Motion till riksdagen
2008/09:A8
av Ulf Holm m.fl. (mp)

med anledning av skr. 2008/09:24 Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för integration


Förslag till riksdagsbeslut

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra integrationspolitikens mål.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skyndsamt förverkliga förslaget om diskrimineringsersättning.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en särskild myndighet för lika rättigheter bör inrättas.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om språktillgänglighet för personer av utländsk härkomst inom rättsväsendet.

Motivering

För Miljöpartiet råder det ingen tvekan om att alla bör ha samma rättigheter och möjligheter att verka i vårt samhälle. En politik för lika rättigheter innebär att vi sätter som mål att vårt samhälle ska bli fritt från diskriminering, att mångfalden är samhällets grund samt att samhällsutvecklingen ska kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för.

Miljöpartiet bygger sin politik för lika rättigheter utifrån de strukturer som i dag hämmar människors möjlighet att forma sina liv och förverkliga sina drömmar. En politik för lika rättigheter är större än arbetsmarknadsfrågor eller en politik mot antidiskriminering – det är en politik för att på alla nivåer i samhället skapa lika förutsättningar för alla individers rätt att forma sitt eget liv och öde.

Miljöpartiet välkomnar i stora delar regeringens skrivelse om integrationsstrategi. Särskilt uppskattar vi skrivningarna som respekterar den enskildes möjligheter att etablera ett liv som ger individen rätt till arbete och livskvalitet. Principen om EBO, att få bosätta sig där man vill, är central för Miljöpartiets syn på respekten för individens rättigheter, och bör som regeringen skriver, upprätthållas. Förslagen om etablerings­samtal, som utmynnar i en etableringsplan med rätt till snabbt arbetsmarknadsinträde inom pendlingsavstånd, är särskilt positivt. En annan viktig fråga för Miljöpartiet är möjligheten till validering av tidigare utbildning och kompetenser.

I det följande utvecklas de synpunkter som Miljöpartiet har på regeringens strategi för integration.

Återinför integrationspolitikens mål

Regeringen föreslår att de tidigare fastslagna målen för integration bör upphävas och ersättas med ett mål: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett kulturell bakgrund. Miljöpartiet ser att regeringen med detta förslag skalar bort tre av de fyra vitala grunderna för integrationspolitiken. Att som regeringen formulera om målen om mångfald och ett samhälle fritt från diskriminering till att inriktningen ska vara ”en effektiv bekämpning av diskriminering” respektive ”en gemensam värdegrund som präglas av en till­tagande mångfald”, är en direkt försvagning av de tidigare skrivningarna. Politikens mål, eller inriktning, bör alltid vara stark och principfast, särskilt i dessa mycket värdeladdade frågor. Miljöpartiet föreslår således att följande mål för integrationspolitiken återinförs:

Politik för ett samhälle fritt från diskriminering

Miljöpartiet välkomnar regeringens förslag om åtgärder mot diskriminering. Särskilt viktig är frågan om att det ska kosta att diskriminera. Den diskrimineringsersättning som regeringen aviserar bör vara föremål för hög prioritering. Det mest effektiva verktyget mot diskriminering är att göra det kostsamt för dem som diskriminerar att fortsätta med sin verksamhet. Miljöpartiet förväntar sig att regeringen skyndsamt behandlar denna fråga för att den snarast ska kunna bli verklighet.

Myndighet för lika rättigheter

Arbetet med att skapa ett samhälle där alla i realiteten ges lika rättigheter kräver, som vi visar i denna motion, insatser på många områden. För att samordna dessa insatser, och för att samla den kunskap på området som behövs, bör en särskild myndighet för lika rättigheter inrättas. Myndigheten bör dels tillföras nya uppgifter, dels överta ett antal uppgifter som i dag ligger på Ungdomsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Forum för levande historia och diskrimineringsombudsmännen.

Myndigheten för lika rättigheter bör ha ett brett mandat att arbeta med strategiska frågor som information, utbildning, metodutveckling, omvärldsbevakning och opinionsbildning. Myndigheten bör bland annat få följande uppgifter:

Myndigheten bör vidare överta de uppgifter som inte avser tillsyn eller att företräda enskilda från diskrimineringsombudsmännen. Ombudsmännen bör inte, som i dag, vara splittrade mellan tillsyn, utbildning, metodutveckling, omvärldsbevakning, kunskapsspridande och opinionsbildning. Det leder till förvirring och oklarheter om en ombudsman ska utöva tillsyn över en lagstiftning som den tidigare informerat om och utbildat i.

Aktuell och genomarbetad statistik är avgörande för ett effektivt arbete med rasism och diskriminering. Myndigheten bör därför ges uppdraget att sammanställa och, om det behövs, ta fram statistik och annan forskning om exempelvis hatbrott och diskriminering på arbetsmarknaden.

Genom detta helhetsgrepp får Sverige ett medel att verkningsfullt få genomslag för sin politik för lika rättigheter och samtidigt effektivt stödja olika offentliga aktörer (statliga myndigheter, kommuner och landsting), liksom enskilda sådana (bl.a. lokala antidiskrimineringsbyråer), i deras arbete mot diskriminering och rasism.

Språktillgänglighet

Miljöpartiet anser att det är av särskild vikt att personer med utländsk härkomst, här särskilt avseende nyanlända och äldre, ges större möjligheter att tillgodogöra sig information om sina rättigheter och proceduren inom rätts­väsendet. Enligt Brottsföre­byggande rådet utgör den bristande informationen på andra språk än svenska en grund för diskriminering inom rättsväsendet.1 Det är av största vikt att personer av utländsk härkomst ska kunna delta i rättsprocessen på lika villkor som personer som har svenska som modersmål. En förutsättning för ett rättssäkert och rättstryggt samhälle är att parterna i mål ska vara trygga i att förstå processens regler. Regeringen bör återkomma till riksdagen i denna fråga med förslag om ytterligare insatser för information på andra språk särskilt avseende processen inom rättsväsendet.

Stockholm den 7 oktober 2008

Ulf Holm (mp)

Mehmet Kaplan (mp)

Esabelle Dingizian (mp)

Max Andersson (mp)

Helena Leander (mp)

Jan Lindholm (mp)


[1]

Se Brottsförebyggande rådets rapport 2008:4, Diskriminering i rättsprocessen, s. 37.