Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätten till heltid.
Rätten till heltid är fortfarande en vision för det stora flertalet som jobbar inom vård och omsorg eller inom handeln. Inom Kommunal arbetar i genomsnitt nästan två av tre medlemmar deltid. Deltiden är också det mest förekommande i kvinnodominerade branscher som handel och vård och omsorg. Möjligheten till heltid är begränsad och många kvinnor diskrimineras när det gäller rätt till heltid. Socialdemokraterna har samtalat med över 1 000 kommunalare om villkoren för välfärdsproffsen. De skickade en tydlig signal om att rätten till heltid är en central fråga.
Regeringens beslut att begränsa möjligheten att stämpla upp från deltid till heltid till 75 dagar, införandet av två extra karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen gör att de som är ofrivilligt deltidsarbetslösa missgynnas kraftigt.
Det leder till fler deltidsanställningar och sämre möjligheter, för främst kvinnor, att försörja sig. En annan effekt är att fler kommer att tvingas till att ha flera anställningar för att klara sitt uppehälle. Argumentet från arbetsgivarna till att det finns deltid är ofta att det är den enskildes egen önskan och att det skulle innebära stora kostnader. Realiteten är snarare tvärt om. Om rätten till heltid skulle införas tvingar det fram en mer effektiv arbetsorganisation där man tar tillvara människornas kompetens bättre.
Rätten till heltid ska vara en norm och en utgångspunkt för anställningsförhållandena på arbetsmarknaden. Deltid ska i första hand bygga på undantag för kortare eller längre period utifrån den anställdes egen vilja eller på olika sakskäl eller särskilda omständigheter.
Det fordras en kraftsamling för att uppnå de av partikongressen uppställda målen, och detta kräver ett omfattande förändringsarbete i varje kommun och initiativ från regeringen.