Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regler för beräkning av arbetstid och inkomst för de anställda som har förtroendeuppdrag.
Att arbeta oregelbundet med ett fackligt eller politiskt uppdrag har försvårats då all inkomst av tjänst likväl som ersättning för förlorad arbetsförtjänst inte ligger till grund för beräkningar av ersättningar för a-kassa.
De förändringar den moderatledda regeringen gjort med regelverket kring a-kassan, från och med den första januari 2007, har medfört att det har blivit svårare att räkna in fackliga och politiska uppdrag i det arbetsvillkor, som ligger till grund för beräkningen av a-kassan. Hur mycket tid uppdraget måste omfatta för att få räknas med är oklart.
Den som i dag har en anställning som kombineras med fackliga eller politiska uppdrag får i flera fall inte tillgodoräkna det vid arbetslöshet. Det är tydligast då tjänsteledighet ersätts per dag med förlorad arbetsförtjänst. Årsarvoderade förtroendeuppdrag är däremot a-kassegrundande. Det gör att systemet inte ger trygghet till alla och upplevs som orättvist.
För att få räkna med tiden som lagts på förtroendeuppdrag som a-kassegrundande ska uppdraget vara på heltid, en betydande del av heltid eller ett årsarvoderat deltidsuppdrag. Gränsdragningen är minst sagt luddig. Effekten kan alltså bli att om man avstår från lönearbete för ett fackligt eller politiskt uppdrag så får man lägre ersättning om man blir arbetslös. Tidigare fick den som varit frånvarande med giltiga skäl räkna med den tid man varit anställd för att arbeta även om man inte varit på arbetsplatsen alla timmar. Numera är det den faktiskt arbetade tiden som räknas.
Den tid som en anställd inte är på sin arbetsplats utan har ett förtroendeuppdrag i en facklig sektion, facklig avdelning eller ett politiskt uppdrag kan påverka normalarbetstiden negativt och därmed ge effekter på a-kassan. Därför behöver den som i dag har ett förtroendeuppdrag som sträcker sig utanför arbetsplatsen, kontrollera med a-kassan om uppdraget innebär att normalarbetstiden inte påverkas.
Frågan har tidigare varit uppe för debatt i riksdagen, och regeringen har sagt att den bereder frågan för att kunna göra en översyn och sedan återkomma med tydligare besked. De beskeden lyser dock ännu med sin frånvaro.
Det är inte rimligt att den som har kortare normalarbetstid hos sin huvudsakliga arbetsgivare just för att kunna sköta ett mindre förtroendeuppdrag, och får ersättning för detta, inte har hela sin inkomst försäkrad vid arbetslöshet. Det är viktigt att samhället inte lägger hinder i vägen för anställda som är beredda att ta på sig ett fackligt eller politiskt uppdrag. Reglerna för beräkning av a-kassegrundande arbetstid behöver förändras.