2008/09:UbU1 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Statens skolverk (Skolverket) är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket ska bidra till måluppfyllelsen inom utbildningsområdet genom att svara för uppföljning, utvärdering och utveckling av skolväsendet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och vuxenutbildningen samt för vissa styrdokument.

Den 1 mars 2003 renodlades Skolverkets uppgifter genom förordningen (2002:1160) med instruktion för Statens skolverk. Skolverket skulle, enligt förordningen, främst genom utbildningsinspektion granska kvaliteten i skolväsendet och ha tillsyn, följa upp och utvärdera skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt kontinuerligt se över kursplaner och betygskriterier. Prioriteringen av inspektionsuppdraget gjorde utbildningsinspektionen till den dominerande verksamheten.

Skolverkets uppgifter har förändrats fr.o.m. den 1 oktober 2008. Tillsyn, inklusive tillsynen över viss utbildning som bedrivs av fristående skolor, samt annan kvalitetsgranskning har överförts till Statens skolinspektion. Till Skolinspektionen har även överförts hanteringen av ärenden som rör godkännande av och rätt till bidrag för fristående skolor samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag, det kanslistöd som ges till Skolväsendets överklagandenämnd samt barn- och elevombudet.

Därutöver har överförts verksamhet avseende arbetsplatsförlagd utbildning utomlands för gymnasieelever till Internationella programkontoret för utbildningsområdet. I Skolverket har även inordnats verksamhet från Myndigheten för skolutveckling och Nationellt centrum för flexibelt lärande. Från Myndigheten för skolutveckling har inordnats verksamhet avseende statlig befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion och kompetensutveckling för lärare tillsammans med uppgifter avseende hantering av statsbidrag, stöd till användning av informationsteknik, sektorsansvaret för miljömålsarbetet samt uppgifter rörande myndighetens internationella arbete inom verksamhetsområdet. Även vissa uppgifter avseende andra statliga utvecklingsinsatser inom nationellt prioriterade områden och uppgiften att sprida kunskap om forskningsresultat inom verksamhetsområdet inordnas från myndigheten. Från Nationellt centrum för flexibelt lärande har inordnats viss verksamhet avseende utvecklingsinsatser inom vuxenutbildningen rörande metoder och pedagogik för flexibelt lärande.

Som en följd av den förändrade myndighetsstrukturen inom utbildningsområdet har anslaget minskats med 241 184 000 kr.

För arbetet med det nationella provsystemet och för uppföljning och utvärdering av elevers kunskap tillförs anslaget 28 225 000 kr.

Regeringen har beräknat anslaget för 2009 till 306 701 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 1,81 %.

Motion

Vänsterpartiet föreslår i motion 2008/09:Ub455 i denna del att anslaget minskas med 28 000 000 kr, vilket ungefär motsvarar det belopp regeringen föreslagit under anslaget för arbetet med nationella prov och uppföljning och utvärdering av elevers kunskap. Vänsterpartiet anser att det inte finns något behov av fler nationella prov och vill därför minska anslaget.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet och avslår motionsyrkandet.

I propositionen Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50) har regeringen lämnat förslag och bedömningar rörande en ny myndighetsstruktur på skolområdet m.m. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2007/08:UbU13, rskr. 2007/08:161). Den nya myndighetsstrukturen omfattar tre centrala myndigheter: Statens skolverk, Statens skolinspektion och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Utskottet välkomnar den nya myndighetsstruktur som är införd fr.o.m. den 1 oktober 2008 med en renodling av inspektionen och där tätare och förbättrad granskning av skolans kvalitetsuppdrag sker i den nya myndigheten Statens skolinspektion.

Nationella prov utgör en del i uppföljningen av elevers prestationer och ett led i uppföljningen av att skolan fullföljer sitt uppdrag att förmedla kunskaper. I februari 2006 tillsattes en särskild utredare för att göra en översyn av grundskolans uppföljningssystem m.m. (dir. 2006:19). Uppdraget redovisades i april 2007. Utredaren föreslog obligatoriska nationella prov för de årskurser som enligt förslagen kommer att stämmas av nationellt, dvs. årskurserna 3, 6 och 9.

1:2 Statens skolinspektion

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 326 145 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:2 Statens skolinspektion.

Statens skolinspektion har inrättats fr.o.m. den 1 oktober 2008. Skolinspektionen har från och med detta datum övertagit Skolverkets ansvar för tillsyn och kvalitetsgranskning samt s.k. tillståndsprövning avseende fristående skolor.

Statens skolinspektion ska ansvara för kvalitetsgranskning av skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt tillsyn över det offentliga skolväsendet och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen m.m. Skolinspektionen ska vidare ansvara för s.k. tillståndsprövning. Det innebär att myndigheten beslutar om godkännande av och rätt till bidrag för fristående skolor samt om återkallande av ett sådant godkännande och en sådan rätt till bidrag. Anslaget ska även användas till finansiering av barn- och elevombudet samt till den administration som Skolinspektionen kommer att utföra åt Skolväsendets överklagandenämnd.

En särskild utredare tillsattes i juni 2007 för att lämna förslag till den statliga utbildningsinspektionens framtida inriktning och utformning (dir. 2007:80). Utredningens betänkande, Tydlig och öppen – förslag till en stärkt utbildningsinspektion (SOU 2007:101), har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen har beräknat anslaget för 2009 till 326 145 000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet.

1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 659 311 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009, för ramanslag 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 kr under perioden 2010–2011.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens specialpedagogiska stöd rörande barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder och för utbildning i specialskolan. Anslaget används för Specialpedagogiska skolmyndighetens förvaltningskostnader. Vidare används anslaget för att delvis täcka kostnader för myndighetens uppdrag på läromedelsområdet.

Myndighetens stödjande uppgift innefattar specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra huvudmän som ansvarar för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt utbildning inom det offentliga skolväsendet m.m. I myndighetens uppdrag ligger också att tillgodose behovet av anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Dessutom fördelar myndigheten vissa statsbidrag.

Specialpedagogiska skolmyndigheten inrättades den 1 juli 2008. Myndigheten övertog då verksamhet som tidigare bedrivits av Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd. Från den 1 oktober övertog myndigheten också viss verksamhet från Nationellt centrum för flexibelt lärande. Specialpedagogiska skolmyndighetens förvaltningsanslag är en sammanslagning av hela eller delar av förvaltningsanslagen för de tidigare verksamheterna.

Från och med den 1 juli 2008 har specialskolans målgrupp utökats till att även omfatta barn med synskada och ytterligare funktionshinder samt barn med grav språkstörning. Samtidigt återinrättas Ekeskolan och Hällsboskolan som statliga specialskolor. Inför 2009 väntas endast mindre elevökningar med anledning av den utökade målgruppen.

Specialpedagogiska skolmyndigheten behöver kunna lämna förhandsbesked till förlag på den kommersiella marknaden. För att möjliggöra för myndigheten att göra framtida ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2009, för ramanslag 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 kr under 2010–2011.

Regeringen har beräknat anslaget för 2009 till 659 311 000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet. Utskottet tillstyrker också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslag 1:3 Specialpedagogiska institutet besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 kr under perioden 2010–2011.

1:4 Sameskolstyrelsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 26 637 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:4 Sameskolstyrelsen.

Sameskolstyrelsen är en styrelse för sameskolorna och den integrerade samiska undervisningen i kommunal grundskola. Ändamålet med verksamheten är att ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning och att bidra till att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen.

Utbildningen bedrivs vid sameskolor t.o.m. årskurs 6 i grundskolan samt i integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola t.o.m. årskurs 9. Det har under läsåret 2007/08 funnits sex sameskolor med totalt 182 elever från förskoleklass till årskurs 6. Från och med hösten 2008 finns dock bara fem skolor kvar. Antalet elever i sameskolorna har ökat med ett tjugotal elever. Integrerad samisk undervisning finns vid tolv skolor i nio kommuner med totalt 153 elever. Medan elevunderlaget är konstant har antalet skolor där det bedrivs integrerad samisk undervisning sjunkit från 16 skolor till 12.

Regeringen har beräknat anslaget för 2009 till 26 637 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 1,55 %.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet.

1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 845 463 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och avslår därmed motionsyrkanden om andra anslagsbelopp.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009, för ramanslag 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 140 000 000 kr under perioden 2010–2011.

Jämför särskilda yttranden 2 (v) och 3 (mp).

Anslaget används för att främja utveckling av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Ur anslaget bekostas främst insatser som Myndigheten för skolutveckling vidtar för att stödja och stimulera kommunernas verksamhetsutveckling inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Stödet avser även verksamhet med annan än kommunal huvudman. Anslaget används även till den statliga rektorsutbildningen samt för administration, uppföljning och utvärdering av vissa uppdrag. Anslaget innehåller också medel för andra satsningar som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Medel på anslaget ska bl.a. användas till försöksverksamhet med lärlingsutbildning och till att utveckla evidensbaserade och kvalitetssäkrade metoder mot mobbning i skolan. Medel får även användas till regeringens satsning inom matematik, naturvetenskap och teknik.

För att ersätta kommunerna för ett utökat åtagande avseende nationella prov i grundskolan minskas anslaget med 38 827 000 kr. (Kommunerna kompenseras under utgiftsområde 25 med sammantaget 56 miljoner kronor för genomförandet av den obligatoriska provomgången.)

Det nya anslaget 1:11 Förstärkning av basfärdigheter, som används till ett statsbidrag för att stimulera och stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna, tillförs för budgetåret 2009 250 000 000 kr.

För arbetet med nationella prov minskas anslaget med 4 000 000 kr. Anslag 1:1 Statens skolverk ökas med motsvarande belopp.

För att ersätta kommunerna för ett utökat åtagande avseende nationella minoriteter minskas anslaget med 24 000 000 kr 2009 och 16 000 000 kr från 2010. Anslag 1:1 Kommunalekonomisk utjämning, utgiftsområde 25, ökas med motsvarande belopp. Grundskoleförordningen (1994:1194) och gymnasieförordningen (1992:394) har ändrats avseende modersmålsundervisning i finska och jiddisch. Genom ändringarna jämställs samtliga nationella minoritetsspråk i Sverige.

Som en följd av myndighetsöversynen överförs 3 500 000 kr som avser bidraget för arbetsplatsförlagd utbildning utomlands till anslag 4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet.

För att finansiera insatser inom ramen för regeringens strategi för entreprenörskap i skolan tillförs anslaget 10 000 000 kr från anslag 1:5 Näringslivsutveckling m.m. under utgiftsområde 24.

Statens skolverk behöver sluta ekonomiska avtal inom ramen för sitt utvecklingsarbete. För att möjliggöra för myndigheten att göra framtida ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2009, för ramanslag 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 140 000 000 kr under 2010–2011.

Regeringen har beräknat anslaget för 2009 till 845 463 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 2,71 %.

Motioner

Vänsterpartiet föreslår i motion 2008/09:Ub455 i denna del en minskning av anslaget med 260 000 000 kr. Vänsterpartiet anser att försöksverksamheten med lärlingsutbildning där kärnämnena ska kunna reduceras till 500 poäng ska upphöra. Enligt Vänsterpartiet ska all gymnasieutbildning ge tillräckliga kunskaper för såväl fortsatta studier som arbets- och samhällsliv. Därför föreslås en minskning av anslaget med 250 miljoner kronor. Vänsterpartiet föreslår även en minskning av anslaget med ytterligare 10 miljoner kronor som i regeringens förslag är avsedda att gå till implementering av åtgärdsprogram.

Miljöpartiet föreslår en höjning av anslagsbeloppet i motion 2008/09:Ub491 yrkande 2 i denna del för att förstärka ämnesundervisningen på modersmål samt till att anställa fler genuspedagoger.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet och avslår motionsyrkanden om andra belopp. Utskottet tillstyrker också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslag 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 140 000 000 kr under perioden 2010–2011.

Regeringen har i 2007 års ekonomiska vårproposition bedömt att det, inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att öka sysselsättningen i synnerhet bland ungdomar och arbetslösa, finns behov av en satsning på försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning (prop. 2006/07:100). Huvuddelen av utbildningen ska vara förlagd till en arbetsplats. Det är av vikt att utbildningstiden disponeras så att den ger en god bas för yrkesverksamheten.

1:6 Särskilda insatser på utbildningsområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 487 197 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:6 Särskilda insatser på utbildningsområdet.

Från anslaget fördelas medel huvudsakligen som bidrag till kommuner för samordnade regionala utbildningsinsatser för elever med funktionshinder och utbildningsinsatser avseende särskild undervisning på sjukhus m.m. enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet samt som bidrag till kommuner för riksrekryterande gymnasieutbildning för bl.a. rörelsehindrade, döva och hörselskadade elever. Den huvudsakliga faktorn som styr anslaget är antalet elever.

Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutar om det särskilda utbildningsstödet till folkhögskolor, universitet, högskolor och till rh-anpassad gymnasieutbildning. Bidraget beviljas per läsår. Regeringen föreslås bemyndigas att under 2009 för ramanslag 1:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 83 000 000 kr under 2010.

Regeringen har beräknat anslaget för 2009 till 487 197 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 2,27 %.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet. Utskottet tillstyrker också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslag 1:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 83 000 000 kr under 2010.

1:7 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 3 660 000 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:7 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.

Anslaget finansierar statsbidrag till de kommuner som har ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Under anslaget finansieras även det statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som ska lämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Dessutom bekostas Skolverkets arbete med administration av rekvisition från kommunerna ur anslaget.

Regeringen bedömer att alla kommuner kommer att tillämpa systemet med maxtaxa.

Kompensation till kommunerna för de övriga delarna av reformen maxtaxa och allmän förskola ges genom det generella statsbidraget under utgiftsområde 25, anslag 48:1 Kommunalekonomisk utjämning.

Regeringen har beräknat anslaget för 2009 till 3 660 000 000 kr till anslag 1:7.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet.

1:8 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 148 214 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:8 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola.

Bidraget används till särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och förberedande dansutbildningar, bidrag till riksinternatskolor, statsbidrag till kommuner med s.k. IB-utbildning, statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige, ersättning till kostnader för nordiska elever på gymnasial nivå, statsbidrag till utbildning för barn till beskickningsmedlemmar m.m. Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever.

Från anslaget utbetalas även bidrag till en kommun för elever från annat nordiskt land som studerar i Sverige med stöd av överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Ersättningen avser det överskjutande antalet elever som kommunen tagit emot i förhållande till det antal elever som genomgått utbildning i annat nordiskt land.

Höstterminen 2007 lämnades bidrag för 293 nordiska elever och vårterminen 2008 var antalet nordiska elever 305. Antalet nordiska elever för vilka ersättning utgår har successivt ökat.

Från och med den 1 juli 2007 finns statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige (SFS 2007:81). För höstterminen 2007 betalades ca 8,6 miljoner kronor ut.

Regeringen har beräknat anslaget för 2009 till 148 214 000 kr till anslag 1:8. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 2,27 %.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet.

1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 94 677 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet.

Enligt förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar lämnas statsbidrag för svensk utlandsskola, distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid utländsk skola. Bestämmelsen syftar till att ge utlandssvenska barn och ungdomar utbildning som motsvarar förskoleklass, grundskola och gymnasieskola eller undervisning i svenska och om Sverige om de går i en utländsk skola. För att bidrag ska utgå för eleven måste en av vårdnadshavarna vistas i utlandet på grund av verksamhet som bedöms väsentlig för det svenska samhället. Under anslaget finansieras också bl.a. lönekostnader för nationellt anställda lärare m.fl. vid de 13 Europaskolorna.

Anslaget är beroende av elevutvecklingen. Läsåret 2007/08 fanns det 24 svenska utlandsskolor som bedrev undervisning på grundskolenivå. Vid 20 av dessa bedrevs undervisning i förskoleklass och vid 6 skolor även undervisning på gymnasienivå. Svenska skolan i Milano har upphört. Antalet elever vid de internationella skolorna har ökat under året samtidigt som andelen statsbidragsberättigade elever minskat med 14 %. Totalt deltog 1 385 elever i undervisningen. Genomsnittskostnaden per elev var 100 600 kr.

Regeringen har beräknat anslaget för 2009 till 94 677 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 2,27 %.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet.

1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 1 247 087 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal och avslår därmed motionsyrkanden om andra anslagsbelopp.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009, för ramanslag 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 310 000 000 kr under perioden 2010–2011.

Jämför särskilt yttrande 1 (s).

För att stärka lärares möjligheter till kvalificerad fortbildning inleddes under 2007 en omfattande och långsiktig satsning på akademisk fortbildning för lärare. Syftet med fortbildningen är att stärka lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Fokus ska ligga på att stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens, men också på annan relevant fortbildning som främjar elevernas måluppfyllelse.

Medel under anslaget finansierar dessa insatser. Medlen ska användas till sådan fortbildning som genomförs på uppdrag av Skolverket i enlighet med regeringens uppdrag till myndigheten (U2007/3168/S). Medlen ska även användas till statsbidrag enligt förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare. Statsbidraget som betalas ut är ersättning för lönekostnader så att behöriga lärare kan studera och behålla 80 % av sin lön. Anslaget bekostar även Skolverkets kostnader för administration samt uppföljning av fortbildningsinsatserna. Vidare ska medlen användas till fortbildning för förskolans personal enligt det uppdrag och den förordning som regeringen avser att besluta om.

Tidpunkten för besluten om fortbildningssatsningen och statsbidraget gjorde att många huvudmän inte hann komma i gång med sina fortbildningsinsatser under 2007. För att säkerställa att fortbildningsinsatserna når önskvärd omfattning tillförs därför anslaget 150 000 000 kr 2009 och 150 000 000 kr under 2010, vilket tillsammans motsvarar det belopp som ej utnyttjades 2007.

En satsning på fortbildning för förskolepersonal ska inledas 2009 och pågå t.o.m. 2011 och omfatta 200 miljoner kronor per år. Syftet är att utveckla förskollärares teoretiska kunskaper för att kunna stärka och fördjupa den pedagogiska kompetensen. Även barnskötare behöver förstärkt kompetens och ska därför omfattas av satsningen. På detta sätt kan måluppfyllelsen öka och likvärdigheten stärkas i förskolan.

För att ge Skolverket möjlighet att teckna fleråriga avtal med lärosäten om uppdragsutbildning samt lämna förhandsbesked till skolhuvudmän om statsbidrag föreslås att regeringen bemyndigas att under 2009, under anslaget, besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 310 000 000 kr under perioden 2010–2011.

Regeringen har beräknat anslaget för 2009 till 1 247 087 000 kr (för budgetåret 2008 anvisades 697 087 000 kr).

Motionen

I motion 2008/09:Ub534 (s) begär motionären att alla lärare, även de som inte är direkt anställda av en kommun eller en friskola, ska kunna få fortbildning inom det s.k. Lärarlyftet.

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsbelopp. Utskottet tillstyrker också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 1:10 Fortbildning av lärare besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 310 000 000 kr under perioden 2010–2011.

Elever med välutbildade lärare når högre kunskapsresultat. Lärarnas fortbildning ska främst inriktas på att stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens, men också annan relevant fortbildning som främjar elevernas måluppfyllelse. Utskottet delar regeringens uppfattning att lärare med rätt behörighet och en bra och aktuell utbildning är en viktig förutsättning för elevernas resultat i skolan.

1:11 Förstärkning av basfärdigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 250 000 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:11 Förstärkning av basfärdigheter och avslår därmed motionsyrkanden om andra anslagsbelopp.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009, för ramanslag 1:11 Förstärkning av basfärdigheter, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 310 000 000 kr under perioden 2010–2011.

Jämför särskilt yttrande 2 (v).

Ett nytt statsbidrag har införts fr.o.m. den 1 oktober 2008. Anslaget används för att stärka skolhuvudmännens arbete med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Fördelningen av medel till huvudmännen styrs av elevantalet i årskurs 1–3 samt andelen elever som saknar godkända betyg i något av ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9. Under anslaget bekostas även Skolverkets kostnader för arbete med administration, information och uppföljning med anledning av bidraget.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 250 000 000 kr för budgetåret 2009. Anslag 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg minskas med motsvarande belopp.

Regeringen har beräknat anslaget för 2009 till 250 000 000 kr.

Motionen

Vänsterpartiet föreslår i motion 2008/09:Ub455 i denna del att anslaget minskas med 250 000 000 kr. I Vänsterpartiets budgetmotion föreslås i stället en satsning på fler anställda i offentlig sektor, bl.a. barnskötare, förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare, lärare, specialpedagoger, genuspedagoger m.fl. samt mer personal inom elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen för att höja kvaliteten inom dessa verksamheter.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet och avslår motionsyrkandet.

För att stimulera och stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna infördes ett nytt statsbidrag den 1 oktober 2008. Elever i årskurs 1–3 som riskerar att inte nå målen är en prioriterad grupp, och fokus ska ligga på tidiga insatser. Satsningen får i begränsad omfattning även riktas mot äldre elever i behov av särskilt stöd. Bidraget får lämnas för personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samt införskaffande av läromedel. Statsbidraget får även användas för kostnader för kompetenshöjande insatser för lärare som syftar till att stödja och utveckla arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Utskottet konstaterar att det finns ett fortsatt stort behov av att stärka arbetet med basfärdigheterna.

Oppositionspartiernas förslag till nya anslag, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag till nya anslag.

Jämför särskilda yttranden 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Socialdemokraterna anför i motionerna 2008/09:Fi270 yrkande 63 och 2008/09:Ub601 yrkande 1 i denna del och 3 att ett kvalitetsprogram bör införas i grundskolan för att varje elev i grundskolan ska nå skolans kunskapsmål. För detta ändamål inför Socialdemokraterna ett nytt anslag, Kvalitetslyft i skolan (i bilaga 2 betecknat som 1:18), och tillför detta 1 miljard kronor.

Också Miljöpartiet föreslår i motionerna 2008/09:Fi272 yrkande 10 och 2008/09:Ub491 yrkande 2 i denna del, ett nytt anslag, Kvalitet i grundskolan (i bilaga 2 betecknat som 1:18), vilket tillförs 650 miljoner kronor. Av dessa hänför sig 400 miljoner kronor till en kvalitetspott för pedagogisk utveckling, 160 miljoner kronor till en höjning av ersättningen vid deltagande av det s.k. Lärarlyftet till 90 % av lönen samt 90 miljoner kronor till en utbyggnad av Lärarlyftet för obehöriga lärare med 1 000 platser och till 90 högskolepoäng. I motion 2008/09:Ub526 yrkande 1 begär Miljöpartiet att ersättningsgraden vid deltagande i det s.k. Lärarlyftet höjs till 90 % av lönen. I samma motions yrkande 2 anförs att möjligheterna för obehöriga lärare att läsa in behörighet bör förbättras.

Vänsterpartiet begär i motion 2008/09:Ub455 i denna del 1 000 000 kr till ett föreslaget nytt anslag, Feministiskt självförsvar (i bilaga 2 betecknat som 1:21).

Socialdemokraterna begär i motionerna 2008/09:Fi270 yrkande 65 och 2008/09:Ub601 yrkandena 1 i denna del och 5 att ett nytt anslag uppförs, Lärlingsutbildning för arbetslösa ungdomar, som tillförs 300 miljoner kronor (i bilaga 2 betecknat 1:20). Motionärerna vill införa 5 000 nya lärlingsplatser för att ge arbetslösa ungdomar utan tillräcklig utbildning möjlighet att få en utbildning i nära kontakt med arbetslivet.

Socialdemokraterna begär i motion 2008/09:Fi270 yrkande 90 ett nytt anslag, Allmän förskola, under utgiftsområde 25. Detta anslag tillförs 440 000 000 kr. Socialdemokraterna vill införa en allmän förskola för alla treåringar, avgiftsfritt tre timmar per dag, redan från den 1 januari 2009.

I samma motions yrkande 91 begär Socialdemokraterna att regeringens förslag om allmän förskola för treåringar avslås. Anslaget minskas därför med 135 000 000 kr. I motionens yrkande 92 anför Socialdemokraterna höjda kvalitetssatsningar i förskolan och begär 200 000 000 kr i höjt statsbidrag till kommunerna för mer personal i förskolan.

Utskottet, som tillstyrker regeringens budgetförslag, föreslår att riksdagen avslår yrkanden om nya anslag.

Med anledning av de förslag som framförs i motion 2008/09:Fi270 yrkandena 90, 91 och 92 vill utskottet erinra om att regeringen avser att föreslå införande av en barnomsorgspeng fr.o.m. den 1 juli 2009. Under utgiftsområde 25 avsätter därför regeringen 135 000 000 kr för budgetåret. Från och med budgetåret 2010 beräknas anslag 1:1 under utgiftsområde 25 ökas med 220 miljoner kronor per år.

Regeringen budgeterar även för allmän förskola. För 2010 avsätts 220 miljoner och under budgetåret 2011 beräknas 440 miljoner avsättas under utgiftsområde 25 anslag 1:1 för detta ändamål.

3 Vuxenutbildning

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens förslag för budgetåret 2009 vad gäller anslag till myndigheter och stöd inom området vuxenutbildning (anslag 1:12–17).

Resultat

Läsåret 2006/07 deltog ca 202 900 personer i behörighetsgivande utbildningar inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Andelen elever motsvarar 3,5 % av befolkningen i åldersgruppen 20–64 år, att jämföra med föregående läsår då andelen var 3,9 %. Den totala kostnaden för kommunal vuxenutbildning, inklusive påbyggnadsutbildning, uppgick 2007 till 3 801 miljoner kronor. Det innebär en minskning med 488 miljoner kronor jämfört med 2006. Kostnaden per studerande uppgick under 2007 till 33 000 kr, vilket är en ökning med 1 700 kr jämfört med 2006.

Riksdagen anvisade drygt 1,1 miljarder kronor 2007 för kvalificerad yrkesutbildning (KY) med en planeringsvolym på minst 16 600 årsstudieplatser varav 2 000 platser var tillfälliga. Den statliga genomsnittskostnaden för en utbildningsplats var drygt 59 000 kr.

Antalet studerande har ökat med drygt 17 % från drygt 32 000 studerande 2006 till 38 000 under 2007. Medelåldern inom kvalificerad yrkesutbildning ligger oförändrat på 29 år.

Av Statistiska centralbyråns enkätundersökning 2007 framgår att 89 % av de som examinerats har arbete året efter avslutad utbildning, vilket utgör en ökning med 8 procentenheter jämfört med 2006. Drygt 80 % av dessa arbetar med det som utbildningen leder till. Det visar på en god matchning mot arbetsmarknadens behov och är en indikator på god kvalitet.

Påbyggnadsutbildning kan finansieras av kommunerna eller med statligt stöd efter ansökan hos Skolverket. För 2007 anvisades 99,4 miljoner kronor i statligt stöd för verksamheten. Totalt gick 1 468 studerande på någon av de 22 påbyggnadsutbildningar som finansieras med statsbidrag enligt förordningen (2005:676) om statsbidrag till viss påbyggnadsutbildning.

Kompletterande utbildningar är kortare utbildningar för ungdomar och vuxna. Staten ger olika slag av stöd beroende på hur utbildningarnas nationella värde bedöms. Statens finansiering av de kompletterande utbildningarna uppgick 2007 till drygt 141 miljoner kronor. Mellan hösten 2006 och hösten 2007 minskade antalet studerande på dessa utbildningar med 5 %. Totalt studerade 5 358 personer på kompletterande utbildningar hösten 2007 fördelade på 230 olika utbildningar hos 101 enskilda huvudmän.

Antalet utbildningsanordnare i svenskundervisning för invandrare (sfi) var ca 290 läsåret 2006/07. Totalt 251 kommuner anordnade sfi i egen regi – lika många som läsåret dessförinnan. Utöver de 251 kommunala anordnarna fick 8 studieförbund och 32 övriga utbildningsanordnare i uppdrag att anordna sfi. Kommunernas kostnad för sfi uppgick till 1 130 miljoner kronor 2007, en ökning med 85 miljoner kronor från föregående år. Kostnaden per deltagare var 27 875 kr, vilket innebär en minskning med 3 504 kr jämfört med 2006. Läsåret 2006/07 deltog totalt 65 222 elever i sfi, vilket var 12 722 fler elever än läsåret innan. Aldrig tidigare har antalet deltagare i sfi varit så högt. Av eleverna var drygt 33 600 nybörjare i sfi. Antalet nybörjare i sfi 2006/07 var det högsta sedan mitten av 1990-talet då antalet nybörjare var 35 500.

Antalet studerande i vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) uppgick 2007 till 4 990 personer, ett i det närmaste oförändrat antal jämfört med föregående läsår. Den totala kommunala kostnaden för särvux 2007 var ca 199 miljoner kronor, vilket är en ökning med 31 miljoner kronor jämfört med 2006.

Anslagen för 2009

En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag finns i bilaga 2 till detta betänkande.

1:12 Bidrag till vissa studier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 15 525 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:12 Bidrag till vissa studier.

Anslaget används för statsbidrag som lämnas för studier om funktionshinder, utbildning som är särskilt anpassad för personer med funktionshinder och studier inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Bidrag betalas i enlighet med förordningen (2007:1345) om statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionshinder.

Som ett led i regeringens strävan att uppnå ett samordnat och sammanhållet studiestödssystem avskaffades systemet med bidrag vid korttidsstudier fr.o.m 2008. Bidrag för studier i mindre omfattning i alfabetisering i samiska kan dock fortfarande lämnas, liksom bidrag för kortare studier om funktionshinder, kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder och studier inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux).

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 1:12 Bidrag till vissa studier för budgetåret 2009 anvisar ett ramanslag på 15 525 000 kr.

1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 71 470 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan.

Regeringen avser att inrätta en ny myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan, fr.o.m. den 1 juli 2009. Anslaget används för Myndigheten för yrkeshögskolans förvaltningskostnader.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan för budgetåret 2009 anvisar ett ramanslag på 71 470 000 kr.

1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 8 334 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m.

Anslaget används för att finansiera utvecklingsinsatser inom vuxenutbildningsområdet.

Anslaget förstärks med drygt 7,5 miljoner kronor som en effekt av att utvecklingsverksamhet som tidigare finansierats från anslag 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning fr.o.m. 2009 ska finansieras från detta anslag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen under anslag 1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m. anvisar ett ramanslag om 8 334 000 kr för budgetåret 2009.

1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 608 708 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning och avslår motionsyrkanden om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilt yttrande 1 (s).

Anslaget finansierar statsbidrag till kompletterande utbildningar, viss påbyggnadsutbildning, viss kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildningar. Anslaget finansierar även särskilt verksamhetsstöd till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet och särskilt verksamhetsstöd för att främja samisk utbildningsverksamhet. Vidare finansieras särskilt verksamhetsstöd till riksomfattande kursverksamhet avseende hemslöjd samt validering av utländsk yrkeskompetens från anslaget.

Anslaget förstärks med 124 miljoner kronor 2009, beräknas öka med ytterligare 126 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 126 miljoner kronor 2011 för att öka tillgången till gymnasial yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Vidare förstärks anslaget med 31 miljoner kronor 2009 för att öka antalet platser i yrkeshögskolan. Satsningen på validering av nyanländas yrkeskompetens fortsätter, och därför ökas anslaget med 10 miljoner kronor 2009 och beräknas öka med 5 miljoner kronor 2010.

Anslaget minskas med 7,5 miljoner kronor som en effekt av att utvecklingsverksamhet som tidigare finansierats från detta anslag fr.o.m. 2009 ska finansieras från anslag 1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m. Övriga förändringar avser tekniska justeringar.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen under anslag 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning anvisar ett ramanslag om 608 708 000 kr för budgetåret 2009. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med ca 2,3 % för pris- och löneomräkning.

Socialdemokraterna anför i sina motioner 2008/09:Fi270 yrkande 62 i denna del, 2008/09:Ub601 yrkandena 1 denna del och 2 i denna del samt 2008/09:Ub596 yrkande 6, att antalet platser inom den kommunala vuxenutbildningen är otillräckliga. Det finns, enligt motionärerna, för få platser inom vuxenutbildningen för dem som vill läsa in eller omskola sig inom gymnasieskolans yrkesprogram. Socialdemokraterna föreslår därför en successiv utbyggnad av den kommunala vuxenutbildningen. För 2009 föreslås 4 700 fler platser än regeringens förslag i budgetpropositionen, vilket medför att av regeringen föreslaget anslag ökas med 235 miljoner kronor.

Utskottet anser att vuxenutbildningen är väldigt viktig, både för den enskilde individen och för samhället. Satsningar på vuxenutbildningen är, enligt utskottets mening, centrala för att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller behöver komplettering i detta avseende. Utskottet välkomnar därför regeringens särskilda satsningar på vuxenutbildningen och tillstyrker regeringens anslagsbelopp. Med det anförda avslås motionsyrkandena.

1:16 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 26 490 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:16 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning.

Anslaget används för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildnings förvaltningskostnader.

Regeringen har för avsikt att i en proposition lämna förslag om att inrätta en yrkeshögskola. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning kommer att beröras av förslagen. Med anledning av detta föreslås att anslaget även får användas för avvecklingskostnader som kan uppkomma till följd av förslagen.

Regeringen föreslår därför att riksdagen under anslag 1:16 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning anvisar ett ramanslag om 26 490 000 kr för budgetåret 2009. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 1,6 % för pris- och löneomräkning.

1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet 1 170 187 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 1:14 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning och avslår motionsyrkanden om andra anslagsbelopp.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslag 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning och lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 322 847 000 kr under 2010 och högst 477 153 000 kr under 2011–2013.

Jämför särskilda yttranden 1 (s) och 2 (v).

Anslaget finansierar statligt stöd och kostnader för personskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring under lärandet i arbete (LIA), och statsbidrag till lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning anvisar ett ramanslag om 1 170 187 000 kr för budgetåret 2009.

Socialdemokraterna välkomnar den nya yrkeshögskolan men anger i sina motioner 2008/09:Fi270 yrkande 62 i denna del, 2008/09:Ub601 yrkandena 1 i denna del och 2 i denna del samt 2008/09:Ub596 yrkande 7, att den kvalificerade yrkesutbildningen bör byggas ut med 2 500 platser under 2009. Därför avsätts ytterligare 187 miljoner kronor under detta anslag. Motionärerna menar att den ökning av platser regeringen föreslagit är otillräcklig.

Vänsterpartiet anför i motion 2008/09:Ub455 i denna del att staten bör överta ansvaret för finansieringen av kommunala lärcentrum, vilket beräknas medföra ökade kostnader med 300 miljoner kronor årligen från och med 2009. Därmed förtydligas statens ansvar för att tillhandahålla en fungerande infrastruktur för studier på distans.

Regeringens satsningar på den nya yrkeshögskolan och på fler platser inom eftergymnasiala yrkesutbildningar är enligt utskottet betydelsefulla. Utskottet delar regeringens bedömning att satsningarna innebär att eftergymnasiala yrkesutbildningar i ännu högre grad styrs mot arbetslivets behov av rätt kompetens och hög kvalitet. Också för den enskilde individen ger detta en livslång vinst i form av yrkes- och kompetensutveckling. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Oppositionspartiernas förslag till nya anslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag till nytt anslag.

Jämför särskilt yttrande 1 (s).

Socialdemokraterna begär i motionerna 2008/09:Fi270 yrkande 66 och 2008/09:Ub601 yrkandena 1 i denna del och 6 att ett nytt anslag uppförs, Arbetslivsanknuten SFI, som tillförs 20 miljoner kronor (i bilaga 2 betecknat 1:19). Motionärerna anför att svenskundervisningen för invandrare (sfi) inte fungerar tillfredställande. Utbildningen är inte tillräckligt anpassad till människors olika förkunskaper. Motionärerna önskar att sfi-undervisningen tydligare ska kopplas till varje individs förkunskaper och att undervisningen inriktas på att underlätta en snabb övergång till arbetslivet. Motionärerna vill avsätta 20 miljoner kronor för utvecklings- och försöksverksamhet.

Utskottet, som tillstyrker regeringens budgetförslag, föreslår att riksdagen avslår yrkanden om nytt anslag.

Regeringen presenterade i februari 2008 ett reformprogram för sfi. Orsaken är de brister som upptäckts i utbildningen. Reformprogrammet inbegriper nationella slutprov på samtliga studievägar, tydligare mål i kursplanen, begränsad utbildningstid, kompetensutveckling för lärare, förstärkt inspektion och prestationsbaserad sfi-bonus. Därtill har Statskontoret getts i uppdrag att göra en utvärdering av svenskundervisningen för invandrare med fokus på deltagarnas resultat, lärarnas kompetens och kommunernas organisation av utbildningen. Statskontoret ska bl.a. redovisa på vilka sätt anordnare av svenskundervisning för invandrare utgår från individens behov och förutsättningar. Uppdraget ska redovisas senats den 15 december 2008. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa pågående utvärdering.

4 Universitet och högskolor

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen 2:3–2:58 som avser universitet och högskolor m.m. för budgetåret 2009 samt motioner i anslutning till dessa. Avsnittet inleds med en sammanfattning av den resultatredovisning som ges i budgetpropositionen.

Resultat

Under 2007 publicerade Högskoleverket resultaten från 21 ämnes- och programutvärderingar som sammanlagt omfattar drygt 400 grund- och forskarutbildningar. Av de granskade utbildningarna beslutade Högskoleverket att ifrågasätta examensrätten för 69 utbildningar, vilka därför följs upp under 2008. Bland annat ifrågasätter Högskoleverket examenstillståndet för lärarexamen vid tio lärosäten. Vid uppföljning av utbildningar vars examensrätt ifrågasattes under 2006 konstaterades att samtliga lärosäten utom ett vidtagit åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Efter beslut av regeringen förlorade därmed ett lärosäte examenstillståndet för en av sina utbildningar.

Under 2007 ökade antalet sökande till högskolan efter en tids minskning. Totalt sökte 292 000 personer till utbildningsprogram och kurser höstterminen 2007, vilket är en ökning med 11 % jämfört med höstterminen 2006. Knappt två tredjedelar av det totala antalet sökande var kvinnor. Antalet sökande per utbildningsplats varierar kraftigt mellan olika utbildningar. Till lärarutbildningen, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen fanns drygt en sökande per plats. Till bland andra läkarutbildningen, psykologutbildningen och veterinärutbildningen fanns fler än fem förstahandssökande till varje utbildningsplats.

Antalet helårsstudenter uppgick under 2007 till drygt 278 000, vilket är ca 7 000 färre än under 2006. Störst är minskningen inom humaniora och samhällsvetenskap. Den minskade efterfrågan på utbildning innebär att lärosätena år 2007 tillgodoräknade sig 92 % av tilldelade takbelopp, vilket är två procentenheter lägre än året innan.

Regeringen har sedan 1997 satt mål för minsta antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik vid flertalet lärosäten. Sammanlagt har antalet helårsstudenter inom dessa områden ökat sedan 1997, men ökningen har enbart skett inom teknik. Under 2007 fanns det t.o.m. något färre helårsstudenter inom naturvetenskap än för tio år sedan.

Andelen studenter i en årskull nådde sin hittills högsta notering läsåret 2002/03. Knappt 48 % hade då börjat läsa på högskolan vid 25 års ålder. Till läsåret 2006/07 hade övergångsfrekvensen fallit till drygt 43 %. Samtidigt är de geografiska skillnaderna stora, särskilt på kommunnivå.

Av studenterna i utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgör kvinnor 59 % och män 41 %. Den ojämna könsfördelningen är särskilt markant inom teknik samt inom vård- och omsorgsutbildningarna. Lärosätenas arbete för att uppnå en jämnare könsfördelning på utbildningar med sned könsfördelning har gett resultat när det gäller att öka andelen kvinnor på tekniska utbildningar. Däremot har det visat sig svårare att öka andelen män på lärar- och vårdutbildningar.

Distansutbildningen inom högskolan fortsatte att öka läsåret 2006/07. Antalet distansstudenter uppgick till 89 000, vilket är tre gånger fler än tio år tidigare. Ökningen av antalet distansstudenter innebär att var fjärde student numera läser på distans eller kombinerar distansstudier med campusförlagda studier. Flest distansstudenter har Mittuniversitetet och Umeå universitet.

Antalet utländska studenter vid svenska universitet och högskolor fortsätter att öka. Cirka 28 000 studenter från andra länder studerade i Sverige under läsåret 2006/07, vilket är en ökning med 9 % jämfört med läsåret 2005/06. För första gången är det därmed fler studenter som kommer till Sverige för att studera än svenskar som åker utomlands för att studera. Under läsåret 2006/07 studerade ca 25 500 svenska studenter utomlands.

Anpassningen till den s.k. Bolognaprocessen innebär att all högskoleutbildning har indelats i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Höstterminen 2007 startade flera nya program på avancerad nivå med anledning av den nya utbildningsstrukturen. På nya magisterprogram utgör utländska studenter 40 % och på nya masterprogram 50 % av totala antalet studenter. Många av de utländska studenterna återfinns på tekniska utbildningar.

Regeringen har beträffande vissa yrkesexamina satt mål för antal examina avseende perioden 2005−2008. Det gäller civilingenjörs- och arkitektexamen, sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen samt lärarexamen. Utfallet för de första två åren av perioden indikerar att alla mål kommer att uppnås.

Inför antagningen till höstterminen 2007 infördes nya bestämmelser om urval till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. De nya reglerna innebar att universitet och högskolor inom en given ram fick bestämma vilka urvalsgrunder som skulle användas för högst 20 % av platserna. Från och med hösten 2008 gäller denna möjlighet en tredjedel av nybörjarplatserna. Endast ett fåtal lärosäten har använt av högskolan bestämda urvalsgrunder under 2007. En orsak kan vara att förfarandet ofta är förenat med ökade kostnader för lärosätet.

Undersökningar om högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden visar att etableringen fortsätter att vara god. Av studenter med avlagd examen läsåret 2003/04 hade 70 % etablerat sig på arbetsmarknaden 2005, dvs. under det år som startade 1–1,5 år efter examen. Läkare, psykoterapeuter och specialistsjuksköterskor tillhör de grupper som etablerar sig snabbast på arbetsmarknaden med en etableringsgrad på över 90 %. Examinerade med konstnärlig utbildning samt humanister, samhällsvetare och naturvetare med generell examen har en jämförelsevis låg etableringsgrad.

Även för utbildning på forskarnivå finns det mål för antal examinerade inom olika vetenskapsområden under perioden 2005–2008. Utfallet för periodens första tre år och lärosätenas prognoser för hela perioden tyder på att målen kommer att nås och för medicinskt vetenskapsområde överträffas.

Antalet nybörjare till utbildning på forskarnivå har stabiliserats på en nivå något under 3 000. Den genomsnittliga studietiden för studenter som avlade doktorsexamen 2007 var 8,4 terminer, vilket nästan motsvarar den stipulerade tiden.

Hälften av de anställda vid universitet och högskolor är kvinnor. Andelen kvinnor varierar dock mellan olika personalkategorier. Bland den forskande och undervisande personalen är 43 % kvinnor, medan andelen kvinnor bland professorerna endast är 18 %. Trots att vissa lärosäten arbetar målmedvetet för att öka andelen kvinnor på ledande befattningar går utvecklingen långsamt.

Anslagen för 2009

En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag finns i bilaga 2 till detta betänkande.

2:1 Högskoleverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 172 349 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 2:1 Högskoleverket.

Anslaget används för Högskoleverkets verksamhet. Regeringens bedömning är att resultatinformationen i Högskoleverkets årsredovisningen ger en god bild av utvecklingen inom de områden som myndigheten ansvarar för. Enligt regeringens mening har de mål som uppställts för verksamheten uppfyllts.

Regeringen föreslår att anslaget ökar med 4 000 000 kr till följd av att Högskoleverket har övertagit ansvaret för vissa uppgifter från Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 2:1 Högskoleverket för budgetåret 2009 anvisar ett ramanslag på 172 349 000 kr. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 1 801 000 kr (1,08 %) för pris- och löneomräkning.

2:2 Verket för högskoleservice

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 19 371 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 2:2 Verket för högskoleservice.

Anslaget används som bidrag till utgifter för antagningsverksamheten och bedömningar av utländska gymnasiebetyg.

Regeringen föreslår att anslaget ökar till följd av att Verket för högskoleservice har övertagit ansvaret för viss registrering från Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 2:2 Verket för högskoleservice för budgetåret 2009 anvisar ett ramanslag på 19 371 000 kr. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 321 000 kr (1,9 %) för pris- och löneomräkning.

Anslag för grundutbildning vid universitet och högskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar för budgetåret 2009 de av regeringen föreslagna anslagsbeloppen, 18 502 323 000 kr, under anslagen för grundutbildning vid universitet och högskolor. Motionsyrkanden om andra anslagsbelopp eller insatser avslås.

Jämför särskilda yttrandena 1 (s), 2 (v) och 4 (s, mp).

Under anslagen för grundutbildning beräknas all ersättning som är förenad med de utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för lärosätena. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2009 anvisar 18 502 323 000 kr för grundutbildning. Samtliga ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer har för budgetåret 2009 pris- och löneomräknats med 1,84 %. Förslag till anslagsbelopp per lärosäte framgår av bilaga 2.

I regeringens förslag ingår en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen fr.o.m. 2009 motsvarande 110 nybörjarplatser. Fullt utbyggd 2013 uppgår ökningen till 605 helårsstudenter.

Vidare föreslår regeringen att tandläkarutbildningen utökas med 40 nybörjarplatser per år under perioden 2009–2013, motsvarande en total volymökning om 200 helårsstudenter.

Styrelserna för Växjö universitet och Högskolan i Kalmar har begärt att regeringen fattar beslut om sammanslagning av lärosätena till ett universitet. Lärosätenas förslag är att sammanslagningen av de båda lärosätena genomförs den 1 januari 2010. Regeringen ser positivt på förslaget om en sammanslagning och anser att 40 miljoner kronor bör anvisas 2009 till följd av de merkostnader som uppstår inledningsvis.

Försvarshögskolan bör enligt regeringen tillföras 10 miljoner kronor för en förstärkning av de civila utbildningarna motsvarande 280 helårsstudenter.

Socialdemokraterna föreslår i motionerna 2007/08:Ub594 yrkande 8 och 2007/08:Ub601 yrkande 1 att lärosätena år 2009 tillförs 3 685 högskoleplatser till en kostnad av 290 miljoner kronor. Utbildning är, menar Socialdemokraterna, avgörande för individers och länders konkurrenskraft, varför det är oroande att regeringen konsekvent har dragit ned på antalet högskoleplatser. Man påpekar samtidigt att ungdomskullarnas storlek kommer att öka de närmaste åren.

Vidare föreslår Socialdemokraterna i motion 2007/08:Ub594 yrkande 5 och 2007/08:Ub601 yrkande 10 en kvalitetssatsning på 400 miljoner kronor inom samhällsvetenskap och humaniora. Medlen ska användas för mer undervisningstid.

I motion 2007/08:Ub594 yrkande 15 och 2007/08:Ub601 yrkande 11 föreslår Socialdemokraterna att 50 miljoner kronor avsätts för försöksverksamhet med praktik i högskolan samt att 50 miljoner kronor avsätts för s.k. karriärcenter. Socialdemokraterna menar att praktik ger studenterna arbetslivserfarenhet och möjlighet att tillämpa den kunskap de har förvärvat. Syftet med karriärcenter är att stötta studenterna i övergången mellan studier och arbete.

Socialdemokraterna föreslår i motion 2008/09:Ub601 yrkande 9 att 40 miljoner kronor avsätts för intensivkurser i svenska för invandrare med akademisk examen. Utbildningen bör bedrivas vid Södertörns högskola, Malmö högskola och Högskolan i Gävle.

Vänsterpartiet skriver i motion 2008/09:Ub455 i denna del att högskolan bör tillföras 5 000 platser år 2009. Satsningen, som kostar 213 miljoner kronor, behövs för att öka kompetensen inom den offentliga sektorn, för att möta en ökad efterfrågan från dagens stora gymnasiekullar samt för att motverka effekterna av den rådande konjunkturnedgången. Därtill anslår Vänsterpartiet 120 miljoner kronor för förlängning av vissa examina inom lärarutbildningen.

Miljöpartiet föreslår i motion 2008/09:Ub491 yrkande 2 att 290 miljoner kronor anvisas för att skapa ytterligare 3 685 högskoleplatser. Partiet är kritiskt inställt till att regeringen konsekvent har minskat antalet platser samtidigt som stora ungdomskullar är på väg in i högskolesystemet.

Vidare föreslår Miljöpartiet satsningar på kvalitet, praktik och karriärcenter, vilka redovisas nedan under anslag 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

I motion 2008/09:Ub211 (s) anförs behovet av utökad läkar- och tandläkarutbildning vid Umeå universitet. Motionären menar att det för tillfället finns drygt 200 läkarvakanser i de fyra nordligaste landstingen. Dessutom råder det brist på tandläkare i Norrlandslänen.

Behovet av fler platser på läkarutbildningen framförs även i motion 2008/09:Ub552 (m). Motionärerna menar att de flesta svenska sjukhus har ständig läkarbrist. I framtiden väntar dessutom många pensionsavgångar, vilket ökar bristen ytterligare.

Motion 2008/09:Ub607 (m) anför en utökad intagning till medicinska fakulteter. Enligt motionären har Sverige råd att utbilda egna läkare, i stället för att rekrytera från utlandet.

Enligt motion 2008/09:Ub325 (s) behövs en utbyggnad av högskolan. Inom några år kommer antalet ungdomar i åldern 19–25 år att öka med närmare 140 000 personer.

Även motion 2008/09:Ub581 (s) framhåller behovet av fler högskoleplatser. En väl utbyggd högskola sägs bryta den sociala snedrekryteringen, stärka den globala konkurrenskraften samt förbättra demokratin.

Motion 2008/09:Ub389 (s) yrkande 1 menar att utbildningsplatser bör inrättas till en ny läkarutbildning vid Örebro universitet. Alternativt bör en omfördelning ske av de nya platser som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Enligt yrkande 2 bör medel avsättas för uppbyggnad av en ny läkarutbildning vid Örebro universitet. I yrkande 3 föreslås att Örebro universitet anvisas ett lärosäte för att i samarbete bygga upp en läkarutbildning i Örebro samt att medel avsätts för samarbetet.

Enligt motion 2008/09:Ub544 (s) finns det kvalitetsproblem inom högskolan som måste hanteras. En satsning på att öka antalet lärarledda timmar bör därför genomföras.

Resurserna till Mälardalens högskola uppmärksammas i motion 2008/09:Ub557 (s). Motionärerna ifrågasätter de nedskärningar som görs i budgetpropositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen enligt regeringens förslag och avslår motionsyrkandena.

Utskottet instämmer i vad högskole- och forskningsministern anförde i en interpellationsdebatt den 19 juni 2008 gällande högskolans dimensionering, nämligen att fortsatt gäller att högskolans kvalitet bör prioriteras framför dess kvantitet. Samtidigt kan påpekas att under 2007 tillgodoräknade sig lärosätena endast 92 % av tilldelade takbelopp.

Satsningar på ökad kvalitet i högskolans utbildningar har skett både 2007 och 2008 (bet. 2006/07:UbU1, rskr. 2006/07:54, bet. 2007/08:UbU1, rskr. 2007/08:70). År 2007 satsades 120 miljoner kronor för att höja ersättningsnivåerna till utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Under 2008 satsas ytterligare 240 miljoner kronor för att höja kvaliteten i utbildningen. Förstärkningarna har bl.a. syftat till att öka undervisningstiden.

Yrkanden om praktik i högskoleutbildningar har behandlats av utskottet vid tidigare riksmöten (bet. 2006/07:UbU1, bet. 2007/08:UbU:1). Utskottet har bl.a. anfört att praktik redan i dag utgör en viktig del av många utbildningar, t.ex. inom medicin-, vård-, lärar-, socionom- och journalistutbildningarna. Utskottet har även framhållit att studenters uppsatsarbeten och examensjobb kan fungera som kontaktytor mot arbetsmarknaden. Flera lärosäten satsar i dag på praktiska inslag, vilket utskottet välkomnar. Det kan även tilläggas att det är lärosätenas ansvar hur utbildningsprogram ska läggas upp och vad olika kurser ska innehålla, men att den högre utbildningen ska svara mot studenternas efterfrågan och även mot arbetsmarknadens behov.

Även yrkanden om stöd till studenter i övergången mellan studier och arbete har behandlats i tidigare budgetbetänkanden (bet. 2006/07:UbU1, bet. 2007/08:UbU:1). Utskottet ser positivt på den verksamhet som bedrivs vid många lärosäten, men anser liksom tidigare att sådana insatser faller inom ramen för ordinarie anslag.

Som redovisats i avsnittet Vuxenutbildning har regeringen i februari 2008 presenterat ett reformprogram för svenskundervisningen för invandrare. Därtill har Statskontoret getts i uppdrag att utvärdera undervisningen och ska bl.a. redovisa på vilka sätt anordnare av svenskundervisning för invandrare utgår från individens behov och förutsättningar.

Angående förlängning av vissa examina inom lärarutbildningen beslutade regeringen i juni 2007 att tillsätta en utredning om en ny lärarutbildning (dir. 2007:103). Utredarens förslag ska innefatta lärarutbildningens mål, innehåll, struktur, omfattning, dimensionering och styrning. En utgångspunkt bör vara att utbildningarnas längd i princip ska vara desamma som gäller i dag. Utbildningen för lärare i grundskolans tidigare årskurser kan dock kräva ett undantag från denna utgångspunkt. Utredningen avslutade sitt arbete den 3 december 2008. Utskottet anser att riksdagen bör invänta den fortsatta behandlingen av utredarens förslag.

I budgetpropositionen hänvisar regeringen till prognoser om en ökande efterfrågan på läkare och tandläkare. En bidragande faktor är att många yrkesverksamma närmar sig pensionsåldern. Regeringen föreslår därför en utbyggnad av läkarutbildningen 2009 motsvarande totalt 110 nybörjarplatser och av tandläkarutbildningen med totalt 40 nybörjarplatser. Utskottet vill även påminna om att antalet platser på läkarutbildningen ökat såväl 2007 som 2008 samt att tandläkarutbildningen tillfördes platser 2007 (bet. 2006/07:UbU1, rskr. 2006/07:54, bet. 2007/08:UbU1, rskr. 2007/08:70).

I budgetpropositionen föreslås en utbyggnad av läkarutbildningen vid Umeå universitet med 17 helårstudenter och en utbyggnad av tandläkarutbildningen med 15 helårsstudenter.

Enligt 6 kap. 25 § högskoleförordningen (1993:100) får Högskoleverket besluta vid vilka högskolor som varje examen på grundnivå och avancerad nivå får avläggas. Högskoleverket har i sitt beslut den 15 april 2008 avslagit Örebro universitets ansökan om rätten att utfärda läkarexamen. Bedömningen av ansökan visar bl.a. på en bristande pedagogisk och metodologisk kompetens.

Vad gäller medel till Mälardalens högskola konstaterar utskottet att högskolan för 2007 har redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.

Anslag för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar för budgetåret 2009 de av regeringen föreslagna anslagsbeloppen, 9 585 968 000 kr, under anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor.

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2009 anvisar 9 585 968 000 kr för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor med vetenskapsområden. Förslag till anslagsbelopp per lärosäte framgår av sammanställningen i bilaga 2 till detta betänkande. Till följd av pris- och löneomräkning ökar anslagen med 1,85 %.

Anslag 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning föreslås öka med 120 000 000 kr under 2009 som en delfinansiering av en europeisk spallationsanläggning (ESS).

I april 2008 beslutade regeringen att etablera ett institut för havsmiljöforskning i form av ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Högskolan i Kalmar. För att finansiera Göteborgs universitets samordnande roll föreslår regeringen att 10 miljoner kronor årligen överförs från utgiftsområde 20 till anslag 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning.

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslagna anslagsbelopp.

2:55 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar för budgetåret 2009 det av regeringens föreslagna anslagsbeloppet, 2 279 880 000 kr, under anslag 2:55 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Under anslaget beräknas ersättning för högre utbildning och forskning som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare med stöd av särskilda regeringsbeslut och i vissa fall avtal som staten ingått med utbildningsanordnarna.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 2:55 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. för budgetåret 2009 anvisar 2 279 880 000 kr. Till följd av pris- och löneomräkning tillförs anslaget 41 427 000 kr (1,85 %).

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar för budgetåret 2009 det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 1 743 303 000 kr, under anslag 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för detta anslag besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kr under 2010. Motionsyrkanden om andra anslagsbelopp eller insatser avslås.

Jämför särskilda yttrandena 1 (s), 3 (mp) och 4 (s, mp).

Under anslag 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. har medel beräknats för verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag.

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2009 anvisar 1 743 303 000 kr. Till följd av pris- och löneomräkning ökar anslaget med 1,85 %. Anslaget tillförs 1 215 000 000 kr som en förstärkning av forskningen vid universitet och högskolor. Dessa medel kommer enligt regeringens forsknings- och innovationsproposition (prop. 2008/09:50) att användas enligt följande:

– 750 miljoner kronor till forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor med utgångspunkt i en ny kvalitetsbaserad resurstilldelningsmodell,

– 50 miljoner kronor till stödresurser för lärosätenas nyttiggörande av forskningsresultat,

– 50 miljoner kronor till Innovationsbron AB,

– 150 miljoner kronor står till förfogande för en europeisk spallationsanläggning (ESS) i Lund,

– 175 miljoner kronor till forskningsråden och Vinnova,

– 15 miljoner kronor till universitet och högskolor för strategiska forskningsområden,

– 25 miljoner kronor till regeringens disposition.

I budgetpropositionen föreslår regeringen vidare att 100 miljoner kronor fördelas till berörda lärosäten för forskarutbildning av lärare. Syftet är att bygga upp skolans och läraryrkets kunskapsbas.

För att stödja tidiga insatser inom läs-, skriv- och matematikutveckling beslutade regeringen i juni 2007 att ge nio universitet och högskolor i uppdrag att under 2008 starta en speciallärarutbildning. För att finansiera utbildning under 2009 föreslår regeringen att 46,6 miljoner kronor anslås exklusive kostnader för studiemedel.

Regeringen har beslutat att tillsätta en teknikdelegation som ska verka för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik samt informations- och kommunikationsteknik. För ändamålet anslås 23 miljoner kronor 2009.

Enligt regeringen bör kompletterande utbildningar vara en del av den reguljära utbildningspolitiken och nämner särskilt behoven inom hälso- och sjukvårdsområdet. För integrationsinsatser i högskolan anvisas därför 94,2 miljoner kronor.

I syfte att åstadkomma svenska spetsutbildningar inom entreprenörskap och innovation anser regeringen att en satsning bör genomföras vid minst två lärosäten. Satsningen vänder sig till lärosäten som redan i dag anordnar utbildning på avancerad nivå och uppgår till 8,1 miljoner kronor.

Svenska institutet beviljar under ett år stipendier för senare läsår. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kr under 2010.

Socialdemokraterna föreslår i motion 2008/09:Ub601 yrkande 1 och 8 att resurserna till forskning inom utgiftsområde 16 ska öka med 250 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Man menar att investeringar i forskning återbetalar sig mångfalt i form av kunskap, utveckling och bidrag till tillväxt och välfärd.

Miljöpartiet menar i motion 2008/09:Ub491 yrkande 2 att 400 miljoner kronor bör satsas på att höja kvaliteten i grundutbildningen inom samhällsvetenskap, juridik, humaniora och teologi. Medlen ska framför allt användas för ökad undervisningstid.

Högskolorna har, menar Miljöpartiet, för lite resurser för att hjälpa studenterna med övergången från studier till arbetsliv. Miljöpartiet vill därför avsätta 50 miljoner kronor om året i en satsning på s.k. karriärcenter.

Miljöpartiet föreslår en försöksverksamhet med praktik för högskolestudenter. För ändamålet avsätts 50 miljoner kronor, vilket motsvarar 10 000 praktikplatser.

Vidare föreslår Miljöpartiet att 100 miljoner kronor av regeringens föreslagna ökning av forskning under anslag 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. flyttas till Formas under utgiftsområde 23 för att finansiera klimatforskning.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslag 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. enligt regeringens förslag, beviljar föreslaget bemyndigande samt avslår motionsyrkandena.

Angående resurser till forskning konstaterar utskottet att regeringen i forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2008/09:50) aviserar resursförstärkningar motsvarande 5 miljarder kronor perioden 2009–2012. Det är den överlägset största satsning som någonsin tillförts i en forskningsproposition. Av den totala satsningen kommer anslagen till universitet och högskolor att öka med 1,5 miljarder kronor. Därtill kommer större delen av de strategiska satsningarna som regeringen föreslår att komma universitet och högskolor till del.

Utskottet har under rubriken Anslag till grundutbildning vid universitet och högskolor avstyrkt motionsyrkanden om högskolans kvalitet, praktik samt kärriärcenter.

I forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2008/09:50) aviseras betydande satsningar på klimatrelaterad forskning. Resurserna kommer att fördelas till Formas, Vetenskapsrådet, Statens energimyndighet samt universitet och högskolor.

I Finansutskottets betänkande 2008/09:FIU1 (s. 64–65) anförs bl.a. att regeringens förslag att anvisa anslag för universitet och högskolor men samtidigt, bredvid dessa anslag, lägga en ospecificerad post för forskning är en olycklig lösning eftersom de anslag som riksdagen anvisar i budgeten endast ger en partiell bild av den samlade medelsfördelningen mellan lärosäten. Utbildningsutskottet konstaterar att regeringen i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) redovisar den närmare fördelningen av de medel som föreslås anvisas i budgetpropositionen för 2009. Utskottet konstaterar också att modellen att i en budgetproposition redovisa en ram som närmare presenteras i särproposition är något som tidigare använts.

2:57 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar för budgetåret 2009 det av regeringens föreslagna anslagsbeloppet, 403 660 000 kr, under anslag 2:57 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.

Under anslaget beräknas all ersättning, inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning, som är förenad med forskning vid högskolor som inte har vetenskapsområden samt för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 2:57 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor anvisar 403 660 000 kr. Till följd av pris- och löneomräkning tillförs anslaget 7 344 000 kr (1,85 %).

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

2:58 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar för budgetåret 2009 det av regeringens föreslagna anslagsbeloppet, 2 087 177 000 kr, under anslag 2:58 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning. Motionsyrkandet om ändrat anslagsbelopp avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (s) och 2 (v).

Från anslaget betalas ersättning ut till vissa landsting enligt avtal om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Därtill betalas ersättning ut för samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården.

Regeringen föreslår att anslaget ökar med 13 602 000 kr för att finansiera en utbyggnad av läkar- och tandläkarutbildningarna vid flera lärosäten. Till följd av pris- och löneomräkning tillförs anslaget 37 729 000 kr (1,85 %).

Motionen

Vänsterpartiet föreslår i motion 2008/09:Ub455 i denna del att 7 miljoner kronor tillförs anslag 2:58 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning för att öka antalet högskoleplatser. Satsningen motiveras bl.a. av behovet av fler anställda och ökad kompetens inom den offentliga sektorn.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslag 2:58 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning enligt regeringens förslag och avslår motionsyrkandet.

Utskottet har under rubriken Anslag till grundutbildning vid universitet och högskolor redogjort för regeringens förslag om utbyggda läkar- och tandläkarutbildningar 2009 samt redovisat den utbyggnad som skett 2007–2008. I regeringens förslag ökar anslag 2:58 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning med 13 602 000 kr 2009 för en utbyggnad av nämnda utbildningar. Utskottet anser inte att ytterligare medel bör anvisas anslaget.

Försäljning av aktier i Ideon AB

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för statens räkning godkänna försäljning av aktier i Ideon AB.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör ge regeringen det begärda bemyndigandet.

Sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska ingå i ett universitet.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Växjö universitet och Högskolan i Kalmar har under 2008 inkommit med en ansökan om att bilda ett nytt universitet genom en sammanslagning av de båda lärosätena. Regeringens bedömning är att en sådan sammanslagning leder till en effektiviserad verksamhet. I budgetpropositionen för 2009 har avsatts 40 miljoner kronor för de merkostnader som uppstår inledningsvis.

Utskottet delar regeringens bedömning och anser att riksdagen bör godkänna sammanslagningen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar.

5 Forskning

Inledning

Inom utgiftsområde 16 finns anslag till Vetenskapsrådet, rymdforskning, Institutet för rymdfysik, Kungl. biblioteket, Polarforskningssekretariatet, Centrala etikprövningsnämnden och de sex regionala etikprövningsnämnderna i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Avsnittet inleds med en sammanfattning av den resultatredovisning som ges i budgetpropositionen.

Resultat

De statliga medlen till forskning och utveckling (FoU) inom statsbudgeten uppgår till 25,6 miljarder kronor 2008, vilket är en ökning med drygt 890 miljoner kronor jämfört med 2007. Därutöver beräknas det under 2008 ske FoU-investeringar med ca 1,5 miljarder kronor från de forskningsstiftelser som bildades med löntagarfondsmedlen, med ca 1,5 miljarder kronor från EU:s forskningsmedel och med ca 1,45 miljarder kronor från kommuner och landsting. Sammantaget motsvarar statens och övriga offentliga institutioners investeringar i FoU 0,94 % av BNP 2008.

Näringslivets investeringar i FoU har minskat under senare år mätt som andel av BNP. Prognosen för investeringar i FoU för företag med fler än 50 anställda är ca 74 miljarder kronor för 2006, vilket motsvarade 2,55 % av BNP.

Under den senaste tjugoårsperioden har Sverige och Schweiz varit de två länder som publicerat flest antal forskningsartiklar per miljon invånare. Sedan början av 2000-talet har dock antalet publicerade artiklar i Sverige minskat i förhållande till antalet publicerade artiklar i Schweiz. Även antalet citat per artikel, vilket är ett mått på kvalitet, uppvisar en nedåtgående trend i jämförelse med andra högt citerade länder.

De första ansökningsomgångarna har genomförts inom ramen för EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling. Enligt preliminära siffror mottog svenska forskare 76 miljoner euro i stöd, vilket motsvarar en femteplats bland EU-länderna i förhållande till antalet invånare.

Vetenskapsrådet fördelade 3 miljarder kronor till forskning under 2007. En viktig fråga för rådet är avvägningen mellan bidragens storlek och antalet beviljade bidrag. Inom medicin har därför den ökade medelstilldelningen under 2007 och 2008 använts till att öka storleken på det genomsnittliga bidraget.

Vidare har Vetenskapsrådet rapporterat sina prioriteringar av forskningens infrastruktur. Högst prioriterat är fortsatt medlemskap i de internationella forskningsanläggningar där Sverige deltar. Bland övriga prioriteringar återfinns konstruktionen av en gemensam europeisk neutronkälla, European Spallation Source (ESS).

Riksrevisionens styrelses redogörelse angående fem stiftelsers kapitalförvaltning och regeringens roll som stiftare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör lägga Riksrevisionens styrelses redogörelse angående fem stiftelsers kapitalförvaltning och regeringens roll som stiftare till handlingarna.

Riksrevisionens styrelses redogörelse

Riksrevisionen har granskat kapitalförvaltningen i fem stiftelser som bildades av staten i början av 1990-talet av löntagarfondsmedel. Granskningen gäller Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning samt Stiftelsen Chalmers tekniska högskola.

Riksrevisionens övergripande frågeställning har varit om kapitalförvaltningen i stiftelserna hanterats på ett kvalificerat sätt. Det har också ingått att granska regeringens roll som stiftare. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Så förvaltas förmögenheten – Fem stiftelsers kapitalförvaltning och regeringens roll som stiftare (RiR 2007:30).

Riksrevisionen menar att stiftelserna lever upp till sina föreskrifter, men konstaterar samtidigt att kapitalförvaltningen vid en jämförelse med bästa praxis inom området avviker i några betydelsefulla avseenden, t.ex. när det gäller underlag till strategi, organisation, placeringspolicy och rapportering. Granskningen visar också att stiftelsernas avkastning skiljer sig avsevärt åt, vilket förklaras av skillnader i förutsättningar, i vald strategi och olika stor framgång i kapitalförvaltningen.

Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringen bara i begränsad utsträckning påverkat kapitalförvaltningen. Detta har skett genom att regeringen utser stiftelsernas styrelseledamöter. Vidare borde regeringen ha skaffat sig ett bättre kunskapsunderlag om kapitalförvaltningen i stiftelserna än vad som varit fallet. Slutligen påpekas att regeringen inte gett någon samlad och återkommande information till riksdagen om stiftelsernas kapitalförvaltning.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna samt utgår från att Riksrevisionens synpunkter och rekommendationer beaktas.

Anslagen för 2009

En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag finns i bilaga 2 till detta betänkande.

3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 4 029 248 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för detta anslag besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 8 600 000 000 kr under 2010–2014.

Anslagets ändamål är att finansiera stöd till forskning, forskningsinformation och vetenskaplig utrustning. Anslaget används även för internationellt forskningssamarbete samt för utvärderingar, beredningsarbete, resor och seminarier som är kopplade till forskningsstödet.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för budgetåret 2009 anvisar 4 029 248 000 kr. Jämfört med 2008 ökar anslaget med 97 367 000 kr till följd av pris- och löneomräkning (2,71 %).

Anslaget ökar med 339 000 000 kr till följd av satsningar som beskrivs i regeringens forsknings- och innovationsproposition (prop. 2008/09:50). Av propositionen framgår att 120 miljoner kronor bör användas för strategiska forskningsområden och 100 miljoner kronor för infrastruktur för forskning.

Den grundforskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De medel som fördelas till vetenskaplig utrustning är också långsiktiga eftersom rådet åtar sig att under flera år betala ansvarigt lärosätes amorteringar och räntor för den aktuella utrustningen. Vetenskapsrådet svarar även för långsiktiga internationella åtaganden gentemot forskningsorganisationer. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag, som inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 8 600 000 000 kr under 2010–2014.

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp och ge regeringen det begärda bemyndigandet.

3:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 111 705 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 3:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning.

Anslaget används för Vetenskapsrådets förvaltningskostnader.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 3:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning för budgetåret 2009 anvisar 111 705 000 kr. Anslaget föreslås öka med 1 820 000 kr till följd av pris- och löneomräkning (1,66 %).

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

3:3 Rymdforskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 193 975 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 3:3 Rymdforskning. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för detta anslag besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 860 000 000 kr under 2010–2014.

Anslaget används för den obligatoriska avgiften till Europeiska rymdorganisationens (Esa) vetenskapliga program för Sveriges avtalsbundna andel av det internationella driftsbidraget till Esrange samt för projektstöd till svenska forskare för deltagande i nationell och internationell grundforskning inom rymdområdet. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 3:3 Rymdforskning för budgetåret 2009 anvisar 193 975 000 kr. I enlighet med vad som beskrivs närmare i forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2008/09:50) föreslår regeringen att anslaget ökar med 20 000 000 kr från 2009. Anslaget föreslås även öka med 4 590 000 kr till följd av pris- och löneomräkning (2,71 %).

Den grundläggande forskning som finansieras via anslaget till rymdforskning bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Resursnivån för vetenskapsprogrammet inom Esa fastställs också för flera år i taget. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslag 3:3 Rymdforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 860 000 000 kr under 2010–2014.

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp och ge regeringen det begärda bemyndigandet.

3:4 Institutet för rymdfysik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 46 394 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 3:4 Institutet för rymdfysik.

Anslaget används för Institutet för rymdfysiks förvaltningskostnader. Institutet bedriver forskning och utveckling, utbildning samt mät- och registreringsverksamhet inom främst rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 3:4 Institutet för rymdfysik för budgetåret 2009 anvisar 46 394 000 kr. Till följd av pris- och löneomräkning föreslås anslaget öka med 678 000 kr (1,48 %).

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

3:5 Kungl. biblioteket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 310 835 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 3:5 Kungl. biblioteket.

Anslaget används för Kungl. bibliotekets (KB) förvaltningskostnader.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 3:5 Kungl. biblioteket för budgetåret 2009 anvisar 310 835 000 kr. Med anledning av att Statens ljud- och bildarkivs verksamhet överförs till Kungl. biblioteket den 1 januari 2009 överförs till anslaget 47 822 000 kronor från utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Till följd av pris- och löneomräkning ökar anslaget med 4 150 000 kr (1,60 %).

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

3:6 Polarforskningssekretariatet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 26 553 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 3:6 Polarforskningssekretariatet.

Anslaget används för Polarforskningssekretariatets förvaltningskostnader.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 3:6 Polarforskningssekretariatet för budgetåret 2009 anvisar 26 553 000 kr. Till följd av pris- och löneomräkning tillförs anslaget 744 000 kr (2,32 %).

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

3:7 Sunet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 41 503 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 3:7 Sunet.

Anslagets ändamål är att finansiera Sunet (Swedish University Computer Network), ett datanätverk för överföring av elektronisk information som binder samman i första hand universitet och högskolor och även vissa folkbibliotek och länsmuseer. Sunet finansieras genom detta anslag och genom avgifter från universitet och högskolor. Avgifterna ska täcka de kostnader som inte täcks av anslaget.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 3:7 Sunet för budgetåret 2009 anvisar 41 503 000 kr. I förslaget ingår pris- och löneomräkning med 1 095 000 kr (2,71 %).

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

3:8 Centrala etikprövningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 4 826 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 3:8 Centrala etikprövningsnämnden.

Anslaget används för Centrala etikprövningsnämndens förvaltningskostnader.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 3:8 Centrala etikprövningsnämnden för budgetåret 2009 anvisar 4 826 000 kr.

Tillämpningsområdet för lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor har utvidgats i enlighet med regeringens förslag i propositionen Vissa etikprövningsfrågor m.m. (prop. 2007/08:44, bet. 2007/08:UbU12, rskr. 2007/08:159). Lagändringen trädde i kraft den 1 juni 2008. Regeringen bedömer att antalet etikprövningsärenden kommer att öka som en konsekvens av utvidgningen och därmed även mängden tillsynsärenden. Av denna anledning föreslås Centrala etikprövningsnämndens anslag förstärkas med 450 000 kr från 2009. Anslaget föreslås öka med 109 000 kr till följd av pris- och löneomräkning (2,55%).

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

3:9 Regionala etikprövningsnämnder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 42 240 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 3:9 Regionala etikprövningsnämnder.

Anslaget används för de regionala etikprövningsnämndernas förvaltningskostnader.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 3:9 Regionala etikprövningsnämnder för budgetåret 2009 anvisar 42 240 000 kr. Från och med 2009 föreslås att 450 000 kr överförs till anslag 3:8 Centrala etikprövningsnämnden med anledning av utvidgningen av tillämpningsområdet för lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Anslaget föreslås öka med 941 000 kr till följd av pris- och löneomräkning (2,25 %).

3:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 116 485 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 3:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Anslaget används för forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter inom forskningsområdet.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 3:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 2009 anvisar 116 485 000 kr. För att finansiera att Kristinebergs marina forskningsstation förs över från Kungl. Vetenskapsakademien till Göteborgs universitet föreslår regeringen att 700 000 kr överförs till anslag 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning. Anslaget föreslås öka med 3 092 000 kr till följd av pris- och löneomräkning (2,71 %).

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

6 Vissa centrala myndigheter

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen 4:1–3 som avser myndigheterna CSN, Överklagandenämnden för studiestöd och Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Dessutom behandlas anslagen 4:4 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. och 4:5 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning.

Resultat

Regeringen lämnar i budgetpropositionen bl.a. följande resultatinformation om verksamheten vid CSN. CSN fortsätter att utveckla tekniska lösningar i administrationen för att ytterligare öka effektiviteten. På myndighetens webbplats tillhandahålls ett antal självservicetjänster. CSN erbjuder bl.a. en möjlighet för vissa grupper av studerande att ansöka om studiestöd via elektronisk studiemedelsansökan. Cirka 34 % av samtliga ansökningar var under 2007 elektroniska. En ny webbplats togs i drift under hösten 2007.

CSN har under 2007 genomfört flera kvalitetsgranskningar inom områdena beviljning, återbetalning och kundservice. Granskningar har genomförts inom studiehjälpen, av betalningsplaner för återkrav och av e-posthanteringen. Granskningarna visar att kvaliteten i verksamheten har förbättrats något. Vidare har granskningarna utmynnat i ett antal förslag i syfte att minska fel och att öka rättsäkerheten, kvaliteten och enhetligheten i handläggningen. Vissa av åtgärderna har genomförts och vissa kommer att genomföras under nästa år.

Under året fortsatte den positiva utvecklingen vad gäller myndighetens telefonservice, och resultatet har förbättrats ytterligare. Andelen samtal som besvarats inom tre minuter ökade från 69 % under 2006 till 76 % under 2007. Den genomsnittliga väntetiden i telefonkö sjönk från drygt två och en halv minut under 2006 till drygt två minuter under 2007. Andelen kunder som är nöjda med CSN:s telefonservice har ökat från 86 % 2006 till 87 % 2007.

Anslagen för 2009

En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag finns i bilaga 2 till detta betänkande.

4:1 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 406 097 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 4:1 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Anslaget används för CSN:s förvaltningskostnader. Regeringen bedömer att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas i samma omfattning. Anslaget minskas dock med drygt 800 000 kr till följd av att förvaltningskostnader för administration av statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionshinder och statsbidrag vid vissa studier i samiska flyttats till andra myndigheter.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen under anslag 4:1 Centrala studiestödsnämnden m.m. anvisar ett ramanslag om 406 097 000 kr för budgetåret 2009. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 7 778 000 kr (1,9 %) för pris- och löneomräkning.

4:2 Överklagandenämnden för studiestöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 12 536 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 4:2 Överklagandenämnden för studiestöd.

Anslaget används för Överklagandenämnden för studiestöds förvaltningskostnader. Regeringen bedömer att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas i samma omfattning.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 4:2 Överklagandenämnden för studiestöd för budgetåret 2009 anvisar ett ramanslag på 12 536 000 kr. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 177 000 kr (1,4 %) för pris- och löneomräkning.

4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 55 168 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslag 4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kr under 2010.

Anslagets ändamål är att finansiera Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK). Myndigheten ansvarar för stöd till de aktörer inom utbildningsområdet som önskar delta i olika former av internationellt samarbete. Verksamheten omfattar framför allt EU:s Program för livslångt lärande (LLP) samt vissa nordiska och nationella program för främjande av internationellt samarbete.

Regeringens bedömning är att det svenska deltagandet inom de program som IPK ansvarar för bidrar till att stärka kvalitet och öppenhet i det svenska utbildningssystemet. Myndighetens informationssatsningar om EU:s Program för livslångt lärande (LLP) under 2008 bedöms utgöra en god grund för en fortsatt ökning av det svenska deltagandet i programmet. Inom vissa delar av programmet är det särskilt angeläget med ökat deltagande, framför allt student- och lärarmobiliteten inom Erasmus, fortbildningsstipendierna inom Comenius samt inom programmets centraliserade delar.

Mot bakgrund av skolmyndighetsutredningens förslag (SOU 2007:79) överförs nya verksamheter till IPK under hösten 2008. Dessa verksamheter är arbetsplatsförlagd utbildning (APU) utomlands (från Statens skolverk), programmet e-twinning samt skolnätverket ASPnet (från Myndigheten för skolutveckling). Med anledning av detta föreslår regeringen en förstärkning om 5,6 miljoner kronor till anslaget. Tillskottet om 5,6 miljoner kronor består av 2,1 miljoner kronor för förvaltningskostnader för verksamheterna och 3,5 miljoner av medel som betalas ut inom ramen för APU utomlands. Finansieringen föreslås ske genom att anslagen 1:1 Statens Skolverk minskas med 1,1 miljoner kronor, 1:2 Myndigheten för skolutveckling minskas med 1 miljon kronor och 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg minskas med 3,5 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen under anslag 4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet anvisar ett ramanslag om 55 168 000 kr för budgetåret 2009. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 496 000 kr (0,98 %) för pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslag 4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kr under 2010.

4:4 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 33 310 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 4:4 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Anslaget avser till största delen Sveriges medlemsavgift i Unesco. Avgiften betalas i euro och US-dollar. Vidare finansierar anslaget medlemsavgifter till konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, Internationella centret för bevarande och restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM) samt de avgifter och bidrag som är kopplade till konventionen om det immateriella kulturarvet och konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Anslaget täcker även kostnader för Svenska Unescorådet samt bevakning av Unescos verksamhet i Paris.

Utgifterna för anslaget påverkas främst av utvecklingen av Unescos budget, Sveriges andel av budgeten samt eventuella valutaförändringar. För 2009 bestämdes budgeten för Unesco vid generalkonferensen i oktober 2007.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 4:4 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för budgetåret 2009 anvisar ett ramanslag på 33 310 000 kr. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 879 000 kr (2,7 %) för pris- och löneomräkning.

4:5 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 11 705 000 kr, för budgetåret 2009 under anslag 4:5 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning.

Anslagets ändamål är att finansiera utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning. Anslaget används även för övergripande statistik inom utbildningsområdet. Vidare finansieras inom anslaget de årliga kostnaderna för OECD-CERI:s indikatorprogram INES.

Delar av anslaget används för verksamheter av tillfällig art och där behoven uppstår löpande under året. Det innebär att anslagsbelastningen kan variera mellan budgetåren.

Under innevarande budgetår har större delen av medlen avsatts för den årliga övergripande utbildningsstatistiken och OECD:s indikatorprojekt INES.

Genom särskilt regeringsbeslut har medel fördelats till Baltic 21-sekretariatet. Medlen utgör en delfinansiering av Sveriges bidrag till sekretariatet.

Under 2009 kommer det i både Sverige och Finland att uppmärksammas att det är 200 år sedan det dåvarande Sverige delades. Det kommer att genomföras en del utbildningsrelaterade insatser under det s.k. Märkesåret 1809, bl.a. riktade till landets skolor. Med anledning härav kommer vissa medel att avsättas inom anslaget under 2009 för dessa insatser.

Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riksdagen under anslag 4:5 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning anvisar ett ramanslag om 11 705 000 kr för budgetåret 2009. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 309 000 kr (2,7 %) för pris- och löneomräkning.

7 Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 2009 samt vissa bemyndiganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar för budgetåret 2009 anslagen inom utgiftsområde 16 enligt regeringens förslag.

Jämför särskilda yttrandena 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Utskottet har i avsnitten 2 Barn och ungdomsutbildning, 3 Vuxenutbildning, 4 Universitet och högskolor, 5 Forskning och 6 Vissa centrala myndigheter redogjort för innehållet i förslagen.