Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om normalgraden av sjöfylleri och att en nedre promillegräns om 0,2 ‰ bör införas.
Sjöfylleri har debatterats i riksdagens talarstol under många år, och vissa frågor har behövt utredas mera. På de svenska farvattnen har vi idag båtar som går allt snabbare, vilket får till följd att när det inträffar olyckor så blir de oftare svårare än tidigare. Med alkohol i kroppen så förlorar båtförarna omdömet och det inträffar fler incidenter och olyckor.
Den utredning som tillsattes antog namnet Rattfylleriutredningen. Den överlämnade den 30 januari 2006 delbetänkandet Rattfylleri och sjöfylleri (SOU 2006:12) till regeringen.
Betänkandet omfattar bl.a. frågorna om införande av en promillegräns för sjöfylleri som inte är grovt samt rutinmässiga alkoholutandningsprov.
Utredningen föreslår när det gäller normalgraden av sjöfylleri att en nedre promillegräns om 0,2 promille införs i 20 kap. 4 § sjölagen (1994:1009). Från den nedre promillegränsen undantas den som framför eller i övrigt fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för sjösäkerheten på maskindrivet fartyg med en längd under sju meter och vars maximifart inte överstiger sju knop, på segelfartyg med en längd under sju meter samt på fartyg under rodd.
Den nedre promillegränsen skall, liksom övriga regler om sjöfylleri, tillämpas i samtliga farvatten och såväl på den som framför ett fartyg som på den som i övrigt fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss.
Vidare föreslår utredningen bl.a. att polisman och Kustbevakningen skall ges befogenhet att genomföra rutinmässiga alkoholutandningsprov enligt 2 § lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov på den som framför ett fartyg eller i övrigt fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss. Rutinmässiga alkoholutandningsprov skall inte genomföras i de fall det är uppenbart att fartygets storlek eller karaktär utesluter en tillämpning av promillereglerna.
Kustbevakningen skall enligt förslaget också ges möjlighet att på samma sätt som polisman genomföra alkoholutandningsprov enligt 1 § lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov på den som är skäligen misstänkt för brott enligt 20 kap. 4 och 5 §§ sjölagen (1994:1009).