2008/09:JuU13 Genomförande av det tredje penningtvättsdirektivet

Justitieutskottets betänkande 2008/09:JuU13
Genomförande av det tredje penningtvättsdirektivet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:70 Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet. Dessutom behandlas två motioner med sammanlagt fyra motionsyrkanden, som väckts med anledning av propositionen, och ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2008.

Utskottet tillstyrker, med vissa redaktionella ändringar, regeringens förslag i propositionen som innebär att den nuvarande penningtvättslagen upphävs och ersätts med en ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Den nya lagen görs tillämplig på fler aktörer än de nu gällande bestämmelserna. De aktörer som kommer att omfattas av den nya lagen är bl.a. registrerade revisionsbolag och verksamhet som består i att yrkesmässigt erbjuda bokföringstjänster eller revisionstjänster. Dessutom omfattas yrkesmässig verksamhet som består i bildande av juridiska personer, försäljning av nybildade aktiebolag och förmedling av svenska eller utländska juridiska personer, tillhandahållande av ett registrerat kontor eller en post–adress och därmed sammanhängande tjänster till en juridisk person eller en trust eller en liknande juridisk konstruktion samt förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion. Det föreslås även att reglerna om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som huvudregel ska omfatta all yrkesmässig handel med eller auktionsförsäljning av varor där kontantbetalning sker med ett belopp motsvarande minst 15 000 euro.

Den nya lagstiftningen utgår från ett riskbaserat förhållningssätt. Detta ställer krav på de berörda aktörerna att de har tillräckliga rutiner och tillräcklig kunskap för att kunna bedöma om en situation innebär risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism, för att de ska kunna agera därefter och vidta åtgärder vid behov. Med utgångspunkt i det riskbaserade förhållningssättet innehåller den nya lagen bestämmelser om vissa grundläggande krav på kundkännedom, liksom om situationer där undantag från de grundläggande kraven kan göras eller där skärpta krav ska tillämpas. Lagen innehåller även bestämmelser om när kundkontrollen ska genomföras.

Nuvarande regler om rapporteringsskyldighet förs till stor del över till den nya lagen. Ett undantag från rapporteringsskyldighet införs dock även för vissa andra grupper än advokater och biträdande jurister när de bedömer en klients rättsliga situation. Dessutom avskaffas undantaget för advokater och biträdande jurister från förbudet att meddela att granskning har genomförts eller att uppgifter har lämnats till behöriga myndigheter.

Regeringen föreslår även att samtliga aktörer som omfattas av det tredje penningtvättsdirektivet ska stå under tillsyn avseende penningtvätt och finansiering av terrorism. Nuvarande tillsynsorgan föreslås även fortsättningsvis ha det operativa tillsynsansvaret för de aktörer som nu står under deras tillsyn. För de aktörer som i dag inte står under någon tillsyn föreslås att tillsynsansvaret läggs på tre utvalda länsstyrelser. Dessutom inrättas ett samordningsorgan inom Finansinspektionen för att samordna tillsynen över de aktörer som omfattas av det nya regelverket. Dessutom ges vissa av tillsynsmyndigheterna nya och skärpta ingripanderegler.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 15 mars 2009.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionen och avstyrker bl.a. motionsyrkanden om en uppföljning av den nya lagstiftningen samt om myndigheters samverkan sinsemellan och resursbehov. Dessutom föreslår utskottet vissa lagtekniska ändringar jämfört med lagförslagen i propositionen. I betänkandet finns fyra reservationer (s, v, mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Samkörning av register

Riksdagen antar 4 kap. 7 § regeringens förslag till lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:70 i denna del.

Reservation 1 (s)

Ny lagstiftning i övrigt om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan, med den ändringen att 2 kap. 5 och 8 § § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

2. lag om ändring i rättegångsbalken,

3. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

4. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

5. lag om ändring i fastighetsmäklarlagen (1995:400),

6. lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet,

7. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

8. lag om ändring i lagen (1999:268) om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

9. lag om ändring i kasinolagen (1999:355),

10. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

11. lag om ändring i tullagen (2000:1281),

12. lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.,

13. lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, med den ändringen att 18 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

14. lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling, med den ändringen att 8 kap. 10 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

15. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2008/09:70 i denna del.

Följdändringar i vissa lagar

Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 3 till

1. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,

2. lag om ändring i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott.

Därmed avslår riksdagen proposition 2008/09:70 i denna del.

4.	Uppföljning av den nya lagstiftningen
	Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju10 yrkande 1 och 2008/09:Ju11 yrkande 2.

Reservation 2 (s, v, mp)

5.	Myndigheters verksamhet och resurser
	Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju10 yrkande 2, 2008/09:Ju11 yrkande 1 och 2008/09:Ju379 yrkande 32.

Reservation 3 (s)

Reservation 4 (v)

Stockholm den 29 januari 2009

På justitieutskottets vägnar

Thomas Bodström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Thomas Bodström (s), Inger Davidson (kd), Krister Hammarbergh (m), Margareta Persson (s), Ulrika Karlsson i Uppsala (m), Johan Linander (c), Karl Gustav Abramsson (s), Inge Garstedt (m), Lena Olsson (v), Kerstin Haglö (s), Otto von Arnold (kd), Mehmet Kaplan (mp), Anders Hansson (m), Katarina Brännström (m), Kjell Eldensjö (kd), Cecilia Wigström i Göteborg (fp) och Jan Emanuel Johansson (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit direktivet 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (tredje penningtvättsdirektivet). Därefter har Europeiska kommissionen antagit en kompletterande rättsakt, kommissionens direktiv 2006/70/EG (genomförandedirektivet) med vissa tillämpningsföreskrifter. Genomförandedirektivet innehåller bestämmelser om vissa definitioner och tekniska kriterier som kompletterar bestämmelserna i det tredje penningtvättsdirektivet.

Regeringen uppdrog den 16 mars 2006 åt en särskild utredare att se över frågor om vilka åtgärder som behöver vidtas för att ytterligare effektivisera bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism. Därefter beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen den 21 december 2006. Utredningen överlämnade i mars 2007 betänkandet Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet (SOU 2007:23). Betänkandet har remissbehandlats och remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2007/2472).

Regeringen bedömde det därefter som nödvändigt att komplettera beredningsunderlaget innan ett förslag kunde läggas till riksdagen om hur tillsynen på området bör organiseras. I januari 2008 gavs Statskontoret i uppdrag att utreda denna fråga, och myndigheten överlämnade rapporten Tredje penningtvättsdirektivet – tillsyn och organisation (2008:2) i mars 2008. Rapporten har remissbehandlats och remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2007/2472).

Lagförslagen har granskats av Lagrådet, som i sitt yttrande framförde ett antal synpunkter av främst lagteknisk karaktär. Lagrådets synpunkter har i allt väsentligt beaktats vid utformningen av propositionens förslag.

Regeringen föreslår därutöver ett tillägg i den nya lagens 3 kap. 1 § fjärde stycket samt vissa följdändringar i annan lagstiftning som inte fanns med i lagrådsremissen. Samtliga dessa ändringar bedöms vara av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse, och något yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats i den delen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Utskottet föreslår vissa lagtekniska ändringar jämfört med lagförslagen i propositionen. Utskottets lagförslag finns i bilaga 3.

Med anledning av propositionen har två motioner väckts. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.

Finansutskottet lämnade den 18 december 2008 ett yttrande över propositionen (2008/09:FiU5y). Finansutskottet tillstyrkte regeringens förslag i propositionen och avstyrkte två motionsyrkanden om uppföljning av den nya lagstiftningen. Till yttrandet fogades två avvikande meningar (s, v). Finansutskottets yttrande återges i bilaga 4.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Sveriges Advokatsamfund och Svenska Bankföreningen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Tillämpningsområde

Regeringen föreslår att en ny lag införs som föreskriver åtgärder mot både penningtvätt och finansiering av terrorism. Åtgärder mot finansiering av terrorism kommer därmed att behandlas i samma lag som åtgärder mot penningtvätt. Den befintliga lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall m.m. blir kvar, men ska enligt propositionens förslag enbart innehålla straff- och processrättsliga bestämmelser om påföljder m.m. för den som gör sig skyldig till finansiering av terrorism. Regler för hur berörda företag och personer ska arbeta mot både penningtvätt och finansiering av terrorism tas in i den nya lagen. Dessutom ges lagen ett större tillämpningsområde.

Kundkännedom

Den föreslagna lagen innebär krav på ett riskbaserat förhållningssätt, dvs. att risker och situationer ska bedömas och hanteras olika beroende på de specifika risker som finns. Varje berört institut ansvarar för att skaffa sig kännedom om varje kund och bedöma riskerna i varje kundrelation, och minimikravet är att skaffa sig s.k. grundläggande kundkännedom. Grundläggande kundkännedom avser identitetskontroll, information om affärsförbindelsens syfte och art samt kontinuerlig uppföljning av förbindelsen. Instituten ges stor frihet att bestämma hur omfattande kontrollåtgärder som krävs, men om de inte kan visa för behöriga myndigheter att vidtagna åtgärder är lämpliga med hänsyn till riskerna kan myndigheterna ingripa.

Instituten ska löpande följa upp riskerna i kundrelationerna för att vid behov kunna vidta åtgärder. Uppföljningsskyldigheten innefattar kontroll och dokumentation av de transaktioner som utförs av kunden för att hitta avvikelser jämfört med den information institutet har om kunden. Dessutom ska instituten följa upp affärsförbindelser för att kunna se om en kunds aktiviteter avviker från vad som är känt om dennes affärs- och riskprofil.

Om ett institut inte kan skaffa sig grundläggande kundkännedom ska kunden heller inte tillåtas att utföra en transaktion eller etablera en affärsförbindelse. En redan etablerad affärsförbindelse ska avbrytas om affärsförbindelsen kommit till stånd utan identitetskontroll.

Regeringen tar även upp frågan om s.k. kontraheringsplikt, dvs. bankernas skyldighet att ta emot insättningar – och därmed t.ex. öppna ett bankkonto – från var och en som vill sätta in pengar. Enligt regeringens bedömning uppstår ingen kontraheringsplikt i fall då instituten inte lyckats uppnå grundläggande kundkännedom. Även vid ingående av försäkringsavtal gäller enligt regeringens bedömning att ett bolag inte kan åläggas att ingå ett avtal om det finns misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det fastslås också uttryckligen att anonyma konton inte är tillåtna.

Undantag från kravet på kundkännedom

I vissa situationer anses risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism typiskt sett vara lägre, vilket i sin tur motiverar avsteg från huvudregeln om krav på kundkännedom.

Skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom

Tillämpning av reglerna även utanför EES

EG-direktivet som nu föreslås genomföras i Sverige innebär ett gemensamt regelverk – eller åtminstone en gemensam miniminivå för regler mot penningtvätt och finansiering av terrorism – i hela EES-området. Dessutom föreslås att vissa institut, t.ex. banker och livförsäkringsbolag, ska tillämpa reglerna även vid sina filialer och majoritetsägda dotterföretag utanför EES. Om den lokala lagstiftningen i det land där filialen eller dotterföretaget finns inte medger att reglerna följs, ska institutet meddela detta till Finansinspektionen.

Skyldighet att rapportera misstänkta transaktioner m.m.

Instituten ska ha och tillämpa rutiner för hantering av särskilt riskfylld verksamhet och granskning av ovanliga transaktioner. När det uppstår misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism ska uppgifter utan dröjsmål lämnas till finanspolisen. En misstänkt transaktion får inte genomföras förrän sådan rapportering skett. Om det inte är möjligt att avvakta med transaktionen, eller om det skulle försvåra utredningen om den inte genomförs, får transaktionen dock genomföras.

De myndigheter som föreslås få tillsynsansvar avseende penningtvätt och finansiering av terrorism ska utan dröjsmål anmäla misstänkta omständigheter som de upptäcker, t.ex. vid inspektioner, till finanspolisen.

Meddelandeförbud

Regeringen föreslår att det tas in en bestämmelse om meddelandeförbud i lagen, liknande det förbud som finns enligt nu gällande regler. Huvudregeln föreslås även fortsatt vara att institutet eller dess anställda inte får avslöja för kunden eller någon utomstående att det genomförts eller pågår en granskning om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Meddelandeförbudet gäller däremot inte i förhållande till behöriga myndigheter.

Regeringen noterar att det kan uppstå problem att dra en gräns mellan meddelandeförbudet, som t.ex. innebär att institutets personal inte ska avslöja något om en pågående utredning för den berörde kunden eller väcka dennes misstankar, och medverkansförbudet, som innebär att samma personal inte ska medverka till att genomföra transaktioner som kan antas utgöra penningtvätt. Regeringen föreslår att en överflödig bestämmelse i den nuvarande lagen om penningtvätt tas bort för att minska risken för missförstånd.

Skyddet för anställda vid instituten

Regeringen föreslår att det införs särskilda bestämmelser om att instituten, i sin roll som arbetsgivare, är skyldiga att vidta åtgärder för att skydda anställda från hot eller fientliga åtgärder i samband med att de t.ex. fullgör rapporteringsskyldighet enligt det föreslagna regelverket. De anställda ska också fortlöpande ges den information och utbildning som behövs om reglerna mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Personuppgiftsbehandling, registerhållning, statistikbehandling av uppgifter

Regeringen föreslår ett undantag från huvudreglerna om personuppgiftsbehandling i personuppgiftslagen (1998:204). Syftet är att möjliggöra överföring av information om misstänkta personer och transaktioner på elektronisk väg. Dessutom förs undantagsbestämmelser om institutens förande av s.k. penningtvättsregister in i den nya lagen. Uppgifter i sådana register ska gallras efter högst tre år, vilket innebär en längre gallringstid jämfört med nu gällande där gallring ska ske efter högst ett år. Instituten är också skyldiga att bevara handlingar och uppgifter som använts för att uppnå kundkännedom i fem år. Regeringen har också gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppgift att redovisa analyser och förslag om hur statistiken om penningtvätt och finansiering av terrorism kan utvecklas ytterligare.

Tillsynsfrågor

Propositionens förslag innebär att samtliga de aktörer som omfattas av EG-direktivet ska stå under tillsyn avseende penningtvätt och finansiering av terrorism. Huvudprincipen är att de aktörer som redan omfattas av en viss myndighets tillsyn även fortsättningsvis ska göra det. De myndigheter som i dag utövar tillsyn över aktörer som omfattas av penningtvättsreglerna är Finansinspektionen, Fastighetsmäklarnämnden, Revisorsnämnden och Lotteriinspektionen. Även Sveriges Advokatsamfund ska, på frivillig basis, delta i arbetet.

Regeringen föreslår förtydliganden i reglerna så att det för alla berörda myndigheter uttryckligen framgår att deras tillsynsansvar omfattar penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom föreslås vissa nya befogenheter för Finansinspektionen och Lotteriinspektionen.

Regeringen föreslår också att ett särskilt organ för samordning av den övergripande tillsynen på området inrättas inom Finansinspektionen. Samordningsorganet ska samla representanter för de berörda tillsynsorganisationerna. Det finns också ett antal aktörer som i och med den nya lagen kommer att omfattas av reglerna mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I propositionen föreslås att dessa aktörer ska ställas under tillsyn av någon av de tre länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. De nya aktörer som inte tidigare omfattats av tillsynskrav ska också anmäla sig till ett register som ska föras av Bolagsverket.

Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 mars 2009.

Utskottets överväganden

Samkörning av register

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till 4 kap. 7 § lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Jämför reservation 1 (s).

Propositionen

I 4 kap. 7 § i den föreslagna lagen om åtgärder mot penningtvätt stadgas att uppgifter ur ett register som en verksamhetsutövare för inte får samköras med motsvarande register hos någon annan. Förbudet motiveras med behovet av skydd för den personliga integriteten.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet tillstyrkte i sitt yttrande (yttr. 2008/09:FiU5y) den av regeringen föreslagna lagstiftningen och tog även upp bl.a. frågan om samkörning av penningtvättsregister mellan företag i samma koncern. I skrivelser som inkommit i ärendet hade frågan väckts huruvida detta förbud försvårade möjligheterna för en koncern att ha en gemensam funktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Finansutskottet noterade i denna del att regeringen i propositionen föreslog ett fortsatt förbud mot samkörning av register, och motiverade detta med behovet av skydd för den personliga integriteten. I denna del ansåg finansutskottet inte att det finns tillräckligt underlag i ärendet för att kunna bedöma om det finns vägande skäl för att avskaffa förbudet mot samkörning. Finansutskottet kunde därför inte förorda ett avskaffande av detta förbud. Däremot förutsatte finansutskottet att regeringen noga följer frågan om samkörningsförbudet och effektiviteten i bankernas registerhantering och återkommer med förslag till åtgärder om detta bedöms nödvändigt.

Justitieutskottets ställningstagande

När det gäller frågan om samkörning av penningtvättsregister mellan företag i samma koncern har justitieutskottet från Finansdepartementet inhämtat att det numera synes stå klart att den föreslagna lagstiftningen inte bedöms utgöra något hinder för en koncern att ha ett för koncernens företag gemensamt penningtvättsregister. Detta är en uppfattning som delas av Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen. Med en sådan tolkning av lagstiftningen torde det inte vara fråga om samkörning av register. Utskottet förutsätter dock, liksom finansutskottet, att regeringen noga följer frågan om samkörning och effektiviteten i bankernas registerhantering. Med detta tillstyrker utskottet proposition 2008/09:70 i denna del.

Ny lagstiftning i övrigt om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar, med vissa redaktionella ändringar, regeringens förslag till lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt följdändringar i annan lagstiftning.

Propositionen

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet tillstyrkte i sitt yttrande den av regeringen föreslagna lagstiftningen.

Justitieutskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot att det tredje penningtvättsdirektivet genomförs i Sverige på det sätt som regeringen föreslår och tillstyrker därmed den i propositionen föreslagna lagstiftningen.

När det gäller bestämmelsen i den föreslagna lagens 3 kap. 1 §, som tar upp finanspolisens möjligheter att efterfråga uppgifter från bl.a. advokater utan att föregående rapportering skett, noterar utskottet att regeringen i propositionen gör bedömningen att införandet av en sådan frågerätt är en förutsättning för att direktivets artikel 22.1 (b) ska genomföras på ett korrekt sätt i svensk rätt. Om en sådan frågerätt inte införs, innebär detta enligt regeringens tolkning av direktivet att Sverige inte på ett korrekt sätt uppfyller sin förpliktelse att genomföra direktivets bestämmelser. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning i denna fråga och noterar att den av regeringen föreslagna bestämmelsen genomför direktivets artikel 22.1 (b) i denna del.

Under beredningen av ärendet har utskottet uppmärksammat behovet av redaktionella ändringar i några bestämmelser, såväl i den föreslagna lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som i andra lagrum som behandlas i propositionen. Utskottet föreslår vissa redaktionella ändringar i utformningen av den nya lagens 2 kap. 5 §, jämfört med propositionens förslag.

Vidare föreslår utskottet att hänvisningen i den nya lagens 2 kap. 8 § första stycket till 2 kap. 6 § andra stycket ändras, så att det i 2 kap. 8 § första stycket i stället hänvisas till 2 kap. 6 § tredje stycket.

Därutöver föreslår utskottet en redaktionell ändring i 18 § tredje stycket i den föreslagna lagen om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet samt en redaktionell ändring i 8 kap. 10 § andra stycket i den föreslagna lagen om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling.

Avslutningsvis har utskottet noterat att två av propositionens lagförslag, avseende ändringar i 1 § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott respektive 1 § i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa särskilt allvarliga brott, inte utgår från lagtextens senaste lydelse. Utskottet föreslår därför, i förhållande till propositionen, en ändrad lagtext som avspeglar dessa lagrum i deras senaste lydelse och i dessa inför de ändringar som regeringen föreslår i propositionen.

Med detta tillstyrker utskottet regeringens förslag till ny lagstiftning i denna del med de redaktionella ändringar som föranleds av det ovan anförda.

Uppföljning av den nya lagstiftningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om uppföljning och riktade utbildningsinsatser med anledning av den nya lagstiftningen.

Jämför reservation 2 (s, v, mp).

Motionerna

I motion 2008/09:Ju10 (v) yrkande 1 framhåller motionärerna vikten av att regeringen följer upp lagstiftningen för att se till att den får avsedda effekter, och att myndigheter har de resurser och den teknik som behövs för att arbeta effektivt. Dessutom efterfrågas riktade utbildningsinsatser till företag som omfattas av penningtvättsreglerna för att finanspolisen ska kunna förbättra t.ex. rapporteringen.

I motion 2008/09:Ju11 (s) yrkande 2 framhåller motionärerna att regeringen bör följa upp lagstiftningen och se till att den får avsedda effekter, samt att myndigheter har de resurser och den teknik som behövs för att arbeta effektivt. Enligt motionärerna kan riktade utbildningsinsatser till företag som omfattas av penningtvättsreglerna ge finanspolisen möjligheter att förbättra t.ex. rapporteringen.

Finansutskottets yttrande

Motionsyrkandena behandlas i finansutskottets yttrande över den föreslagna lagstiftningen. Finansutskottet framförde i detta sammanhang att det av det tredje penningtvättsdirektivets artikel 42 framgår att Europeiska kommissionen senast den 15 december 2009 ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur direktivet har genomförts. Finansutskottet välkomnade att en uppföljning av reglerna sker och ansåg inte att någon ytterligare uppföljning bör övervägas innan kommissionen har avlämnat sin rapport. I frågan om utbildningssatsningar framhöll finansutskottet att regeringen föreslår att de myndigheter och andra organ som utövar tillsynsuppgifter ska samverka i ett nytt samordningsorgan, och att en av uppgifterna för samordningsorganet är att utbilda myndigheter och branschaktörer. Finansutskottet bedömde att utbildningsinsatser därmed kommer att kunna genomföras av samordningsorganet. Motionsyrkandena avstyrktes av finansutskottet med hänvisning till att en uppföljning av reglerna kommer att genomföras under 2009 och till att det samordningsorgan som regeringen har föreslagit ges möjlighet att syssla med bl.a. utbildningsinsatser (yttr. 2008/09:FiU5y s. 8).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser, liksom finansutskottet, att kommissionens aviserade uppföljning av den nya lagstiftningen bör välkomnas, och att det inte finns skäl att överväga ytterligare en uppföljning av den nya lagstiftningens effektivitet innan kommissionen har presenterat sina slutsatser.

Vidare ansluter sig utskottet till finansutskottets bedömning att utbildningsinsatser till företag och andra aktörer som berörs av de nya reglerna kommer att kunna genomföras av det samordningsorgan som avses inrättas inom Finansinspektionen. Enligt utskottets mening bör riksdagen inte ta initiativ till ytterligare riktade utbildningsinsatser mot företag som omfattas av penningtvättsreglerna.

Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna Ju10 yrkande 1 och Ju11 yrkande 2.

Myndigheters verksamhet och resurser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om resurser till myndigheter som berörs av de nya reglerna och om samverkan mellan Finanspolisen och Skatteverket.

Jämför reservationerna 3 (s) och 4 (v).

Motionerna

I motion 2008/09:Ju10 (v) yrkande 2 framför motionärerna att finanspolisen måste förstärkas för att kunna hantera de anmälningar den får, inte minst eftersom dessa lär bli fler med det tredje penningtvättsdirektivet. Dessutom anser motionärerna att Ekobrottsmyndigheten bör stärkas, samtidigt som även finanspolisens samverkan med Skatteverket måste stärkas eftersom myndigheterna var för sig besitter information som kan vara till ömsesidig nytta. Vidare framförs att polisen måste se över sin ekonomiska struktur för att styrningen över polisens ekonomi ska kunna stärkas, så att eventuella resurstillskott i framtiden får önskad effekt bl.a. när det gäller penningtvätt.

I motion 2008/09:Ju11 (s) yrkande 1 anförs att finanspolisen måste förstärkas för att kunna hantera de anmälningar den får, inte minst eftersom dessa lär bli fler med det tredje penningtvättsdirektivet. Finanspolisens samverkan med Skatteverket måste enligt motionärerna också stärkas eftersom myndigheterna var för sig besitter information som kan vara av ömsesidig nytta. Dessutom anser motionärerna att de kommande stora underskotten i polisens ekonomi kommer att drabba all brottsbekämpande verksamhet och att underfinansieringen kommer att drabba kampen mot den ekonomiska brottsligheten. För att undvika att verksamheten undermineras vill motionärerna därför ge mer resurser till rättsväsendet, däribland polisen, vilket ger finanspolisen bättre förutsättningar för att bekämpa bl.a. penningtvätt.

I motion 2008/09:Ju379 (s) yrkande 32 framför motionärerna att finanspolisens samverkan med Skatteverket måste stärkas eftersom myndigheterna var för sig besitter information som kan vara till ömsesidig nytta.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis noterar utskottet att ett motionsyrkande om ökade anslag till finanspolisen behandlades av utskottet under hösten 2008 i samband med utskottets beredning av anslagen till myndigheterna inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Utskottet noterade då att regeringen i budgetpropositionen uppgivit att Ekonomistyrningsverket fått i uppdrag att bl.a. utvärdera om Rikspolisstyrelsens styrning, kontroll och uppföljning av polismyndigheterna är tydlig och effektiv. Vidare uppgavs i budgetpropositionen att arbetet med att se över effektiviteten i hela rättsväsendet skulle slutföras under 2009. Vad gällde yrkanden om resurser till visst ändamål inom polisen ansåg utskottet att det bör vara en angelägenhet för Rikspolisstyrelsen att besluta om hur resurserna bör fördelas. Utskottet avstyrkte med detta bl.a. motionsyrkandet om ökade anslag till Finanspolisen (bet. 2008/09:JuU1 s. 25–27).

Utskottet vidhåller denna sin tidigare uttryckta uppfattning och noterar i detta sammanhang att Ekonomistyrningsverkets utvärdering av Rikspolisstyrelsen, enligt det uppdrag som Ekonomistyrningsverket har fått, ska redovisas och återrapporteras till regeringen senast den 30 januari 2009. Utskottet avstyrker därmed motionerna Ju10 yrkande 2 och Ju11 yrkande 1.

När det gäller frågan om samarbete mellan finanspolisen och Skatteverket förutsätter utskottet att myndigheterna utnyttjar de möjligheter till samarbete som finns inom ramen för tillämplig lagstiftning. Enligt utskottets mening saknas skäl för riksdagen att särskilt uttala sig om formerna för samarbete mellan finanspolisen och Skatteverket, och utskottet avstyrker därför motion Ju379 yrkande 32.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Samkörning av register, punkt 1 (s)
	av Thomas Bodström (s), Margareta Persson (s), Karl Gustav Abramsson (s), Kerstin Haglö (s) och Jan Emanuel Johansson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om samkörning av penningtvättsregister.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:70 i denna del.

Ställningstagande

Kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism är mycket viktig och hänger nära samman med kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Vi välkomnar därför att det tredje penningtvättsdirektivet nu genomförs i svensk lagstiftning. En viktig fråga för de institut som är skyldiga att tillämpa reglerna rör möjligheterna för företag att samköra sina penningtvättsregister. Om t.ex. banker inom en koncern kan samköra sina register, kan uppgifterna i dessa register komma till mer effektiv användning och öka möjligheten att upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

Den lagstiftning som regeringen nu föreslår innebär att det befintliga förbudet mot samkörning förs vidare in i det nya regelverket. Propositionens motivering till att behålla förbudet är dock mycket kortfattad och det går inte att utläsa vilken avvägning som legat till grund för regeringens ställningstagande i denna fråga. Enligt vår mening bör frågan om samkörning av register mellan företag analyseras mer ingående, så att möjligheterna till mer effektiv bekämpning av allvarlig brottslighet kan vägas mot befogade integritetsintressen på ett mer fullödigt sätt än vad som skett i propositionen. Dessutom är det angeläget att klargöra omfattningen av de föreslagna bestämmelserna och i vilka situationer de avses vara tillämpliga, något som är svårt att utläsa av den knapphändiga motivering som ges i propositionen. Att enbart överföra det nu gällande förbudet till den nya lagen utan att ange skälen för detta – på det sätt som regeringen nu föreslår – innebär att en möjlighet att stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism döms ut på förhand utan att ges en verklig prövning. Det är angeläget att bestämmelserna utformas så att arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism kan bedrivas effektivt och rättssäkert. Mot denna bakgrund framstår det enligt vår mening som befogat att ytterligare överväga om bestämmelserna om samkörning av register kan ges en utformning som bättre uppfyller behovet av effektiv och rättssäker registerhantering hos de berörda aktörerna. I avvaktan på detta tillstyrker vi regeringens lagförslag i denna del, men anser att riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att frågan om samkörning av register snarast bör bli föremål för en mer ingående analys. Vi föreslår sammanfattningsvis att riksdagen antar regeringens förslag i denna del och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om samkörning av register. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:70 i denna del.

2.	Uppföljning av den nya lagstiftningen, punkt 4 (s, v, mp)
	av Thomas Bodström (s), Margareta Persson (s), Karl Gustav Abramsson (s), Lena Olsson (v), Kerstin Haglö (s), Mehmet Kaplan (mp) och Jan Emanuel Johansson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om behovet av en uppföljning av den nya lagstiftningen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2008/09:Ju10 yrkande 1 och 2008/09:Ju11 yrkande 2.

Ställningstagande

När regeringen nu lämnar förslag om att genomföra det tredje EG-direktivet om penningtvätt sker detta mer än ett år efter det att direktivet skulle ha varit genomfört i Sverige. Regeringen har uppenbarligen låtit beredningen av ärendet dra ut på tiden. Det är välkommet och viktigt att det nu till sist införs skarpa regler som motverkar penningtvätt, särskilt eftersom det finns en stark koppling mellan penningtvätt och grov organiserad brottslighet. Vi har dock i motionerna Ju10 (v) yrkande 1 och Ju11 (s) yrkande 2 tagit upp behovet av ytterligare åtgärder, och vill i detta sammanhang framföra vår syn på vilka åtgärder som krävs framöver.

Samtidigt som den nya lagstiftningen innebär en välkommen skärpning av reglerna, har antalet rapporter till finanspolisen om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism minskat under senare år. Därför krävs nu åtgärder från regeringens sida för att följa upp effekterna av det nya regelverket och för att se till att myndigheterna har de resurser och den teknik som behövs för ett effektivt arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Här kan finanspolisen spela en viktig roll för att förbättra rapporteringen, genom att genomföra riktade utbildningsinsatser till företag som omfattas av reglerna.

Vi anser sammanfattningsvis att riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin vilja vad som anförs i motionerna Ju10 (v) yrkande 1 och Ju11 (s) yrkande 2 om en uppföljning av lagstiftningens effektivitet. Därmed bifaller riksdagen delvis motion Ju10 (v) yrkande 1 och motion Ju11 (s) yrkande 2.

3.	Myndigheters verksamhet och resurser, punkt 5 (s)
	av Thomas Bodström (s), Margareta Persson (s), Karl Gustav Abramsson (s), Kerstin Haglö (s) och Jan Emanuel Johansson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om myndigheters verksamhet och resurser.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2008/09:Ju11 yrkande 1 och 2008/09:Ju379 yrkande 32 och avslår motion 2008/09:Ju10 yrkande 2.

Ställningstagande

När det nu ska införas nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som bl.a. innebär att fler aktörer omfattas av regelverket, ställer detta också krav på att det ges tillräckliga resurser till de myndigheter som ska tillämpa reglerna och övervaka att de följs. I detta avseende behövs det fler åtgärder och en högre ambitionsnivå jämfört med vad regeringen ger uttryck för i propositionen.

När fler aktörer omfattas av reglerna kommer detta sannolikt att innebära fler anmälningar till finanspolisen, som därför måste stärkas. Dessutom kan en högre effektivitet i det viktiga arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism uppnås om finanspolisen får större möjligheter att samverka med Skatteverket. Dessa myndigheter besitter information som kan vara till ömsesidig nytta, och här finns således möjligheter till effektivare brottsbekämpning genom stärkt samverkan.

Den ekonomiska situationen för polisen är problematisk med indikationer på stora budgetunderskott under kommande år. Detta, tillsammans med det tydliga behovet av resurser för att kunna bekämpa bl.a. den ekonomiska brottsligheten, ställer krav på en stärkt styrning över polisens ekonomi och en översyn av polisens ekonomiska struktur. En stärkt ekonomistyrning är viktig för att säkerställa att resursförstärkningar på angelägna områden får önskad effekt, bl.a. när det gäller bekämpandet av penningtvätt.

Vi anser sammanfattningsvis att riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin vilja vad som anförs i motionerna Ju379 (s) yrkande 32 och Ju11 (s) yrkande 1 om myndigheters resurser och samverkan i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Därmed bifaller riksdagen motion Ju379 (s) yrkande 32 samt motion Ju11 (s) yrkande 1 och avslår motion Ju10 (v) yrkande 2.

4.	Myndigheters verksamhet och resurser, punkt 5 (v)
	av Lena Olsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om myndigheters verksamhet och resurser.

Därmed bifaller riksdagen motion 2008/09:Ju10 yrkande 2 och avslår motionerna 2008/09:Ju11 yrkande 1 och 2008/09:Ju379 yrkande 32.

Ställningstagande

När det nu ska införas nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som bl.a. innebär att fler aktörer omfattas av regelverket, ställer detta krav på att de myndigheter som ska tillämpa reglerna och övervaka att de följs har resurser för att bedriva detta viktiga arbete. Dessutom krävs åtgärder för att säkerställa att tillgängliga resurser används på bästa sätt. I detta avseende behövs det fler åtgärder och en högre ambitionsnivå jämfört med vad regeringen ger uttryck för i propositionen.

När fler aktörer omfattas av reglerna kommer detta sannolikt att innebära fler anmälningar till finanspolisen, som därför måste stärkas. Dessutom kan en högre effektivitet i det viktiga arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism uppnås om finanspolisen får större möjligheter att samverka med Skatteverket. Även samarbetet med Ekobrottsmyndigheten bör stärkas. Dessa myndigheter besitter information som kan vara till ömsesidig nytta. Stärkt myndighetssamverkan möjliggör effektivare brottsbekämpning bl.a. på penningtvättsområdet och bör prioriteras.

Samtidigt är den ekonomiska situationen för polisen problematisk, med indikationer på att betydande överskott under de senaste åren kommer att förbytas i stora budgetunderskott under kommande år. Detta ställer krav på en stärkt styrning över polisens ekonomi och en översyn av polisens ekonomiska struktur så att tillgängliga resurser används på bästa sätt. En stärkt ekonomistyrning är viktig för att säkerställa att eventuella resursförstärkningar på angelägna områden får önskad effekt, bl.a. när det gäller bekämpandet av penningtvätt.

Jag anser sammanfattningsvis att riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin vilja vad som anförs i motion Ju10 (v) yrkande 2 om myndigheters resurser och samverkan i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Därmed bifaller riksdagen motion Ju10 (v) yrkande 2 och avslår övriga här aktuella motionsyrkanden.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2008/09:70 Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,

2. lag om ändring i rättegångsbalken,

3. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

4. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

5. lag om ändring i fastighetsmäklarlagen (1995:400),

6. lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet,

7. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

8. lag om ändring i lagen (1999:268) om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

9. lag om ändring i kasinolagen (1999:355),

10. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

11. lag om ändring i tullagen (2000:1281),

12. lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finanansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.,

13. lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

14. lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling,

15. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

16. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,

17. lag om ändring i lagen (2009:000) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott.

Följdmotionerna

2008/09:Ju10 av Lena Olsson m.fl. (v):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppföljning av lagstiftningens effektivitet.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om resurser till finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten.

2008/09:Ju11 av Thomas Bodström m.fl. (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om resurser till finanspolisen.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppföljning av lagstiftningens effektivitet.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2008

2008/09:Ju379 av Mona Sahlin m.fl. (s):

32.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bättre samverkan mellan finanspolisen och Skatteverket.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 kap.

5 §

Bestämmelserna om grundläggande kundkännedom och om fortlöpande uppföljning av affärsförbindelser i 3, 4 och 10 §§ gäller inte för

1. svenska myndigheter,

2. verksamhetsutövare som anges i 1 kap. 2 § 1–7, och som har hemvist

a) inom EES,

b) i en stat utanför EES om staten har bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt som motsvarar dem som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism^{1
[EUT L 309, 25.11.2005, s. 15 (Celex 32005L0060).]} och om det finns tillsyn över att dessa bestämmelser följs,

c) inom EES och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i den mening som avses i Europarlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EG och 93/6/EEG och Europarlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG, eller,

d) utanför EES och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till motsvarande handel och omfattas av motsvarande informationsskyldighet som företag under c,

3. livförsäkringar, om den årliga premien uppgår till ett belopp motsvarande högst 1 000 euro eller engångspremien uppgår till ett belopp motsvarande högst 2 500 euro,

4. pensionsförsäkringar enligt 58 kap. 4–16 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) som inte får återköpas,

5. pensionsavtal och pensionsrätter för anställda eller i den försäkrades förvärvsverksamhet, om inbetalning sker i form av avdrag på lön och överlåtelse av rättigheter inte är tillåten, eller

6. elektroniska pengar enligt lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar

a) om det penningvärde som kan lagras på ett elektroniskt medium som inte kan laddas uppgår till högst 150 euro, eller

b) när det gäller elektroniska medier som kan laddas, det penningvärde som omsätts under ett kalenderår inte överstiger 2 500 euro och högst 1 000 euro kan lösas in under samma period,

7. när det gäller verkliga huvudmän bakom gemensamma konton som förvaltas av advokater eller andra oberoende jurister som har hemvist

a) inom EES, om uppgifter om de verkliga huvudmännens identitet kan göras tillgängliga på verksamhetsutövarens begäran, eller

b) i en stat utanför EES, om uppgifter om de verkliga huvudmännens identitet kan göras tillgängliga på verksamhetsutövarens begäran och advokaten eller den oberoende juristen omfattas av skyldigheter som motsvarar dem som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om det finns tillsyn över att dessa skyldigheter uppfylls.

3. företag inom EES vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument^{2
[ EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039).]} och om ändring av rådets direktiv 85/611/EG och 93/6/EEG och Europarlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG, eller,

4. företag utanför EES vars överlåtbara värdepapper är upptagna till motsvarande handel och omfattas av motsvarande informationsskyldighet som företag under 3,

5. livförsäkringar, om den årliga premien uppgår till ett belopp motsvarande högst 1 000 euro eller engångspremien uppgår till ett belopp motsvarande högst 2 500 euro,

6. pensionsförsäkringar enligt 58 kap. 4–16 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) som inte får återköpas,

7. pensionsavtal och pensionsrätter för anställda eller i den försäkrades förvärvsverksamhet, om inbetalning sker i form av avdrag på lön och överlåtelse av rättigheter inte är tillåten,

8. elektroniska pengar enligt lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar

a) om det penningvärde som kan lagras på ett elektroniskt medium som inte kan laddas uppgår till högst 150 euro, eller

b) när det gäller elektroniska medier som kan laddas, det penningvärde som omsätts under ett kalenderår inte överstiger 2 500 euro och högst 1 000 euro kan lösas in under samma period, eller

9. när det gäller verkliga huvudmän bakom gemensamma konton som förvaltas av advokater eller andra oberoende jurister som har hemvist

a) inom EES, om uppgifter om de verkliga huvudmännens identitet kan göras tillgängliga på verksamhetsutövarens begäran, eller

b) i en stat utanför EES, om uppgifter om de verkliga huvudmännens identitet kan göras tillgängliga på verksamhetsutövarens begäran och advokaten eller den oberoende juristen omfattas av skyldigheter som motsvarar dem som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism^{3
[ EUT L 309, 25.11.2005, s. 15 (Celex 32005L0060).]} och om det finns tillsyn över att dessa skyldigheter uppfylls.

8 §

Med skärpta åtgärder enligt 6 § andra stycket 3 avses alltid

Med skärpta åtgärder enligt 6 § tredje stycket 3 avses alltid

1. att inhämta tillräckligt med information om motparten för att kunna förstå verksamheten samt bedöma dess anseende och tillsynens kvalitet,

2. att bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,

3. att dokumentera respektive instituts ansvar att vidta kontrollåtgärder

och de åtgärder som det vidtar,

4. att inhämta godkännande från behörig beslutsfattare, och

5. att förvissa sig om att motparten har kontrollerat identiteten på kunder som har direkt tillgång till konton hos kreditinstitutet och fortlöpande följer upp dessa kunder samt på begäran kan lämna relevanta kunduppgifter.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet

Regeringens förslag	Utskottets förslag
18 §
Finansinspektionen får förelägga ett företag som driver inlåningsverksamhet att göra rättelse om företaget 1. inte uppfyller kravet i 5 § första stycket eller 6 § första stycket, 2. överträder en bestämmelse i 9 §, 10 § andra stycket, 11 §, 12 § eller 14 § andra stycket,
3. överträder en bestämmelse i lagen (2009:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller en föreskrift som har meddelats med stöd av den lagen, eller
4. överträder någon annan bestämmelse i en författning som reglerar företagets inlåningsverksamhet. Om en innehavare som avses i 6 § andra stycket inte uppfyller kravet i 6 § första stycket, får inspektionen förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den i dess ledning diskvalificerade personen.
Om ett företag inte gör rättelse får inspektionen avföra det ut registret. Ett företag ska också avföras ur registret om det anmäler att det inte längre driver inlåningsverksamhet eller om det på annat sätt framgår att inlåningsverksamheten har upphört.	Om ett företag inte gör rättelse får inspektionen avföra det ur registret. Ett företag ska också avföras ur registret om det anmäler att det inte längre driver inlåningsverksamhet eller om det på annat sätt framgår att inlåningsverksamheten har upphört.

3 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling

Regeringens förslag	Utskottets förslag
10 §
Finansinspektionen får förelägga en utländsk försäkringsförmedlare som utövar försäkringsförmedling i Sverige enligt 3 kap. 1 § att göra rättelse om försäkringsförmedlaren 1. har brutit mot denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, 2. har brutit mot andra författningar som reglerar försäkringsförmedlarens verksamhet, samt föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda författningar, eller 3. på annat sätt visat sig olämplig att utöva försäkringsförmedling.
Om rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda försäkringsförmedlaren att utöva försäkringsförmedling här i landet	Om rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda försäkringsförmedlaren att utöva försäkringsförmedling här i landet.
Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i försäkringsförmedlarens hemland om åtgärder som har vidtagits med stöd av denna paragraf.

4 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

1 §^{1
[ Senaste lydelse 2008:859.]}

Tillstånd till hemlig teleavlyssning enligt 27 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken, hemlig teleövervakning enligt 27 kap. 19 § första stycket rättegångsbalken eller hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. 20 a § första stycket rättegångsbalken får meddelas, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskild anledning att anta att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefattar

1. sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

2. mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

3. uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,

4. högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller grov olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6 eller 8 § eller 10 § tredje stycket brottsbalken,

5. terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om terroristbrott eller grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m., eller

6. mord, dråp, grov misshandel, människorov eller olaga frihetsberövande enligt 3 kap. 1, 2 eller 6 § eller 4 kap. 1 § eller 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offentliga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.

Denna lag träder i kraft den 15 mars 2009.

5 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Utskottets förslag
1 § Denna lag gäller vid förundersökning angående 1. sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken, 2. mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel, 3. uppror, väpnat hot mot laglig ordning, olovlig kårverksamhet eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3, 4 eller 5 § brottsbalken, 4. högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6, 7, 8 eller 10 § brottsbalken, 5. företagsspioneri enligt 3 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,
6. terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om terroristbrott eller brott enligt 3 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m., eller	6. terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om terroristbrott eller brott enligt 3 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, eller
7. försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 1–6, om sådan gärning är belagd med straff.

Denna lag träder i kraft den 15 mars 2009.

Bilaga 4

Finansutskottets betänkande 2008/09:FiU5
Penningtvätt

Till justitieutskottet

Justitieutskottet beredde den 2 december 2008 finansutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2008/09:70 Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet samt motioner väckta med anledning av propositionen.

Under beredningen av ärendet har Svenska Bankföreningen inkommit med synpunkter till finansutskottet.

Finansutskottet avgränsar sitt yttrande till att avse förslaget till ny lagstiftning om genomförande av det tredje penningtvättsdirektivet samt motionsyrkanden som rör behovet av uppföljning och utbildning med anledning av den föreslagna lagstiftningen.

Till yttrandet har fogats två avvikande meningar.

Utskottets överväganden

Genomförande av det tredje penningtvättsdirektivet

Propositionen

Den nya lagstiftningens tillämpningsområde

Den befintliga lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall m.m. blir kvar men ska enligt propositionens förslag enbart innehålla straff- och processrättsliga bestämmelser om påföljder m.m. för den som gör sig skyldig till finansiering av terrorism.

Regler för hur berörda företag och personer ska arbeta emot både penningtvätt och finansiering av terrorism tas in i den nya lagen. Dessutom ges lagen ett större tillämpningsområde genom att fler personer och aktiviteter ska omfattas av reglerna.

Vissa av de verksamheter som tas upp, t.ex. förvaltning av en trust, förekommer i praktiken inte på den svenska marknaden. Samtidigt kan gränsöverskridande verksamhet förekomma som innebär att sådan verksamhet bedrivs t.ex. av svenska företag för utländska uppdragsgivares räkning. Regeringen anser därför att de bör omfattas av den nya lagstiftningen.

Kundkännedom

Den föreslagna lagen innebär krav på ett riskbaserat förhållningssätt, dvs. att risker och situationer ska bedömas och hanteras lika beroende på de specifika risker som finns. Varje berört institut ansvarar för att skaffa sig kännedom om varje kund och bedöma riskerna i varje kundrelation, och minimikravet är att skaffa sig s.k. grundläggande kundkännedom. Grundläggande kundkännedom avser identitetskontroll, information om affärsförbindelsens syfte och art samt kontinuerlig uppföljning av förbindelsen. Instituten ges stor frihet att bestämma hur omfattande kontrollåtgärder som krävs, men om de inte kan visa för behöriga myndigheter att vidtagna åtgärder är lämpliga med hänsyn till riskerna, kan myndigheterna ingripa.

Det tredje penningtvättsdirektivet innehåller inga generella undantag från kravet på att en kund ska kunna identifiera sig. Däremot ligger det på varje institut att bedöma om identifieringskravet är uppfyllt i varje enskilt fall. Som huvudregel ska identitetskontrollen ske innan en affärsförbindelse etableras eller en transaktion utförs. Dessutom ska instituten vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå grundläggande kännedom även om kunder med vilka affärsförbindelser etablerats före den 15 mars 2009, då lagen föreslås träda i kraft.

Under vissa förutsättningar kan dock institut förlita sig på uppgifter från vissa utomstående om t.ex. kundidentitet eller en affärsförbindelses syfte och art när den utomstående hänvisar en kund till institutet. Varje institut ansvarar dock i sista hand för att tillräcklig kontroll sker.

Undantag från kravet på kundkännedom

I vissa situationer anses risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism typiskt sett vara lägre, vilket i sin tur motiverar avsteg från huvudregeln om krav på kundkännedom. I den föreslagna lagstiftningen undantas därför vissa aktörer (t.ex. myndigheter) och vissa transaktioner (t.ex. pensionsförsäkringar) från kravet på kundkännedom.

Skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom

Den föreslagna lagen innehåller bestämmelser om att institut ska vidta mer omfattande åtgärder i situationer där det finns en förhöjd risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism. De typsituationer som räknas upp i propositionen är vid distanskontakt där kunden inte är fysiskt närvarande för identifiering, vid förbindelser med institut som hör hemma utanför EES-området och vid affärsförbindelser med utomlands bosatta personer i politiskt utsatt ställning.^{1
[ Dessa betecknas ofta som PEP:er, vilket är en förkortning av den engelska termen Politically Exposed Persons. En PEP är en person som t.ex. innehar eller har innehaft viktiga offentliga positioner, särskilt i länder där korruption är utbredd. Även en sådan persons familjemedlemmar och kända medarbetare ska behandlas som PEP:er.]} Särskild uppmärksamhet ska riktas mot sådana produkter eller transaktioner som gör det lättare för en kund att agera anonymt. Vilka konkreta åtgärder som behövs får avgöras för varje fall beroende på de specifika omständigheterna. Dessutom införs ett uttryckligt förbud mot s.k. brevlådebanker.

Tillämpning av reglerna även utanför EES

Det tredje penningtvättsdirektivet som nu föreslås genomföras i Sverige innebär ett gemensamt regelverk – eller åtminstone en gemensam miniminivå för regler mot penningtvätt och finansiering av terrorism – i hela EES-området. Dessutom föreslås att vissa institut, t.ex. banker och livförsäkringsbolag, ska tillämpa reglerna även vid sina filialer och majoritetsägda dotterföretag utanför EES. Om den lokala lagstiftningen i det land där filialen eller dotterföretaget finns inte medger att reglerna följs, ska institutet meddela detta till Finansinspektionen.

Skyldighet att rapportera misstänkta transaktioner m.m.

De institut som är skyldiga att rapportera misstänkta transaktioner är också skyldiga att ge finanspolisen de ytterligare uppgifter som finanspolisen efterfrågar om t.ex. en viss kunds aktiviteter, oavsett om en rapport om detta tidigare skickats eller inte. Rapporteringsskyldigheten omfattar dock inte t.ex. jurister, revisorer och skatterådgivare när de fått information i samband med rättslig rådgivning till en klient.

Meddelandeförbud

Regeringen föreslår att det tas in en bestämmelse om meddelandeförbud i lagen, liknande det förbud som finns enligt nu gällande regler. Huvudregeln föreslås även fortsättningsvis att vara att institutet eller dess anställda inte får avslöja för kunden eller någon utomstående att det genomförts eller pågår en granskning om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Meddelandeförbudet gäller däremot inte i förhållande till behöriga myndigheter.

Regeringen noterar också att det kan uppstå problem med att dra en gräns mellan meddelandeförbudet, som t.ex. innebär att institutets personal inte ska avslöja något om en pågående utredning för den berörde kunden eller väcka dennes misstankar, och medverkansförbudet, som innebär att samma personal inte ska medverka till att genomföra transaktioner som kan antas utgöra penningtvätt. Regeringen föreslår att en överflödig bestämmelse i den nuvarande lagen om penningtvätt tas bort för att minska risken för missförstånd.

Skyddet för anställda vid instituten

Personuppgiftsbehandling, registerhållning, statistikbehandling av uppgifter

Regeringen föreslår undantag från huvudreglerna om personuppgiftsbehandling i personuppgiftslagen (1998:204). Syftet är att möjliggöra överföring av information om misstänkta personer och transaktioner på elektronisk väg. Dessutom förs undantagsbestämmelser om institutens förande av s.k. penningtvättsregister in i den nya lagen. Uppgifter i sådana register ska gallras efter högst tre år, vilket innebär en längre gallringstid jämfört med den nu gällande där gallring ska ske efter högst ett år. Instituten är också skyldiga att bevara handlingar och uppgifter som använts för att uppnå kundkännedom i fem år.

Regeringen har också gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppgift att senast den 31 december 2008 redovisa analyser och förslag om hur statistiken om penningtvätt och finansiering av terrorism kan utvecklas ytterligare.

Tillsynsfrågor

Propositionens förslag innebär att samtliga de aktörer som omfattas av EG-direktivet ska stå under tillsyn avseende penningtvätt och finansiering av terrorism. Huvudprincipen är att de aktörer som redan omfattas av en viss myndighets tillsyn även fortsättningsvis ska göra det. De myndigheter som i dag utövar tillsyn över aktörer som omfattas av penningtvättsreglerna är Finansinspektionen, Fastighetsmäklarnämnden, Revisorsnämnden och Lotteriinspektionen. Även Sveriges advokatsamfund ska, på frivillig basis, delta i arbetet.

Det finns också ett antal aktörer som i och med den nya lagen kommer att omfattas av reglerna mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I propositionen föreslås att dessa aktörer ska ställas under tillsyn av någon av de tre länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. De nya aktörer som inte tidigare omfattats av tillsynskrav ska också anmäla sig till ett register som ska föras av Bolagsverket.

Budgetkonsekvenser och övriga ekonomiska konsekvenser av förslaget

Enligt regeringens bedömning kommer propositionens förslag att innebära vissa merkostnader för berörda myndigheter. Finansinspektionen ska inrätta ett samordningsorgan och får för detta ändamål en anslagsökning på 4,5 miljoner kronor i budgeten för 2009. Även de tre länsstyrelser som i och med förslagen i propositionen får ett nytt tillsynsansvar får ökade anslag med totalt 1,8 miljoner kronor i budgeten för 2009. Bolagsverket förutses få ökade kostnader på grund av det nya register över tillsynsobjekt som myndigheten ska ansvara för. Här föreslår regeringen att Finansinspektionens anslag ska tillföras 1 miljon kronor i budgeten för 2009 och att Bolagsverket ska kunna rekvirera medel från Finansinspektionen för sitt arbete med penningtvättsregistret.

Avslutningsvis anser regeringen att det är svårt uppskatta förslagens ekonomiska konsekvenser för de aktörer som omfattas av reglerna mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Tidsåtgången och kostnaderna för att följa reglerna är svåra att uppskatta, och i propositionen görs ingen bedömning av hur stor kostnaden kan bli.

Lagrådets yttrande

Lagrådet framställde en rad synpunkter av lagteknisk karaktär som har beaktats vid utformningen av den lagtext som föreslås i propositionen. Dessutom innehåller propositionen förslag till följdändringar av teknisk karaktär i ett antal lagar. Vissa av dessa följdändringar har tillkommit efter lagrådsbehandlingen och har alltså inte granskats av Lagrådet, men regeringen bedömer i propositionen att det rör sig om ändringar av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Motionerna

I motion 2008/09:Ju10 av Lena Olsson m.fl. (v) yrkande 1 framhåller motionärerna vikten av att regeringen följer upp lagstiftningen för att se till att den får avsedda effekter och att myndigheter har de resurser och den teknik som behövs för att arbeta effektivt. Dessutom efterfrågas riktade utbildningsinsatser till företag som omfattas av penningtvättsreglerna för att finanspolisen ska kunna förbättra t.ex. rapporteringen.

I samma motions yrkande 2 uttalar motionärerna att finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten måste ges tillräckliga resurser för att kunna hantera det sannolikt ökade antalet anmälningar om penningtvätt. Finanspolisen måste också stärka sin samverkan med Skatteverket.

I motion 2008/09:Ju11 av Thomas Bodström m.fl. (s) yrkande 1 framför motionärerna att finanspolisen måste ges tillräckliga resurser för att kunna hantera anmälningar om penningtvätt, särskilt eftersom antalet anmälningar förmodligen ökar med de nya reglerna. Enligt motionärerna är det av stor vikt att rättsväsendet ges tillräckliga resurser för att bekämpa bl.a. den ekonomiska brottsligheten och att finanspolisens samverkan med Skatteverket stärks.

I samma motions yrkande 2 framhåller motionärerna att regeringen bör följa upp lagstiftningen och se till att den får avsedda effekter samt att myndigheter har de resurser och den teknik som behövs för att arbeta effektivt. Enligt motionärerna kan riktade utbildningsinsatser till företag som omfattas av penningtvättsreglerna ge finanspolisen möjligheter att förbättra t.ex. rapporteringen.

Vissa kompletterande uppgifter

Bankföreningen har under utskottets sammanträde den 11 december inkommit med synpunkter på de föreslagna reglerna i den nya lagens 4 kap. 7 § om behandling av personuppgifter. Enligt Bankföreningen hindrar bestämmelsen i sin föreslagna utformning en rimlig hantering av personuppgifter och uppgifter om misstänkta transaktioner inom en koncern där finansiella institut ingår. Bankföreningen anser att lagstiftningen bör ändras för att möjliggöra samkörning av penningtvättsregister för institut som ingår i samma koncern, och man anser även att direktivets bestämmelser förutsätter en sådan möjlighet till samkörning.

Vidare har Bankföreningen framfört att den nya lagstiftningen bör träda i kraft först den 1 juli 2009 på grund av att föreskrifterna om lagens tillämpning kan väntas vara färdiga först då.

Utskottets ställningstagande

Finansutskottet välkomnar att det tredje penningtvättsdirektivet nu kommer att genomföras i Sverige och tillstyrker den föreslagna lagstiftningen i propositionen.

Utskottet avstår från att uttala sig om resursbehovet för myndigheter som ligger inom andra riksdagsutskotts beredningsområden. Utskottet tar därmed inte ställning till vad som anförs i motion Ju10 (v) yrkande 2 och Ju11 (s) yrkande 1.

I motion Ju10 (v) yrkande 1 och i motion Ju11 (s) yrkande 2 efterfrågas en uppföljning av de nya reglernas effekter och dessutom vissa utbildningsinsatser. I detta sammanhang noterar utskottet att redan artikel 42 i det direktiv som ligger till grund för lagförslagen i propositionen innehåller en bestämmelse om att Europeiska kommissionen senast den 15 december 2009 ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur direktivet har genomförts. Utskottet välkomnar att en uppföljning av reglerna sker och anser inte att någon ytterligare uppföljning bör övervägas innan kommissionen har avlämnat sin rapport. När det gäller frågan om utbildningssatsningar vill utskottet framhålla att regeringen föreslår att de myndigheter och andra organ som utövar tillsynsuppgifter ska samverka i ett nytt samordningsorgan. En av uppgifterna för samordningsorganet är att utbilda myndigheter och branschaktörer. Enligt utskottets bedömning kommer utbildningsinsatser därmed att kunna genomföras av samordningsorganet och motionärernas synpunkter får anses tillgodosedda i denna del. Med hänvisning till att en uppföljning av reglerna kommer att genomföras under 2009 och till att det samordningsorgan som regeringen har föreslagit ges möjlighet att syssla med bl.a. utbildningsinsatser avstyrker utskottet motion Ju10 (v) yrkande 1 och Ju11 (s) yrkande 2.

Under utskottets beredning av ärendet har frågan väckts om samkörning av penningtvättsregister mellan företag i samma koncern. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen i propositionen föreslår ett fortsatt förbud mot samkörning av register och motiverar detta med behovet av skydd för den personliga integriteten. Vidare noterar utskottet att förbudet togs in i den nu gällande lagen (1999:163) om penningtvättsregister för att skydda den personliga integriteten (prop. 1998/99:19 s. 78). Enligt utskottets mening bör förbudet mot samkörning inte avskaffas med mindre än att vägande skäl talar för en annan – och mer restriktiv – avvägning av behovet av personlig integritet i detta sammanhang. Utskottet anser inte att det finns tillräckligt underlag i ärendet för att kunna bedöma om det finns sådana skäl i fråga om förbudet mot samkörning och kan därför inte förorda ett avskaffande av detta förbud. Däremot förutsätter utskottet att regeringen noga följer frågan om samkörningsförbudet och effektiviteten i bankernas registerhantering och återkommer med förslag till åtgärder om detta bedöms nödvändigt.

Under utskottets beredning av ärendet har frågan även väckts om när den lagstiftning som regeringen har föreslagit bör träda i kraft. Bankföreningen har framfört att den nya lagstiftningen bör träda i kraft först den 1 juli 2009 eftersom tillämpningsföreskrifterna till lagen sannolikt kommer att kunna träda i kraft först vid denna tidpunkt.

Utskottet noterar i detta sammanhang att direktivets artikel 45 föreskriver att genomförande i medlemsstaterna ska ske senast den 15 december 2007. Enligt propositionens förslag träder den nya svenska lagstiftningen i kraft den 15 mars 2009. Genomförandet av direktivet i Sverige är därmed mer än ett år försenat. Utskottet anser mot denna bakgrund inte att det framstår som lämpligt att ytterligare senarelägga tidpunkten för ikraftträdande. Samtidigt förutsätter utskottet att arbetet med att ta fram föreskrifter till lagstiftningen slutförs utan dröjsmål och att såväl regeringen som berörda myndigheter i möjligaste mån verkar för att undvika oklarheter vid rättstillämpningen fram till dess att föreskrifterna träder i kraft.

Därutöver vill utskottet framföra vissa ytterligare synpunkter som rör tidpunkten för genomförandet av direktivet. Utskottet har tidigare, med utgångspunkt i kritik från Lagrådet, framhållit behovet av en effektivare beredning vid genomförandet av EG-direktiv i Sverige. Dessutom har utskottet noterat att genomförandet av EG-direktiv, bl.a. lagstiftning på finansmarknadsområdet, blivit försenat vid en rad tillfällen under de senaste fem åren. Utskottet påpekade i detta sammanhang bl.a. att genomförandearbetet kan igångsättas på ett tidigare stadium, parallellt med att arbete pågår på EU-nivå (bet. 2007/08:FiU7 s. 19–20).

Enligt utskottets bedömning framstår dessa synpunkter som befogade även i det nu aktuella ärendet. Utskottet har viss förståelse för att ärendets beredning i slutskedet kan ha försenats av att annan resurskrävande lagstiftning bereddes i Finansdepartementet under hösten 2008. Samtidigt framgår av uppgifter från Europeiska kommissionen att 20 av 27 medlemsstater helt hade genomfört direktivet i september 2008. Tre medlemsstater hade då delvis genomfört direktivet medan fyra länder (Belgien, Spanien, Irland och Sverige) inte hade genomfört det alls.^{2
[ Enligt kommissionens översikt över genomförandet av direktiv om finansiella tjänster den 24 september 2008. Översikten finns tillgänglig elektroniskt på adressen http://ec.europa.eu/internal_market/finances/docs/actionplan/index/transposition_en.pdf.]}

Mot denna bakgrund anser utskottet att det vid genomförande av EG-direktiv på finansmarknadsområdet kan finnas skäl att överväga om genomförandearbetet bör sättas i gång på ett tidigare stadium för att undvika förseningar.

Stockholm den 18 december 2008

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Thomas Östros (s), Bertil Kjellberg (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Monica Green (s), Carl B Hamilton (fp), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Agneta Gille (s), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp) och Per Åsling (c).

Avvikande meningar

1.	Uppföljning av penningtvättsreglerna (s, v)
	Thomas Östros (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Ulla Andersson (v) och Tommy Ternemar (s) anför:

När regeringen nu lämnar förslag om att genomföra det tredje EG-direktivet om penningtvätt sker detta mer än ett år efter det att direktivet skulle ha varit genomfört i Sverige. Regeringen har uppenbarligen låtit beredningen av ärendet dra ut på tiden. Det är dock välkommet och viktigt att det nu till sist införs skarpa regler som motverkar penningtvätt, särskilt eftersom det finns en stark koppling mellan penningtvätt och grov organiserad brottslighet. Vi har dock i motionerna Ju10 (v) yrkande 1 och Ju11 (s) yrkande 2 tagit upp behovet av ytterligare åtgärder och vill i detta sammanhang framföra vår syn på vilka åtgärder som krävs framöver.

Det är viktigt att reglerna inte utformas och tillämpas så att de motverkar ett legalt utbyte av pengar från andra länder. Viktiga betalningsströmmar får inte stoppas på grund av felaktigt utformade penningtvättsregler.

Lagstiftningen om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism berör även vissa yrkesgrupper som har en särskild ställning gentemot sina klienter, t.ex. advokater. Vi menar att den kritik som Advokatsamfundet framfört mot propositionens förslag när det gäller bl.a. kravet på identitetskontroll i vissa fall inte har tillgodosetts och att ytterligare överväganden kan krävas i denna fråga.

Samtidigt som den nya lagstiftningen innebär en välkommen skärpning av reglerna har antalet rapporter till finanspolisen om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism minskat under senare år. Därför krävs nu åtgärder från regeringens sida för att följa upp effekterna av det nya regelverket och för att se till att myndigheterna har de resurser och den teknik som behövs för ett effektivt arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Här kan finanspolisen spela en viktig roll för att förbättra rapporteringen genom att genomföra riktade utbildningsinsatser till företag som omfattas av reglerna.

Vi anser sammanfattningsvis att justitieutskottet bör föreslå att riksdagen tillkännager för regeringen som sin vilja vad som anförs i motionerna Ju10 (v) yrkande 1 och Ju11 (s) yrkande 2 om en uppföljning av lagstiftningens effektivitet.

2.	Samkörning av penningtvättsregister (s)
	Thomas Östros (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s) och Tommy Ternemar (s) anför:

Kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism är mycket viktig och hänger nära samman med kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Vi socialdemokrater anser att penningtvättsreglerna bör utformas så att penningtvätt och finansiering av terrorism kan bekämpas på ett effektivt och rättssäkert sätt. En viktig fråga för de institut som är skyldiga att tillämpa reglerna rör möjligheterna för företag att samköra sina penningtvättsregister. Om t.ex. banker inom en koncern kan samköra sina register, kan uppgifterna i dessa register komma till mer effektiv användning och öka möjligheten att upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

Den lagstiftning som regeringen nu föreslår innebär att det befintliga förbudet mot samkörning förs vidare in i det nya regelverket. Motiveringen till att behålla förbudet är dock mycket kortfattad, och det går inte att utläsa vilken avvägning som legat till grund för regeringens ställningstagande i denna fråga. Enligt vår mening bör frågan om samkörning av register mellan företag analyseras mer ingående så att möjligheterna till mer effektiv bekämpning av allvarlig brottslighet kan vägas mot befogade integritetsintressen på ett mer fullödigt sätt än vad som skett i propositionen. Att enbart överföra det nu gällande förbudet till den nya lagen utan att ange skälen för detta – på det sätt som regeringen nu föreslår – innebär att en möjlighet att stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism döms ut på förhand utan att ges en verklig prövning. Vi anser att frågan om samkörning av register bör bli föremål för en mer ingående analys.