Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgänglighetsanpassade bostäder.
Andelen äldre ökar i Sverige och därmed också de som av åldersskäl har speciella behov. Om önskemål finns är det viktigt att ge möjligheter för äldre att bo kvar i sitt hem med service så länge det är möjligt. Kvarboende är en i grunden bra princip. Många äldre känner otrygghet i att behöva lämna det som varit deras hem i många år. Problemet är att de flesta bostäder inte är anpassade för de äldres behov och för att de ska kunna bo kvar och klara sig med hemtjänst. Det innebär svårigheter för de boende och för hemtjänstpersonalen med trånga toalettutrymmen och hallar som gör det omöjligt att få in hjälpmedel som exempelvis en rullator. Det skapar också problem för hemtjänstpersonalen att på ett riktigt och ergonomiskt sätt kunna hjälpa den boende och blir ett hinder för en välutvecklad hemtjänst.
En bättre anpassning för omvårdnadsservice i hemmen kan vara motiverat även för yngre personer med rörelsehinder eller andra begränsningar som förutsätter hjälpmedel för att få vardagen att fungera.
Alla äldre vill dock inte bo kvar hemma eftersom de då får en mödosammare vardag. Det är dock svårt att få en plats på ett särskilt boende.
Genom att öka tillgängligheten till bostäder som är utformade för äldres behov kan fler få hjälp, samtidigt som hemtjänstpersonalens arbetssituation förbättras. Det är också viktigt i ett framtidsperspektiv att redan nu planera för var den stora gruppen fyrtio- och femtiotalister ska bo när de blir äldre. Det bör göras en kartläggning av det framtida behovet av tillgänglighetsanpassade bostäder.