftersom regeringen tänker sälja banken inom kort, är Nordea begränsad i sina möjligheter att ta ansvar och aktivt delta i den dramatiska omvälvning som nu pågår också i Europa. Precis samma problem gäller också SBAB.
Dessutom är det uppenbart att det i nu rådande läge är omöjligt att få ett bra pris vid en försäljning av statens bankaktier. Att nu av ideologiska skäl forcera en försäljning vore ansvarslöst både mot skattebetalarna och mot finansmarknaden.