Civilutskottets betänkande

2008/09:CU11

Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:71, vari föreslås lagändringar för att genomföra de ändringar som antogs år 2006 i EG:s fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv samt i de särskilda redovisningsdirektiv som gäller för finansiella företag. Lagändringarna innebär bl.a. att noterade aktiebolag ska upprätta en bolagsstyrningsrapport samt nya bestämmelser om redovisning av ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och om redovisning av transaktioner med närstående. Därutöver föreslås vissa andra ändringar som gäller dels tidpunkten för ingivande till registreringsmyndigheten av bl.a. årsredovisningen i vissa finansiella företag, dels verkställande av beslut om uppdelning respektive sammanläggning av aktier.

Lagändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 mars 2009.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv, m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

2. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

3. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

4. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

5. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:71.

Stockholm den 15 januari 2009

På civilutskottets vägnar

Carina Moberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carina Moberg (s), Inger René (m), Ewa Thalén Finné (m), Johan Löfstrand (s), Andreas Norlén (m), Lennart Pettersson (c), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Christine Jönsson (m), Gunnar Sandberg (s), Yvonne Andersson (kd), Anti Avsan (m), Egon Frid (v), Lars Tysklind (fp), Jan Lindholm (mp), Camilla Lindberg (fp) och Hannah Bergstedt (s).

Utskottets överväganden

Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag.

Bakgrund

Inom EU har det utfärdats ett antal rättsakter som behandlar redovisningsfrågor. De grundläggande bestämmelserna om skyldighet att upprätta årsbokslut och förvaltningsberättelse finns i rådets fjärde bolagsrättsliga direktiv, 78/660/EEG. Det sjunde bolagsrättsliga direktivet, 83/349/EEG, behandlar skyldigheten att upprätta redovisning för en koncern. I bankredovisningsdirektivet, 86/635/EEG, och försäkringsredovisningsdirektivet, 91/674/EEG, finns särskilda redovisningsbestämmelser för s.k. finansiella företag. Dessa direktiv hänvisar i åtskilliga avseenden till de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. Endast sådana avvikelser från dessa direktiv som har ansetts vara motiverade av de särdrag som utmärker de finansiella företagen har gjorts.

År 2002 antog Europaparlamentet och rådet också en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Förordningen föreskriver att alla noterade europeiska företag i sina koncernredovisningar ska tillämpa de internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning inom EU. De standarder som förordningen syftar på är de som har getts ut av International Accounting Standards Board och dess tidigare motsvarighet International Accounting Standards Committee. International Accounting Standards Board är en privaträttslig organisation som verkar på internationell nivå. Organisationen har till uppdrag att verka för en internationell harmonisering av de redovisningsprinciper som används i olika delar av världen.

År 2003 antog kommissionen en handlingsplan för modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning, KOM(2003) 284 slutlig. I enlighet med denna plan antogs år 2006 direktiv 2006/46/EEG av den 14 juni 2006 med ändringar i de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven (”ändringsdirektivet”). Ändringsdirektivet omfattar även de särskilda redovisningsdirektiv som gäller för de finansiella företagen. Det skulle ha varit genomfört i medlemsstaterna den 5 september 2008.

Förslag till hur ändringsdirektivet ska genomföras i svensk rätt har av Justitiedepartementet lämnats dels i promemorian Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv (Ds 2008:5), dels i ett utkast till lagrådsremiss. Promemorian har remissbehandlats och utkastet har varit föremål för remissmöte. Vad som sålunda redovisats ligger till grund för lagförslagen i den aktuella propositionen.

I propositionen föreslår regeringen – efter att ha hört Lagrådet – att riksdagen antar framlagda förslag till ändringar i försäkringsrörelselagen (1982:713), årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag samt aktiebolagslagen (2005:551).

Regeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.

Propositionen

De i propositionen framlagda lagförslagen innebär sammanfattningsvis följande.

Företag som har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen ska, om riskerna eller fördelarna med arrangemangen är betydande och uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att bedöma företagets ställning, lämna tilläggsupplysningar om arrangemangen. Av dessa ska framgå arrangemangens inriktning och vilket kommersiellt syfte de har samt vilken ekonomisk inverkan de har på företaget. Uppgifterna ska lämnas i såväl årsredovisningen som koncernredovisningen. Mindre icke finansiella företag och mindre koncerner ska dock inte behöva lämna uppgift om vilken ekonomisk inverkan arrangemangen har på företaget. En koncern i vilken något koncernföretag har andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES ska därvid, liksom vid tillämpningen av övriga bestämmelser i årsredovisningslagen, betraktas som en större koncern.

"Större företag" i årsredovisningslagens mening samt finansiella företag ska i årsredovisningen lämna tilläggsupplysningar om betydande transaktioner som genomförs med andra koncernföretag, intresseföretag, ledande befattningshavare eller vissa andra i lagen angivna kategorier av närstående, om transaktionen genomförs på andra villkor än normala marknadsvillkor. Upplysningar ska lämnas om transaktionernas art och det totala belopp som de omfattar samt om vilket förhållande den närstående parten har till företaget. Även andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning ska redovisas. Publika aktiebolag som inte är större företag ska lämna upplysningar av detta slag endast beträffande transaktioner som har ingåtts med aktieägare med större aktieinnehav och styrelseledamöter. Det ska vara tillåtet att redovisa olika transaktioner av samma typ i samlad form, såvida information om de enskilda transaktionerna inte är nödvändig för bedömningen av transaktionernas inverkan på företagets ställning. Uppgift ska inte behöva lämnas om koncerninterna transaktioner, om det dotterföretag som är part i transaktionen är helägt av ett annat koncernföretag. Kraven ska gälla även för koncernredovisningen.

Aktiebolag, bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag och försäkringsaktiebolag som har aktier, teckningsoptioner eller skuldebrev upptagna till handel på en reglerad marknad ska upprätta en bolagsstyrningsrapport. Rapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen eller utgöra en från årsredovisningen skild handling. Rapporten ska innehålla uppgift om bl.a. principer för bolagsstyrning, den interna kontrollen och riskhanteringen i samband med den finansiella rapporteringen, bolagsstämmans beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter, styrelsens sammansättning och hur den fungerar samt vissa förhållanden som kan ha betydelse för möjligheterna att genomföra ett offentligt uppköp av företaget. Om ett företag har valt att avvika från den bolagsstyrningskod som företaget tillämpar, ska rapporten innehålla en förklaring till detta.

För bolag som endast har teckningsoptioner eller skuldebrev upptagna till handel på en reglerad marknad ska kraven på bolagsstyrningsrapportens innehåll som regel vara mindre långtgående. Sådana bolag ska t.ex. inte behöva lämna uppgift om bolagsstämmans beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter eller styrelsens sammansättning. Om bolagsstyrningsrapporten utgör en från årsredovisningen skild handling och uppgifter om sådana förhållanden som kan ha betydelse för möjligheterna att genomföra ett offentligt uppköp av företaget lämnas i förvaltningsberättelsen, ska det vara tillräckligt att rapporten i dessa delar hänvisar till uppgifterna i förvaltningsberättelsen. Utgör bolagsstyrningsrapporten en från årsredovisningen skild handling ska den som regel få offentliggöras genom att göras tillgänglig på bolagets webbplats.

En koncernredovisning ska inte behöva innehålla någon bolagsstyrningsrapport. I koncernredovisningen för ett moderbolag som är ett aktiebolag, bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag eller försäkringsaktiebolag ska emellertid, om bolaget självt eller något av dess dotterföretag är noterat, upplysningar lämnas i förvaltningsberättelsen om de viktigaste inslagen i de interna kontroll- och riskhanteringssystem som tillämpas vid upprättande av koncernredovisningen. Det ska vara tillåtet att i stället lämna dessa upplysningar i moderbolagets bolagsstyrningsrapport, såvida den upprättas som en från årsredovisningen skild handling som offentliggörs tillsammans med förvaltningsberättelsen. I sådana fall ska koncernredovisningen innehålla en hänvisning till denna rapport. Ett bolag som har utnyttjat möjligheten att lämna de ifrågavarande koncernupplysningarna i moderbolagets bolagsstyrningsrapport i stället för i förvaltningsberättelsen för koncernen ska vara skyldigt att offentliggöra rapporten tillsammans med moderbolagets årsredovisning.

Bolagsstyrningsrapporten ska granskas av bolagets revisor. Om rapporten ingår i förvaltningsberättelsen, ska revisorn i revisionsberättelsen uttala sig om huruvida upplysningarna i bolagsstyrningsrapporten om internkontroll, riskhantering och sådana förhållanden som kan ha betydelse för möjligheterna att genomföra ett offentligt uppköp av företaget överensstämmer med övriga delar av årsredovisningen. I övrigt ska det vara tillräckligt att revisorn uttalar sig om huruvida rapporten har upprättats eller inte. Motsvarande granskning ska göras i de fall då rapporten inte ingår i årsredovisningen. Revisorns slutsatser ska i de fallen redovisas i ett särskilt yttrande.

Företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas enligt de internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning inom EU samt andra noterade företag får värdera vissa finansiella instrument enligt dessa standarder, om upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med samma standarder.

Samtliga företag och koncerner som omfattas av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag får värdera vissa finansiella instrument enligt de internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning inom EU, om upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med samma standarder.

Banker, hypoteksinstitut och försäkringsföretag ska ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse till registreringsmyndigheten inom en månad efter det att balansräkningen och resultaträkningen fastställdes. Banker och hypoteksinstitut ska senast två månader efter rapportperiodens utgång lämna in delårsrapport till registreringsmyndigheten.

Ett beslut om uppdelning eller sammanläggning av aktier ska genast anmälas för registrering i aktiebolagsregistret. Antalet aktier ska ändras i och med registreringen. Efter registreringen ska bolaget eller, i förekommande fall, den centrala värdepappersförvararen genast göra erforderliga ändringar i aktieboken. I avstämningsbolag ska ett beslut om uppdelning eller sammanläggning av aktier innehålla uppgift om avstämningsdag eller bemyndigande för styrelsen att fastställa en sådan dag. Avstämningsdagen ska inte få bestämmas så att den infaller innan beslutet har registrerats.

Lagändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 mars 2009. De nya redovisningsbestämmelser som införs med anledning av ändringsdirektivet ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 28 februari 2009. De nya bestämmelserna i aktiebolagslagen om uppdelning och sammanläggning av aktier ska inte tillämpas med avseende på beslut som har fattats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande.

Utskottets ställningstagande

Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande eller några andra erinringar under utskottsbehandlingen. Utskottet kan inte komma till någon annan slutsats än att den föreslagna lagstiftningen på ett ändamålsenligt sätt i svensk rätt genomför ändringsdirektivet.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen antar de i propositionen framlagda lagförslagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2008/09:71 Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv, m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

2.    lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

3.    lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

4.    lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

5.    lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag