Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av bemanningsföretagens villkor.
Bemanningsbranschen utgör idag en växande och omistlig del av svensk arbetsmarknad. Bemanningsföretagen gör uppgifter som arbetsförmedlingarna tidigare gjorde. Bland annat letar de aktivt upp lämpliga personer till företag antingen för tillfälliga uppdrag eller för tillsvidareanställningar. Bemanningsföretagen har också många egna anställda som hyrs ut till företag på olika uppdrag och som får sin lön av bemanningsföretaget. Bemanningsföretagen jobbar mycket med matchning, och det är genom den kompetensen de kunnat växa i den omfattning som de har gjort.
Bemanningsföretagen är en starkt växande bransch. Idag är uppemot 42 000 personer anställda, vilket motsvarar cirka 0,9 procent av arbetskraften. Målet för branschen är att ligga på 3 procent, vilket är ungefär den nivå EU-genomsnittet ligger på. Flest anställda har bemanningsföretagen i Storbritannien och Holland. I Sverige omsätter branschen cirka 20 miljarder kronor, vilket är en ökning på 170 procent under 2000-talet. Av de anställda är 60 procent kvinnor och 62 procent under 40 år. Nästan tre fjärdedelar av branschens omsättning står uthyrningen för, det vill säga den verksamhet där bemanningsföretaget hyr ut personal under viss tid till ett kundföretag. De yrkesområden som omsätter mest är lager/industri, kontor/administration samt ekonomi/finans.
Flera länder som har en väl utbyggd bemanningsbransch har sett positiva resultat på arbetsmarknaden. Australien, Spanien, Storbritannien samt Holland är alla exempel på det, allra tydligast resultat har kunnat utläsas i Holland och Storbritannien. Bemanningsföretagens nära samarbete med näringslivet och deras kunskap om rekrytering och matchning av personal till olika företag är mycket betydelsefull för att arbetslösa ska få ett jobb. Den delen är eftersatt av den offentliga arbetsförmedlingen och därför fyller bemanningsföretagen ett viktigt tomrum.
Matchningen anses vara bemanningsbranschens största tillgång. Man kan också anta att den hårda konkurrensen inom bemanningsbranschen gör att kraven på prestation skärps och att resultaten därmed förbättras. Bemanningsbranschen själv önskar ett närmare samarbete med Arbetsförmedlingen på nationell nivå. Samarbete finns lokalt på vissa håll men de önskar samarbete också på nationell nivå. Två branscher som särskilt lyfts fram där ökat samarbete och en förändrad attityd krävs är vårdsektorn och byggbranschen.
Bemanningsföretag har i vissa avseenden annorlunda villkor än andra företag. Ett av de områdena gäller a-kassan. Inom bemanningsföretag är det vanligt med flera tidsbegränsade anställningar. Personer som är uthyrda av bemanningsföretag under viss tid är inte berättigade till a-kassa mellan de olika uppdragen. Enligt en dom i Regeringsrätten1 från april 2007 ska dock a-kassa betalas ut om anställningen uppfyllde kraven i kollektivavtal och lagen om anställningsskydd. Det återstår att se om praxis efter den domen ändras. Personer som har uppdrag av bemanningsföretag på deltid får inte heller stämpla upp på heltid.
Anställda i bemanningsföretag drabbas negativt i jämförelse med andra löntagare om de får uppdrag i annat nordiskt land eftersom bemanningsföretagen inte omfattas av den så kallade montörsregeln. Den ger anställda rätt att skatta i Sverige även om de utför uppdrag i annat nordiskt land, dock måste det omfatta mindre än halvtid.
Det finns alltså skillnader som påverkar de anställda i ett bemanningsföretag negativt i jämförelse med anställda i andra företag. Vissa av de skillnader som finns kan vara berättigade, andra inte. Inriktningen måste dock vara att skapa så konkurrensneutrala regler som möjligt, och därför bör reglerna ses över i syfte att göra dem så neutrala som möjligt i jämförelse med andra anställningsformer.
| [1] | Regeringsrättens dom 49:40/05 och 49:41/05. |