Skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU31 | |
Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna | |
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna (prop. 2008/09:136). Europaparlamentet har antagit en stadga för dess ledamöter (2005/684/EG, Euratom) som träder i kraft i samband med den valperiod som börjar 2009, dvs. den 14 juli 2009. Med anledning av stadgan föreslås i propositionen anpassningar i skattemässigt hänseende för i Sverige obegränsat skattskyldiga ledamöter av Europaparlamentet.
I propositionen föreslås också en EU-anpassning av beskattningen av utstationerad personal vid Europaskolorna.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 14 juli 2009 i fråga om ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och den 1 juli 2009 i fråga om ersättningar till utstationerad personal vid Europaskolorna.
Utskottet avstyrker samtliga motioner.
I betänkandet finns en reservation (s, v, mp) och ett särskilt yttrande (fp).
.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna |
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:136 och avslår motionerna 2008/09:Sk16 yrkandena 1–3 och 2008/09:Sk17 yrkandena 2–4. |
Reservation (s, v, mp)
Stockholm den 5 maj 2009
På skatteutskottets vägnar
Lennart Hedquist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s) och Karin Nilsson (c).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet proposition 2008/09:136 Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna. Regeringen föreslår ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229, IL) och lagen (1988:468) om avräkning av utländsk skatt. Syftet är anpassningar i skattemässigt hänseende för i Sverige obegränsat skattskyldiga ledamöter av Europaparlamentet samt en EU-anpassning av beskattningen av utstationerad personal vid Europaskolorna. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1. Regeringens förslag till lagtexter återges i bilaga 2.
Ledamotsstadgan föranleder även ändringar i andra lagar än de här aktuella. De andra lagändringarna bereds i konstitutionsutskottet (prop. 2008/09:184, bet. 2008/09:KU25).
Bakgrund
Europaparlamentet representeras av ledamöter valda av Europeiska unionens medlemsstater. Ledamöterna väljs genom allmänna direkta val i medlemsstaterna. Sverige har i dag 19 ledamöter i Europaparlamentet. Den 14 juli 2009, efter nästa val till Europaparlamentet, träder en ledamotsstadga för Europaparlamentets ledamöter i kraft genom Europaparlamentets beslut av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga (2005/684/EG, Euratom). Inom Finansdepartementet har det utarbetats en promemoria innehållande skatteförslag till följd av ledamotsstadgan. Promemorian har remissbehandlats. Lagrådets yttrande har inhämtats avseende huvuddelen av dessa förslag. Inom Finansdepartementet har det också utarbetats en promemoria som behandlar frågan om huruvida vissa undantag ska göras vid inkomstbeskattningen för ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till lärare och annan personal som är utstationerad vid dessa skolor. Promemorian har remissbehandlats.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Den ovan nämnda ledamotsstadgan innebär bl.a. att Europaparlamentet i fortsättningen kommer att stå för alla ersättningar till sina ledamöter och före detta ledamöter. I dag står Europaparlamentet i huvudsak för vissa kostnadsersättningar, medan medlemsstaterna står för exempelvis arvoden. I och med stadgan kommer ledamöternas arvoden m.m. att bli föremål för gemenskapsbeskattning. Medlemsstaterna ges emellertid rätt att beskatta ersättningar i form av arvode, övergångsersättning, ålders- och invaliditetspension samt efterlevandepension under förutsättning att dubbelbeskattning undviks.
Med anledning av stadgan föreslås i propositionen anpassningar i skattemässigt hänseende för i Sverige obegränsat skattskyldiga ledamöter av Europaparlamentet. Förändringarna innebär att den ålders-, invaliditets- och efterlevandepension som betalas ut av Europaparlamentet ska utgöra skattepliktig inkomst av tjänst och att den s.k. ettårsregeln inte ska vara tillämplig för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.
Vidare föreslås att vissa ersättningar som betalas ut av Europaparlamentet, t.ex. resekostnadsersättningar och ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, inte ska tas upp till beskattning. I syfte att undanröja dubbelbeskattning föreslås dessutom att den skatt som betalas till Europeiska gemenskaperna ska kunna räknas av från den svenska skatten.
I propositionen föreslås också en EU-anpassning av beskattningen av utstationerad personal vid Europaskolorna. Förslagen innebär att ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till lärare och annan personal som är eller har varit utstationerad vid dessa skolor inte ska tas upp till beskattning. Detsamma föreslås gälla för ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till sådan personals efterlevande.
Förslagen bedöms inte få några offentligfinansiella effekter. Inte heller bedömer man att Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna kommer att påverkas av förslagen.
De nya bestämmelserna om ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet föreslås träda i kraft den 14 juli 2009 medan bestämmelserna om ersättningar till utstationerad personal vid Europaskolorna bör träda i kraft den 1 juli 2009.
Utskottets överväganden
Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till skatteregler för ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna samt avslår motionsyrkandena.
Jämför reservation (s, v, mp) och särskilt yttrande (fp).
Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet
I artikel 9 i Europaparlamentets ledamotsstadga (2005/684/EG, Euratom) anges att ledamöterna har rätt till ett lämpligt arvode som garanterar deras oberoende. Vidare anges att efter det att deras uppdrag har upphört har de rätt till övergångsersättning och pension. Efterlevande till ledamöter och före detta ledamöter har rätt till efterlevandepension. Samtliga utbetalningar ska finansieras genom Europeiska unionens budget (artikel 23).
Enligt artikel 12 ska ledamotsarvodet vara föremål för beskattning till fördel för gemenskapen enligt samma villkor som enligt artikel 13 i protokollet om Europeiska gemenskapens immunitet och privilegier. I nämnda artikel anges bl.a. att gemenskapens tjänstemän och övriga anställda ska vara skyldiga att betala skatt till gemenskaperna på de löner och arvoden de får av gemenskaperna enligt de villkor och det förfarande som rådet på förslag från kommissionen har fastställt. Vidare anges i artikel 13 att gemenskapens tjänstemän och övriga anställda ska vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden de får av gemenskaperna. I ledamotsstadgan har det emellertid tagits in en bestämmelse, i vilken det anges att även om arvodet ska vara föremål för beskattning till fördel för gemenskapen, påverkar det inte medlemsstaternas rätt att låta ledamöternas arvoden omfattas av nationella skatterättsliga bestämmelser, förutsatt att varje form av dubbelbeskattning undviks. Regeringen anger i propositionen att den sistnämnda förutsättningen får anses omfatta dubbelbeskattning såväl i förhållande till Europeiska gemenskaperna som i förhållande till en annan stat.
Reglerna om beskattning gäller även för den ålders-, invaliditets- och efterlevandepension samt den övergångsersättning som Europaparlamentet ger ut (artikel 12.5).
I artikel 14 anges att före detta ledamöter har rätt till ålderspension fr.o.m. det att de fyller 63 år. Ledamöter som blir invalidiserade under sin mandattid har rätt till invaliditetspension (artikel 15). Rätten till invaliditetspension börjar gälla när ledamoten avsäger sig sitt uppdrag. I artikel 17 stadgas att om en ledamot avlider, eller om en före detta ledamot som är pensionsberättigad eller innehar pensionsrättigheter avlider, har efterlevande make/maka och underhållsberättigade barn rätt till efterlevandepension.
I artikel 13 anges att ledamöter vars mandat har upphört, har rätt till en övergångsersättning motsvarande ledamotsarvodet i artikel 10. Denna övergångsersättning ska betalas ut i form av en månadsersättning för varje år som mandatet har utövats, dock i lägst 6 och högst 24 månader. Om ledamoten tillträder ett mandat vid ett annat parlament eller offentligt ämbete betalas inte någon övergångsersättning ut.
Den nya ledamotsstadgan medför också att Europaparlamentet i fortsättningen ska ersätta ledamöternas faktiska kostnader för resor till och från arbetsorterna och för övriga tjänsteresor. Övriga kostnader för utövande av uppdraget kan ersättas i form av en schablonersättning. Dessa kostnadsersättningar ska inte vara skattepliktiga (artikel 12.6).
Enligt artikel 18 ska ledamöter, före detta ledamöter som uppbär pension och personer som uppbär efterlevandepension ha rätt till ersättning för två tredjedelar av sina utlägg i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande. Parlamentet ska fastställa villkoren för utövandet av denna rättighet. Denna ersättning ska inte heller vara skattepliktig (artikel 12.6).
Vidare har ledamöterna rätt till ett försäkringsskydd mot de risker som är förenade med utövandet av deras uppdrag. Parlamentet ska fastställa villkoren för utövandet av denna rättighet, och ledamöterna ska själva stå för en tredjedel av de försäkringspremier som ska betalas (artikel 19). Förmånen ska inte vara skattepliktig (artikel 12.6).
I artikel 27 anges att den frivilliga pensionsfond som parlamentet har upprättat kommer att kvarstå efter ikraftträdandet av ledamotsstadgan för de ledamöter eller före detta ledamöter som redan förvärvat rättigheter i denna fond. I artikeln anges vidare att de förvärvade rättigheterna till fullo ska kvarstå samt att parlamentet kan fastställa förutsättningar och villkor för förvärv av nya rättigheter. Fonden ska inte vara öppen för de ledamöter som väljs in i parlamentet för första gången efter det att stadgan har trätt i kraft. Inbetalningar till fonden ska inte vara skattepliktiga (artikel 12.6). I stadgan anges emellertid inte hur utfallande belopp från fonden ska behandlas i skattehänseende. Fonden kommer efter ikraftträdandet av stadgan att finnas kvar för de ledamöter och före detta ledamöter som redan har förvärvat rättigheter i fonden, men den kommer inte att vara öppen för de ledamöter som väljs in i parlamentet för första gången vid valet 2009. Ledamöter som uppbär arvode enligt artikel 10 i stadgan kommer inte att kunna förvärva nya rättigheter i den frivilliga fonden (artikel 27.3). De nuvarande ledamöter som efter återval väljer att omfattas av stadgans regelverk i stället för av de existerande nationella systemen kommer alltså inte att kunna förvärva några nya rättigheter i fonden.
Ledamotsstadgan träder i kraft den 14 juli 2009.
Propositionen
Arvoden och pensioner m.m.
I ledamotsstadgan (2005/684/EG, Euratom) anges att ledamöterna av Europaparlamentet har en speciell situation i den meningen att de inte är skyldiga att vara bosatta på de orter där parlamentet har sin verksamhet och att de har en särskild anknytning till den stat där de har blivit valda. Därför har det i stadgan tagits in en bestämmelse om att gemenskapsbeskattningen inte ska påverka medlemsstaternas rätt att låta ledamöternas arvoden omfattas av nationella skatterättsliga bestämmelser, förutsatt att varje form av dubbelbeskattning undviks. Detsamma ska, enligt ledamotsstadgan, gälla för övergångsersättningar samt ålders-, invaliditets- och efterlevandepensioner. Med hänsyn till ledamöternas starka anknytning till medlemsstaten, gör regeringen bedömningen att ledamöternas ersättningar från Europaparlamentet bör omfattas av nationell beskattning. Av samma skäl finns det anledning att beskatta den efterlevandepension som ges ut i enlighet med ledamotsstadgan.
Frågan blir då vilka förändringar detta kräver i inkomstskattelagen (1999:1229, IL). När det gäller ledamöternas arvoden och övergångsersättningar gör regeringen bedömningen att dessa kommer att omfattas av huvudregeln om beskattning i 11 kap. 1 § och att någon ändring i IL inte krävs för att ledamöternas arvoden och övergångsersättningar ska kunna tas upp till beskattning i Sverige.
I 10 kap. 5 § IL finns definitionen av pension. När det gäller de ålders-, invaliditets- och efterlevandepensioner som ges ut enligt ledamotsstadgan (2005/684/EG, Euratom) skulle de kunna omfattas av 10 kap. 5 § IL i sin nuvarande lydelse. Då det av stadgan inte närmare framgår hur pensionssystemet kommer att se ut kan det inte uteslutas att utfallande pensionsbelopp, enligt den nuvarande lagstiftningen, helt eller delvis blir skattefria. Definitionen av begreppet pension i 10 kap. 5 § IL bör därför enligt regeringen kompletteras så att det klart framgår att dessa pensioner ska tas upp till beskattning enligt 11 kap. 1 § IL.
Kostnadsersättningar
Enligt ledamotsstadgan ska ersättningar för resor till och från arbetsorterna och för övriga tjänsteresor inte vara skattepliktiga. Vidare ska ersättningar för övriga kostnader för utövande av uppdraget vara skattefria (artikel 12.6). Vilka de sistnämnda ersättningarna är preciseras inte närmare i ledamotsstadgan, men traktamentsersättning och ersättning för exempelvis kontorskostnader borde enligt regeringen utgöra sådana ersättningar.
I stadgans artikel 12.6 föreskrivs vidare att de ersättningar som betalas ut till ledamöter, före detta ledamöter som uppbär pension och personer som uppbär efterlevandepension och som avser att täcka två tredjedelar av deras utlägg i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande inte ska vara skattepliktiga. Det ska inte heller de förmåner i form av rätt till försäkringsskydd mot de risker som är förenade med utövandet av ledamöternas uppdrag vara. Inte heller ska de inbetalningar som Europaparlamentet gör till den frivilliga pensionsfonden vara skattepliktiga.
Med anledning av att de ovan nämnda ersättningarna och förmånerna inte ska vara skattepliktiga bör dessa enligt regeringen inte heller tas upp till beskattning i Sverige. Eftersom flera av ersättningarna och förmånerna är oklara till sitt innehåll gör regeringen bedömningen att regleringen av skattefriheten för dessa bör vara mera allmänt hållen. Det föreslås därför att de ersättningar och förmåner som ges ut till ledamöterna och som inte ska tas upp bör vara resekostnadsersättningar, ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande, kostnadsersättningar för utövande av uppdraget, försäkringsförmåner samt inbetalningar till den frivilliga pensionsfond som Europaparlamentet har upprättat till sina ledamöter. Även ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande som ges ut till före detta ledamöter som uppbär pension från Europaparlamentet och till personer som uppbär efterlevandepension från Europaparlamentet föreslogs i promemorian vara skattefria. Detsamma föreslås gälla de inbetalningar som görs till den frivilliga pensionsfonden till före detta ledamöter som har förvärvat rättigheter i fonden.
Skatteverket har i ett remissvar angivit att mot bakgrund av att inbetalningar till den frivilliga pensionsfonden kommer att bli skattefria, ska utbetalningar från fonden vara skattepliktiga enligt IL. I stadgan berörs inte frågan om beskattning hos medlemsstaterna av utfallande belopp från pensionsfonden. Regeringen anser därför att denna fråga inte bör regleras, som Skatteverket föreslagit, utan i stället ska avgöras inom ramen för rättstillämpningen.
Regeringen föreslår med anledning av det ovan angivna att ändringar görs i 11 kap. 28 § IL.
Ettårsregeln
Enligt 3 kap. 9 § första stycket IL är en obegränsat skattskyldig person som vistats utomlands i minst sex månader inte skattskyldig för inkomst av sådan verksamhet till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Av andra stycket framgår att om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattats i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, landsting, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport.
Ettårsregeln i 3 kap. 9 § andra stycket IL kan i sin nuvarande utformning bli tillämplig på ledamöternas ersättningar från Europaparlamentet, eftersom det i denna regel saknas krav på beskattning i ett annat land. Den begränsning av regelns tillämplighet som gäller för offentliganställda (utom vid tjänsteexport) hindrar inte tillämpning, eftersom en ledamot av Europaparlamentet inte är anställd hos stat, kommun, landsting eller församling inom Svenska kyrkan.
Ett uppdrag som ledamot av Europaparlamentet är till sin karaktär ett offentligt uppdrag. De skäl som ligger till grund för att utesluta offentliganställda från ettårsregelns tillämpningsområde gör sig även gällande beträffande parlamentsledamöterna. Mot den bakgrunden föreslås att ett tillägg görs i 3 kap. 9 § andra stycket IL, som innebär att bestämmelsen inte gäller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.
Undanröjande av dubbelbeskattning
I och med att arvodena m.m. både ska beskattas på gemenskapsnivå och i Sverige uppstår dubbelbeskattning. Ledamotsstadgans (2005/684/EG, Euratom) krav på att varje form av dubbelbeskattning ska undvikas aktualiserar bara lagstiftningsåtgärder som säkerställer att dubbelbeskattning i förhållande till Europeiska gemenskaperna undanröjs, dvs. när en ersättning beskattas både av gemenskaperna och nationellt i Sverige. Dubbelbeskattning i förhållande till Europeiska gemenskaperna bör, enligt regeringen, undanröjas genom avräkning med stöd av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen). En sådan lösning är lämplig med hänsyn till motiven för nationell beskattning av parlamentsledamöterna, eftersom nivån på beskattningen då upprätthålls.
Dubbelbeskattning i förhållande till en överstatlig organisation har inte förutsetts i avräkningslagen som i sin nuvarande lydelse inte är tillämplig på gemenskapsskatten. En sådan skatt omfattas inte av definitionen av ”utländsk skatt” i 1 kap. 3 §, som förutsätter att det ska vara fråga om en skatt som betalats till en utländsk stat, delstat eller lokal myndighet. De aktuella ersättningarna kan heller inte anses uppfylla förutsättningarna i 2 kap. 1 § första stycket, som innebär att avräkning bara kan ske för skatt som hänför sig till en intäkt som den skattskyldige har beskattats för i en utländsk stat och som härrör från den utländska staten enligt den statens interna lagstiftning.
För att uppfylla ledamotsstadgans krav vad gäller undanröjande av dubbelbeskattning i förhållande till Europeiska gemenskaperna bör, enligt regeringen, därför avräkningslagen utvidgas till att omfatta den gemenskapsskatt som betalas på de aktuella ersättningarna. Ett tillägg föreslås därför i 1 kap. 3 § första stycket, i vilket det anges att gemenskapsskatten omfattas av bestämmelsens definition av ”utländsk skatt”. Vidare anges i ett nytt andra stycke i 2 kap. 1 § att en intäkt som beskattats av Europeiska gemenskaperna ska anses uppfylla villkoren i punkterna 1 och 2 i bestämmelsens första stycke och därmed anses vara en intäkt som har beskattats i en utländsk stat på grund av att den härrör från den staten. Genom dessa tillägg blir lagens generella systematik för avräkning tillämplig med bl.a. regler för beräkning av ett sammanlagt spärrbelopp för alla av lagen omfattade inkomstslag.
Beskattning av ersättningar till utstationerad personal vid Europaskolorna
För barn till personal vid EU:s institutioner finns särskilda Europaskolor. Europaskolorna är offentliga institutioner för utbildning och leds av en styrelse som bl.a. består av företrädare för medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen. Hittills har 14 sådana skolor inrättats i 7 medlemsstater, och antalet elever uppgår till ca 20 000.
Skolornas ändamål är att barn till personal vid EU:s institutioner ska utbildas tillsammans. Medlemsstaten anställer de nationella lärarna och betalar lön till dem. Tillägg till lönen och andra löneförmåner som tillkommer en lärare vid en Europaskola betalas av skolan. Det motsvarande gäller också för annan personal som utstationeras vid skolorna. För närvarande arbetar ett trettiotal svenska lärare vid Europaskolorna.
Styrelsen för Europaskolorna har antagit en stadga för utstationerad personal vid skolorna som bl.a. reglerar personalens arbetsvillkor och löner. Av stadgan framgår att skolorna betalar ut lön, olika bidrag och andra ersättningar samt ger ut sociala förmåner till personalen. Det framgår vidare av stadgan att skolorna under vissa förutsättningar ger ersättning för skatten på den nationella lönen till den utstationerade personalen. Syftet med denna ersättning är att garantera en jämlik lön mellan personalmedlemmarna från olika länder.
Verksamheten vid Europaskolorna regleras sedan den 1 oktober 2002 i konventionen med stadga för Europaskolorna, Luxemburg den 21 juni 1994 (94/557/EEG, Euratom). Sverige har anslutit sig till denna konvention (SÖ 2002:60). Dessförinnan reglerades verksamheten i bl.a. 1957 års avtal om stadga för Europeiska skolor för gemenskapens funktionärer (Recueil des traités des Nations unies, vol. 443, s. 229), till vilket Sverige anslöt sig i samband med EU-inträdet.
Regeringen föreslår att de ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till lärare och annan personal som är eller har varit utstationerad vid dessa skolor inte ska tas upp till beskattning. Detsamma ska gälla för de ersättningar och förmåner som Europaskolorna betalar ut till efterlevande till dessa personer. Grunden för regeringens förslag är att EG-domstolen har förklarat att den förpliktelse till lojalt samarbete och bistånd som åligger medlemsstaterna gentemot gemenskapen enligt artikel 5 (numera artikel 10) i EG-fördraget förbjuder desamma att göra de löner som Europaskolorna betalar till sina lärare till föremål för nationell beskattning, om bördan av en sådan beskattning drabbar gemenskapens budget (dom den 15 januari 1986 i mål C-44/84, Hurd, REG 1986, s. 29). Enligt EG-domstolen skulle en nationell beskattning av de löner som Europaskolorna betalar till sina lärare medföra en formlig överföring av medel från gemenskapens budget till den nationella budgeten och på det ekonomiska planet ha direkt skadliga följder för gemenskapen. Bakgrunden till detta är att en del av lönen utgör ersättning för den nationella skatten. En medlemsstat skulle på så sätt, enligt EG-domstolen, ensidigt kunna inkräkta på det system som antagits för finansiering av gemenskapen och fördelning av ekonomiska bördor mellan medlemsstaterna. Sådana följder kunde därför inte godtas och stred mot artikel 5 (numera artikel 10) i EG-fördraget som reglerar medlemsstaternas skyldighet att underlätta gemenskapens uppgifter och att inte äventyra att fördragets mål uppnås.
Av EG-domstolens dom följer således att den lön som Europaskolorna betalar ut till de utstationerade lärarna inte får beskattas av medlemsstaterna. Detta avgörande får enligt regeringen alltjämt anses vara aktuellt och bör även omfatta annan utstationerad personal vid skolorna. Skatteverket beskattar inte heller den lön som Europaskolorna betalar ut till de utstationerade lärarna och annan personal. En uttrycklig bestämmelse om skattefrihet bör därför tas in i inkomstskattelagen (1999:1229, IL) så att det klart framgår att den lön som Europaskolorna betalar ut till lärare och annan personal som är eller har varit utstationerad vid dessa skolor inte ska tas upp till beskattning. Skattefriheten bör även omfatta andra ersättningar och förmåner som skolorna ger ut. Detsamma bör gälla för de ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till efterlevande till utstationerad personal. Förslaget föranleder att en ny paragraf, 11 kap. 21 a §, införs i IL och att 12 kap. 3 § samma lag ändras.
Motionerna
Med anledning av propositionen har motionerna Sk16 av Lars Johansson m.fl. (s) och Sk17 av Ulf Holm m.fl. (mp) väckts. Yrkande 1 i den sistnämnda motionen har överlämnats för beredning i konstitutionsutskottet.
Motionärerna anser att det finns en möjlighet att beskatta kostnadsersättningarna och menar att denna bör prövas i stället för att regeringens enkla väg med skattebefrielse väljs. De anser också principiellt att skattebefrielse bör undvikas, varför regeringen bör driva att denna upphävs, om EG-rätten skulle visa sig stödja en skattebefrielse.
De anser vidare att de traktamenten och kostnadsersättningar m.m. som svenska ledamöter av Europaparlamentet får ska tas upp till svensk nationell beskattning i den del ersättningen kan antas väsentligen överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka (11 kap. 28 § IL).
Motionärerna anser också att regeringen bör verka för en omförhandling av EU-parlamentets ledamotsstadga i syfte att möjliggöra nationell beskattning av traktamenten och kostnadsersättningar m.m. till den del ersättningen kan antas väsentligen överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka.
Slutligen anser de att de utbetalningar som sker från Europaparlamentets frivilliga pensionsfond ska vara skattepliktiga i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till de bedömningar som regeringen redovisar i propositionen när det gäller de anpassningar som bör göras i skattelagstiftningen med anledning av ledamotsstadgan och beträffande viss personal vid Europaskolorna. Det innebär att utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna Sk16 yrkande 1–3 och Sk17 yrkande 2–4.
Utskottet ser en logik i det som anförts av Skatteverket avseende utbetalningar från den frivilliga pensionsfonden. Mot bakgrund av att inbetalningarna till fonden enligt ledamotsstadgan inte blir skattepliktiga, ska enligt verket utbetalningarna från fonden vara skattepliktiga enligt IL. Utskottet instämmer i denna bedömning men är medvetet om att frågan även kan komma att avgöras i EG-domstolen mot bakgrund av att det i stadgan inte berörs hur beskattningen av utfallande belopp från pensionsfonden bör ske. Det kan dock noteras att fonden inte kommer att vara öppen för de ledamöter som väljs in fr.o.m. valet 2009 och att återvalda ledamöter som uppbär arvode enligt den nya ledamotsstadgan inte kommer att kunna förvärva nya rättigheter i den frivilliga fonden.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation.
Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna (s, v, mp) |
av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Marie Engström (v), Helena Leander (mp) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) utom vad avser förslaget till ändring i 11 kap. 28 §,
2. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att de kostnadsersättningar som betalas ut av Europaparlamentet utöver arvodena ska inkomstbeskattas i de fall detta är förenligt med EG-rätten och att i de fall EG-rätten uppställer hinder för kostnadsersättningar ska regeringen verka för att dessa hinder undanröjs och att de utbetalningar som sker från Europaparlamentets frivilliga pensionsfond ska vara skattepliktiga i Sverige.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2008/09:Sk16 yrkandena 1–3 och 2008/09:Sk17 yrkande 4 och bifaller delvis proposition 2008/09:136 och motion 2008/09:Sk17 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Alla som har inkomster och använder sig av våra gemensamt beslutade välfärdstjänster bör bidra till dessas finansiering genom skatt. Detta är viktigt för skattesystemets folkliga legitimitet. Skatteprivilegier som skattebefrielse är en exceptionell åtgärd som bör tillämpas med stor restriktivitet.
Den nya ledamotsstadgan är bindande för medlemsstaterna. I stort instämmer vi i propositionens förslag om hur skattefrågorna ska hanteras utifrån ledamotsstadgan. Enligt nu gällande rätt är det dock möjligt att beskatta kostnadsersättningar till den del de kan antas väsentligt överstiga de utgifter som de är avsedda att täcka. I avsnitt 4.3.3 redovisas regeringens förslag när det gäller kostnadsersättningar. Under detta avsnitt (s. 21) anges att ”många av ersättningarna och förmånerna är oklara till sitt innehåll vilket lett till att den föreslagna regleringen av skattefriheten för ersättningarna och förmånerna är mer allmänt hållna”. Vi bedömer att det finns en möjlighet att beskatta kostnadsersättningarna och menar att denna bör prövas i stället för att välja regeringens enkla väg med skattebefrielse. Vi anser också principiellt att skattebefrielse bör undvikas, varför regeringen bör driva att denna upphävs, om EG-rätten skulle visa sig stödja en skattebefrielse.
Skatteverket har i sitt remissvar konstaterat att inbetalningar till den frivilliga pensionsfonden i EU-parlamentet kommer att vara skattebefriade. Dock anser Skatteverket att utbetalningar från den frivilliga pensionsfonden ska vara skattepliktiga. Vi instämmer i detta. Det är så en frivillig pensionsförsäkring normalt behandlas, och vi kan inte förstå varför EU-parlamentariker ska skattebefrias på detta sätt. Detta bör ges regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna (fp) |
Gunnar Andrén (fp) anför: |
Jag biträder utskottsmajoritetens tillstyrkan av ministären Reinfeldts förslag i proposition 2008/09:136.
Propositionen innebär att Sverige så långt EU tillåter tar för sig när det gäller att beskatta ersättningar som EU betalar ut till ledamöterna i EU-parlamentet. Själva ledamotsstadgan antogs av EU när Sverige representerades av en socialdemokratisk regering. Det är därför högst förvånande att Socialdemokraterna nu försöker ta hem politiska poäng när det gäller kostnadsersättningarna till ledamöter i EU-parlamentet. Om Socialdemokraterna ville ha haft en annan tingens ordning skulle de självfallet har tagit upp det medan det fortfarande fanns en möjlighet att påverka innehållet i stadgan.
I utskottet har jag framfört kritik mot det socialdemokratiska agerandet i denna fråga. Kritiken kommer jag att utveckla och delge kammaren när ärendet tas upp till avgörande i riksdagen. Jag vill emellertid redan här nämna att regeringen naturligtvis inte hade kunnat utforma sitt förslag så att Sverige börjar beskatta ersättningar som enligt EU:s regler inte får beskattas nationellt. Det är en annan sak att om man tycker detta är bra eller inte. Nu har vi i alla fall den ledamotsstadga som Socialdemokraterna har varit med om att förhandla fram.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2008/09:136 Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
Följdmotionerna
2008/09:Sk16 av Lars Johansson m.fl. (s):
1. | Riksdagen avslår proposition 2008/09:136 i fråga om skattebefrielse av vissa ersättningar till Europaparlamentets medlemmar. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de kostnadsersättningar som betalas ut av Europaparlamentet utöver arvodena ska inkomstbeskattas i det fall detta är förenligt med EG-rätten. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i det fall EG-rätten uppställer hinder för beskattning av kostnadsersättningar ska regeringen verka för att dessa hinder undanröjs. |
2008/09:Sk17 av Ulf Holm m.fl. (mp):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att traktamenten och kostnadsersättning m.m. som svenska ledamöter av Europaparlamentet får ska tas upp till svensk nationell beskattning i den del ersättningen kan antas väsentligen överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka (11 kap. 28 § inkomstskattelagen [1999:1229]). |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en omförhandling av EU-parlamentets ledamotsstadga i syfte att möjliggöra nationell beskattning av traktamenten och kostnadsersättning m.m. till den del ersättningen kan antas väsentligen överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de utbetalningar som sker från Europaparlamentets frivilliga pensionsfond ska vara skattepliktiga i Sverige. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
