Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en uppföljning av föräldrabalken utifrån de förändringar som trädde i kraft den 1 juli 2006 med utgångspunkt i pappa–barn-perspektivet.
Den 1 juli 2006 infördes förändringar i föräldrabalken som skulle underlätta vid vårdnadstvister, i syfte att undvika att barnen for illa i vårdnadstvister mellan föräldrarna. Lagstiftningen är på många sätt lovvärd, men det har framkommit vissa negativa effekter av förändringar i lagstiftningen. Lagen är könsneutral, men praxis visar att mammorna har fördelar.
Ca 16 000 barn i Sverige saknar kontakt med sina pappor. Den allmänna uppfattningen är att dessa pappor smiter från sitt ansvar. Det stämmer inte då det framkommer att flera av dem kämpar för att få vara kvar i barnens liv. Barnen behöver lugn och ro, menar domstolen, och nekar papporna umgänge med barnet ”på grund av konflikt mellan föräldrarna”. Den konflikten skulle kunna undvikas om pappan tillåtits träffa sitt barn. Om nu den förändrade lagstiftningen, som ger mammorna egen vårdnad, ytterligare bidragit till att barnet inte får träffa sina pappor, finns all anledning att se över lagstiftningen. Barnets egna önskemål måste få styra umgänget med föräldrarna. Det gäller att följa FN:s barnkonvention för att stärka barnens rätt i samhället.
Med hänvisning till ovanstående behöver förändringen av föräldrabalken från den 1 juli 2006 utvärderas för att man ska få fakta om och hur barnets rätt till båda föräldrarna fungerar i praktiken.