Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nödpositionering.
SOS Alarm tar varje år emot ungefär 3,5 miljoner samtal. Cirka två miljoner av dem kommer från mobiltelefoner.
När ett mobilsamtal når larmcentralen skickas en förfrågan till teleoperatören om vilken mobiltelefonstation samtalet kommer ifrån. Med den informationen, som operatörerna lämnar till SOS Alarm, kan larmcentralen med god noggrannhet bestämma var personen som ringer befinner sig. Därefter dirigeras den hjälp som behövs till platsen.
Möjligheten att spåra mobiltelefoner till en viss plats bygger på samarbete mellan SOS Alarm och mobiloperatörerna.
Nödsamtal kan ringas även om man inte har täckning genom sin egen operatör. Till exempel kan en Telenorabonnent ringa nödsamtal genom Telias nät, om det gäller ett 112-samtal. Men i de fallen kan SOS Alarm inte få information om varifrån samtalet kommer. Anledningen är att informationen om telefon eller abonnent inte skickas med när det gäller nödsamtal via annan operatör än den egna.
Då kan inte heller larmcentralen få svar på sin förfrågan om vilken telestation samtalet kommer ifrån. Ungefär 20 000 samtal årligen missar denna viktiga information.
Experter på mobilpositionering och mobiloperatörerna har olika uppfattning om vad som är tekniskt möjligt att åstadkomma.
Det är angeläget att regeringen tar tag i frågan och ser till att en lösning som innebär att även dessa samtal kan positioneras kommer till stånd.