Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om minskat antal karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattereduktion för arbetslöshetsavgiften.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om a-kassa för deltidsarbetslösa.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utbyggnad av den kvalificerade arbetsmarknadsutbildningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en satsning på fler jobb till ungdomar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sommarjobb för ungdomar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler jobb till funktionshindrade.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om myndighetsprövning av arbetskraftsinvandring.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om validering av utländska examina och yrkeskunskaper.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fördjupad Sverigeinformation.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jobbcoacher.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avidentifierade ansökningshandlingar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förstärkning av arbetsmiljöarbetet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av arbetslivsforskning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett riktat program för att möta varsel.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt uppställning:
1 Yrkande 4 hänvisat till FiU.
2 Yrkande 10 hänvisat till SfU.
Vi socialdemokrater vill investera klokt för att bryta arbetslösheten och skapa fler jobb. Den borgerliga socialbidragspolitiken måste ersättas av en socialdemokratisk jobbskapande politik. Regeringen har inte använt de goda åren med högkonjunktur för att rusta vare sig de människor som behöver utbildning eller Sverige som nation. I stället har antalet utbildningsplatser i allt från arbetsmarknadsutbildning till högskola dragits ner.
De närmaste åren kännetecknas av sjunkande sysselsättning och stigande arbetslöshet. De som står längst från arbetsmarknaden är de som kommer att drabbas hårdast. Regeringen tar inte dessa problem på allvar. Vi menar att det nu behövs individanpassade effektiva åtgärder som leder till jobb. När varslen ökar kommer behoven av utbildning för att möta lågkonjunkturen. Svensk industri sätts nu under hård press när många av de traditionella exportmarknaderna kraftigt viker. Nya varsel kommer dagligen. Vi vill stärka näringslivet genom att satsa på ett program för att möta varsel i industri och tjänstesektor där företag kan få stöd till exempel för vidareutbildning av personal som varslats och medel för forskning och utveckling. Redan idag finns stora krav på arbetskraften att klara snabba omställningar. Kunskaps- och utbildningskraven ökar hela tiden och behoven av fortbildning är stora. Omvandlingstakten i ekonomin är hög och för att klara ett helt yrkesliv måste människor ha stora möjligheter att ställa om.
De långsiktiga problemen på arbetsmarknaden – behovet av utbildad arbetskraft och möjligheterna för människor att ställa om – löses inte i grunden genom skattesänkningar utan genom satsningar på utbildning, forskning, större möjlighet till rörlighet på arbetsmarknaden, trygga försäkringar, stöd och hjälp till dem som blivit arbetslösa.
I ljuset av den mycket bekymmersamma ekonomiska utvecklingen med en alltmer försvagad arbetsmarknad för stora delar av det svenska näringslivet så behöver breda insatser genomföras. Vi föreslår att det redan i tilläggsbudgeten i år avsätts en halv miljard kronor för investeringar i ett riktat program för att möta varslen och den vikande arbetsmarknaden. Programmet ska påbörjas omedelbart och fortsätta under nästa år. En miljard kronor avsätts under 2009. Programmet ska innehålla investeringar i till exempel särskilda utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser i samarbete med näringslivet. Hälften av resurserna avsätts till Arbetsförmedlingen, hälften till Vinnova, och de ska fördelas utifrån näringslivets behov.
Regeringen har dragit ned på alla aktiva insatser i arbetsmarknadspolitiken och ersatt dem med passiva. Av alla som deltar i regeringens jobb- och utvecklingsgaranti får endast två procent utbildning. Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning som riktar sig till personer som sökt arbete en längre tid är en effektiv åtgärd som uppvisat mycket goda resultat enligt IFAU:s utvärderingar.1 Utbildningarna håller hög kvalitet och ger människor yrkeskompetens som är efterfrågad av företag på den lokala marknaden. Under 2007 påbörjade ungefär 14 000 deltagare arbetsmarknadsutbildning. Detta var drygt 14 000 färre än 2006. I augusti 2008 deltog endast 3 700 personer i arbetsmarknadsutbildning.2 För att motverka arbetskraftsbrist och för att skapa möjligheter för fler att få en vidareutbildning föreslår vi 9 000 nya platser i yrkesutbildning 2009 och 10 000 platser 2010 och 2011.
När konjunkturen vänder ner är det oftast ungdomarna som drabbas först. Regeringen möter detta genom att sänka arbetsgivaravgiften för alla företag som redan har ungdomar anställda. Det ger en subvention till företag som redan har många ungdomar anställda, men det innebär knappast nya jobb för ungdomar. Den generella nedsättningen av socialavgifter för ungdomar mellan 18 och 24 år som infördes den 1 juli 2007 och som regeringen nu vill sänka ytterligare, innebär inte att långtidsarbetslösa ungdomar får jobb. Istället har den blivit en subvention av ung arbetskraft som arbetsgivare ändå skulle ha anställt eller som de redan har anställt. Regeringens finanspolitiska råd3 och Riksrevisionen4 anser att nedsatta socialavgifter för olika åldersgrupper är ett ineffektivt sätt att öka sysselsättningen.
Ända sedan regeringen tillträdde har aktiva insatser i form av utbildning och praktik skurits ned kraftigt. Regeringen har valt att gömma undan över 10 000 ungdomar i passiva åtgärder i den så kallade jobbgarantin. Den innehåller inga resurser för att ungdomar ska komma ut i arbetslivet utan erbjuder bara en snabbare nedtrappning av arbetslöshetsersättningen.5 Av dem som deltar i denna passiva garanti får endast en bråkdel utbildning eller praktik. Vi vill ge alla de 10 000 långtidsarbetslösa ungdomar som deltar i regeringens passiva åtgärder möjligheter till jobb, att få referenser och att skaffa sig ett yrke. Vi riktar en satsning på 10 000 årsarbetsplatser för ungdomar, där 5 000 platser riktas till förstajobbetavdraget som är en skattereduktion för arbetsgivaren på två tredjedelar av lönen. Förstajobbetavdraget löper under en period om upp till tolv månader och omfattar ungdomar som har varit arbetslösa i mer än tre månader och som har en lämplig kompetens, till exempel fullgjord gymnasieutbildning, men som saknar den praktiska erfarenheten och de rätta kontakterna för att komma in på arbetsmarknaden. Avdraget kan kombineras med det så kallade nystartjobbbidraget som regeringen har infört, i de fall den unge omfattas av detta. I så fall blir rabatten för arbetsgivaren ännu större.
Dessutom investerar vi i 5 000 lärlingsutbildningsplatser där unga långtidsarbetslösa ges möjlighet att läsa in ämnen som saknas i kombination med arbetspraktik.
De här är en bred investering som är så omfattande att samtliga ungdomar som idag ingår i regeringens så kallade jobbgaranti istället kommer ut och lär sig ett yrke och skaffar sig jobbreferenser. Målgruppen är ungdomar 16–24 år som varit arbetslösa i mer än tre månader och som behöver komplettera sin kompetensprofil med både praktisk erfarenhet och teoretisk utbildning. Lärlingsutbildningen ska vara arbetsplatsförlagd på till exempel ett företag och ske i nära samverkan med yrkesvux eller komvux. Handledningsersättning utgår till de arbetsplatser som tar emot lärlingar från jobbgarantin.
Därutöver vill vi införa en skattereduktion som motsvarar arbetsgivaravgiften för de företag och organisationer i både privat och offentlig sektor som anställer arbetslösa ungdomar. Målgruppen är arbetslösa ungdomar som har varit inskrivna på arbetsförmedlingen i en månad eller som inte haft några arbetsinkomster de senaste sex månaderna. Det är mycket effektivare än att sänka arbetsgivaravgiften för de företag som redan har anställt ungdomar, som regeringen gör. Ett sommarjobb är ofta ungdomars första kontakt med arbetslivet. Genom sommarjobbet får ungdomar lära sig vilka krav som ställs på en arbetsplats, praktiska arbetslivserfarenheter och referenser för sitt framtida jobbsökande. Men det är inte alltid lätt att finna ett sommarjobb. Ofta förutsätter det ett redan upparbetat kontaktnät. Detta betyder att ungdomar med föräldrar som har en svag förankring i arbetslivet har sämre möjligheter till sommarjobb än andra ungdomar. Vi vill att alla gymnasieelever ska få möjlighet till ett sommarjobb. Vi vill därför tillskjuta 100 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen, som i sin tur erbjuder de kommuner och landsting som ordnar ett sommarjobb en stimulans.
När det gäller ungdomarna vill vi dessutom att Arbetsförmedlingen ska ge dem en individuell handlingsplan redan från dag ett, och de som bedöms ha svårt att finna ett arbete bör erbjudas och förväntas påbörja en aktivitet inom en månad.
Trots flera år av högkonjunktur och ökad sysselsättning har situationen knappast alls förbättrats för funktionshindrade. Det är uppenbart att nuvarande åtgärder inte är tillräckliga för att öka sysselsättningen bland gruppen funktionshindrade.
Vi vill förbättra möjligheterna för människor med funktionshinder att få ett jobb. Därför ökar vi antalet lönebidrag med 500 platser utöver regeringens volymer 2009–2011. För att förbättra möjligheterna till arbete för människor med psykiskt funktionshinder föreslår vi dessutom att 500 OSA-platser ska vikas för psykiskt funktionshindrade och att antalet trygghetsanställningar ska öka med 500 platser 2009–2011, utöver regeringens volymer.
Vi vill att Sverige byggs med mångfalden som grund. Alla människor – kvinnor och män – ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det är en mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad. Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden har varit mycket stark under de senaste åren. Men skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är trots denna utveckling otillfredsställande. I arbetskraftsundersökningen för 2007 uppgick sysselsättningsgraden till 71 procent för inrikes födda män i åldern 15–74 jämfört med 62 procent för utrikes födda män. För kvinnor var motsvarande siffror 66 respektive 53 procent.6 För utrikes födda som varit kortare tid än fem år i Sverige uppgick sysselsättningen under första halvåret 2006 till cirka 50 procent. En jämförelse mellan könen visar också att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda kvinnor är större än för motsvarande grupper av männen.7
De som är födda utomlands är också överrepresenterade bland långtidsarbetslösa. Arbetslösheten är fortfarande mycket hög bland utomeuropeiskt födda, särskilt bland dem med högst förgymnasial utbildning eller gymnasieutbildning. Omkring 40 procent av de nyanlända som haft uppehållstillstånd i högst tre år och som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen har högst grundskoleutbildning. Detta kräver stora och långsiktiga åtgärder om de ska få ett riktigt fotfäste på arbetsmarknaden, till exempel genom vuxenutbildning i kärnämnen. Att regeringen dragit ned volymerna på arbetsmarknadsutbildningen medför en risk för att många inte får en kompletterande utbildning för att snabbare komma ut i jobb. Sverige måste bli bättre på att välkomna nya svenskar.
Idag används olika metoder i olika delar av landet vid validering av utländska examina och yrkeskunskaper, exempelvis är Göteborgs kommun mycket framgångsrik i sitt valideringsarbete. Det är oacceptabelt att möjligheterna att få sina kunskaper validerade varierar över landet. Vi vill ge Arbetsförmedlingen möjlighet att nationellt upphandla validering av arbetssökandes utbildning och yrkeskunskaper.
Arbetskraftsinvandring får aldrig bli ett sätt att kringgå lagar och regler för att konkurrera med dumpade villkor. Regeringen måste säkerställa att det görs en verklig prövning av arbetsgivaren. Vi menar att Arbetsförmedlingen, inte Migrationsverket, är den myndighet som har bäst förutsättningar att sköta den uppgiften.
Arbetsförmedlingen får i uppdrag att tillsammans med den som nyligen fått permanent uppehållstillstånd göra en första kartläggning av individens utbildning och yrkeserfarenhet och samtidigt informera om var i landet varje person har störst möjlighet till arbete eller relevant utbildning.
Personer med begränsad erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden har ofta ett tunt kontaktnät, vilket försvårar tillträdet till arbetsmarknaden. Föreningslivet har ofta god kunskap om lokalsamhälle, företag och organisationer. Vi menar att idrottsföreningar, fackförbund och andra kan vara en viktig resurs för att skapa kontakter mellan arbetssökande och företag och organisationer med lediga arbeten och praktikplatser. Vi vill ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att inom ramen för sin verksamhet initiera ett försök med jobbcoacher.
Efter regeringens hårda nedskärningar på arbetsmiljöområdet är det nu viktigt att reparera och återuppbygga arbetet med att skapa säkrare och tryggare arbetsplatser. Vi vill öka anslaget till Arbetsmiljöverket med 100 miljoner kronor per år 2009–2010 för fler inspektioner. Hälften av dessa resurser ska gå till fler inspektioner i de branscher där det är flest olyckor, till exempel inom tillverkningsindustri, bygg- och anläggning och transport.
Därutöver vill vi göra en särskild investering i kvinnors arbetsmiljö – med fokus på att upptäcka och åtgärda brister i utsatt ensamarbete. För detta ändamål avsätter vi 25 miljoner kronor. Vi vill också prioritera inspektioner i små företag och satsar här 25 miljoner kronor. Därutöver investerar vi 20 miljoner kronor i kompetensutveckling för de regionala skyddsombuden – så att de kan utföra sina uppgifter på ett bra sätt. Slutligen avsätter vi 10 miljoner kronor 2009 och lika mycket 2010 för ett forskningsprogram om kvinnors arbetsmiljö, med fokus på att finna metoder för att minska arbetsskador.
För att Sverige ska kunna utvecklas starkt också i framtiden behöver många människor våga mer och ta större risker. Därför vill vi förbättra a-kassan, så att kostnaderna för att vara med sänks och ersättningen vid arbetslöshet höjs. Löntagarna har fått sina avgifter höjda med upp till 300 kronor i månaden. Samtidigt har ersättningen försämrats. Konsekvensen är att 500 000 löntagare har lämnat arbetslöshetsförsäkringen och nu står utan försäkring när arbetslösheten ökar. Detta har skadat den svenska modellen. Regeringens eget finanspolitiska råd har också kritiserat regeringen skarpt för denna åtgärd8.
I budgetpropositionen för 2009 föreslår regeringen en sjättedels återställare av sin egen politik. Detta hattande är inte bara oseriöst, det är otillräckligt för att få tillbaka de löntagare som lämnat försäkringen. Vi vill i stället satsa på en kraftfull skattereduktion motsvarande upp till 75 procent av avgiften. Det betyder att den löntagare som idag betalar 400 kronor i stället får en skattereduktion om 300 kronor. Detta förslag är av sådan karaktär att det kan verkställas omedelbart. Vi avser också att ta bort den differentiering av avgiftsnivån till a-kassan beroende på arbetslöshet som regeringen har infört. För att göra detta kommer vi att se över hela den nuvarande konstruktionen av avgiftssystemet.
Skattereduktionen innebär att avgiften för ett medlemskap i a-kassan kommer att understiga 100 kronor i månaden för de flesta a-kassor. Sverige ska ligga i topp när det gäller kunskap, kompetens och produktivitet för att klara en väl utbyggd välfärd och höga löner i den öppna globaliserade ekonomin. Därför har vi motsatt oss den borgerliga regeringens försämringar i arbetslöshetsförsäkringen, när det gäller såväl nedtrappningen av ersättningsnivån som sänkningen av taket i arbetslöshetsförsäkringen och höjningen av egenavgifterna.
I debatten om arbetslöshetsförsäkringens effekter på sysselsättningen har regeringen hävdat att en sänkning av ersättningsnivån skulle vara ensidigt positiv för svensk ekonomi och sysselsättning. Detta påstående ifrågasätts av allt fler forskare.
I förra årets upplaga av Employment Outlook (2007) pekar OECD på att en mer generös arbetslöshetsförsäkring tenderar att leda till bättre matchning på arbetsmarknaden eftersom den arbetslöse får bättre ekonomiska förutsättningar att söka efter lämpligt arbete som motsvarar utbildningsnivå och kompetens. Enligt flera studier ger det bättre förutsättningar för att hitta ett nytt jobb med god lön. Det innebär att motsatsen, som uppnås genom en lägre ersättning till de arbetslösa – att tvinga den arbetslöse att ta första bästa jobb – inte är bra för produktiviteten i ekonomin.
Regeringen bekräftade själv OECD:s tes i bilaga 2 till budgetpropositionen för 2008. Där återfinns följande konstaterande: ”Det är i och för sig sannolikt att tillväxten i arbetskraftens genomsnittliga produktivitet dämpas framöver. Detta är bland annat en följd av långsammare ökning i den genomsnittliga utbildningsnivån och av regeringens arbetsmarknadsreformer.”
Vi socialdemokrater vill förbättra arbetslöshetsförsäkringen så att de allra flesta får ut 80 procent av sin tidigare inkomst. Vi vill höja ersättningsnivån i a-kassan till 80 procent och taket till 950 kronor per dag 2009, 970 kronor per dag 2010 och 990 kronor per dag 2011 för de första 100 dagarnas arbetslöshet (därefter 100 kronor lägre). Vi vill även förbättra a-kassan på samma sätt för dem av oss som är både arbetslösa och sjukskrivna.
Vi vill också förbättra arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa, så att antalet ersättningsdagar höjs från 75 till 100 dagar.
| [1] | Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Rapport 2008:1. |
| [2] | Arbetsförmedlingen, rapport Ure 2008:1. |
| [3] | ”(Vi bedömer) sänkningarna av arbetsgivaravgifterna för ungdomar som mindre lyckade i detta avseende. Denna åtgärd är förmodligen ett ganska ineffektivt sätt att öka sysselsättningen” (ur Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport 2008, s. 24–25. |
| [4] | 080926. |
| [5] | Proposition 2006/07:118 En jobbgaranti för ungdomar. |
| [6] | SCB:s arbetskraftsundersökning 2007. |
| [7] | Prop. 2008/09:1. |
| [8] | ”Den misslyckade utformningen av den första finansieringsreformen berodde med all sannolikhet på att ett huvudmotiv för denna var att genom höjda egenavgifter dra in en i förväg bestämd summa för att finansiera det första jobbskatteavdraget” (ur Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2008, s. 182). |