Skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU25 | |
Allmänna motioner om inkomstskatter | |
Sammanfattning
Vid behandlingen i höstas av regeringens budgetförslag för 2009 tog riksdagen ställning till motioner som innehöll förslag om sådana skatteförändringar som utgjorde del av oppositionspartiernas förslag om finansiering av deras alternativa budgetförslag.
I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden 2008 och som gäller frågor med anknytning till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Utskottet avstyrker motionerna. Som skäl för avstyrkandet hänvisar utskottet i flera fall till pågående arbete i utredningar eller i Regeringskansliet. Det gäller t.ex. avdrag för gåvor till ideella organisationer, skattereduktion för s.k. ROT-arbeten, alkolås och värderingen av bilförmån, skatte- och avgiftsfrihet vid mindre belopp samt beskattningsfrågor med anknytning till integrationen i Öresundsregionen. Med anledning av motioner om skattefria personalvårdsförmåner anser utskottet att det bör övervägas att införa en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta. Andra motioner som rör olika avdrags- och skattskyldighetsförhållanden har avstyrkts med hänvisning till jobbskatteavdraget, som inneburit en stor skattelättnad för breda yrkesgrupper, och andra reformer på skatteområdet som redan vidtagits. Till betänkandet har lämnats reservationer från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet samt två särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Skatteskala, grundavdrag m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K286 yrkande 1, 2008/09:Sk230, 2008/09:Sk256, 2008/09:Sk266, 2008/09:Sk272, 2008/09:Sk278, 2008/09:Sk280, 2008/09:Sk305, 2008/09:Sk316, 2008/09:Sk328, 2008/09:Sk333 yrkande 10, 2008/09:Sk339, 2008/09:Sk341, 2008/09:Sk363, 2008/09:Sk374, 2008/09:Sk376, 2008/09:Sk378, 2008/09:Sk436, 2008/09:Sk459, 2008/09:Sk462, 2008/09:Sk469, 2008/09:Sk475, 2008/09:Sk479, 2008/09:Sk499, 2008/09:Sk501 yrkandena 1 och 2, 2008/09:Sk505 yrkande 1, 2008/09:Sk508 och 2008/09:Sk509. |
Reservation 1 (s)
Reservation 2 (v)
Reservation 3 (mp) – motiveringen
2. | Pensionsförsäkring – utbetalning |
| Riksdagen avslår motion 2008/09:Sk209. |
3. | Förmån av fri bil eller cykel |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk219, 2008/09:Sk271, 2008/09:Sk356, 2008/09:Sk384, 2008/09:Sk433, 2008/09:T206 yrkandena 1 och 25, 2008/09:T402 yrkande 7 och 2008/09:T443 yrkande 4. |
Reservation 4 (v)
Reservation 5 (mp)
4. | Fri parkering |
| Riksdagen avslår motion 2008/09:T206 yrkandena 3, 4 och 8. |
Reservation 6 (mp)
5. | Mobiltelefoner |
| Riksdagen avslår motion 2008/09:Sk229. |
6. | Personalvårdsförmåner |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk216, 2008/09:Sk217, 2008/09:Sk391, 2008/09:Sk402 yrkandena 1 och 2, 2008/09:Sk412, 2008/09:Sk421, 2008/09:Sk441, 2008/09:Sk443 och 2008/09:A403 yrkande 11. |
7. | Hälsofrämjande åtgärder |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk215 och 2008/09:Sk324. |
8. | Reseavdrag |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk210, 2008/09:Sk220, 2008/09:Sk304 yrkandena 1 och 2, 2008/09:Sk326, 2008/09:Sk360, 2008/09:Sk429, 2008/09:Sk442, 2008/09:Sk472, 2008/09:T206 yrkande 2, 2008/09:N279 yrkande 4 och 2008/09:A403 yrkande 10. |
Reservation 7 (mp)
9. | Reseavdrag – tjänsteställe |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk314, 2008/09:Sk327 och 2008/09:Sk465. |
10. | Kostnadsersättningar från kommun |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk205, 2008/09:Sk206, 2008/09:Sk223, 2008/09:Sk235, 2008/09:Sk275, 2008/09:Sk302, 2008/09:Sk312, 2008/09:Sk318, 2008/09:Sk321, 2008/09:Sk367, 2008/09:Sk440, 2008/09:Sk498 och 2008/09:C377. |
Reservation 8 (s, v, mp)
11. | Skattereduktion för hushållsarbete m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk227, 2008/09:Sk336, 2008/09:Sk375, 2008/09:Sk379, 2008/09:Sk403, 2008/09:Sk444, 2008/09:Sk447 och 2008/09:Sk474. |
Reservation 9 (s, v, mp)
12. | Fackföreningsavgift och a-kasseavgift |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk317, 2008/09:Sk355, 2008/09:Sk482 och 2008/09:A373 yrkande 3. |
Reservation 10 (s, v)
13. | Gåvor och bidrag till ideella ändamål |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk202, 2008/09:Sk291, 2008/09:Sk415, 2008/09:Sk445 och 2008/09:Sk494. |
14. | Skattereduktion vid organdonation |
| Riksdagen avslår motion 2008/09:Sk211. |
15. | Utomlands bosatta idrottsutövare m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk273, 2008/09:Sk277 och 2008/09:Sk399 yrkandena 1 och 2. |
16. | SINK-reglerna och skatteavtalet med Spanien |
| Riksdagen avslår motion 2008/09:Sk309. |
17. | Öresundsavtalet |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Sk225, 2008/09:Sk289, 2008/09:Sk478 och 2008/09:Sk486. |
18. | Skadeståndsersättning |
| Riksdagen avslår motion 2008/09:Sk372. |
Stockholm den 19 februari 2009
På skatteutskottets vägnar
Lennart Hedquist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Gunnar Andrén (fp), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s), Birgitta Eriksson (s) och Karin Nilsson (c).
Redogörelse för ärendet
Riksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för 2009 ställt sig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet som lagts fram i budgetpropositionen. Härvid avslogs olika förslag om förändringar på inkomstbeskattningens område som oppositionspartierna lagt fram i sina respektive budgetalternativ för 2009 (bet. 2008/09:FiU1, yttr. 2008/09:SkU1y, rskr. 2008/09:46).
I det följande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden 2008 och som gäller frågor med anknytning till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Flertalet motioner innehåller förslag om tillkännagivande till regeringen om utredningar kring eller ändringar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229). När det i det följande refereras till den lagen används genomgående förkortningen IL.
En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns i bilaga.
Utskottets överväganden
Skatteskala, grundavdrag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om en annan inriktning av skattepolitiken, ändringar av skatteskala m.m.
Jämför reservationerna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).
Motionerna
I motion Sk501 yrkandena 1 och 2 av Lars Johansson m.fl. (s) framhålls vikten av att välfärden finansieras solidariskt. Därför ska skatt betalas efter bärkraft. Den som har högre inkomster ska bidra med mer än den som har lägre inkomster. Skattesystemet och välfärden är två sidor av samma mynt. Den gemensamma välfärden finansieras med skatter, och skatterna uppfattas som legitima så länge den offentliga välfärden kommer alla till del och håller en god kvalitet. Välfärden är inte gratis utan finansieras av dem som arbetar, investerar, uppfinner och betalar skatt i Sverige. Ett väl fungerande skattesystem ska bygga på breda skattebaser och låga skattesatser samt på enkla och tydliga regler. Den borgerliga regeringens politik har gått i rakt motsatt riktning. Kortsiktighet har gått före långsiktighet. Särreglerna blir alltfler och krånglet ökar. Gränsdragningsproblem byggs in i avdragssystemen. Skatterna har sänkts mest för höginkomsttagare och förmögna personer. Skattepolitiken måste förändras så att skatterna blir mer rättvisa och systemet mer välfungerande. Personer med stora inkomster och förmögenheter ska betala mer i skatt än andra grupper.
Motionärerna lyfter också fram behovet av stabila skattebaser i en alltmer globaliserad värld. Det internationella samarbetet behöver utvärderas och utvecklas, samtidigt som skattepolitiken och finansieringen av våra välfärdssystem ska förbli en nationell angelägenhet. Breda och stabila skattebaser skapar möjligheter till en långsiktigt mer uthållig och ambitiös fördelningspolitik. En annan viktig aspekt av fördelningspolitiken är rättvisa mellan generationerna.
I motion Sk333 yrkande 10 av Marie Engström m.fl. (v) betonas vikten av att eftersträva ett skattesystem som är enhetligt och likformigt och har få undantag. Systemet ska vara enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde skattebetalaren. Ett likformigt skattesystem förhindrar också inlåsningseffekter och en snedvriden konkurrens. Krångliga skatteregler minskar människors möjligheter att göra rätt för sig. Att erbjuda alltfler selektiva lösningar och ständigt göra avsteg från principen om likformig beskattning har blivit den nuvarande regeringens kännemärke. Vänsterpartiet vill därför tydligt slå fast att skattesystemet bör vägledas av grundläggande principer om en neutral och likformig beskattning, breda skattebaser, enkla regler och därmed så få undantag som möjligt.
I motion Sk316 av Alf Eriksson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att slopa åldersdiskrimineringen av pensionärer vid beskattningen. I motion Sk328 av Phia Andersson (s) anförs att jobbskatteavdraget hotar välfärdens framtida finansiering. Att få obetydliga skattesänkningar i dag och en sämre vård och omsorg när man bli gammal är en dålig omfördelning under livscykeln för den enskilde, menar motionären. Dessutom är jobbskatteavdraget orättvist eftersom det endast omfattar förvärvsinkomster och inte t.ex. pensioner. Enligt motionären ska skatteuttaget för icke yrkesarbetande pensionärer inte vara högre än för de grupper som yrkesarbetar vid lika inkomster. Denna diskrepans bör snarast rättas till. Även i motionerna Sk363 av Lennart Axelsson m.fl. (s), Sk436 av Ann-Christin Ahlberg (s) och Sk469 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s) begärs att likformigheten i skattesystemet ska återställas. Pensionärer och personer som har sjuk- eller arbetslöshetsersättning ska inte betala en högre skatt än löntagare vid samma inkomst. Frågan om beskattningen av pensionsinkomster tas även upp i följande fyra motioner. Björn Hamilton (m) anför i motion Sk256 att skillnaden mellan beskattningen av arbetsinkomster och pensioner bör minska även fortsättningsvis. När statens finanser så tillåter bör arbetsinkomster och pensioner beskattas lika. I motion Sk278 av Nils Oskar Nilsson m.fl. (m) föreslås att regeringen ska se över möjligheterna att på sikt genomföra ytterligare höjningar av grundavdraget för pensionärer. Göran Thingwall och Marianne Watz (m) förordar i motion Sk509 att personer som är 73 år eller äldre ska befrias från skatt på eventuella arbetsinkomster. I motion Sk499 av Inger Davidson (kd) föreslås att det utökade jobbskatteavdraget för pensionärer som har förvärvsinkomster ska omfatta även dem som fyller 65 år under beskattningsåret.
Nivån på uttaget av statlig inkomstskatt tas upp i ett flertal motioner. I motion Sk230 av Björn Hamilton och Isabella Jernbeck (m) och Sk341 av Tomas Tobé (m) begärs att regeringen ska se över möjligheten att avskaffa värnskatten när den ekonomiska situationen så tillåter. I motion Sk272 av Finn Bengtsson och Karl Sigfrid (m) föreslås en översyn av den s.k. värnskattens samhällsekonomiska konsekvenser. Anne-Marie Pålsson och Göran Lindblad (m) anför i motion Sk475 att värnskatten bör avskaffas snarast. I motion Sk374 av Anna König Jerlmyr (m) begärs en översyn av möjligheten att helt slopa värnskatten. Sistnämnda motionär anför i motion Sk378 att en alltför stor andel svenskar kommer att få betala statlig inkomstskatt, trots höjningen av skiktgränsen. Risken är att många inte finner det lönsamt att jobba lite mer. Samma resonemang gäller för dem som står i startgroparna för högskolestudier. Motionären anser att det behövs en översyn av inkomstskattegränserna. I motion Sk462 av Karin Pilsäter (fp) begärs ett tillkännagivande om att den fortsatta reformeringen av inkomstskatten bör inriktas på att minska uttaget av statlig inkomstskatt. Motionären efterlyser en långsiktig plan för detta.
I motion Sk266 av Patrik Forslund (m) förordas ett dubbelt jobbskatteavdrag för ungdomar under 25 år.
Tomas Tobé (m) anför i motion Sk339 att det är hög tid att genomföra en ny översyn av skattesystemet med tanke på alla förändringar som gjorts sedan skattereformen i början av 1990-talet.
I motion Sk505 yrkande 1 av Annie Johansson och Fredrick Federley (c) begärs att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda frågan om att införa ett system med s.k. platt skatt. Ett första steg i riktning mot ett mer rättvist skattesystem som uppmanar till hederlighet och arbete är enligt motionärerna att avskaffa den statliga inkomstskatten. Den platta skatten bör av genomskinlighets- och enkelhetsskäl samordnas med en bolagsskatt och moms på samma nivå som riktpunkten för den platta skatten. I motion Sk479 av Lennart Pettersson m.fl. (c) föreslås att möjligheten att införa skattereduktion i stället för avdrag för kostnader i samband med inkomsternas förvärvande ska utredas. En skattereduktion motsvarande kommunalskatten i respektive kommun skulle ge hög-, medel- och låginkomsttagare en likvärdig avdragseffekt, anser motionären.
I motion Sk376 av Björn Leivik (m) förordas en avdragsrätt upp till ett halvt basbelopp för s.k. grönt sparande. Tanken är att på så sätt stimulera flödet av kapital till investeringar som syftar till en hållbar utveckling. I motion Sk508 av Anna Tenje och Finn Bengtsson (m) föreslås att möjligheterna att införa en avdragsrätt för sparande på s.k. barnkonton utreds. Kontot knyts till barnet och spärras för uttag. Avdragsrätten tillkommer föräldern eller föräldrarna som sätter in pengar på kontot.
I motion Sk280 av Cecilia Widegren och Ewa Thalén Finné (m) begärs en översyn av skattereglerna för svenska militärer på utlandsuppdrag. En metod som bör studeras närmare är att införa en särskild skatt efter mönster från den gamla sjömansskatten för denna grupp. En annan metod som bör övervägas är ett särskilt avdrag för uppdrag i internationella styrkor. Solveig Hellquist (fp) föreslår i motion K286 (yrkande 1) en uppföljning och utvärdering av konsekvenserna av riksdagens beslut från 2005 om nya regler för utlandsstationerades villkor (UVA-avtalet).
I motion Sk305 av Hans Backman m.fl. (fp) förordas ett system för individuellt sparande till kompetensutveckling och vidareutbildning. Systemet bör bygga på en möjlighet för företagare och arbetstagare att skattefritt spara på individuella s.k. kompentenskonton.
I motion Sk459 av Karin Pilsäter (fp) föreslås att den s.k. expertskatten, dvs. de särskilda skatteregler som gäller för utländska experter, forskare, företagsledare och andra nyckelpersoner som tillfälligt arbetar i Sverige, ska göras mer generös. För att locka hit utländska experter och forskare och behålla dem här i landet bör reglerna förenklas, personkretsen utvidgas och den nuvarande tidsgränsen förlängas.
Utskottets ställningstagande
Frågor om utformningen av skatteskalan m.m. har senast behandlats i budgetärendet för 2009 (bet. 2008/09:FiU1, yttr. 2008/09:SkU1y). Riksdagen godkände regeringens riktlinjer för skattepolitiken och avslog Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets riktlinjer i denna del. Riksdagen har vidare ställt sig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet som lagts fram i budgetpropositionen för 2009. Samtidigt avslogs olika förslag om förändringar på inkomstbeskattningens område som oppositionspartierna lagt fram i sina respektive budgetalternativ.
Den politik som riksdagen ställt sig bakom har en inriktning som gör det mer lönsamt att arbeta, enklare och billigare att anställa och mer attraktivt att starta och driva företag. Med fler människor i arbete skapas förutsättningar för att finansieringen av välfärden ska säkras långsiktigt. Att få fler i arbete är därför av stor betydelse för att bl.a. sjukskrivna, arbetslösa och pensionärer ska kunna garanteras en god ekonomisk situation.
Den enskilt största satsningen för att öka arbetsutbudet och sysselsättningen är den skattereduktion för förvärvsinkomster, det s.k. jobbskatteavdraget som infördes den 1 januari 2007. I det första steget sänktes inkomstskatten för arbetsinkomster med ca 40 miljarder kronor. Genom det andra steg som togs 2008 sänktes skatten med ytterligare 10 miljarder kronor. I båda dessa steg var syftet att sänka trösklarna vid inträde på arbetsmarknaden för låg- och medelinkomsttagare, men också att sänka marginalskatterna för dem som redan förvärvsarbetar.
Riksdagen har nyligen bifallit regeringens förslag om att förstärka och förenkla jobbskatteavdraget och sänka uttaget av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster (prop. 2008/09:39, bet. 2008/09:SkU12, rskr. 2008/09: 108). Syftet med detta tredje steg är att ytterligare stimulera arbetsutbudet och öka den varaktiga sysselsättningen. Det tredje steget har utformats så att den disponibla inkomsten procentuellt ökar mest för låg- och medelinkomsttagare.
Förstärkningen innebär att nuvarande nivåer höjs för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 39 000 kr. Detta motsvarar en skattelättnad med upp till 3 000 kr per år vid en genomsnittlig skattesats för kommunal inkomstskatt (31,44 % för 2008). För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år har det tredje steget utformats så att jobbskatteavdraget beräknas till 20 % av arbetsinkomsterna för den del av arbetsinkomsterna som inte överstiger 100 000 kr och 5 % av arbetsinkomsterna för den del som överstiger 100 000 men inte 300 000 kr. Jobbskatteavdraget har således frikopplats från grundavdraget och kommunalskattesatsen för denna grupp. Vid en arbetsinkomst på 25 000 kr minskar skatten med 5 000 kr jämfört med tidigare regler.
Vidare har den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt höjts med 18 100 kr (från 349 500 till 367 600 kr). Detta innebär att marginalskatten för de grupper som berörs sjunker med 20 procentenheter.
Sammantaget innebär åtgärderna att skatten på förvärvsinkomster sänks med 15 miljarder kronor.
Därutöver har riksdagen under hösten 2008 fattat beslut om sänkt skatt för ålderspensionärer (bet. 2008/09:SkU13, rskr. 2008/09:109). Skattelättnaden lämnas genom att grundavdraget höjs vid taxerade inkomster upp till ca 363 000 kr för 2009. Drygt 90 % av åldersgruppen (65 år och äldre) omfattas av beslutet. Skattelättnaden blir störst för dem med lägst inkomster.
Det ska också nämnas att arbetsgivar- och egenavgifterna sänkts med 1 procentenhet 2009, och nedsättningen av arbetsgivar- och egenavgifterna för unga har utvidgats. Därtill kommer sänkt bolagsskatt och förenklingar på företagsskatteområdet samt åtgärder för att motverka avancerat skattefusk och skatteundandragande.
Utskottet anser liksom tidigare att det är viktigt att skattepolitiken bidrar till målet att bryta utanförskapet och öka den varaktiga sysselsättningen. De reformer som riksdagen under hösten 2009 fattat beslut om gör också att Sverige har ett gott utgångsläge när det gäller att möta effekterna av den internationella konjunkturnedgången. Denna uppfattning delas även av OECD (Economic Surveys, Sweden, October 2008).
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk256, Sk266, Sk278, Sk316, Sk328, Sk333 yrkande 10, Sk339, Sk363, Sk436, Sk469, Sk499, Sk501 yrkandena 1 och 2 och Sk509.
Utskottet är inte berett att tillstyrka motionsförslag om borttagande av den s.k. värnskatten i det korta perspektivet. Det är mer angeläget att ytterligare höja den nedre brytpunkten för statlig skatt så att färre heltidsarbetande drabbas av den kraftiga höjningen av marginalskatten över den inkomstnivån. Även förslag om utökade skattelättnader för utländska experter avstyrks. I detta sammanhang vill utskottet påminna om att förutom jobbskatteavdraget, som innebär en stor skattelättnad för breda yrkesgrupper, har även andra skatter för hushållen slopats eller sänkts. Vidare har skattelättnader för utgifter för hushållsarbete införts, och regeringen avser att under våren överlämna ett förslag om motsvarande lättnader för s.k. ROT-arbeten. Den utformning av inkomstbeskattningen som riksdagen ställt sig bakom bör kvarstå, och utskottet ser inte något skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den ska överväga möjligheten att införa ett system med samordnad platt skatt. Utskottet avstyrker således även motionerna Sk230, Sk272, Sk341, Sk374, Sk378, Sk459, Sk462, Sk475 och Sk505 yrkande 1.
Beträffande förslaget om sänkt skatt för utlandsstationerade militärer vill utskottet erinra om att samma beskattningsregler gäller sedan den 1 januari 2006 för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet (prop. 2005/06:19, bet. 2005/06:SkU6). Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2007/08:SkU18, ställt sig avvisande till att överväga några särregler för just Försvarsmaktens anställda. Utskottet vidhåller detta ställningstagande. Inte heller anser utskottet att riksdagen ska göra något uttalande med anledning av motionsyrkandet om att följa upp och utvärdera konsekvenserna av UVA-avtalet (avtal om utlandsvillkor). Utskottet hänvisar till utrikesministerns svar på skriftlig fråga (2008/09:270) den 26 november 2008. Med det sagda avstyrks motionerna Sk280 och K286.
I motion Sk479 föreslås att vissa avdrag ska omvandlas till statliga skattereduktioner. Enligt utskottets mening bör en övergång till skattereduktioner undvikas när det gäller avdrag som syftar till att bestämma en nettoinkomst i en förvärvskälla. Att behandla intäkter och kostnader i en förvärvskälla efter olika principer kan ge upphov till kraftiga variationer i det reella skatteuttaget. Även om skattereduktioner i många fall kan vara en praktisk och enkel metod att uppnå en lika behandling är utskottet inte berett att tillstyrka en generell användning av metoden. Motionen avstyrks därför.
Utskottet avstyrkte senast i betänkande 2005/06:SkU16 ett motionsförslag om att införa individuella s.k. kompetenskonton. Utskottet konstaterade att det trots betydande ansträngningar inte varit möjligt att konstruera ett tillfredsställande system för kompetenssparande som fått brett stöd hos arbetsmarknadens parter. Inget har framkommit som tyder på att det skulle vara lättare i dag. Avdragsrätt för s.k. grönt sparande eller sparande på s.k. barnkonto är inte heller något som utskottet kan ställa sig bakom. Utskottet vill återigen erinra om att jobbskatteavdraget innebär en stor skattelättnad för breda yrkesgrupper genom att det sänker den genomsnittliga skatten för personer med arbetsinkomster och marginalskatten för stora inkomstgrupper. Utskottet avstyrker följaktligen även motionerna Sk305, Sk376 och Sk508.
Pensionsförsäkring – utbetalning
Bakgrund
Pensionssparande har sedan länge beskattats enligt särskilda regler. Den löpande avkastningen på ett pensionskapital är t.ex. föremål för något lägre beskattning än vanlig kapitalavkastning. Vidare lämnas under vissa förutsättningar avdrag för erlagda premier till en pensionsförsäkring eller en avsättning för framtida pensionskostnader samtidigt som en förmån av tjänstepension är skattefri. Reglerna innebär att beskattningen av en inkomst av förvärvsverksamhet som utgörs av pensionsförmåner – oavsett om sparandet sker privat eller av arbetsgivaren som tjänstepension – skjuts upp till dess att pensionen betalas ut. Denna uppskjutna beskattning ger upphov till en skattekredit som återbetalas först genom att den framtida pensionen beskattas.
Ålderspension får betalas ut så länge den försäkrade respektive pensionsspararen lever. Den får också betalas ut under en viss tid (temporär ålderspension). Pensionen får inte betalas ut med sjunkande belopp under de fem första åren men väl med stigande belopp. När det gäller fondförsäkringar (enligt 2 kap. 3 b § försäkringsrörelselagen) bortses från sådana beloppsändringar som föranletts av kursutvecklingen på fondandelarna. Bestämmelsen att pensionsutbetalningarna inte får sjunka under de fem första utbetalningsåren innebär bl.a. att en påbörjad utbetalning inte kan förlängas under de fem åren genom att beloppen sänks. Det är inte heller möjligt att göra t.ex. ett års uppehåll i utbetalningarna under de första fem åren.
Motionen
Cecilia Widegren (m) anför i motion Sk209 att det bör skapas större flexibilitet när det gäller utbetalningar av pension från en pensionsförsäkring. Det borde t.ex. vara möjligt att sänka uttagen från försäkringen om man återgår i arbete genom anställning eller om man startar eget företag. Om reglerna för pensionsutbetalningarna görs mer flexibla kommer fler äldre personer att kunna stanna kvar på arbetsmarknaden efter uppnådd pensionsålder, menar motionären.
Utskottets ställningstagande
För att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring ska en rad kvalitativa villkor vara uppfyllda. Skälet till att de kvalitativa villkoren ställs upp är i första hand att försäkra sig om att sparandet har ett pensioneringssyfte – dvs. verkligen är avsett som ett sparande för att trygga försörjningen i ett senare skede av livet. Reglerna är konstruerade så att det föreligger en symmetri mellan avdraget eller skattefriheten för förmånen och skatteplikten för pensionen. De kvalitativa villkoren för en pensionsförsäkring finns i 58 kap. IL. Där föreskrivs bl.a. vilka typer av förmåner som får avses med försäkringen och att sparandet ska vara bundet. Avtalet får inte föreskriva att pensionen ska utbetalas tidigare än vid 55 års ålder, och utbetalningarna måste ske under minst fem år. Att pensionsutbetalningarna inte får sjunka under de fem första utbetalningsåren innebär bl.a. att en påbörjad utbetalning inte kan förlängas under de fem åren genom att beloppen sänks. Det är inte heller möjligt att göra t.ex. ett års uppehåll i utbetalningarna under de första fem åren. Försäkringen får inte överlåtas, pantsättas eller återköpas, utom i vissa särskilt reglerade undantagsfall. Särskilda villkor föreskriver också vem som får vara förmånstagare till försäkringen.
Nämnda villkor spelar en avgörande roll för att bestämma pensioneringssyftet, men utgör också ett skydd mot att en försäkring enbart utgör ett led i en transaktion för att flytta inkomster från en person till en annan så att avdrag eller skattefrihet hamnar hos den som tjänar in förvärvsinkomsten medan den slutliga skatteplikten ligger hos någon annan.
Utskottet anser att de nuvarande reglerna har en rimlig utformning och är därför inte berett att tillstyrka att de ändras. Motionen avstyrks.
Förmån av fri bil eller cykel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. en översyn av beskattningen av fri bil, ändrat förmånsvärde på fritt drivmedel och skattelättnader för löneförmån i form av fri cykel. En motion om att alkolås monterade i en förmånsbil inte ska påverka bilförmånens värde anses tillgodosedd genom att riksdagen redan riktat ett tillkännagivande härom till regeringen.
Jämför reservationerna 4 (v) och 5 (mp).
Gällande bestämmelser
Bilförmån
Bilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som han eller hon får disponera på grund av anställning eller uppdrag. Bilförmån föreligger även i de fall arbetsgivaren tillhandahåller s.k. leasingbil eller då skattskyldig på grund av anställning, uppdragsförhållande, medlemskap i förening eller liknande kunnat erhålla förmånligt hyresavtal. Med ringa omfattning avses att bilen används vid högst tio tillfällen per år med en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil.
Värdering av bilförmån
Värdet av fri och delvis fri bil exklusive drivmedel beräknas efter schablon. Bestämmelserna om värdering av bilförmån finns i 61 kap. 5–11 §§ och 18–19 b §§ IL. Schablonen, som ska motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år. Inriktningen är alltså att tjänstebilsinnehavaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett incitament att köra mindre privat.
I underlaget för beräkning av värdet av bilförmånen ingår det för året fastställda prisbasbeloppet, statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret, bilmodellens nybilspris (fastställs av SKV) och anskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning (dvs. sådan utrustning som inte ingår i nybilspriset).
Som extrautrustning räknas alla tillval av utrustning som har samband med bilens funktion eller den åkandes komfort eller förströelse (prop. 1986/87:46 s. 16). Detta gäller även utrustning som tillkommit på arbetsgivarens initiativ. Anordningar som betingas av sjukdom eller handikapp hos förmånstagare påverkar dock inte förmånsvärdet. Av Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) framgår att det för förmånsvärderingen saknar betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens körsäkerhet eller för förarens eller passagerares bekvämlighet. Alkolås är ett exempel på sådan extrautrustning som enligt Skatteverkets rekommendationer ska påverka förmånsvärdet. Andra exempel är antisladd- och antispinnsystem, extraljus, luftkonditionering, sollucka, eljusterbara säten, elektriska fönsterhissar, airbag, sidokrocksskydd, vinterdäck, larmanordning och barnbilstol.
Särskilda regler gäller vid värdering av bilförmån om förmånen avser en bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja. Om en sådan bils nybilspris är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil som bygger på konventionell teknik, sätts förmånsvärdet ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7). Därefter har en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet införts för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar. Denna möjlighet har successivt förlängts och gäller numera t.o.m. inkomståret 2011 (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:FiU1). En utvärdering ska genomföras och vara klar före tillämpningsperiodens utgång.
Förmån av fritt drivmedel
Förmånen beräknas och redovisas separat från bilförmånsvärdet. Om det i bilförmånen ingår förmån av fritt drivmedel ska denna förmån beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid den anställde varit skattskyldig för bilförmånen. Om den anställde gör sannolikt att den mängd drivmedel som han har förbrukat vid privat körning är lägre, ska marknadsvärdet för drivmedlet sättas ned i motsvarande mån. Det är den anställde som har bevisbördan för att värdet är något annat än marknadsvärdet. Det torde krävas att det finns någon form av underlag som ger stöd för att tjänstekörningen har gjorts i viss omfattning för att en anställd ska kunna göra sannolikt att värdet är något annat (prop. 1996/97:19 s. 90).
Vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska drivmedelsförmånen värderas till marknadsvärdet, dvs. utan uppräkning med 1,2.
Om en anställd erhållit förmån av fritt drivmedel som inte avser förmånsbil ska denna förmån värderas till marknadsvärdet, dvs. utan uppräkning med 1,2.
Cyklar
Förmån av fri cykel ska tas upp till marknadsvärde.
Motionerna
I motion Sk271 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (m) begärs en översyn av regelsystemet kring förmånsbeskattningen av tjänstefordon. Motionärerna anser att bilens anskaffningspris bör ligga till grund för bilförmånens värde. I motion Sk433 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (s) begärs ett tillkännagivande om att pröva möjligheten att genom förmånsvärdena på leasingbilar göra det mer attraktivt att hyra bränslesnålare och trafiksäkrare bilar.
I motion Sk356 av Tommy Ternemar m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att s.k. alkolås i förmånsbilar inte ska påverka, dvs. höja, värdet av bilförmånen.
I motion Sk219 av Cecilia Magnusson (m) anförs att val av miljövänliga färdmedel bör uppmuntras. Cyklar, inlines och sparkstöttingar som en arbetsgivare köper för sina anställdas räkning bör därför undantas från arbetsgivaravgifter och förmånsskatt. Oskar Öholm (m) anför i motion Sk384 att cyklar som tillhandahålls av arbetsgivaren bör betraktas som en skattefri friskvårdsförmån för den anställde. Även i motion T402 yrkande 7 av Peter Pedersen m.fl. (v) föreslås att arbetsgivare får möjlighet att förse sina anställda med cykel utan att dessa beskattas för förmånen. Syftet är att stimulera till mer miljövänligt resande och ge incitament att ta cykeln till arbetsplatsen. I motion T443 yrkande 4 av Désirée Pethrus Engström (kd) begärs att frågan om att göra cyklar avdragsgilla utreds. Syftet är att minska antalet bilresor och främja folkhälsan.
I motion T206 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) begärs att regeringen ska återkomma med förslag om att förändra förmånsvärdet för fritt drivmedel så att drivmedel som betalas av arbetsgivaren inte blir billigare än om en privatperson själv bekostar inköpet (yrkande 1). Förmåner och subventioner för miljöbilar, t.ex. undantagen från trängselskatt och olika kommunala parkeringsförmåner, kan i vissa fall leda till konkurrens med kollektiv-, cykel- och gångtrafik. Motionärerna anser att en översyn av förmånerna för miljöbilar bör ske i syfte att säkerställa att kollektivtrafiken prioriteras i första hand (yrkande 25).
Utskottets ställningstagande
Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av bilförmån och andra förmåner är bl.a. att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Den nuvarande förhållandevis starka schabloniseringen vid värdering av bilförmån tillkom 1987 och var en följd av att de tidigare reglerna föranlett problem. Reglerna gav upphov till ett stort antal tvister, och de kunde av kontrollskäl inte heller tillämpas på avsett sätt. Reglerna utsattes så småningom för kritik, bl.a. på den grunden att schabloniseringen skapade en alltför kraftig stimulans till privat körning. Den 1 januari 1997 delades därför beskattningen upp i en förmån av privat nyttjande av bil och en förmån av fritt drivmedel.
Utskottet är inte berett att tillstyrka en övergång till anskaffningsvärdet som grund för värdering av bilförmån. Inte heller vill utskottet föreslå några ändringar beträffande värderingen av fritt drivmedel.
När det gäller förmånsbeskattningens miljöstyrande effekter framgår av den ovan lämnade redogörelsen att de regler som gäller vid värdering av bilförmån är anpassade för att underlätta introduktionen av miljöbilar och att det finns en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet som löper t.o.m. inkomståret 2011. En utvärdering ska genomföras och vara klar före tillämpningsperiodens utgång. Det ska också erinras om att det system för fordonsskatt som gäller sedan oktober 2006 stimulerar till att välja bränsleeffektiva fordon och att skatten är konstruerad på så sätt att det koldioxidbaserade systemet med tiden kommer att omfatta en allt större andel av personbilsparken.
Beträffande yrkande 25 i motion T206 vill utskottet påminna om att miljöbilsundantaget i lagen (2004:629) om trängselskatt har upphört att gälla. Vidare ska nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar utvärderas.
Någon anledning att nu begära en översyn av förmånsbeskattningsreglerna föreligger inte enligt utskottets mening.
Utskottet är heller inte berett att tillstyrka att det införs en möjlighet för arbetsgivare att erbjuda anställda cyklar, sparkstöttingar eller s.k. inlines som en skattefri löneförmån. Sådana undantag leder till gränsdragnings- och kontrollproblem och kan även kritiseras från fördelningspolitisk synpunkt eftersom det är en levnadskostnad som skattesubventioneras. Möjligheten att få en cykel etc. på sådana förmånliga villkor skulle dessutom bara gälla för dem som har en arbetsgivare.
I likhet med vad som anförs i motion Sk356 anser utskottet att installation av alkolås i en förmånsbil inte ska påverka bilförmånens värde. Eftersom riksdagen redan riktat ett tillkännagivande härom till regeringen utgår utskottet från att regeringen återkommer med förslag. Motionen får därmed anses tillgodosedd.
Med det sagda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Fri parkering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. ändringar i reglerna om värdering av en förmån i form av fri parkeringsplats för bil.
Jämför reservation 6 (mp).
Gällande bestämmelser
Fritt garage eller fri uppställningsplats vid arbetsplats för förmånsbil beskattas inte särskilt. Den fria parkeringen anses ingå i bilförmånsvärdet.
Förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen för anställd med egen bil är i princip en skattepliktig förmån. Har den anställde dispositionsrätt till en särskild parkeringsplats blir han eller hon beskattad för denna oavsett om bilen står där alla dagar eller inte. Den som inte har en ”egen” parkeringsplats blir beskattad för förmånen de dagar bilen står parkerad där. Förmånen värderas enligt bestämmelserna i 61 kap. 2 § IL till det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han eller hon själv skaffat sig garaget eller uppställningsplatsen (dvs. till marknadsvärdet). Utgångspunkten vid värderingen av parkeringsförmån är således priset för jämförbar parkeringsplats belägen i närheten av arbetsplatsen. Om den egna bilen används i tjänsten i betydande omfattning, kan dock parkeringsförmånen vara helt eller delvis skattefri.
Det åligger arbetsgivaren att lämna kontrolluppgift för förmån av fri parkering för anställdas egna bilar. Från och med 2005 innehåller arbetsgivarnas kontrolluppgift en särskild ruta för detta. Syftet är närmast att påminna om skyldigheten att redovisa en sådan förmån. Om parkeringsförmånen är skattepliktig, måste arbetsgivaren varje månad göra skatteavdrag på förmånen. Arbetsgivaravgift ska betalas på förmånsvärdet.
Motionen
I motion T206 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) anförs att förmån av fri parkering inte bör ingå i värderingen av förmånsbil utan beskattas särskilt. En parkeringsplats i Stockholms innerstad är värd mycket mer än t.ex. en parkeringsplats i Haparanda och borde beskattas därefter (yrkande 3). Vidare begärs ett tillkännagivande om skärpt kontroll av beskattningen av fri parkeringsplats (yrkande 4). För att främja kollektivtrafiken och göra det mindre attraktivt att använda bilen som färdmedel till och från arbetet bör riksdagen begära att regeringen återkommer med förslag om lagändring så att utrymme skapas för kommuner att ta ut en avgift av fastighetsägare för parkeringsplatser, enligt brittisk eller australisk modell (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
Inkomstbeskattningen av löner, förmåner och andra ersättningar för arbete bör vara likformig och neutral. Det bör t.ex. inte vara skattemässigt mer lönsamt att få en naturaförmån i stället för kontant lön. Denna ordning bör vara vägledande även när det gäller förmån av fri parkering för arbetstagares privata bilar. Som framgår ovan är en sådan förmån skattepliktig och värderas till marknadsvärdet. Arbetsgivaren ska lämna kontrolluppgift för förmån av fri parkering för anställdas egna bilar.
Fritt garage eller fri uppställningsplats vid arbetsplats för förmånsbil beskattas inte särskilt. Den fria parkeringen anses ingå i bilförmånsvärdet. Utskottet har tidigare vid flera tillfällen, senast våren 2008, uttalat att denna ordning är rimlig eftersom en särskild skatt på fri parkering av förmånsbil skulle vara problematisk. På samma sätt som när det gäller fri parkering av egen bil vid arbetsplatsen uppkommer en rad avgränsnings- och värderingsproblem som gör det svårt att skapa en tillfredsställande generell lösning. En särskild skatt på fri parkering av förmånsbilar bör enligt utskottets mening inte införas.
Med det anförda avstyrker utskottet motion T206 yrkandena 3 och 4. Utskottet delar heller inte motionärernas uppfattning att fastighetsägare som upplåtit mark eller byggnad för iordningställande av parkeringsplatser ska åläggas att betala en särskild skatt för detta. Följaktligen avstyrks motionen även i denna del.
Mobiltelefoner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionen om att införa en schablonmässig förmånsbeskattning för tjänstemobiltelefoner som används även för privatsamtal.
Bakgrund
Med förmåner avser man alla olika former av "ersättning för arbete" som en anställd kan få i annat än kontanter. En förmån uppkommer i princip så snart arbetsgivaren bekostar en privat levnadskostnad.
Huvudregeln är att alla förmåner som erhållits på grund av tjänst är skattepliktiga, om det inte särskilt reglerats att den är skattefri. Förmånen värderas normalt till marknadsvärdet. I vissa fall görs värderingen schablonmässigt, vilket inte är fallet när det gäller mobiltelefoner som arbetsgivaren tillhandahåller.
Skatteverket har i ett nyligen publicerat ställningstagande (2009-02-11, dnr 131 126210-09/111) uttalat följande:
Om arbetsgivaren tillhandahåller en anställd mobil telefoni enligt abonnemang med fast avgift för att användas i arbetet (arbetsredskap), ska den anställde inte förmånsbeskattas för privatsamtal som kan ha förekommit. Detta gäller under förutsättning att arbetsgivaren i varje enskilt fall bedömer att det är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter att ha tillgång till mobiltelefon. Förmånen att kunna ringa privata samtal får då bedömas vara av begränsat värde och svår att särskilja från nyttan i anställningen.
Andra privata tjänster via mobiltelefonen omfattas inte av skattefriheten om de ligger utanför den fasta avgiften och faktureras särskilt.
Om en anställd i andra fall fritt får disponera en mobiltelefon för privat bruk uppkommer enligt allmänna regler en skattepliktig förmån. Detta gäller också fortsättningsvis för arbetstelefoner med möjlighet att särskilja privatsamtalen genom förvalda prefix, om arbetsgivaren betalar privatsamtalen.
Motionen
I motion Sk229 av Jan-Evert Rådhström och Eliza Roszkowska Öberg (m) förordas en låg schablonmässig förmånsbeskattning för mobiltelefoner som tillhandahålls av arbetsgivaren för tjänstesamtal men som också kan användas privat. Alternativt anser motionärerna att förmånsbeskattningen ska slopas.
Utskottets ställningstagande
När utskottet förra våren behandlade en motion med liknande innehåll som den nu aktuella ansåg utskottet att regeringen borde överväga möjligheten att schablonbeskatta tjänstemobiltelefoner som används även för privata samtal (bet. 2007/08:SkU18). Mot bakgrund av Skatteverkets bedömning att privata samtal från en tjänstemobil med fast avgift inte ska förmånsbeskattas anser utskottet att ett tillkännagivande i enlighet med motionen inte längre är aktuellt. Motionen avstyrks därför.
Personalvårdsförmåner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna. Utskottet förutsätter att regeringen närmare överväger frågan om att införa en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta.
Gällande bestämmelser
Personalvårdsförmåner ska inte tas upp som intäkt. Med personalvårdsförmåner avses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ IL förmåner av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som skattefria personalvårdsförmåner räknas kaffe, förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.
Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton och squash, lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning, som golf, segling, ridning och utförsåkning, räknas enligt Skatteverkets rekommendationer inte hit. Förmåner som avser dessa sporter blir således skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning.
Även sådana friskvårdsaktiviteter som taiji, qigong, kostrådgivning och information om stresshantering kan vara skattefria. Arbetsgivaren har även möjlighet att erbjuda sina anställda massage som skattefri förmån.
Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Enligt en dom från Regeringsrätten den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt.
Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denna till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen ska vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.
Utgifter för personalkostnader är avdragsgilla för arbetsgivare. Detta gäller oavsett om kostnaderna avser en skattepliktig förmån eller inte för den anställde. Om en förmån inte är avdragsgill för mottagaren räknas den som lön, vilket innebär att arbetsgivaren ska ombesörja skatteavdrag och betala in arbetsgivaravgifter på beloppet.
Motionerna
I motion Sk216 av Helena Bouveng (m) föreslås att ridsport ska räknas som en skattefri personalvårdsförmån när den bekostas av arbetsgivaren. I motion Sk217 av Helena Bouveng (m) föreslås att personalvårdsförmåner i form av golf, segling, ridning och utförsåkning som bekostas av arbetsgivaren bör vara avdragsgilla för denna och skattefri för mottagaren.
I motion Sk391 av Katarina Brännström (m) förordas en avdragsrätt för arbetsgivare i samband med all form av motions- och friskvårdsaktiviteter som erbjuds de anställda. I motion Sk402 av Krister Hammarbergh (m) föreslås att en beloppsgräns införs för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta och att den anställde sedan själv får välja vilken typ av motionsform han eller hon vill ägna sig åt (yrkandena 1 och 2). Även i motion Sk441 av Dan Kihlström och Sven Gunnar Persson (kd) föreslås att en beloppsgräns införs för hur mycket en skattefri friskvårdsförmån högst får kosta. Fler aktiviteter än i dag ska självfallet inrymmas, anser motionärerna.
Cecilia Widegren och Göran Montan (m) förespråkar i motion Sk412 att ridsport och golf jämställs med andra skattebefriade former av friskvård och motion. I motion Sk421 av Patrik Forslund (m) föreslås att utförsåkning ska betraktas som motion och friskvård tillsammans med de redan i dag skattebefriade motionsformerna.
I motion Sk443 av Anne Marie Brodén m.fl. (m, fp, c, kd) föreslås ett system med kulturcheckar som skattefri löneförmån från arbetsgivare till löntagare. Enligt motionärerna bör kulturella upplevelser och aktiviteter jämställas med motion och annan friskvård. Kulturchecken ska inte heller belasta företaget med skatter eller sociala avgifter, utan de skattemässiga villkoren ska vara desamma som när företag i dag subventionerar motionsaktiviteter för personalen. I motion A403 yrkande 11 av Ulf Holm m.fl. (mp) föreslås att frågan om kulturaktiviteter kan betraktas som en skattefri friskvårdsförmån utreds.
Utskottets ställningstagande
Avgörande för om motion eller annan form av friskvård ska vara skattefri bör enligt utskottet alltjämt vara att förmånen riktar sig till hela personalen, att den är av mindre värde och att den inte får bytas ut mot kontant ersättning.
Utskottet har tidigare vid behandlingen av motionsförslag om de skatteregler som gäller för motions- och friskvårdsförmåner ifrågasatt om det inte var dags att slopa kravet på att det ska vara fråga om aktiviteter av s.k. enklare slag och i stället införa en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta. Därmed, menade utskottet, skulle också fler motionsaktiviteter än i dag kunna rymmas inom det skattefria området. Lämpligen skulle frågan om typ av friskvårdsaktiviteter kunna avgöras på det lokala planet genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. En given utgångspunkt var att en sådan eventuell omläggning skulle bli offentligfinansiellt neutral (bet. 2007/08:SkU18).
Utskottet förutsätter att regeringen närmare överväger vilka förändringar som kan vara motiverade.
Motionerna avstyrks.
Hälsofrämjande åtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en mer allmän avdragsrätt för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder.
Bakgrund
Med hälso- och sjukvård avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård är enligt förarbetena till HSL begränsat till att omfatta sådana vårdbehov som bedöms kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal. Exempel på verksamhet som inte kan anses som hälso- och sjukvård är bl.a. alternativmedicinska metoder, enskilt verksamma terapeuter, optiker utan legitimation, dietister, fotvårdsspecialister och annan liknande personal (prop. 1995/96:176 s. 62–63).
När det gäller hälso- och sjukvård skiljer man i skattesammanhang mellan offentligt och icke-offentligt finansierad vård.
Reglerna innebär att anställda i allmänhet ska beskattas för ersättningar från arbetsgivaren för patientavgifter som tagits ut inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnaderna.
En anställds förmån av fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad är skattefri. Arbetsgivaren får i normalfallet inte avdrag för kostnaderna. Den icke offentligt finansierade vården är av begränsad omfattning eftersom flertalet privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster omfattas av det offentliga finansieringssystemet.
Förmån av fri företagshälsovård är skattefri för den anställde, och arbetsgivarens kostnader för företagshälsovården är avdragsgilla.
Massage, stresshantering, zonterapi, yoga och kostrådgivning är exempel på skattefria friskvårdsförmåner om aktiviteterna bekostas av arbetsgivaren och riktar sig till hela personalen.
Någon allmän avdragsrätt för olika former av levnadskostnader, t.ex. för hälso- och sjukvård, friskvård, motion etc., finns inte.
Motionerna
I motion Sk215 av Cecilia Widegren (m) betonas det angelägna i att utveckla och sprida friskvårdsarbetet till att omfatta även dem som inte har en arbetsgivare, t.ex. studenter, personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning, pensionärer m.fl. Motionären förordar att ett individuellt friskvårdsavdrag om 2 000 kr per person och år införs.
Finn Bengtsson och Anne Marie Brodén (m) begär i motion Sk324 en översyn av möjligheterna att införa en skattereduktion för vissa hälsofrämjande åtgärder som inte täcks av det gängse offentligfinansierade sjukvårdssystemet. Som exempel nämner motionären olika komplementära behandlingsmetoder till skolmedicinen.
Utskottets ställningstagande
På förslag av utskottet avslog riksdagen förra året motioner med liknande innehåll som de nu aktuella. Utskottet uttalade att en grundläggande princip i skattesystemet är att avdrag inte medges för olika former av privata levnadskostnader, och att motionärernas förslag om en mer allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder innebar ett avsteg från denna princip. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker motionerna Sk215 och SK324.
Reseavdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en utvidgning av avdragsrätten för resor med egen bil till andra områden än arbetsresor och tjänsteresor. Även motionsyrkanden om differentierade reseavdrag för boende i glesbygd liksom yrkanden att se över möjligheten att utforma ett färdmedelsneutralt reseavdrag avslås.
Jämför reservation 7 (mp) och särskilt yttrande 1 (v).
Bakgrund
Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel.
Avdrag för arbetsresor får göras endast med den del av kostnaden som överstiger 9 000 kr (fr.o.m. den 1 januari 2009). Beloppet motsvarar årskostnaden för Storstockholms lokaltrafiks pris för 30-dagarskort.
Avdrag kan under vissa förutsättningar göras för kostnader för arbetsresor med egen bil. I ett sådant fall får för närvarande avdrag göras med 18 kr och 50 öre per körd mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.
I de fall en förmånsbil (egen eller lånad) använts för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan avdrag medges med 6 kr och 50 öre per körd mil för kostnaden för dieselolja och med 9 kr och 50 öre per mil för kostnaden för andra drivmedel (bensin och biobaserade bränslen).
Avdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats inkluderar inte eventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på vägen. En sådan kostnad anses utgöra en ej avdragsgill levnadskostnad.
Har cykel använts för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, eller del av sträckan, kan avdrag medges med 250 kr per år. I likhet med vad som gäller för resor med andra färdmedel medges avdrag endast om den sammanlagda kostnaden för resorna överstiger 9 000 kr (Skatteverkets allmänna råd och meddelanden, SKV A 2009:1, SKV M 2009:01).
Motionerna
I motionerna Sk210 av Rolf Gunnarsson (m) och Sk220 av Sten Bergheden (m) föreslås att en utredning tillsätts med uppgift att se över bilkostnaderna och reseavdragen för boende på landsbygden. Motionärerna anför att resor med bil för många som bor på landsbygden är nödvändiga för att ta sig till arbetsplatsen, göra nödvändiga inköp av mat etc. samt för att delta i föreningsliv och skjutsa barn till olika aktiviteter.
I motion Sk304 yrkande 1 av Hans Backman m.fl. (fp) föreslås att möjligheten att inräkna transporter till och från barntillsyn i sträckan för reseavdrag bör utredas. I samma motions yrkande 2 föreslås en uppräkning av reseavdraget när bensinpriset stiger. Även i motion N279 yrkande 4 av Anita Brodén och Nina Larsson (fp) framhålls att bilen är en nödvändighet för många i glesbygdslänen och att transporter till barnomsorg bör vara avdragsgilla på samma sätt som resor till och från arbetet.
I motion Sk442 av Dan Kihlström och Gunilla Tjernberg (kd) begärs en översyn av möjligheten att utarbeta en modell för ett schabloniserat reseavdrag för icke-arbetsresor.
I motion Sk326 av Matilda Ernkrans och Louise Malmström (s) föreslås ett nytt skatteavdrag för kollektivtrafikresenärer. Avdrag bör få göras med den del av kostnaden som överstiger 3 000 eller 4 000 kr. Dagens beloppsgräns är alldeles för hög, anser motionärerna. I motion Sk360 av Marie Nordén m.fl. (s) anförs att glesbygdsbor, som inte har några alternativ till bilen, bör kompenseras för de större kostnader de har när de ska ta sig till och från arbetet. I motion Sk429 av Lars U Granberg (s) anförs att olika åtgärder bör övervägas så att boende i glesbygd får ekonomiskt likvärdiga förhållanden med pendlare som bor på orter med en väl utbyggd kollektivtrafik. Som avdragsreglerna i dag är utformade tas t.ex. ingen hänsyn till om alternativa färdmedel till bilen finns att tillgå eller ej. I motion Sk472 av Louise Malmström (s) föreslås en översyn av möjligheten för föräldralediga att göra gemensamma reseavdrag.
I motion T206 yrkande 2 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) anförs att dagens system för avdrag för resor till och från arbete i första hand stöder bilister. Motionärerna vill ändra på detta förhållande genom att införa ett avståndsbaserat reseavdrag där valet av färdmedel inte spelar någon roll. Ulf Holm m.fl. (mp) förordar i motion A403, yrkande 10, att möjligheten att införa en avdragsrätt för cykelresor till och från jobbet ska utredas.
Utskottets ställningstagande
Gränsen för avdragsgilla kostnader för arbetsresor har nyligen höjts. Det huvudsakliga skälet till att höja beloppsgräsen var att undvika merarbete för Skatteverket. Höjningen utgör också ett led i finansieringen av skattesänkningarna för bl.a. låg- och medelinkomsttagare och pensionärer. Avdraget för resor med egen bil höjdes med 50 öre per mil den 1 januari 2008. Syftet var att anpassa avdraget till de höjda priserna på drivmedel. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka ytterligare förändringar av reseavdragets eller gränsbeloppets nivå. När det gäller frågan om ett färdmedelsneutralt reseavdrag, vill utskottet inte heller tillstyrka en sådan förändring.
Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt som möjligt utformas generellt för hela landet och i första hand andra medel än skattereglerna användas för att åstadkomma regional utjämning. Utskottet avvisar därför motioner om att reseavdraget ska differentieras med hänsyn till var i landet man är bosatt. Av samma skäl avvisas även en motion om ett schabloniserat reseavdrag för icke-arbetsresor för boende i glesbygd.
När det gäller förslagen om att räkna in tiden för att lämna barn på daghem, förskola och liknande eller att dra av kostnaden för sådana resor har utskottet vid flera tillfällen uttalat att det finns skäl att hålla gränsdragningen kring avdragsrätten för resor till och från arbetet så enkel och lättillämpad som möjligt. Utskottet ansåg att de bedömningar som Skatteverket måste göra vid beräkningen av tidsvinsten skulle kompliceras om hänsyn också skulle tas till resan för att lämna och hämta barn inom barnomsorgen. Vidare åberopades fördelningspolitiska skäl mot åtgärder som innebär att endast vissa barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av sina levnadskostnader. Utskottet finner inte skäl att ompröva detta ställningstagande. Utskottet anser heller inte att det finns skäl att överväga förslag om gemensamma reseavdrag för just föräldralediga. Avdragsrätten är individuell och bör så förbli.
Eftersom det finns en möjlighet att få avdrag för resor med cykel till och från arbetet, finns det enligt utskottets mening ingen anledning att tillmötesgå motionsförslag om att utreda frågan.
Utskottet avstyrker med det anförda samtliga under detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.
Reseavdrag – tjänsteställe
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändringar i reglerna som rör beskattningen av kostnadsersättningar till bl.a. idrottsdomare.
Gällande bestämmelser
Resekostnads- och traktamentsersättningar är i princip skattepliktiga intäkter. När det talas om skattefritt traktamente, bilersättning etc. avses det högsta belopp en arbetsgivare kan betala ut utan att göra avdrag för preliminärskatt och betala arbetsgivaravgifter. Dessa belopp motsvarar de avdragsgilla schablonbelopp som finns angivna i inkomstskattelagen. Överstiger ersättningen schablonbeloppen ska det överskjutande beloppet redovisas som lön. Den överskjutande delen är inte avdragsgill för den skattskyldige.
Vid resa i arbetet som varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten medges avdrag inte bara för själva färdkostnaden (tågbiljett, bilkostnader m.m.) utan även för den ökning av levnadskostnaderna i form av utgifter för logi, merkostnad för måltider samt diverse småutgifter som uppkommit vid resan. (För avdrag för resekostnader finns inget krav på övernattning.)
Tjänsteresa
Inkomstskattelagen innehåller inte någon definition av begreppet tjänsteresa. I 12 kap. 6 § IL talas endast om resor som den skattskyldige företagit i sitt arbete.
Generellt kan sägas att en tjänsteresa torde föreligga när arbetsgivaren beordrat den anställde att företa en resa för att utföra arbete för hans eller hennes räkning på annan plats. Ursprungstjänsten finns kvar, den anställde är alltså inte tjänstledig, och den utsändande arbetsgivaren har kvar arbetsgivaransvaret för den anställde. Det torde vidare krävas att det arbete som ska utföras på annan plats är en del av det ursprungliga arbetet eller i vart fall kommer den utsändande arbetsgivaren till godo. I regel betalar också den utsändande arbetsgivaren den anställdes lön.
Tjänsteställe
Inkomstskattelagens definition av begreppet tjänsteställe är många gånger avgörande för om en resa ska anses ha företagits för att utföra arbete på annan plats. Enligt 12 kap. 8 § IL är tjänstestället den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe.
Ett tjänsteställe fastställs normalt för varje anställning eller uppdrag som redovisas under inkomst av tjänst.
Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 km räknat både från tjänstestället och från bostaden.
Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe. Även för riksdagsledamöter, yrkesofficerare, nämndemän, jurymän och liknande uppdragstagare i allmän domstol, hyresnämnd, skattenämnd eller arrendenämnd anses bostaden som tjänsteställe.
Om en resa inte bedöms vara en tjänsteresa och den skattskyldige därför blir förmånsbeskattad för färdbiljetter etc., finns det normalt sett möjlighet att få avdrag för resekostnaden enligt reglerna om avdrag för resor till och från arbetet.
Frilansande musiker, idrottsdomare
Enligt Skatteverkets ställningstagande den 27 oktober 2008 bör en frilansande musiker som tar tillfälliga uppdrag på olika spelplatser anses ha sitt tjänsteställe i replokalen, alternativt i bostaden, om huvuddelen av förberedelser och annat arbete i musikverksamheten fortlöpande utförs där. En uppdragsgivare som tillfälligt engagerar frilansande musiker för en eller ett fåtal spelningar ska varken göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter för reseersättning och traktamente till musikerna. Sådana ersättningar bör anses som ersättning för kostnader i tjänsten.
En musiker som engageras för att spela en längre period än en vecka på samma plats, t.ex. en konserthall eller studio, har sitt tjänstställe på den platsen.
En idrottsdomare anses normalt ha sitt tjänsteställe på respektive plats för den match eller tävling han eller hon dömer.
Motionerna
I motion Sk314 av Gunnar Sandberg och Marie Nordén (s) yrkas att bostaden ska anses som tjänsteställe för förtroendevalda i landsting och kommuner. Motionärerna anför att det handlar om avsevärda avstånd vid resor i geografiskt stora kommuner, län eller regioner.
I motionerna Sk327 av Lars Wegendal (s) och Sk465 av Lars Lilja (s) begärs ett tillkännagivande om att bostaden ska betraktas som tjänsteställe för idrottsdomare och andra idrottsfunktionärer. En sådan ändring skulle innebära att de är på tjänsteresa när de tar uppdrag utanför bostadsorten, och möjligheten till avdrag skulle avsevärt förbättras.
Utskottets ställningstagande
Skattereglerna bör i så stor utsträckning som möjligt vara utformade så att undantag för olika grupper undviks. Det är också skälet till att utskottet vid ett flertal tillfällen har avstyrkt motioner om att införa särregler beträffande tjänsteställe för olika yrkesgrupper, bl.a. idrottsdomare. Utskottet anser alltjämt att den nuvarande regleringen av tjänsteställe vid beskattningen bör ligga fast och avstyrker därmed motionerna Sk314, Sk327 och Sk465.
Kostnadsersättningar från kommun
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att motionerna ska avslås av riksdagen. Utskottet förutsätter dock att frågan om kostnadsersättningar till familjehem, gode män, kontaktpersoner etc. bör analyseras och vägas in i kommande regelverk till skatteförenklingar.
Jämför reservation 8 (s, v, mp).
Bakgrund
Enligt 12 kap. 1 § IL ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad. I 12 kap. 2 § IL anges beloppsgränser för avdrag för resor och avdrag för övriga utgifter i tjänst.
För tid före den 1 januari 2007 innebar avdragsbegränsningen för s.k. övriga utgifter i inkomstslaget tjänst att avdrag kunde göras för den del av kostnaderna som översteg 1 000 kr. Hösten 2006 föreslog regeringen att beloppsgränsen skulle höjas till 5 000 kr, vilket också blev riksdagens beslut (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, yttr. 2006/07:SkU1y s. 24–26). Skälet till höjningen av beloppsgränsen var att underlätta Skatteverkets administration och kontroll av avdragen. (Skatteverket hade konstaterat att omfattningen av felaktiga avdrag under posten Övriga utgifter är stor och att en stor del av avdragen avsåg förhållandevis små belopp. Felaktigheterna berodde i många fall på okunskap om reglerna hos de skattskyldiga.) Höjningen ingick även som en del i finansieringen av jobbskatteavdraget.
En särlösning föreslogs för dagbarnvårdare som innebar att kommunala kostnadsersättningar som betalas ut till dagbarnvårdare blev skattefria och att avdragsrätten för kostnader som täcks av ersättningen togs bort. Även denna regeländring trädde i kraft den 1 januari 2007.
Motionerna
I motion Sk205 av Helena Leander och Gunvor G Ericson (mp) föreslås att frågan om skattefria omkostnadsersättningar till kommunala frivilligarbetare utreds. I motion Sk206 av Jan Ertsborn och Solveig Hellquist (fp) anförs att omkostnadsersättningar från det offentliga till personer som på frivillig basis åtar sig uppdrag som god man, övervakare, kontaktperson, stödfamilj för ungdomar etc. bör göras skattefria för mottagarna. I motion Sk223 av Marie Engström m.fl. (v) begärs en översyn regelsystemet för kostnadsersättningar till frivilligarbetare. Utgångspunkten ska vara att kostnadsersättningarna blir skattefria för mottagarna på samma sätt som i dag gäller för ersättningar till dagbarnvårdare. En översyn begärs också i motion Sk235 av Jörgen Johansson (c). Motionären förordar en översyn av kontaktpersoners eller gode mäns möjligheter till avdrag för omkostnader. Frågan bör analyseras och vägas in i kommande regelverk till skatteförenklingar, anser motionären. Liknande tankegångar förs fram i motion Sk275 av Solveig Zander (c). I motion Sk302 av Karin Åström (s) anförs att höjningen av beloppsgränsen allvarligt har försämrat förutsättningarna för rekrytering av frivilligarbetare i kommunerna. Det finns enligt motionären all anledning att se över gällande bestämmelser. I motion Sk312 av Solveig Hellquist (fp) begärs att regeringen utreder möjligheten att undanta familjehem från beskattning av omkostnadsersättningar.
I motion Sk318 av Christina Oskarsson (s) anförs: För att behålla engagerade frivilligarbetare och för att de ska kunna fullfölja sitt viktiga uppdrag är det nödvändigt att reglerna för beskattning av omkostnadsersättningar till frivilligarbetare ändras. I motion Sk321 av Marie Nordén m.fl. (s) betonas vikten av omkostnadsersättningar till kontaktpersoner enligt såväl LSS som socialtjänstlagen blir föremål för en översyn. I motion Sk367 av Marie Nordén m.fl. (s) begärs att beloppsgränsen för avdrag för s.k. övriga utgifter återställs till 1 000 kr. Syftet är att förbättra villkoren för frivilliga samhällsarbetare. I motion Sk440 av Gunilla Tjernberg (kd) föreslås en snabb översyn i syfte att undanta familjehemsföräldrar från höjningen av gränsen för avdrag för s.k. övriga utgifter. I motion Sk498 av Inger Davidson (kd) begärs en översyn av konsekvenserna av begränsningarna i avdragsrätten för personer med frivilliguppdrag samt familjehemsföräldrar.
I motion C377 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m) yrkas att beloppsgränsen för avdrag sänks när det gäller kostnadsersättningar till gode män.
Utskottets ställningstagande
Bakgrunden till höjningen av beloppsgränsen för avdrag för övriga utgifter var att underlätta Skatteverkets administration och kontroll av avdragen. Höjningen är även den del i finansieringen av jobbskatteavdraget som inneburit en stor skattelättnad för breda yrkesgrupper. Utskottet hade inte någon invändning mot förslaget att höja beloppsgränserna för avdrag för resor och övriga utgifter när det behandlades av riksdagen hösten 2006.
I likhet med motionärerna anser utskottet att personer som åtar sig uppdrag på frivillig basis som kontaktperson, stödfamilj, övervakare, god man etc. utför ett viktigt och värdefullt arbete som bör stödjas av samhället. Som nämndes förra våren i betänkande 2007/08:SkU18 har Skatteverket utarbetat förslag om skatte- och avgiftsfrihet vid mindre belopp. Såvitt utskottet erfarit bereds förslaget fortfarande i Finansdepartementet, och utskottet förutsätter att de frågor som tas upp i motionerna kommer att beaktas i det sammanhanget. Resultatet av regeringens överväganden bör således avvaktas och motionerna avslås.
Skattereduktion för hushållsarbete m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna med hänvisning till redan vidtagna eller planerade åtgärder.
Jämför reservation 9 (s, v, mp).
Bakgrund
Hushållstjänster
Den 1 juli 2007 infördes en skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15). Det hushållsarbete som omfattas av skattereduktionen kan avse städarbete, vård av kläder, matlagning, omsorg och tillsyn som en fysisk person behöver samt barnpassning inklusive hämtning av barn till och från förskola m.m. Även snöskottning och skötsel av tomt eller trädgård i form av häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning kan omfattas. Skattereduktion ges med 50 % av arbetskostnaden, dock högst 50 000 kr för ett beskattningsår.
Den 1 januari 2008 kompletterades lagen med en möjlighet till skattereduktion även i de fall hushållsarbete erhållits som löneförmån (prop. 2007/08:13, bet. 2007/08:SkU7).
ROT-avdrag
En skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden den 15 februari 1993–31 december 1994 (prop. 1992/93:150, bet. 1992/ 93:SkU36) och under perioden den 15 april 1996–31 mars 1999 (prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32). Syftet var att åstadkomma en stimulans av verksamheten inom byggsektorn och på så sätt motverka den då aktuella arbetslösheten.
En tidsbegränsad möjlighet till skattereduktion för byggnadsarbete på bostadshus (s.k. ROT-avdrag) infördes åter under hösten 2004 och avsåg arbeten som utförts under tiden den 15 april 2004–30 juni 2005 (prop. 2003/04:163, bet. 2004/05:SkU3).
I ovan nämnda proposition 2006/07:94 om skattelättnader för hushållstjänster ansåg regeringen att det fanns skäl som talar för att även utgifter för ROT-arbeten ska berättiga till skattereduktion. Mot bakgrund av att konjunkturen för byggnadsarbeten var stark samt av budgetmässiga skäl gjorde regeringen bedömningen att det vid denna tidpunkt inte var lämpligt att inkludera s.k. ROT-arbeten i förslaget om skattereduktion.
Utskottet framhöll för sin del att en framtida permanent utvidgning av tillämpningsområdet till att även omfatta ROT-arbeten är angelägen för att motverka svartarbete inom denna sektor (bet. 2006/07:SkU15).
Motionerna
I motion Sk447 av Ann-Christin Ahlberg och Marie Nordén (s) föreslås ett tillkännagivande om att möjligheten till skattereduktionen för hushållstjänster ska tas bort.
I motion Sk336 av Tomas Tobé (m) föreslås att möjligheten till avdrag för hushållsnära tjänster ska utvidgas till att omfatta även byggtjänster i form av mindre renoveringar och reparationer. I motion Sk375 av Anna König Jerlmyr (m) föreslås en översyn av hur regelverket med skattelättnaderna har fungerat. Vidare anser motionären att skattereduktion bör kunna ges för fler tjänster än som är fallet i dag, t.ex. IT-tjänster.
I motionerna Sk227 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sk379 av Anna König Jerlmyr (m), Sk403 av Elisabeth Svantesson (m), Sk474 av Anne-Marie Pålsson (m) och Sk444 av Eva Johnsson (kd) förordas att systemet med skattereduktion för hushållstjänster utvidgas till att gälla också utgifter för reparation, om- och tillbyggnad av bostäder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid upprepade tillfällen sedan hösten 2006 avstyrkt motioner om att systemet med skattereduktion för hushållstjänster ska avskaffas, senast i yttrandet, 2008/09:SkU1y, till finansutskottet över skattefrågorna i budgetpropositionen. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan utan anser att möjligheten till skattereduktion för utgifter för hushållstjänster ska finnas kvar och att motion Sk447 ska avslås av riksdagen.
När skattereduktionen för hushållstjänster infördes användes skattereduktionen för byggnadsarbeten som förebild. I ärendet aviserades att en utredning skulle tillsättas med uppgift att undersöka möjligheten att hitta ett enklare system där subventionen kunde lämnas direkt vid köpet av tjänsterna. Utskottet kan nu konstatera att frågan varit föremål för utredning (SOU 2008:57) och att regeringen också överlämnat en proposition (prop. 2008/09:77) till riksdagen, vari bl.a. föreslås att nuvarande system ska ersättas av en s.k. fakturamodell. Fakturamodellen innebär bl.a. att köparen av tjänsten får skattelättnaden direkt vid köpet. Utskottet har tillstyrkt propositionen (bet. 2008/09:SkU20).
I en promemoria från Finansdepartementet föreslås att en skattereduktion för arbete i form av reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (ROT-arbete) ska infogas i systemet med skattereduktion för hushållsarbete. Reglerna föreslås träda i kraft den 30 juni 2009 och omfattar ROT-arbeten som har utförts och betalats fr.o.m. den 8 december 2008. Promemorian har remissbehandlats och en proposition är aviserad till slutet av mars 2009. Något skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna Sk227, Sk336, Sk379, Sk403, Sk444 och Sk474 föreligger således inte. Motionerna avstyrks därmed.
Utskottet anser inte att riksdagen ska göra något uttalande om att även IT-tjänster ska föras in i systemet med skattereduktion för hushållstjänster. Utskottet avstyrker därmed även motion Sk375.
Fackföreningsavgift och a-kasseavgift
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att skattereduktionerna för avgift till a-kassa och fackförening ska återinföras.
Jämför reservation 10 (s, v).
Bakgrund
Skattereduktionen för fackföreningsavgift och skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa infördes den 1 januari 2002. Skattereduktionen för fackföreningsavgift uppgick till 25 % av medlemsavgiften. Avgiften skulle under kalenderåret före taxeringsåret ha uppgått till minst 400 kr för att skattreduktion skulle ges. Skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa uppgick till 40 % av den avgift som betalats under året. De båda skattereduktionerna omfattade även medlemsavgifter till motsvarande utländska organisationer under förutsättning att vissa villkor var uppfyllda. Skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa avskaffades fr.o.m. den 1 januari 2007.
Slopandet var en del i finansieringen av jobbskatteavdraget.
Motionerna
I motion Sk317 av Christina Oskarsson och Renée Jeryd (s) anförs att kostnaderna för medlemskap i a-kassa och fackförening måste sänkas. I motion Sk355 av Ann-Christin Ahlberg och Sylvia Lindgren (s) begärs omprövning av beslutet att slopa skattereduktionen för fackföreningsavgift och a-kasseavgift. I motionerna Sk482 av Gunnar Sandberg m.fl. (s) och A373 yrkande 3 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkas att medlemsavgifterna till a-kassa och fackföreningar åter ska göras avdragsgilla.
Utskottets ställningstagande
Skattereduktionen för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa slopades som en del i finansieringen av jobbskatteavdraget och har således finansierat en kraftig sänkning av inkomstskatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare.
När det gäller arbetslöshetsförsäkringens utformning har regeringen i budgetpropositionen för 2009 anfört att det finns skäl att eftersträva att alla som arbetar och uppfyller villkoren för försäkringen omfattas av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med rätt till inkomstrelaterad ersättning i händelse av arbetslöshet. Formerna för hur detta på sikt ska kunna åstadkommas kommer att prövas vidare inom ramen för den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen som regeringen avser att tillsätta.
Vidare har riksdagen nyligen ställt sig bakom regeringens förslag till åtgärder för att göra det billigare och enklare att gå med i a-kassa (bet. 2008/09:FiU1, 2008/09:AU1y). Arbetslöshetsavgiften sänks med 50 kr per månad fr.o.m. den 1 juli 2009. Under 2009 kommer alla nya medlemmar redan efter sex månader (jämfört med dagens tolv månader) att kunna få en ersättning baserad på inkomsten i stället för en grundförsäkring. Det blir även enklare att bli medlem i en a-kassa. Inträdesvillkoret förändras så att kravet på viss arbetad tid helt tas bort med det nya förslaget. Det betyder att den som är föräldraledig, sjuk eller arbetslös kan bli medlem i en a-kassa.
Mot denna bakgrund ansåg utskottet i höstas (bet. 2008/09:SkU1y) att det inte fanns skäl att återinföra de tidigare skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa. Utskottet står fast vid detta ställningstagande och föreslår därför att riksdagen ska avslå även de motioner som nu är aktuella.
Gåvor och bidrag till ideella ändamål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om avdrag för gåvor till olika ideella ändamål med hänvisning till pågående utredningsarbete.
Jämför särskilt yttrande 2 (s, v).
Motionerna
I motion Sk202 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (m) anförs att det snarast bör utredas hur man ska kunna införa avdragsrätt för gåvor som enskilda personer ger till organisationer som bedriver ideell verksamhet. Även i motionerna Sk291 av Hillevi Engström m.fl. (m) och Sk415 av Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson (m) begärs att regeringen ser över frågan om avdragsrätt för gåvor till välgörenhet, oberoende forskning, kultur, vård och omsorg. Staffan Anger (m) anför i motion Sk494 att avdrag för donationer och gåvor till föreningar, stiftelser, institutioner medges i Danmark om mottagaren är godkänd av Skattverket. Motionären anser att regeringen bör se över möjligheten till ett liknande regelverk för svenska donationer till forskning. I motion Sk445 av Yvonne Andersson (kd) anförs att om det civila samhället ska växa och utvecklas måste skattesystemet förändras så att enskilda medborgare och företag ges möjlighet att stödja den ideella sektorn. Avdragsförbudet för gåvor bör slopas.
Utskottets ställningstagande
I dag finns inte någon avdragsrätt för gåvor från privatpersoner eller företag till olika ideella ändamål. Det är dock möjligt att skänka rätten till utdelning på aktier till välgörande ändamål utan skattekonsekvenser för vare sig givaren eller mottagaren (RÅ 2006 ref. 45).
Vid behandlingen av liknande motionsförslag förra våren uttalade utskottet att det är angeläget att förbättra möjligheterna för enskilda medborgare att stödja enskilda organisationer. Ett ökat givande skulle också stärka de frivilliga organisationerna och deras möjligheter att växa i omfattning samtidigt som verksamheten inte blir lika beroende av politiska beslut. Utskottet såg positivt på att regeringen avsåg att tillsätta en utredning om avdragsrätt för donationer i syfte att stärka den ideella sektorn och stimulera forskning. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och noterar att en utredning har tillsatts med uppgift att analysera för- och nackdelar med skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet (Fi 2008:06). I detta ligger att identifiera och analysera såväl fördelar och möjligheter som risker och svårigheter med en sådan incitamentsordning. Utredaren ska vidare analysera om en sådan ordning är effektiv och hur den kan försvaras utifrån nuvarande principer för skattesystemet. Även om utredaren kommer fram till slutsatsen att nackdelarna överväger fördelarna ska ett förslag med författningstext utarbetas. Uppdraget ska redovisas senast den 16 juni 2009 (dir. 2008:102).
Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte är påkallat med ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna. Motionerna avstyrks.
Skattereduktion vid organdonation
Motion
I motion Sk211 av Finn Bengtsson och Helena Rivière (m) föreslås en mindre symbolisk ersättning i form av skattereduktion för dem som ansluter sig till donationsregistret. Regeringen bör se över frågan och återkomma till riksdagen.
Svar på skriftlig fråga
Socialministern har i svar på en fråga (2008/09:400) om åtgärder för att öka tillgången på organ anfört följande.
Transplantation av livsviktiga organ räddar årligen många människor till livet. Ännu många fler får ett friskare och bättre liv genom transplantation av organ och vävnader. Transplantationskirurgin i Sverige står på en hög kvalitativ nivå internationellt sett. Men transplantation förutsätter att det finns donerade organ.
År 2005 inrättades det nationella rådet för organ- och vävnadsdonation vid Socialstyrelsen. Tyngdpunkten i rådets uppgifter ligger på donationsfrågorna med syftet att förbättra donationsfrekvensen. Det gör rådet bland annat genom att stödja personal inom hälso- och sjukvården. Rådet har också en opinionsbildande roll och ska svara för att allmänheten och massmedierna får kontinuerlig information i donationsfrågor. Rådet har även i uppgift att följa utvecklingen inom sjukvården i donations- och transplantationsfrågor och ta de initiativ utvecklingen kan ge anledning till. Mot denna bakgrund avser jag inte att vidta några särskilda åtgärder inom området.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte att skattesystemet ska användas för sådana ändamål som föreslås i motionen. Motionen avstyrks.
Utomlands bosatta idrottsutövare m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om ändringar i reglerna om s.k. artistskatt. Även en motion om behovet av ett idrottskonto avslås med hänsyn till att frågan redan är uppmärksammad i Regeringskansliet.
Begränsat skattskyldiga
Gällande regler
En idrottsman eller artist som skatterättsligt anses bosatt utomlands och vistas i Sverige en kortare tid än sex månader är begränsat skattskyldig för kontant ersättning eller annat vederlag för här i landet bedriven idrottslig eller artistisk verksamhet. På skattepliktiga inkomster (kontant betalning eller annan ersättning) betalas särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). Skatten är en statlig definitiv källskatt och skattesatsen uppgår till 15 %. Att skatten är en definitiv källskatt innebär att skatten tas ut på bruttoinkomsten och att möjlighet till kostnadsavdrag saknas. Utbetalaren av inkomsten innehåller och betalar in skatten till Skatteverket och mottagaren behöver inte deklarera i Sverige. När underlaget för arbetsgivaravgifter ska bestämmas ska utbetalaren bortse från ersättningar som omfattas av A-SINK. En utländsk artist eller idrottsman som får ersättning för arbete i Sverige omfattas dock i många fall av svensk socialförsäkring, vilket bl.a. innebär att pensionsgrundande inkomst (PGI) ska beräknas trots att några arbetsgivaravgifter inte betalas. Artister etc. som är medborgare och bosatta i annat EES-land kan omfattas av ett annat lands socialförsäkring, normalt bosättningslandets. Detta kan gälla t.ex. när artisten har arbete i flera länder samtidigt. I sådana fall ska PGI inte beräknas.
Aviserade lagändringar
I en nyligen färdigställd promemoria från Finansdepartementet presenteras ett förslag till EG-anpassning av reglerna för beskattning av utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag. Det föreslås att utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag som beskattas enligt A-SINK ska få möjlighet att välja att i stället bli beskattade enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Med denna valmöjlighet får artisterna och idrottsmännen möjlighet att göra avdrag för utgifter hänförliga till intäkternas förvärvande samt rätt till vissa skattereduktioner.
I promemorian föreslås även att den nuvarande bestämmelsen i socialavgiftslagen om avgiftsfrihet för ersättningar för vilka särskild inkomstskatt ska betalas enligt A-SINK eller som enligt den lagen undantas från skatteplikt ska upphöra att gälla. Ersättningar som beskattas eller är undantagna från skatteplikt enligt A-SINK föreslås således ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter. Ett skäl till förslaget är att ersättningen i många fall utgör underlag för pensionsgrundande inkomst (PGI). Ett annat skäl är att svenska artister och idrottsmän i dag inte konkurrerar på lika villkor med utomlands bosatta, eftersom ersättning till svenska artister och idrottsmän är belagda med arbetsgivaravgifter. Förslaget i denna del är inte föranlett av den nämnda formella underrättelsen från EG-kommissionen.
En proposition är aviserad att överlämnas till riksdagen den 17 mars.
Danska regler
Den danska motsvarigheten till den svenska artistskatten är de danska reglerna om expertskatt. I Danmark beskattas artister och idrottsmän på samma sätt som experter. Detta innebär att de i Danmark skattskyldiga kan välja att upp till 36 månader, dvs. tre år, beskattas med 25 % på uppburen lön. Bestämmelsen infördes för att främja forskning och produktutveckling och därmed stärka Danmarks internationella konkurrenskraft. Lagen väckte snabbt offentlig debatt, bl.a. för att danska professionella idrottsklubbar använt sig av bestämmelserna för att kunna locka utländska spelare och tränare till landet.
Idrottsutövarkonto
Idrottsskattekommittén, som tillsattes av den förra regeringen, föreslår i sitt betänkande Nya skatteregler för idrotten (SOU 2006:23) bl.a. införande av ett idrottsutövarkonto som gör det möjligt för idrottsutövare att skjuta upp beskattningen av sina idrottsinkomster tills den aktiva idrottskarriären är slut.
Motionerna
I motion Sk273 av Christer Adelsbo (s) anförs att spelarflykten till bl.a. Danmark varit mycket stor de senaste åren, särskilt inom fotboll och handboll. Problemet är de stora skillnaderna när det gäller klubbarnas ekonomiska förutsättningar. Som exempel nämns att artistskatten (A-SINK) medges under sex månader i Sverige, medan motsvarande tid i Danmark är tre år. Motionären begär en översyn av de svenska skattereglerna.
I motion Sk399 yrkandena 1 och 2 av Krister Hammarbergh (m) föreslås att den tid som en artist eller idrottsman får vistas i landet innan han eller hon anses vara bosatt i Sverige ska lagregleras. För att underlätta för idrottsmännen och klubbarna bör den tid som en artist eller idrottsman kan vistas i landet utan att beskattas som obegränsat skattskyldig utvidgas till nio månader.
I motion Sk277 av Claes Västerteg och Birgitta Sellén (c) anförs att s.k. idrottsutövarkonton bör införas för att lösa elitidrottarnas situation och motverka att de av skatteskäl flyttar utomlands. En sådan lösning skulle göra det möjligt att betala skatten på inkomsterna när pengarna faktiskt disponeras och inte under intjänandeåren.
Utskottets ställningstagande
Begreppet obegränsat skattskyldig används generellt för att avgränsa Sveriges beskattningsrätt och bestäms enligt reglerna i inkomstskattelagen. Där sägs att den som är bosatt i Sverige, den som stadigvarande vistas i Sverige eller den som tidigare varit bosatt i Sverige och som har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig. Med att stadigvarande vistas i Sverige förstås enligt praxis att vistelsen här varat i minst sex månader. Denna ordning har gällt sedan lång tid i Sverige och är också vanlig utomlands. Ersättning som utländska idrottare eller artister uppbär för sina framträdanden i Sverige beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK) under förutsättning att de inte anses som obegränsat skattskyldiga i Sverige. Skattesatsen är som ovan nämnts 15 %. Om vistelsen i Sverige varar längre än sex månader betraktas den som stadigvarande. Personen är då obegränsad skattskyldig från första dagen och A-SINK är inte tillämplig.
Utskottet anser inte att det är motiverat att ändra nuvarande bestämmelser i den riktning som föreslås i motionerna Sk273 och Sk399. Inte heller anser utskottet att de särskilda lättnadsregler som gäller för utländska experter, forskare och företagsledare som tillfälligt arbetar i Sverige ska utvidgas till att omfatta utländska idrottsutövare. Motionerna avstyrks.
Med anledning av motionsyrkanden med förslag om idrottsutövarkonton gjorde utskottet följande uttalande i betänkande 2006/07:SkU10.
Utskottet känner sympati för motionärernas tanke på att införa någon form av s.k. idrottsutövarkonton som gör det möjligt för professionella idrottsutövare att skjuta upp beskattningen av idrottsinkomster tills den aktiva idrottskarriären är över. En möjlighet skulle kunna vara en konstruktion i huvudsak i enlighet med vad som gäller för skogskonto och upphovsmannakonto. Utskottet noterar att Idrottsskattekommittén (Fi2004:12) lagt fram förslag om att införa ett system med idrottsutövarkonto och att detta bereds i Regeringskansliet. Bland annat måste det säkerställas att ett förslag är förenligt med EG-rättens krav på fri rörlighet för tjänster. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att bedriva beredningen skyndsamt och i en positiv anda, men anser att resultatet av regeringens överväganden bör avvaktas innan ett definitivt ställningstagande kan göras. Motionerna avstyrks därför.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att sådana förändringar i skattereglerna bör prövas som har till syfte att underlätta för aktiva elitidrottare att bo kvar i Sverige. I sammanhanget vill utskottet dock betona att avskaffandet av förmögenhetsskatten och ändrade 3:12-regler ger denna grupp en förbättrad skattesituation. Utskottet utgår ifrån att regeringen fortsätter sitt beredningsarbete beträffande idrottsutövarkonto m.m. och avstyrker därmed motion Sk277.
SINK-reglerna och skatteavtalet med Spanien
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om en förändring av dubbelbeskattningsavtalet med Spanien.
Bakgrund
Enligt OECD:s modellavtal (artikel 18) beskattas pension och livränta som utbetalas på grund av tidigare enskild tjänst endast i mottagarens hemviststat.
När det gäller lön och annan liknande ersättning samt pension som utbetalats på grund av tidigare offentlig tjänst är huvudregeln att beskattningsrätten uteslutande tillkommer källstaten, dvs. utbetalarstaten (artikel 19 i modellavtalet).
I många av Sveriges skatteavtal finns en särskild bestämmelse som behandlar utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen. Denna bestämmelse är då tillämplig på t.ex. inkomst- och tilläggspension etc.
Åtgärder för att lindra eller undvika dubbelbeskattning
När två stater utövar sin rätt att beskatta samma skattesubjekt för en och samma inkomst och den slutliga skatten därmed överstiger den skatt som tas ut på sådan inkomst i den stat som har den högsta skattenivån uppkommer internationell dubbelbeskattning. En sådan dubbelbeskattning kan lindras eller undanröjas genom ensidiga åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är bestämmelserna om befrielse enligt den s.k. sexmånaders- eller ettårsregeln (3 kap. 9 § IL) och om rätt till omkostnadsavdrag för utländsk skatt (16 kap. 19 § IL) samt bestämmelserna om rätt till avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Vidare kan internationell dubbelbeskattning undvikas genom bilaterala eller multilaterala skatteavtal. Skatteavtalen utgör ett viktigt medel att förhindra dubbelbeskattning genom att de avtalsslutande staterna ömsesidigt avstår från sina skatteanspråk. Detta sker med tillämpning av de två metoder som utvecklats i modern mellanstatlig skatterätt för att undanröja internationell dubbelbeskattning – undantagandemetoden (exemptmetoden) och avräkningsmetoden (creditmetoden). Oftast innehåller ett och samma avtal båda metoderna. Creditmetoden är numera huvudmetod i de svenska skatteavtalen. Metoden innebär att bosättningslandet enligt intern rätt eller hemviststaten enligt skatteavtal beskattar den utländska inkomsten men medger avräkning från dess egna skatt för den skatt som erlagts i utlandet.
Utbetalningar till personer med hemvist i Spanien
Omvänd credit (omvänd avräkning) innebär att källstaten gör avräkning för skatt som erlagts i hemviststaten. Sverige tillämpar denna metod bl.a. i fråga om utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen till personer med hemvist i Spanien.
Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och återbetalning av svensk skatt
Personer bosatta utomlands beskattas med en definitiv källskatt på inkomst av tjänst enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). Detta innebär att skattskyldig som beskattas med tillämpning av denna lag och som uppbär inkomst på vilken omvänd avräkning ska tillämpas måste begära återbetalning av det belopp med vilket den svenska skatten ska sättas ned.
Motionen
I motion Sk309 av Hans Wallmark (m) anförs att tillämpningen av den s.k. SINK-lagen är ett stort problem för många svenska pensionärer som bor i Spanien. I många fall får den enskilde pensionären ligga ute med stora summor skatt innan han eller hon vid årets slut kan få sin skatt reglerad. Motionären anser att svenska staten bör driva på för att få till stånd ett nytt skatteavtal med Spanien. Målet måste vara en harmonisering där svenska pensionärer som bor i ett annat EU-land från svenskt håll beskattas lika oavsett land.
Utskottets ställningstagande
Av ovan lämnade redogörelse framgår att pensioner från Sverige som betalas ut till personer som är bosatta i Spanien ska beskattas endast i Spanien om pension utgår på grund av enskild tjänst. Socialförsäkringspension, dvs. garantipension (tidigare folkpension) och inkomstgrundad ålderspension (tidigare ATP) får beskattas i Sverige om mottagaren är svensk medborgare. Den svenska skatten är 25 % om beskattning sker enligt SINK-reglerna. Pensionerna får beskattas även i Spanien. Dubbelbeskattningen undanröjs i Sverige med s.k. omvänd avräkning, vilket innebär att Sverige ska avräkna den spanska skatten på dessa pensioner från den svenska skatten på samma pensioner. Skattskyldiga som beskattas med tillämpning av SINK och som uppbär inkomst på vilken omvänd avräkning ska tillämpas måste begära återbetalning av det belopp med vilket den svenska skatten ska sättas ned. Detta sammanhänger med att någon taxering inte sker av inkomst på vilken SINK är tillämplig och att avräkning av erlagd spansk skatt kan medges först sedan den spanska skatten betalats. Någon jämkning av den svenska skatten kan inte erhållas.
Dubbelbeskattningsavtalet med Spanien innehåller – som alla skatteavtal – vissa kompromisser som är ett resultat av att de avtalsslutande staterna har olika utgångspunkter och gjort olika prioriteringar vid avtalsförhandlingen. Sverige hävdar av både ekonomiska och principiella skäl rätten att beskatta pensioner som intjänats i Sverige och utbetalas från Sverige till mottagare i andra länder. Vanligen leder detta till att beskattningen i de andra länderna sätts ned i motsvarande mån. Spanien accepterade emellertid inte denna ordning utan insisterade på att få den primära beskattningsrätten till pensionerna. Som en eftergift gick Sverige med på att medge avräkning av den spanska skatten från den svenska skatten, dvs. omvänd avräkning.
Utskottet har förståelse för att nuvarande ordning kan upplevas som en onödig omgång och dessutom vara besvärlig för pensionärer med låga inkomster. Det är dock resultatet av den kompromiss som länderna nådde fram till när det gällde beskattningsrätten till bl.a. pensioner, och Sverige kan inte ensidigt göra någon ändring i nuvarande skatteavtal. Enligt utskottets mening skulle det också vara förenat med stora svårigheter att förändra reglerna så att avräkning kan medges innan den spanska skatten erlagts.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Öresundsavtalet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör beskattning av bemanningsföretag och omförhandling av den svensk-danska avtalet.
Skatteavtalet
Riksdagen godkände i juni 2004 ett avtal mellan Sverige och Danmark som löser vissa problem som kan uppstå vid tillämpningen av det nordiska skatteavtalet beträffande personer som arbetspendlar mellan Sverige och Danmark. Avtalet föreskriver vissa undantag från bestämmelserna i det nordiska skatteavtalet, bl.a. när det gäller beskattning av anställningsinkomster. Därutöver innehåller avtalet åtaganden från de båda staterna att medge avdrag för inbetalningar till pensionsordningar, avdrag för utgifter för resor över Öresundsbron samt ett åtagande om ett system för utjämning mellan Sverige och Danmark av vissa skatteintäkter. Avtalet innehåller också en överenskommelse om att efter två år utvärdera ordningen för utjämning, särskilt såvitt avser den del av kommunalskatten som tas ut för primärkommunernas räkning. Därefter sker en utvärdering av hela systemet vart femte år eller vid väsentliga förändringar av de båda ländernas skattesystem (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31).
Avtalet innehåller också en överenskommelse om att Sverige och Danmark ska inleda diskussioner för att överväga införande av nya bestämmelser eller ändring av bestämmelserna i avtalet eller ta initiativ till ändringar av det nordiska skatteavtalet om det skulle visa sig föreligga skattemässiga hinder för den fortsatta integrationen i Öresundsregionen.
Motionerna
I motion Sk486 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) anförs att regeringen bör inleda förhandlingar med Danmark för att få till stånd ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Danmark. Utgångspunkten bör vara att skatt ska betalas i bosättningslandet. Även i motionerna Sk478 av Johan Linander och Lennart Pettersson (c) och Sk225 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) begärs att regeringen tar initiativ till omförhandling av skatteavtalet mellan Sverige och Danmark. Enligt motionärerna är avtalet i sin nuvarande form till nackdel för Sverige.
I motion Sk289 av Olof Lavesson (m) anförs att det är en stor brist i det nordiska skatteavtalet att hänsyn inte tas till de särskilda förutsättningar som gäller för personaluthyrningsföretag (bemanningsföretag). I och med att bemanningsföretagen inte får utnyttja den s.k. montörregeln måste svensk personal som hyrs ut till Danmark betala skatt i Danmark från första dagen. Detta förhållande hindrar svenska bemanningsföretag från att bedriva uthyrningsverksamhet i Danmark. Motionären vill ändra på detta förhållande och förordar att regeringen ska verka för att undantaget från montörregeln när det gäller uthyrning av personal avskaffas.
Utskottets ställningstagande
Mellan Sverige och Danmark finns, som nyss nämnts, en utjämningsordning för skatteintäkter avseende arbetspendlare över Öresund. För taxeringsåret 2008 sände Sverige ett utjämningsbelopp om ca 78 miljoner kronor till Danmark och erhöll från Danmark ca 643 miljoner kronor. Det nettobelopp som Sverige erhöll är betydligt större än de belopp som erhållits under de föregående tre åren. Den främsta orsaken till ökningen är det växande antalet arbetspendlare till Danmark. En annan orsak är att Skatteverket har justerat vissa brister när det gällde urval och underlag, vilket medfört att de belopp som överförts till Danmark minskat.
De nettobelopp som Sverige hittills årligen erhållit från Danmark tillförs samtliga kommuner och landsting via anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Effekterna för kommunerna och landstingen av att personer som bor i ett land har arbetsinkomster i ett annat land ska analyseras av den parlamentariska kommitté som regeringen nyligen tillsatt för att utvärdera och utreda det kommunalekonomiska utjämningssystemet (dir.2008:110). Kommittén ska också överväga alternativa metoder att fördela det utjämningsbelopp som Sverige erhåller från Danmark till följd av utjämningsordningen mellan länderna. Därvid ska även beaktas motsvarande frågeställningar vad avser Finland och Norge.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns behov av något uttalande från riksdagen med anledning av motionerna Sk486, Sk478 och Sk225.
Den s.k. montörregeln eller 183-dagarsregeln i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet (artikel 15 punkt 2) innebär att en person som bor i Sverige ska beskattas i Sverige för inkomst som härrör från kortvarigt arbete i t.ex. Danmark om tiden han eller hon vistas i Danmark inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod. En annan förutsättning som också måste vara uppfylld är att arbetsgivaren som betalar ersättningen inte får ha hemvist eller fast driftsställe i Danmark. Montörregeln är dock inte tillämplig i fråga om uthyrning av personal. I uthyrningsfall beskattas inkomsten i Danmark (dvs. den stat där arbetet utförts) från första arbetsdagen. Sverige har, till skillnad från de övriga nordiska länderna, interna regler (lagen [1991:586] om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK) som överensstämmer med de i montörregeln uppställda villkoren. Detta innebär att en person som är bosatt i Danmark och arbetar vid ett danskt bemanningsföretag och utför verksamhet i Sverige inte behöver betala skatt i Sverige om vistelsen här i landet understiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod. Utskottet anser att den nuvarande ordningen innebär en olikhet i fråga om ländernas skatteanspråk som sedd från svensk horisont inte är helt tillfredsställande. Den danska lagstiftningen som möjliggör beskattning från första arbetsdagen i Danmark innebär också krångel och besvär för både företagen och de anställda.
Frågan om de s.k. bemanningsföretagens skatteförhållanden var uppe i de förhandlingar som resulterade i det ovan nämnda avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, dock utan att leda till någon överenskommelse i denna del. Frågan var även uppe till diskussion i en arbetsgrupp som år 2007 tillsattes av den svenske arbetsmarknadsministern och hans danska kollega i syfte att identifiera och ta bort hinder för en bättre integration i Öresundsregionen. Enligt arbetsgruppens rapport, Öresund – två länder en arbetsmarknad, som presenterades i december 2007, anser Danmark att nuvarande regler inte utgör något gränshinder, och man har därför inte för avsikt att ändra sina regler på området.
Utskottet konstaterar att regeringen fortlöpande följer frågan och att den varit uppe till diskussion med Danmark. Mot denna bakgrund finner utskottet det inte påkallat med något tillkännagivande till regeringen. Motion Sk289 avstyrks därför.
Skadeståndsersättning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om en översyn av skattereglerna i syfte att skapa en generell skattefrihet för ersättning för ideell skada.
Gällande rätt
Ersättning (skadestånd) för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig även om den inte utgår som livränta eller på grund av tjänst och oavsett om ersättningen utbetalas från försäkring eller direkt från den ersättningsskyldige. Om ett skadestånd utgör gottgörelse för själsligt lidande (t.ex. ärekränkning, sveda och värk eller lyte och men) är det att anse som ideellt skadestånd. Sådana engångsbelopp är undantagna från beskattning om de inte har ett sådant samband med en anställning att beloppen ändå är skattepliktiga. (Ideella skadestånd som saknar samband med skattepliktig verksamhet är således normalt skattefria. Det är först när skadeståndet har sin grund i ett anställningsförhållande som det anses utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.)
Enligt 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) har arbetstagare rätt till skadestånd om arbetsgivaren brutit mot lagen, såsom då arbetsgivare utan giltig grund sagt upp eller avskedat arbetstagaren. Regeringsrätten har konstaterat att allmänt skadestånd som utgått på grund av felaktig uppsägning enligt denna paragraf utgör skattepliktig inkomst av tjänst (RÅ80 1:10, RÅ87 ref. 10).
När det gäller sexuella trakasserier finns i jämställdhetslagen (1991:433) en skadeståndssanktionerad skyldighet för en arbetsgivare att vidta utredningsåtgärder och andra åtgärder vid ett påstående om att sådana trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte fullgör dessa skyldigheter, ska arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren för den kränkning som underlåtenheten innebär.
Kammarrätten i Göteborg har i en dom den 14 september 1999 funnit att en utgiven kompensation för själsligt lidande utgjorde skattepliktig inkomst av tjänst.
Motionen
I motion Sk372 av Ingemar Vänerlöv (kd) begärs en översyn av lagstiftningen i syfte att skattebefria all ersättning av ideell skada. Enligt motionären är det stötande att ersättning för ideell skada kan inkomstbeskattas.
Utskottets ställningstagande
Ideella skadestånd som saknar samband med skattepliktig verksamhet är normalt skattefria. Det är först när skadeståndet har sin grund i ett anställningsförhållande som det anses utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.
Frågan om att undanta ersättning för ideell skada från beskattning har avstyrkts av utskottet vid upprepade tillfällen, senast i betänkande 2007/08:SkU18. Utskottet ansåg, liksom tidigare, att starka kontrollskäl talar för att i princip alla ersättningar som en arbetsgivare betalar ut till en anställd ska vara beskattade. En skattefrihet för ideella skadestånd skulle mycket lätt kunna missbrukas, och möjligheterna att komma till rätta med ett sådant missbruk skulle vara begränsade. Utskottet framhöll också att nuvarande praxis, i fråga om beskattning av skadestånd som har sin grund i anställningsförhållanden, är känd, fungerar väl och låter sig förenas med de syften som ligger bakom de olika bestämmelserna om ersättning för ideell skada. Med hänvisning till de tidigare ställningstagandena avstyrker utskottet även den nu aktuella motionen om ändrade regler på detta område.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (s) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Christin Hagberg (s), Britta Rådström (s), Hans Olsson (s) och Birgitta Eriksson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inriktningen av skattepolitiken. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2008/09:Sk316, 2008/09:Sk328, 2008/09:Sk363, 2008/09:Sk436, 2008/09:Sk469 och 2008/09:Sk501 yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2008/09:K286 yrkande 1, 2008/09:Sk230, 2008/09:Sk256, 2008/09:Sk266, 2008/09:Sk272, 2008/09:Sk278, 2008/09:Sk280, 2008/09:Sk305, 2008/09:Sk333 yrkande 10, 2008/09:Sk339, 2008/09:Sk341, 2008/09:Sk374, 2008/09:Sk376, 2008/09:Sk378, 2008/09:Sk459, 2008/09:Sk462, 2008/09:Sk475, 2008/09:Sk479, 2008/09:Sk499, 2008/09:Sk505 yrkande 1, 2008/09:Sk508 och 2008/09:Sk509.
Ställningstagande
Socialdemokraternas mål är ett samhälle som bygger på idén om alla människors lika värde. Samhället ska utformas så att det finns plats för alla och så att ekonomiska och sociala skillnader utjämnas.
Stora förändringar har skett på skatteområdet sedan den borgerliga regeringen tillträdde hösten 2006. I pengar rör det sig om en sänkning av skatterna med ca 80 miljarder kronor. Följden av den förda politiken är att klyftorna i Sverige har vidgats. Den rikaste tiondelen av befolkningen får mer än 25 % av inkomstförstärkningarna, medan t.ex. pensionärerna, som utgör 24 % av befolkningen, endast får 11 %.
I samband med höstens budgetärende har vi redogjort för vårt budgetalternativ. Vårt förslag till skattepolitik redovisas i en avvikande mening i skatteutskottets yttrande 2008/09:SkU1y till finansutskottet över skattefrågor i budgeten för 2009. I motion Sk501 som är aktuell i detta ärende redovisar vi de riktlinjer inför en mer övergripande skatteöversyn som vi föreslår riksdagen att ställa sig bakom i ett tillkännagivande till regeringen. Vi anser att skatterna ska förändras så att de blir mer rättvisa och skattesystemet mer välfungerande. De övergripande utgångspunkterna för förändringen är att skatterna ska trygga finansieringen av den gemensamma välfärden, främja sysselsättning och tillväxt, vara likformig, omfördelande och reglerna tydligt och enkelt utformade. Personer med stora inkomster och förmögenheter ska betala mer i skatt än andra grupper. Det är viktigt att komma ihåg att skattesystemet och välfärden är två sidor av samma mynt. Den gemensamma välfärden finansieras med skatter, och systemet uppfattas som legitimt så länge välfärden kommer alla till del och håller god kvalitet.
Ett väl fungerande skattesystem ska vara likformigt och bygga på breda skattebaser och låga skattesatser samt på enkla och tydliga regler. Den borgerliga regeringens politik har gått i rakt motsatt riktning. Kortsiktighet har gått före långsiktighet. Särreglerna blir alltfler och krånglet ökar.
Regeringens s.k. jobbskatteavdrag syftar till att öka skillnaderna mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Effekten blir att den som blir sjuk, arbetslös, frånvarande på grund av arbetsskada eller går i pension inte bara får lägre inkomst – den får dessutom höjd skatt. Det ökar orättvisorna i samhället och drabbar alla som står utanför arbetsmarknaden. Dessutom är finansieringen djupt orättvis. Ett rättvist skattesystem gör inte en skillnad i beskattningen mellan arbetsinkomster och försäkringsinkomster eller mellan lön och uppskjuten lön, dvs. pension. Vid lika inkomster betalar pensionärer i dag mer i skatt än personer som arbetar. Detta är inte rimligt. Vi vill ge alla pensionärer minst 2 700 kr om året i sänkt skatt. Detta ska ses som ett första steg för att kompensera pensionärerna och minska klyftan mellan löneinkomster och pensioner. Ur ett principiellt perspektiv bör alla inkomster beskattas lika. Detta kräver dock en större översyn.
Breda och stabila skattebaser är också viktigt i en alltmer globaliserad värld. De ekonomiska aktiviteterna över gränserna ökar, vilket påverkar skattebaserna. Det internationella samarbetet behöver enligt vår mening utvärderas och utvecklas, samtidigt som skattepolitiken och finansieringen av våra välfärdssystem ska förbli en nationell angelägenhet. Breda och stabila skattebaser skapar också möjligheter till en långsiktigt mer uthållig och ambitiös fördelningspolitik. En annan viktig aspekt av den fördelningspolitik som vi står för är rättvisa mellan generationerna. Ofinansierade skattesänkningar ska därför inte förekomma.
Vad vi nu anfört om skattepolitikens inriktning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vi tillstyrker således motionerna Sk501 yrkandena 1 och 2, Sk316, Sk328, Sk363, Sk436 och Sk469. Övriga motionsyrkanden bör avslås av riksdagen.
2. | Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (v) |
| av Marie Engström (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inriktningen av skattepolitiken. Därmed bifaller riksdagen motion 2008/09:Sk333 yrkande 10 och avslår motionerna 2008/09:K286 yrkande 1, 2008/09:Sk230, 2008/09:Sk256, 2008/09:Sk266, 2008/09:Sk272, 2008/09:Sk278, 2008/09:Sk280, 2008/09:Sk305, 2008/09:Sk316, 2008/09:Sk328, 2008/09:Sk339, 2008/09:Sk341, 2008/09:Sk363, 2008/09:Sk374, 2008/09:Sk376, 2008/09:Sk378, 2008/09:Sk436, 2008/09:Sk459, 2008/09:Sk462, 2008/09:Sk469, 2008/09:Sk475, 2008/09:Sk479, 2008/09:Sk499, 2008/09:Sk501 yrkandena 1 och 2, 2008/09:Sk505 yrkande 1, 2008/09:Sk508 och 2008/09:Sk509.
Ställningstagande
I samband med höstens budgetärende har Vänsterpartiet redogjort för sitt budgetalternativ. Vårt förslag till skattepolitik redovisas i en avvikande mening i skatteutskottets yttrande 2008/09:SkU1y till finansutskottet över skattefrågor i budgeten för 2009. Målsättningen för vår skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. En hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden, som vi menar ska finansieras via skatterna. Framtidens skattesystem måste på ett bättre sätt än dagens kunna uppfylla de krav som måste ställas för att trygga välfärden och rättvisan och skapa förutsättningar för en nödvändig klimat- och miljöomställning.
Det systemskifte på skatteområdet som regeringen på kort tid genomfört har bidragit till att urholka skattebaserna. Dessutom är det fråga om en omvänd fördelningspolitik som gynnat inte bara höginkomsttagare utan också på ett påtagligt sätt ökat mäns nettoinkomster jämfört med kvinnors.
Vänsterpartiet har avvisat regeringens förslag om ett tredje steg i det s.k. jobbskatteavdraget och den kraftiga höjningen av nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt. Vi anser att det krävs en viss progressivitet i systemet för att det ska upplevas som rättvist och få acceptans. Vi förordar därför begränsningar i grundavdraget för dem som har höga inkomster och höjt grundavdrag för dem som har låga inkomster. På så sätt kan nya grupper som inte får del av regeringens jobbskatteavdrag få skattesänkningar. Det gäller t.ex. pensionärer och personer som har sjuk- eller arbetslöshetsersättning.
När det gäller skattesystemets utformning vill jag betona vikten av att eftersträva ett system som är enhetligt och likformigt och har få undantag. Systemet ska vara enkelt att förstå och tillämpa för den enskilda skattebetalaren. Ett likformigt skattesystem förhindrar också inlåsningseffekter och en snedvriden konkurrens.
Enligt min mening finns det anledning att känna oro för vad den borgerliga regeringens skattepolitik innebär för själva strukturen i skattesystemet. Utvecklingen har gått mot att utforma skatterna så att de riktar sig mot grupper av individer eller sektorer av näringslivet som gör att vi får fler undantag från en likformig beskattning. Detta bidrar i sin tur till omfattande gränsdragningsproblem och till att systemet blir svåröverskådligt. Det får också konsekvenser för Skatteverket som är i behov av ökade resurser för att kunna hantera ett alltmer svårbemästrat regelsystem. Krångliga skatteregler minskar människors möjligheter att göra rätt för sig. Att erbjuda alltfler selektiva lösningar och ständigt göra avsteg från principen om likformig beskattning har blivit den nuvarande regeringens kännemärke. Vänsterpartiet vill därför tydligt slå fast att skattesystemet bör vägledas av grundläggande principer om en neutral och likformig beskattning, breda skattebaser, enkla regler och därmed så få undantag som möjligt.
Vad jag nu anfört om skattepolitikens inriktning och om grundläggande principer för skattesystemet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag tillstyrker således motion Sk333.
3. | Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 – motiveringen (mp) |
| av Helena Leander (mp). |
Ställningstagande
Miljöpartiets mål för skattepolitiken är att de skatter som behövs för att finansiera den gemensamma välfärden ska tas ut på ett rättvist och rättssäkert sätt, där skatten beräknas utifrån bärkraft och på ett sätt som så långt som möjligt undviker snedvridningar i ekonomin. Det behövs en radikal skattepolitik som medverkar till ett hållbart samhälle. Skattepolitiken måste i större utsträckning än i dag anpassas efter de utmaningar som samhället står inför. Den mycket snäva syn på skattepolitiken som regeringen står för, där det överordnade målet tycks vara att sänka skattetrycket, ställer vi oss inte bakom.
I samband med höstens budgetärende har Miljöpartiet redogjort för sitt budgetalternativ. Vårt förslag till skattepolitik redovisas i en avvikande mening i skatteutskottets yttrande 2008/09:SkU1y till finansutskottet över skattefrågor i budgeten för 2009. Miljöpartiets förslag om kraftigt höjda klimat- och energiskatter innebär att vi inte anser att kraftigt höjda inkomstskatter är vare sig nödvändiga eller möjliga. Vår ambition är att vanliga löntagare med inkomster under 30 000 kr per månad inte bör få någon inkomstskattehöjning. Samtidigt är skatter ett viktigt sätt att omfördela resurser i samhället. Vi anser att jobbskatteavdraget bör trappas av vid inkomster över 30 000 kr per månad, och vi har tidigare motsatt oss regeringens förslag om en extra höjning av den nedre skiktgränsen för uttaget av statlig inkomstskatt. Vårt förslag bygger på det faktum att om jobbskatteavdraget har några positiva utbudseffekter så är det i de lägre inkomstklasserna. Resultatet av en sådan förändring som vi förordar ger också en bättre fördelningsprofil.
De reformer på skatteområdet som regeringen genomdrivit på kort tid är inte förenliga med vad vi menar vara en sund skattepolitik. Jag anser därför att det behöver göras en större översyn av skattesystemet. En sådan översyn bör förutom beskattningen av arbetsinkomster även omfatta fastighetsbeskattningen och kapitalbeskattningen liksom givetvis miljö- och energiskatterna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att riksdagen bör avslå samtliga i detta avsnitt behandlade motioner och motionsyrkanden.
4. | Förmån av fri bil eller cykel, punkt 3 (v) |
| av Marie Engström (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om slopad förmånsbeskattning av fri cykel. Därmed bifaller riksdagen motion 2008/09:T402 yrkande 7, bifaller delvis motionerna 2008/09:Sk219, 2008/09:Sk384 och 2008/09:T443 yrkande 4 och avslår motionerna 2008/09:Sk271, 2008/09:Sk356, 2008/09:Sk433 och 2008/09:T206 yrkandena 1 och 25.
Ställningstagande
Fler bör uppmuntras att ta cykeln till arbetet i stället för bilen. I likhet med vad som anförs i motion T402 anser jag att förmånsbeskattningen bör slopas i de fall en arbetsgivare förser sina anställda med cyklar. Inte heller bör arbetsgivaravgift betalas på förmånen. Jag föreslår ett tillkännagivande till regeringen. Härmed får även motionerna Sk219, Sk384 och T443 yrkande 4 anses tillgodosedda. Övriga motioner avstyrks.
5. | Förmån av fri bil eller cykel, punkt 3 (mp) |
| av Helena Leander (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förmån av fritt drivmedel och fri cykel. Därmed bifaller riksdagen motion 2008/09:T206 yrkandena 1 och 25, bifaller delvis motionerna 2008/09:Sk219, 2008/09:Sk384, 2008/09:T402 yrkande 7 och 2008/09:T443 yrkande 4 och avslår motionerna 2008/09:Sk271, 2008/09:Sk356 och 2008/09:Sk433.
Ställningstagande
För förmånstagaren är en tjänstebil i regel något billigare att köra än om han eller hon skulle bekosta bränslet själv. Om arbetsgivaren betalar bränslet för privat körning beskattas förmånen utifrån marknadsvärdet gånger 1,2, vilket innebär att det blir billigare att låta arbetsgivaren betala än att själv bekosta inköpet. I praktiken betalar förmånsbilisten (vid en marginalskatt på ca 50 %) bara 60 % av drivmedelspriset. Miljöpartiet vill ändra på detta så att drivmedel som betalas av arbetsgivaren inte blir billigare än om den anställde själv betalar bensinen etc. med egna pengar. I likhet med motionärerna bakom motion T206 anser jag att drivmedelsförmånen bör värderas till två gånger bränslepriset.
Olika förmåner och subventioner för miljöbilar kan i vissa fall ge konkurrensfördelar gentemot kollektiv-, cykel-, och gångtrafik. Som anförs i motion T206 bör regeringen göra en översyn av förmånerna och subventionerna på detta område i syfte att säkerställa att kollektivtrafiken prioriteras i första hand.
Vidare delar jag uppfattningen i motionerna Sk219, Sk384, T402 och T443 att en arbetsgivare bör få möjlighet att förse sina anställda med cykel utan att dessa beskattas för förmånen. Syftet är att stimulera till mer miljövänligt resande och ge incitament att ta cykeln till jobbet. Jag föreslår ett tillkännagivande till regeringen även i denna del.
6. | Fri parkering, punkt 4 (mp) |
| av Helena Leander (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förmån av fri parkering. Därmed bifaller riksdagen motion 2008/09:T206 yrkandena 3, 4 och 8.
Ställningstagande
Förmån av fritt garage eller fri parkering av förmånsbilar vid arbetsplats föranleder i dag inte någon beskattning utan anses ingå i bilförmånsvärdet. En sådan ordning är enligt min mening inte rimlig med tanke på att fri parkering, särskilt i stadskärnorna, kan värderas till betydande belopp. Jag föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att en särskild förmånsskatt bör tas ut på förmånen av fri parkering av förmånsbilar. Förmånen bör värderas till det pris som gäller för staden eller orten i fråga. Vidare anser jag att kontrollen av beskattningen av fri parkeringsplats bör skärpas.
För att främja kollektivtrafiken och göra det mindre attraktivt att använda bilen som färdmedel till och från arbetet anser jag att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som gör det möjligt för kommuner att ta ut en avgift av fastighetsägare som upplåtit mark eller byggnad för parkering av bilar.
Det sagda innebär att jag tillstyrker motion T206 yrkandena 3, 4 och 8.
7. | Reseavdrag, punkt 8 (mp) |
| av Helena Leander (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ett reformerat reseavdragssystem. Därmed bifaller riksdagen motion 2008/09:T206 yrkande 2 och avslår motionerna 2008/09:Sk210, 2008/09:Sk220, 2008/09:Sk304 yrkandena 1 och 2, 2008/09:Sk326, 2008/09:Sk360, 2008/09:Sk429, 2008/09:Sk442, 2008/09:Sk472, 2008/09:N279 yrkande 4 och 2008/09:A403 yrkande 10.
Ställningstagande
Jag delar uppfattningen i motion T206 om behovet av ett avståndsbaserat reseavdragssystem där valet av färdmedel inte spelar någon roll. Ett sådant system skulle innebära att kollektivtrafikresenären får lika stort avdrag som bilisten, även om det är billigare att åka kollektivt, och det kan därför väntas stimulera fler människor att välja att åka kollektivt. Om ett avståndsbaserat reseavdragssystem varken ska bli kostsammare än dagens system – vilket i sig är problematiskt ur miljösynpunkt eftersom det innebär ökade subventioner till resande – eller missgynna glesbygdsbor krävs att det går att finna något praktiskt genomförbart undantag för glesbygdsbor som inte skapar orättvisor och gränsdragningsproblem. Ifall detta skulle visa sig svårt vill jag därför hålla öppet för att glesbygdsbor kan komma att kompenseras utanför själva reseavdragssystemet, t.ex. genom någon form av lösning motsvarande det glesbygdsavdrag som Miljöpartiet var med och införde förra mandatperioden, men som nu avskaffats.
Vad jag nu anfört bör riksdagen med anledning av motion T206 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
8. | Kostnadsersättningar från kommun, punkt 10 (s, v, mp) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Christin Hagberg (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s) och Birgitta Eriksson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kostnadsersättningar från kommunen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2008/09:Sk205, 2008/09:Sk223, 2008/09:Sk321 och 2008/09:Sk367 samt avslår motionerna 2008/09:Sk206, 2008/09:Sk235, 2008/09:Sk275, 2008/09:Sk302, 2008/09:Sk312, 2008/09:Sk318, 2008/09:Sk440, 2008/09:Sk498 och 2008/09:C377.
Ställningstagande
Som anförs i motionerna finns det en stor grupp medborgare som i det tysta utför en viktig samhällelig insats mot en blygsam ersättning. Det handlar om personer som åtar sig uppdrag på frivillig basis som kontaktperson, stödfamilj, övervakare, god man etc. För att täcka de merkostnader som uppstår till följd av uppdraget erhåller dessa personer omkostnadsersättning från kommunen. Ersättningen är skattepliktig. Avdrag medges vanligtvis med belopp som motsvarar den erhållna ersättningen, med den begränsning som följer av 12 kap. 2 § IL. Fram till den 1 januari 2007 var beloppsgränsen, dvs. det icke avdragsgilla beloppet, 1 000 kr. Redan i sin första budgetproposition till riksdagen föreslog den borgerliga regeringen att beloppsgränsen för s.k. övriga utgifter skulle höjas till 5 000 kr. Bakgrunden till denna försämring var, liksom höjningen av gränsen för avdrag för arbetsresor och slopandet av avdragsrätten för fackförenings- och a-kasseavgifter, att finansiera jobbskatteavdraget. Ett annat argument var att förenkla Skatteverkets administration och kontroll av avdragen för övriga utgifter. Samtidigt infördes under 2007 en möjlighet till skattereduktion för personer som haft utgifter för städhjälp i hemmet med upp till 50 000 kr per beskattningsår. Detta, menar vi, är ett tydligt exempel på den borgerliga regeringens orättfärdiga politik och brådska med att driva igenom olika reformer. Den kraftiga höjningen av beloppsgränsen för avdrag innebär för många familjehemsföräldrar och andra frivilligarbetare att hela den erhållna kostnadsersättningen blir beskattad. För att inte omöjliggöra en framtida rekrytering till dessa viktiga uppdrag måste regeringen skyndsamt återkomma med ett förslag till lösning på problemet. Kostnadsersättningar som en kommun betalar till dagbarnvårdare är redan skattefria, och ett alternativ skulle kunna vara låta detta undantag från skatteplikt omfatta även kostnadsersättningar som betalas ut till frivilligarbetarna.
Vad vi nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Sk205, Sk223, Sk321 och Sk367 som sin mening ge regeringen till känna. Med detta får övriga motioner under detta avsnitt mer eller mindre anses tillgodosedda.
9. | Skattereduktion för hushållsarbete m.m., punkt 11 (s, v, mp) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Christin Hagberg (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s) och Birgitta Eriksson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattereduktion för hushållsarbete m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2008/09:Sk447 och avslår motionerna 2008/09:Sk227, 2008/09:Sk336, 2008/09:Sk375, 2008/09:Sk379, 2008/09:Sk403, 2008/09:Sk444 och 2008/09:Sk474.
Ställningstagande
Systemet med skattereduktion för utgifter för hushållsnära tjänster är en del i den orättvisa skattepolitik som förs av regeringen. Vi anser, nu liksom tidigare, att möjligheten till skattreduktion ska tas bort. Effekterna av avdragssystemet som hittills kan skönjas ger oss heller inga skäl att ändra vår uppfattning i denna fråga.
Avdraget gynnar personer med höga inkomster på ett otillbörligt sätt och innebär i realiteten att gemensamma resurser används för att ge skattefavörer år högavlönade, vilket är ett exempel på dålig fördelningspolitik. Skattereduktionen för hushållstjänster kommer inte heller att leda till den sysselsättningsökning som regeringen förutskickat.
Skattesubventionerade hushållstjänster löser inte heller problemet med den maktobalans som finns mellan kvinnor och män. Grundproblemet att män tar mindre ansvar för det gemensamma hemarbetet osynliggörs när en tredje part anställs för att utföra arbetet, med följden att maktobalansen mellan kvinnor och män cementeras ytterligare. Uppfattningen om vad som är manliga respektive kvinnliga arbetsuppgifter kvarstår.
Det är vidare fel att bekämpa problemen med skattefusk genom att införa nära nog skattebefrielse för tjänster som ofta köps svart. Det krävs andra åtgärder för att komma till rätta med skattefusk och skatteundandragande, och de positiva effekter som skattereduktionssystemet möjligen kan medföra står inte i rimlig proportion till det offentligas kostnad för vad som i realiteten är bidrag till förmögna hushåll. Däremot har systemet med skattereduktion för hushållsarbete konkreta negativa effekter, som bl.a. Skatteverket påtalat, genom att det innebär omfattande avgränsningsproblem och gränsdragningssvårigheter som öppnar för skattefusk. Det framstår numera som klart att det innebär merarbete och merkostnader för Skatteverket.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion Sk447 riktar ett tillkännagivande till regeringen om vad vi nu anfört. Till följd härav avstyrks motionerna om att även andra tjänster, t.ex. ROT-arbeten på bostadshus, ska föras in i systemet med skattereduktion för hushållstjänster.
10. | Fackföreningsavgift och a-kasseavgift, punkt 12 (s, v) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Christin Hagberg (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Hans Olsson (s) och Birgitta Eriksson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fackföreningsavgift och a-kasseavgift. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2008/09:Sk482 och 2008/09:A373 yrkande 3 och bifaller delvis motionerna 2008/09:Sk317 och 2008/09:Sk355.
Ställningstagande
Avdragsrätten för fackföreningsavgift och a- kassa infördes för att skapa skattemässig neutralitet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivarna har fortfarande möjlighet att göra avdrag för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer. Att som den borgerliga regeringen gjort ta bort arbetstagarnas rätt till avdrag ger olika förutsättningar för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Det har rubbat balansen på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt har avgifterna till a-kassan höjts och ersättningarna sänkts, vilket inneburit kraftiga försämringar för landets löntagare. Över 500 000 personer har tvingats lämna a-kassan och tusentals har begärt sitt utträde ur fackförbund för att få hushållsekonomin att gå ihop. Detta är mycket allvarligt särskilt i nuvarande lågkonjunktur.
Av dessa skäl anser vi att avdragsrätten ska återinföras och att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande om detta till regeringen.
Särskilda yttranden
1. | Reseavdrag, punkt 8 (v) |
| Marie Engström (v) anför: |
Dagens system för avdrag för resor till och från arbetet gynnar i första hand bilister (dvs. i huvudsak män). Vänsterpartiet har vid flera tillfällen förordat ett avståndsbaserat reseavdrag där valet av färdmedel inte ska spela någon roll. Jag står fast vid att en sådan omläggning bör göras och vill samtidigt betona vikten av att hänsyn tas till den som bor i glesbygd och inte har något alternativt färdsätt till den egna bilen.
2. | Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 13 (s, v) |
| Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Christin Hagberg (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Hans Olsson (s) och Birgitta Eriksson (s) anför: |
Enligt vår mening är det viktigt att det finns en demokratisk process bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete i kyrkliga organisationer, idrottsorganisationer, humanitära organisationer m.m. En avdragsrätt för gåvor till den här typen av verksamheter skulle minska utrymmet för det samhälleliga stödet och öka dessa viktiga verksamheters beroende av enskilda personers förmögenheter, förmåga och vilja att bidra.
Det är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att utgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att belasta Skatteverket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt vår mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål för en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen.
Vi är av dessa skäl inte beredda att medverka till en omläggning som innebär att gåvor till olika ändamål blir avdragsgilla.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2008
2008/09:K286 av Solveig Hellquist (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att följa upp riksdagens beslut från 2004 om nya regler avseende utlandsstationerades villkor och dess konsekvenser (UVA-avtalet). |
2008/09:Sk202 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för gåvor för att stärka den ideella sektorn.
2008/09:Sk205 av Helena Leander och Gunvor G Ericson (båda mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en skattebefrielse av omkostnadsersättningar för kommunala frivilligarbetare.
2008/09:Sk206 av Jan Ertsborn och Solveig Hellquist (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att omkostnadsersättningar från kommuner, landsting/regioner och staten ska göras skattefria.
2008/09:Sk209 av Cecilia Widegren (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om flexibilitet i utbetalning av pensionsförsäkringar.
2008/09:Sk210 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning för att se på bilkostnader för alla som bor på landsbygden.
2008/09:Sk211 av Finn Bengtsson och Helena Rivière (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en symbolisk skattereduktion vid organdonation.
2008/09:Sk215 av Cecilia Widegren (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om personligt avdrag för friskvård.
2008/09:Sk216 av Helena Bouveng (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta i beaktande att låta ridsport ingå i friskvård.
2008/09:Sk217 av Helena Bouveng (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för företag i samband med friskvård.
2008/09:Sk219 av Cecilia Magnusson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändrade skatteregler för arbetsgivare som uppmuntrar sina anställda att minska miljöpåverkan genom ändrade resvanor.
2008/09:Sk220 av Sten Bergheden (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra en översyn av reseavdragen för boende på landsbygden.
2008/09:Sk223 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om översyn av regelsystemet för kostnadsersättningar till frivilligarbetare.
2008/09:Sk225 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att omförhandla skatteavtalet mellan Sverige och Danmark.
2008/09:Sk227 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en skattereduktion för reparation, ombyggnad och tillbyggnad (ROT-avdrag).
2008/09:Sk229 av Jan-Evert Rådhström och Eliza Roszkowska Öberg (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förmånsbeskattning av mobiltelefon i tjänst.
2008/09:Sk230 av Björn Hamilton och Isabella Jernbeck (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.
2008/09:Sk235 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av kontaktpersoner eller gode mäns möjligheter till avdrag för omkostnader.
2008/09:Sk256 av Björn Hamilton (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om pensionärers beskattning.
2008/09:Sk266 av Patrik Forslund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvidga jobbskatteavdraget för ungdomar under 25 år.
2008/09:Sk271 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av regelverket för förmånsbeskattning av tjänstebilar.
2008/09:Sk272 av Finn Bengtsson och Karl Sigfrid (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av den s.k. värnskattens samhällsekonomiska konsekvenser.
2008/09:Sk273 av Christer Adelsbo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att skapa likvärdiga förutsättningar för den svenska idrotten.
2008/09:Sk275 av Solveig Zander (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att se över den lagstiftning som reglerar kostnadsersättningar och möjligheten till avdrag för kostnader i deklarationen.
2008/09:Sk277 av Claes Västerteg och Birgitta Sellén (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av idrottskonto.
2008/09:Sk278 av Nils Oskar Nilsson m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att på sikt genomföra ytterligare höjningar av grundavdraget för pensionärer.
2008/09:Sk280 av Cecilia Widegren och Ewa Thalén Finné (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för svenskar på internationella uppdrag.
2008/09:Sk289 av Olof Lavesson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om upphävande av undantaget i det nordiska sambeskattningsavtalet, artikel 15, vad gäller uthyrning av personal.
2008/09:Sk291 av Hillevi Engström m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av avdragsrätten för bidrag till välgörenhet.
2008/09:Sk302 av Karin Åström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över skatteregler och beloppsgränser för olika typer av frivilligarbetares kostnadsersättningar.
2008/09:Sk304 av Hans Backman m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att inräkna transporter till och från barnomsorgen i sträckan för reseavdrag. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reseavdraget bör räknas upp när bensinpriset stiger. |
2008/09:Sk305 av Hans Backman m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa individuella kompetenskonton.
2008/09:Sk309 av Hans Wallmark (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över SINK-skatten.
2008/09:Sk312 av Solveig Hellquist (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förstärkt familjehemsverksamhet.
2008/09:Sk314 av Gunnar Sandberg och Marie Nordén (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stationeringsort för förtroendevalda i landsting och kommuner.
2008/09:Sk316 av Alf Eriksson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att få bort åldersdiskrimineringen av pensionärer i beskattningen.
2008/09:Sk317 av Christina Oskarsson och Renée Jeryd (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av sänkta kostnader för medlemskap i a-kassa och fackförening.
2008/09:Sk318 av Christina Oskarsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att reglerna för skatt på omkostnader ses över i fråga om frivilliga samhällsarbetare.
2008/09:Sk321 av Marie Nordén m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över omkostnadsersättningar till kontaktpersoner enligt såväl LSS som socialtjänstlagen.
2008/09:Sk324 av Finn Bengtsson och Anne Marie Brodén (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om översyn av möjligheten till ett enskilt skatteavdrag för hälsofrämjande åtgärder.
2008/09:Sk326 av Matilda Ernkrans och Louise Malmström (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett nytt skatteavdrag för kollektivtrafikresande.
2008/09:Sk327 av Lars Wegendal (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förenkla idrottsföreningarnas skatteadministration.
2008/09:Sk328 av Phia Andersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lika skatteuttag oavsett skattebetalarens ålder.
2008/09:Sk333 av Marie Engström m.fl. (v):
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om enkelhet och grundläggande principer för skattesystemet. |
2008/09:Sk336 av Tomas Tobé (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvidga hushållsnära tjänster.
2008/09:Sk339 av Tomas Tobé (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga en skatteöversyn.
2008/09:Sk341 av Tomas Tobé (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.
2008/09:Sk355 av Ann-Christin Ahlberg och Sylvia Lindgren (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av sänkta kostnader för medlemskap i a-kassa och fackförening.
2008/09:Sk356 av Tommy Ternemar m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alkolås inte ska vara förmånsbeskattade.
2008/09:Sk360 av Marie Nordén m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteavdragets betydelse för dem som är beroende av bilresor till och från arbetet.
2008/09:Sk363 av Lennart Axelsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det orättvisa i att pensionärer och löntagare betalar olika skatt på samma inkomst.
2008/09:Sk367 av Marie Nordén m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att reglerna för skatt på omkostnader ses över i avsikt att justera avdragsgränsen för frivilliga samhällsarbetare.
2008/09:Sk372 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattefri ersättning.
2008/09:Sk374 av Anna König Jerlmyr (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av värnskatten.
2008/09:Sk375 av Anna König Jerlmyr (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av de tjänster som omfattas av avdraget för hushållsnära tjänster.
2008/09:Sk376 av Björn Leivik (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för sparande till hållbar utveckling.
2008/09:Sk378 av Anna König Jerlmyr (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av inkomstskattegränsen.
2008/09:Sk379 av Anna König Jerlmyr (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till införandet av ROT-avdrag.
2008/09:Sk384 av Oskar Öholm (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för friskvård.
2008/09:Sk391 av Katarina Brännström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för arbetsgivare i samband med all form av friskvård.
2008/09:Sk399 av Krister Hammarbergh (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den tid som en artist eller idrottsman får vistas i landet innan han eller hon anses vara bosatt i Sverige regleras. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den reglerade tiden fastställs till nio månader. |
2008/09:Sk402 av Krister Hammarbergh (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de idrotter som i dag undantas som avdragsgill friskvårdsförmån för anställda ska betraktas som motion och kunna erbjudas till de anställda med samma avdragsrätt som övriga idrotter eller annan tillåten friskvårdsverksamhet. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett högsta tillåtet avdragsgillt belopp införs per anställd när det gäller friskvårdsförmåner. |
2008/09:Sk403 av Elisabeth Svantesson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga införande av ROT-avdrag.
2008/09:Sk412 av Cecilia Widegren och Göran Montan (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ridsport och golf som del av friskvårdsförmånen.
2008/09:Sk415 av Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av avdragsrätten vid gåvor till oberoende forskning, kultur, vård och omsorg.
2008/09:Sk421 av Patrik Forslund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utförsåkning som friskvård.
2008/09:Sk429 av Lars U Granberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att man överväger olika åtgärder så att människor i lands- och glesbygd ska få ekonomiskt likvärdiga förhållanden med de pendlare som har en väl utbyggd kollektivtrafik.
2008/09:Sk433 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att premiera trafiksäkra och bränslesnåla fordon.
2008/09:Sk436 av Ann-Christin Ahlberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skattesatsen bör vara densamma oavsett om man yrkesarbetar, är pensionär eller är sjukskriven.
2008/09:Sk440 av Gunilla Tjernberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en snabb översyn i syfte att undanta familjehemsföräldrar från höjningen av gränsen för avdrag vid omkostnadsersättning.
2008/09:Sk441 av Dan Kihlström och Sven Gunnar Persson (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ökad mångfald för avdragsgill friskvård.
2008/09:Sk442 av Dan Kihlström och Gunilla Tjernberg (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att utarbeta en modell för ett schabloniserat reseavdrag för icke-arbetsresor.
2008/09:Sk443 av Anne Marie Brodén m.fl. (m, fp, c, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa kulturcheckar som anställningsförmån.
2008/09:Sk444 av Eva Johnsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av ROT-avdrag.
2008/09:Sk445 av Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer bör införas.
2008/09:Sk447 av Ann-Christin Ahlberg och Marie Nordén (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa skattereduktionen för hushållsnära tjänster.
2008/09:Sk459 av Karin Pilsäter (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reformera expertskatten.
2008/09:Sk462 av Karin Pilsäter (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en plan för att sänka den statliga inkomstskatten.
2008/09:Sk465 av Lars Lilja (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bostaden ska betraktas som tjänsteställe även för idrottsdomare och andra idrottsfunktionärer.
2008/09:Sk469 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättvis skatt.
2008/09:Sk472 av Louise Malmström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att göra gemensamma reseavdrag för föräldrar som delar på föräldraledigheten.
2008/09:Sk474 av Anne-Marie Pålsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ROT-avdrag.
2008/09:Sk475 av Anne-Marie Pålsson och Göran Lindblad (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.
2008/09:Sk478 av Johan Linander och Lennart Pettersson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör initiera en omförhandling av det dansk-svenska skatteavtalet.
2008/09:Sk479 av Lennart Pettersson m.fl. (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteavdrag i deklarationen för kostnader i samband med inkomsternas förvärvande.
2008/09:Sk482 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att sänka kostnaderna för medlemskap i a-kassa och fackförening.
2008/09:Sk486 av Leif Pagrotsky m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att regeringen förhandlar fram ett nytt skatteavtal med Danmark.
2008/09:Sk494 av Staffan Anger (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattereduktion för donationer till forskning.
2008/09:Sk498 av Inger Davidson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över konsekvenserna av begränsningarna i avdragsrätten för personer med frivilliguppdrag samt familjehemsföräldrar.
2008/09:Sk499 av Inger Davidson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta det utökade jobbskatteavdraget utgå från den dag man fyller 65 år.
2008/09:Sk501 av Lars Johansson m.fl. (s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utmaningar och utvecklingsdrag som kommer att ha konsekvenser för framtidens välfärd. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättvisa och jämlikhet ur ett skatteperspektiv. |
2008/09:Sk505 av Annie Johansson och Fredrick Federley (båda c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utredande av en samordnad platt skatt. |
2008/09:Sk508 av Anna Tenje och Finn Bengtsson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna till avdragsrätt för barnkonton.
2008/09:Sk509 av Göran Thingwall och Marianne Watz (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattebefrielse på arbete efter 73 års ålder.
2008/09:C377 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för en sänkning av gränsen för kostnadsersättning vad avser gode män.
2008/09:T206 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp):
1. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att förändra förmånsvärdet för fritt drivmedel så att drivmedel som betalas av arbetsgivaren inte blir billigare än om en privatperson gör motsvarande tankning med skattad inkomst. |
2. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till förändrat regelverk kring reseavdraget så att det blir avståndsbaserat och oberoende av färdmedel. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av beskattningen av förmånsbilar utifrån ett klimatperspektiv. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör låta skärpa kontrollen av beskattningen av fri parkeringsplats. |
8. | Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om lagändring så att utrymme skapas för kommuner att ta ut en avgift av fastighetsägare för parkering, enligt brittisk eller australisk modell. |
25. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av förmåner till miljöbilar för att säkerställa att kollektivtrafiken prioriteras i första hand. |
2008/09:T402 av Peter Pedersen m.fl. (v):
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att slopa arbetsgivaravgiften och förmånsbeskattningen för cykel i de fall där arbetsgivare stimulerar sin personal att i stället för bil ta cykel till arbetsplatsen. |
2008/09:T443 av Désirée Pethrus Engström (kd):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppgift att göra cyklar avdragsgilla för att minska antalet resor med bil och för att främja folkhälsan. |
2008/09:N279 av Anita Brodén och Nina Larsson (båda fp):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pröva möjligheten till avdragsrätt för resor också gällande resor till och från barnomsorg. |
2008/09:A373 av Lars Ohly m.fl. (v):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra avdragsrätten för medlemskap i a-kassa och fackförbund fr.o.m. den 1 januari 2009. |
2008/09:A403 av Ulf Holm m.fl. (mp):
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda införandet av avdragsrätt för cykelresor till och från jobbet samt för kostnader för hälsovård. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda införandet av avdragsrätt för friskvård. |