Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett clearingsystem mellan myndigheter i syfte att minska utanförskap.
Regeringen gör ett stort arbete för att fler människor ska kunna gå från utanförskap in i arbetslivet. Några av de välbehövliga insatser som gjorts på arbetsmarknadsområdet, och som underlättat för arbetssökande, är till exempel nystartsjobben, ett ungdomspaket med bland annat jobbgaranti för unga och sänkt arbetsgivaravgift för unga. Jobbskatteavdrag har sjösatts i omgångar, vilket gör det mer lönsamt att arbete. Det har också skett en reformering av AMS/AMV, och ett arbete med tydligare fokus på matchning och coachning har getts till Arbetsförmedlingen. Detta och många andra insatser har gjorts för att förbättra förutsättningarna för människor att snabbt få ett arbete eller att underlätta att gå från ett arbete till ett annat.
Mycket positivt har gjorts, men det är också viktigt att kontinuerligt förbättra våra system så att ingen faller mellan stolarna. En sådan förbättring vore att införa ett clearingsystem mellan myndigheter.
En person som blir arbetslös anmäler sig till och får en handläggare som ska coacha vidare till ett nytt arbete. Det är inte alltid som individen har full arbetsförmåga att snabbt och enkelt gå till ett nytt arbete, utan behöver utredas vidare för att man ska få reda på vilken grad av arbetsförmåga som individen har. En sådan utredning sker oftast på något arbetslivscentrum, knutet till Arbetsförmedlingen, där man kan utreda vilken kapacitet och inriktning som den arbetssökande har.
I vissa fall kan det bli flera olika instanser som blir inkopplade innan individen kan gå vidare med arbetssökandet för att slutligen komma i arbete.
Problem kan uppstå för individen då dessa olika utredningar pågår. Arbetslöshetsersättningen fördröjs på grund av karensdagar och att arbetslöshetskassorna arbetar olika snabbt. Under utredningstiden är det Försäkringskassan som sköter utbetalningarna. Det är inte ovanligt att arbetslösa får vänta flera månader på utbetalning. En arbetssökande kan behöva flera olika utredningar innan klarhet nås om hur stor arbetsförmågan är. Är det på det viset, uppstår flera avbrott i utbetalningar av ersättning, då utbetalningen sker från olika myndigheter.
Exempel:
Arbetslös 100 dagar, därefter utredning 25 dagar, därefter arbetslös 40 dagar, sist utredning 25 dagar. Mellan varje del uppstår glapp i utbetalning av ersättning, då olika myndigheter sköter utbetalningen.
Arbetsförmedlingen gör i detta fall precis det den ska göra, det vill säga utreder vad den arbetslöse kan utföra för arbete. Det är systemet med att den arbetslöse får ta kostnaden för myndigheters oförmåga att samordna utbetalningar som är bristen.
Meningen med en arbetslivsinriktad rehabilitering är följande.
Finansiell samordning, som bland annat gör det möjligt att föra över pengar från arbetslöshetskassan till Försäkringskassan, eller annan utredningsinstans, som leder till att den enskilde snabbare kan gå tillbaka till sitt arbete.
En lagfäst rätt till rehabiliteringsutredning som leder till ett arbete.
En fokusering på det friska, också hos den som har nedsatt arbetsförmåga.
Rätt till personlig koordinator på Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan.
Det är viktigt att regeringen fortsätter arbetet med att öppna fler och breda vägar tillbaka till arbete. Det är också viktigt att det sker en samordning mellan dessa vägar. Ett clearingsystem mellan myndigheter borde därför införas.