Riksdagen avslår regeringens förslag om att den som har tagit ut en hyra som inte är skälig blir återbetalningsskyldig endast ett år bakåt i tiden.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att hyresnämnden ska kunna ge tillstånd till andrahandsupplåtelse när en hyresgäst på grund av en längre utlandsvistelse har beaktansvärda skäl för att hyra ut sin lägenhet, utan att specificera vad som avses med en längre utlandsvistelse.
I storstadsregionerna och andra kommuner med inflyttning råder sedan flera år bostadsbrist med stigande bostadspriser, ökande grad av inneboende och andrahandsuthyrning, och framväxten av en svart hyresmarknad som följd. Enligt kommunerna själva tillhör grupperna unga och äldre de grupper som drabbas värst när bostadsbrist uppstår.
Enligt Fastighetsägarna Stockholm betalar andrahandshyresgäster i snitt 70 % mer i hyra än vad förstahandskontraktsinnehavare gör. Det finns t.o.m. exempel där personer har betalat 200 % högre hyra än vad som står på hyresavin. Samtidigt rapporterar Hyresgästföreningen att den typ av medlemsärenden som ökat mest i hyresnämnderna rör just återbetalning av för hög andrahandshyra.
För några år sedan visade exempelvis en undersökning gjord i Malmö av Fastighetsägarna syd att över 10 % av hyresgästerna har erbjudits att köpa ett hyreskontrakt och ca hälften känner till någon som betalat för sitt kontrakt. I Stockholm har det gått så långt att det förekommer budgivning mellan bostadslösa för att få ett hyreskontrakt i andrahand. Den som betalar högst hyra får hyra bostaden.
Enligt hyreslagen kan den som betalat för mycket i hyra i andra hand vända sig till hyresnämnden och få hyran prövad i efterhand. Om hyresnämnden gör bedömningen att hyran varit för hög ska förstahandshyresgästen betala tillbaka den överskjutande delen till andrahandshyresgästen.
Idag kan den som har tagit ut hyra som inte är skälig bli återbetalningsskyldig i upp till två år bakåt i tiden. Regeringen vill nu förkorta denna tid till ett år. Vänsterpartiet anser att detta är en felaktig signal till de personer som tar ut ockerhyror av sina andrahandshyresgäster. Vänsterpartiet begär att riksdagen ska avslå regeringens förslag att den som har tagit ut en hyra som inte är skälig blir återbetalningsskyldig endast ett år bakåt i tiden.
För att komma till rätta med för höga andrahandshyror krävs att både fastighetsägare och förstahandshyresgäster åläggs ett större ansvar. I samband med ett godkännande bör hyresvärden vara vaksam och kontrollera att det inte tas ut en överhyra av andrahandshyresgästen. Andrahandshyran bör därför granskas och ingå som en naturlig del när tillstånd ska ges för uthyrning. Vid andrahandsuthyrning av hyreslägenheter kan fastighetsägare respektive hyresnämnden enkelt göra denna kontroll.
Vi föreslår därför i vår motion Bostad, en social rättighet (2008/09:C300) att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att en granskning av andrahandshyran ska ingå som en del i själva beslutet om tillstånd för att hyra ut.
Den som hyr ut sin lägenhet i andra hand kan oftast vara säker på att, vid bostadsbrist, få en extra svart inkomst. För en förstahandshyresgäst som inte har behov av lägenheten kan det också vara en lockelse att behålla lägenheten och försöka skaffa sig en extrainkomst genom att få andrahandsuthyrning godkänd. Vi föreslår därför i vår motion Bostad, en social rättighet (2008/09:C300) att hyreslagen bör utformas så att om en förstahandshyresgäst tar ut en överhyra, rubriceras detta som ocker och bör vara skäl för förlust av hyreskontraktet.
Bestämmelser om upplåtelse av en hyreslägenhet i andra hand och hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten finns i 39–41§§ hyreslagen. Hyresvärdens samtycke krävs, som huvudregel, för att hyresgästen ska få upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand. Om en andrahandsupplåtelse är av sådant slag att hyresvärdens samtycke krävs och hyresvärden inte lämnar sitt samtycke, kan hyresgästen vända sig till hyresnämnden för att få tillstånd för upplåtelsen.
Utlandsvistelse åberopas ibland som grund för en begäran om tillstånd från hyresnämnden. Enligt utredningen Upplåtelse av den egna bostaden (SOU 2007:74) torde en utlandsvistelse enligt nuvarande praxis inte anses som ett beaktansvärt skäl för andrahandsupplåtelse. Utredningen har ansett att det finns goda skäl att en hyresgäst ska få hyra ut sin lägenhet under en längre tid och har föreslagit att tillfällig längre utlandsvistelse ska utgöra grund för att bevilja tillstånd till andrahandsupplåtelse. Regeringen anser att tillstånd till andrahandsupplåtelse ska kunna ges om hyresgästen på grund av en längre vistelse har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och att vistelsen inte behöver vara tillfällig. Regeringen preciserar emellertid inte vad som menas med en längre utlandsvistelse.
Flera remissinstanser har ifrågasatt utredningens förslag. Exempelvis har Fastighetsägarna Sverige framhållit vikten av att möjligheten inte ska vara avsedd för hyresgäster som har dubbelt boende. Hyresnämnden i Göteborg har avstyrkt förslaget med hänvisning till att den föreslagna situationen kommer att vara mindre avgränsad och betydligt mer svårkontrollerad än övriga fall som kan utgöra beaktansvärda skäl. Nämnden har framhållit att det t.ex. kommer att vara svårt att få intyg om en ifrågavarande vistelse från neutralt håll, motsvarande ett intyg från en arbetsgivare eller skola. Detta skulle enligt Hyresnämnden i Göteborg kunna leda till missbruk på så sätt att en person behåller sin lägenhet i onödan till nackdel för presumtiva förstahandshyresgäster.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att det inte skapas nya regler som resulterar i mer osäkerhet på hyresmarknaden. För att förtydliga regeringens förslag vill vi att regeringen ska specificera vad som avses med en längre utlandsvistelse. Riksdagen bör avslå regeringens förslag att hyresnämnden ska kunna ge tillstånd till andrahandsupplåtelse när en hyresgäst på grund av längre utlandsvistelse har beaktansvärda skäl för att hyra ut sin lägenhet, utan att specificera vad som avses med längre utlandsvistelse.
Vänsterpartiet anser att personer som hyr i andra hand behöver starkare rättigheter. I dag kan inte andrahandshyresgästen göra något för att få bo kvar om förstahandshyresgästens rätt förfaller och ej heller få sin rätt att bo kvar prövad enligt gällande lagstiftning.
Under vilka villkor förstahandshyresgästens besittningsskydd upphör, t.ex. genom att hon eller han avlider, hur länge andrahandshyresgästen har haft lägenheten och vilka särskilda behov andrahandshyresgästen har, prövas inte heller i dag.
Vänsterpartiet anser att andrahandshyresgästen ska kunna få sin besittningsrätt prövad enligt fastlagda kriterier och träda in i förstahandshyresgästens ställe om dennes hyresrätt upphör enligt ovan nämnda skäl.
Med anledning av ovanstående föreslår Vänsterpartiet i motionen Bostad, en social rättighet (2008/2009:C300) att regeringen bör utreda och återkomma med förslag till kriterier för under vilka omständigheter andrahandshyresgästens rätt att överta besittningsskyddet kan komma att gälla. Därför föreslår vi i samma motion att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det bör göras en översyn av hyreslagen i syfte att stärka besittningsskyddet för andrahandshyresgäster.
I en solidarisk bostadspolitik ska det finnas kommunala eller regionala bostadsförmedlingar som i huvudsak förmedlar hyreslägenheter med förstahandskontrakt. Kommunala bostadsförmedlingar ägnar sig vanligtvis inte åt att förmedla andrahandslägenheter. Den förmedlingen sker i stället genom privata förmedlingar mot betalning och utan kontroll av, eller krav på, rimliga hyror. I många fall kan det handla om kostnader på flera tusen kronor för att få ett kontrakt på några månader, och till det läggs dessutom ofta minst sagt oskäliga hyror. Ytterst är det hyresvärden som ska godkänna en andrahandsuthyrning.
Vänsterpartiet har tidigare föreslagit att regeringen ska utreda förutsättningarna och villkoren för kommunala bostadsförmedlingars möjlighet att även handha uthyrning av bostäder i andra hand, men ännu har utskottet inte bifallit vårt tidigare förslag, vilket är beklagligt.
Alla är beroende av en bostad, vilket påverkar relationen mellan förstahands- och andrahandshyresgäster. Ockerhyror är en tydlig form av exploatering och utnyttjande av människor som befinner sig i en beroendeställning. För att skapa rättvisa villkor för dem som söker bostad i regioner med bostadsbrist anser vi att en översyn av förmedlingen av bostäder ska göras, på så sätt att den även omfattar frågan om obligatorisk förmedling av andrahandslägenheter inom ramen för kommunala bostadsförmedlingars verksamhet. Denna typ av förmedling är önskvärd för att minska riskerna för att redan utsatta människor drabbas av ocker i form av oskäliga hyror och orimliga förmedlingsavgifter. Dessutom skulle en sådan lösning även innebära ökad säkerhet för den som vill hyra ut sin bostad med gott uppsåt. Kommunala förmedlingar kan ges uppdraget att kontrollera att hyror sätts på en nivå som motsvarar bruksvärdet. Mot bakgrund av detta föreslår vi i motionen Bostad, en social rättighet (2008/09:C300) att regeringen bör utreda förutsättningarna och villkoren för kommunal förmedling och uthyrning av lägenheter i andra hand.