Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett helhetsgrepp kring PBL-kommitténs arbete bör tas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en mer strategisk översiktsplanering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att slopa bygganmälan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tydliggöra rätten att överklaga.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bygglov för anläggningar och andra fasta anordningar i miljön bör få en generell utformning.
Det behövs en aktiv stadsbyggnadspolitik för fler attraktiva stadsmiljöer med bra service och ett minskat bilberoende. För att minska segregation och möta efterfrågan behövs både fler attraktiva bostäder och fler attraktiva bostadsområden. Vi behöver insatser för att ge fler större möjlighet att välja ett boende som passar dem och som ger ökad mångfald. Om vi ska minska vår klimatpåverkan krävs inte bara energieffektiva hus utan en energieffektiv samhällsplanering. För att uppnå detta krävs också en fungerande och modern plan- och bygglagstiftning.
Den täta europeiska staden med gator och kvarter skapar korta avstånd, bra förutsättningar för service och kollektivtrafik. Samtidigt ser vi hur externhandel och utglesning av bebyggelsen ökar vårt bilberoende och försvagar våra stadskärnor. Det är en utveckling som leder till mindre attraktiva städer och större klimatpåverkan. Vi behöver formulera en ny stadsbyggnadspolitik för attraktiva och hållbara städer. Samtidigt måste regelverk ses över så att inte enskilda miljökrav bidrar till en samhällsplanering som i ett helhetsperspektiv är mindre hållbar. I dag kan t.ex. krav på bullernivåer invid fasader försvåra en förtätning av våra städer som är viktig för att minska behovet av transporter. I praktiken riskerar staden/bebyggelsen att få anpassa sig till bilen/trafikens krav istället för tvärtom. Vi behöver också tänka nytt när det gäller mötesplatser för människor, föreningsliv och kultur. Lagstiftningen måste hänga med i samhällsutvecklingen.
Två år har nu gått sedan den borliga regeringen tillträde. Inte mycket har skett på plan- och bygglagstiftningens område sedan dess. I budgetpropositionen säger regeringen att arbetet är prioriterat, men resultaten lyser med sin frånvaro. Under våren 2007 lade regeringen visserligen fram två propositioner på riksdagens bord, proposition 2006/07:122 och proposition 2006/7:98. Båda dessa propositioner innehöll en del förändringar som kan ses som positiva, men det var huvudsakligen små justeringar och inriktningsbeslut om hur en eventuell framtida lagstiftning borde utformas.
Propositionerna tog på inget sätt upp de stora svåra delarna som är grundproblemen inom lagstiftningsområdet. Om dessa två propositioner är det enda regeringen tänker komma med under mandatperioden är det högst problematiskt. Regeringen måste nu lägga de inbördes meningsskiljaktigheterna åt sidan och fortsätta där den tidigare regeringen slutade.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte 2002 en parlamentariskt sammansatt kommitté som fick i uppgift att se över plan- och bygglagstiftningen. Kommitténs slutbetänkande ”Får jag lov” lades fram hösten 2005 och remissbehandlingen avslutades i februari 2006. Ett beredningsarbete har sedan dess pågått inom Regeringskansliet. Det finns en stor enighet om de grundläggande syftena kring kommitténs arbete, och kommittén har på många punkter konstaterat att det ofta är oklarheter och brist i tillämpningar som är problemet snarare än de grundläggande principerna. Vi socialdemokrater anser att det är angeläget att ett samlat förslag till en förbättrad och förstärkt lagstiftning snarast kan läggas fram för riksdagen.
Det finns ett antal frågor där kommittén var helt enig och där det är mycket angeläget att dessa förändringar verkställs i stället för att skjutas på framtiden. Det är olyckligt att den borgerliga regeringen inte lyckas samla alla dessa viktiga delar och sätta ihop dessa till en övergripande proposition. Plan- och bygglagstiftningen måste genomgå en modernisering omgående, och hittills har den borgliga regeringen inte lyckats visa prov på att klara denna uppgift.
Vi socialdemokrater anser att de förändringar som föreslås i PBL-kommittén är bra och att det är viktigt att så många som möjligt av dessa förslag bereds i Regeringskansliet för att skapa en enklare och tydligare plan- och bygglag. Några av de förslag vi socialdemokrater skulle vilja se genomförda är följande:
Enklare och mer strategisk översiktsplanering.
Underlättad detaljplanering med fokus på strukturella frågor.
Slopad bygganmälan och i stället samordnat förfarandet med bygglovsprövningen.
Samordnade besked för såväl PBL som miljöbalken.
Tydliggjord rätt att överklaga samt förtydliggjord överprövning av omfattningen.
Vi vill också att förslaget om krav på att bygglov för anläggningar och andra fasta anordningar i miljön får en generell utformning förverkligas samt att regeringen i förordning bör ange vilka anläggningar och fasta anordningar som ska omfattas av lovplikten. Syftet med ändringen är att lagtexten är mer övergripande och att regeringen preciserar innehållet, vilket blir lättare att anpassa till förändringar.