Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lagstiftning mot sexistisk reklam.
Det råder en bred enighet om att könsdiskriminerande reklam är problematisk och icke önskvärd. Att kvinnor och män förlöjligas eller framställs på ett kränkande eller stereotypt sätt i reklam såväl som i andra sammanhang är inte acceptabelt i ett samhälle som hävdar alla människors lika värden. För att motverka könsdiskriminerande reklam på lång sikt måste det till en attitydförändring på samhällsnivå. Trots detta beslutade den borgliga regeringen att inte gå vidare med lagförslaget om förbud mot könsdiskriminerande reklam som lades i betänkandet Könsdiskriminerande reklam – kränkande utformning av kommersiella meddelanden (SOU 2008:5). Detta anser jag är ett steg i fel riktning, det finns flera exempel på hur attitydförändringar på samhällsnivå inte kunnat ske förrän man lagstadgat i ämnet.
Frågan om att motverka könsstereotypa mönster är ett av sex prioriterade områden i EU:s färdplan för jämställdhet 2006–2010. Frågan behandlades nu senast vid ett ministermöte som Slovenien inbjöd till i januari 2008 och som jag deltog i. Slutsatserna från det mötet har sedan lett till att ministerrådet antagit slutsatser om att intensifiera arbetet med att undanröja könsstereotyper i alla delar av samhället.
I november förra året antog Europarådet rekommendation (2007)17 Gender equality standards and mechanisms som tar upp frågan om könsstereotyper i media. Inrättandet av självreglerande organ inom medie- och reklambranschen liksom implementering av uppförandekoder uppmuntras.
Mot bakgrund av detta är det viktigt att regeringen inför en lagstiftning mot sexistisk reklam.