Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändra lagen om byggfelsförsäkring så att byggfelsförsäkringen kommer att omfatta utvecklingsfel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en särskild utredare för att komma fram till vad samhällets kostnad är för sjukvård och sjukfrånvaro orsakad av sjuka hus.
Sverige har förmodligen en av världens bästa konsumentlagstiftningar för köp av småsaker, men en av de sämsta för att undvika att konsumenter utsätts för hälsovådliga byggfel vid nybyggnation. Många av de konsumenter i Sverige som har köpt bostadsrätter eller småhus byggda med den så kallade enstegsmetoden, putsade odränerade träväggar utan luftspalt, har fått fukt- och mögelskador i sina bostäder. Enligt uppgifter i medierna kan så mycket som 25 000 bostäder i Sverige ha byggts med enstegsmetoden och vara i riskzonen. Konsumenter som bor i fukt- och mögelskadade bostäder, riskerar att skada sin hälsa. Man kan tycka att det borde vara självklart att konsumenterna inte ska behöva stå för reparationskostnaderna, men så enkelt är det inte.
Byggbolag ansvarar inte enligt svensk lagstiftning för utvecklingsfel, när man har byggt på ett sätt som när det utfördes ansågs vara fackmässigt, men som sedermera har visat sig vara olämpligt. Så kan det förhålla sig med hus putsade med enstegsmetoden. Då kan man ju som konsument tro att kostnaderna för skadorna på bostaden i stället ska kunna täckas ur byggfelsförsäkringen. Men så är dessvärre inte fallet. Enligt 2 § tredje stycket lagen om byggfelsförsäkring gäller att:
Med fel skall enligt försäkringen avses avvikelse från fackmässigt godtagbar standard vid den tid då arbetet utfördes.
Detta innebär att byggfelsförsäkringen inte behöver omfatta utvecklingsfel. De försäkringar som försäkringsbolagen erbjuder täcker inte heller utvecklingsfelen. Så när man behöver försäkringen som mest, täcker den som minst.
Om kostnaden för utvecklingsfel hade täckts av byggfelsförsäkringen, skulle försäkringsbolagen ha försökt påverka näringsidkarna att använda sig av säkrare byggmetoder. I dag drabbas varken byggbolagen eller försäkringsbolagen ekonomisk av utvecklingsfelen och de saknar därför intresse av att begränsa utvecklingsfelen. När ett byggbolag misstänker att en byggmetod är undermålig, men trots allt godkänd, finns inget incitament att uppmärksamma och åtgärda problemet. Det kostar ju bolagen inget att fortsätta bygga felaktiga hus som gör bostadskonsumenter sjuka. Försäkringsbolagen behöver inte heller stå för kostnaden för utvecklingsfelen. Den enda konsekvensen av en felaktig byggmetod blir att byggbolagen belönas genom ytterligare intäkter när konsumenterna måste göra beställningar från bolagen för att åtgärda bristerna.
Folksam påverkar biltillverkarna att tillverka säkrare bilar efter en bedömning av hur säkra bilarna är utifrån verkliga olyckor. Härigenom kan antalet skadade och dödade i trafiken minska. Om krav ställdes på att byggfelsförsäkringen även skulle omfatta utvecklingsfel, skulle kvalitetstänkandet vid uppförande av bostadshus öka. Försäkringsbolagen skulle försöka påverka byggbolagen att bygga på ett sätt som minimerar antalet utvecklingsfel. En följdeffekt skulle bli att antalet konsumenter som blir sjuka av felaktiga hus skulle minska. Därigenom skulle även statens kostnader på grund av sjuka hus gå ned.
Budgetpropositionen för år 2008 uppskattar statens kostnader för hälsovård, sjukvård, och social omsorg uppgår till ca 47 miljarder kronor och 122 miljarder kronor för ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, dvs. totalt ca 169 miljarder kronor. Enligt kemisten och forskaren Anna-Lena Sunesson vid Arbetslivsinstitutet har ca 10 procent av alla kvinnor och 4 procent av alla män i Sverige sjuka hus-besvär, t.ex. irriterade slemhinnor i ögon eller luftvägar, huvudvärk och hudbesvär. Det är oklart hur stor andel av de 169 miljarder kronor, som beror på att människor blir sjuka av att bo i sjuka hus. Men även vid en försiktig beräkning torde det stå utom allt rimligt tvivel att de uppgår till flera miljarder kronor.
Görs inget, kommer ”utvecklingsfelssyndromet” att precis som tidigare att fortsätta göra nya bostadskonsumenter sjuka till följd av nya utvecklingsfel och fortsätta orsaka staten nya stora sjukdomsrelaterade kostnader. Historien visar sig ju upprepas gång på gång. Det har varit fråga om bl.a. platta på mark med ingjutna spikreglar, limmade träbalkar i vindsbjälklaget, flytspackel och nu senast enstegsmetoden.
Genom att stryka 2 § tredje stycket i lagen om byggfelsförsäkring kommer det att krävas att byggfelsförsäkringarna omfattar utvecklingsfel.
En särskild utredningsman tillsätts för att utreda
hur stor del av statens kostnader för hälsovård, sjukvård, social omsorg och ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp som orsakas av sjuka hus
hur andelen nybyggda sjuka hus kan minskas.
Om motionen bifalls, kan statens kostnader relaterade till sjuka hus reduceras och antalet personer som drabbas av sjukdom på grund av sjuka hus minska.