Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en europeisk samverkan kring försvaret av Nordeuropa.
Försvarsutgifterna har minskat överlag i hela Europa. Samtidigt förväntas att försvarsmakterna ska göra mer för mindre pengar. Det territoriella försvaret kommer i bakgrunden och i stället satsas på insatsstyrkor med hög beredskap för internationella insatser. Samarbetet mellan EU och Nato har inte utvecklats som många hoppats på, och när det gäller samverkan inom EU återstår fortfarande mycket. Det kan inte vara vettigt att ha 27 arméer med 2 000 000 soldater till en kostnad av 1 600 miljarder utan samordning.
De nordiska länderna, tillsammans med Baltikum, utgör nästan 30 procent av EU:s geografiska yta. Intresset för denna del av världen, och särskilt de nordligaste områdena, ökar. Behovet av gas och olja har startat en kapplöpning om nya fyndigheter i ett område som delvis är oreglerat och där land- och sjögränserna diskuteras. Uppenbara risker för konflikter skymtar runt hörnet.
Sverige, Norge och Finland har redan ett gott förhållande, och fördjupad samverkan är till ömsesidig nytta. Nu är tid att engagera resten av EU i ett nordeuropeiskt försvarssamarbete. Regeringen bör omgående erbjuda sig att ta ansvar för samordningen. Vi har en överkapacitet inom högkvarteret, vi har fortfarande en fungerande försvarsinfrastruktur och vi har behov av materielanpassning. Ett nordeuropeiskt försvarssamarbete som till stor del finansieras gemensamt skulle få många positiva effekter, bland annat ökad säkerhet, effektivare resursanvändning, ökad försvarskompetens och bättre kostnadstäckning.