Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om heltidsarbete.
Rätten till heltid är fortfarande en utopi för många anställda, oftast kvinnor. Förändringarna under de senaste åren är förhållandevis små även om det på några arbetsplatser skett en viss förbättring. Deltiden är mest förekommande i kvinnodominerade branscher som handel, vård och omsorg och hotell- och restaurang – branscher där många av de anställda är kvinnor som arbetar 20–30 timmar/vecka.
Den borgerliga regeringens tidigare beslut att ytterligare försämra villkoren för visstidsanställda och kraftigt begränsa möjligheten att stämpla upp till heltid leder till ytterligare ökade klyftor på arbetsmarknaden. Deltidsanställningarna ökar i antal och oftast i de kvinnodominerade branscherna, vilket innebär sämre möjligheter att försörja sig. En konsekvens är att fler arbetstagare kommer att tvingas till att ha flera olika anställningar för att kunna klara av sin försörjning. Ett argument från arbetsgivarna har ofta varit att det är den enskildes egen önskan att det finns deltid och att det skulle innebära stora kostnader för företagen om flera heltidstjänster skulle skapas. I verkligheten är det nästan tvärt om. Om rätten till heltid skulle införas tvingar det fram en mer effektiv arbetsorganisation där man tar tillvara människors kunskap och kompetens på ett mycket bättre sätt än i dagsläget.
Rätten till heltid ska vara en grund och en norm för anställningsförhållandena på arbetsmarknaden som helhet. Deltid ska bygga på undantag för kortare eller längre period utifrån den anställdes egen vilja. Deltid ska vara en möjlighet. Regeringen måste på allvar visa att den har full sysselsättning som ett verkligt mål och inte bara på pappret. Tyvärr så har arbetsmarknadens parter inte lyckats lösa detta svåra problem, så därför är det nödvändigt med lagstiftning på detta område.