Motion till riksdagen
2008/09:C305
av Christina Axelsson och Anders Karlsson (s)

Lönegaranti


s32029

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna om lönegaranti.

Motivering

Oseriösa arbetsgivare klarar sig många gånger från sitt ansvarstagande gentemot löntagare genom att helt enkelt försvinna. De anställda kan därigenom förlora stora belopp, om bolaget försätts i konkurs. Den statliga lönegarantin, som finansieras via arbetsgivaravgifter, lagreglerar arbetstagarnas rättigheter till ersättning för lön vid konkurs och rekonstruktion av företaget där de är anställda.

Även om lagen säkerställer arbetstagarnas rättigheter finns det flera osäkerhetsfaktorer för de anställda om deras företag hamnar på obestånd. Det handlar bland annat om de dröjsmål som lagsökningsprocessen får om det inte går att få tag i gäldenären. Arbetsgivaren kan vara oanträffbar eller helt enkelt ha flytt fältet. De fackliga organisationerna har ett flertal exempel där det gått så långt att de anställda inte har fått de ersättningar de egentligen har rätt till.

Så beskriver Byggnads ett ärende: När företaget hamnar på obestånd så märker inte de anställda att den som är ansvarig för företaget har försvunnit. Det upptäcks först när de inte får ut sin lön. De kontaktar sin fackförening. Fackföreningen skickar en förhandlingsframställan enligt 35 § MBL med rekommenderat brev. Eftersom arbetsgivaren ”försvunnit” och ej är anträffbar, så hämtar företaget inte ut förhandlingsframställan. När företaget inte har svarat inom fem dagar skickas ärendet för indrivning. Kronofogden kontaktas och de skickar en betalningsanmaning till företaget och försök att delge bolaget genomförs. När detta inte lyckas blir nästa fas att länsstyrelsen beslutar att bolaget ska kungörelsedelges. Detta innebär att om bolaget inte reglerar kravet inom stipulerad tid kan en konkursansökan lämnas in till tingsrätten. Inga pengar betalas ut och ingen kontakt förekommer. Slutligen försätts bolaget i konkurs på fackföreningens begäran. Först därefter kan lönegarantin börja betalas ut.

Reglerna säger bl.a. att lönen eller ersättningen inte får ha intjänats tidigare än tre månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten. Processen fördröjs om det inte går att få tag på arbetsgivaren, så det kan ta längre tid från det att lön har utbetalats till dess att företaget har gått i konkurs. Detta förfarande innebär att arbetstagarna inte haft någon inkomst under flera månader. Möjligheten för den anställde till a-kassa finns inte under denna tid, då en anställning kvarstår. De anställda kan heller inte avsluta anställningen då de har en uppsägningstid att beakta.

De anställda riskerar alltså att inte få ut sin lön över huvud taget.

Tiden för intjänande behöver alltså förlängas.

När väl beslutet om konkurs är fattat och lönegarantin ska betalas ut har det gått lång tid utan att de som är berörda har fått någonting. Jag anser att reglerna kring lönegaranti vid konkurser behöver ses över för att tillförsäkra att de anställda inte drabbas utan får sin lön. Ett förslag kan vara att återinföra a-kasselån eller att införa en möjlighet till lönegrarantilån.

Stockholm den 2 oktober 2008

Christina Axelsson (s)

Anders Karlsson (s)