Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändringar i trafikskadeståndslagen.
Varje år skadas flera vuxna och barn i trafikolyckor. Vid personskador i trafiken lämnas en ersättning i form av trafikskadeersättning i enlighet med trafikskadelagen från 1975.
När barn drabbas av trafikolyckor ersätts de i dag av försäkringsbolagen utifrån beräknad framtida inkomst. Anledningen till det är att ersättningen är en skadeståndsrättslig ersättning och storleken på den baseras på en bedömning om eventuellt framtida inkomstbortfall. Det sker genom en individuell prövning i det enskilda fallet och barnets egen prestationsförmåga ska då bedömas, vilket naturligtvis är ytterst svårt när vi pratar om små barn. I de fall där riktigt små barn förekommer kan andra omständigheter komma att påverka bedömningen, och sådana omständigheter kan vara föräldrars och eventuella syskons förmågor.
Risken är uppenbar att det i praktiken innebär att barn i arbetarhem som skadas i trafiken och inte kan arbeta fullt ut i vuxen ålder riskerar att få upp till 100 000 kronor lägre årligt skadestånd än ett barn i ett akademikerhem som fått samma skada. Den sociala närmiljön och föräldrarnas eller syskonens yrkesinriktning bör inte påverka bedömningen när ersättningsbeloppen fastställs utan i stället bör trafikskadenämnden utgå från barnets förutsättningar.
Andra länder i vår omgivning tillåter att ersättning ges ut schablonmässigt till barn när de drabbas av trafikolyckor. Orsaken till det är naturligtvis problemet att göra korrekta bedömningar enligt ovan.
För oss socialdemokrater är principen om alla människors likhet inför lagen och alla människors lika värde grundläggande. Därför anser vi att skadeståndslagen ska ändras så att försäkringsbranschen ges möjlighet att ersätta barn vid trafikolyckor enligt schabloner.