Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över stödet för arbetslösa kulturarbetare.
Kulturens roll som både skapande och läkande kraft är underskattad. Kulturarbetarna har svårt att försörja sig, arbetstillfällena är begränsade och konkurrensen om de befintliga jobben är hård. Tidsbegränsade anställningar och kortare uppdrag är vanliga. Ofta blir dessa människor arbetslösa under en period i väntan på en ny tillfällig anställning. Detta betyder att många kulturarbetare ofta är direkt beroende av stöd i form av arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Antalet sökande vid Arbetsförmedlingen Kultur uppgick till ca 8 800 personer i augusti 2008. Andelen sökande som är helt arbetslösa är skyhög jämfört med andra yrkesgrupper. Kulturarbetarnas möjligheter på arbetsmarknaden har försämrats, en grupp som trots allt har en specialförmedling men också en väldigt problematisk situation med sin försörjning.
Det finns stora risker att det svaga stöd som ges till arbetslösa kulturarbetare medför att möjligheterna till upplevelser och överlevnad både lokalt och regionalt urholkas ytterligare. Risken för en förstärkt urbanisering av landsbygdskulturen är uppenbar.
Målet måste vara att konstnärer ska kunna leva av sitt konstnärskap och för att detta ska vara möjligt bör staten vara mer aktiv i sitt stöd till kulturarbetarna. Stimulans- och stödformerna till konstnärer bör utvecklas. Kulturens roll som både skapande och läkande kraft är underskattad. Kulturupplevelser ger personlig utveckling och främjar folkhälsan. Samtidigt som tusentals kulturarbetare befinner sig utanför arbetsmarknaden ökar behovet av kulturupplevelser för barn, ungdomar och äldre. Stödet för arbetslösa kulturarbetare bör utvecklas och kultur och konstnärliga upplevelser bör vara naturliga delar av hela samhället.