2008/09:NU5 Regelförenklingsarbetet

Näringsutskottets betänkande 2008/09:NU5
Regelförenklingsarbetet

Sammanfattning

Utskottet har inget att erinra mot regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 2007/08:131. Skrivelsen bör därmed läggas till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet framhåller att regelförenklingsarbetet är centralt för att målet för näringspolitiken – att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag för att därigenom bryta utanförskapet – ska kunna nås. Enligt utskottets mening är ett målinriktat och ambitiöst arbete med regelförenkling därför av stor betydelse. Utskottet bedömer att de fem verktyg som regeringen använder i regelförenklingsarbetet – mätningar av företagens administrativa kostnader, förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning, Regelrådet, samråd med näringslivet och en handlingsplan – är väl ägnade att åstadkomma resultat när det gäller regelförenkling. Det är därför av stor vikt att Regelrådet snarast tillsätts och att samtliga verktyg kommer i bruk.

I tre reservationer (s; v; mp) kritiseras regeringens regelförenklingsarbete från olika utgångspunkter och framförs förslag till åtgärder.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regelförenklingsarbetet

Riksdagen avslår motionerna 2006/07:N230, 2006/07:N324, 2006/07:N344 yrkande 6, 2007/08:N16, 2007/08:N17 yrkandena 1 och 2, 2007/08:N218, 2007/08:N290, 2007/08:N323 yrkande 4, 2007/08:N346 yrkande 8, 2007/08:N352, 2007/08:N390, 2007/08:N397 och 2007/08:A400 yrkande 10 och lägger skrivelse 2007/08:131 till handlingarna.

Reservation 1 (s)

Reservation 2 (v)

Reservation 3 (mp)

Stockholm den 2 oktober 2008

På näringsutskottets vägnar

Karin Pilsäter

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Pilsäter (fp), Tomas Eneroth (s), Björn Hamilton (m), Hans Rothenberg (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Maria Plass (m), Jan Andersson (c), Alf Eriksson (s), Marie Weibull Kornias (m), Karin Åström (s), Mikael Oscarsson (kd), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Staffan Anger (m), Eva-Lena Jansson (s), Maria Lundqvist-Brömster (fp) och Lage Rahm (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels skrivelse 2007/08:131 om regelförenklingsarbetet,

dels två motioner som väckts med anledning av skrivelsen,

dels tre motioner från allmänna motionstiden 2006,

dels åtta motioner från allmänna motionstiden 2007.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger regeringens skrivelse om regelförenklingsarbetet till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden avslås av riksdagen. Enligt utskottets mening är ett målinriktat och ambitiöst arbete med regelförenkling av stor betydelse för att målet för näringspolitiken ska kunna nås. Utskottet framhåller vikten av att Regelrådet snarast tillsätts och att samtliga de fem verktyg som regeringen använder i regelförenklingsarbetet kommer i bruk.

Jämför reservationerna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Regeringens skrivelse

Inledning

I skrivelsen, som avlämnades till riksdagen i april 2008, lämnar regeringen en redogörelse för regelförenklingsarbetet under följande rubriker: Fem centrala verktyg i regelförenklingsarbetet, Regeringens handlingsplan och Regelförenklingsarbetet ur ett internationellt perspektiv. Regeringen har som mål att minska företagens administrativa kostnader till följd av statliga regler med minst 25 % till hösten 2010. Syftet är att skapa en märkbar förändring i företagens vardag.

Fem centrala verktyg i regelförenklingsarbetet

De fem centrala verktygen i regelförenklingsarbetet är mätningar av företagens administrativa kostnader, förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning, ett regelråd, samråd med näringslivet och en handlingsplan.

Mätningar av företagens administrativa kostnader startade år 2004. Vid utgången av februari 2008 fanns mätresultat för ett tjugotal regelområden. Ett av syftena med mätningarna har varit att räkna fram en s.k. nollbas, varmed avses det index mot vilket målet med 25 % minskade kostnader till hösten 2010 kan avläsas. Tiden för nollbasen är satt till år 2006 (månadsskiftet juni/juli 2006). Mätarbetet, som på regeringens uppdrag utförs av Verket för näringslivsutveckling (Nutek), görs med hjälp av den s.k. standardkostnadsmetoden som utvecklats i Nederländerna. Nutek har också haft i uppdrag att ta fram indikatorer som ska komplettera mätningarna av företagens administrativa kostnader. Uppdraget redovisades i mars 2008. I rapporten Indikatorer för uppföljning av regelförenklingsarbetet (infonr 040-2008) lämnas förslag om indikatorer på ett stort antal områden, t.ex. kundnöjdhet, myndighetens service och myndighetens handläggningstider.

Förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning beslöts i december 2007. Syftet med en konsekvensutredning är bl.a. att så långt det är möjligt försäkra sig om att regleringen verkligen behövs, att den löser det aktuella problemet samt att få ett allsidigt underlag för bedömningen av de kostnader och andra effekter, t.ex. miljömässiga och sociala, som regeln kan medföra. En särskild paragraf (7 §) tar sikte på det fall förslaget till reglering har effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Nutek och Ekonomistyrningsverket har i uppgift att verka för metodutveckling och rådgivning, varvid Nutek ska vara samordnande. Riktlinjer för arbetet med konsekvensutredningar i Regeringskansliet kommer att utfärdas.

Inrättandet av ett regelråd aviseras i skrivelsen. Regeringen beslöt senare i maj 2008 om direktiv för detta (se vidare under avsnittet Vissa kompletterande uppgifter i det följande).

När det gäller samråd med näringslivet redovisas i skrivelsen de aktiviteter på området som olika departement och myndigheter genomfört.

Regeringens handlingsplan redovisas i nästa avsnitt.

Regeringens handlingsplan

Handlingsplanen för regelförenklingsarbetet baseras på underlag från 12 departement och 52 myndigheter och omfattar 600 åtgärder. Nära 200 åtgärder genomförs, planeras eller utreds av regeringen och över 400 åtgärder av myndigheter under regeringen. I skrivelsen redovisas ett urval av åtgärder som genomförts eller som planeras. I handlingsplanen ingår 400 åtgärder som planeras år 2008 och framåt, varav närmare 200 är inriktade på att minska administrativa kostnader, 70 på bättre service och tillgänglighet samt 20 på förkortade handläggningstider. Av handlingsplanens totalt 600 åtgärder avser 100 förenkling av gemenskapsrätt och 100 elektroniska tjänster. I skrivelsen lämnas vidare en beskrivning av regelförenklingsarbetet för de olika departementen, varvid det redogörs för inriktning, prioriteringar och viktigare insatser. En sammanställning av samtliga åtgärder och förslag till ytterligare regelförenkling i handlingsplanen har offentliggjorts på regeringens hemsida.

Regelförenklingsarbetet ur ett internationellt perspektiv

När det gäller regelförenkling inom EU redovisas i skrivelsen att Europeiska kommissionen hösten 2005 presenterade sitt första rullande förenklingsprogram (KOM/2005/535) som uppdaterades genom nya initiativ i november 2006 (KOM/2006/689, 690 och 691). Det handlar i första hand om att förenkla gällande regler, höja kvaliteten på och öka användningen av konsekvensanalyser när nya regler utarbetas samt minska den administrativa bördan för företagen. Åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa bördor antogs av kommissionen i januari 2007 (KOM/2007/23) och av Europeiska rådet i mars 2007. Rådet enades om att administrativa bördor hänförliga till EG:s regelverk bör minskas med 25 % till år 2012. Rådet uppmanade vidare medlemsstaterna att sätta motsvarande mål på nationell nivå, vilket hittills har gjorts av tolv medlemsstater, däribland Sverige. Våren 2007 presenterades tio insatser (”fast-track actions”), vilka förväntas minska företagens administrativa kostnader med i storleksordningen 1,3 miljarder euro. Kommissionen lanserade i mars 2008 elva nya insatser som förväntas minska företagens administrativa kostnader med ca 1 miljard euro.

Dessutom genomförs mätningar av företagens administrativa kostnader enligt den tidigare nämnda standardkostnadsmodellen inom 13 olika områden som tillsammans bedöms stå för ca 80 % av den administrativa bördan. En fristående konsekvensbedömningsnämnd inrättades av kommissionen i november 2006. Nämnden ger råd och rekommendationer i fråga om kvaliteten på av kommissionen genomförda konsekvensanalyser. Kommissionen inrättade härutöver i augusti 2007 en ny s.k. högnivågrupp som ska ge råd till kommissionen i det fortsatta regelförenklingsarbetet. Vidare lanserade kommissionen i september 2007 en ny webbplats, där förslag och synpunkter på förenklingsåtgärder kan lämnas.

Beträffande regelförenkling inom OECD redogörs i skrivelsen för OECD:s granskning av Sverige ur ett regelreformeringsperspektiv, vilken pågick från hösten 2005 till december 2006. OECD presenterade sin slutrapport (Sweden – Achieving Results for Sustained Growth) i mars 2007 vid ett seminarium anordnat av näringsutskottet. Rapporten innehåller ett antal rekommendationer om hur det svenska regelreformeringsarbetet kan förbättras i olika avseenden. Ett flertal av rekommendationerna har hörsammats i varierande utsträckning – regelförenklingsarbetet har intensifierats; bättre fokus och ledarskap finns i regelförenklingsarbetet genom bl.a. inrättande av nya samråds- och arbetsgrupper (statssekreterargrupp, interdepartemental arbetsgrupp och flera samrådsgrupper med näringslivet); arbete pågår med att inrätta Regelrådet; ett förbättrat system för konsekvensanalyser har införts genom den tidigare nämnda förordningen. OECD kommer att granska regelreformeringsaspekter i de 15 ”gamla medlemsstaterna” (däribland Sverige), under våren 2008 till hösten 2009, efter modell av en liknande granskning som genomfördes i 10 ”nya medlemsstater” under mars 2005 till oktober 2006 inom ramen för ett gemensamt program mellan EU och OECD. En utgångspunkt för den kommande granskningen är OECD:s tidigare granskning av medlemsstaterna ur ett regelreformerings-perspektiv.

Motionerna

Inledning

Två motioner har väckts med anledning av skrivelsen. I betänkandet behandlas dessutom tre motioner från allmänna motionstiden 2006 och åtta motioner från allmänna motionstiden 2007. I den följande redovisningen har motionerna grupperats under två rubriker – Allmänt om regelförenkling och Regelförenkling inom EU.

Allmänt om regelförenkling

I motion 2007/08:N17 (s), som väckts med anledning av regeringens skrivelse, begärs två tillkännagivanden – om att en regelrevision ska genomföras och att konsekvensutredningar ska genomföras även av regeringen. Motionärerna menar att mer tid och omsorg bör ägnas åt regelarbetet inför propositioner och liknande. En åtgärd skulle kunna vara att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning efter en regelrevision av de förslag som lämnats till riksdagen hittills under mandatperioden. Motionärerna anser vidare att även regeringen, liksom myndigheterna, vid utformandet av regler och lagar bör genomföra och redovisa konsekvensutredningar enligt förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Tillsättandet av ett regelråd är, enligt motionärerna, ett exempel på att regeringens handlingsplan missar kärnan i ett framgångsrikt förenklingsarbete, nämligen att få alla myndigheter och departement att tänka rätt från början i stället för att tillämpa en modell med efterhandsprövning. Eftersom tiden börjar bli knapp för att nå målet om en 25 % lägre administrativ kostnad till år 2010 är Socialdemokraterna dock beredda att pröva regeringens förslag om ett regelråd.

I två motioner från Socialdemokraterna från allmänna motionstiden 2007 – motionerna 2007/08:A400 och 2007/08:N346 – begärs, med likartade motiveringar, tillkännagivanden om att det ska göras enklare att starta och driva företag respektive om konkreta åtgärder för regelförenklingar. Enligt motionärerna ska det vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Regelverket ska vara tydligt och regelbördan successivt minska, sägs det. Myndigheternas och kommunernas handläggningstider ska kortas och samhällets service förbättras. Det är särskilt viktigt att minska administrationen för små och medelstora företag. Motionärerna menar att regeringen inte har vidtagit några konkreta åtgärder utan i stället infört handlingsplaner och nya administrativa organisationer i form av ett regelråd. Dessutom har regelkrånglet ökat genom nya och konkurrenssnedvridande regler för arbetsgivaravgifter.

Ett tillkännagivande om behovet av regelförenklingar för det svenska nyföretagandet i syfte att skapa positiva incitament för entreprenörer och innovatörer föreslås i motion 2006/07:N230 (m) från allmänna motionstiden 2006. Motionären hänvisar till undersökningar som har pekat på att den administrativa bördan för företagen årligen kostar 40–60 miljarder kronor och att den beräknade totala samhällsekonomiska kostnaden är 140 miljarder kronor.

Antalet myndigheter som kräver in uppgifter från företagen bör minska så att dubbelarbete och administrativa kostnader kan minska, anförs det i motion 2007/08:N218 (m). Där erinras det om att svenska företag enligt Näringslivets regelnämnd årligen fyller i 94 miljoner blanketter, och att det som främst upplevs som ett problem är att olika myndigheter har samma eller snarlika uppgiftskrav på företagen. Motionären anser att en förändring som bör diskuteras är att en myndighet, t.ex. Statistiska centralbyrån eller Skatteverket, ges i uppgift att svara för samtliga statliga myndigheters uppgiftskrav på företagen. En myndighet bör inte få ställa nya uppgiftskrav på företag, innan myndigheten har undersökt om de berörda uppgifterna finns tillgängliga hos en annan myndighet. Likartade synpunkter framförs i motion 2007/08:N352 (m), i vilken föreslås att det ska inrättas ett centralt uppgiftsregister för myndigheter med uppgiftskrav på företag. Genom ett sådant register ska näringsidkare även kunna få information om vilken typ av krav som ställs och handledning i frågor som rör regeltillämpning. Syftet är att det endast ska behövas en instans oberoende av en regels karaktär.

Det bör vidtas åtgärder för att kraftigt minska regelbördan för företagen, anförs det i motion 2007/08:N397 (m). Inom ramen för en sådan översyn bör även möjligheterna att förenkla de s.k. 3:12-reglerna ses över. En uppskattning gjord av Näringslivets regelnämnd visar att det kostar ca 1,5 miljarder kronor årligen för företagarna att efterleva dessa regler, säger motionären.

I motion 2007/08:N16 (v), som väckts med anledning av regeringens skrivelse, begärs ett tillkännagivande om regelförenklingsarbetet. Motionärerna välkomnar en del av de regelförenklingar som redovisas i skrivelsen men påpekar samtidigt att regeringen har ökat regelbördan på andra områden. Regeringens linje är att den kvantitativa regelbördan ska minskas men bortser från att kvalitativa mål är väl så viktiga, hävdar motionärerna.

Miljöpartiet instämmer med regeringen i att ett övergripande mål om en minskning med 25 % av företagens administrativa börda sätts för mandatperioden, sägs det i motion 2006/07:N344 (mp) som väcktes under den allmänna motionstiden 2006. I motionen efterfrågas ett nytt regelverk om konsekvensanalyser av nya regler som påverkar små och medelstora företag.

I ytterligare en motion från Miljöpartiet – motion 2007/08:N323 som väcktes under den allmänna motionstiden 2007 – begärs ett tillkännagivande om konsekvensanalyser av nya regler och tillsättande av ett regelråd. De åtgärdsförslag för minskad regelbörda som regeringen presenterade i budgetpropositionen för år 2008 är långt ifrån tillräckligt långtgående, och de uppfyller inte den överenskommelse som Miljöpartiet medverkade till för fyra år sedan, säger motionärerna. De bedömer att målet om en minskning av regelbördan med 25 % till år 2010 inte kommer att uppnås med den takt som regeringen satt upp. En åtgärd som snarast bör vidtas är införande av ett uppgiftskravsregister för företag som hindrar flera myndigheter från att kräva in samma eller snarlika uppgifter från företag, föreslår motionärerna. De vill också att ett nytt regelverk kring konsekvensanalyser av nya regler som påverkar små och medelstora företag genomförs omgående. De stöder slutligen att ett regelråd tillsätts men anser att rådet bör vara permanent för att förhindra att regelbördan för företagen åter ökar efter att målet för år 2010 nåtts.

Regelförenkling inom EU

Regeringen bör göra en översyn av vad EU:s regelverk kostar det svenska näringslivet totalt och för olika branscher, anförs det i motionerna 2006/07:N324 (m) och 2007/08:N390 (m) som väcktes under de allmänna motionstiderna 2006 respektive 2007 av samme motionär och med samma motivering. I en sådan översyn bör även göras en beräkning av hur stor del av näringslivets regelbörda som härstammar från EU. Regeringen bör utifrån dessa uppgifter, tillsammans med näringslivet, upprätta en lista över EU-lagar som bör förenklas eller avskaffas, föreslår motionären.

I motion 2007/08:N290 (m) begärs ett tillkännagivande om att Sverige aktivt ska verka för att minska EU:s regelverk för företagande. Enligt organisationen Företagarna regleras 60 % av regelverket kring företagande av EU, påpekar motionärerna. De anser att det vore lämpligt att sätta som mål att för varje ny regel eller förordning som införs ska motsvarande antal avvecklas. Därutöver bör också ett mål sättas för hur byråkratin ska minska, t.ex. att EU:s regelbörda för företagande minskas motsvarande 5% per mandatperiod, föreslår motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen beslöt hösten 2002 (bet. 2002/03:NU1, rskr. 2002/03:74) – med bifall till en reservation (m, fp, kd, c, mp) – om ett uttalande till regeringen om en intensifiering av regelförenklingsarbetet. Det rörde sig om en genomgång under den dåvarande mandatperioden av det regelverk som berör företagandet, uppsättande av ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet, åtgärder för en påtaglig minskning av företagens kostnader för regelverket under mandatperioden, framtagande av ett mått som visar hur regelbördan utvecklas, ökning av takten i regelförenklingsarbetet redan under år 2003, inlämnande av anmälan till OECD med begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige, uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i samband med administration av företagsstart samt tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots vid företagskontakter.

Riksdagen gjorde även våren 1999 ett uttalande till regeringen om att det behövdes ytterligare åtgärder för att intensifiera regeringens arbete på regelförenklingsområdet (bet. 1998/99:NU6). För att utvecklingen i fråga om regelförenklingar kontinuerligt ska kunna följas ansåg utskottet att regeringen bör lämna en årlig redogörelse till riksdagen om regelförenklingsarbetet. Ett mål för regelförenklingsarbetet borde formuleras. Utskottet framhöll vidare vikten av att den befintliga regelmassan – och inte bara nya regler – uppmärksammas. I en reservation (m, kd, c, fp) föreslogs ett riksdagsuttalande med krav på ett flertal omedelbara åtgärder på regelförenklingsområdet.

Utskottet behandlade senast frågan om regelförenkling våren 2006, med anledning av den dåvarande regeringens skrivelse med redogörelse för regelförbättringsarbetet (skr. 2005/06:49) och ett flertal motioner (bet. 2005/06:NU10). Utskottet framhöll att regelförbättringsarbetet är av största vikt för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas som företagarnation och ansåg att det verkade finnas goda utsikter för att de mål och ambitioner som hade uttryckts i riksdagens tillkännagivande hösten 2002 om intensifiering av regelförenklingsarbetet skulle kunna uppnås. I en reservation (m, fp, kd, c) kritiserades regeringens regelförenklingsarbete och efterfrågades en ytterligare intensifiering av detta arbete. Riksdagen följde utskottet.

Regelrådet

Regeringen fattade i maj 2008 beslut om direktiv för Regelrådet – ett råd för granskning av nya och ändrade regler som påverkar företagens regelbörda. Enligt direktiven (dir. 2008:57) ska ett för regeringen och förvaltningsmyndigheter under regeringen rådgivande organ, Regelrådet, inrättas för att bistå regelgivarna i arbetet med regelförenklingar för företagen. I Regelrådet ska ingå representanter med särskild erfarenhet av reglers effekter för företagen. Till Regelrådet ska knytas ett sekretariat.

Regelrådet ska granska utformningen av förslag till nya och ändrade regler som kan få effekter av betydelse för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Regelrådet ska ta ställning till om regelgivarna genomfört föreskrivna konsekvensutredningar och bedöma om nya och ändrade regler utformas så att de uppnår sitt syfte på ett enkelt sätt till en, relativt sett, låg administrativ kostnad för företagen. Regelrådet ska även bedöma konsekvensutredningarnas kvalitet samt följa utvecklingen inom regelförenklingsområdet och lämna information och råd som kan främja en kostnadsmedveten och effektiv regelgivning.

Regelrådet ska bedriva sin verksamhet t.o.m. den 31 december 2010.

Inom Näringsdepartementet pågår arbete med tillsättande av Regelrådet. Rådet ska bestå av tre ledamöter, tre suppleanter och ett kansli. Medel har budgeterats med 10 miljoner kronor per år under den tid rådet ska verka.

Uppföljning av regelförenklingsarbetet

Nutek gjorde i juni 2008, på regeringens uppdrag, en uppföljning av utvecklingen av kostnaden för företagens administrativa bördor från sommaren 2006 (nollbasen) till den 31 december 2007. Uppföljningen baserades på både den nuvarande och den tidigare regeringens lagstiftning. Den administrativa kostnaden har under den angivna perioden ökat med 2 230 miljoner kronor. Skatteområdet svarar för nästan 70 % av den ökade kostnaden. Därefter följer finansområdet (ca 15 %), associationsrätt (ca 8 %) och kommunikation (ca 7 %). För 5 av de 17 områdena noteras minskade kostnader.

Uppdrag avseende handlingsplanen för regelförenkling

Regeringen beslöt i juli 2008 att ta fram underlag till regeringens handlingsplan för regelförenkling (N2008/4837/MK). Enligt uppdraget ska Regeringskansliet departementsvis ta fram underlag till en uppdatering av handlingsplanen, och ett fyrtiotal myndigheter ska inom sina respektive ansvarsområden bistå ansvarigt departement i arbetet med att uppdatera departementets arbetsplan. Myndigheterna ska lämna sin redovisning senast den 22 december 2008 och departementen ska lämna en redovisning av sitt underlag till Näringsdepartementet senast den 2 mars 2009.

EU:s regelverk

I några motioner framförs synpunkter på regelförenkling inom EU. I nyssnämnda uppdrag avseende handlingsplanen för regelförenkling ingår som en särskild punkt hur de olika departementen avser att ta till vara möjligheter till undantag för små och medelstora företag som finns i EG-direktiv och i förekommande fall andra EG-rättsakter. Departementen ska även inom sina respektive ansvarsområden identifiera regler på EU-nivå som skulle kunna förenklas för att minska de administrativa kostnaderna för företagen.

Företagens uppgiftslämnande

Införande av ett uppgiftskravsregister för företag efterfrågas i några motioner. I uppdraget avseende handlingsplanen för regelförenkling ingår som en särskild punkt att de berörda myndigheterna ska redovisa existerande samarbeten och identifiera möjliga samarbeten med andra myndigheter vid uppgiftsinhämtning från företag. Konkreta förslag ska lämnas på hur myndigheterna kan samverka och koordinera sitt arbete för att minska den administrativa bördan för företagen vid uppgiftslämnande.

Regeringen gav i slutet av september 2008 Bolagsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till att minska företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter. Syftet är att minska de administrativa kostnaderna för företag. Som utgångspunkt för arbetet ska användas en rapport som Patent- och registreringsverket lämnade år 2000 med förslag till ett samordnat uppgiftskravsregister för företagsdata. En uppdatering av omfattningen av myndigheternas uppgiftsinhämtning och kartläggning avseende vissa andra länder ska göras. Förslag ska lämnas till hur företagens uppgiftslämnande kan minska genom ökad samordning mellan statliga myndigheter. Utgångspunkten är att företagen bara ska behöva lämna en uppgift en gång till statliga myndigheter. För- och nackdelar med förslagen samt de sekretessfrågor som förslagen väcker ska redovisas. Bolagsverket ska samråda med Nutek, Verket för förvaltningsutveckling, Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Jordbruksverket och Datainspektionen samt de intressenter i övrigt som Bolagsverket finner lämpliga. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2009.

Konsekvensutredningar inom Regeringskansliet

I motion 2007/08:N17 (s) föreslås att även regeringen, liksom myndigheterna, vid utformandet av regler och lagar bör genomföra och redovisa konsekvensutredningar i enlighet med förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. I skrivelsen aviserades att riktlinjer för arbetet med konsekvensutredningar i Regeringskansliet skulle komma att utfärdas.

Senare i juni 2008 utfärdade en statssekreterargrupp, bestående av nio statssekreterare från Statsrådsberedningen och Justitie-, Social- Finans-, Jordbruks-, Miljö-, Närings-, Integrations- och jämställdhets- samt Arbetsmarknadsdepartementen, riktlinjer för arbetet med konsekvensutredningar i Regeringskansliet. Enligt riktlinjerna ska det inom Regeringskansliet, när förslag till nya eller ändrade regler tas fram, så tidigt som möjligt göras en konsekvensutredning enligt särskilda föreskrifter i den tidigare nämnda förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.

Riksdagsskrivelse om regelförenklingsarbetet

Näringsdepartementet har, enligt uppgift, för avsikt att lämna nästa skrivelse om regelförenklingsarbetet till riksdagen i maj 2009.

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen för år 2009 (prop. 2008/09:1 finansplanen s. 42) aviseras ett antal skatteåtgärder som minskar den administrativa bördan för företagen. Det handlar om följande:

– möjligheter att ge koncernbidrag till nya bolag,

– minskat uppgiftslämnande om periodiseringsfonder,

– slopat krav på bankgaranti vid företagsförsäljningar,

– minskat uppgiftslämnande för kontrolluppgifter för betalningar från utlandet,

– ändringar i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, den s.k. avräkningslagen, som bl.a. säkerställer rätten till avräkning i vissa fall och tydliggör lagstiftningen,

– slopat krav på återkommande teknisk kontroll av kassaregister.

Utskottets ställningstagande

Ett gott entreprenörs- och företagsklimat är avgörande för att svensk ekonomi ska växa och vara livskraftig i en allt öppnare världsekonomi. Riksdagen ställde sig hösten 2007, på utskottets förslag, bakom det nya mål för näringspolitiken som regeringen hade föreslagit i budgetpropositionen för år 2008 (prop. 2007/08:1 utg.omr. 24, bet. 2007/08:NU1) – att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. För att detta mål ska kunna nås är regelförenklingsarbetet centralt.

Enligt utskottets mening är ett målinriktat och ambitiöst arbete med regelförenkling därför av stor betydelse. Utskottet vill framhålla att det är värdefullt att regeringen kontinuerligt håller riksdagen informerad om hur regelförenklingsarbetet framskrider genom skrivelser till riksdagen. Den nu aktuella skrivelsen ger en bra beskrivning av arbetsläget och de resultat som uppnåtts. Utskottet bedömer att de fem verktyg som regeringen använder i regelförenklingsarbetet – mätningar av företagens administrativa kostnader, förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning, Regelrådet, samråd med näringslivet och en handlingsplan – är väl ägnade att åstadkomma resultat när det gäller regelförenkling. Det är därför av stor vikt att Regelrådet snarast tillsätts. Mot bakgrund av resultatet av Nuteks första årliga uppföljning av utvecklingen av kostnaden för företagens administrativa bördor som presenterades i juni 2008 är det angeläget att samtliga verktyg kommer i bruk.

Elva av de tretton motioner som behandlas i detta betänkande väcktes under de allmänna motionstiderna 2006 och 2007, dvs. innan regeringens skrivelse hade lämnats till riksdagen. Detta innebär att flera frågor som tas upp i motionerna har fått svar genom skrivelsen och det arbete som bedrivs. Det gäller t.ex. de motioner i vilka efterfrågas en allmän ökning av regelförenklingsarbetet.

I några motioner föreslås insatser för att åstadkomma en samordning av företagens uppgiftslämnande till olika myndigheter. I det uppdrag som regeringen beslöt om i juli 2008 avseende handlingsplanen för regelförenkling ingår, som nämnts, som en särskild punkt att de berörda myndigheterna ska redovisa existerande samarbeten och identifiera möjliga samarbeten med andra myndigheter vid uppgiftsinhämtning från företag. Konkreta förslag ska lämnas på hur myndigheterna kan samverka och koordinera sitt arbete för att minska den administrativa bördan för företagen vid uppgiftslämnande. Regeringen har nyligen, som tidigare redovisats, gett Bolagsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till att minska företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter. I uppdraget ingår just det som efterfrågas i motionerna, dvs. att lämna förslag om ökad samordning mellan statliga myndigheter och att företag bara ska behöva lämna samma uppgift en gång till statliga myndigheter.

En annan fråga som tas upp i några motioner rör regelgivning inom EU. Även denna fråga ingår i det nyssnämnda uppdraget avseende handlingsplanen för regelförenkling. De olika departementen anmodas där att redovisa hur de avser att ta till vara möjligheter till undantag för små och medelstora företag som finns i EG-direktiv och andra EG-rättsakter. Det gäller både redan genomförda direktiv och vid framtida genomförande av direktiv som medger sådana undantag. Departementen ska även inom sina respektive ansvarsområden identifiera regler på EU-nivå som skulle kunna förenklas för att minska de administrativa kostnaderna för företagen.

I de två motionerna 2006/07:N344 (mp) och 2007/08:N323 (mp) föreslås att ett nytt regelverk kring konsekvensanalyser ska införas. Utskottet konstaterar att regeringen i december 2007 beslöt om en förordning om konsekvensutredning vid regelgivning. I den sistnämnda motionen förordas dessutom att Regelrådets verksamhet inte ska tidsbegränsas. Utskottet noterar att Regelrådets ställning som kommitté innebär att verksamheten får en tidsbegränsning. I direktiven sägs att regeringen avser att vid återkommande tidpunkter utvärdera effekterna av Regelrådets verksamhet. I budgetpropositionen för år 2009 (prop. 2008/09:1 utg.omr. 24 Näringsliv s. 47) sägs beträffande Regelrådet att regeringen kommer att utvärdera rådets verksamhet och överväga att förlänga verksamheten efter år 2010.

När det gäller motion 2007/08:N17 (s), som väckts med anledning av skrivelsen, konstaterar utskottet att yrkandet om att även regeringen bör göra konsekvensutredningar i enlighet med den nyssnämnda förordningen får anses tillgodosett genom de riktlinjer som den tidigare nämnda statssekreterargruppen utfärdade i juni 2008. Enligt dessa riktlinjer ska det inom Regeringskansliet göras en konsekvensutredning så tidigt som möjligt när förslag till nya eller ändrade regler tas fram. Utskottet noterar med tillfredsställelse att nu gäller att samma metoder för upprättande av konsekvensutredningar ska användas i hela regelgivningskedjan.

I motion 2007/08:N16 (v) anförs att regeringen i sitt regelförenklingsarbete fokuserar för mycket på kvantitativa mål och för litet på kvalitativa mål. Här kan erinras om den rapport som Nutek, på regeringens uppdrag, tagit fram avseende indikatorer som ska komplettera mätningarna av företagens administrativa kostnader. Rapporten bereds för närvarande inom Näringsdepartementet.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner i berörda delar. Riksdagen bör lägga regeringens skrivelse om regelförenklingsarbetet till handlingarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer.

1.	Regelförenklingsarbetet (s)
	av Tomas Eneroth (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Karin Åström (s), Börje Vestlund (s) och Eva-Lena Jansson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:N17 yrkandena 1 och 2, 2007/08:N346 yrkande 8 och 2007/08:A400 yrkande 10, avslår motionerna 2006/07:N230, 2006/07:N324, 2006/07:N344 yrkande 6, 2007/08:N16, 2007/08:N218, 2007/08:N290, 2007/08:N323 yrkande 4, 2007/08:N352, 2007/08:N390 och 2007/08:N397 samt lägger skrivelse 2007/08:131 till handlingarna.

Ställningstagande

Vi har som mål att det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Företagare ska ges möjligheter att vidareutveckla sin verksamhet och inte tvingas lägga onödig tid och kraft på administrativt krångel. Vårt mål är att regelverket ska vara tydligt och att regelbördan successivt ska minska. Denna inställning ligger bakom förslagen till riksdagsbeslut i motionerna 2007/08:A400 (s) och 2007/08:N346 (s), som väcktes under den allmänna motionstiden 2007, och 2007/08:N17 (s), som väckts med anledning av regeringens skrivelse.

Regeringen har utlovat att skapa en enklare vardag för företagen. Ännu snart två år in på mandatperioden uteblir dock konkreta förbättringar. Enligt den uppföljning som Nutek har gjort av kostnaderna för företagens administrativa kostnader och som tidigare redovisats har dessa – tvärtemot regeringens utfästelser om minskad regelbörda – ökat från sommaren 2006 till den 31 december 2007. Skatteområdet svarar för nästan 70 % av den ökade kostnaden. Avdrag för hushållsnära tjänster och arbetsgivaravgifter beroende på ålder ökar företagens administrativa börda, och nya krångliga regelverk införs. I den försenade redogörelsen för regeringens regelförenklingsarbete finns mycket lite som faktiskt bidrar till att företagarna kan lägga mer tid och kraft på att driva och utveckla sitt företag i stället för på administration.

Regeringspartierna gick till val på att kraftigt minska regelbördan, särskilt för de små och medelstora företagen. Vi kan dock – så långt vi just nu överblickar – inte se annat än att utvecklingen är ett stort svek mot företagen. Regeringen har ägnat två år åt att bygga upp en organisation i stället för att minska regelbördan.

Vi menar att regeringen med sin handlingsplan missar själva kärnan i ett framgångsrikt förenklingsarbete, nämligen att få alla myndigheter och departement att tänka rätt från början. Det är tydligt att regeringen bör ägna mer tid och omsorg åt det egna regelarbetet inför propositioner och liknande. En åtgärd som sannolikt skulle innebära konkreta förenklingar för företagen vore om regeringen genomförde en regelrevision av de förslag som lämnats till riksdagen hittills under mandatperioden. Vi anser att principen för regelförenklingsarbetet bör vara att regelutformningen ska vara ändamålsenlig från början och vi ställer oss skeptiska till modellen med en efterhandsprövning. Det börjar dock bli ont om tid om målet om en 25 % lägre administrativ kostnad till år 2010 ska kunna nås. Därför är vi beredda att pröva det av regeringen beslutade Regelrådet.

Vi anser vidare, i likhet med vad som anförs i motion 2007/08:N17 (s), att även regeringen – på motsvarande sätt som myndigheterna – vid utformandet av regler och lagar bör genomföra och redovisa konsekvensutredningar i enlighet med den förordning om konsekvensutredning vid regelgivning som gäller för samtliga förvaltningsmyndigheter sedan årsskiftet. Som redovisats tidigare utfärdade en statssekreterargrupp inom Regeringskansliet i juni 2008 riktlinjer för arbetet med konsekvensutredningar inom Regeringskansliet. Detta skedde alltså efter det att den nämnda motionen hade avlämnats. Av riktlinjerna framgår att de aktuella paragraferna i förordningen ska tjäna som vägledning vid utarbetandet av konsekvensutredningar inom Regeringskansliet. Det är möjligt att denna arbetsordning kan tillgodose det krav som framställs i motionen. Enligt vår mening skulle det vara orimligt om regeringen inte skulle tillämpa förordningen. Eftersom det för närvarande inte kan fastställas hur riktlinjerna för arbetet med konsekvensutredningar inom Regeringskansliet kommer att fungera i praktiken anser vi att riksdagen bör göra ett tillkännagivande i saken.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen genom ett tillkännagivande anmodar regeringen att vidta konkreta åtgärder så att en minskning av regelbördan för företag kan uppnås, att redovisa en regelrevision av de förslag som hittills under mandatperioden lämnats till riksdagen samt att göra konsekvensutredningar vid utformandet av regler och lagar inom Regeringskansliet. Därmed blir motionerna 2007/08:A400 (s), 2007/08:N346 (s) och 2007/08:N17 (s) tillgodosedda i berörda delar och tillstyrks i dessa delar. Övriga motioner avstyrks i aktuella delar. Riksdagen bör vidare lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

2.	Regelförenklingsarbetet (v)
	av Kent Persson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:N16, avslår motionerna 2006/07:N230, 2006/07:N324, 2006/07:N344 yrkande 6, 2007/08:N17 yrkandena 1 och 2, 2007/08:N218, 2007/08:N290, 2007/08:N323 yrkande 4, 2007/08:N346 yrkande 8, 2007/08:N352, 2007/08:N390, 2007/08:N397 och 2007/08:A400 yrkande 10 och lägger skrivelse 2007/08:131 till handlingarna.

Ställningstagande

Jag anser – i likhet med vad som anförs i motion 2007/08:N16 (v) – att regeringens skrivelse om regelförenklingsarbetet inte uppfyller de krav som kan ställas på en sådan skrivelse.

Regeringen fokuserar på att den kvantitativa regelbördan ska minska men negligerar att kvalitativa mål är väl så viktiga. När det gäller skatteområdet har regeringen t.ex. gjort en lång rad avsteg från en likformig beskattning, vilket inneburit gränsdragningsproblem och därmed ökad administration för både myndigheter och företagare. Exempel på detta är avdrag för hushållsnära tjänster och nedsättningen av sociala avgifter för vissa grupper. Vänsterpartiets inställning är att det bör skapas relevanta och enkla regler, både när det gäller nya regler och vid revideringar av tidigare beslutade regelverk.

En annan kritik som kan riktas mot skrivelsen är att förändringar som beskrivs i positiva ordalag i själva verket är åtgärder som innebär försämringar i olika avseenden. Som exempel kan nämnas att Arbetsmiljöverket under innevarande år kommer att slopa den skriftliga sammanställningen av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffar i arbetet. Detta kommer att försvåra det förebyggande arbetet med att få ned antalet skador och olyckor på företagen. En annan förändring som redovisas i skrivelsen är att det har gjorts undantag för fristående järnvägsnät och stickspår vad gäller vissa skyldigheter. Enligt min mening behöver godstransporterna snarare fler än färre spår, och företagen har ett stort behov av s.k. kapillärspår till de större banorna. Ett tredje exempel är avskaffandet av skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till Arbetsförmedlingen, vilket försvårar för nytillträdda på arbetsmarknaden som saknar kontaktnät att få ett arbete. Ytterligare ett exempel är att regeringen anser att sammansättningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen har minskat den administrativa bördan för företagen, när det i stället rör sig om en kraftig nedskärning av de kompetenshöjande utbildningarna hos Arbetsförmedlingen. Slutligen redovisar regeringen som en regelförenkling den aviserade förändringen att en persons historiska inkomst ska användas för att fastställa ersättningar inom socialförsäkringen. Effekten blir i stället dels en minskad ersättning, dels en ökning av den administrativa bördan för företagen.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att i sitt regelförenklingsarbete beakta de kvalitativa aspekterna och inte främst de kvantitativa. Detta bör komma till uttryck i regeringens nästa skrivelse om regelförenklingsarbetet. Därmed blir motion 2007/08:N16 (v) tillgodosedd och tillstyrks. Övriga motioner avstyrks i aktuella delar. Riksdagen bör vidare lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

3.	Regelförenklingsarbetet (mp)
	av Lage Rahm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:N344 yrkande 6 och 2007/08:N323 yrkande 4, avslår motionerna 2006/07:N230, 2006/07:N324, 2007/08:N16, 2007/08:N17 yrkandena 1 och 2, 2007/08:N218, 2007/08:N290, 2007/08:N346 yrkande 8, 2007/08:N352, 2007/08:N390, 2007/08:N397 och 2007/08:A400 yrkande 10 och lägger skrivelse 2007/08:131 till handlingarna.

Ställningstagande

Miljöpartiet medverkade under föregående mandatperiod till ett riksdagsuttalande om en intensifiering av regelförenklingsarbetet. Som tidigare redovisats ingick flera olika delar i riksdagens tillkännagivande. Bland annat sattes upp ett mål att den samlade regelbördan ska minskas med 25 % före år 2010. Under mandatperioden inleddes också ett omfattande arbete med att mäta och utvärdera det svenska regelsystemet.

Många företag tyngs av en alltför stor regelbörda som försvårar deras arbete och tar tid och resurser i anspråk. För närvarande uppskattas svenska företags kostnader för regelhantering till över 60 miljarder kronor per år. Ett flertal studier har samtidigt visat att det finns onödiga regler som utgör hinder för företagen och som alltså kan tas bort.

Som anförs i motion 2007/08:N323 (mp) kan målet om 25 % minskad regelbörda till år 2010 inte förväntas bli uppnått med den takt regeringen satt upp. Takten i regelförenklingsarbetet måste alltså öka. En åtgärd som snarast bör vidtas är införande av ett uppgiftskravsregister för företag som hindrar flera myndigheter från att kräva in samma eller likartade uppgifter från företag. Ett sådant register ska förhindra onödigt uppgiftslämnande från företag. I den nämnda motionen, liksom i motion 2006/07:N344 (mp) som väcktes under den allmänna motionstiden år 2006, efterfrågas ett nytt regelverk kring konsekvensanalyser av nya regler som påverkar små och medelstora företag. Jag noterar att regeringen i december 2007 beslöt om en förordning om konsekvensutredningar. Om detta är tillräckligt får framtiden utvisa.

Det nyinrättade Regelrådet ska, som redovisats, granska samtliga förslag till lagar och myndighetsföreskrifter för att se till att förslagen inte innebär att den totala regelbördan för företag ökar och att beslutsfattare får bättre beslutsunderlag. Jag anser dock – till skillnad från regeringen – att rådet bör tillsättas permanent för att förhindra att regelbördan åter ökar för företagen efter att målet för år 2010 nåtts.

Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen genom ett tillkännagivande ska anmoda regeringen att intensifiera regelförenklingsarbetet i enlighet med vad jag har förordat. Det gäller uppgiftskravsregister, konsekvensanalyser och Regelrådet. Därmed blir motionerna 2006/07:N344 (mp) och 2007/08:N323 (mp) tillgodosedda i berörda delar och tillstyrks i dessa delar. Övriga motioner avstyrks i aktuella delar. Riksdagen bör vidare lägga regeringens skrivelse till handlingarna

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2007/08:131 Regelförenklingsarbetet.

Följdmotionerna

2007/08:N16 av Kent Persson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regelförenklingsarbetet.

2007/08:N17 av Tomas Eneroth m.fl. (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en regelrevision ska genomföras.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att konsekvensutredningar ska genomföras även av regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:N230 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av regelförenklingar för det svenska nyföretagandet i syfte att skapa positiva incitament för entreprenörer och innovatörer i Sverige.

2006/07:N324 av Karl Sigfrid (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att se över vad EU:s regelverk kostar svenska företag samt hur stor del av företagens regelbörda som härstammar från EU-lagstiftning.

2006/07:N344 av Per Bolund m.fl. (mp):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett nytt regelverk kring konsekvensanalyser av nya regler som påverkar små och medelstora företag införs omgående.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007

2007/08:N218 av Elisabeth Svantesson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att minska antalet myndigheter som kräver in uppgifter från företagen så att dubbelarbete och administrativa kostnader minskas avsevärt.

2007/08:N290 av Margareta Cederfelt och Eliza Roszkowska Öberg (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige aktivt ska verka för att minska EU:s byråkratiska regelverk för företagande.

2007/08:N323 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konsekvensanalyser av nya regler och tillsättande av ett regelråd.

2007/08:N346 av Thomas Östros m.fl. (s):

8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konkreta åtgärder för regelförenklingar.

2007/08:N352 av Ulrika Karlsson i Uppsala och Jessica Polfjärd (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att upprätta ett centralt uppgiftsregister för myndigheter med uppgiftskrav på företag.

2007/08:N390 av Karl Sigfrid (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över vad EU:s regelverk kostar svenska företag samt hur stor del av företagens regelbörda som härstammar från EU-lagstiftning.

2007/08:N397 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att minska företagens regelbörda.

2007/08:A400 av Mona Sahlin m.fl. (s):

10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra det enklare att starta och driva företag.