Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätt till juridiskt ombud i samband med tvister och skadereglering enligt patientskadelagen.
Försäkringsbolagen täcker idag inte kostnader för juridiskt ombud eller utredningskostnader i samband med skadereglering enligt patientskadelagen. Vissa försäkringsbolag täcker heller inte ombudskostnaderna när den skadade vill ha sin sak prövad i Patientskadenämnden. Detta gör det i praktiken svårt och i många fall näst intill omöjligt för en patient att få sin sak prövad på ett rättssäkert sätt. Att en patient i teorin kan få sitt ärende prövat kostnadsfritt av en s.k. opartisk nämnd är inte detsamma som en rättssäker prövning.
Situationen är den att beviskraven är stora och ansvaret för att leda i bevis att skadan har orsakats av felaktig behandling ligger på patienten. Kraven är således mycket hårda på den som ska bevisa s.k. patientskada. Att i detta läge inte kunna förfoga över ekonomi som täcker kostnader för att anlita juridisk och medicinsk expertis medför att många skadade lider rättsförluster.
Att nå framgång för den enskilde i ärenden som detta kräver förmåga att formulera ett skadeståndskrav, grunda det på en relevant medicinsk och juridisk analys samt kunna motivera detta inför handläggande nämnd alternativt skaderegleraren. Detta samtidigt som motparten förfogar över sin expertis i sammanhanget. Självfallet är det orimligt att förutsätta att den enskilde i denna situation ska kunna hävda sin rätt effektivt utan att biträdas av ombud eller annan expertis.
Detta förhållande råder trots att privata och offentliga vårdgivare enligt patientskadelagen från 1997 är skyldiga att teckna patientförsäkring. För att kunna få ersättning så ska, förutom att vården ska ha getts i Sverige, behandlingen bygga på följande förutsättningar: Medicinsk åtgärd som kunnat utföras med annan teknik än den metod som användes och varigenom skadan kunnat undvikas, materielfel, felaktig diagnos, överföring av smittämnen som lett till infektion, olycksfall och felaktig medicinering.
Att försäkringsbolagen inte täcker ombudskostnader gör att intrycket av dagens regelverk blir kluvet. I teorin går det att få sitt fall prövat. Den skadelidande har dock små möjligheter att få sina krav prövade på ett rättssäkert sätt utan hjälp av kunnigt ombud. Många människor med sviter efter felbehandlingar avstår från att strida för sin sak eftersom de är rädda för starkt negativa ekonomiska konsekvenser i form av ombudskostnader och utredningskostnader. Därför måste lagstiftningen förändras så att försäkringsbolagen får täcka kostnaderna för juridiskt ombud vid personskadereglering och tvister enligt patientskadelagen.