Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla skatteförändringar belyses med könsuppdelad statistik.
Målet med Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Vi vill bygga vidare på modellen att organisera och finansiera den generella välfärden gemensamt och samtidigt ta hänsyn till hur olika förutsättningar för kvinnor och män kan ta sig olika ekonomiska uttryck. Kvinnors lägre inkomst får betydelse för nivån på såväl sjukförsäkring som a-kassa och pensioner. Man kan påvisa hur skillnader i inkomststrukturer mellan kvinnor och män minskar när skattepliktiga ersättningar (transfereringar), familjestöd och skatt beaktas. En viktig slutsats blir att kvinnor som kollektiv är mer beroende av skatte- och transfereringssystemen och därmed mer känsliga för förändringar i dessa system.
Regeringens skattepolitik gynnar inte bara höginkomsttagare utan ökar också på ett påtagligt sätt skillnaderna i nettoinkomst mellan män och kvinnor. Ett antal av regeringens skatteåtgärder är dessutom inriktade mot grupper av individer eller sektorer av näringslivet på ett sådant sätt att vi får fler undantag från en likformig beskattning.
Vi har sedan den borgerliga regeringen tillträdde fått uppleva en omvänd fördelningspolitik i svensk skattepolitik. Vänsterpartiet kan i diagram 1.1 nedan visa hur regeringens skattepolitik inte bara gynnat höginkomsttagare utan också på ett påtagligt sätt ökat mäns nettoinkomster jämfört med kvinnors.
Diagram 1.1 Inkomstförändringar per decil fördelade på män och kvinnor till följd av regeringens skatteförslag i dess budgetpropositioner för 2007 och 2008 samt 2007 års vårproposition
Källa: Bygger på material från Riksdagens utredningstjänst.
Regeringen föreslår att ytterligare ett steg i jobbskatteavdraget införs från och med år 2009. Vänsterpartiet avvisar förslaget liksom vi har gjort med tidigare steg. Vi tror att resonemanget om att nivån på skatteuttaget påverkar människors vilja att arbeta och studera i Sverige är en överdrift. Vi anser att det är fler parametrar som påverkar människors val. Till exempel har lönenivåerna stor betydelse, samt att många människor värdesätter tillgången till väl utbyggda gemensamma trygghetssystem. Vi menar att regeringens förslag innebär att inkomstklyftorna ökar och att den ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män också ökar. Det är män med höga inkomster som har gynnats av jobbskatteavdraget på bekostnad kvinnor som grupp (se diagram 1.1).
Möjligheten att få skattereduktion för hushållstjänster infördes 1 juli 2007. Vänsterpartiet avvisade förslaget. En utredning (SOU 2008:57) som genomförts våren 2008 visar att det är främst höginkomsttagare som utnyttjar skattelättnader för hushållstjänster, och i den gruppen är det flest män som begärt ersättning hos Skatteverket.
Hushållstjänstesektorn blir en nästan obeskattad sektor. Man bekämpar skattesmitning och skatteundandragande genom att minska skatten. Vänsterpartiet anser att skattesmitning och skatteundandragande måste bekämpas med helt andra metoder. Vi utvecklar våra förslag vidare i motion 2008/09:Sk333.
Gränsdragningsproblem i systemet har redan uppstått. Frågan vad som ska betraktas som en hushållsnära tjänst eller inte vållar gränsdragningsproblem och merarbete för både de som beställer tjänsten, företagen som erhåller tjänsten och Skatteverket.
Genom att införa skattereduktion för hushållstjänster kommer man enligt regeringen tillrätta med att kvinnor idag utför en större del av hushållsarbetet än män. Vänsterpartiet anser inte att hushållstjänster löser problemet med den maktobalans som råder mellan män och kvinnor. Tvärtom cementerar systemet de traditionella könsrollerna. Själva grundproblemet, att män inte i lika stor utsträckning tar ansvar för hem och familj osynliggörs. Om syftet är att män och kvinnor ska ta ett gemensamt ansvar för hemarbetet, löser man inte problemet genom att anställa en tredje part som utför sysslorna. Med detta synsätt blir en jämställd relation bara möjlig för några få (och främst höginkomsttagare). Förslaget om skattelättnader för hushållstjänster är ett steg tillbaka för jämställdhetsarbetet.
För att kunna fatta välgrundade beslut i olika frågor måste konsekvensanalyser genomföras. Den nya inriktning som skattepolitiken har tagit sedan alliansregeringen tillträdde borde ha varit föremål för omfattande analys ur många aspekter, dels fördelningspolitiskt, dels hur män respektive kvinnor berörs av förslagen. Vänsterpartiet anser att en viktig analys som ska göras vid skatteförändringar är hur män respektive kvinnor påverkas av de förändringar som föreslås.
Vad som ovan anförts om konsekvensanalys med könsuppdelad statistik vad gäller skattförändringar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.