Finansutskottets betänkande 2008/09:FiU11 | |
Tilläggsbudget 2 för 2008 | |
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker förslagen i 2008 års andra tilläggsbudgetproposition (prop. 2008/09:2) om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag på tilläggsbudget för innevarande år. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 35 122 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 419 miljoner kronor. Dessa förändringar berör 44 anslag inom 16 utgiftsområden. Anslagsförändringarna innebär att anvisade medel för 2008 ökar med 34 703 miljoner kronor.
Därmed ställer sig utskottet bl.a. bakom förslagen att öka anslagen till Vägverket och Banverket för att amortera 11 822 miljoner kronor av lånen för väginvesteringar och 13 477 miljoner kronor av lånen för järnvägsinvesteringar. Utskottet tillstyrker även förslaget om ett ökat anslag med 6 413 miljoner kronor för att finansiera ökade räntekostnader för statsskulden. Dessutom tillstyrker utskottet att regeringen redan i år korrigerar anslaget för aktivitets- och sjukersättningar till följd av att personer ska erhålla ålderspensionsrätt för 93 % i stället för 80 % av antagandeinkomsten fr.o.m. 2008. Därmed tillförs anslaget ytterligare 1 755 miljoner kronor. Vidare ska ytterligare 250 miljoner kronor anvisas till Försäkringskassan för hantering av den reformerade sjukskrivningsprocessen och ändringarna i sjukersättningen.
Regeringens övriga förslag om bl.a. nya och ändrade bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser tillstyrks. När det gäller ett bemyndigande att ingå ekonomiska avtal för krisberedskap anser utskottet emellertid att bemyndigandets omfattning ska avgränsas till perioden 2009–2014. På så sätt förbättras riksdagens förutsättningar att bilda sig en korrekt uppfattning om den framtida belastningen på statsbudgeten som följer av det nya bemyndigandet.
Utskottet godkänner riksdagsstyrelsens förslag om att anslaget för riksdagens ledamöter och partier får användas för utgifter avseende klimatkompensation för flygresor. Utskottet tillstyrker även Riksrevisionens styrelses förslag om ökning av Riksrevisionens anslag.
Utskottet tar i betänkandet upp en granskningsrapport från Riksrevisionen om regeringens hantering av tilläggsbudgeten. Utskottet gör bedömningen att det finns skäl att ytterligare strama upp de förslag som lämnas på tilläggsbudget så att god budgetdisciplin upprätthålls och riksdagens behandling av tilläggsbudgetpropositioner underlättas.
Samtliga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet avstyrks.
Till betänkandet har fogats 2 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
1. | Bemyndigande för anslaget 7:5 Krisberedskap |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för anslaget 7:5 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 808 000 000 kr under 2009–2014. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2008/09:2 punkt 1. |
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
2. | Bemyndigande för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 200 000 000 kr under 2009–2011. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:2 punkt 2. |
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
3. | Bemyndigande för anslaget 24:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för anslaget 24:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder besluta om bidrag till forskning om kvinnors hälsa som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 63 000 000 kr under 2009–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:2 punkt 3. |
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
4. | Bemyndigande att besluta om förvärv av aktier i ett utländskt bolag |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om förvärv av aktier i ett utländskt bolag för konstruktion och drift av en acceleratoranläggning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:2 punkt 4. |
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
5. | Bemyndigande att besluta om förvärv av aktier i ett utländskt bolag |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om förvärv av aktier i ett utländskt bolag för konstruktion och drift av en röntgenfrielektronlaser. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:2 punkt 5. |
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
6. | Bemyndigande för anslaget 36:12 Trafikavtal |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för anslaget 36:12 Trafikavtal ingå ekonomiska förpliktelser i samband med tjänstekoncessioner, samverkansavtal och upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 600 000 000 kr under 2009–2022. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:2 punkt 6. |
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
7. | Bemyndigande för anslaget 43:14 Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för anslaget 43:14 Konkurrenskraftig livsmedelssektor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 kr under 2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:2 punkt 7. |
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
8. | Åtgärder i samband med försäljning av aktier |
| Riksdagen godkänner de åtgärder i samband med en försäljning av aktierna i Arbetslivsresurs AR AB (publ.) som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:2 punkt 8. |
Ramar för utgiftsområden samt anslag
9. | Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag |
| Riksdagen godkänner dels ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i enlighet med specifikation i bilaga 2, dels den föreslagna användningen av anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. under utgiftsområde 1. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:2 punkterna 9–11 och avslår motionerna 2008/09:Fi1 och 2008/09:Fi303 yrkandena 1 och 2. |
Reservation 1 (s, mp)
Reservation 2 (v)
Stockholm den 11 november 2008
På finansutskottets vägnar
Stefan Attefall
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Thomas Östros (s), Bertil Kjellberg (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Roger Tiefensee (c), Monica Green (s), Carl B Hamilton (fp), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m) och Christopher Ödmann (mp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomsterna samt ändra anslag och anvisa nya anslag.
I 2008 års andra tilläggsbudgetproposition (prop. 2008/09:2) föreslår regeringen ändringar på tilläggsbudget för 2008. Regeringens förslag avser ändringar i nivån på 44 anslag inom 16 utgiftsområden. 31 anslag höjs och 13 anslag sänks. Vidare presenterar regeringen 3 förslag till ändringar i redan beslutade bemyndiganden, 4 nya bemyndiganden och ett förslag om godkännande i samband med försäljning av aktier. Riksrevisionens styrelse föreslår en ökning av Riksrevisionens anslag och Riksdagsstyrelsen föreslår ett nytt ändamål för ett anslag. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår sammantaget till 35 122 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 419 miljoner kronor. Av utgiftsökningarna avser 29 599 miljoner kronor interna finansiella transaktioner som inte påverkar statens lånebehov eller finansiella sparande 2008. Anslagsförändringarna innebär att anvisade medel för 2008 ökar med 34 703 miljoner kronor.
Med anledning av regeringens förslag har 1 motion, Fi1 (v), väckts. En motion, Fi303 (s), har väckts under allmänna motionstiden och tar upp både regeringens förslag i propositionen och egna förslag om ändring av innevarande års statsbudget.
Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att yttra sig över de förslag i propositionen och i motionerna som rör respektive utskotts område. Yttranden har lämnats av
– justitieutskottet (protokollsutdrag 2008/09:4)
– socialförsäkringsutskottet (protokollsutdrag 2008/09:6)
– socialutskottet (2008/09:SoU2y)
– kulturutskottet (2008/09:KrU2y)
– trafikutskottet (protokollsutdrag 2008/09:3)
– miljö- och jordbruksutskottet (protokollsutdrag 2008/09:4)
– näringsutskottet (2008/09:NU1y)
– arbetsmarknadsutskottet (protokollsutdrag 2008/09:6).
Konstitutionsutskottet, skatteutskottet, civilutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet och utbildningsutskottet har beslutat att inte avge något yttrande över tilläggsbudgeten.
Yttrandena återfinns i bilagorna 4–11.
Riksrevisionen har i rapporten Regeringens hantering av tilläggsbudgeten (RiR 2008:17) granskat regeringens hantering av tilläggsbudgeten. De iakttagelser Riksrevisionen gör i granskningsrapporten tas upp i betänkandet.
Utskottets överväganden
Inledning
I 2008 års andra tilläggsbudgetproposition föreslår regeringen ändrade och nya anslag för statsbudgeten för budgetåret 2008. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 35 122 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 419 miljoner kronor. 44 anslag inom 16 utgiftsområden berörs av dessa förändringar. Anslagsförändringarna i regeringens förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar med 34 703 miljoner kronor. Efter de föreslagna åtgärderna i tilläggsbudgetpropositionen beräknas budgeteringsmarginalen för 2008 uppgå till 16,9 miljarder kronor.
Under hösten 2008 har riksdagen beslutat om tilläggsbudget dels i samband med utvidgning av insättningsgarantin (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, rskr. 2008/09:16), dels i samband med stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Dessa beslut innebar anslagsökningar inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., vilka ligger utanför utgiftstaket.
Utskottet behandlar nedan punkterna 1–11 i propositionen, inklusive riksdagsstyrelsens förslag och Riksrevisionens styrelses förslag, samt motsvarande förslag i motionerna i två steg. Först tar utskottet en samlad ställning till anslagsförändringar som inte har föranlett några alternativa förslag i motionerna eller särskilda anmärkningar från berörda fackutskott eller finansutskottet. I detta sammanhang tas även upp likartade förslag till andra förändringar med anslagspåverkande effekt under innevarande år. Även förslag till bemyndigande som inte föranlett några motioner eller anmärkningar i utskotten tas upp i detta första steg. Därefter övergår utskottet till att mer i detalj behandla de övriga förslag som väckts på tilläggsbudget.
Enligt 5 kap. 12 § fjärde stycket riksdagsordningen får beslut om anslag för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas inte fattas innan beslut om godkännande av ändrad utgiftsram fattas. I utskottets förslag till riksdagsbeslut tas således förslagen i propositionen och motionerna om ändrade ramar och anslag upp i en punkt, punkt 9. Övriga frågor behandlas som egna punkter i utskottets förslag till riksdagsbeslut, vilket markeras med en sammanfattningsruta vid respektive rubrik i betänkandet.
Förslag till anslagsförändringar m.m. utan anmärkningar i utskottet
Bakgrund
Finansutskottet tar fr.o.m. hösten 2007 en samlad ställning till regeringens förslag till anslagsförändringar som under riksdagsbehandlingen inte gett upphov till några invändningar eller särskilda kommentarer. Detta gäller också förslag till andra förändringar med anslagspåverkande effekt under innevarande år samt vissa övriga förslag. De aktuella förslagen räknas upp och behandlas av utskottet i ett gemensamt ställningstagande. Förslagens effekter på statsbudgeten kan avläsas i bilaga 2 till betänkandet. För motivering av förslagen hänvisas däremot till texten i propositionen. På så sätt vill utskottet effektivisera behandlingen av förslagen på tilläggsbudget och lägga större fokus på de frågor som har blivit föremål för politisk diskussion.
Motionerna
Finansutskottet kan konstatera att propositionens förslag till förändringar i nivåerna för 33 anslag inom ramen för årets statsbudget inte har föranlett några alternativa förslag i motionerna eller några anmärkningar i utskottet. Därutöver har ett förslag med anslagspåverkande effekt under innevarande år lämnats utan anmärkning. Dessa förslag berör följande anslag.
Anslag som berörs av propositionens förslag till nivåförändringar samt andra förändringar med anslagspåverkande effekt 2008 utan anmärkningar i utskottet
Utgiftsområde Anslag | ||
1 | Rikets styrelse | |
32:1 | Länsstyrelserna m.m. | |
90:2 | Riksdagens ledamöter och partier m.m. | |
2 | Samhällsekonomi och finansförvaltning | |
1:10 | Statliga tjänstepensioner m.m. | |
90:1 | Riksrevisionen | |
3 | Skatt, tull och exekution | |
3:3 | Tullverket | |
4 | Rättsväsendet | |
4:3 | Åklagarmyndigheten | |
4:5 | Sveriges Domstolar | |
4:8 | Rättsmedicinalverket | |
4:12 | Rättsliga biträden m.m. | |
4:13 | Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. | |
6 | Försvar samt beredskap mot sårbarhet | |
6:1 | Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. | |
6:2 | Materiel och anläggningar | |
6:3 | Forskning och teknikutveckling | |
7:1 | Kustbevakningen | |
7 | Internationellt bistånd | |
8:1 | Biståndsverksamhet | |
8:2 | Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) | |
8 | Migration | |
12:2 | Ersättningar och bostadskostnader | |
12:4 | Domstolsprövning i utlänningsärenden | |
9 | Hälsovård, sjukvård och social omsorg | |
13:8 | Sjukvård i internationella förhållanden | |
10 | Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp | |
19:2 | Aktivitets- och sjukersättningar m.m. | |
19:6 | Försäkringskassan | |
14 | Arbetsliv | |
23:2 | Arbetsdomstolen | |
23:6 | Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet | |
17 | Kultur, medier, trossamfund och fritid | |
28:21 | Riksarkivet och landsarkiven | |
22 | Kommunikationer | |
36:12 | Trafikavtal | |
23 | Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar | |
25:1 | Sveriges lantbruksuniversitet | |
41:1 | Skogsstyrelsen | |
42:4 | Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar | |
44:1 | Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | |
45:1 | Främjande av rennäringen m.m. | |
24 | Näringsliv | |
38:14 | Konkurrensverket | |
39:2 | Kommerskollegium | |
25 | Allmänna bidrag till kommuner | |
48:2 | Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader | |
26 | Statsskuldsräntor m.m. | |
92:1 | Räntor på statsskulden | |
Fackutskottens yttranden
Justitieutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sina respektive yttranden de aktuella förslagen i propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har för egen del inte heller något att invända mot de aktuella förslagen till anslagsförändringar. Utskottet ställer sig också bakom förslaget om förvärv av aktier i ett utländskt bolag för konstruktion och drift av en acceleratoranläggning respektive förslaget om förvärv av aktier i ett utländskt bolag för konstruktion och drift av en röntgenfrielektronlaser. Vidare ställer sig utskottet bakom förslaget om bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden gentemot livsmedelssektorn. Detta innebär att finansutskottet, i likhet med de berörda fackutskotten, tillstyrker förslagen i propositionen (punkterna 4, 5, 7, punkten 9 i denna del samt punkterna 10 och 11).
Finansutskottet övergår därmed till att behandla de övriga förslag som har väckts på tilläggsbudget 2 för 2008. Utskottets samlade ställningstagande till förslagen om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag redovisas i ett avslutande avsnitt.
Övriga förslag på tilläggsbudget per utgiftsområde
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
90:5 Regeringskansliet m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 985,2 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget ökas med totalt 27,8 miljoner kronor. Ökningen motiveras med att det behövs 2 miljoner kronor för att finansiera de utgifter för Irakkonferensen i maj som belastat anslaget. Vidare behövs det 0,8 miljoner kronor för ökade insatser för att förebygga riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga inom ramen för Medierådets verksamhet. Denna ökning finansieras genom att anslaget 27:1 Statens biografbyrå minskas med 0,8 miljoner kronor. Slutligen behövs 25 miljoner kronor för att den nya myndigheten Transportstyrelsen ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Denna höjning finansieras delvis genom att anslaget 36:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. minskas med 10 miljoner kronor och att anslaget 36:16 Järnvägsstyrelsen minskas med 5 miljoner kronor.
Motionen
Socialdemokraterna avvisar i motion Fi303 förslaget att öka Regeringskansliets anslag med 25 miljoner kronor för att den nya myndigheten Transportstyrelsen ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Motionärerna anser inte att det är rimligt att avsätta 25 miljoner kronor till en myndighet som ännu inte skapats och föreslår i stället att endast 12,5 miljoner kronor tillförs Regeringskansliet för inrättandet av Transportstyrelsen. Enligt motionärernas förslag begränsas därmed den sammanlagda ökningen av anslaget till Regeringskansliet till 15,3 miljoner kronor (yrkande 1 i denna del).
Finansutskottets ställningstagande
Till den nya myndigheten Transportstyrelsen förs verksamheten vid Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen i sin helhet samt delar av Sjöfartsverket (Sjöfartsinspektionen, Sjöfartsregistret och kustfartstillståndsfrågor) och Vägverket (Vägtrafikinspektionen, Trafikregistret och hela eller delar av de enheter som har normering, tillståndsgivning och tillsyn). Även viss verksamhet vid Banverket, Boverket och Tullverket förs över till den nya myndigheten. Den 1 januari 2010 kommer även länsstyrelsernas uppgifter inom körkorts- och yrkestrafikområdet att flyttas över till Transportstyrelsen. Det är således omfattande verksamheter och flera myndigheter som nu kommer att slås samman. Enligt uppgifter från Regeringskansliet krävs det därför betydande insatser 2008, bl.a. användning av IT-konsulter, för att verksamheten ska kunna inledas vid årsskiftet. Dessutom ska tillskottet på 25 miljoner kronor finansiera löner till vissa ledande befattningshavare på den blivande myndigheten redan under 2008. Utskottet kan således konstatera att det föreligger ett medelsbehov på 25 miljoner kronor 2008 för att Transportstyrelsen ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.
Utskottet har noterat att det finns ett stort anslagssparande på Regeringskansliets anslag. Anslagssparandet har under de senaste åren utvecklats enligt följande.
2004 736 mnkr
2005 744 mnkr
2006 799 mnkr
2007 621 mnkr
Prognos 2008 695 mnkr (12 %)
Enligt uppgifter från Regeringskansliet motiveras anslagssparandet med att det behövs en stor flexibilitet på anslaget och att det finns en osäkerhet kring vilka resurser som kommer att krävas i Regeringskansliet i och med Sveriges ordförandeskap i EU. Utskottet anser mot denna bakgrund att det finns motiv för att anslagssparandet inte tas i anspråk. Vid utskottets behandling av tilläggsbudgeten skulle det dock underlätta om regeringen redovisade förekomsten av stora anslagsbehållningar och motiverade varför dessa inte kan tas i anspråk för att finansiera tillkommande uppgifter eller ambitionshöjningar. Därmed kan finansutskottet tillstyrka regeringens förslag (punkt 9 i denna del) och avstyrka motion Fi303 (s) yrkande 1 i denna del.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
4:1 Polisorganisationen
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 17 186 miljoner kronor. För att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution uppförda anslaget 3:3 Tullverket med 3,2 miljoner kronor samt för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 7:1 Kustbevakningen med 0,8 miljoner kronor föreslår regeringen att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 4 miljoner kronor.
Motionen
Socialdemokraterna avvisar i motion Fi303 förslaget att sänka polisorganisationens anslag med 4 miljoner kronor. Motionärerna hänvisar till att länspolismyndigheterna visar underskott och att civilanställda sägs upp. Ett resurstillskott är därför nödvändigt redan under innevarande år. Motionärerna föreslår därför en ökning av anslaget med 6 miljoner kronor (yrkande 1 i denna del).
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen.
Företrädare för Socialdemokraterna biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet kan konstatera att polisorganisationen har tillförts väsentliga medel under senare år och att det finns anslagssparanden. Polisorganisationen tillfördes ca 870 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2007 och ca 420 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2008. Anslagssparandet har under åren 2005–2007 varit 620, 514 respektive 667 miljoner kronor. För 2008 är dock utgiftsprognosen 17 405 miljoner kronor, vilket är 219 miljoner kronor mer än anvisat anslag. Detta underskott täcks dock av tidigare anslagssparanden och utgående anslagssparande 2008 kan beräknas till 448 miljoner kronor. Regeringens föreslagna minskning med 4 miljoner kronor innebär därmed endast en mindre minskning av det beräknade anslagssparandet. Mot denna bakgrund tillstyrker finansutskottet, i likhet med justitieutskottet, regeringens förslag (punkt 9 i denna del) och avstyrker motion Fi303 (s) yrkande 1 i denna del.
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Bemyndigande för anslaget 7:5 Krisberedskap
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för anslaget 7:5 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag. Samtidigt beslutar riksdagen att tidsmässigt begränsa omfattningen av bemyndigandet till perioden 2009–2014. Därmed bifaller riksdagen delvis punkt 1 i propositionen.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 661,7 miljoner kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2008 besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 665 miljoner kronor efter 2008. Eftersom Affärsverket svenska kraftnät under 2007 och 2008 har tecknat mer långsiktiga avtal om elberedskapsåtaganden än tidigare, då dessa bedöms mer förmånliga, föreslår man att regeringen bemyndigas att under 2008 för anslaget 7:5 Krisberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 808 miljoner kronor efter 2008.
Finansutskottets ställningstagande
Enligt budgetpropositionen för 2009 beräknas de utestående åtagandena vid utgången av 2008, som har stöd i ett särskilt bemyndigande, till 797,2 miljoner kronor, vilket är något lägre än den föreslagna bemyndiganderamen på 808 miljoner kronor. Det framgår inte hur långsiktiga avtal som tecknats, och bemyndigandet är inte tidsbegränsat.
Vid behandling av beställningsbemyndiganden i budgetpropositionen har finansutskottet tidigare uttalat att begärd bemyndiganderam i huvudsak bör överensstämma med utestående åtaganden. Enskilda bemyndiganden bör vara bestämda till ändamål och belopp, och beslut om bemyndiganden bör vara tidsbestämda med en sluttidpunkt. I beslutet bör även anges årliga beloppsgränser i de fall bemyndigandet är stort i relation till anslaget (bet. 2005/06:FiU1).
Avseende bemyndigandet om ekonomiska åtgärder för krisberedskap anser utskottet att bemyndigandet bör avgränsas i tid. På så sätt kan riksdagen bilda sig en korrekt uppfattning om utestående eller kommande ekonomiska förpliktelser samt åtföljande belastning på statsbudgeten. Mot denna bakgrund anser finansutskottet att den period under vilken anslaget 7:5 Krisberedskap får påverkas av utgifter till följd av ekonomiska åtaganden 2008 ska definieras i riksdagens beslut om det aktuella bemyndigandet. Under tiden för förslagets behandling i riksdagen har utskottet erhållit information om att den längsta förväntade tidsperioden för elberedskapsavtalen sträcker sig fram till 2014. Därför finner utskottet det lämpligt att det aktuella bemyndigandet avgränsas till perioden 2009–2014.
Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker utskottet delvis regeringens förslag (punkt 1).
Utgiftsområde 8 Migration
12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 193,3 miljoner kronor. Utgifterna för offentliga biträden har under året ökat eftersom offentliga biträden förordnats i en större andel av ärendena än tidigare samtidigt som Migrationsverket ska avgöra fler ärenden för att minska ärendebalanserna. Utgifterna för offentliga biträden förväntas mot denna bakgrund bli högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen föreslår att anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 45 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden minskas med motsvarande belopp.
Motionen
Vänsterpartiet välkomnar i motion Fi1 regeringens förslag till förstärkning av anslaget till offentligt biträde i utlänningsärenden för att klara det ökade behov som följer på ett ökat antal asylsökande. Motionärerna motsätter sig dock att satsningen finansieras genom en minskning av anslaget för domstolsprövning i utlänningsärenden. De avvisar därför den av regeringen föreslagna besparingen genom att föreslå att 45 miljoner kronor återförs till anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden (yrkande 1 i denna del).
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som yttrar sig i form av ett protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.
Företrädaren för Vänsterpartiet biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet kan konstatera att anvisade medel för anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden inte räcker för att finansiera de ökade utgifterna på anslaget. Vidare kan utskottet konstatera att det är möjligt att sänka anslagsnivån 2008 för anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden då det finns outnyttjat utrymme på anslaget. Därmed tillstyrker finansutskottet, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 9 i denna del) och avstyrker motion Fi1 (v) yrkande 1 i denna del.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Bemyndigande för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag. Samtidigt beslutar riksdagen att ange årliga beloppsgränser för perioden 2009–2011. Därmed bifaller riksdagen punkt 2 i propositionen.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 584 miljoner kronor. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats. Under 2008 ingick regeringen en ettårig överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om ekonomisk ersättning till landstingen för läkemedel inom läkemedelsförmånerna. Då regeringen avser att ingå en överenskommelse för perioden 2009–2011 föreslår man att regeringen bemyndigas att för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ingå åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 200 miljoner kronor under 2009–2011.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet anser att bemyndigandet bör tillstyrkas.
Finansutskottets ställningstagande
Det föreslagna bemyndigandet på 65 200 miljoner kronor är tre gånger så stort som anslaget. Föreslagen anslagsnivå 2009 är 21 600 miljoner kronor och beräknade anslag 2010 och 2011 är 21 800 miljoner kronor respektive år. Sammantaget motsvarar detta den föreslagna bemyndiganderamen för 2008. Då bemyndigandet är stort i relation till anslaget bör årliga beloppsgränser som regel anges för bemyndigandet, i enlighet med finansutskottets tidigare uttalanden (bet. 2005/06:FiU1, s. 185). Enligt uppgifter från Regeringskansliet är dock överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges kommuner och Landsting ännu inte är klar varför det inte är möjligt att ange årliga beloppsgränser. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag (punkt 2).
13:9 Bidrag till psykiatri
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 498 miljoner kronor. För att bidra till finansieringen av ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:5 Sveriges Domstolar föreslår regeringen att anslaget 13:9 Bidrag till psykiatri minskas med 0,8 miljoner kronor.
Motionen
Socialdemokraterna avvisar i motion Fi303 besparingen inom psykiatrin och föreslår att 0,8 miljoner kronor återförs till anslaget (yrkande 1 i denna del).
Socialutskottets yttrande
I proposition 2007/08:70 Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården (bet. 2007/08:SoU15, rskr. 2007/08:178) gjordes bedömningen att den nya vårdformen kommer att innebära en ökad måltillströmning till, och därmed ökade kostnader för, de allmänna förvaltningsdomstolarna. De ökade kostnaderna beräknas främst komma av möjligheterna till övergång från öppen till sluten psykiatrisk tvångsvård respektive rättspsykiatrisk vård. Dels föreslås chefsöverläkare få en möjlighet att ansöka om att vård i den nya vårdformen ska ges som sluten psykiatrisk tvångsvård respektive rättspsykiatrisk vård. Dels föreslås patienten få rätt att överklaga chefsöverläkarens beslut om att vård i den nya vårdformen åter ska ges som sluten psykiatrisk tvångsvård respektive rättspsykiatrisk vård. Även ökade kostnader för rättsliga biträden till följd av reformen kan förväntas. En beräkning av antalet mål som kommer att tillföras de allmänna förvaltningsdomstolarna blir troligtvis osäker då det handlar om en ny lagstiftning. Utskottet har erfarit att utvecklingen kommer att följas noga och utvärderas efter hand. Mot denna bakgrund delar utskottet regeringens bedömning beträffande omdisponering av medel till anslaget 4:5 Sveriges Domstolar. Regeringens förslag bör tillstyrkas i denna del, medan motion Fi303 (s) yrkande 1 i denna del bör avstyrkas.
Utskottet erinrar om att Socialstyrelsen under 2007 på regeringens uppdrag fördelade 150 miljoner kronor till kommuner för att förbereda och fortsätta utveckla sociala insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning inför en reform inom den psykiatriska tvångsvården. Under 2008 avsattes 75 miljoner kronor för att förstärka sociala insatser i samband med den nya vårdformen. Under 2009 och 2010 kommer 150 miljoner kronor per år att tillföras för detta ändamål (jfr prop. 2008/09:1, utgiftsområde 9, s. 34, 55 och 56).
Företrädare för Socialdemokraterna framför i en avvikande mening att det är en felaktig prioritering från regeringens sida att minska anslaget till psykiatri i ett läge när stora investeringar behövs inom detta område och biträder därmed sitt partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet konstaterar att det finns ett beräknat utgående anslagssparande på anslaget 2008 på 22 miljoner kronor. Den föreslagna minskningen av anslaget med 0,8 miljoner kronor innebär att detta anslagssparande minskar till 21 miljoner kronor. Minskningen får således ingen påverkan på Socialstyrelsens genomförande av satsningar på psykiatrin 2008. För 2009 har regeringen i budgetpropositionen föreslagit en väsentlig ökning av anslaget, vilken rymmer flera nya satsningar. Finansutskottet tillstyrker därmed, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 9 i denna del) och avstyrker motion Fi303 (s) yrkande 1 i denna del.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader
Motionen
Socialdemokraterna föreslår i motion Fi303 att anslaget för köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader höjs med 250 miljoner kronor mot bakgrund av den mycket bekymmersamma ekonomiska utvecklingen med en snabbt försvagad arbetsmarknad för stora delar av svenskt näringsliv. Medlen ska användas till ett program för att möta varsel inom industrin och tjänstesektorn. Programmet ska innehålla investeringar i t.ex. särskilda utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser i samarbete med näringslivet (yrkande 2 i denna del).
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Utskottet konstaterar att det för innevarande år finns ett prognostiserat överskott på detta anslag om ca 1,5 miljarder kronor. Utskottet hänvisar till vad som sägs i yttrandet över ramarna för utgiftsområdena 13 och 14 (2008/09:AU1y) bl.a. om den beredskapsorganisation som Arbetsförmedlingen inrättat. Något behov av att öka anslaget för innevarande år har inte framkommit. Arbetsmarknadsutskottet avstyrker därmed motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet kan konstatera att det utöver utrymmet på 1,5 miljarder kronor som är hänförliga till årets anvisade medel även finns ett ingående anslagssparande på 410 miljoner kronor som regeringen beslutat att Arbetsförmedlingen får disponera 2008. Dessutom har Arbetsförmedlingen rätt att använda 400 miljoner kronor på anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för utgifter enligt ändamålet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. Med det utrymme på mer än 2 miljarder kronor som redan nu finns inom anslaget kan utskottet inte se något behov av att utöka anslaget 2008. Finansutskottet avstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, motion Fi303 (s) yrkande 2 i denna del.
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Bemyndigande för anslaget 24:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för anslaget 24:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder besluta om bidrag till forskning om kvinnors hälsa som inklusive tidigare åtgjorda åtaganden medför behov av framtida anslag. Därmed bifaller riksdagen punkt 3 i propositionen.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 392,7 miljoner kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2008 besluta om bidrag till forskning om kvinnors hälsa som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 miljoner kronor under 2009–2010.
Under 2008 avses fler beslut fattas om åtaganden avseende forskning om kvinnors hälsa. Detta medför större behov av framtida anslag än vad som tidigare beräknats, och därför föreslår man att regeringen bemyndigas att för anslaget 24:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder under 2008 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 63 miljoner kronor under 2009–2010. Bemyndigandet har tidigare beräknats för det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning. Regeringen kommer att besluta om en motsvarande minskning av bemyndiganderamen för det sistnämnda anslaget.
Finansutskottets ställningstagande
Den föreslagna ökningen av bemyndigandet avser ekonomiskt stöd till forskning om kvinnors hälsa som lämnas av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). FAS disponerar en anlagspost under anslaget 24:1 för särskilda jämställdhetsåtgärder. En omfördelning sker mellan det bemyndigande som är knutet till FAS forskningsanslag och det bemyndigande som är knutet till anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder.
Utskottet noterar att anslaget 24:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder hade ett ingående anslagssparande 2008 på 373 miljoner kronor (motsvarande 90 % anslagssparande). Enligt uppgifter från Regeringskansliet har regeringen beslutat om indragning av 259 miljoner kronor. Av resterande 114 miljoner kronor i anslagssparande är 100 miljoner kronor intecknade till projekt för jämställdhetsintegrering i kommunerna och 14 miljoner kronor motsvarar 3 % anslagssparande. Utgiftsprognosen för 2008 är 304 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor mindre än anvisat anslag. Inom Regeringskansliet sker en prövning av anslagssparandets storlek under våren 2009.
Systemet med beställningsbemyndiganden baserar sig på att riksdagen anvisar medel för ett år och, genom bemyndigandet, åtar sig att under senare år anvisa vad som behövs. En fördel med beställningsbemyndiganden är att man kan undvika stora behållningar på anslagen. När det finns stora behållningar på ett anslag samtidigt som beställningsbemyndigande begärs blir behovet av bemyndigandet oklart. Vid utskottets behandling av begäran om beställningsbemyndiganden skulle det underlätta om regeringen redovisade förekomsten av stora anslagsbehållningar och i vad mån dessa redan intecknats eller dragits in.
Finansutskottet finner att det ingående anslagssparandet från 2007 på 114 miljoner kronor i huvudsak är intecknat till olika projekt samt att regeringen kommer att ta ställning till det beräknade tillkommande anslagssparandet på 88 miljoner kronor 2008. Vidare har utskottet inhämtat att det begärda bemyndigandet kommer att vara knutet till en mindre anslagspost under anslaget på 30 miljoner kronor som disponeras av FAS, där det inte finns några stora anslagssparanden. FAS arbetar dessutom i andra sammanhang med bemyndiganden som grund för ekonomiska åtaganden. Därmed kan finansutskottet tillstyrka regeringens förslag (punkt 3).
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
27:1 Statens biografbyrå
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget 27:1 Statens biografbyrå minskas med 0,8 miljoner kronor för att finansiera en del av ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet framför i sitt yttrande att Medierådet är en kommitté under Kulturdepartementet vars verksamhet är inriktad på åtgärder som minskar riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga. Regeringen har för avsikt att satsa på förebyggande insatser av detta slag och kommer enligt vad utskottet har inhämtat från Regeringskansliet att avdela sammanlagt 2 miljoner kronor för detta ändamål under 2008–2010. Den nu aktuella överföringen från Biografbyråns anslag på 0,8 miljoner kronor är avsedda att täcka Medierådets kostnader för första årets insatser. För 2009 och 2010 kommer ytterligare 0,5 respektive 0,7 miljoner kronor att överföras från Biografbyråns anslag till Medierådet för detta ändamål. Kulturutskottet har inget att invända mot dessa åtgärder.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (punkt 9 i denna del).
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 207,4 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 1,5 miljoner kronor för att möjliggöra en tillfällig utökning av bidragsgivningen. Finansiering sker genom att anslaget 28:33 Forum för levande historia minskas med motsvarande belopp.
Kulturutskottets yttrande
Anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete är i statsbudgeten för 2008 uppfört med 207,5 miljoner kronor varav 17,1 miljoner kronor står till regeringens disposition. Den föreslagna omfördelningen från anslaget till Forum för levande historia är, enligt vad utskottet har inhämtat från Regeringskansliet, avsedd att tillföras den anslagspost som disponeras av regeringen och där användas för att i efterhand reglera vissa personalkostnader gentemot Uppsala universitet. Givet denna förklaring har kulturutskottet inget att invända mot den föreslagna anslagsökningen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet kan konstatera att det finns ett prognostiserat anslagssparande för anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete på 2,3 miljoner kronor. Enligt uppgifter från Regeringskansliet (Kulturdepartementet) är detta anslagssparande inte knutet till den anslagspost som står till regeringens disposition varför det inte kan användas som finansiering. De övriga anslagsposterna på anslaget styrs av flera olika förordningar, vilket gör det svårt att omfördela mellan posterna. I propositionen motiveras anslagsökningen med att den ska möjliggöra en tillfällig utökning av bidragsgivningen. Av kulturutskottet yttrande framgår att med detta avses en reglering i efterhand av vissa personalkostnader gentemot Uppsala universitet. Finansutskottet anser att den lämnade motiveringen av anslagsökningen är bristfällig i propositionen men har fått en något större klarhet i motivet genom kulturutskottets yttrande. Utskottet kan därmed, i likhet med kulturutskottet, tillstyrka regeringens förslag (punkt 9 i denna del).
28:33 Forum för levande historia
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 28:33 Forum för levande historia minskas med 1,5 miljoner kronor för att möjliggöra en tillfällig utökning av bidragsgivningen på anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.
Motionen
Socialdemokraterna anser i motion Fi303 att det är olyckligt att regeringen minskar anslaget till Forum för levande historia. Enligt motionärerna behöver Sverige en medveten politik för att motverka fördomar och intolerans. De avvisar därför den av regeringen föreslagna besparingen (yrkande 1 i denna del).
Kulturutskottets yttrande
Anslaget är i statsbudgeten för 2008 uppfört med 43,2 miljoner kronor. Med den föreslagna överföringen på 1,5 miljoner kronor till anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete begränsas nivån till 41,7 miljoner kronor. Det är, enligt vad som framgår av en prognos i budgetpropositionen, något mer än de utgifter som regeringen uppger att Forum för levande historia kommer att ha under 2008. Myndigheten disponerar dessutom ett mindre anslagssparande sedan tidigare år. Med hänsyn till detta kan kulturutskottet biträda regeringens förslag till anslagsminskning. Utskottet föreslår att finansutskottet avstyrker motion Fi303 (s) i denna del.
Företrädare för Socialdemokraterna framför i en avvikande mening att Forum för levande historia ska arbeta med frågor som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. År 2006 fick myndigheten ett nytt uppdrag, att skildra brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Detta skulle då ske inom befintliga ramar, vilket också skedde. Det är därför olyckligt att regeringen nu vill minska anslaget med 1,5 miljoner kronor utan någon närmare motivering. Därmed biträder de sitt partis förslag.
Ett enigt kulturutskott tillägger i sammanhanget följande. Riksdagen kommer den 19 november att fatta beslut med anledning av regeringens förslag på tilläggsbudget 2, varpå det dröjer ytterligare någon eller några dagar innan ett formellt regeringsbeslut kan vidarebefordras till i detta fall Forum för levande historia. Då återstår en dryg månad av budgetåret. Det är enligt utskottets mening önskvärt att beslut om anslagsbegränsningar som påverkar en myndighets verksamhet kan verkställas med större framförhållning. Det är också önskvärt att föreslagna förändringar på tilläggsbudget motiveras och förklaras för riksdagen på ett tydligare sätt i propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet kan, i likhet med kulturutskottet, konstatera att regeringen inte motiverar varför Forum för levande historia ska finansiera en tillfällig ökning av bidragsgivningen till allmän kulturverksamhet. Det finns en interpellation i frågan (ip. 2008/09:29 Minskade anslag till Forum för levande historia 2008) av Margareta Israelsson (s) till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) angående motiv bakom förslaget i tilläggsbudgeten att dra ned anslaget till Forum för levande historia. Kulturministern svarade då att ”regeringen har gjort bedömningen att det är möjligt att genomföra en omprioritering inom kulturområdet under innevarande år som innebär en minskning av Forum för levande historias anslag för 2008. Det är en engångsminskning och minskningen påverkar inte Forum för levande historias anslag för 2009, som då uppgår till över 44 miljoner kronor. Regeringen bedömer därmed att det finns goda förutsättningar att fortsatt genomföra en mycket bra verksamhet vid Forum för levande historia.” Det framgår inte heller av interpellationssvaret vad motivet är att minska anslaget till Forum för levande historia annat än att det är en omprioritering inom kulturområdet. Till skillnad från flera andra omprioriteringar som finns i tilläggsbudgetpropositionen förefaller det här inte finnas någon tydlig koppling mellan det anslag som ökas och det som minskas. I flera andra fall finns det en tydlig koppling genom att uppgifter flyttas mellan myndigheter och anslag.
Finansutskottet ansluter sig till kulturutskottets syn att det är önskvärt att beslut om anslagsbegränsningar som påverkar en myndighets verksamhet kan verkställas med större framförhållning. Enligt utskottets mening gäller detta särskilt när anslagsminskningen inte är hänförlig till att uppgifter flyttas från myndigheten. Vidare ansluter sig utskottet även till kulturutskottets yttrande i det att föreslagna förändringar på tilläggsbudget bör motiveras och förklaras för riksdagen på ett tydligare sätt.
Mot denna bakgrund tillstyrker finansutskottet, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (punkt 9 i denna del) och avstyrker motion Fi303 (s) yrkande 1 i denna del.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
36:2 Väghållning och statsbidrag
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 17 976 miljoner kronor. Regeringens uppfattning är att statliga infrastrukturinvesteringar som regel ska finansieras med anslag. Lånefinansiering av investeringsutgifterna bör endast vara aktuell då kostnaderna finansieras genom brukaravgifter e.d. För att möjliggöra en amortering av den samlade låneskuld som finns för vissa vägprojekt föreslår regeringen att anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ökas med 11 909 miljoner kronor. Denna återbetalning av lån är en intern finansiell transaktion som inte påverkar statens lånebehov eller finansiella sparande 2008. Amorteringen innebär att anslagsbehovet för räntor och återbetalning av lån för vägar 2009 blir 784 miljoner kronor lägre än vad som tidigare beräknats. För 2010 och 2011 beräknas behovet bli 792 respektive 801 miljoner kronor lägre.
Regeringen föreslår även att anslaget minskas med 86,6 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. Finansieringen möjliggörs genom att den riskavgift för 2008 som skulle inbetalas till Riksgäldskontoret för Öresundsbrokonsortiet inte behövs.
Sammantaget innebär förslagen att anslaget ökas med 11 822,4 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
I finansutskottets betänkande över tilläggsbudget 2 för 2007 behandlade utskottet regeringens förslag om att amortera 7 miljarder kronor av den samlade låneskulden på 18,5 miljarder kronor avseende vägprojekt. Utskottet tillstyrkte förslaget med motiveringen att en amortering utgör en välavvägd insats för att anpassa finansieringen av investeringar i infrastruktur till de principer för finansiering av investeringar som läggs fast i budgetlagen. Utskottet framhöll också vikten av att alla investeringar i infrastruktur i princip ska finansieras genom anslag på statsbudgeten (bet. 2007/08:FiU11). Regeringens förslag att nu amortera den samlade låneskulden välkomnas av finansutskottet.
Av budgetpropositionen för 2009 framgår att det vid utgången av 2008 kvarstår lån för broinvesteringar (126 mnkr) samt de svenska lånen för Svinesundsförbindelsen (765 mnkr). Lånen för broinvesteringar avser broar som ersätter färjor på statens vägnät. Vägverket ska använda inbesparade driftmedel från färjetrafiken för att finansiera lånekostnaderna. Lånefinansieringen kan således motiveras med att lånekostnaderna finansieras genom inbesparade driftmedel och därmed inte ökar Vägverkets anslagsförbrukning. De svenska lånen för Svinesundsförbindelsen baseras på ett avtal med den norska regeringen och ska vara slutamorterade 2022. Amorteringar och räntor ska återbetalas med avgifter. Lånefinansiering kan således motiveras med att kostnaderna finansieras genom brukaravgifter. Ingen nyupplåning beräknas ske avseende broförbindelser eller Svinesundsförbindelsen, utan lånen amorteras successivt ned.
Utskottet kan dock konstatera att under perioden 2009–2012 beräknas nyupplåning ske med sammanlagt 4 836 miljoner kronor för de s.k. prioriterade vägprojekten som riksdagen beslutade om i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274). De prioriterade vägprojekten är E 6 delen Rabbalshede–Hogdal, E 20 delen Tollered–Alingsås samt genom Alingsås, Rv 40 delen Brämhult–Hester, Rv 40 delen Haga–Ljungarum, Rv 45 delen Angeredsbron–Älvängen, Rv 44 delen Båberg–Väne Ryr samt Rv 49 Skara–Varnhem. Dessa vägprojekt ska amorteras i 25 år efter färdigställande.
Sammantaget visar budgetpropositionen att det för väginvesteringar inte finns någon låneskuld vid utgången av 2008, med undantag för broinvesteringar och Svinesundsförbindelsen där finansiering sker på annat sätt än med anslag. Däremot kommer nyupplåning att ske från och med 2009 för de prioriterade vägprojekten i enlighet med riksdagens tidigare beslut. Amorteringstiden är 25 år. Med utgångspunkt i principen att investeringar i vägar ska anslagsfinansieras om inte finansiering sker med brukaravgifter anser utskottet att de kommande lånen för de prioriterade vägprojekten bör amorteras ned så fort som möjligt. Inriktningen bör vara att amorteringstiden på 25 år kortas.
Beträffande förslaget att minska anslaget med 86,6 miljoner kronor genom att riskavgiften för 2008 för Öresundsbrokonsortiet inte behöver betalas in så framgår det av budgetpropositionen för 2009 att Riksgäldskontoret under 2008 har konstaterat att ytterligare inbetalningar av riskavgiften inte är påkallad under de närmaste åren. Detta innefattar även aviserade inbetalningar för 2008 (prop. 2008/09:1, utg.omr. 22, s. 49). Riskavgiften betalas årsvis till Riksgäldskontoret och finansieras till hälften från anslaget Väghållning och statsbidrag och till hälften från anslaget Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. Dessa minskade kostnader under anslagen avser regeringen att använda för färdigställandet av Ådalsbanan, då detta projekt drabbats av kostnadsfördyringar och riskerar att försenas. Regeringens förslag innebär således att medel motsvarande Vägverkets riskavgift för Öresundsbrokonsortiet fr.o.m. 2008 tas från anslaget Väghållning och statsbidrag och förs till anslaget Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter samt att Banverket även får disponera medel motsvarande verkets egen riskavgift tills Ådalsbanan är fullt finansierad.
Mot bakgrund av ovanstående tillstyrker finansutskottet regeringens förslag (punkt 9 i denna del).
36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 551 miljoner kronor. Regeringens uppfattning är att statliga infrastrukturinvesteringar som regel ska finansieras med anslag. Lånefinansiering av investeringsutgifterna bör endast vara aktuell då kostnaderna finansieras genom brukaravgifter e.d. För att möjliggöra en amortering av den samlade låneskulden föreslår regeringen att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas med 13 390 miljoner kronor. Denna återbetalning av lån är en intern finansiell transaktion som inte påverkar statens lånebehov eller finansiella sparande 2008. Amorteringen innebär att anslagsbehovet för räntor och återbetalning av lån för järnvägar 2009 blir 1 423 miljoner kronor lägre än vad som tidigare beräknats. För 2010 och 2011 beräknas behovet bli 1 286 miljoner kronor respektive 1 043 miljoner kronor lägre.
Regeringen föreslår även att anslaget ökas med 86,6 miljoner kronor för finansiering av upprustningen av Ådalsbanan, då detta projekt har drabbats av fördyringar och riskerar att försenas. Regeringen anser att det är av stor vikt att Ådalsbanan färdigställs i nära anslutning till att Botniabanan blir klar. Finansiering sker genom att anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag minskas med motsvarande belopp.
Finansutskottets ställningstagande
I finansutskottets betänkande över tilläggsbudget 2 för 2007 behandlade utskottet regeringens förslag om att amortera 3 miljarder kronor av den samlade låneskulden på 14,9 miljarder kronor avseende järnvägsprojekt. Utskottet tillstyrkte förslaget. Regeringens förslag att nu amortera den samlade låneskulden välkomnas av finansutskottet.
Av budgetpropositionen för 2009 framgår att det vid utgången av 2008 finns en kvarstående låneskuld på 800 miljoner kronor som avser de prioriterade järnvägsprojekt som riksdagen beslutade om i tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274). Till de prioriterade järnvägsprojekten hör Hallsberg–Degerön, Mjölby–Motala, Trollhättan–Göteborg samt järnvägsprojekt i Stockholmsområdet. Skulderna för dessa projekt kommer att öka successivt under den redovisade perioden 2009–2016 och beräknas 2016 uppgå till 12 621 miljoner kronor. Amortering ska ske i jämn takt under 25 år med start från den tid när respektive banprojekt färdigställs. Vidare finansieras Banverkets investeringar i el- och teleanläggningar med lån. Låneskulden för eldriftsanläggningar vid utgången av 2008 beräknas till 1 100 miljoner kronor. Utöver dessa lån tillkommer lån för järnvägsprojekt som hanteras utanför Banverket. Det gäller Botniabanan (låneskuld 15,8 mdkr 2008), villkorslån Arlandabanan (låneskuld 1 mdkr 2008) samt matarledningar (låneskuld 0,2 mdkr 2008).
Sammantaget kan finansutskottet konstatera att regeringens förslag innebär att större delen av den samlade låneskulden amorteras under 2008 men att det fortfarande kvarstår en låneskuld på 800 miljoner kronor för de prioriterade järnvägsprojekten och att dessa lån kommer att öka från och med 2009. Med utgångspunkt i principen att investeringar i järnvägar ska anslagsfinansieras om inte finansiering sker med brukaravgifter så bör enligt utskottets uppfattning även Banverkets lån för de prioriterade järnvägsprojekten amorteras ned så fort som möjligt. Inriktningen bör vara att amorteringstiden på 25 år kortas.
Ökningen av anslaget med 86,6 miljoner kronor har utskottet behandlat under anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag.
Mot bakgrund av ovanstående tillstyrker finansutskottet regeringens förslag (punkt 9 i denna del).
36:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 211 miljoner kronor. För att bidra till finansieringen av ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår regeringen att anslaget 36:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. minskas med 10 miljoner kronor.
Motionen
Vänsterpartiet avvisar i motion Fi1 regeringens förslag att minska anslaget till ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. Motionärerna avvisar förslaget eftersom det saknas en motivering till varför just detta anslag ska dras ned för att finansiera vissa insatser med anledning av den nya transportstyrelsen (yrkande 1 i denna del).
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen.
Företrädaren för Vänsterpartiet biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Den nya myndigheten Transportstyrelsen övertar delar av Sjöfartsverkets uppgifter (Sjöfartsinspektionen, Sjöfartsregistret och kustfartstillståndsfrågor), vilket motiverar minskningen av det aktuella anslaget. Finansutskottet tillstyrker därmed, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 9 i denna del) och avstyrker motion Fi1 (v) yrkande 1 i denna del.
Bemyndigande för anslaget 36:12 Trafikavtal
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för anslaget 36:12 Trafikavtal ingå ekonomiska förpliktelser i samband med tjänstekoncessioner, samverkansavtal och upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag. Därmed bifaller riksdagen punkt 6 i propositionen.
Propositionen
Regeringen har ett bemyndigande att under 2008 ingå ekonomiska förpliktelser i samband med tjänstekoncessioner, samverkansavtal och upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 150 miljoner kronor under 2009–2018. Det höga oljepriset medför att behovet av framtida anslag till följd av ingångna avtal blir betydligt högre än beräknat. Rikstrafiken avser vidare att träffa en överenskommelse som avser perioden 2011–2021 med berörda trafikhuvudmän om villkoren och formerna för stödet för persontrafiken på det statliga järnvägsnätet i delar av Norrland. Därför föreslår man att regeringen bemyndigas att under 2008 för anslaget 36:12 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden under 2008 som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 600 miljoner kronor under 2009–2022.
Finansutskottets ställningstagande
Enligt budgetpropositionen för 2009 beräknas de utestående åtagandena vid utgången av 2008, som har stöd i ett särskilt bemyndigande, till 4 325 miljoner kronor. Det finns ingen förklaring till varför regeringen föreslår en bemyndiganderam på 4 600 miljoner kronor. Utskottet har tidigare framfört att begärd bemyndiganderam i huvudsak bör överensstämma med utestående åtaganden (bet. 2005/06:FiU1). Det är således önskvärt att regeringen framöver antingen anpassar begärd bemyndiganderam till beräknade utestående åtaganden eller redovisar en förklaring till skillnaden. Utskottet konstaterar att bemyndigandet som begärs för 2008 är mer än fyra gånger så stort som anvisade anslag för 2008. Tidsperioden för bemyndigandet är dock 13 år, vilket innebär att den årliga belastningen på anslaget bör bli begränsad. Den långa bemyndigandeperioden innebär även att det inte är rimligt att fördela beslutet om bemyndigandet per år. Mot denna bakgrund tillstyrker finansutskottet regeringens förslag (punkt 6).
36:16 Järnvägsstyrelsen
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 61 miljoner kronor. För att bidra till finansieringen av ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår regeringen att anslaget 36:16 Järnvägsstyrelsen minskas med 5 miljoner kronor.
Motionen
Vänsterpartiet avvisar i motion Fi1 regeringens förslag att minska anslaget till Järnvägsstyrelsen. Motionärerna avvisar förslaget eftersom det saknas en motivering till varför just detta anslag ska dras ned för att finansiera vissa insatser med anledning av den nya Transportstyrelsen (yrkande 1 i denna del).
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen.
Företrädaren för Vänsterpartiet biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Från den 1 januari 2009 inrättas Transportstyrelsen. Samtidigt läggs Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen ned. Minskningen av Järnvägsstyrelsens anslag 2008 ska således användas av Transportstyrelseutredningen för att genomföra de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Enligt utskottets mening motiverar detta minskningen av Järnvägsstyrelsens anslag. Finansutskottet tillstyrker därmed, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 9 i denna del) och avstyrker motion Fi1 (v) yrkande 1 i denna del.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
Motionen
Socialdemokraterna föreslår i motion Fi303 att anslaget till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling höjs med 250 miljoner kronor mot bakgrund av den mycket bekymmersamma ekonomiska utvecklingen med en snabbt försvagad arbetsmarknad för stora delar av svenskt näringsliv. Medlen ska användas till ett program för att möta varsel inom industrin och tjänstesektorn. Programmet ska innehålla investeringar i t.ex. särskilda utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser i samarbete med näringslivet (yrkande 2 i denna del).
Näringsutskottets yttrande
Regeringens politik för varaktigt hög sysselsättning och minskat utanförskap har tillsammans med en stark konjunktur bidragit till att arbetslösheten har minskat och att fler människor har fått jobb. Under senare tid har emellertid den tilltagande oron på de internationella finansmarknaderna och konjunkturavmattningen lett till en försämrad ekonomisk utveckling. En bransch som nu är särskilt utsatt är den svenska bilindustrin och dess underleverantörer. Som ett resultat av utvecklingen för fordonsindustrin har regeringen redan i mitten av oktober beslutat om ett program, vid sidan av insatserna hos berörda företag, för att möta varslen, stötta företagen och hjälpa de människor som berörs. I detta program ingår bl.a. – som en del i den forsknings- och innovationsproposition som presenteras i dagarna – en satsning på ett nytt forskningsprogram som ska ersätta de branschprogram vars finansiering tar slut 2008. Den nya satsningen säkerställer en långsiktig statlig finansiering om ca 450 miljoner kronor per år. Tillsammans med motsvarande finansiering från fordonsindustrin innebär detta att forskningsprogrammen årligen totalt omfattar 900 miljoner kronor. Vinnova kommer att ansvara för programmet i samverkan med Vägverket och Statens energimyndighet. Övriga parter är de fyra fordonstillverkarna och, som representant för underleverantörerna, Fordonskomponentgruppen.
Angående förslaget i motionen om att anvisa 250 miljoner kronor på tilläggsbudget till Vinnovas forskningsanslag för att möta utvecklingen framför utskottet att riksdagens beslut i ärendet kommer att fattas först den 19 november, och innan ett sådant beslut skulle kunna omsättas i praktiska åtgärder har vi passerat årsskiftet då beslut med anledning av förslag i budgetpropositionen – inklusive ökade medel till Vinnovas forskningsanslag – börjar gälla. Därför menar utskottet att yrkandet i motionen inte är realistiskt utan mer kan ses som ett populistiskt förslag som bör avslås av riksdagen.
Företrädarna för Socialdemokraterna framför i en avvikande mening följande. Även om Sverige i den nu rådande finansiella oron i världen står starkt till följd av det ekonomiska ramverk som utvecklades under 1990-talet är vi inte osårbara. Den svenska industrin sätts nu under hård press när många av de viktigaste exportmarknaderna viker kraftigt. Dagligen kommer det besked om nya varsel och pessimismen breder ut sig. Bland annat är bilindustrin och dess underleverantörer starkt drabbade av den internationella lågkonjunkturen. Trots denna utveckling står regeringen i princip handfallen. Inga väsentliga initiativ har tagits annat än omfördelning av resurser och att samordningsmän med uppgift att ”kraftsamla” har utsetts. För att Sverige ska kunna behålla sin position på exportmarknaderna och upprätthålla konkurrensen krävs kontinuerliga investeringar i forskning och utveckling samt utbildning av arbetskraften. Motionärerna biträder därför sitt partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Anslaget används av Vinnova för finansiering av behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet i syfte att främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem för hållbar tillväxt. Enligt budgetpropositionen finns det ett prognostiserat överskott på anslaget 2008 på 34 miljoner kronor. Ett visst utrymme finns således för ökade satsningar 2008. Därtill kommer de satsningar regeringen har föreslagit för 2009 där Vinnova kan vidta förberedande insatser redan under 2008. Något behov av ytterligare medel 2008 har inte framkommit. Finansutskottet avstyrker därmed, i likhet med näringsutskottet, motion Fi303 (s) yrkande 2 i denna del.
Godkännande av åtgärder i samband med en försäljning av aktierna i Arbetslivsresurs AR AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner de åtgärder i samband med en försäljning av aktierna i Arbetslivsresurs AR AB (publ) som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen punkt 8 i propositionen.
Propositionen
Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Arbetslivsresurs AR AB (publ) (Arbetslivsresurs) (prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU21, rskr. 2006/07:222). Vid en försäljning av aktierna i Arbetslivsresurs AR AB (publ) föreslår regeringen att den, utöver kontanter, får motta aktier eller andra former av tillgångar samt avyttra tillgångar som staten får som likvid om annat än kontanter erhålls. Vidare föreslås att regeringen får vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i Arbetslivsresurs AR AB (publ). Regeringen föreslår även att vissa direkta kostnader som uppkommer för staten i samband med försäljningen av aktierna i Arbetslivsresurs AR AB (publ) får avräknas mot försäljningsintäkterna.
Finansutskottets ställningstagande
Enligt ett pressmeddelande från Näringsdepartementet den 9 juni 2008 har regeringen utsett Ernst & Young som finansiell rådgivare och advokatfirman Vinge som legal rådgivare avseende avyttring av statens aktieinnehav i bolaget. Rådgivare är nu på plats och arbete pågår kring en avyttring. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har inte kunnat lämna någon ytterligare information om detta.
I enlighet med 1 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten ska försäljningen ske så att god hushållning iakttas. Enligt 17 § ska inkomsterna från försäljningen redovisas brutto på statsbudgeten. Enligt 30 § gäller att om riksdagen har beslutat om försäljning av egendom, ska inkomsten redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten, om inte riksdagen bestämmer annat.
Regeringens förslag innebär en nettoredovisning mot inkomsttitel, då kostnaderna för försäljningen föreslås avräknas från försäljningsintäkten. Finansutskottet yttrade sig i en liknande fråga i samband med näringsutskottets behandling av regeringens förslag om försäljning av statens innehav i de sex företagen Civitas Holding, som äger Vasakronan, Nordea, OMX, Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Telia Sonera och Vin & Sprit (yttr. 2006/07:FiU1y). Utskottet ansåg då att det, i likhet med vad som tillämpats vid tidigare försäljningar av statliga företag, är naturligt att försäljningsinkomster får användas för att täcka kostnader som uppstår i samband med försäljningen.
Mot denna bakgrund tillstyrker finansutskottet regeringens förslag (punkt 8).
Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget
Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner den av riksdagsstyrelsen föreslagna användningen av anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden. Riksdagen anvisar vidare ändrade anslag i enlighet med propositionens förslag. Därmed bifaller riksdagen punkterna 9, 10 och 11 i propositionen. Förslagen i motionerna avslås.
Jämför reservationerna 1 (s, mp) och 2 (v).
Propositionen
Regeringens förslag till ändrade och nya anslag har redovisats i de föregående delarna av betänkandet. Förslagen innebär att anvisade medel ökar med 34 703 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 35 122 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna till 419 miljoner kronor.
Motionerna
De alternativa förslagen om ändringar på tilläggsbudget har redovisats i anslutning till de olika förslagen ovan. En sammanställning av motionärernas förslag till ändrade anslag presenteras i bilaga 3 till detta betänkande.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna anslagsförändringarna samt till andra förslag med anslagspåverkande effekt. Utskottet har ställt sig bakom regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksrevisionens styrelses förslag och avstyrkt motionerna.
Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i enlighet med propositionens förslag. Därmed tillstyrker utskottet punkterna 9, 10 och 11 och avstyrker motionerna Fi1 (v) och Fi303 (s) yrkandena 1 och 2.
Finansutskottets förslag framgår av punkt 9 i utskottets förslag till riksdagsbeslut jämte specifikationen i bilaga 2 över ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag.
Riksrevisionens granskning av regeringens hantering av tilläggsbudgeten
Riksrevisionen har granskat regeringens hantering av tilläggsbudgeten (RiR 2008:17). Iakttagelserna i rapporten är av intresse vid finansutskottets behandling av förslag på tilläggsbudget. Utskottet tar i det följande upp rapportens resultat.
Riksrevisionens granskning
Utgångspunkten för Riksrevisionens granskning är att identifiera de aspekter som är avgörande för att även under löpande budgetår åstadkomma en stram budgetprocess och främja budgetdisciplinen. Granskningen omfattar den tidsperiod under vilken den reformerade budgetprocessen har tillämpats, dvs. tilläggsbudgetar fr.o.m. 1996 t.o.m. 2008 års första tilläggsbudgetproposition.
Underlaget för Riksrevisionens bedömningar utgörs av de uttalanden som gjordes när budgetlagen infördes, bl.a. om på vilka sätt ett ramanslag kan överskridas. Vid behandlingen av förslaget till budgetlag uttalade finansutskottet att anslagskrediten kan användas för att exempelvis fördela tillfälliga anslagstoppar över tiden, men att den i allmänhet är mindre lämplig för att komma till rätta med mycket omfattande eller mer bestående oförutsedda utgiftsökningar. Då kan regeringen i stället begära tilläggsanslag. Finansutskottet konstaterade vidare att de flesta behov av ytterligare medel tillfälligt torde klaras av med kreditmöjligheten.
Granskningen visar att statsbudgetens anslag har ökats med i genomsnitt 2,8 miljarder kronor per tilläggsbudget i de 24 tilläggsbudgetar som granskats. I genomsnitt ändras 69 anslag i varje tilläggsbudget. Antalet anslag på statsbudgeten är ca 480, vilket innebär att mer än 10 % av anslagen ändras under löpande budgetår. Av antalet ändrade anslag utgör i genomsnitt 13 % regelstyrda anslag. Huvuddelen av ändringarna avser således förvaltningsanslag. Vid en jämförelse mellan tilläggsbudget 1, i samband med den ekonomiska vårpropositionen, och tilläggsbudget 2, i samband med budgetpropositionen, finner Riksrevisionen att förslagen till ökningar av anslag på tilläggsbudget 2 är betydligt större. Avseende finansieringsgraden är andelen ökningar som inte åtföljs av något finansieringsförslag 50 % i tilläggsbudget 1 och 75 % i tilläggsbudget 2.
Slutsatsen av Riksrevisionens rapport är att det i flera fall kan ifrågasättas om det finns ett behov av anslag på tilläggsbudget. Riksrevisionen visar att medelsbehoven i många fall skulle kunna tillgodsetts på ett annat sätt, inom årets anvisade medel, genom att ta i anspråk ett anslagssparande eller genom att utnyttja anslagskrediten. Riksrevisionen gör en uppdelning i omfattande förslag, där anslagsökningen motsvarar minst 10 % av anslaget, respektive små men bestående förslag, där anslagsökningen är mindre än 10 % men motivet för ökningen får budgetkonsekvenser även för kommande år. En fjärdedel av förslagen är omfattande. Av de små anslagsökningarna kan 70 % betraktas som bestående. Riksrevisionen studerar också om anslagsökningen är oförutsedd, dvs. går att härleda till förändringar i yttre omständigheter, eller om den är egeninitierad. En fjärdedel av de förslag som karakteriseras som omfattande eller bestående kan betraktas som oförutsedda. Sammantaget är det knappt vart femte av regeringens förslag till tilläggsbudget som enligt Riksrevisionens bedömning uppfyller kraven för att behöva få tilläggsanslag.
Beträffande finansieringen av förslagen visar granskningen att andelen ofinansierade förslag, i kronor räknat, är drygt 60 %. Vidare menar Riksrevisionen att de finansieringsförslag som finns inte ger utgiftseffekter då finansieringen hämtas från anslag där regeringen bedömer att det kommer att finnas ett anslagssparande i slutet av året.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att vara mer återhållsam när det gäller omfattningen av tilläggsbudget, främst vad gäller förslag om utgiftsökningar, samt se till så att utgiftsökningar finansieras med utgiftsminskningar. Riksrevisionen anser att ärendets beredning liksom utgifts- och verksamhetseffekterna ska beskrivas i motiveringen av förslagen. Vidare anser Riksrevisionen att regeringen bör överväga att pröva reglering av tilläggsbudgeten i samband med den aviserade översynen av budgetlagen.
Finansutskottets bedömning
Finansutskottets bedömning i korthet
Enligt utskottet bör regeringen förbättra motiveringarna till förslag på tilläggsbudget. Till exempel bör det framgå varför medelsbehovet inte kan täckas med redan anvisade medel. Även anslagsminskningar bör regelmässigt motiveras utförligare. Utskottet vill framhålla att det är viktigt att processen kring tilläggsbudget är lika stram som processen kring budgetpropositionen.
Utskottet har gjort en genomgång av anslagsförslagen i tilläggsbudget 2 för 2008 utifrån Riksrevisionens iakttagelser. Genomgången omfattar de 31 förslagen till anslagshöjningar respektive de 13 förslagen till anslagsminskningar. Resultatet av genomgången för de 31 anslagsökningarna redovisas här i punktform.
– För 13 anslag finns det utrymme för det ökade medelsbehovet inom årets anvisade medel eller anslagssparanden.
– För 10 anslag skulle medelsbehovet kunna finansieras genom utnyttjande av anslagskrediten. För 3 av dessa kan behovet av anslagskredit beräknas till högst 3 %.
– För 10 anslag är ökningen omfattande (> 10 %). 8 av dessa är oförutsedda och 2 egeninitierade. Av de oförutsedda skulle 6 ha överskridit 10 % anslagskredit. De 2 egeninitierade avser amorteringar av väg- och järnvägsinvesteringar.
– 13 av de små anslagsökningarna kan betraktas som bestående. 6 av dessa är oförutsedda.
– Anslagsminskningar motiveras genomgående med att de ska finansiera ökningar av andra anslag.
– Anslagsminskningarna avser anslag där det finns anslagssparande.
– 10 av de 13 finansieringsförslagen avser anslagsökningar som inte är omfattande eller bestående och inte oförutsedda. I samtliga 10 fall avser finansieringen omprioriteringar mellan anslag.
Genomgången visar att 2008 års andra tilläggsbudgetproposition till sitt innehåll i huvudsak motsvarar en genomsnittlig tilläggsbudgetproposition i enlighet med Riksrevisionens iakttagelser. Riksrevisionen kritiserar i rapporten hanteringen av tilläggsbudgetförslag. Utskottet vill dock framhålla att det enligt utskottets mening har skett en väsentlig uppstramning av tilläggsbudgeten i och med den nya budgetprocessen. Samtidigt visar granskningen att ytterligare åtgärder kan vidtas både för att främja en god budgetdisciplin och för att underlätta riksdagens behandling av tilläggsbudgetpropositioner.
Enligt utskottets mening bör förslag på tilläggsbudget i första hand lämnas i de fall medelsbehovet inte kan täckas med redan anvisade medel, inklusive anslagssparande. I de fall regeringen väljer att lämna förslag på tilläggsbudget trots att utrymme finns, bör regeringen motivera varför redan anvisade medel inte kan tas i anspråk.
I enlighet med Riksrevisionens granskning och finansutskottets tidigare uttalanden är det naturligt att förslag på tilläggsbudget lämnas vid omfattande eller bestående och oförutsedda utgiftsökningar. Det är enligt utskottets mening också naturligt att förslag på tilläggsbudget lämnas vid tillfälliga oförutsedda utgiftsökningar, som är hänförliga till en felaktig eller ändrad grund för anslagsberäkningen.
Vidare menar utskottet att även omfattande egeninitierade utgiftsökningar kan vara motiverade att hantera på tilläggsbudget, när utgiftsökningen inte ryms inom anvisade anslag. I tilläggsbudget 2 för 2008 är de två helt dominerande förslagen, i kronor räknat, de omfattande och egeninitierade amorteringarna av väg- och järnvägsinvesteringar. Dessa är principiellt viktiga och bör genomföras när utrymme finns.
Regeringen lämnar flera förslag på tilläggsbudget som är föranledda av omprioriteringar mellan anslag. Det rör sig inte om omfattande eller oförutsedda utgiftsökningar utan om egeninitierade mindre omprioriteringar. Följaktligen är det även på dessa anslag som de huvudsakliga finansieringsförslagen finns. Utskottet har förståelse för behovet av sådana omprioriteringar under löpande budgetår men anser, som framhållits ovan, att när omprioriteringen ryms inom anslagets ändamål och förefaller rymmas inom redan anvisade medel, kan behovet av ytterligare medel på tilläggsbudget ifrågasättas. Regeringen bör då motivera varför befintliga medel inte kan eller bör tas i anspråk.
Beträffande anslagsminskningarna anser utskottet att det inte är tillfredsställande att dessa genomgående endast motiveras med att de ska finansiera ökningar av andra anslag. Av motiveringen bör även framgå varför finansieringen ska ske från anslaget i fråga och vilka verksamhetseffekter detta kommer att få.
Beträffande finansieringen konstaterar utskottet, i enlighet med vad Riksrevisionen framför, att de nivåsänkningar som görs på finansieringsanslagen förefaller föranledda av att anslagssparande finns på dessa anslag. Utskottet anser dock att nivåsänkningen är viktig och att detta får en effekt genom ett minskat anslagssparande. Samtidigt kan utskottet konstatera att finansieringsförslagen i huvudsak är hänförliga till de anslag där omprioritering sker av uppgifter mellan myndigheter och anslag. Enligt utskottets mening är det dock lika viktigt att oförutsedda utgiftsökningar till följd av felräkningar eller underskattningar av volymer och kostnader finansieras. Utskottet vill framhålla att det är viktigt att processen kring tilläggsbudgeten är lika stram som processen kring budgetpropositionen. De krav som ställs på finansiering bör därmed vara lika höga. De yttre restriktionerna kring utgiftsökningar utgörs av utgiftstaket och det finansiella sparandet.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag, punkt 9 (s, mp) |
| av Thomas Östros (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Tommy Ternemar (s) och Christopher Ödmann (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner dels ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i enlighet med vad som anförs i spalten "Fi303 s" samt i övrigt enligt spalten "Propositionens anslagsnivå" i specifikationen i bilaga 3 till betänkandet, dels den föreslagna användningen av anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. under utgiftsområde 1.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:2 punkterna 10 och 11 samt motion 2008/09:Fi303 yrkandena 1 och 2, bifaller delvis proposition 2008/09:2 punkt 9 och avslår motion 2008/09:Fi1.
Ställningstagande
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Regeringen föreslår en ökning av anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. med 27,8 miljoner kronor varav 25 miljoner kronor avser förberedande åtgärder i samband med bildandet av Transportstyrelsen. Vi anser inte att det är rimligt att riksdagen ska anvisa en så stor volym till en myndighet som ännu inte har skapats. Hälften av detta belopp är i stället en mer lämplig volym för ändamålet, särskilt mot bakgrund av de stora anslagssparanden som finns på anslaget. Därmed bör den sammanlagda ökningen av anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. begränsas till 15,3 miljoner kronor.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Samtidigt som länspolismyndigheterna nu visar underskott och civilanställda sägs upp föreslår regeringen en sänkning av anslaget 4:1 Polisorganisationen med 4 miljoner kronor. Enligt vår mening innebär den rådande ansträngda ekonomiska situationen för polisen att det i stället är angeläget med ett resurstillskott redan under innevarande år. Vi avvisar därför den föreslagna minskningen och förslår i stället att anslaget 4:1 Polisorganisationen ökas med 6 miljoner kronor.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Det finns stora brister inom dagens psykiatriska vård och omsorg, vilket innebär att stora investeringar behövs inom detta område. Vi anser därför att det är en felaktig prioritering från regeringens sida att minska anslaget 13:9 Bidrag till psykiatri och avvisar den föreslagna minskningen.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Även om Sverige i den nu rådande finansiella oron i världen står starkt bl.a. till följd av det ekonomiska ramverk som utvecklades under 1990-talet är vi inte osårbara. Den svenska industrin sätts nu under hård press när många av de viktigaste exportmarknaderna viker kraftigt. Dagligen kommer det besked om nya varsel och pessimismen breder ut sig. Bland annat är bilindustrin och dess underleverantörer starkt drabbade av den internationella lågkonjunkturen. Trots denna utveckling står regeringen i princip handfallen. Inga väsentliga initiativ har tagits annat än att resurserna har omfördelats och att samordningsmän med uppgift att kraftsamla har utsetts. För att Sverige ska kunna behålla sin position på exportmarknaderna och upprätthålla konkurrensen krävs kontinuerliga investeringar i forskning och utveckling samt utbildning av arbetskraften. Vi anser att det krävs breda åtgärder för att möta den bekymmersamma ekonomiska utvecklingen. Vi föreslår därför att ett program för att möta varsel inom industrin och tjänstesektorn initieras under hösten för att åtgärderna ska kunna påbörjas så snart som möjligt. Programmet omfattar satsningar inom både utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och utgiftsområde 24 Näringsliv. Såvitt gäller insatser inom utgiftsområde 13 innebär programmet att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader ökas med 250 miljoner kronor. Programmet, som ska starta omgående och pågå även under nästa år, ska innehålla stöd till investeringar i t.ex. särskilda utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser i samarbete med näringslivet. Genom att anvisa medlen redan nu kan Arbetsförmedlingen omedelbart initiera nya utbildningsinsatser.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Forum för levande historia ska arbeta med frågor som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. År 2006 fick myndigheten ett nytt uppdrag, att skildra brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Detta skulle då ske inom befintliga ramar, vilket också skedde. Därför är det olyckligt att regeringen nu vill minska anslaget 28:33 Forum för levande historia med 1,5 miljoner kronor utan någon närmare motivering. Vi avvisar därför den föreslagna minskningen.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Vi anser att det krävs breda åtgärder för att möta den bekymmersamma ekonomiska utvecklingen. Vi föreslår därför att ett program för att möta varsel inom industrin och tjänstesektorn initieras under hösten för att åtgärderna ska kunna påbörjas så snart som möjligt. Programmet omfattar satsningar inom både utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och utgiftsområde 24 Näringsliv. De närmare motiveringarna till programmet framförs under utgiftsområde 13. Såvitt gäller insatser inom utgiftsområde 24 innebär programmet att anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ökas med 250 miljoner kronor. Programmet, som ska starta omgående och pågå även under nästa år, ska innehålla stöd till investeringar i t.ex. särskilda utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser i samarbete med näringslivet. Genom att anvisa medlen redan nu kan Vinnova omedelbart starta planeringen av en ny utlysning av lämpliga forskningsinsatser.
Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag
Vi har i denna reservation ställt oss bakom Socialdemokraternas förslag till ändring av ett antal anslag i regeringens förslag till tilläggsbudget respektive två nya förslag till ökningar av anslag på tilläggsbudget. Därmed tillstyrker vi motion Fi303 (s) yrkandena 1 och 2.
2. | Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag, punkt 9 (v) |
| av Ulla Andersson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner
dels ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i enlighet med vad som anförs i spalten "Fi1 v" och i spalten "Fi303 s" avseende anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader under utgiftsområde 13 respektive anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling under utgiftsområde 24 samt i övrigt enligt spalten "Propositionens anslagsnivå" i specifikationen i bilaga 3 till betänkandet,
dels den föreslagna användningen av anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. under utgiftsområde 1.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:2 punkterna 10 och 11 samt motionerna 2008/09:Fi1 och 2008/09:Fi303 yrkande 2, bifaller delvis proposition 2008/09:2 punkt 9 och avslår motion 2008/09:Fi303 yrkande 1.
Ställningstagande
Utgiftsområde 8 Migration
Jag välkomnar regeringens förslag till förstärkning av anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för att klara det ökade behov som följer på ett ökat antal asylsökande. Däremot avvisar jag att satsningen finansieras genom en motsvarande minskning av anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Även om Sverige i den rådande finansiella oron i världen står starkt till följd av den tidigare regeringen och samarbetspartiernas ekonomiska politik, är vi inte osårbara. Den svenska industrin sätts nu under hård press när många av de viktigaste exportmarknaderna viker kraftigt. Dagligen kommer det besked om nya varsel och pessimismen breder ut sig. Bland annat är bilindustrin och dess underleverantörer starkt drabbade av den internationella lågkonjunkturen. Trots denna utveckling står regeringen i princip handfallen. Inga väsentliga initiativ har tagits annat än omfördelning av resurser och att samordningsmän med uppgift att kraftsamla har utsetts. För att Sverige ska kunna behålla sin position på exportmarknaderna och upprätthålla konkurrensen krävs kontinuerliga investeringar i forskning och utveckling samt utbildning av arbetskraften. Jag anser att det krävs breda åtgärder för att möta den bekymmersamma ekonomiska utvecklingen. Jag föreslår därför att ett program för att möta varsel inom industrin och tjänstesektorn initieras under hösten för att åtgärderna ska kunna påbörjas så snart som möjligt. Programmet omfattar satsningar inom både utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och utgiftsområde 24 Näringsliv. Såvitt gäller insatser inom utgiftsområde 13 innebär programmet att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader ökas med 250 miljoner kronor. Programmet, som ska starta omgående och pågå även under nästa år, ska innehålla stöd till investeringar i t.ex. särskilda utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser i samarbete med näringslivet. Genom att anvisa medlen redan nu kan Arbetsförmedlingen omedelbart initiera nya utbildningsinsatser.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Jag avvisar regeringens förslag att minska anslaget 36:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. respektive anslaget 36:16 Järnvägsstyrelsen eftersom det i båda dessa fall saknas motiveringar till varför just dessa anslag ska dras ned för att finansiera kostnader inom Regeringskansliet, utgiftsområde 1, till följd av vissa insatser med anledning av den nya Transportstyrelsen.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Jag anser att det krävs breda åtgärder för att möta den bekymmersamma ekonomiska utvecklingen. Jag föreslår därför att ett program för att möta varsel inom industrin och tjänstesektorn initieras under hösten för att åtgärderna ska kunna påbörjas så snart som möjligt. Programmet omfattar satsningar inom både utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och utgiftsområde 24 Näringsliv. De närmare motiveringarna till programmet framförs under utgiftsområde 13. Såvitt gäller insatser inom utgiftsområde 24 innebär programmet att anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ökas med 250 miljoner kronor. Programmet, som ska starta omgående och pågå även under nästa år, ska innehålla stöd till investeringar i t.ex. särskilda utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser i samarbete med näringslivet. Genom att anvisa medlen redan nu kan Vinnova omedelbart starta planeringen av en ny utlysning av lämpliga forskningsinsatser.
Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag
Jag har i denna reservation ställt mig bakom Vänsterpartiets förslag till ändring av ett antal anslag i regeringens förslag till tilläggsbudget samt Socialdemokraternas förslag till ökningar av två anslag på tilläggsbudget. Därmed tillstyrker jag motionerna Fi1 (v) och Fi303 (s) yrkande 2.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2008/09:2 Tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2008:
1. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 7:5 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 808 000 000 kronor efter 2008 (avsnitt 2.5). |
2. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 200 000 000 kronor under 2009–2011 (avsnitt 2.8). |
3. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 24:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder besluta om bidrag till forskning om kvinnors hälsa som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 63 000 000 kronor under 2009–2010 (avsnitt 2.10). |
4. | Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om förvärv av aktier i ett utländskt bolag för konstruktion och drift av en accelerator-anläggning (avsnitt 2.11). |
5. | Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om förvärv av aktier i ett utländskt bolag för konstruktion och drift av en röntgenfri elektronlaser (avsnitt 2.11). |
6. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:12 Trafikavtal ingå ekonomiska förpliktelser i samband med tjänstekoncessioner, samverkansavtal och upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 600 000 000 kronor under 2009–2022 (avsnitt 2.13). |
7. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:14 Konkurrenskraftig livsmedelssektor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 2.14). |
8. | Riksdagen godkänner de åtgärder i samband med en försäljning av aktierna i Arbetslivsresurs AR AB (publ) som regeringen föreslår (avsnitt 2.15). |
9. | Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag som står till regeringens disposition enligt specifikation i tabell 1.1. |
10. | Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. (avsnitt 2.1). |
11. | Riksdagen anvisar ändrat anslag som är avsett för Riksrevisionen enligt tabell 1.1. |
Följdmotionen
2008/09:Fi1 av Lars Ohly m.fl. (v):
Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden i enlighet med vad som anförs i motionen och anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen enligt uppställning i tabell 1.
Tabell 1. Förändringar i anslag, tilläggsbudget för 2008
Anslag |
| Regeringens förslag till förändring, kronor | Vänsterpartiets förslag, differens, kronor | |
Utgiftsområde 8 Migration |
|
| ||
12:4 | Kostnader vid domstolsprövning | –45 000 000 | +45 000 000 | |
Utgiftsområde 22 Kommunikationer |
|
| ||
36:6 | Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål | –10 000 000 | +10 000 000 | |
36:16 | Järnvägsstyrelsen | –5 000 000 | +5 000 000 | |
Totalt |
|
| +60 000 000 | |
Motion från allmänna motionstiden hösten 2008
2008/09:Fi303 av Mona Sahlin m.fl. (s):
1. | Riksdagen anvisar följande ändringar i tabell A med anledning av regeringens förslag till förändringar på tilläggsbudget 2 för 2008: |
Tabell A. Förändringar mot bakgrund av regeringens förslag
Anslag (tusental kronor) |
| Avvikelse från proposition |
Utg.omr. 1, 90:5 | Regeringskansliet m.m. | –12 500 |
Utg.omr. 4, 4:1 | Polisorganisationen | 10 000 |
Utg.omr. 9, 13:9 | Bidrag till psykiatri | 825 |
Utg.omr. 17, 28:33 | Forum för levande historia | 1 500 |
2. | Riksdagen anvisar därutöver följande förändringar i tabell B i förslaget till tilläggsbudget 2 för 2008: |
Tabell B. Övriga förslag på tilläggsbudget 2 för 2008
Anslag (tusental kronor) |
| Avvikelse från proposition |
Utg.omr. 13, 22:3 | Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader | 250 000 |
Utg.omr. 24, 26:2 | Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling | 250 000 |
Bilaga 2
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag för 2008
Utskottets förslag överensstämmer med förslaget i propositionen.
Belopp i tusental kronor
Utgiftsområde Anslag (ramanslag) | Belopp enligt statsbudget 20081 | Förändring av ram/ anslag | Ny ram/Ny anslagsnivå | ||
1 | Rikets styrelse | 10 982 519 | 32 800 | 11 015 319 | |
32:1 | Länsstyrelserna m.m. | 2 365 668 | 5 000 | 2 370 668 | |
90:5 | Regeringskansliet m.m. | 5 985 247 | 27 800 | 6 013 047 | |
2 | Samhällsekonomi och finansförvaltning | 11 433 994 | 67 413 | 11 501 407 | |
1:10 | Statliga tjänstepensioner m.m. | 9 545 000 | 62 100 | 9 607 100 | |
90:1 | Riksrevisionen1 | 284 825 | 5 313 | 290 138 | |
3 | Skatt, tull och exekution | 9 233 600 | 3 230 | 9 236 830 | |
3:3 | Tullverket | 1 526 285 | 3 230 | 1 529 515 | |
4 | Rättsväsendet | 31 680 628 | 269 337 | 31 949 965 | |
4:1 | Polisorganisationen | 17 185 980 | -4 030 | 17 181 950 | |
4:3 | Åklagarmyndigheten | 959 609 | 59 000 | 1 018 609 | |
4:5 | Sveriges Domstolar | 4 151 500 | 34 367 | 4 185 867 | |
4:8 | Rättsmedicinalverket | 243 400 | 18 000 | 261 400 | |
4:12 | Rättsliga biträden m.m. | 1 525 657 | 150 000 | 1 675 657 | |
4:13 | Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. | 27 163 | 12 000 | 39 163 | |
6 | Försvar samt beredskap mot sårbarhet | 43 906 803 | 800 | 43 907 603 | |
6:1 | Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. | 20 583 823 | 319 000 | 20 902 823 | |
6:2 | Materiel och anläggningar | 17 052 197 | -219 000 | 16 833 197 | |
6:3 | Forskning och teknikutveckling | 1 048 242 | -100 000 | 948 242 | |
7:1 | Kustbevakningen | 857 244 | 800 | 858 044 | |
7 | Internationellt bistånd | 27 702 071 | 0 | 27 702 071 | |
8:1 | Biståndsverksamhet | 25 485 522 | -7 000 | 25 478 522 | |
8:2 | Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) | 881 945 | 7 000 | 888 945 | |
8 | Migration | 6 145 413 | 202 000 | 6 347 413 | |
12:2 | Ersättningar och bostadskostnader | 2 590 000 | 202 000 | 2 792 000 | |
12:4 | Domstolsprövning i utlänningsärenden | 468 204 | -45 000 | 423 204 | |
12:6 | Offentligt biträde i utlänningsärenden | 193 255 | 45 000 | 238 255 | |
9 | Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 51 328 352 | 44 175 | 51 372 527 | |
13:8 | Sjukvård i internationella förhållanden | 395 159 | 45 000 | 440 159 | |
13:9 | Bidrag till psykiatri | 498 470 | -825 | 497 645 | |
10 | Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp | 118 023 388 | 2 005 000 | 120 028 388 | |
19:2 | Aktivitets- och sjukersättningar m.m. | 73 791 231 | 1 755 000 | 75 546 231 | |
19:6 | Försäkringskassan | 6 693 376 | 250 000 | 6 943 376 | |
14 | Arbetsliv | 1 195 617 | -4 500 | 1 191 117 | |
23:2 | Arbetsdomstolen | 25 280 | 1 600 | 26 880 | |
23:6 | Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet | 107 400 | -6 100 | 101 300 | |
17 | Kultur, medier, trossamfund och fritid | 10 109 728 | 5 158 | 10 114 886 | |
27:1 | Statens biografbyrå | 10 031 | -800 | 9 231 | |
28:2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete | 207 447 | 1 500 | 208 947 | |
28:21 | Riksarkivet och landsarkiven | 319 197 | 5 958 | 325 155 | |
28:33 | Forum för levande historia | 43 238 | -1 500 | 41 738 | |
22 | Kommunikationer | 35 755 092 | 25 356 000 | 61 111 092 | |
36:2 | Väghållning och statsbidrag | 17 975 663 | 11 822 385 | 29 798 048 | |
36:4 | Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter | 13 550 557 | 13 476 615 | 27 027 172 | |
36:6 | Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. | 211 224 | -10 000 | 201 224 | |
36:12 | Trafikavtal | 986 000 | 72 000 | 1 058 000 | |
36:16 | Järnvägsstyrelsen | 60 859 | -5 000 | 55 859 | |
23 | Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar | 17 502 385 | 56 600 | 17 558 985 | |
25:1 | Sveriges lantbruksuniversitet | 1 436 915 | -10 000 | 1 426 915 | |
41:1 | Skogsstyrelsen | 328 971 | 5 000 | 333 971 | |
42:4 | Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar | 124 349 | 61 600 | 185 949 | |
44:1 | Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur | 3 015 931 | -10 000 | 3 005 931 | |
45:1 | Främjande av rennäringen m.m. | 46 718 | 10 000 | 56 718 | |
24 | Näringsliv | 4 860 663 | 6 000 | 4 866 663 | |
38:14 | Konkurrensverket | 98 151 | 2 000 | 100 151 | |
39:2 | Kommerskollegium | 67 121 | 4 000 | 71 121 | |
25 | Allmänna bidrag till kommuner | 64 519 511 | 245 594 | 64 765 105 | |
48:2 | Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader | 2 013 470 | 245 594 | 2 259 064 | |
26 | Statsskuldsräntor m.m. | 55 757 000 | 6 413 000 | 62 170 000 | |
92:1 | Räntor på statsskulden | 40 587 000 | 6 413 000 | 47 000 000 | |
Summa anslagsförändring på tilläggsbudget |
| 34 702 607 |
| ||
1. Inkl. föregående tilläggsbudgetar för 2008.
Bilaga 3
Sammanställning över propositionens förslag och alternativa förslag till ändrade ramar och anslag
Bilaga 4
Justitieutskottets protokollsutdrag 2008/09:4
Bilaga 5
Socialförsäkringsutskottets protokollsutdrag 2008/09:6
Bilaga 6
Socialutskottets betänkande 2008/09:SoU2 | |
Tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2008 | |
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 18 september 2008 berett bl.a. socialutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 2008/09:2 Tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2008 samt de motioner som kan komma att väckas med anledning av propositionen i de delar som berör utskottets beredningsområde.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till förslagen som rör tilläggsbudget för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt motion Fi303 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 1 (delvis).
Utskottets överväganden
Propositionen
13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna (bemyndigande)
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 584 000 000 kr. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats.
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att under 2008 för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 200 000 000 kr under 2009–2011.
Ekonomisk ersättning utgår till landstingen för läkemedel inom läkemedelsförmånerna. Under 2008 ingick regeringen en ettårig överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting. Ersättningen brukar regleras i fleråriga överenskommelser. Eftersom regeringen nu avser att ingå en överenskommelse för perioden 2009–2011 bör regeringen bemyndigas att för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ingå åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 200 000 000 kr under den nämnda perioden.
13:8 Sjukvård i internationella förhållanden
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 395 159 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden ökas med 45 000 000 kr.
Utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden bestäms av flera faktorer. Av betydelse är bl.a. hur många försäkrade svenskar som mottar vård inom EU och EES-området med stöd av artiklarna 49 och 50 i EG-fördraget eller med stöd av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Förordningen innebär att ersättning utbetalas till andra stater för hälso- och sjukvård för svenska pensionärer bosatta i andra EU-länder. Utgifterna påverkas dessutom av hur många försäkrade svenskar som mottar vård med stöd av ingångna konventioner och hälso- och sjukvårdsavtal. Sammantaget innebär detta att utgifterna är svåra att prognostisera. De ersättningar som behöver betalas ut under 2008 bedöms inte rymmas inom anvisat anslag. Anslaget 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden behöver därför ökas med 45 000 000 kr.
13:9 Bidrag till psykiatri
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 498 470 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget 13:9 Bidrag till psykiatri minskas med 825 000 kr för att bidra till finansieringen av ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:5 Sveriges Domstolar.
Motion
I motion Fi303 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 1 (delvis) anvisas 825 000 kronor mer än regeringens förslag under anslag 13:9 Bidrag till psykiatri. Motionärerna avvisar regeringens besparing inom anslaget.
Socialutskottets ställningstagande
När det gäller regeringens förslag inom utgiftsområde 9 vill utskottet anföra följande.
I propositionen föreslår regeringen att anslaget 13:9 Bidrag till psykiatri minskas med 825 000 kr för att finansiera en ökning av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:5 Sveriges Domstolar. Som skäl för denna omdisponering anförs att en ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården har trätt i kraft den 1 september 2008. I proposition 2007/08:70 Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården (bet. 2007/08:SoU15, rskr. 2007/08:178) gjordes bedömningen att den nya vårdformen kommer att innebära en ökad måltillströmning till, och därmed ökade kostnader för, de allmänna förvaltningsdomstolarna. De ökade kostnaderna beräknas främst komma av möjligheterna till övergång från öppen till sluten psykiatrisk tvångsvård respektive rättspsykiatrisk vård. Dels föreslås chefsöverläkare få en möjlighet att ansöka om att vård i den nya vårdformen ska ges som sluten psykiatrisk tvångsvård respektive rättspsykiatrisk vård. Dels föreslås patienten få rätt att överklaga chefsöverläkarens beslut om att vård i den nya vårdformen åter ska ges som sluten psykiatrisk tvångsvård respektive rättspsykiatrisk vård. Även ökade kostnader för rättsliga biträden till följd av reformen kan förväntas.
En beräkning av antalet mål som kommer att tillföras de allmänna förvaltningsdomstolarna blir troligtvis osäker då det handlar om en ny lagstiftning. Utskottet har erfarit att utvecklingen kommer att följas noga och utvärderas efter hand.
Mot denna bakgrund delar utskottet regeringens bedömning beträffande omdisponering av medel till anslaget 4:5 Sveriges Domstolar. Regeringens förslag bör tillstyrkas i denna del, medan motion Fi303 (s) yrkande 1 i denna del bör avstyrkas.
Utskottet erinrar om att Socialstyrelsen under 2007 på regeringens uppdrag fördelade 150 miljoner kronor till kommuner för att förbereda och fortsätta utveckla sociala insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning inför en reform inom den psykiatriska tvångsvården. Under 2008 avsattes 75 miljoner kronor för att förstärka sociala insatser i samband med den nya vårdformen. Under 2009 och 2010 kommer 150 miljoner kronor per år att tillföras för detta ändamål (jfr prop. 2008/09:1, utgiftsområde 9, s. 34, 55 och 56).
I tilläggspropositionen föreslås vidare att regeringen bemyndigas att under 2008 för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 65 200 000 000 kr under 2009–2011. Utskottet anser att bemyndigandet bör tillstyrkas.
Slutligen anser utskottet att regeringens föreslagna medelsförändring under anslag 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden bör tillstyrkas.
Stockholm den 28 oktober 2008
På socialutskottets vägnar
Kenneth Johansson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kenneth Johansson (c), Ylva Johansson (s), Cecilia Widegren (m), Lars U Granberg (s), Tobias Krantz (fp), Jan R Andersson (m), Lennart Axelsson (s), Chatrine Pålsson Ahlgren (kd), Margareta B Kjellin (m), Catharina Bråkenhielm (s), Thomas Nihlén (mp), Finn Bengtsson (m), Per Svedberg (s), Ann Arleklo (s), Mikael Cederbratt (m), Lennart Levi (c) och Eva Olofsson (v).
Avvikande mening
Tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för budgetåret 2008 (s) |
Ylva Johansson (s), Lars U Granberg (s), Lennart Axelsson (s), Catharina Bråkenhielm (s), Per Svedberg (s) och Ann Arleklo (s) anför: |
Regeringen föreslår en minskning av anslaget 13:9 Bidrag till psykiatri med 825 000 kr för att finansiera ökningen av anslaget 4:5 Sveriges Domstolar. Vi stöder inte detta förfarande. Att minska anslaget till psykiatri är en felaktig prioritering från regeringens sida i ett läge när stora investeringar behövs inom detta område.
Vi anser att finansutskottet bör avstyrka förslaget och tillstyrka motion Fi303 (s) yrkande 1 i denna del.
Särskilt yttrande
Tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för budgetåret 2008 (v) |
Eva Olofsson (v) anför: |
Vänsterpartiet avslog proposition 2007/08:70 Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården som innehöll förslaget om öppen psykiatrisk tvångsvård (bet. 2007/08:SoU15). Ett minimikrav när man avser att införa en ny vårdform som innehåller tvång borde vara att man kan visa att denna metod ger resultat i form av bättre hälsa i gruppen som ska vara föremål för vården. En sådan evidens finns inte.
Beslutet om en ny lag har tagits och domstolarna behöver ett ökat finansiellt anslag till sitt arbete. Vänsterpartiet accepterar neddragningen på 825 000 kr inom anslaget 13:9 Bidrag till psykiatri samt ökningen av samma summa inom utgiftsområde 4:5 Sveriges Domstolar. Vi avser dock att följa upp hur anslaget kommer att användas eftersom vi är mycket kritiska till tvång inom öppenvård. För Vänsterpartiet är det av yttersta vikt att pengarna kommer patientgruppen till gagn på bästa sätt.
Bilaga 7
Kulturutskottets betänkande 2008/09:KrU2 | |
Tilläggsbudget 2 till statsbudgeten 2008 – utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid | |
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2008/09:2 om tilläggsbudget 2 för 2008 i de delar som berör utskottets verksamhetsområde.
En motion har väckts med ett förslag som tar upp en fråga inom kulturutskottets ansvarsområde. Det är den socialdemokratiska partimotionen Fi303.
Regeringen föreslår att medelsanvisningen för 2008 ska ändras med netto 5,2 miljoner kronor på fyra av anslagen på utgiftsområde 17. Ändringarna avser
– anslaget 27:1 Statens biografbyrå som minskas med 800 000 kr,
– anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete som ökas med 1 500 000 kr,
– anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven som ökas med 5 958 000 kr samt
– anslaget 28:33 Forum för levande historia som minskas med 1 500 000 kr.
27:1 Statens biografbyrå
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 0,8 miljoner kronor och att ett lika stort belopp tillförs anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. på utgiftsområde 1 för att där finansiera en satsning i Medierådets regi.
Kulturutskottet
Medierådet är en kommitté under Kulturdepartementet vars verksamhet är inriktad på åtgärder som minskar riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga. Regeringen har för avsikt att satsa på förebyggande insatser av detta slag och kommer enligt vad utskottet har inhämtat från Regeringskansliet att avdela sammanlagt 2 miljoner kronor för detta ändamål under 2008–2010. Den nu aktuella överföringen från Biografbyråns anslag på 0,8 miljoner kronor är avsedd att täcka Medierådets kostnader för första årets insatser. För 2009 och 2010 kommer ytterligare 0,5 respektive 0,7 miljoner kronor att överföras från Biografbyråns anslag till Medie- rådet för detta ändamål.
Kulturutskottet har för sin del inget att erinra mot dessa åtgärder.
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 1,5 miljoner kronor för att möjliggöra en tillfällig utökning av bidragsgivningen. Ökningen finansieras genom att anslaget 28:33 Forum för levande historia minskas med ett lika stort belopp.
Kulturutskottet
Anslaget är i statsbudgeten för 2008 uppfört med 207,5 miljoner kronor, varav 17,1 miljoner kronor står till regeringens disposition. Den föreslagna omfördelningen är enligt vad utskottet har inhämtat från Regeringskansliet avsedd att tillföras den anslagspost som disponeras av regeringen och där användas för att i efterhand reglera vissa personalkostnader gentemot Uppsala universitet. Givet denna förklaring har kulturutskottet inget att erinra mot den föreslagna anslagsökningen.
28:21 Riksarkivet och landsarkiven
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 5 958 000 kr. Bakgrunden till förslaget är att dessa arkiv har övertagit ansvaret för arkivmaterial från domstolarna liksom från Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet. Medelstillskottet finansieras genom en sammantaget lika stor minskning av anslagen 4:5 Sveriges Domstolar på utgiftsområde 4 Rättsväsendet och 23:6 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet.
Kulturutskottet
Utskottet har inget att erinra mot förslaget.
28:33 Forum för levande historia
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 1,5 miljoner kronor för att möjliggöra en tillfällig utökning av bidragsgivningen på anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.
Motionen
Socialdemokraterna anser i motion Fi303 att det är olyckligt att regeringen minskar anslaget till Forum för levande historia. Enligt motionärerna behöver Sverige en medveten politik för att motverka fördomar och intolerans. De avvisar därför den av regeringen föreslagna besparingen genom att föreslå att 1,5 miljoner kronor återförs till anslaget.
Kulturutskottet
Anslaget är i statsbudgeten för 2008 uppfört med 43,2 miljoner kronor. Med den föreslagna överföringen på 1,5 miljoner kronor till anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete begränsas nivån till 41,7 miljoner kronor. Det är, enligt vad som framgår av en prognos i budgetpropositionen, något mer än de utgifter som regeringen uppger att Forum för levande historia kommer att ha under 2008. Myndigheten disponerar dessutom ett mindre anslagssparande sedan tidigare år. Med hänsyn härtill kan kulturutskottet biträda regeringens förslag till anslagsminskning. Utskottet föreslår att finansutskottet avstyrker motion Fi303 (s) i denna del.
Kulturutskottet vill dock i sammanhanget tillägga följande. Riksdagen kommer den 19 november att fatta beslut med anledning av regeringens förslag till tilläggsbudget 2, varpå det dröjer ytterligare någon eller några dagar innan ett formellt regeringsbeslut kan expedieras till i detta fall Forum för levande historia. Då återstår en dryg månad av budgetåret. Det är enligt utskottets mening önskvärt att beslut om anslagsbegränsningar som påverkar en myndighets verksamhet kan effektueras med större framförhållning. Det är också önskvärt att föreslagna förändringar på tilläggsbudget motiveras och förklaras för riksdagen på ett tydligare sätt i propositionen.
Stockholm den 28 oktober 2008
På kulturutskottets vägnar
Siv Holma
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Wikström i Uppsala (fp), Margareta Israelsson (s), Anne Marie Brodén (m), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Göran Montan (m), Hans Rothenberg (m), Leif Pettersson (s), Solveig Ternström (c) och Gunvor G Ericson (mp).
Avvikande meningar
Avvikande mening (s) |
Margareta Israelsson (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Leif Pettersson (s) anför: |
28:33 Forum för levande historia
Forum för levande historia ska arbeta med frågor som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. År 2006 fick myndigheten ett nytt uppdrag, att skildra brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Detta skulle då ske inom befintliga ramar, vilket också skedde. Vi anser därför att det är olyckligt att regeringen nu vill minska anslaget med 1,5 miljoner kronor utan någon närmare motivering.
Sverige behöver en medveten politik för att motverka fördomar och intolerans. Finansutskottet bör därför biträda förslaget i den socialdemokratiska partimotionen Fi303 och avvisa den föreslagna minskningen av anslaget 28:33 Forum för levande historia.
Bilaga 8
Trafikutskottets protokollsutdrag 2008/09:3
Bilaga 9
Miljö- och jordbruksutskottets protokollsutdrag 2008/09:4
Bilaga 10
Näringsutskottets betänkande 2008/09:NU1 | |
Tilläggsbudget 2 | |
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett övriga berörda utskott tillfälle att avge yttrande över proposition 2008/09:2 med förslag om tilläggsbudget 2 till statsbudgeten för 2008 jämte motioner med anledning av propositionen i de delar de avser respektive utskotts beredningsområde.
Med anledning av propositionen har det väckts en motion, motion 2008/09:Fi1 (v). Inget av förslagen i denna motion tar sikte på förslag i propositionen under näringsutskottets beredningsområde.
Regeringens förslag om tilläggsbudget berörs emellertid i ytterligare en motion, motion 2008/09:Fi303 (s), som har klassificerats som en motion väckt under den allmänna motionstiden. Anledningen till denna klassificering är att motionen innehåller – förutom ett yrkande med avseende på regeringens förslag – ett yrkande som ligger vid sidan av förslagen i propositionen. Då finansutskottet enligt uppgift avser att behandla hela denna motion tillsammans med propositionen väljer näringsutskottet att kommentera motionen i detta yttrande om tilläggsbudget 2. (Förutom under den allmänna motionstiden får motioner väckas enligt riksdagsordningen (3 kap. 11 §) bl.a. med anledning av en proposition, men motionerna ska då enligt praxis hålla sig inom ärendets ram.)
Regeringens förslag om tilläggsbudget
Propositionen
Regeringen föreslår att innevarande års anslag till Konkurrensverket (38:14) ska ökas med 2 miljoner kronor. Anslagshöjningen motiveras med att regeringen har uppdragit åt verket att göra en bred översyn av konkurrenssituationen i Sverige där såväl befintliga som nya förslag till konkurrensfrämjande reformer ska behandlas. Vidare föreslås att anslaget till Kommerskollegium (39:2) ska höjas med 4 miljoner kronor med anledning av att EU:s medlemsstater som en följd av det s.k. tjänstedirektivet (2006/123/EG) senast i februari 2009 ska inrätta gemensamma kontaktpunkter för tjänsteleverantörer och tjänstemottagare. Utvecklingen av den svenska kontaktpunkten, som Kommerskollegium har ett övergripande ansvar för, kommer att påbörjas redan i år för att den stegvis ska kunna tas i bruk under 2009. Kontaktpunkten ska svara för vissa förvaltningsgemensamma funktioner såsom att erbjuda elektroniska ansökningsförfaranden och kontaktuppgifter till berörda svenska myndigheter.
Näringsutskottets ställningstagande
Som tidigare nämnts har inga motioner väckts med anledning av regeringens nu aktuella förslag. Näringsutskottet har inget att invända mot dessa och tillstyrker sålunda de båda aktuella förslagen i propositionen.
Övrigt förslag om tilläggsbudget
Motionen
Enligt förslag i motion 2008/09:Fi303 (s) ska riksdagen på tilläggsbudget för innevarande budgetår anvisa ytterligare 250 miljoner kronor till forsknings- och utvecklingsanslaget (26:2) hos Verket för innovationssystem (Vinnova) för ett program för att möta varsel inom industrin och tjänstesektorn. Mot bakgrund av den bekymmersamma ekonomiska utvecklingen med en snabbt försvagad arbetsmarknad krävs enligt motionärerna att särskilda utbildnings- samt forsknings- och utvecklingsinsatser nu genomförs i samarbete med näringslivet.
På motsvarande sätt yrkas i motionen att ytterligare 250 miljoner kronor ska avsättas till åtgärder inom Arbetsförmedlingen.
Näringsutskottets ställningstagande
Regeringens politik för varaktigt hög sysselsättning och minskat utanförskap har tillsammans med en stark konjunktur bidragit till att arbetslösheten har minskat och att fler människor har fått jobb. Under senare tid har emellertid den tilltagande oron på de internationella finansmarknaderna och konjunkturavmattningen lett till en försämrad ekonomisk utveckling. En bransch som nu är särskilt utsatt är den svenska bilindustrin och dess underleverantörer.
I motion 2008/09:Fi303 (s) föreslås att 250 miljoner kronor ska anvisas på tilläggsbudget till Vinnovas forskningsanslag för att möta utvecklingen. Riksdagens beslut i ärendet kommer att fattas först den 19 november, och innan ett sådant beslut skulle kunna omsättas i praktiska åtgärder har vi passerat årsskiftet då beslut med anledning av förslag i budgetpropositionen – inklusive ökade medel till Vinnovas forskningsanslag – börjar gälla. Därför menar näringsutskottet att yrkandet i motionen inte är realistiskt utan kan mer ses som ett populistiskt förslag som bör avslås av riksdagen.
Som ett resultat av utvecklingen för fordonsindustrin har regeringen redan i mitten av oktober beslutat om ett program, vid sidan av insatserna hos berörda företag, för att möta varslen, stötta företagen och hjälpa de människor som berörs. I detta program ingår bl.a. – som en del i den forsknings- och innovationsproposition som presenteras i dagarna – en satsning på ett nytt fordonsforskningsprogram som ska ersätta de branschprogram vars finansiering tar slut 2008. Den nya satsningen säkerställer en långsiktig statlig finansiering om ca 450 miljoner kronor per år. Tillsammans med motsvarande finansiering från fordonsindustrin innebär detta att forskningsprogrammen årligen totalt omfattar 900 miljoner kronor. Vinnova kommer att ansvara för programmet i samverkan med Vägverket och Statens energimyndighet. Övriga parter är de fyra fordonstillverkarna och, som representant för underleverantörerna, Fordonskomponentgruppen.
Stockholm den 23 oktober 2008
På näringsutskottets vägnar
Karin Pilsäter
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Pilsäter (fp), Björn Hamilton (m), Hans Rothenberg (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Maria Plass (m), Jan Andersson (c), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Marie Weibull Kornias (m), Karin Åström (s), Mikael Oscarsson (kd), Staffan Anger (m), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Karin Granbom Ellison (fp), Renée Jeryd (s) och Lage Rahm (mp).
Avvikande mening
Övrigt förslag om tilläggsbudget (s, v) |
Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Karin Åström (s), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s) och Renée Jeryd (s) anför: |
Även om Sverige i den nu rådande finansiella oron i världen står starkt till följd av det ekonomiska ramverk som utvecklades under 1990-talet är vi inte osårbara. Den svenska industrin sätts nu under hård press när många av de viktigaste exportmarknaderna viker kraftigt. Dagligen kommer det besked om nya varsel och pessimismen breder ut sig. Bland annat är bilindustrin och dess underleverantörer starkt drabbade av den internationella lågkonjunkturen.
Trots denna utveckling står regeringen i princip handfallen. Inga väsentliga initiativ har tagits annat än omfördelning av resurser och att samordningsmän med uppgift att ”kraftsamla” har utsetts.
För att Sverige ska kunna behålla sin position på exportmarknaderna och upprätthålla konkurrensen krävs kontinuerliga investeringar i forskning och utveckling samt utbildning av arbetskraften. Vi instämmer därför i vad som sägs i motion 2008/09:Fi303 (s) om att det nu – och inte först senare om ”insatser anses nödvändiga” – krävs breda åtgärder för att möta den bekymmersamma ekonomiska utvecklingen. Enligt motionärernas förslag, som vi tillstyrker, ska ett program för att möta varsel inom industrin och tjänstesektorn initieras under hösten för att åtgärderna ska kunna påbörjas så snart som möjligt. Såvitt gäller insatser inom näringsutskottets beredningsområde innebär programmet att 250 miljoner kronor anslås på tilläggsbudget till Vinnovas anslag (26:2) för forskning och utveckling för innevarande budgetår. Programmet, som ska starta omgående och pågå även under nästa år, ska innehålla stöd till investeringar i t.ex. särskilda utbildnings- samt forsknings- och utvecklingsinsatser i samarbete med näringslivet. Genom att anvisa medlen redan nu kan Vinnova omedelbart starta planeringen av en ny utlysning av lämpliga forskningsinsatser.
Bilaga 11
Arbetsmarknadsutskottets protokollsutdrag 2008/09:6
