Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en köpare eller säljare av en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt bör vara bunden till sitt bud under en viss tid.
Vid köp av en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt är säljaren eller köparen inte bunden av budet förrän ett skriftligt köpeavtal undertecknats av båda parter. Fram till denna tidpunkt kan säljare och köpare ändra sig utan att motparten kan ställa några som helst krav. Mäklarsamfundet har visserligen beslutat om grundregler vid budgivning för sina medlemmar. Dessa kan utöver detta tillämpa traditionell budgivning, e-bud eller något annat system med varierande service.
De senaste åren har utvecklingen och aktiviteten på bostadsmarknaden varit intensiv. Många människor letar bostad och går på visningar. En del deltar också ofta i budgivningar och hoppas att få ett önskat objekt. Budgivningarna är visserligen inte lika intensiva idag som för något år sedan, men det är ännu mer av en regel än ett undantag på större orter.
Ett problem på marknaden är att en köpare – eller för den delen säljare – kan delta i en budgivning utan att vara bunden av budet. Således kan en person lägga bud på en lägenhet för att sedan bara säga att man ångrade sig. Oavsett om budet är muntligt eller skriftligt så är ”avtalet” inte på något sätt juridiskt bindande. Det skapar problem för alla parter. Det innebär också att en och samma spekulant kan delta i flera budgivningar på samma gång till förfång för en säljare och andra potentiella köpare. En regel som innebär att en köpare eller säljare är bunden till sitt bud under t ex 24 timmar skulle leda till en stabilare och tryggare bostadsmarknad. Förbehåll såsom t ex besiktning behöver inte påverkas av detta.
Ovanstående bör riksdagen ge regeringen till känna.