Kulturutskottets betänkande

2008/09:KrU6

Ungdomspolitik och trossamfundsfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar kulturutskottet några motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2008 varav tio motionsyrkanden rör ungdomspolitik och sex motionsyrkanden rör trossamfundsfrågor. Samtliga motioner avstyrks främst med hänvisning till aktiva insatser på området och till pågående utredningar. Motionerna om ungdomspolitiken tar bl.a. upp behovet av stöd för unga på Internet, ungas ekonomiska situation och underårigas rätt till föreningsorganisation. Motionsyrkandena om trossamfundsfrågorna rör fördelningsprinciperna för bidrag till trossamfund och stödet till sjukhuskyrkan.

Utskottet har valt att behandla sex av motionsyrkandena i förenklad form eftersom dessa överensstämmer med likadana eller snarlika förslag som behandlats tidigare under valperioden.

I betänkande finns tre reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Unga på Internet

 

Riksdagen avslår motionerna

2008/09:Ju379 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 16,

2008/09:Kr292 av Betty Malmberg och Eliza Roszkowska Öberg (båda m),

2008/09:Kr303 av Anita Brodén (fp) och

2008/09:Kr345 av Christopher Ödmann (mp).

Reservation 1 (s)

2.

Ungas ekonomiska situation

 

Riksdagen avslår motionerna

2008/09:Kr247 av Birgitta Eriksson och Siw Wittgren-Ahl (båda s) och

2008/09:Kr328 av Håkan Juholt (s) yrkandena 1 och 2.

Reservation 2 (s)

3.

Underårigas rätt till föreningsorganisation

 

Riksdagen avslår motion

2008/09:Kr269 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda s).

4.

Fördelningsprinciperna för bidrag till trossamfund

 

Riksdagen avslår motion

2008/09:A402 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 47.

Reservation 3 (mp)

5.

Sjukhuskyrkan

 

Riksdagen avslår motion

2008/09:Kr290 av Else-Marie Lindgren (kd).

6.

Tidigare behandlade förslag

 

Riksdagen avslår motionerna

2008/09:Kr204 av LiseLotte Olsson m.fl. (v),

2008/09:Kr218 av Tommy Ternemar (s),

2008/09:Kr334 av Margareta Cederfelt (m),

2008/09:Kr352 av Karin Pilsäter (fp),

2008/09:Kr353 av Marianne Berg m.fl. (v, c, mp) yrkande 3 och

2008/09:A395 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 35.

Stockholm den 26 februari 2009

På kulturutskottets vägnar

Siv Holma

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Magnusson (m), Margareta Israelsson (s), Mats Johansson (m), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Hans Wallmark (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Esabelle Dingizian (mp), Göran Montan (m), Leif Pettersson (s), Solveig Ternström (c) och Lars-Axel Nordell (kd).

Utskottets överväganden

Ungdomspolitik

Unga på Internet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår fyra motionsyrkanden om stöd för unga på Internet med hänvisning till det omfattande arbete som pågår på området.

Jämför reservation 1 (s).

Motionerna

Socialdemokraterna pekar i motion Ju379 på att Internet kan användas på ett positivt sätt för att hjälpa ungdomar som utsatts för kränkningar av olika slag. Motionärerna anser det viktigt att göra tjejjourerna mer tillgängliga via nätet eftersom många tjejer sköter stora delar av sina kontakter med andra på detta sätt. De tjejjourer som byggt upp en sådan viktig verksamhet måste få ekonomiskt stöd för att behålla och utveckla ett bra stöd för tjejer på nätet (yrkande 16).

I motion Kr292 föreslår Betty Malmberg och Eliza Roszkowska Öberg (båda m) att en statlig institution ges i uppdrag att upprätta en sponsrad länk på de största sökmotorerna för att unga som drabbats av övergrepp eller andra problem ska få en första ingång till en vidare kontakt för att få hjälp. Webbakuten kan med fördel drivas i samarbete med ideella organisationer.

Christopher Ödmann (mp) framhåller i motion Kr345 att Internet är fantastiskt, men att det inte längre går att nonchalera att alltför många skadas psykiskt och fysiskt av olika sajter och de stora möjligheter som Internet ger att kränka människor. Därför bör man utreda på vilket sätt Internet kan bli tryggare. Internetanvändare bör t.ex. kunna erbjudas stöd i form av jourhavande psykolog.

I motion Kr303 föreslår Anita Brodén (fp) att en utredning får i uppdrag att särskilt utreda och komma med förslag till åtgärder som kan förhindra och förebygga suicidhets på Internet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ungas trygghet på nätet är en angelägen fråga. Utskottet konstaterar därför med tillfredsställelse att det pågår ett stort antal insatser av olika slag för att minska riskerna och för att bistå unga som drabbas av övergrepp och kränkningar.

Regeringen beslutade i juli 2007 att utveckla en virtuell ungdomsmottagning, UMO, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I beslutet angavs bl.a. att:

Ungdomsmottagningen skall innehålla kvalitetssäkrade texter om framförallt sexuell och reproduktiv hälsa, relationer, könsroller, kroppens utveckling, stress, psykisk hälsa, livsstilsrelaterade ämnen samt om mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, och våld i samkönade relationer. En väsentlig del av den virtuella ungdomsmottagningen skall vara möjligheten att ställa frågor och få personliga svar av behörig hälso- och sjukvårdspersonal med relevant kompetens. Frågorna bör kunna ställas anonymt om frågeställaren så önskar. Hantering av anonyma frågor skall ske på ett säkert sätt, så att de inte kan spridas utanför systemet och frågeställaren skall inte kunna identifieras. Frågor och svar som är av allmängiltig karaktär kan publiceras i en sökbar svarsbank.

Mottagningen öppnade i november 2008 på www.umo.se. Hitintills har man haft över 250 000 unika besökare på hemsidan och frågetjänsten tar emot ca 60 frågor per dag. En slutrapport ska lämnas till regeringen i september 2009. Tanken är att SKL sedan ska ansvara för den fortsatta verksamheten.

Även såväl Ungdomsstyrelsen som Medierådet arbetar aktivt med dessa frågor.

I februari 2007 startade en virtuell tjejjour på Lunarstorm med stöd av Ungdomsstyrelsen och en redaktion av sex jourer i Sverige. Denna är numera avvecklad, men vid ett möte i november 2008 med landets tjejjourer, Ungdomsstyrelsen, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) beslutade man att starta ett nationellt samarbete kring en webbaserad tjejjourportal. Samarbetet kommer att resultera i en levande mötesplats på Internet för såväl allmänheten som Sveriges jourtjejer. Enligt uppgift från Ungdomsstyrelsen räknar man med att finansiera verksamheten genom stöd från Allmänna arvsfonden och från stödet till kvinnors organisering.

Sedan några år tillbaka har Ungdomsstyrelsen i uppdrag att stödja tjejjourerna i deras arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Insatserna inriktas på kompetensutveckling av tjejjourernas medarbetare i form av nationell utbildning och lokala samarbetsseminarier samt stöd till en mötesplats på Internet där ungdomar kan få information och svar på frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

I september 2008 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra insatser i syfte att främja det generella förebyggande arbetet mot sexuell exploatering av barn och ungdomar mellan 13 och 25 år via Internet och andra interaktiva medier. Uppdraget omfattar 2009 och 2010.

Medierådet driver sedan 2005 kampanjen Det unga Internet med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionens handlingsprogram Säkrare Internet. Syftet med kampanjen är bl.a. att öka medvetenheten och uppmuntra till dialog mellan barn och vuxna om säkert användande av Internet, stödja kunskap om Internet och källkritik samt lära barn och unga att hantera nya medier på ett ansvarsfullt sätt.

Medierådet har också i samarbete med Myndigheten för skolutveckling (numera Statens skolverk) och mjukvaruföretaget Microsoft tagit fram skolmaterialet Livstid som är riktat till elever och lärare i årskurs 6 och 9. Materialet innehåller underlag för övningar och diskussioner i frågor såsom trygghet och säkerhet, integritet och personligt ansvar på Internet.

Utskottet vill vidare peka på det avtal om säkerhetsregler som EU-kommissionen tecknade den 10 februari 2009 med flera av de största sociala nätverkssajterna kring användning av Internet för att skydda ungdomar mot bl.a. gromning1 [ Dvs. att i sexuellt syfte ta kontakt med ett barn.] och nätmobbning. Bland undertecknarna finns Facebook, Google/You Tube, Microsoft Europe, Myspace, Sulake/Habbo Hotel och Yahoo! Europe.

Här kan också nämnas att utredningen som ska se över granskningslagen och skyddet av barn och unga mot skadligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan (dir. 2008:62) kommer att lämna sina förslag i maj 2009.

Utskottet vill betona att de insatser som nu görs på bred front av flera myndigheter och av ideella krafter för att skapa större trygghet på nätet och för att ge stöd och hjälp till unga som utsätts för kränkningar och våld är mycket värdefulla. Det är angeläget att noga följa den fortsatta utvecklingen och ha stor uppmärksamhet på vad som händer på nätet. Utskottet konstaterar också att man inom Regeringskansliet nu arbetar med att färdigställa en strategi för ungdomspolitiken som ska vara klar till hösten 2009. Utskottet förutsätter att dessa frågor då också kommer att belysas.

Utskottet anser därmed motionerna i huvudsak tillgodosedda. Motionerna Kr292 (m), Kr303 (fp), Kr345 (mp) och Ju379 (s) yrkande 16 avstyrks därmed.

Ungas ekonomiska situation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om ungas ekonomiska situation med hänvisning till pågående arbete på området.

Jämför reservation 2 (s).

Motionerna

Håkan Juholt (s) hänvisar i motion Kr328 till en undersökning som Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket gjort och som visar att ungdomar i åldern 18–24 år har sämre ekonomisk standard än andra grupper i samhället och att antalet ungdomar med stora skulder ökar. Motionären anser att det saknas en samlad politik för det växande problemet med överskuldsättning. Han föreslår att en nationell samordningsfunktion inrättas i Regeringskansliet med uppgift att utarbeta en handlingsplan kring skuldsättning med prioriterade insatser för ungdomar (yrkande 1) och att Ungdomsstyrelsen ges en samordnande roll för ungdomars problem med överskuldsättning (yrkande 2).

Också Birgitta Eriksson och Siw Wittgren-Ahl (båda s) tar i motion Kr247 upp att unga under 25 år får allt sämre ekonomi. Var femte ung person har i dag låg ekonomisk standard. I början av 2000-talet var det endast var tionde. Motionärerna anser att det skyndsamt behövs en översyn av situationen för de unga så att deras förutsättningar för ett gott vuxenliv underlättas.

Utskottets ställningstagande

Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket har på regeringens uppdrag utrett risker för och orsaker till överskuldsättning bland ungdomar. I rapporten, som lämnades till regeringen i april 2008, redovisades en bred kartläggning och analys av förhållanden som myndigheterna bedömt ha betydelse för ungdomars ekonomi och välfärd. Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket föreslog också ett antal åtgärder för att minska riskerna för överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar. Bland annat föreslog man att Ungdomsstyrelsen skulle ges ett uttalat samordningsansvar på myndighetsnivå och att en nationell samordningsfunktion för insatser mot överskuldsättning och ekonomiska problem skulle inrättas inom Regeringskansliet eller på någon lämplig myndighet. Vidare föreslog man att en handlingsplan för insatser gentemot överskuldsatta skulle upprättas i Regeringskansliet med särskild prioritering av insatser riktade till ungdomsgruppen. I rapporten föreslogs också att problematiken kring sms-lån borde åtgärdas.

Utskottet har erfarit att rapporten har följts upp med ett seminarium där Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket, Ungdomsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Finansinspektionen och berörda departement deltog och att myndigheterna nu arbetar vidare med dessa frågor. Frågan om sms-lånen kommer enligt uppgift att tas upp i den departementspromemoria som är under utarbetande för att genomföra EU:s konsumentkreditdirektiv.

Utskottet vill även här hänvisa till att man inom Regeringskansliet arbetar med att färdigställa en strategi för ungdomspolitiken som ska vara klar till hösten 2009. Utskottet förutsätter att även dessa frågor då kommer att belysas.

Utskottet anser inte att motionerna Kr247 (s) och Kr328 (s) yrkandena 1 och 2 nu bör föranleda något initiativ från riksdagen sida utan det pågående arbetet på området bör avvaktas. Motionerna avstyrks.

Underårigas rätt till föreningsorganisation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om underårigas rätt till föreningsorganisation med hänvisning till att resultatet av den pågående utredningen på området bör avvaktas.

Motionen

Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda s) tar i motion Kr269 upp underårigas rätt till föreningsorganisation. Motionärerna konstaterar att föreningar med underåriga i styrelsen blir nekade att öppna föreningskonto hos banker och att få organisationsnummer hos lokala skattemyndigheter. Utan organisationsnummer kan man inte få konto eller plusgiro, vilket är krav för att få föreningsbidrag. Detta gör att föreningarna får svårt att finansiera sin verksamhet. Motionärerna vill ha en grundlig översyn av människors rätt att organisera sig i föreningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att också underåriga deltar i föreningsverksamhet och tar på sig styrelseuppdrag.

Den särskilda utredare som för närvarande ser över det statsbidrag som lämnas till ungdomsorganisationer med stöd av förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (dir. 2008:35) har i uppdrag att också kartlägga om det finns några faktiska och rättsliga problem för en underårig att ingå i en ideell förenings styrelse. Utredaren har låtit göra en särskild kartläggning av frågan. Kartläggningen kommer att bifogas utredningen som ska avlämnas senast den 31 mars 2009.

Motionärernas begäran om en grundlig översyn av människors rätt att organisera sig i föreningar är därmed tillgodosedd. Utskottet anser att den kommande utredningen bör avvaktas och förutsätter att förslag om åtgärder kommer att lämnas om det skulle föreligga några hinder. Något initiativ med anledning av motion Kr269 (s) behövs därmed inte. Motionen avstyrks.

Trossamfund

Fördelningsprinciperna för bidrag till trossamfund

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en översyn av fördelningsprinciperna för bidrag till trossamfund. Riksdagen anser att regeringens beredning av SST:s uppföljning av bidragen bör avvaktas.

Jämför reservation 3 (mp).

Motionen

Miljöpartiet de gröna begär i motion A402 att en översyn görs av fördelningsprinciperna för bidragen till trossamfund (yrkande 47). Motionärerna anser att det finns anledning att överväga en reformering av fördelningsprinciperna då dagens system inte tar någon hänsyn till den ekonomiska situation respektive samfund och dess medlemmar har. Motionärerna anser att risken är stor att vissa samfund i brist på inhemsk finansiering tvingas vända sig till ekonomiskt starka grupper i utlandet, vilket inte alltid är bra.

Gällande rätt

I förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund fastställer regeringen till vilka trossamfund som bidrag får lämnas (3 §). Vidare fastställs att bidrag kan lämnas i form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag (5 §).

Nämnden för statligt stöd till trossamfund bestämmer de närmare förutsättningarna för bidrag enligt förordningen. Organisationsbidrag fördelas som grundbidrag och rörligt bidrag. Grundbidrag utgår med 80 % av föregående års bidrag till det bidragsberättigade trossamfundet eller samverkansorganet under förutsättning att anslaget inte sänkts. Om egeninsatsen inom samfundet och dess församlingar överstiger grundbidraget utgår rörligt bidrag. Rörligt bidrag fördelas i proportion till antalet betjänade. Organisationsbidragen uppgick 2007 till 39,3 miljoner kronor.

Verksamhetsbidrag lämnas i form av bidraget till teologisk utbildning och till andlig vård inom sjukvården. För 2007 uppgick dessa bidrag till 1,2 respektive 5,1 miljoner kronor.

Projektbidrag kan lämnas i form av lokalbidrag, etableringsbidrag och ”särskilt utbildningsbidrag”. För handikappanpassning av lokalerna beviljades bidrag med 2,2 miljoner kronor 2007.

Etableringsbidrag kan lämnas under högst tre år till ett trossamfund eller en församling som huvudsakligen betjänar till landet invandrade trosbekännare för att bygga upp en central eller lokal verksamhet. År 2007 fördelades 570 000 kronor till 25 projekt.

Det särskilda utbildningsbidraget används i huvudsak till stipendier för studenter som studerat utomlands för framtida tjänst inom något av de trossamfund som inte har några egna utbildningsinstitutioner i Sverige. Bidraget har gått till utbildning av studenter inom judiska, muslimska och ortodoxa församlingar. Viss utbildning har också erbjudits kassörer inom de muslimska församlingarna.

Utskottets ställningstagande

Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) fick i regleringsbrevet för 2008 i uppdrag att följa upp trossamfundens användning av beviljade statsbidrag under de senaste åren. Resultatet skulle analyseras i förhållande till de förutsättningar för stödet som framgår av lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. SST redovisade sitt uppdrag i januari 2009.

Enligt SST:s bedömning föranledde analysen inte något direkt förslag till förändringar av förordningen, men man lyfte fram några saker. Bland annat noterade man att nyanskaffning, underhåll och utveckling av församlingslokaler innebär en nödvändig extra kostnad för en församling under en begränsad byggperiod. Det är då enligt SST rimligt med ett projektbidrag i likhet med bidraget till Allmänna samlingslokaler. På grund av begränsad medelstilldelning hade emellertid lokalbidrag under senare år enbart beviljats för handikappanpassning. Vidare ansåg man att regeringen borde överväga om inte ett trossamfund kunde vara bidragsberättigat under en begränsad tid. Då skulle etableringsbidrag kunna utbetalas till ett trossamfund som ännu inte finns med i listan i 3 § i förordningen.

Utskottet anser för sin del att regeringens beredning av SST:s utredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion A402 (mp) yrkande 47.

Sjukhuskyrkan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att se över statbidragsreglerna för stöd till sjukhuskyrkan. Riksdagen anser att regeringens beredning av SST:s uppföljning av bidragen bör avvaktas.

Motionen

I motion Kr290 begär Else-Marie Lindgren (kd) att statsbidragsreglerna för stödet till sjukhuskyrkan ska ses över. Motionären framhåller att det finns ett starkt stöd för sjukhuskyrkan hos både patienter, anhöriga och sjukhusens personal. För närvarande räcker emellertid inte statsbidraget till. Sjukhuskyrkan behöver statligt stöd för att kunna bedriva sin verksamhet på ett fullgott sätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ovan redovisat att Nämnden för statligt stöd till trossamfund nyligen har lämnat en rapport om trossamfundens användning av beviljade statsbidrag till regeringen (Kulturdepartementet). Utskottet anser att regeringens beredning av SST:s utredning bör avvaktas och avstyrker därmed även motion Kr290 (kd).

Tidigare behandlade förslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag i frågor som riksdagen tidigare under valperioden tagit ställning till.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare under mandatperioden avstyrkt motionsyrkanden om ungdomspolitik och trossamfundsfrågor som är likadana som eller snarlika nedan förtecknade yrkanden. Utskottet hänvisar till betänkandena 2006/07:KrU11, 2007/08:KrU1, 2007/08:KrU4 och 2007/08:KrU8 och finner inte skäl att nu ta upp dessa frågor till förnyad behandling. Motionerna avstyrks därmed.

–     Kr204 av LiseLotte Olsson m.fl. (v) om kommunernas skyldighet att bedriva fritidsgårdsverksamhet,

–     Kr218 av Tommy Ternemar (s) om att likställa förbundet Humanisterna med religiöst samfund vad gäller rätt till statligt bidrag,

–     Kr334 av Margareta Cederfelt (m) om statliga bidrag till Svenska kyrkan och EU:s konkurrensregler,

–     Kr352 av Karin Pilsäter (fp) om att icke-religiösa livsåskådningsorganisationer bör få statsbidrag i likhet med religiösa samfund,

–     Kr353 av Marianne Berg m.fl. (v, c, mp) om att uppmärksamma HBT-personers situation i trossamfunden, yrkande 3, och

–     A395 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) om att ge resurser till SKL för ett jämställt kulturliv för ungdomar, yrkande 35.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Unga på Internet, punkt 1 (s)

 

av Margareta Israelsson (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Leif Pettersson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2008/09:Ju379 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 16 och

avslår motionerna

2008/09:Kr292 av Betty Malmberg och Eliza Roszkowska Öberg (båda m),

2008/09:Kr303 av Anita Brodén (fp) och

2008/09:Kr345 av Christopher Ödmann (mp).

Ställningstagande

Vi konstaterar med tillfredsställelse att det pågår ett stort antal insatser av olika slag på Internet för att minska riskerna och för att bistå unga som drabbas av övergrepp och kränkningar. En sådan mycket viktig verksamhet är tjejjourer på nätet. Att göra tjejjourerna mer tillgängliga via nätet är angeläget eftersom många unga sköter stora delar av sina kontakter med andra på det sättet. Vi har kunnat se att fler tjejjourer skapat denna typ av möjlighet att kunna ha kontakt. Vi vill understryka vikten av att de tjejjourer som byggt upp en sådan verksamhet får ekonomiskt stöd för denna.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Ju379 (s) yrkande 16 och avslår motionerna Kr292 (m), Kr303 (fp) och Kr345 (mp).

2.

Ungas ekonomiska situation, punkt 2 (s)

 

av Margareta Israelsson (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Leif Pettersson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2008/09:Kr247 av Birgitta Eriksson och Siw Wittgren-Ahl (båda s) och

2008/09:Kr328 av Håkan Juholt (s) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser det angeläget att man genomför de åtgärder som Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket föreslog i rapporten Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar. Det räcker inte med att myndigheterna nu arbetar vidare rent allmänt. Vi anser att Ungdomsstyrelsen ska ges ett uttalat samordningsansvar för arbetet och att en nationell samordningsfunktion för insatser mot överskuldsättning och ekonomiska problem ska inrättas inom Regeringskansliet med särskild prioritering av insatser riktade till ungdomar.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna Kr247 (s) och Kr328 (s) yrkandena 1 och 2.

3.

Fördelningsprinciperna för bidrag till trossamfund, punkt 4 (mp)

 

av Esabelle Dingizian (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2008/09:A402 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 47.

Ställningstagande

Jag anser att det finns skäl att överväga en reformering av principerna för fördelning av bidrag till trossamfunden så att man också beaktar den ekonomiska situation som respektive samfund och dess medlemmar har. Det finns annars risk för att vissa samfund i brist på inhemsk finansiering tvingas vända sig till ekonomiskt starka grupper i utlandet, vilket inte alltid är bra. Det är angeläget att så långt möjligt verka för ekonomiskt självbestämmande för trossamfund i Sverige. Regeringen bör därför göra en översyn av fördelningsprinciperna för bidragen till trossamfunden.

Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion A402 (mp) yrkande 47.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2008

2008/09:Ju379 av Mona Sahlin m.fl. (s):

16.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förutsättningarna för att behålla och utveckla ett bra stöd för tjejer på nätet.

2008/09:Kr204 av LiseLotte Olsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen utreder frågan om kommunernas skyldighet att bedriva fritidsgårdsverksamhet.

2008/09:Kr218 av Tommy Ternemar (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över principerna för stöd till trossamfunden på ett sådant sätt att förbundet Humanisterna får del av det statliga stödet.

2008/09:Kr247 av Birgitta Eriksson och Siw Wittgren-Ahl (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om unga människors förutsättningar i samhället.

2008/09:Kr269 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om underårigas rätt till föreningsorganisation.

2008/09:Kr290 av Else-Marie Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av stödet till sjukhuskyrkan.

2008/09:Kr292 av Betty Malmberg och Eliza Roszkowska Öberg (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en webbakut för unga.

2008/09:Kr303 av Anita Brodén (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som får i uppdrag att särskilt utreda och komma med förslag till åtgärder som kan förhindra och förebygga suicidhets på Internet.

2008/09:Kr328 av Håkan Juholt (s):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör inrättas en nationell samordningsfunktion i Regeringskansliet.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Ungdomsstyrelsen ges en samordnande roll för ungdomars problem med ekonomi och överskuldsättning.

2008/09:Kr334 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om de statliga bidragen till kyrkan och EU:s konkurrensregler.

2008/09:Kr345 av Christopher Ödmann (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda på vilket sätt Internet kan bli tryggare genom att Internetanvändare ska kunna erbjudas stöd i form av t.ex. jourhavande psykolog.

2008/09:Kr352 av Karin Pilsäter (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om likabehandling av religiösa och icke-religiösa samfund för livsåskådning.

2008/09:Kr353 av Marianne Berg m.fl. (v, c, mp):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om HBT-frågor och HBT-personers situation i trossamfunden.

2008/09:A395 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp):

35.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det finns ett stort behov av resurser till Sveriges Kommuner och Landsting för att fortsätta ett medvetet och konkret arbete för att jämställa tjejers och killars deltagande i fritids- och kulturlivet.

2008/09:A402 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

47.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en översyn bör göras av fördelningsprinciperna för bidragen till trossamfunden.