Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområden enligt uppställningen:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om investeringar i småföretag och entreprenörskap för att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft under lågkonjunkturen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ökade investeringar i gröna jobb.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ökade investeringar i utbildning så att människor ges möjlighet att förbättra sin kompetens i syfte att Sverige ska stå bättre rustat när konjunkturen vänder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ökade resurser till kommuner och landsting.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om förbättringar i arbetslöshetsförsäkringen för ökad trygghet och stärkt framtidstro.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag för att möta den höga ungdomsarbetslösheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som ökar efterfrågan på miljöbilar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag för att myndigheter ska skapa fler praktikmöjligheter till unga nyexaminerade akademiker.
Sverige är ett väl rustat land med goda förutsättningar för en bra utveckling med stark ekonomi och nya jobb. Men jobbkrisen och den moderatstyrda regeringens passivitet slår hårt mot svenska folket och Sveriges konkurrenskraft. Varje dag kommer nya besked om varsel och uppsägningar, konkurser och arbetslöshet.
På två år har antalet arbetslösa blivit över 20 000 fler, enligt SCB. Särskilt ungdomarna är hårt drabbade. Sverige hade redan i höstas, enligt Eurostat, Europas näst högsta ungdomsarbetslöshet. Det moderaterna kallade ”utanförskapet” i valrörelsen 2006 har nu ökat med 5 000 personer.
Källa: Regeringens proposition 2008/09:97.
En halv miljon löntagare har redan trängts ut ur a-kassan samtidigt som jobbkrisen fördjupas för varje dag. Socialbidragen ökar redan i två av tre kommuner.
Den moderatstyrda regeringen skyller sitt misslyckande på finanskrisen. Men det var regeringen – och inte finanskrisen – som trängde ut en halv miljon människor ur a-kassan. Det är regeringen som har avvecklat tre fjärdedelar av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Det är den moderatstyrda regeringen som lagt framtidsinvesteringar åt sidan. Och det är regeringen som har satt stora skattesänkningar före en politik som skapar jobb.
Efter drygt två år med en moderatstyrd regering är det uppenbart: Ökade orättvisor löser inte Sveriges problem.
Den moderatstyrda regeringens passivitet inför krisen är oacceptabel. Varje ny dag i passivitetens tecken fördjupar jobbkrisen och leder till större underskott. För oss är det självklart att en ansvarstagande politik för nya jobb går före stora skattesänkningar.
Sveriges stora offentliga överskott byts nu mot underskott. Nästa år bedömer Konjunkturinstitutet – regeringens egen expertmyndighet – att underskotten blir 80 miljarder kronor. Det är lika mycket som regeringen sänkt skatten med och lika mycket som man fick till skänks i överskott när man tillträdde.
Vi säger nej till regeringens politik att låna till skattesänkningar för dem som tjänar bäst.
Vi har ett brett program för att bekämpa jobbkrisen och föra tillbaka Sverige till toppen.
Investera i småföretag och entreprenörskap. Det är i de små företagen framtidens jobb växer fram. Därför måste villkoren för entreprenörskap stärkas. Den moderatstyrda regeringens höjda arbetsgivaravgifter för de små företagen är helt fel. Vi vill i stället sänka arbetsgivaravgiften för småföretagen. Vi vill stärka tillgången på riskkapital och vi vill korta myndigheternas betalningstider till småföretagen.
Investera i en starkare utbildningslinje. För att dämpa varselvågen och stärka näringslivets konkurrenskraft vill vi satsa på ett brett spetskompetenslyft. Den som förlorar jobbet ska ha goda möjligheter till att utveckla sin kompetens och stärka sin konkurrenskraft. Vi vill investera i 50 000 fler utbildningsplatser än regeringen.
Investera i gröna jobb. Vi vill bygga Sverige för framtiden. Vi vill införa ett ROT-avdrag också för miljonprogram och hyresrätter, rusta upp nedslitna skolor, energieffektivisera och skapa de gröna jobben. Vi vill satsa 2 miljarder kronor mer än regeringen på investeringar i infrastruktur, inte minst i järnväg och kollektivtrafik.
Investera i välfärdsjobb. Vi vill tillföra 5 miljarder kronor till välfärden. Nu måste också den moderatstyrda regeringen lämna besked. Annars betyder jobbkrisen ett kvalitetsras i välfärden.
Investera i ökad trygghet och framtidstro. Vi vill stärka köpkraften för dem som har det tuffast genom att satsa på pensionärer, studenter och barnfamiljer. Vi vill förbättra villkoren för dem av oss som blir sjuka eller förlorar jobbet. Kostnaden för a-kassan ska sänkas så att fler kommer med. Att satsa på ökad trygghet är en nyckel för att få i gång hjulen i ekonomin. Framgång kräver rättvisa!
I denna motion redogör vi för vår jobbskapande politik för det innevarande året. I slutet av motionen återfinns en tabell med de jobbskapande investeringar som är utöver de investeringar som återfinns i den socialdemokratiska budgetmotionen (En ansvarsfull ekonomisk politik för jobb & välfärd). I tabellen redogör vi för de åtgärder vi presenterade i vår stimulansmotion (Stimulanspaket mot jobbkrisen) kompletterat med nya förslag som inte tidigare förelagts riksdagen för behandling.
Våra förslag uppgår till 20 miljarder kronor. Förslagen ryms väl inom ramen för budgeteringsmarginalen. Den samlade finansiella effekten av våra jobbskapande investeringar redovisas i slutet av motionen.
Den nivå våra stimulanser av den svenska ekonomi ligger på är väl i linje med vad ledande ekonomer föreslår. Exempelvis föreslår Lars Calmfors, ordförande i regeringens finanspolitiska råd, en stimulans på mellan 15 och 25 miljarder kronor.1 Finansdepartementets egen myndighet Konjunkturinstitutet bedömer att finanspolitiken behöver stimulera ekonomin med 15 miljarder i år och ytterligare 50 miljarder under nästa år.
Det är viktigt att vara aktiv och investera i det som skapar jobb. Regeringens passivitet leder till ökad arbetslöshet och färre jobb, och därmed blir underskotten ännu större i framtiden.
Flera av de förslag som regeringen presenterar i sin proposition har vi socialdemokrater tidigare föreslagit. Dessa förslag står vi naturligtvis kvar vid. Vi väljer dessutom att acceptera ytterligare några av regeringens förslag. Vilka förslag vi står bakom framgår av tabellen längst bak i motionen.
Regeringens proposition innehåller ett flertal mycket bekymmersamma återrapporteringar om de propositioner kring olika typer av garantier som riksdagen snabbehandlat under de senaste månaderna. Nästan inget av de program som regeringen har tagit fram är i funktion, enligt regeringens egen redovisning. När det t.ex. gäller bankgarantin så är bara en av storbankerna med. Konsekvensen av den moderatstyrda regeringens bristande skicklighet betalar nu hela svenska folket; inte minst drabbas småföretagen hårt.
Ett ungdomspaket för framtiden: ett gemensamt paket mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet
1. Traineeprogram i välfärden
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) finns det stora behov av nyrekryteringar i den offentliga sektorn inom de närmaste åren, bland annat på grund av pensionsavgångar. Rekryteringsbehovet är stort när det gäller till exempel vårdbiträden och yrkeslärare – men också när det gäller andra yrkesgrupper. Vi har ett gemensamt förslag om att 1 miljard kronor av dessa redan i år ska riktas till traineeprogram i välfärden. Det räcker till cirka 3 000 traineeplatser.
2. Jobbutbildning till unga
Många arbetslösa ungdomar har bristande utbildning. Utvärderingar från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) visar att yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning är en framgångsrik insats som leder till jobb. Vi har tidigare lagt fram förslag om att bygga ut den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Vi har ett gemensamt förslag om att redan i år investera i 3 500 årsplatser i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning som riktas till unga under 25 år, 500 miljoner kronor avsätts för detta.
3. Fler utbildningsplatser på komvux, KY och högskola
Trots att ungdomskullarna växer kraftigt under de kommande åren har regeringen minskat antalet studieplatser på både komvux och högskola. Risken är betydande att vi nu står inför ett historiskt trendbrott; att andelen ungdomar som har möjlighet att gå vidare till högre studier för första gången kommer att minska. Vi vill kraftigt bygga ut både komvux, kvalificerad yrkesutbildning (KY) och högskola. Ungdomar ska både ha möjlighet att komplettera sin gymnasieutbildning – och läsa in gymnasiet om de inte tidigare har gjort det. Vi är överens om att bygga ut högskolan med minst 3 685 platser, komvux med minst 4 700 platser och KY med minst 2 500 platser redan i år.
4. Karriärcoachning och praktik
För att få jobb behöver ungdomar referenser och erfarenheter från arbetslivet. Vi ser stora behov av att långsiktigt och brett förbättra kontakterna mellan utbildning och yrkesliv – både i gymnasieskola, komvux och högskola. Redan nu föreslår vi 100 miljoner kronor för att bygga ut möjligheterna till praktik och karriärrådgivning redan i år.
Det är i de små företagen framtidens jobb växer fram. Därför måste villkoren för entreprenörskap stärkas. Småföretagen har svikits av den moderatstyrda regeringen. För att förbättra villkoren för småföretagen och skapa fler jobb föreslår vi ett brett entreprenörsprogram.
Sänkt arbetsgivaravgift för små företag2
Regeringen har höjt arbetsgivaravgifterna för de minsta företagen. Vi vill i stället göra det billigare att anställa för de minsta företagen. För ett litet företag med ett par tre anställda betyder vårt förslag en sänkt arbetsgivaravgift med sammanlagt upp till ca 25 000 kr. Genom denna sänkning av arbetsgivaravgiften vill vi göra det billigare för småföretagen att anställa.
En trygghetsgaranti för företagare
Vi vill underlätta övergången från anställning till företagande genom att nyblivna entreprenörer ska få ta med sig mer trygghet från den föregående anställningen. Nyföretagare ska under en period om upp till tre år kunna välja att tillgodoräkna sig inkomsttryggheten från en tidigare anställning. Denna reform bör införas under en försöksperiod och permanentas om reformen faller väl ut.
Stärkt tillgång på riskkapital
Alltfler tecken tyder på att nyföretagandet minskar i Sverige. Det är allvarligt i en situation där de små och medelstora företagen står för en viktig del av en framtida ekonomisk återhämtning. Under de senaste månaderna har företagens möjligheter att få tillgång till kapital allvarligt försämrats. Vi vill göra en extra utdelning från Vattenfall med 5 miljarder kronor för att skapa en ny riskkapitalfond. Förslaget presenterades i vår stimulansmotion (2008/09:Fi7 Stimulanspaket mot jobbkrisen). Den nya riskkapitalfonden ska agera marknadskompletterande. Detta uppdrag bedöms i det rådande ekonomiska läget vara relativt brett. Fonden ska administreras och styras av Innovationsbron tillsammans med andra befintliga offentliga riskkapitalaktörer. Fonden ska aktivt stimulera det breda näringslivets kapitalbehov, men med särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Insatser som stärker det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras.
Korta myndigheternas betalningstider till småföretagen
För att förbättra likviditeten för småföretagen måste breda insatser genomföras. En del i detta arbete är att korta betalningstiderna till småföretagen. Här bör staten gå före. Som en temporär åtgärd vill vi att statens myndigheter kortar sina betalningstider från 30 till 10 dagar. Kostnaden för denna åtgärd uppgår till drygt 100 miljoner kronor.
Stöd till underleverantörernas exportmöjligheter
Underleverantörerna spelar en avgörande roll för konkurrenskraften i svenska industrikluster. De är ofta småföretag med mycket konkurrenskraftiga produkter. Men de är också starkt beroende av sina större samarbetspartner. Exportfrämjandet ska tillföras totalt närmare 100 miljoner kronor med bl.a. gratis rådgivning för leverantörer som vill komma ut och konkurrera på den internationella marknaden. En annan del i satsningen är att utbilda fler exportsäljare.
För att bekämpa jobbkrisen, stärka näringslivets konkurrenskraft och ge människor ökade möjligheter till arbete vill vi investera brett i utbildning. Under de senaste fyra månaderna har närmare 80 000 löntagare varslats om uppsägning från sitt jobb. Den som förlorar jobbet ska ha goda möjligheter att utveckla sin kompetens och stärka sin konkurrenskraft. Vi vill investera i 50 000 fler utbildningsplatser än regeringen inom den kvalificerade yrkesutbildningen, komvux och yrkesvux, masterutbildningar på högskolan m.m. Dessutom ska breda utökade insatser tillföras för att möta den allvarliga jobbkrisen bl.a. genom utbyggda förstajobbetavdrag, traineeprogram i kommunerna och genom ett särskilt spetskompetenslyft om 20 000 platser. Det är ett viktigt svar på den utmaning Sverige står inför här och nu, men också en viktig investering i Sverige som ett framtida kunskapssamhälle.
Investera i spetskompetens
Sverige har goda möjligheter att stå sig väl i den globala konkurrensen – om vi fortsätter att investera i kunskap på alla nivåer. Utnyttjar vi de sämre tiderna smart så står Sverige väl rustat och konkurrenskraftigt den dag konjunkturen vänder. Vi föreslår att Arbetsförmedlingen tillförs ytterligare 2 miljarder kronor i extra resurser 2009 för ett spetskompetenslyft. Yrkesarbetare ska t.ex. kunna gå specialistutbildningar och tjänstemän ska kunna gå en master-utbildning på högskolan. Utbildningen ska ske inom ett område där det antingen råder brist på arbetskraft i dag eller förväntas göra det i framtiden. Spetskompetenslyftet kan med fördel användas av dem som varslats om uppsägning. Resurserna ska främst användas för att bekosta köp av utbildning men kan även användas för att subventionera del av lön under studierna. Olika kombinationer av utbildningsinsatser ska kunna komma i fråga. Utbildningarna kan vara både praktiska och akademiska. De bör kunna vara allt från korta kurser om någon månad till lite längre utbildningar. Resurserna beräknas räcka för att 20 000 personer ska kunna få del av erbjudandet.
Ge alla möjlighet att läsa in fullständig gymnasieexamen
Vi vill göra ett omfattande kunskapslyft så att alla får möjlighet att läsa in en fullständig gymnasieexamen. Vi vill tillföra 22 000 platser utöver den moderatstyrda regeringens nivå. Vi vill låta personer som blir arbetslösa ha möjlighet att få ett förmånligare studiemedel som motsvarar nivån på deras a-kassa under studierna. Vi vill också uppmuntra till studier i områden där det förväntas råda arbetskraftsbrist i framtiden och söktrycket i dag är lågt, och vi vill därför särskilt höja studiebidraget för dessa studenter. Till detta avsätter vi 350 miljoner kronor.
Satsa på den kvalificerade yrkesutbildningen
Den kvalificerade yrkesutbildningen är en viktig del i att förse företag med rätt utbildad arbetskraft och för individen en möjlighet att utbilda sig vidare efter gymnasiet. Kvalificerad yrkesutbildning (KY) har också visat goda resultat när den utvärderats. Nio av tio som gått KY-utbildning 2007 fick anställning eller startade eget företag.4 Intresset för fler platser på KY-utbildningarna är också stark från kommuner, näringsliv och studenter. Vi vill tillföra 4 000 platser utöver regeringens nivå.
Yrkesutbildning för arbetslösa
Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning som riktar sig till personer som sökt arbete en längre tid är en effektiv åtgärd som uppvisat mycket goda resultat enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) utvärderingar. Utbildningarna håller hög kvalitet och ger människor yrkeskompetens som är efterfrågad av företag och på den lokala och regionala arbetsmarknaden. Det kan t.ex. handla om maskinförare, anläggningsarbetare och restaurangpersonal. För att möta jobbkrisen och skapa möjligheter för fler människor att få en vidareutbildning föreslår vi 13 500 nya platser i den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen 2009.
Bygg ut högskolan, satsa på nya magister- och masterutbildningar och investera i forskning
Sverige behöver mer investeringar i utbildning och forskning. Vi vill bygga ut högskolornas magister- och masterutbildningar med 1 000 platser och öka doktorandprogrammen med 500 platser. Utbyggnaden ska inriktas mot arbetsmarknadens behov. Vi vill också införa 150 nya meriteringstjänster för att stärka jobbmarknaden för unga forskare. Vi vill tillföra högskolan 4 100 fler högskoleplatser redan i år. Vi vill också investera 400 miljoner kronor i lärosätena till kvalitetshöjande åtgärder, särskilt för utbildningar som har lite lärarledd tid.
Praktikplatser för nyutexaminerade akademiker
När jobbkrisen förvärras drabbas även unga välutbildade hårt. Vi har sedan tidigare en satsning på praktik och karriärcoachning om 100 miljoner kronor. Vi föreslår nu en ny särskild jobb- och praktiksatsning på statliga myndigheter riktad till de unga som är på väg att avsluta sina studier och som nu möter en hård arbetsmarknad. 100 miljoner kronor avsätts för denna satsning. Pengarna ska användas till att aktivt förmedla praktikplatserna, kvalitetskontrollera praktikplatserna, stimulera framväxten av nya praktikplatser och stimulera till jobb efter praktik. Satsningen innebär också en medfinansiering av praktiklön. Omkring 1 000 unga nyexaminerade akademiker bör kunna omfattas av satsningen.
Vidareutbilda personal i välfärden
Vi vill införa 5 000 utbildningsvikariat där staten subventionerar kommuner och landsting som vidareutbildar sin personal och samtidigt tar in ersättare. Det kan t.ex. handla om att ge ett vårdbiträde möjlighet att läsa till undersköterska eller en barnskötare att läsa till förskollärare, samtidigt som en arbetslös får chansen att vikariera. På så sätt investerar vi i ökad kompetens och långsiktigt bättre kvalitet i offentlig sektor.
Traineeprogram i välfärden
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) finns det stora behov av nyrekryteringar i den offentliga sektorn inom de närmaste åren, bl.a. på grund av pensionsavgångar. I stället för att vänta på att viktig kompetens försvinner när stora grupper pensioneras vill vi nyanställa redan nu, så att de unga som anställs kan få del av sina erfarna kollegers erfarenheter. På så sätt kan vi både locka till oss unga som vill utveckla framtidens välfärdstjänster och överbrygga jobbkrisen. Vi vill tillföra 1 miljard kronor till ett traineeprogram i välfärden till omkring 3 000 nya tjänster.
Jobb och praktik till ungdomar
Vi vill genomföra breda investeringar för att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. För de unga som är långtidsarbetslösa och som saknar kontakter eller erfarenhet från arbetslivet vill vi införa 7 500 fler förstajobbetavdrag som ger den som anställer en långtidsarbetslös ungdom ett skatteavdrag som motsvarar två tredjedelar av lönen. Vi vill investera i 5 000 lärlingsutbildningar för långtidsarbetslösa ungdomar. Regeringens justerade arbetsgivaravgift för de företag som redan har unga anställda har visat sig vara mycket ineffektiv. Ungdomsarbetslösheten ökar kraftigt. Vi vill införa en skattereduktion som motsvarar hela arbetsgivaravgiften för de företag och organisationer i både privat och offentlig sektor som anställer arbetslösa ungdomar.
Ett jobblyft för arbetslösa
För dem som har varit arbetslösa en längre tid vill vi ge möjlighet till en kraftigt subventionerad anställning hos offentliga eller privata arbetsgivare. Investeringen motsvarar 10 000 platser.
Vi vill bygga Sverige starkt för framtiden. Ett Sverige som är mer rättvist och hållbart. Nu är det rätt tid att dra i gång nödvändiga och kostnadseffektiva investeringar för framtiden. Byggbranschen är vital för att hålla sysselsättningen uppe. Man brukar räkna med att en yrkesarbetare i bostadsproduktion ger sysselsättning för ytterligare tre fyra personer.
ROT-avdrag och investering även i miljonprogram
Regeringen har gått oss till mötes och inför nu ett ROT-avdrag. Det tycker vi är bra. Vi vill dock att det även inrymmer ombyggnad av flerfamiljshus, särskilt miljonprogrammen. Vi vill se fler attraktiva, tillgängliga och klimatanpassade bostadsområden och vill därför investera i ett miljardprogram för miljonprogrammen, varav denna investering är en del. Byggtjänster som leder till minskad energianvändning ska särskilt uppmuntras. Vi investerar genom vårt samlade ROT-avdrag 6 miljarder kronor, närmare dubbelt så mycket som regeringen. Vi vill ha ett tidsbegränsat ROT-avdrag. Att införa ROT-avdraget permanent är ingen klok lösning för att skapa jobb nu när jobbkrisen fördjupas. Det finns flera problem med den konstruktion som regeringen har valt. Det mest anmärkningsvärda är att bostadsrättsföreningar och hyresrätter över huvud taget inte omfattas. Att låta avdraget även omfatta fritidshus utanför Sverige är också märkligt, vilka jobb ger det?
Investera i välfärdens byggnader
Vi vill investera 500 miljoner kronor i riktade statsbidrag till de kommuner som rustar upp förskolor, skolor och äldreboenden för att möta angelägna behov. För att kommunerna ska få del av bidraget ska investeringarna präglas av miljö- och klimattänkande samt minskad energianvändning.
Bygg framtidens klimatsmarta bostäder
Vi ser ett behov framöver av ett investeringsstöd för hyresrätter, inte minst för att öka möjligheten för ungdomar och studerande att få en egen bostad. Brist på bostad till en överkomlig kostnad ska inte få utgöra ett hinder för att kunna anta en högskoleplats eller kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Här spelar hyresrätten en viktig roll. För att allmännyttan och privata fastighetsägare ska få ta del av investeringsstödet ska hårda krav på klimatsmarta lösningar ställas. Totalt omfattar vårt investeringsstöd för hyresrätter 1 miljard kronor.
Två miljarder till investeringar i en smartare infrastruktur
Vi vill investera 2 miljarder kronor mer per år än regeringen på infrastruktur. Av detta tillskott vill vi fördela 85 % till nya investeringar i järnväg, kollektivtrafik och strategiska gröna framtidsinvesteringar. I närtidssatsningen föreslår vi ytterligare investeringar i järnvägar – t.ex. en satsning på del av Hamnbanan i Göteborg och Centrumbanan i Södertälje, ökade statsbidrag för kollektivtrafik samt utbyggnad av delar av E 22 i Skåne till fyrfilig motorvägsstandard. För att ta ett första steg för höghastighetståg pekar vi ut Ostlänken mellan Järna och Linköping som en strategisk framtidsinvestering. Vi lägger fram förslag om att lånefinansiera denna investering.
Tidigarelägg underhåll av infrastruktur
Nu är det rätt tid att tidigarelägga infrastrukturprojekt. Att satsa på underhåll av väg och järnväg är klok politik i lågkonjunktur. Här har den moderatstyrda regeringen i stora delar gått våra förslag till mötes. Det tycker vi är bra. Vi menar dock att det finns behov och möjligheter i underhållet av järnväg som motiverar att totalt 400 miljoner kronor extra tillförs, vilket är 150 miljoner kronor mer än regeringens förslag.
Förlängd miljöbilspremie
Regeringen har i förtid avskaffat miljöbilspremien och trängselskattebefrielsen i Stockholm och slopat den tidigare skrotningspremien. Sammantaget är detta ett mycket hårt slag mot utvecklingen och försäljningen av miljöbilar, som riskerar att förvärra jobbkrisen inom fordonsindustrin. Företrädare för såväl Volvo som fackföreningarna och många andra bedömare kräver att miljöbilspremien förlängs och att en ny skrotningspremie införs. Vi ställer oss bakom denna bedömning och lägger konkreta förslag om en förlängd miljöbilspremie året ut.
Ny grön bonus för skrotning av smutsiga bilar och köp av miljöbilar
Vi föreslår att en ny generös grön bonus införs för den som köper en bil som uppfyller kraven för miljöbilspremie och som samtidigt skrotar sin gamla bil. Den som köper en miljöbil och samtidigt skrotar en bil som är minst nio år gammal får en sammanlagd bonus om 25 000 kr. För att det inte ska uppstå fusk genom handel med skrotbilar måste den som lämnar sin gamla bil ha ägt den i minst ett år. Premien bör gälla hela 2009 ut. Totalt beräknas upp emot 10 000 nya bilar köpas och 10 000 miljöfarliga bilar skrotas ut med stöd av denna nya bonus.
Risken är nu stor att dagens jobbkris under åren framöver utvecklas till en välfärdskris när kommuner och landsting tvingas säga upp personal. Vi vill investera i välfärden. Vi vill tillföra 5 miljarder kronor extra till välfärden för 2009. Nu måste också regeringen lämna besked. Annars betyder jobbkrisen ett kvalitetsras i välfärden.
Kommunernas och landstingens inkomster är ytterst konjunkturkänsliga, samtidigt som kommunernas och landstingens kostnader knappast viker när ekonomin försämras. För att undvika stora uppsägningar i kommuner och landsting och därmed försämringar i välfärden föreslår vi i denna motion tillsammans med våra satsningar i budgetmotionen satsningar som gör att vi totalt tillför kommunsektorn över fem miljarder kronor mer än regeringen.5
Redan före årsskiftet, i enlighet med vad SKL begärde från regeringen, lämnade vi besked om att kommunsektorn måste tillföras 5 miljarder kronor mer än vad regeringen har förslagit även för 2010. Ekonomin försämras nu snabbt i kommunsektorn. Det är därför vår bedömning att ytterligare medel kommer att behöva tillföras för att undvika ett ännu djupare kvalitetsras. Det är mycket angeläget att regeringen återkommer med besked om statsbidragen till kommunsektorn för 2010 så att kommuner och landsting i god tid kan planera sin verksamhet.
Vi vill stärka köpkraften för dem som har det tuffast genom att satsa på pensionärer, studenter och barnfamiljer. Vi vill förbättra villkoren för dem av oss som blir sjuka eller förlorar jobbet. Att satsa på ökad trygghet är en grundläggande rättvisefråga och viktigt för att få i gång hjulen i ekonomin.
Förbättrad ekonomi för pensionärer
Alla pensionärer får minst 2 700 kr i sänkt skatt med vårt förslag till sänkt skatt för pensionärer. För att stärka köpkraften för de sämst ställda pensionärerna föreslår vi att bostadstillägget för pensionärer (BTP) förbättras. Ersättningsnivån höjs från 93 till 95 % och taket från 5 000 till 5 500 kr för sammanboende och från 2 500 till 2 750 kr för ensamstående. Denna förändring ger en ensamstående pensionär med BTP och en hyra på minst 2 750 kr i månaden en förbättring med 287 kr i månaden. Ett sammanboende pensionärspar med BTP och en hyra på minst 5 500 kr får 575 kr mer i månaden.
Stärk studenternas ekonomi
Studenter är en grupp som länge har halkat efter. Därför föreslår vi att de ekonomiska villkoren för studenter förbättras. Studiemedlen höjs med 375 kr i månaden, tilläggsbidraget för studenter med barn utökas med 50 % och fribeloppet höjs permanent med 10 %. För att ge fler möjlighet att studera i kombination med arbete vill vi under 2009 fördubbla fribeloppet.
Förbättrade villkor för barnfamiljer
Många barnfamiljer pressas nu hårt. Särskilt ensamstående föräldrar har en tuff ekonomisk situation. Vi vill höja barnbidrag och studiehjälp med 100 kr, öka underhållsstödet med 100 kr och höja flerbarnstillägget med 10 %. Sammantaget innebär detta en rejält förstärkt ekonomi för barnfamiljer som i dag har en svag ekonomi.
Återupprätta trygghetssystemen
Vi vill förbättra tryggheten vid arbetslöshet genom att sänka kostnaderna för medlemskap i a-kassan kraftigt med upp till 75 % av kostnaden. Vi vill höja ersättningen vid arbetslöshet till 80 % och taket till 990 kr per dag. Därtill vill vi reparera tryggheten vid sjukdom, stoppa utförsäkringarna och höja taket.
I tabell 1.4 inryms samtliga förslag för 2009 som tidigare eller nu aviserats. Förslagen är utöver den budgetmotion som Socialdemokraterna presenterade i höstas.
Sammanlagt lägger vi förslag om närmare 20 miljarder kronor utöver de förslag vi presenterade i vår budgetmotion hösten 2008. I dessa 20 miljarder inkluderas de flesta av de förslag som regeringen har presenterat i sin proposition (”Åtgärder för jobb och omställning”). I några fall föreslår vi mer generösa satsningar, t.ex. mer omfattande investeringar i utbildning och ett bredare ROT-avdrag. I vissa fall har vi mer effektiva investeringar i jobb som gör att vi inte går den moderatstyrda regeringens förslag till mötes. Se nedan tabell för hur vi ställer oss inför var och en av regeringens åtgärder.
Regeringens blygsamma åtgärder omfattar ca 8,4 miljarder kronor, vilket kan jämföras med vårt mer kraftfulla jobbpaket om ca 19,8 miljarder. Av tabellen nedan framgår att vår jobbsatsning väl ryms inom ramen för vår budgeteringsmarginal.
Kommentar: Minskad budgeteringsmarginal för s utöver effekt av TB är samma som regeringens prognos dock justerad med anledning av en bättre a-kassa enligt med beräkning från riksdagens utredningstjänst.
Kommentar: Minskad budgeteringsmarginal för s utöver effekt av TB är samma som regeringens prognos dock justerad med anledning av en bättre a-kassa enligt beräkning från riksdagens utredningstjänst.
| [1] | Lars Calmfors redovisning i Riksdagens finansutskott 2008-12-04. |
| [2] | En nedsättning om 2,5 procentenheter utöver en generell sänkning om en procentenhet, se vår budgetmotion 2008/09:Fi270 kap. 20 underrubrik ”Lägre arbetsgivaravgift för småföretag”. |
| [3] | I motion 2008/09:Fi270 föreslog vi 20 000 fler utbildningsplatser än regeringen (se BM 2009 3.A). Därefter har vi lagt fram förslag om ytterligare 35 000 utbildningsplatser samtidigt som regeringen har utökat sin nivå med ca 5 000 platser. Totalt föreslår vi 50 000 fler platser än regeringen. |
| [4] | Enligt en utredning (Rapport 2008:02) av KY-myndigheten publicerad i oktober 2008 hade 89 % av de som genomgått en KY-utbildning 2007 anställning eller drev eget företag. Åtta av tio som varit arbetslösa före utbildningen fick arbete. |
| [5] | Vi tillför nu i denna motion ytterligare 3,5 miljarder kronor i form av riktade satsningar (statsbidrag 1 miljard, traineeprogram 1 miljard, utbildningsvikariat 1 miljard och 0,5 miljarder till upprustning av skolor), se tabell 1.4 ”Allmänna bidrag till kommunerna”. Därtill tillförs kommunsektorn ytterligare resurser genom att cirka 1 miljard tillförs komvux och att en bred satsning på miljonprogrammen påbörjas. Därtill tillfördes kommunsektorn i motion 2008/09:Fi270 bl.a. en skolmiljard och en sjukvårdsmiljard utöver regeringens förslag. Sammanlagt tillförs kommunsektorn väl över 5 miljarder netto justerat för nedsatta socialavgifter för vissa åldersgrupper jämfört med regeringens förslag. Notera också att förstatligandet av fastighetsskatten (s.k. kommunal fastighetsavgift) är neutral för kommunsektorn då detta endast är en teknisk justering som kompenseras via statsbidragen, se t.ex. pm från finansutskottet ”Utgiftstaket – några kommentarer” 2008-10-21. |