Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Regeringen beslutade den 8 december 2005 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att klargöra vissa frågor som gäller gräns- dragningen mellan offentligrättsliga avgifter och andra avgifter av liknande karaktär som staten tar ut.

Chefen för Finansdepartementet förordnande samma dag re- geringsrådet Göran Schäder som särskild utredare. Göran Schäder avled i augusti 2006. Den 7 december 2006 förordnades regerings- rådet Marianne Eliason som särskild utredare.

Som experter i utredningen förordnades den 25 januari 2006 rådmannen Åsa Bokström, departementssekreteraren Karl Hedlund, Finansdepartementet, departementsrådet Åke Hjalmarsson, Finansdepartementet, avdelningschefen Susanne Jansson, Ekonomistyrningsverket, numera regeringsrådet Henrik Jermsten, generaldirektören Stig Jönsson, Lantmäteriverket, chefs- controllern Bert Lindblad, Patent- och registreringsverket, avdel- ningsdirektören Lotta Medelius-Bredhe, Statskontoret och depar- tementsrådet Erik Nymansson, Finansdepartementet.

Henrik Jermsten, Åsa Bokström, Lotta Mendelius-Bredhe och Karl Hedlund har entledigats, Henrik Jermsten fr.o.m. den 14 december 2006, Åsa Bokström och Lotta Mendelius-Bredhe fr.o.m. den 1 februari 2007 samt Karl Hedlund fr.o.m. den 30 september 2007. Den 29 januari 2007 förordnades departementsrådet Kristina Svahn Starrsjö, Justitiedepartementet, som expert i utredningen. Hon entledigades fr.o.m. den 31 augusti 2007 och ersattes av ämnesrådet Roger Petersson, Justitiedepartementet.

Som sekreterare i utredningen anställdes den 1 januari 2006 hov- rättsassessorn Magnus Dahlberg och den 20 februari 2006 direktö- ren Maria Kain. Den 31 december 2006 entledigades Magnus Dahlberg. Numera hovrättsrådet Anna Sjöman anställdes som sek- reterare i utredningen fr.o.m. den 5 mars 2007.

Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet SOU 2007:96

Utredningen har antagit namnet Avgiftsutredningen (Fi 2005:11).

Utredningen överlämnar härmed betänkandet Avgifter (SOU 2007:96). Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i december 2007

Marianne Eliason	/Maria Kain
	Anna Sjöman

Innehåll

Förkortningar.....................................................................			11
Sammanfattning ................................................................			13
Författningsförslag .............................................................			19
1	Utredningsuppdraget och dess genomförande ...............		21
1.1	Direktiven.................................................................................		21
1.2	Bakgrund ..................................................................................		22
1.3	Utredningsarbetet....................................................................		23
2	Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter .....		25
2.1	Inledning...................................................................................		25
2.2	Regelverket...............................................................................		26
2.3	Gränsen skatt – avgift ..............................................................		28
	2.3.1	Förarbetsuttalanden m.m.............................................	28
	2.3.2	Lagstiftningspraxis........................................................	31
	2.3.3	Rättspraxis.....................................................................	46
2.4	Gränsen belastande avgift – frivillig avgift .............................		48
	2.4.1	Förarbetsuttalanden m.m.............................................	48
	2.4.2	Avsaknad av praxis........................................................	50
2.5	Sanktionsavgifter......................................................................		50
2.6	Gränsen frivilla avgifter – priser..............................................		51
2.7	Sammanfattning av rättsläget ..................................................		52

5

Innehåll

SOU 2007:96

3	Finansmakten m.m. ....................................................		57
3.1	Inledning...................................................................................		57
3.2	Vem ska disponera avgiftsinkomsterna?.................................		57
	3.2.1	Regeringsformen m.m. .................................................	57
	3.2.2 Regeringens beslut om avgiftsintäkter ........................		59
3.3	Hur ska avgifter budgeteras och redovisas? ...........................		60
	3.3.1 Riksdagens budgetering och regeringens
		redovisning till riksdagen..............................................	60
	3.3.2	Utgiftstaket ...................................................................	63
	3.3.3 Regeringens styrning och myndigheternas
		redovisning ....................................................................	64
3.4	Flera källor för ekonomisk information om avgifter .............		66
	3.4.1	Inledning........................................................................	66
	3.4.2	Statsbudgeten ................................................................	68
	3.4.3	Statens resultaträkning .................................................	68
	3.4.4 ESV:s årliga rapport om avgiftsbelagd verksamhet.....		69
	3.4.5	Nationalräkenskaperna .................................................	70
3.5	Olika klassificeringar och olika begrepp.................................		71
4	Avgifter i statens finanser ............................................		73
4.1	Inledning...................................................................................		73
4.2	Utvecklingen av avgiftsintäkter...............................................		75

4.3 Allt större del av avgiftsintäkterna disponeras av

myndigheterna..........................................................................

77

4.4 På statsbudgeten redovisas endast vissa belastande

avgifter ......................................................................................

80

4.5 Svårt att se omfattningen av de inkomster som redovisas

netto mot anslag .......................................................................	82
4.6 Belastande avgifter utanför statens redovisning.....................	83

4.7 Sammanfattande slutsatser av den ekonomiska

redovisningen............................................................................

84

6

Innehåll SOU 2007:96

5	Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?............		87
5.1	Utredningens uppdrag till Ekonomistyrningsverket.............		87
5.2	Indelning i kategorier ..............................................................		88
5.3	De viktigaste avgiftskategorierna............................................		89
	5.3.1	Ansöknings- och expeditionsavgifter..........................	89
	5.3.2	Tillsyns- och kontrollavgifter ......................................	90
	5.3.3 Avgifter för kopior, bevis och registerutdrag .............		91
	5.3.4	Näringsreglerande avgifter...........................................	93

5.4 Kommentarer till några av de i kartläggningen upptagna

avgifterna ..................................................................................		94
5.4.1	Avgifter till statliga fonder...........................................	94
5.4.2	Sanktionsavgifter ........................................................	100
5.4.3	Skade- och kompensationsavgifter............................	102
5.4.4	Arbetslöshetskassornas finansieringsavgifter ...........	105
5.4.5	Avgifter som erläggs av det allmänna ........................	106
5.4.6	Garantiavgifter ............................................................	108
5.4.7	Avgifter till Affärsverket svenska kraftnät................	109
5.4.8	Avgifter till Luftfartsverket .......................................	111
5.4.9	Patientavgifter vid tandläkarutbildningen.................	114
5.4.10	Jordbrukstullar och sockeravgifter............................	114
5.4.11	Vägavgifter ..................................................................	114
5.4.12	Återbetalning av lån....................................................	115

5.5 Marknadskonkurrens föreligger inte vid uttag av

	belastande avgifter..................................................................	115
6	Överväganden rörande vilka principer som ska gälla
	för redovisning av avgifter .........................................	117
6.1	Uppdraget i denna del............................................................	117
6.2	För- och nackdelar med specialdestination ..........................	118
6.3	Bruttoredovisning är numera inte huvudprincip .................	120

6.4 Regeringen bör ställa krav på särredovisning i de fall en

myndighet disponerar avgiftsinkomster...............................	123
6.5 Regeringen bör besluta avgiftsnivåer ....................................	124

7

Innehåll	SOU 2007:96
6.6	Riksdagen bör få ett bättre beslutsunderlag .........................	125
6.7	Korrekt benämning och tydlig redovisning..........................	128
6.8	Utgiftstaket bör justeras vid ändrad redovisning.................	131
7	Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter
	om avgifter...............................................................	133
7.1	Uppdraget i denna del............................................................	133
7.2	Bemyndiganden som lämnats i lag ........................................	134

7.3 Bemyndiganden av riksdagen som lämnats i annan form

än lag	.......................................................................................	135
7.3.1	Inledning ......................................................................	135
7.3.2	Domstolar och inskrivningsmyndigheter ..................	136
7.3.3 ...............................	Statliga förvaltningsmyndigheter	137
7.3.4 ..............................................	Lantmäteriförrättningar	139
7.3.5 ..........................Andra bemyndiganden av riksdagen		140
7.4 Oklarheter .........................................kring bemyndiganden		140
7.4.1 Avgifter för vilka inget bemyndigande angivits i
.............................................................	kartläggningen	140
7.4.2 .......Flera bemyndiganden beträffande samma avgift		141
7.4.3 Oklarheter kring bemyndigandens giltighet i
.............................................................................	tiden	142

7.5 Alla riksdagens avgiftsbemyndiganden bör beslutas

	genom lag................................................................................	143
7.6	Avgiftsbemyndiganden bör vara preciserade........................	144
7.7	Bättre förutsättningar att följa bemyndigandekedjor ..........	145

7.8 En genomgång av kartläggningen bör göras i

	Regeringskansliet....................................................................	146
8	Ett register för belastande avgifter ..............................	149
8.1	Uppdraget i denna del............................................................	149
8.2	Tidigare avgiftsregister...........................................................	149
8.3	Tidigare bemyndiganderegister .............................................	150
8

Innehåll		SOU 2007:96
8.4	Rättsinformationssystemet ...................................................	154
8.5	Behovet av ett avgiftsregister ................................................	158
9	Särskild bemyndigandelag.........................................	165
9.1	Uppdraget i denna del............................................................	165
9.2	Förarbetsuttalanden...............................................................	165

9.3 Det bör inte införas en särskild bemyndigandelag för

	hela avgiftsområdet ................................................................	166
10	Avgiftsförordningen ..................................................	169
10.1	Uppdraget i denna del............................................................	169
10.2	Avgiftsförordningens tillämpningsområde m.m..................	169
11	Kartläggning av om det finns beslut som står i konflikt
	med PSI-direktivet ...................................................	175
11.1	Uppdraget i denna del............................................................	175
11.2	PSI-direktivet .........................................................................	175
11.3	Gällande ordning....................................................................	176
11.4	Åtgärder med anledning av PSI-direktivet ...........................	177
11.5	Tidigare undersökningar........................................................	178
	11.5.1 Lantmäteriutredningen...............................................	178
	11.5.2 Statskontoret...............................................................	179
11.6	Genomförande av utredningsuppdraget...............................	180
11.7	Resultat och slutsatser av enkätundersökningen .................	181
11.8	Vilka kostnader kan ingå vid avgiftssättningen? ..................	183
12	Konsekvensbeskrivningar ..........................................	187
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv.............................................................		189

9

Innehåll SOU 2007:96

Bilaga 2	Tilläggsdirektiv .................................................................			199
Bilaga 3	Kartläggning av offentligrättsliga avgifter.......................			201
	1	Uppdraget.....................................................................		203
	2	Omfattning, kvalitet och genomförande....................		205
	3	Statligt reglerade avgifter .............................................		206
	4	Avgifter i bolag.............................................................		206
	5	Avgifter/ersättningar för överväganden .....................		206
	6	Offentligrättsliga avgifter under anslag ......................		207
	7	Sammanställning av avgifter eller avgiftsområden .....		210
		7.1 Avgifter per departement och övriga avgifter ...		211
			Finansdepartementet...........................................	211
			Försvarsdepartementet .......................................	274
			Jordbruksdepartementet.....................................	276
			Justitiedepartementet..........................................	320
			Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet .....	336
			Näringsdepartementet ........................................	356
			Socialdepartementet ............................................	402
			Utbildnings- och kulturdepartementet..............	414
			Utrikesdepartementet .........................................	428
			Avgifter som inte har hänförts till särskilt
			departement................................................	435
			Avgifter som inte kan hänföras till särskild
			myndighet...................................................	442
		7.2	Statligt reglerade avgifter.....................................	445
		7.3	Avgifter i bolag.....................................................	447
		7.4	Avgifter/ersättningar för överväganden .............	450
Bilaga 4 Enkät till departementen rörande myndigheternas
	avgiftssättning vid tillhandahållande av information .....			469

10

Förkortningar

a.	anförd, anförda
AF	avgiftsförordningen
bet.	betänkande
BeU	bevillningsutskottet
BoU	bostadsutskottet
CU	civilutskottet
Ds	Departementsserien
ESV	Ekonomistyrkningsverket
FiU	finansutskottet
FT	Förvaltningsrättslig tidskrift
förs.	förslag
JoU	jordbruksutskottet
JuU	justitieutskottet
KU	konstitutionsutskottet
LU	lagutskottet
MJU	miljö- och jordbruksutskottet
mot.	motion
NJA	Nytt juridiskt arkiv
NU	näringsutskottet
prop.	proposition
RF	regeringsformen
rskr.	riksdagsskrivelse
RRV	Riksrevisionsverket
RÅ	Regeringsrättens årsbok
s.	sidan, sidorna
SB	Statsrådsberedningen
SfU	socialförsäkringsutskottet
skr.	skrivelse
SkU	skatteutskottet
SOU	Statens offentliga utredningar
StvTS	Statsvetenskaplig tidskrift
u.	upplaga
UO	utgiftsområde

11

Sammanfattning

Uppdraget

Mitt uppdrag har varit att klargöra vissa frågor som gäller gräns- dragningen mellan offentligrättsliga avgifter och andra avgifter av liknande karaktär som staten tar ut. Oklarheterna gäller bl.a. var gränsen ska dras mellan s.k. tvingande avgifter och frivilliga sådana samt om avgiftsinkomsterna ska redovisas på statsbudgeten eller om de ska disponeras av myndigheterna.

Uppdraget skulle inledas med en kartläggning av de offentlig- rättsliga avgifterna och andra avgifter av motsvarande karaktär. Den har på utredningens uppdrag genomförts av Ekonomistyrnings- verket.

I uppdraget har ingått att överväga vilka principer som ska gälla när en avgift ska redovisas mot inkomsttitel respektive netto mot anslag eller utanför statsbudgeten.

Min uppgift har också varit att överväga behovet av och, om jag bedömer det lämpligt, föreslå former för upprättandet av ett regis- ter för offentligrättsliga avgifter och hur ett sådant register ska för- valtas och finansieras.

Jag har också övervägt behovet och lämpligheten av att riksda- gen i en särskild lag bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om vissa sådana avgifter som faller under det s.k. lagområdet i 8 kap. 3 § regeringsformen (RF) och avgifter av liknande karaktär.

Det har vidare ingått i mitt uppdrag att bedöma behovet av änd- ringar i avgiftsförordningen (1992:191) och även lämna de övriga förslag till åtgärder som översynen ger anledning till.

I utredningsuppdraget har slutligen också ingått att kartlägga om det finns beslut om finansiering av myndigheters verksamhet rörande informationstjänster som står i konflikt med Europaparla- mentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, det s.k. PSI-direktivet.

13

Sammanfattning

SOU 2007:96

Specialdestinering och redovisningsprinciper

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen betonat att bruttoredovisning ska vara huvudprincipen för redovisning av avgiftsintäkter. Avgifts- intäkterna tas då upp under statsbudgetens inkomsttitlar, vilket innebär att riksdagen förfogar över dem på samma sätt som över skatteinkomster.

Om riksdagen bestämmer att medel får tas i anspråk i annan ordning innebär det att intäkterna specialdestineras till viss verk- samhet och att den myndighet som svarar för verksamheten dispo- nerar intäkterna för att täcka kostnaderna i den verksamheten. In- täkter och kostnader framgår då inte av statsbudgeten.

Kartläggningen och redogörelsen för avgiftsintäkternas utveck- ling visar dock att en mycket stor del av de belastande avgifterna specialdestineras, dvs. intäkterna disponeras av myndigheterna. Bruttoredovisning kan således inte sägas vara huvudprincipen.

Mycket talar för att effektiviteten i den statliga verksamheten och möjligheten att på ett bra sätt möta efterfrågan inom de flesta områden främjas av att avgiftsintäkter specialdestineras och därmed disponeras av myndigheterna.

Regeringen bör mot denna bakgrund föreslå riksdagen att den lägger fast nya riktlinjer för när specialdestinering ska ske. I rikt- linjerna bör anges vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att det ska vara lämpligt med specialdestination. Bl.a. bör det finnas ett tydligt samband mellan avgiften och kostnaden. Vidare bör en för- utsättning vara att kostnader och intäkter i den aktuella verksam- heten särredovisas. Specialdestinering bör dock inte alltid väljas. Bl.a. passar denna ordning mindre väl när det gäller avgifter i till- synsverksamhet.

I normalfallet bör det vara regeringen som beslutar om avgifts- nivåerna på belastande avgifter, eftersom det kan medföra risk för mindre effektivitet om en myndighet alltid kan kompensera sina kostnader genom att ta ut högre avgifter.

Ökade möjligheter för myndigheterna att disponera avgifts- intäkterna innebär att redovisningen över statsbudgeten minskar. Det blir då svårare att på ett bra sätt följa upp de bemyndiganden riksdagen lämnat. Riksdagen behöver därför på annat sätt få en fullgod redovisning av de avgiftsfinansierade verksamheterna.

Inför sina beslut såväl om statsbudgeten som i andra, enskilda frågor, bör riksdagen få en bättre helhetsbild och bättre bild av den statliga verksamheten på olika områden än vad den får idag. Samti-

14

SOU 2007:96

Sammanfattning

digt bör finansieringen visas så att bl.a. avgiftsintäkterna på respek- tive område framgår.

När det gäller verksamhet finansierad med belastande avgifter behöver det på ett tydligt sätt samlat framgå område för område vilka belastande avgifter som tas ut av enskilda och vilka verksam- heter de finansierar, deras omfattning och hur den finansiella ut- vecklingen ser ut för dem.

Skatter och avgifter bör benämnas på ett korrekt sätt. De stats- rättsliga benämningarna bör återspeglas i redovisningen.

Vissa förtydliganden bör göras i avgiftsförordningen.

Närmare om avgiftsbemyndiganden

Såväl genomgången av gällande rätt som kartläggningen visar att gränsdragningen mellan olika statliga inkomster som skatter, olika typer av avgifter och andra ersättningar inte alltid är helt klar.

Kartläggningen visar också att det finns oklarheter beträffande flera riksdagsbemyndiganden som lämnats i annan form än lag, främst vad gäller räckvidden på bemyndigandet och dess giltighet i tiden. Det finns även bemyndiganden i lagform som inte är till- räckligt preciserade, vilket leder till en osäkerhet kring grunden för avgiftsuttaget och en risk för alltför extensiva tolkningar av läm- nade bemyndiganden.

Det skulle bidra till en betydligt bättre överskådlighet på av- giftsområdet om riksdagen alltid beslutade avgiftsbemyndiganden genom lag. Det skulle då vara lättare att finna bemyndigandena. Den möjlighet som ges i 8 kap. 9 § andra stycket RF att besluta bemyndiganden på annat sätt än genom lag bör därför enligt min mening i fortsättningen inte utnyttjas utan alla bemyndiganden – såväl nya som redan befintliga – bör få lagform. Om det inte finns några materiella föreskrifter på området bör bemyndigandena sam- las ämnesvis i särskilda bemyndigandelagar.

Avgiftsbemyndiganden bör vara så preciserade att det klart framgår hur långt regeringens respektive myndighetens beslutande- rätt sträcker sig. Det bör vidare undvikas att riksdagens generellt utformade bemyndiganden utnyttjas för att införa en avgift efter- som det då inte framgår av själva bemyndigandet att det är avsett att utnyttjas för avgiftsuttag.

Till skillnad från vad som gäller för myndigheterna under re- geringen enligt 18 b § författningssamlingsförordningen (1976:725)

15

Sammanfattning

SOU 2007:96

är regeringen inte skyldig att i förordningar i förekommande fall ange det bemyndigande som en föreskrift stöder sig på. Det försvå- rar sökandet efter bemyndigandet för en avgift. En strävan bör därför vara att det av en förordning där ett avgiftsbemyndigande utnyttjas skall framgå vad bemyndigandet stöder sig på. En sådan ordning skulle ge bättre förutsättningar att följa bemyndigande- kedjor.

Jag rekommenderar att varje departement går igenom den del av kartläggningen som rör respektive departement, klarar ut oklarhe- ter och gör eventuella kompletteringar. Om det visar sig att be- myndiganden saknas eller är ofullständiga bör förslag med förtyd- liganden föreläggas riksdagen.

Ett register för belastande avgifter

Dåvarande Riksrevisionsverket förde tidigare ett avgiftsregister men upphörde med detta vid utgången av år 1991.

Det är en brist att det inte finns någon samlad information om vilka avgifter som finns och vilka bemyndiganden de vilar på. Säkert kan ett avgiftsregister i vissa fall vara ett hjälpmedel när det gäller styrning och uppföljning av den statliga verksamheten. Det totalt sett begränsade behov och användningsområde jag ser samt de brister i kvaliteten som ofrånkomligen kommer att vidlåda ett sådant register gör dock att jag inte ser att fördelarna motiverar uppbyggnad och fortlöpande underhåll av ett sådant register. Enligt min mening bör därför något avgiftsregister för närvarande inte tillskapas.

Frågan om tillskapandet av ett bemyndiganderegister med sär- skilda sökmöjligheter vad gäller avgifter bör dock uppmärksammas i samband med pågående utvecklingsarbete. Det gäller t.ex. plane- rings- och utvecklingsarbetet rörande rättsinformationssystemet och arbetet med att utveckla ett elektroniskt ärendehanterings- system.

Ett funktionellt elektroniskt verksamhetsstöd är sannolikt det enda sättet att tillskapa ett register av tillräckligt hög kvalitet. Framställningen av ett register bör därför vara en integrerad del i arbetet med att ta fram författningar.

16

SOU 2007:96

Sammanfattning

Det s.k. PSI-direktivet

Utredningen har funnit att det endast är för en myndighet som det finns anledning att se över det ekonomiska målet för dess avgifts- uttag för att säkerställa att det ligger i linje med PSI-direktivet. Ett förtydligande behöver också göras av vilka kostnader som kan ingå som underlag för prissättning av informationsuttag.

17

Författningsförslag

Förordning om ändring i avgiftsförordningen (1992:191)

Härigenom föreskrivs i fråga om avgiftsförordningen (1992:191)1 dels att 14 och 24 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 5 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas en ny paragraf, 32 §, samt närmast före 32 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Om inget annat ekonomiskt mål för verksamheten beslutats, skall avgifter beräknas så att full kostnadstäckning uppnås.

För avgifter som tas ut enligt 4 § får myndigheten själv, inom ramen för full kostnadstäck- ning, besluta om grunderna för avgiftssättningen, om inte reger- ingen har beslutat något annat.

Föreslagen lydelse

5 §2

En myndighet får bestämma storleken på andra avgifter än de som avses i 4 § endast efter ett särskilt bemyndigande.

Om regeringen inte i anslut- ning till bemyndigandet meddelat föreskrifter om något annat eko- nomiskt mål för verksamheten skall myndigheten beräkna av- giften så att full kostnadstäck- ning uppnås.

6 §

En myndighet får bestämma
avgiftens storlek endast efter sär-
skilt bemyndigande.
Myndigheten får dock själv	För avgifter som tas ut enligt

1 Senaste lydelse av

14 § 2003:596

24 § 2003:596

2 Senaste lydelse 1993:431

19

Författningsförslag

SOU 2007:96

besluta om storleken av de avgif- ter som tas ut enligt 4 §.

4 § får myndigheten själv, inom ramen för full kostnadstäckning besluta om storleken på avgiften om inte regeringen har föreskri- vit något annat.

Överklagande

32 §

I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän för- valtningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 9–13 §§ om att ta ut ansökningsavgift får dock inte överklagas.

Beslut enligt 23 § får överkla- gas hos Skatteverket. Verkets be- slut får inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den …..

20

1 Utredningsuppdraget och dess genomförande

1.1 Direktiven

Mina uppgifter är enligt direktiven (dir. 2005:141 och 2006:126), se bilagorna 1 och 2, att klargöra vissa frågor som gäller gränsdrag- ningen mellan offentligrättsliga avgifter och andra avgifter av lik- nande karaktär som staten tar ut. Oklarheterna gäller bland annat var gränsen ska dras mellan s.k. tvingande avgifter och frivilliga sådana samt om avgiftsinkomster ska redovisas på statsbudgeten eller om de ska disponeras av myndigheterna.

Uppdraget ska inledas med en kartläggning av de offentligrätts- liga avgifterna och andra avgifter av motsvarande karaktär. Jag har uppfattat uppdraget så att det är avgifter som tas ut med stöd av föreskrifter som avses i 8 kap. 3 § regeringsformen (RF) som ska kartläggas.

Jag ska överväga behovet av och, om jag bedömer det lämpligt, föreslå former för upprättande av ett register för offentligrättsliga avgifter och hur ett sådant register ska förvaltas och finansieras.

Jag ska även överväga behovet och lämpligheten av att riksdagen i en särskild lag bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om vissa sådana avgifter som faller under det s.k. lagområdet i 8 kap. 3 § RF och avgifter av liknande karaktär.

Jag ska också överväga vilka principer som ska gälla när en avgift ska redovisas mot inkomsttitel respektive netto mot anslag eller utanför statsbudgeten. Vid dessa överväganden ska vägas in å ena sidan vad riksdagen uttalat om redovisning mot inkomsttitel som huvudprincip och å andra sidan de behov av en effektiv styrning av myndigheter som har gjort sig alltmer gällande och som kan moti- vera specialdestination av avgiftsinkomsterna. Jag ska i samman- hanget bedöma om det finns behov av ändringar i lagen (1996:1059) om statsbudgeten eller i någon annan särskild lag och

21

Utredningsuppdraget och dess genomförande

SOU 2007:96

beskriva vilka konsekvenser de åtgärder som föreslås får för stats- budgeten.

Jag ska också bedöma behovet av ändringar i avgiftsförord- ningen (1992:191) och lämna de övriga förslag till åtgärder som översynen ger anledning till. I uppdraget ingår dock inte att lämna förlag till ändring av grundlag eller andra författningar som rör konstitutionella ämnen.

I utredningsuppdraget ingår slutligen också att kartlägga om det finns beslut om finansiering av myndigheters verksamhet rörande informationstjänster som står i konflikt med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av informa- tion från den offentliga sektorn.

1.2 Bakgrund

Bakgrunden till utredningsuppdraget är den rapport Rätt avgifter?

– statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17) som Riksrevi- sionen lade fram i juni 2004.

Riksrevisionen fann att det rådde många oklarheter och brister kring tvingande avgifter. I rapporten konstaterade Riksrevisionen bl.a. att avgiftsbelagd verksamhet inte följs upp och prövas i samma utsträckning som anslagsfinansierad verksamhet, att staten i vissa fall har kunnat öka sina utgifter utan att påverka utgiftstaket, att lagstiftningen är oklar på flera punkter, att gränsen mellan avgifter och skatter liksom mellan tvingande avgifter och avgifter i upp- dragsverksamhet är svår att dra. Vidare påpekade Riksrevisionen att riksdagens bemyndiganden till regeringen och myndigheter att besluta om tvingande avgifter i vissa fall är oprecisa, att det är oklart hur många tvingande avgifter som staten tar ut och hur stora statens totala intäkter från sådana avgifter är. Riksrevisionen kon- staterade också att samma avgifter ibland hanteras som tvingande avgifter och ibland som avgifter i uppdragsverksamhet samt att avgifter i vissa fall har gett överskott under längre tid (RiR 2004:17 s. 7 f.).

I betänkandet Offentligrättsliga avgifter (bet. 2004/05:FiU30) behandlade finansutskottet vissa frågor om offentligrättsliga avgif- ter med anledning av förslag till riksdagen från Riksrevisionens sty- relse (förs. 2004/05:RRS8). Förslaget grundade sig på gransknings- rapporten.

22

SOU 2007:96

Utredningsuppdraget och dess genomförande

Finansutskottet påpekade att vissa av de frågor som togs upp i rapporten hade behandlats av regeringen i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1) samt att regeringen förberedde en översyn av statens avgifter.

Finansutskottet uttalade vidare att det var angeläget att reger- ingen uppmärksammade och redde ut de oklarheter beträffande offentligrättsliga avgifter som Riksrevisionen hade redogjort för i sin granskningsrapport. Frågan om hur systemet med offentlig- rättsliga avgifter fungerar var, enligt utskottet, av principiellt intresse eftersom det ytterst handlar om hur denna del av riksda- gens finansmakt utövas. Mot bakgrund av de viktiga initiativ som regeringen hade tagit för att komma till rätta med alla de oklarheter som granskningen påvisat fann utskottet för tillfället inte skäl att begära att regeringen skulle vidta ytterligare åtgärder (bet. 2004/05:FiU30 s. 13 ff., rskr. 2004/05:227).

1.3 Utredningsarbetet

Utredningsarbetet påbörjades i januari 2006. Utredningen har haft sammanlagt åtta sammanträden. Därutöver har sekretariatet och några av experterna sammanträtt i en mindre grupp.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har på utredningens uppdrag genomfört en kartläggning av statliga avgifter. ESV har även i andra delar bistått utredningen. Det gäller särskilt delar av underlaget till avsnitt 4 Avgifter i statens finanser.

För diskussioner rörande behovet av ett register för offentlig- rättsliga avgifter har jag tillsammans med sekretariatet besökt granskningsenheten på Justitiedepartementet och där sammanträf- fat med enhetschefen Birgitta Eilemar och ämnesrådet Anders Lindgren. I samma syfte har vi också sammanträffat med före- draganden i konstitutionsutskottet Åse Matz. Vidare har sekretari- atet besökt Verva för en information om det pågående Rättsinfor- mationsprojektet.

För att få del av synpunkter från myndigheter främst på frågan om avgiftsinkomster ska redovisas på statsbudgeten eller om de ska disponeras av myndigheterna anordnade utredningen i september 2007 en hearing med företrädare för ett antal myndigheter. Utred- ningen ville även höra myndigheternas uppfattning vad gäller möj- ligheterna till överblick av lämnade avgiftsbemyndiganden och behovet av eventuella förbättringar för att underlätta överblicken.

23

Utredningsuppdraget och dess genomförande

SOU 2007:96

Vid hearingen medverkade företrädare för Läkemedelsverket, Läns- styrelsen i Stockholms län, Post- och telestyrelsen, Statens jord- bruksverk, Statens kärnkraftsinspektion, Tullverket och Vägverket.

Utredningen har också sänt ut en enkät till budgetcheferna på samtliga departement för att få klarlagt om det finns beslut om myndigheters prissättning av informationstjänster som står i strid med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG. Inför utformandet av enkäten förde utredningen särskilda diskussioner med representanter för Statskontoret och Finansdepartementet för att få en uppfattning om vilka åtgärder som vidtagits med anled- ning av direktivet.

Utredningen har yttrat sig över Utbildnings- och kulturdepar- tementets PM Bemyndiganden att ta ut avgifter vid viss uppdrags- utbildning, m.m. (U2006/4904/SV).

24

2 Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

2.1 Inledning

Enligt direktiven syftar mitt uppdrag till ett klargörande av vissa frågor som gäller gränsdragningen mellan offentligrättsliga avgifter och andra avgifter av liknande karaktär som staten tar ut. Oklarhe- terna gäller bl.a. var gränsen ska dras mellan s.k. tvingande avgifter och frivilliga sådana.

Först bör vissa terminologiska frågor klaras ut.

I direktiven används begreppen ”offentligrättsliga avgifter” och ”tvingande avgifter” omväxlande för sådana avgifter som tas ut med stöd av föreskrifter enligt 8 kap. 3 § regeringsformen (RF). Även i statsbudgeten används begreppet offentligrättsliga avgifter för sådana avgifter. I den statsrättsliga litteraturen används ofta be- greppet belastande (ibland också betungande) avgifter för dessa. För de frivilliga avgifterna, alltså de som tas ut med stöd av före- skrifter enligt 8 kap. 13 § RF, förekommer också begreppet ”avgif- ter i uppdragsverksamhet”. Jag anser att begreppet ”offentligrätts- liga avgifter” är mindre lämpligt som beteckning på de tvingande avgifterna eftersom även de frivilliga avgifterna som påförs med stöd av föreskrifter enligt 8 kap. 13 § RF måste anses vara offentlig- rättsliga.

Jag kommer i betänkandet att använda begreppet ”belastande avgifter” för de avgifter som grundar sig på föreskrifter enligt 8 kap. 3 § RF och begreppet ”frivilliga avgifter” för de avgifter som grundar sig på föreskrifter enligt 8 kap. 13 § RF.

25

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

2.2 Regelverket

Skyldigheten att erlägga skatt och betala vissa avgifter till staten regleras genom normgivning (prop. 1973:90 s. 212). Med normgiv- ning menas beslutandet av föreskrifter som blir bestämmande för myndigheters och enskildas handlande (a. prop. s. 201). Bestäm- melser om normgivningsmakten finns i 8 kap. RF.

Enligt 8 kap. 3 § RF ska föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhål- landen, meddelas genom lag. Föreskrifter om skatt till staten och om belastande avgifter faller in under denna bestämmelse.

Bestämmelsen är begränsad till åligganden för enskilda i förhål- lande till det allmänna. Föreskrifter som enbart innebär ett ålig- gande för någon annan än en enskild, t.ex. en kommun eller en myndighet, att betala en avgift omfattas inte av 8 kap. 3 § RF. Före- skrifter som innebär åligganden för en kommun ska dock enligt 8 kap. 5 § RF meddelas i lag.

Enligt 8 kap. 7 § första stycket RF kan regeringen utan hinder av 8 kap. 3 §, efter bemyndigande i lag, genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt inom vissa uppräknade ämnesområ- den. Bestämmelsen medger således att riksdagen delegerar till regeringen att meddela föreskrifter om belastande avgifter, däremot inte föreskrifter om skatt. Delegationsutrymmet är begränsat även på så sätt att det inte medför rätt att meddela föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Det bör noteras att bestämmelsen i 8 kap. 7 § RF tillåter delegation endast till regeringen, inte till kommun.

Enligt 8 kap. 9 § andra stycket RF däremot kan regeringen eller kommun efter riksdagens bemyndigande meddela sådana före- skrifter om avgifter, som på grund av 8 kap. 3 § annars ska medde- las av riksdagen. Till skillnad från vad som gäller enligt 8 kap. 7 § RF kan riksdagens bemyndigande enligt denna bestämmelse ha annan form än lag, i praktiken en hemställan i ett utskottsbetän- kande som riksdagen ansluter sig till. Denna delegationsmöjlighet avser avgifter generellt – med undantag för sanktionsavgifter (se vidare avsnitt 2.5) – och är inte som i 8 kap. 7 § begränsad till vissa sakområden. Bestämmelsen tillåter också – till skillnad från 8 kap. 7 § – delegation såväl till regeringen som till kommun.

Med stöd av 8 kap. 11 § RF kan regeringen överlåta sin norm- givningsmakt till förvaltningsmyndigheter eller kommuner, s.k.

26

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

subdelegation. Regeringen kan alltså genom bemyndigande från riksdagen få normgivningskompetens inom ett visst område och sedan föra kompetensen vidare till förvaltningsmyndigheter och kommuner.

Regeringen har dessutom enligt 8 kap. 13 § första stycket 2 RF rätt att meddela föreskrifter, däribland föreskrifter om avgifter som inte enligt grundlagen ska meddelas av riksdagen. Som exempel på sådana frivilliga avgifter kan nämnas avgifter för statistik- och registerbearbetningar och inträdesavgifter vid museer (prop. 1975:8 s. 46). Denna rätt för regeringen att direkt med stöd av grundlagen meddela föreskrifter brukar kallas för regeringens restkompetens. Restkompetensen omfattar alltså den normgivningsmakt som grundlagen inte uttryckligen har förbehållit riksdagen.

Därutöver har regeringen enligt 8 kap. 13 § första stycket 1 RF rätt att meddela föreskrifter om verkställighet av lag.

Från egentliga normgivningsbemyndiganden måste man skilja s.k. kvasibemyndiganden, dvs. bestämmelser som erinrar om regeringens rätt att med stöd av 8 kap. 13 § första stycket 1 med- dela verkställighetsföreskrifter1. Sådana bestämmelser innebär inte något bemyndigande i egentlig mening. KU beskriver ”kvasidelege- ring” som bestämmelser som till formen är delegationsregler men som faktiskt endast markerar att utfyllnad av lagregleringen på en särskilt angiven punkt ska göras genom verkställighetsföreskrifter (KU 1980/81:25 s. 14). Ibland kallas de informationsbestämmelser.

Enligt 8 kap. 14 § RF utgör behörighet för regeringen att besluta föreskrifter i ett visst ämne inte hinder för riksdagen att genom lag meddela föreskrifter i samma ämne. Detta gäller oavsett om regeringen är behörig på grund av ett bemyndigande från riks- dagen eller direkt enligt 8 kap. 13 § RF2.

Om riksdagen beslutar lag inom ett område där regeringen i och för sig är behörig innebär det att regeringen inte får utnyttja sin behörighet så länge lagstiftningen gäller eftersom lag enligt 8 kap. 17 § RF bara får ändras eller upphävas genom lag.

Enligt 11 kap. 14 § RF får en föreskrift inte tillämpas om en domstol eller något annat offentligt organ anser att föreskriften strider mot grundlag eller annan överordnad författning. Om riks- dagen eller regeringen har beslutat föreskriften krävs dock att felet är uppenbart. Detta kallas lagprövning.

1 E. Holmberg, N. Stjernquist, Grundlagarna, 2 u., 2006 (fortsättningsvis Holmberg, Stjernquist), s. 354

2 Holmberg, Stjernquist, s. 379

27

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

2.3 Gränsen skatt – avgift

2.3.1 Förarbetsuttalanden m.m.

Som framgått av föregående avsnitt ska såväl skatter som belas- tande avgifter primärt beslutas av riksdagen. Den avgörande skill- naden mellan de båda åliggandena ligger däri att befogenheten att besluta om avgifter är möjlig att delegera till regeringen medan någon sådan möjlighet inte finns beträffande skatter. Riksdagen är alltså ensam behörig att besluta om skatter.

Eftersom olika delegationsregler således gäller för skatter och avgifter måste i alla lagstiftningsärenden i vilka riksdagen avser att delegera normgivningsmakt klargöras om det är fråga om en skatt eller en belastande avgift.

Det kan till att börja med konstateras att valet av benämning på en pålaga saknar betydelse för den statsrättsliga definitionen (prop. 1973:90 s. 219 f.). Socialavgifterna t.ex. är skatter fastän de beteck- nas som avgifter.

RF innehåller inte någon definition av begreppen skatt och avgift utan gränsdragningen får i första hand göras med utgångs- punkt i uttalandena i förarbetena till RF. De definitioner som ligger till grund för skatte- och avgiftsbegreppen i RF, formulerades redan av Författningsutredningen (SOU 1963:17 s. 374). Av för- arbetena till RF framgår att en skatt kan karaktäriseras som ett tvångsbidrag till det allmänna utan direkt motprestation (prop. 1973:90 s. 213, jfr även s. 140). Detta gäller inte bara när pålagan har motiverats med behovet av en inkomstförstärkning utan också när den främst fullföljer ett stabiliseringspolitiskt, försörjnings- politiskt eller annat sådant syfte (a. prop. s. 220). Med avgift menas vanligen en penningprestation som betalas för en specificerad mot- prestation från det allmänna (a. prop. s. 213, jfr även s. 140). På ett annat ställe sägs att man i allmänhet har att göra med en avgift i RF:s bemärkelse endast om ett specificerat vederlag utgår för den erlagda penningprestationen (a. prop. s. 219). I förarbetena uttalas emellertid också följande: ”I den mån enskilda skall förpliktas att erlägga en avgift för vilken någon direkt motprestation från det allmänna inte utgår – jag förutsätter härvid att pålagan inte i själva verket utgör en skatt – har man otvivelaktigt att göra med ett åliggande som i princip bör kräva riksdagsbeslut” (a. prop. s. 218).

En penningpålaga anses alltså i vissa fall ha karaktär av avgift och inte av skatt även om någon preciserad motprestation inte utgår.

28

SOU 2007:96 Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

Detta gäller t.ex. om pålagan tas ut endast i näringsreglerande syfte och i sin helhet tillförs näringsgrenen i fråga. Som kännetecken för dessa avgifter anges i förarbetena att de och de motsvarande utgif- terna ofta inte redovisas i statsbudgeten. Som exempel nämns pris- regleringsavgifterna inom jordbruket och fisket (a. prop. s. 219). Dessa är numera avskaffade. Motsvarande avgifter finns dock i 8 och 9 §§ samt 11 § andra stycket ransoneringslagen (1978:268) (prop. 1977/78:75 s. 73).

Att den enskilde får en särskild motprestation för den penning- prestation som han betalar till det allmänna anses dock normalt vara det primära kännetecknet för en avgift i förhållande till skatt. Emellertid har motprestationen ofta inte något egenvärde för den enskilde, annat än i förhållande till en tvingande statlig reglering. Motprestationen utgörs t.ex. av ett tillstånd, utan vilket den enskilde inte straffritt kan företa eller underlåta en viss handling, t.ex. ett körkortstillstånd. Motprestationen kan dock även i ett sådant fall ha ett självständigt värde t.ex. avgift för obligatorisk kontrollbesiktning. Att motprestationen har ett värde endast i för- hållande till en tvingande statlig reglering fråntar dock inte pålagan dess karaktär av (belastande) avgift.

Avgifterna ska täcka statens kostnader (helt eller delvis) för motprestationen och får således inte sättas i relation till det eko- nomiska värde för den enskilde som motprestationen från det all- männa har3.

Författningsutredningen uttalade att en avgift kan sättas så högt att den framstår som oskälig i jämförelse med motprestationen – framför allt på de områden där det allmänna har monopolställning

– och att medborgaren ofta kan stå i en sådan tvångssituation att han måste betala en avgift. Där detta var uppenbart förelåg enligt

Författningsutredningen	i själva	verket en skatt (SOU 1963:16
s. 366).
Departementschefen	uttalade	i grundlagsärendet (a. prop.

s. 218) att det kom an på riksdagen att besluta om avgifter där intäkterna klart överstiger statens kostnader. Därmed måste han rimligen ha åsyftat att det blev fråga om en skatt4.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har i en rapport pekat på att om avgiften syftar till att helt eller delvis finansiera en specificerad eller avgränsad statlig verksamhet, detta talar för att ersättningen är en avgift i statsrättslig bemärkelse. Om penningprestationen däremot

3 O. Westerberg, Skatter och avgifter, FT 1982 (fortsättningsvis Westerberg), s. 30

4 Jfr dock Westerberg, s. 31

29

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

syftar till att styra eller på annat sätt reglera organisationers eller personers beteende talar det för att den inte bör betraktas som en avgift utan som punktskatt eller någon annan statsrättslig inkomst5. Enligt ESV är det dock ett indicium och inte något kriterium6.

Som framgår av avsnitt 2.3.2 har bedömningen av huruvida en motprestation föreligger i lagstiftningspraxis också gjorts i förhål- lande till syftet med lagstiftningen (prop. 2001/02:31 s. 136 och prop. 2003/04:145 s. 35).

Ytterligare en bedömningsgrund för gränsdragningen mellan skatt och avgift som anknyter till avgiftens storlek är refinansiering eller överkompensation.

I det lagstiftningsärende som gällde införande av trängselskatt i Stockholm och där frågan om det rörde sig om en skatt eller en avgift behandlades, fäste regeringen avseende vid att det aktuella gatunätet redan en gång hade betalats med skattemedel (prop. 2003/04:145 s. 35, se vidare avsnitt 2.3.2). Pålagan ansågs därför vara en skatt.

Också ESV har pekat på att avgifter som införs för verksamhe- ter eller tillgångar som redan har finansierats kan falla utanför avgiftsbegreppet i statsrättslig bemärkelse, t.ex. vägavgifter som föreslås införas för en vägsträckning som redan har finansierats med anslag eller på annat sätt. Om en vägavgift däremot tas ut för att täcka kostnader för underhåll av den statliga vägbanan kan er- sättningen betraktas som en avgift7.

Gränsen mellan skatter och avgifter är alltså flytande (prop. 1973:90 s. 213). Departementschefen anförde också att det i vissa fall kan vara tveksamt om en penningpålaga ska betecknas som en skatt eller avgift (a. prop. s. 219). Redan Grundlagberedningen konstaterade att gränsen mellan vad som är skatt och var som är avgift är oskarp men ansåg det acceptabelt eftersom det kommer an på riksdagen att göra gränsdragningen (a prop. s. 149 och SOU 1972:15 s. 110). Frågan om den närmare gränsdragningen mellan skatt och avgift har diskuterats i ett flertal lagstiftningsärenden och i rättspraxis (se vidare avsnitt 2.3.2 och 2.3.3).

5 Ekonomistyrningsverkets rapport Att avgränsa avgifter – Kartläggning och problem- inventering, ESV 2004:17 (fortsättningsvis ESV 2004:17), s. 16

6 A.a. s. 7

7 A.a. s. 16

30

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

2.3.2 Lagstiftningspraxis

Frågan om gränsdragning mellan skatt och avgift har varit föremål för överväganden i flera lagstiftningsärenden efter införandet av regeringsformen.

Dåvarande bankinspektionens (numera Finansinspektionens) tillsynsverksamhet m.m.

Frågan huruvida avgifter som utgår för att finansiera en myndig- hets kontroll eller tillsyn över en viss näringsverksamhet utgör skatt eller avgift diskuterades i prop. 1978/79:170 med förslag till lagen (1980:2) om finansbolag. Förslaget innebar att finansbolagen skulle bidra till kostnaderna för dåvarande bankinspektionens verk- samhet och att dessa avgifter skulle fastställas av regeringen efter bemyndigande i lagen om finansbolag. Bidraget var begränsat till fem tusendels procent av nettovärdet av tillgångarna i bolagets finansieringsverksamhet närmast föregående verksamhetsår. Av intresse i sammanhanget är att bidragen till bankinspektionen till- kom redan 1906. I de förarbetena angavs det som naturligt att ban- kerna bar kostnaderna för ”bankinspektionen, som väl finge anta- gas lända bankerna till gagn genom ökad kredit hos allmänheten och även delägaren till trygghet genom kontroll å förvaltningen” (prop. 1906:21 s. 27).

Lagrådets majoritet fann i 1978/79 års lagstiftningsärende att bidragen måste anses utgöra avgifter i RF:s mening och att det därmed inte fanns något hinder mot att låta regeringen meddela närmare föreskrifter beträffande bidraget (prop. 1978/79:170 s. 132). I anslutning till uttalandet hänvisade ledamöterna till propositionen om följdlagstiftning med anledning av regerings- formens bestämmelser om normgivning (prop. 1975:8 s. 45 och 46). Där hänvisade departementschefen till att de då gällande avgifterna uttogs med stöd av ett bemyndigande i lag.

En ledamot i Lagrådet ansåg det svårt att beta bidragen deras skattenatur och förordade att riksdagen skulle meddela de grund- läggande reglerna om bidragets beräknande och om dess uttaxering (prop. 1978/79:170 s. 132–136). Han konstaterade att den omstän- digheten att finansbolagen hade intresse av att det fanns ett väl fungerande kreditväsen knappast kunde föranleda att inspektionens verksamhet kunde ses som en ”motprestation” och fortsatte:

31

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

Frågan blir då om bidragen ska anses utgöra ett sådant ”annat fall” då penningpålaga utgör en avgift i stället för en skatt som departements- chefen allmänt omnämner i sitt citerade uttalande. Härför skulle kunna tala att de betalningsskyldiga är en relativt begränsad grupp per- soner och att bidraget är specialdestinerat. Ingendera grunden kan dock åberopas med särskild styrka. Om en specialskatt läggs på få eller många förändrar ej själva pålagans karaktär. Automobilskatten var spe- cialdestinerad men trots detta otvivelaktigt en skatt även enligt 1974 års RF. Viktigt är enligt min mening att bidragets storlek är direkt relaterad till rörelsens omslutning. Den ligger därmed systematiskt nära arbetsgivaravgifterna, vilkas skattekaraktär aldrig ifrågasatts och som flera gånger höjts för att skaffa medel till bestämda allmänna ändamål. De i propositionen anförda undantagsfallen och de över- väganden som redovisas i anslutning till dessa kan knappast åberopas som grund för att den nu ifrågavarande pålagan skulle trots huvudre- geln böra statsrättsligt rubriceras icke som skatt utan som avgift.

Emellertid förefinns redan ett ställningstagande i saken från stats- makterna. I prop. 1975:8 behandlades frågan om bemyndiganden för regeringen att jämlikt 1974 års RF besluta om avgifter. Departements- chefen utgick därvid (s. 46–47) som självklart från att bidragen till bank- och försäkringsinspektionernas verksamhet är avgifter i den mening termen används i 1974 års RF. Riksdagen anmälde icke någon avvikande mening (se KU 1975:10 s. 11), men något beslut fattades ej i saken. Med regeringens ståndpunkt behövdes inget sådant.

Huruvida med vad som sålunda förevarit dessa tvångsbidrags stats- rättsliga karaktär skall anses fastställd, synes mig dock tveksamt. Grundlagstolkning ankommer, liksom annan lagtolkning, i sista hand på domstolarna. Spörsmålet blir därvid betydelsen av 1975 års händel- ser. Självfallet är det ett synnerligen tungt vägande tolkningsdatum om både regering och riksdag utgått från bidragens avgiftskaraktär. Grundlagberedningen tänkte sig just att riksdagen skulle från fall till fall dra upp gränserna. Häremot kan invändas att själva skattebegrep- pet på ett betänkligt sätt undermineras om pålagor av denna art, som klart fyller kriterierna för en skatt, inordnas under avgiftsbegreppet. Det förefaller mig från principiella utgångspunkter svårt att betaga bi- dragen deras skattenatur. Någon egentlig sakprövning av spörsmålet har ej heller redovisats utan statsmakterna har utan egentlig motivering tagit en viss ståndpunkt för god.

Departementschefen ansåg i likhet med majoriteten i Lagrådet att bidragen utgjorde en form av avgift. Enligt departementschefen hade frågan redan prövats av regering och riksdag, varvid han hän- visade till prop. 1975:8 s. 46 och 47, KU 1975:10 och rskr. 1975:62 (prop. 1978/79:170 s. 148). Departementschefen hänvisade också till att en liknande bestämmelse förekom i 43 § förslaget till fond- kommissionslag (prop. 1978/79:9).

32

SOU 2007:96 Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

Riksdagen antog regeringens förslag till avgiftsreglering (NU 1979/80:23, rskr. 1979/80:139).

Av lagstiftningsärendet framgår således att tillsynsavgifter an- sågs omfattade av avgiftsbegreppet. Avgörande vikt fästes vid att riksdagen tidigare hade godtagit ett bemyndigande för regeringen om aktuella avgifter för bankinspektionens verksamhet. Det bör dock noteras att det i det ärendet utan närmare motivering hänvi- sades till ett tidigare bemyndigande.

Avgifterna regleras numera i 6 kap. 11 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. I det lagstiftningsärendet (prop. 1990/91:142, 1990/91:NU37, rskr. 1990/91:349) berördes inte frågan.

Finansinspektionens tillsyn av börs- och clearingverksamheten behandlades i prop. 1991/92:113. Förslaget till ny börs- och clear- inglag innebar – såvitt gällde avgifter – att en sökande skulle betala ansökningsavgift för Finansinspektionens prövning av ansökan om auktorisation av börs eller marknadsplats eller tillstånd till clearing- verksamhet och att företag som hade fått auktorisation eller till- stånd skulle bekosta Finansinspektionens tillsyn genom årliga avgifter (a. prop. s. 138 ff. och 209 f.). Regeringen skulle meddela föreskrifter om de aktuella avgifterna. Lagrådet ansåg att avgifterna var av sådant slag att rätten att föreskriva om dem kunde delegeras till regeringen (a. prop. s. 467). Förslaget antogs av riksdagen (1991/92:NU26, rskr. 1991/92:321).

Avgifter avseende foderkontroll

Enligt förslaget till lagen (1985:295) om foder (prop. 1984/85:149) skulle den statliga foderkontrollen i framtiden även omfatta bl.a. jordbruksföretagen och regeringen skulle få föreskriva att särskilda avgifter skulle tas ut för den tillsyn som skulle utövas enligt lagen. Enligt den tidigare lagen skulle tillverkare och importörer betala avgift för foderkontrollen enligt taxa som på förslag av kontroll- myndigheten fastställdes av regeringen. Kostnaden för analys av fodermedelsprover betalades av varje företagare direkt till den institution som utfört analysen medan övriga kostnader fördelades på tillverkare av foderblandningar i förhållande till tillverknings- volymen. Avsikten var att kostnaderna även i framtiden skulle tas ut enligt samma principer.

33

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

Lagrådet anförde:

Det må här erinras om att den statsrättsliga karaktären av ersättningar som schablonmässigt tas ut av en bransch eller annat kollektiv för att täcka kostnaderna för en myndighets kontroll av kollektivet, varit föremål för riksdagens bedömande i tidigare sammanhang. Därvid har riksdagen intagit den ståndpunkten att sådana ersättningar är att betrakta som avgifter i regeringsformens mening och inte som skatter (jfr ex. vis prop. 1978/79:170 s. 131 f. och 148). Riksdagen kan följakt- ligen delegera frågor om sådana ersättningar till regeringen enligt 8 kap. 7 § regeringsformen.

Den ordning som föreslås i nu förevarande fall väcker emellertid betänkligheter i ett visst avseende. Såsom tidigare redovisats är avsik- ten att fodervaruhandeln skall belastas inte bara med de kontrollkost- nader som rör branschens egen verksamhet utan även med kostna- derna för den kontroll som riktar sig mot jordbruksföretagen och andra subjekt i förbrukningsledet. De kostnader som föranleds av kontrollverksamheten i sistnämnda hänseende avser således – i vart fall till den del kontrollen gäller annat än produkter som härstammar från fodervarubranschen – förhållanden som inte har något samband med branschens egen verksamhet. Att på detta sätt belasta ett visst kollek- tiv med för detta främmande kostnader strider enligt lagrådets mening mot de principer som annars tillämpas i fråga om avgifter. En avgift av sådant slag torde i realiteten vara att betrakta som en punktskatt.

Enligt vad som anförs i remissprotokollet kan kostnaderna för den kontrollverksamhet som inte har samband med fodervaruhandeln för- väntas bli förhållandevis obetydliga. Denna omständighet utgör dock knappast ett godtagbart motiv för en sådan övervältring varom här är fråga. Enligt lagrådets mening är det nämligen från konstitutionell synpunkt av väsentlig betydelse att områdena för skatt och avgift hålls i sär med största möjliga noggrannhet eftersom riksdagen enligt regeringsformen i fråga om avgifter har möjlighet att i vissa fall be- myndiga regeringen att meddela föreskrifter medan beträffande skatter sådan möjlighet inte föreligger (a. prop. s. 59).

Departementschefen framhöll med anledning av Lagrådets syn- punkter att foderhandeln enbart borde belastas med de kontroll- kostnader som rörde branschens egen verksamhet (a. prop. s. 65).

Riksdagen antog förslaget (JoU 1984/85:29, rskr. 1984/85:276).

Miljöavgift

I syfte att minska utsläppen av kväveoxider föreslog regeringen att en miljöavgift skulle införas på utsläpp av kväveoxider från stora pannor som används för energiproduktion (prop. 1989/90:141).

34

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

Enligt förslaget till lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion skulle avgiften betalas av den som framställer elektrisk kraft eller värme (4 §) i produktions- enheter av viss storlek. Avgiften skulle enligt 5 § i lagförslaget tas ut med 40 kr per kg utsläppt kväveoxid.

Eftersom avgiften bara skulle avse stora pannor var det enligt departementschefen nödvändigt att kompensera de pannägare som omfattades av avgiftssystemet. Avgiftsmedlen – med avdrag för de administrativa kostnaderna för Naturvårdsverkets hantering av avgiftssystemet – skulle därför enligt förslaget årligen återbetalas till de avgiftsskyldiga. Avgiftsmedlen skulle tillgodoföras de av- giftsskyldiga genom ett bidrag. Bidraget skulle motsvara den avgiftsskyldiges andel av den samlade energiproduktionen i de av- giftspliktiga produktionsenheterna. Det föreslagna systemet bestod således av två komponenter: en avgift som skulle grundas på utsläppen av kväveoxider och en tillgodoföring som skulle grundas på den avgiftsskyldiges produktion av energi (prop. 1989/90:141 s. 18).

Vad gäller pålagans karaktär konstaterade departementschefen endast i en mening – i samband med övervägandena kring vilken myndighet som skulle hantera avgiftssystemet – att ”den inte har karaktären av skatt” (prop. 1989/90:141 s. 23).

Beträffande pålagans karaktär anförde Lagrådet:

Den i remissen föreslagna pålagan betecknas som avgift och inte som skatt. Av förarbetena till regeringsformen framgår att till kategorin avgift kan hänföras även vissa penningprestationer utan specificerat vederlag, bl.a. sådana som tas ut endast i näringsreglerande syfte och som i sin helhet tillförs näringsgrenen i fråga enligt särskilda regler (se prop. 1973:90 s. 219). De belopp som betalas in enligt förevarande för- slag skall, frånsett kostnaderna för administrationen, årligen tillgodo- föras kollektivet av betalande. Lagrådet anser att det får godtas att pålagan betecknas som avgift (prop. 1989/90:141).

Riksdagen antog regeringens förslag till avgiftsreglering (1989/90:JoU24, rskr. 1989/90:349).

Kontrollavgifter för genetiskt modifierade organismer

Enligt förslaget till lagen (1994:900) om genetiskt modifierade organismer (prop. 1993/94:198) skulle den kostnadsökning som lagförslaget innebar för det allmänna finansieras med avgifter för

35

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter SOU 2007:96

myndigheternas kontrollverksamhet, t.ex. för tillsynen av lagens efterlevnad. Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämde skulle få föreskriva skyldighet för den, som bedrev verk- samhet enligt lagen eller ansökte om tillstånd till eller gjorde en anmälan om sådan verksamhet, att betala avgifter för myndigheters verksamhet enligt lagen (a. prop. s. 47).

Lagrådet konstaterade att rättsläget beträffande gränsdrag- ningen mellan skatt och avgift inte är helt entydigt. Beträffande de aktuella avgifterna fann Lagrådet att avgiftskriterierna torde vara uppfyllda i den mån avgiften utgjorde vederlag för en myndighets kostnader i samband med myndighetsutövning som är riktad direkt mot den avgiftsskyldige. Detta gäller t.ex. avgifter som tas ut för kostnader för handläggningen av en ansökan eller anmälan eller för provtagning eller inspektion. Delegationsbestämmelserna gav emellertid också möjlighet att föreskriva en generell avgift för företag som bedriver verksamhet som avses i lagen, dvs. en avgift som utgår även om företaget inte varit föremål för någon direkt åtgärd från myndigheternas sida. Lagrådet ansåg att en sådan avgift fick anses ha karaktären av skatt. Det innebar att delegations- bestämmelsen i den delen stod i strid med RF. Om avsikten var att en sådan avgift skulle tas ut måste alltså avgiften regleras i lagen, i vart fall måste grunderna för avgiftsuttaget anges (a. prop. s. 163).

Regeringen anförde att bemyndigandet gav stöd för att reger- ingen bestämde avgifter – utöver för en myndighets verksamhet med anmälan och prövning av ansökningar – även för tillsynsverk- samhet, t.ex. skyldighet att ersätta kostnader för provtagning och undersökning av prov som hade tagits i samband med en tillsyns- myndighets tillträde till lokaler och att sådana avgifter skulle beta- las av den vars verksamhet prövades eller var föremål för tillsyn. Som Lagrådet hade anfört fick däremot avgift inte tas ut generellt för företag som bedrev sådan verksamhet som avsågs i lagen (a. prop. s. 64).

Riksdagen antog förslaget (bet. 1993/94:JoU29, rskr. 1993/94:391).

Allmän fiskevårdsavgift

I ett förslag till ändring i fiskelagen (1993:787) föreslog regeringen att en allmän fiskevårdsavgift skulle införas (prop. 1994/95:231). Den föreslagna avgiften skulle omfatta allt fiske. Avgiftsskyldig-

36

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

heten skulle omfatta alla fiskande som var 18 år eller äldre. Enligt förslaget bemyndigades regeringen eller den myndighet regeringen bestämde att meddela föreskrifter för den som fiskade inom Sveriges sjöterritorium eller från svenska fartyg utanför sjöterrito- riet att betala en allmän fiskevårdsavgift. Avgiftsmedlen skulle användas som bidrag för bildande och ombildande av fiskevårds- områden, för fiskevård och utsättningar av fisk, för information och tillsyn samt för administrativ hantering av avgiften (prop. 1994/95:231 s. 1 och 11).

Regeringen konstaterade att den föreslagna fiskevårdsavgiften, som företedde stora likheter med jaktvårdsavgiften (se 41 § jaktla- gen [1987:259]) hade till syfte att finansiera åtgärder för fiskevår- den. Avgiften skulle betalas av den fiskande som ett bidrag till sta- tens kostnader på området. Avgiftsmedlens användning skulle komma de fiskande till del i form av åtgärder som på olika sätt be- främjar fiskevården och som därmed skapade goda fiskemöjligheter för den enskilde. Intäkterna från avgiften, som borde disponeras av Fiskeriverket, skulle inte användas för annat än det avsedda ända- målet. Regeringen fann att fiskevårdsavgiften var en avgift i lagtek- nisk mening (a. prop. s. 13 f.).

Jordbruksutskottet inhämtade Lagrådets yttrande över försla- get. I frågan om gränsdragning mellan skatt och avgift anförde Lagrådet bl.a. följande (Jordbruksutskottet den 31 oktober 1995, dnr 14).

Lagrådet konstaterar att fiskevårdsavgiften inte kan hänföras till en sådan typ av avgift för vilken det lämnas en direkt motprestation till den enskilde avgiftsbetalande. Det står emellertid klart att avgiftsbe- greppet sedan länge ansetts kunna inbegripa även vissa fall där vederla- get inte är individuellt bestämt utan i stället utgörs av en s.k. kollektiv motprestation. Berörda förarbeten [anm. prop. 1973:90] nämner som ett exempel prisregleringsavgifter inom viss näringsgren. Utvecklingen har sedermera visat på ytterligare avgifter med tvångskaraktär som ansetts falla utanför skatteområdet trots att koppling saknats till ett direkt vederlag för den enskilde betalande. I detta avseende kan hänvisas till vad som anförts i förvaltningsrättslig litteratur (bl.a. Westerberg i Förvaltningsrättslig Tidskrift 1982 s. 12 f.

Vad särskilt angår den i propositionen [anm. prop. 1994/95:231] åbe- ropade jaktvårdsavgiften kan nämnas följande. Bestämmelser om jakt- vårdsavgift fanns redan i 1938 års lag om rätt till jakt och innefattade ett bemyndigande för Konungen (sedermera regeringen) att meddela närmare föreskrifter om jaktvårdsavgifter. Avgiftsskyldighet före- skrevs ursprungligen enbart vid jakt på annans mark, men avgiftsplik- ten utsträcktes i början av 1950-talet till alla jagande (prop. 1951:274,

37

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

3 LU 14, rskr. 290). Jaktvårdsavgiften fördes till en särskild fond för jaktvårdsändamål. Vid tillkomsten av 1987 års jaktlag upptogs i lagen motsvarigheter till äldre bestämmelser, dock utan att frågan om jakt- vårdsavgiftens statsrättsliga karaktär belystes genom uttalanden i för- arbetena (SOU 1983:21, prop. 1986/87:58, JoU 15).

Mot bakgrund av den vidgning av avgiftsområdet som sålunda kan an- ses ha skett genom konstitutionell praxis får det enligt Lagrådets bedömning godtas att fiskevårdsavgiften, sådan den beskrivits i propo- sitionen, rättsligt betraktas som en avgift för vilken lagreglering i över- ensstämmelse med RF kan begränsas till ett bemyndigande så som föreslagits.

Regeringen återkallade senare propositionen (skr. 1995/96:114). Det kan nämnas att Utredningen om fiskevårdens finansiering

därefter på nytt har föreslagit att det införs en statlig fiskevårdsav- gift för fiske i havet, längs kusten och i de fem stora sjöarna (SOU 2005:76). Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för den som fiskar att betala avgift (fiskevårdsavgift) med belopp som regeringen bestämmer för att främja fiskevården. De uttagna av- gifterna ska enligt förslaget bilda en fond (fiskevårdsfonden).

Förslaget bereds fortfarande inom Regeringskansliet (dnr Jo2005/2290/JFS).

Tillsynsavgifter m.m. enligt miljöbalken

Enligt 27 kap. 1 § första stycket i förslaget till miljöbalk (prop. 1997/98:45) bemyndigades regeringen eller den myndighet som regeringen bestämde att meddela föreskrifter om avgifter för en myndighets kostnader för prövning och tillsyn. Bemyndigandet avsåg hela balkens tillämpningsområde.

Beträffande gränsdragningen mellan skatt och avgift hänvisade regeringen till förarbetena till RF och lagstiftningsärendena som gällde avgifter till dåvarande bankinspektionen, avgifter enligt lagen om genetiskt modifierade mekanismer och allmän fiskevårdsavgift samt två lagprövningsärenden (NJA 1980 s. 718 och RÅ 1991 ref. 87).

Enligt regeringen borde självfallet avgifternas utformning enligt miljöbalken vara sådan att delegeringen till regeringen eller myn- dighet stämde överens med RF. Regeringen konstaterade att rätts- läget var oklart vad gäller gränsdragningen mellan skatter och av-

38

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

gifter. De aktuella avgifterna skulle omfatta myndigheternas kost- nader i samband med prövning och tillsyn och kostnader i anmäl- ningsärenden. Enligt regeringen var det särskilt viktigt att beakta de begränsningar som finns i RF när det gällde bedömningen av vilka kostnader för verksamhet av förebyggande och stödjande karaktär

– t.ex. rådgivning, information och liknande verksamhet – som kunde finansieras genom avgifter, dvs. verksamhet som inte kunde hänföras till direkt myndighetsutövning. En viss schablonisering vid utformningen av avgiftsförordningarna var enligt regeringen nödvändig. Förordningarna måste dock utformas så att avgifterna kom att stå i rimlig proportion till de kostnader som den avgifts- betalande åsamkade myndigheten (a. prop. del 2 s. 288).

Lagrådet framförde inte några synpunkter på bestämmelsen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet.

1997/98:JoU20, rskr. 1997/98:278).

Vissa avgifter enligt livsmedelslagen och lagen om provtagning på djur

I prop. 1997/98:48 föreslogs att myndigheternas tillsynsområde enligt livsmedelslagen (1971:511) och lagen (1992:1683) om prov- tagning på djur m.m. skulle vidgas.

Enligt förslaget till ändring av livsmedelslagen skulle regeringen eller den myndighet som regeringen bestämde få föreskriva avgifter för en myndighets eller ett enskilt kontrollorgans verksamhet en- ligt livsmedelslagen eller vissa andra författningar.

Lagrådet hänvisade till förarbetena till RF och framhöll att det var tveksamt om en pålaga rättsligt kunde betraktas som en avgift när vederlaget inte var individuellt bestämt utan i stället utgjordes av en s.k. kollektiv motprestation. Lagrådet konstaterade att avsik- ten i förarbetena till RF varit att vissa avgifter av detta slag skulle kunna betraktas som avgifter i statsrättslig bemärkelse, bl.a. avgif- ter som tas ut endast i näringsreglerande syfte och i sin helhet till- förs näringsgrenen i fråga. Lagrådet fortsatte:

Av förarbetena framgår inte i vilka andra fall det kan vara motiverat att frångå huvudprincipen att en avgiftsklassificering förutsätter ett speci- ficerat vederlag. Det är dock enligt Lagrådets mening tydligt att något mer omfattande avsteg från denna princip inte varit avsett bortsett från prisregleringsavgifter o.d.

39

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

Delegationsbestämmelsen i förevarande paragraf synes enligt sin lydelse ge möjlighet att föreskriva en generell avgift för livsmedelsföre- tag, dvs. en avgift som utgår även om företaget inte varit föremål för någon direkt åtgärd från myndigheternas sida. En sådan avgift har en- ligt Lagrådets mening karaktären av skatt (jfr RÅ 1991 ref. 87 och Lag- rådets yttrande i prop. 1993/94:198 s. 162 f.). Det anförda innebär att delegationsbestämmelsen i både nuvarande och föreslagen lydelse står i strid med RF. Grunderna för finansieringen av myndigheternas verk- samhet måste enligt Lagrådets uppfattning preciseras (a. prop. s. 43 f.).

Regeringen beaktade Lagrådets synpunkter. Den aktuella bestäm- melsen preciserades så att avgifter fick föreskrivas för en myndig- hets och ett enskilt kontrollorgans kostnader för tillsyn enligt livsmedelslagen eller vissa andra författningar. Dessutom gjordes tillägget att sådana avgifter också fick avse en myndighets kostna- der för prövning enligt lagen eller de andra författningarna (a. prop. s. 29 f.).

Enligt förslaget till ändring i lagen om provtagning på djur, m.m. skulle regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämde få föreskriva om avgifter för en myndighets verksamhet en- ligt lagen. I den då gällande avgiftsbestämmelsen var de åtgärder som kunde föranleda avgift uppräknade. Lagrådet hänvisade till sina synpunkter på förslaget till ändring i livsmedelslagen och för- ordade att bestämmelsen formulerades så att det framgick att avgift fick tas ut endast för specificerade motprestationer (a. prop. s. 46).

Också i denna del beaktade regeringen Lagrådets synpunkter. Till följd av det kompletterades uppräkningen i den vid den tiden gällande lagtexten av de åtgärder för vilka ersättning fick tas ut med de nya åtgärderna (a. prop. s. 42).

Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 1997/98:JoU21, rskr. 1997/98:179).

Tillsynsavgift m.m. enligt lagen om allmän kameraövervakning

Enligt förslaget till lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning (prop. 1997/98:64) skulle anmälan eller ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning göras hos länsstyrelse som också skulle utöva tillsyn enligt lagen. Regeringen skulle enligt det till Lagrådet remitterade lagförslaget få föreskriva om avgift för länsstyrelsens handläggning.

40

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

Beträffande kravet på motprestation anförde Lagrådet:

För att en avgift ska föreligga i RF:s mening förutsätts sålunda enligt förarbetena normalt att ett specificerat vederlag utgår. Är denna förut- sättning uppfylld torde en penningpålaga ha karaktären av avgift även om denna – som i förevarande fall – är obligatorisk och tas ut i sam- band med myndighetsutövning. Utgör avgiften vederlag för en myn- dighets kostnader i samband med myndighetsutövning som är riktad direkt mot den avgiftsskyldige torde avgiftskriteriet således vara upp- fyllt. Det gäller t.ex. avgifter som tas ut för kostnader för handlägg- ningen av en ansökan eller anmälan eller för provtagning eller inspek- tion.

Däremot är det tveksamt i vad mån en pålaga rättsligt kan betraktas som en avgift i fall då vederlaget inte är individuellt bestämt utan i stället utgörs av en s.k. kollektiv motprestation. Som har framgått av de redovisade förarbetsuttalandena har avsikten varit att vissa avgifter av detta slag skall kunna betraktas som avgifter i statsrättslig bemär- kelse, nämligen bl.a. avgifter som tas ut endast i näringsreglerande syfte och i sin helhet tillförs näringsgrenen i fråga. Av förarbetena framgår inte i vilka andra fall det kan vara motiverat att frångå huvud- principen att en avgiftsklassificering förutsätter ett specificerat veder- lag. Det är dock enligt Lagrådets mening tydligt att något mer omfat- tande avsteg från denna princip inte varit avsett bortsett från pris- regleringsavgifter o.d.

Delegationsbestämmelsen i förevarande paragraf torde ge möjlighet att föreskriva en generell avgift för dem som använder övervakningskame- ror, dvs. en avgift som utgår även om användaren inte varit föremål för någon direkt åtgärd från länsstyrelsens sida. Av den allmänna moti- veringen framgår att meningen är att en generell avgift ska tas ut för att finansiera länsstyrelsernas verksamhet för tillsyn m.m. En sådan avgift har enligt Lagrådets mening karaktären av skatt (jfr RÅ 1991 ref. 87 och Lagrådets yttrande i prop. 1993/94:198 s. 162 f.). Det anförda innebär att delegationsbestämmelsen står i strid med RF. Grunderna för finansieringen av länsstyrelsens handläggning bör därför regleras i lagen (a. prop. s. 102 f.).

Regeringen beaktade Lagrådets synpunkter. Till den aktuella be- stämmelsen gjordes tillägget att sådana föreskrifter endast fick in- nebära rätt att ta ut avgifter för en ansökan, anmälan eller tillsyns- åtgärd. Regeringen förklarade att generella avgifter, dvs. avgifter som utgår även om den avgiftsskyldige inte varit föremål för någon direkt åtgärd från länsstyrelsens sida, inte fick tas ut (a. prop. s. 68).

Riksdagen antog regeringens förslag såvitt gällde avgifts- reglering (bet. 1997/98:JuU14, rskr. 1997/98:170).

41

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

Avgifter för hållbarhetskontroller av motorfordon

Enligt förslaget till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasre- ning och motorbränslen (prop. 2001/02:31) skulle regeringen få föreskriva att särskilda avgifter skulle tas ut för tillsyn och pröv- ning. Som exempel på tillsynsåtgärder nämndes hållbarhetskon- troller (a. prop. s. 68).

Hållbarhetskontrollerna hade dittills finansierats genom att till- verkaren eller generalagenten betalade en kontrollavgift för varje nyproducerad bil. Naturvårdsverket fick meddela närmare före- skrifter om kontrollavgiften. Enligt förslaget skulle samma finansi- eringsmetod tillämpas för s.k. kartläggande undersökningar, dock att avgiften skulle betalas av bilägaren. I lagrådsremissen diskutera- des om denna kontrollavgift var en skatt eller en avgift.

Regeringen anförde i lagrådsremissen (Miljödepartementet, dnr M2001/2547/R) följande:

Av lagförarbeten och praxis kan slutsatser dras om gränsdragningen mellan skatter och avgifter. Om en tillsynsavgift eller en kontrollavgift tas ut, måste intäkterna gå till tillsyn eller hållbarhetskontroller. Av- giften måste motsvaras av en motprestation från myndighetens sida för att den skall anses vara en avgift och inte en skatt. Motprestationen kan dock vara kollektiv, dvs. motprestationen behöver inte vara indivi- duellt bestämd. Frågan om motprestation är avgörande för om verk- samheten kan finansieras med avgifter. De kontroller som är tänkta att finansieras av en avgift behöver inte utföras enligt något EG-direktiv. Dock verkar det vara förutsatt i direktiv 98/69/EG att sådana kon- troller görs, eftersom det föreskrivs att resultat från dessa kan anmälas till vederbörande typgodkännandemyndighet i ett annat land som kan vidta tvingande åtgärder mot tillverkaren. Det är också förutsägbart vad avgiften skall användas till. Om en avgift för tillsyn tas ut för att finansiera hållbarhetskontroller, motsvaras avgiften av en motpresta- tion från undersökande myndighet som genomför kontroller. I prakti- ken är det i dag bilköparna som är med och betalar för detta i form av ett mindre tillägg på bilpriset. Bilägarna drar också fördel av att håll- barhetskontroller genomförs, då detta är ägnat att bidra till en förbätt- rad kvalitet på bilarna. Hållbarhetskontrollerna kommer således bil- köparkollektivet till nytta. Regeringen gör med hänsyn till det anförda den bedömningen att kostnaden bör kunna finansieras genom avgifter. Det bör vara den som ansöker om registrering av bilen som skall be- kosta avgiften, som lämpligen kan administreras i samband med regi- strering av fordonet (s. 68 f.).

Lagrådet ansåg att den föreslagna avgiften var en skatt. Lagrådet konstaterade att avgaslagstiftningens syfte var att skydda männi- skors hälsa och miljön. Det var alltså inte bilägarnas intresse av en

42

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

god kvalitet hos bilarna som stod i fokus utan bilarnas påverkan på hälsan. Enligt Lagrådet motsvarades den föreslagna avgiften därför inte av någon direkt motprestation vare sig till bilägarna eller bil- ägarkollektivet som sådant (a. prop. s. 136).

Regeringen förklarade att syftet med att bilägarna skulle betala avgiften framför allt var att underlätta administrationen eftersom avgiften kunde betalas i samband med registrering av fordon. Mot bakgrund av Lagrådets yttrande bedömde regeringen att avgiften skulle behållas som den hittills varit utformad, dvs. den skulle be- talas av tillverkaren (a. prop. s. 69).

Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2001/02:MJU6, rskr. 2001/02:82).

Trängselskatt

I förarbetena till lagen (2004:629) om trängselskatt (prop. 2003/04:145) sammanfattades de bedömningar som gjorts i frågan om gränsdragning mellan skatt och avgift i lagstiftningsärendena om genetiskt modifierade mekanismer, livsmedelslagstiftningen och allmän kameraövervakning på följande sätt (a. prop. s. 33 f.):

En pålaga kan godtas som avgift i den mån den utgör vederlag för åt- gärder i myndighetsutövning som riktar sig direkt mot den avgifts- skyldige. En pålaga som utkrävs av alla som utför en viss verksamhet, oavsett om och i vilken mån de varit föremål för någon direkt åtgärd från berörd myndighets sida, utgör däremot en skatt.

Det kan diskuteras i vilken utsträckning en avgift ska vara enbart kost- nadstäckande för att inte förlora sin karaktär av avgift. Det har påpe- kats att en viss schablonisering ofta är nödvändig. Avgifterna måste dock utformas så att de står i rimlig proportion till de kostnader som uppkommer för det allmänna, den s.k. självkostnadsprincipen (jfr prop. 1997/98:45 s. 288).

Vid bedömning av om den aktuella pålagan skulle bedömas som skatt eller avgift anförde regeringen att det gatu- och vägnät som skulle omfattas av pålagan redan hade finansierats med skattemedel. Syftet med pålagan var inte att uppföra och underhålla gator och vägar utan att, av miljöskäl och för att minska trängseln, reglera trafiken med motorfordon. Det gick inte att urskilja något direkt vederlag från det allmännas sida gentemot den som betalade pålagan. De motprestationer som skulle kunna komma i fråga hade redan utförts i och med att de aktuella gatorna hade uppförts och

43

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

ställts till medborgarnas förfogande. Enligt regeringens mening fanns det inte något utrymme för att bedöma den aktuella pålagan som något annat än en skatt och då som en punktskatt. Det var alltså uteslutet att försöka konstruera något slags bild av konkret och direkt motprestation för pålagan (a. prop. s. 35).

Lagrådet konstaterade att, genom att pålagan betraktas som en skatt och beslutas i den för skatter gällande ordningen, de invänd- ningar undveks som skulle ha kunnat aktualiseras, om pålagan hade konstruerats som en kommunalt beslutad avgift (a. prop. s. 160).

Skatteutskottet – som hade inhämtat yttrande från konstitu- tionsutskottet – redovisade inte någon annan bedömning i gräns- dragningsfrågan (bet. 2003/04:SkU35 s. 10 och 12).

Riksdagen antog förslaget (rskr. 2003/04:35).

Avgifter för annonsering i Post- och Inrikes Tidningar

Regeringens förslag till lagen (2006:385) om avgift för annonsering i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) (prop. 2005/06:96) innebar att en s.k. annonsavgift för kungörelser i PoIT skulle betalas till den som publicerade tidningen. Regeringen skulle bemyndigas att meddela föreskrifter om avgiftens storlek. Tidigare fanns det inte några bestämmelser om att den som annonserade i PoIT var skyldig att betala avgift. Trots det ansågs det finnas en sådan skyldighet. Avgiften bestämdes av regeringen.

Svenska Akademien har sedan 1791 rätt att ge ut PoIT. Enligt ett avtal mellan Bolagsverket och Svenska Akademien får Bolags- verket ge ut PoIT mot en årlig avgift till Svenska Akademien. En- ligt förslaget skulle såväl avgiften till Svenska Akademien liksom andra kostnader som Bolagsverket hade för utgivningen beaktas vid fastställandet av avgiften. Regeringen bedömde att det inte var fråga om något ”överuttag” om avgiften fastställdes så att den täckte Bolagsverkets kostnader för rätten att ge ut PoIT och ver- kets övriga kostnader för utgivningen (a. prop. s. 10).

Lagrådet konstaterade att avgiften var avsedd att täcka kostna- derna för utgivningen av PoIT och att den i så måtto fick anses hänförlig till avgiftsområdet. En förutsättning var dock enligt Lag- rådet att avgifterna i realiteten inte blev högre än vad som stod i rimlig proportion till de kostnader som uppkom för utgivningen av tidningen; som en sådan kostnad måste även anses den avgift som skulle betalas till Svenska Akademien för rätten att publicera tid-

44

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

ningen. Lagrådet ansåg att då några begränsningar i detta avseende inte angetts i den föreslagna lagtexten, denna borde kompletteras så att i vart fall grunderna för avgiftsuttaget angavs (a. prop. s. 24).

Trots Lagrådets påpekande ansåg regeringen det inte nödvändigt att ange grunderna för avgiftsuttaget i lag eftersom det var fråga om avgifter ”som i konstitutionellt hänseende inte till någon del har karaktären av skatt”. Det fanns därför inget hinder mot att riksda- gen till regeringen delegerade befogenheten att fastställa avgifternas storlek. Mot bakgrund av detta och med beaktande av att Bolags- verkets kostnader för utgivningen av PoIT kunde variera över tiden, vilket kunde medföra behov av att ändra avgiften, ansåg re- geringen att den föreslagna ordningen var lämplig (a. prop. s. 11).

Lagutskottet anslöt sig till regeringens bedömning (bet. 2005/06:LU24 s. 7). Till betänkandet fogades en reservation. Reservanterna vände sig emot överuttaget av en tvingande avgift för att finansiera Svenska Akademiens ordbok. De ansåg också att det fanns andra lämpliga lösningar som tillgodosåg Svenska Akademiens behov av medel (bet. 2005/06:LU24 s. 9).

Riksdagen antog utskottets förslag (rskr. 2005/06:229).

Kärnavfallsfonden

I prop. 2005/06:183 lämnades förslag till lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärntek- nisk verksamhet som skulle ersätta lagen (1992:1537) om finansie- ring av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Enligt den nya lagen skulle kärnavfallsavgifter få tas ut för i huvudsak de kost- nader som angavs i den tidigare lagen med vissa förtydliganden och tillägg. T.ex. omfattades tillståndshavarnas kostnader för en säker hantering och slutförvaring av restprodukter, tillståndshavarnas kostnader för en säker avveckling och rivning av kärntekniska an- läggningar, men även tillståndshavarnas, statens och kommunernas kostnader för information till allmänheten i frågor som rör han- tering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall samt kostnader för stöd till ideella föreningar för insatser i samband med frågor om lokalisering av anläggningar för hantering och slutförva- ring an använt kärnbränsle. Den föreslagna lagen skulle fastställa huvudprinciperna för regleringen på området och innehålla bemyn- diganden för regeringen eller de myndigheter som regeringen be- stämde att meddela närmare materiella föreskrifter.

45

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

I sitt yttrande diskuterade Lagrådet framför allt lagstiftnings- tekniken med omfattande normgivningsdelegation men berörde på en punkt även gränsdragningen skatt – avgift. Lagrådet konstate- rade att behovet av understöd till ideella förningar normalt till- godoses genom skattemedel och inte genom avgifter avsedda för att täcka specifika kostnader i samband med industriell eller kommersiell verksamhet. Lagrådet förordade därför att denna punkt i 4 § i förslaget utgick (prop. 2005/06:183 s. 72 f.).

Möjligheterna att använda avgiftsmedel för information till all- mänheten och visst stöd till ideella organisationer borde, enligt regeringen, inte ändras utan den försöksperiod som pågick skulle fullföljas och utvärderas. Regeringen delade inte Lagrådets uppfatt- ning att det kunde ifrågasättas om stödet var förenligt med lagens syfte då en allsidig belysning av frågorna om kärnavfallets slutför- varing ingår i en reaktorinnehavares skyldigheter vad gäller utveck- lingsverksamhet enligt 11 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet (prop. 2005/06:183 s. 24 f.).

Trots motionsyrkanden i linje med Lagrådets uppfattning anslöt sig utskottet till regeringens bedömning. Riksdagen beslutade anta lagen om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (bet. 2005/06:MJU, rskr. 2005/06:287).

Kärnavfallsfonden behandlas utförligare under avsnitt 5.4.1.

2.3.3 Rättspraxis

Gränsen mellan skatt och avgift har varit föremål för prövning i ett fall från Högsta domstolen och ett fall från Regeringsrätten.

Högsta domstolens avgörande, NJA 1980 s. 718

Enligt den numera upphävda läkemedelsförordningen (1962:701) skulle den som sökte eller hade erhållit registrering av farmacev- tiska specialiteter betala avgifter för finansiering av den statliga läkemedelskontrollen. Socialstyrelsen skulle kontrollera de regi- strerade specialiteterna. Riksdagen hade bemyndigat regeringen eller den myndighet som regeringen bestämde att meddela före- skrifter om sådana avgifter. Regeringen meddelade bestämmelser om avgifter.

46

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

Riksdagen beslutade därefter om höjning av kostnadstäckningen för den statliga läkemedelskontrollen. Till följd av det höjde reger- ingen den årliga avgiften och beslutade att tillverkare som redan hade betalat avgiften för aktuell period skulle debiteras en tilläggs- avgift.

Högsta domstolen konstaterade att de aktuella avgifterna var att hänföra till sådana avgifter som omfattas av 8 kap. 3 § och 9 § andra stycket RF och att de beslut som fattats av riksdagen och reger- ingen – även beslut om tilläggsavgifter – innefattade normgivning enligt 8 kap. RF. Riksdagsbeslutet hade inte sådant innehåll att regeringsbeslutet kunde anses gå utöver detsamma eller på annat sätt strida mot det.

Regeringsrättens avgörande, RÅ 1991 ref. 87

Målet gällde lagprövning. Frågan var om kemikalieavgift enligt för- ordningen (1986:199) om avgifter för finansiering av Kemikalie- inspektionen var att betrakta som skatt eller avgift.

Enligt bemyndigande i lagen (1985:426) om kemiska produkter fick regeringen eller den myndighet som regeringen bestämde före- skriva om avgifter för myndighets verksamhet enligt lagen. Reger- ingen hade meddelat sådana föreskrifter i förordningen om finansi- ering av Kemikalieinspektionens verksamhet. Avgiftsskyldigheten grundade sig på skyldigheten att anmäla produkter till produktre- gister.

Ett bolag som debiterats kemikalieavgifter överklagade debite- ringen och yrkade återbetalning av avgiften. Som skäl för överkla- gandet anförde bolaget att kemikalieavgifterna inte var grundlags- enligt fastställda eftersom de i själva verket utgjorde skatt.

Regeringsrätten konstaterade att kemikalieavgiften utgick som en allmän produktavgift utan direkt anknytning till någon presta- tion från Kemikalieinspektionens sida. Det kunde därför inte anses att något specificerat vederlag utgick för prestationen. Enligt Regeringsrätten uppfyllde kemikalieavgiften således inte detta avgiftskriterium. Mot bakgrund av förarbetena till RF måste det enligt Regeringsrätten starkt ifrågasättas om kemikalieavgiften var att betrakta som en avgift.

Domstolen konstaterade att det saknas uttryckliga föreskrifter i RF om skatte- och avgiftsbegreppens innebörd och att departe- mentschefen hade framhållit att gränsen dem emellan är flytande.

47

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

Regeringsrätten kunde därför inte utesluta att det fanns visst ut- rymme för en vidare bestämning av det statsrättsliga avgiftsbegrep- pet.

Regeringsrätten pekade på att kemikalieavgifternas karaktär av avgift eller skatt hade behandlats i förarbetena till lagen och för- ordningen om kemiska produkter. Departementschefen var av uppfattningen att det var fråga om en avgift och inte någon skatt. Lagrådet berörde inte frågan i sitt yttrande och i riksdagen anmäl- des inte heller någon avvikande mening.

Vidare hänvisade Regeringsrätten till behandlingen av de avgif- ter som finansierade den dåvarande bankinspektionens verksamhet och konstaterade att dessa avgifter i princip var reglerade efter samma mönster som kemikalieavgiften. Domstolen anmärkte också att Högsta domstolen bedömt att avgifter enligt läkemedelsförord- ningen för finansiering av den statliga läkemedelskontrollen var att hänföra till avgifter (NJA 1980 s. 718).

Mot bakgrund av det anförda fann Regeringsrätten att författ- ningsregleringen av kemikalieavgiften i vart fall inte var uppenbart felaktig. Förordningen om avgifter för finansiering av Kemikalie- inspektionens verksamhet skulle därför tillämpas enligt sin lydelse.

Frågan har behandlats av Börje Leidhammar i Skattenytt 2001 s. 103.

2.4 Gränsen belastande avgift – frivillig avgift

2.4.1 Förarbetsuttalanden m.m.

Eftersom olika kompetensregler gäller för belastande och frivilliga avgifter är det också nödvändigt att belysa gränsen mellan dessa båda avgiftstyper.

Det finns inte någon närmare definition av vad som anses vara en belastande avgift, förutom vad som framgår direkt av lagtexten i 8 kap. 3 § RF, nämligen att det ska vara fråga om ett förhållande mellan enskilda och det allmänna, som gäller åliggande för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden.

Enligt uttalanden i förarbetena avses med ingrepp sådana åtgär- der från normgivarens sida som allmänt innebär inskränkningar i den enskildes dittillsvarande handlingsfrihet, möjligheter att för- foga över egendom etc. (prop. 1973:90 s. 210). Innebörden av ut-

48

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

trycket ingrepp kan enligt uttalanden i litteraturen skifta över tiden8.

Vid gränsdragningen mellan en belastande och en frivillig avgift bör enligt förarbetena avgörande vikt fästas vid om de enskilda befinner sig i en sådan situation att de rättsligt eller faktiskt kan anses tvingade att erlägga avgiften. Enligt motiven till RF får graden av tvång avgöras från fall till fall efter en helhetsbedömning (prop. 1973:90 s. 218).

Även om det inte klart framgår av lagtexten, får enligt Håkan Strömberg uttrycket ”åligganden för enskilda” tolkas så att det avser ensidigt dikterade förpliktelser, däremot inte förpliktelser som den enskilde kan anses ha frivilligt underkastat sig9. Principen att 8 kap. 3 § RF inte avser förpliktelser som den enskilde frivilligt har underkastat sig bör dock enligt honom inte drivas för långt. Ofta kan den enskilde sägas frivilligt ha givit sig in i en situation som träffas av en föreskrift eller avgift, utan att han för den skull kan sägas ha frivilligt underkastat sig föreskriften eller avgiften. Håkan Strömberg anser t.ex. att det inte har varit lagstiftarens mening att den, som frivilligt ger sig ut för att köra bil och därmed blir underkastad trafikreglerna i trafikförordningen, ska anses fri- villigt ha underkastat sig trafikreglerna och att dessa därför inte skulle omfattas av 8 kap. 3 § RF10.

Förarbetena till RF anger vidare att när avgiften inom ett visst verksamhetsområde betalas frivilligt som ersättning för en vara eller prestation och avser att bidra till eller helt täcka statens kost- nader inom ifrågavarande verksamhetsområde avgiftssättningen bör falla inom regeringens kompetensområde (prop. 1973:90 s. 218). Det har också uttryckts så att avgiften ska utgöra ett ”rimligt vederlag” för en frivilligt ianspråktagen tjänst (prop. 1975:8 s. 46). När avgiftssättningen däremot syftar till intäkter som klart översti- ger statens kostnader bör avgiftssättningen enligt förarbetena anses falla inom riksdagens kompetensområde även om den avser en avgift för en vara eller tjänst som är frivilligt efterfrågad (prop. 1973:90 s. 218). Som nämnts i avsnitt 2.3.1 måste med uttalandet rimligen ha avsetts att det blev fråga om en skatt.

Avgiftssättningen inom ett verksamhetsområde bör vidare enligt motiven betraktas som en helhet. Departementschefen ute-

8 B. Broomé, C. Eklundh, Ny regeringsform – ny riksdagsordning, 1973, s. 102

9 H. Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 3 u., 1999, (fortsätt- ningsvis Strömberg), s. 75

10 Strömberg, s. 76

49

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

sluter alltså inte att en avgift inom ett verksamhetsområde får inne- bära ett överuttag och ändå tillhöra regeringens kompetensområde, om andra avgifter inom samma verksamhetsområde lämnar motsva- rande underuttag (prop. 1973:90 s. 218).

I praktiken är det inte alltid lätt att skilja mellan en belastande avgift och en avgift för en frivilligt efterfrågad vara eller tjänst. Enligt förarbetena har riksdagens befogenheter att delegera be- slutskompetens den fördelen att någon strikt gränsdragning mellan avgifter som primärt ligger inom regeringens kompetensområde och övriga avgifter inte är behövlig. I fall då det är tveksamt om regeringen har en egen rätt att besluta om avgifter kan den nämli- gen utverka riksdagens bemyndigande för sin befogenhet. (a. prop. s. 219).

2.4.2 Avsaknad av praxis

I de fall regeringen gör bedömningen att en avgift är frivillig regle- ras den direkt i en förordning. Ett sådant ärende passerar således varken Lagrådet eller riksdagen. Det har dock förekommit att Lag- rådet vid sin granskning har markerat att det saknades möjlighet att bedöma om det var fråga om belastande eller frivilliga avgifter och om något bemyndigande krävdes11. Gränsdragningen mellan belas- tande och frivilliga avgifter skulle dock kunna aktualiseras i en domstolsprövning. Såvitt känt har detta inte förekommit.

2.5 Sanktionsavgifter

Sanktionsavgifter berördes inte särskilt i förarbetena till RF. Det kan förklaras med att de utgör ett relativt nytt inslag i den svenska rättsordningen. Sanktionsavgifter har kommit att användas i större omfattning och har tilldragit sig större uppmärksamhet först efter RF:s ikraftträdande (prop. 1983/84:192 s. 30).

Det som utmärker sanktionsavgifter är att de betalas till det all- männa och utgör en form av ekonomisk påföljd för överträdelse av särskilda författningsbestämmelser (prop. 1983/84:192 s. 9, se även s. 35). Som exempel på sanktionsavgifter kan nämnas överlastav-

11 R. Lavin, Lagrådet och den offentliga rätten 1999–2001, 2001 (fortsättningsvis Lavin), s. 100, jfr prop. 2000/01:33 s. 331

50

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

gifter, marknadsstörningsavgifter, skattetillägg och förseningsav- gifter enligt skatteförfattningar.

Frågan om sanktionsavgifternas förhållande till avgifter i RF:s mening aktualiserades i samband med behandlingen av ett lagstift- ningsärende om sanktionsavgifter vid överträdelser av import- och exportregleringar (prop. 1983/84:192, SkU 1983/84:46, rskr. 1983/84:357) och har varit föremål för diskussion i den juridiska litteraturen12. Numera torde det vara klart att sanktionsavgifterna intar en mellanställning mellan ”egentliga” avgifter och brottspå- följder13.

Av lagstiftningsärendet om sanktionsavgifter vid överträdelser av import- och exportregleringar framgår att sanktionsavgifter inte anses kunna delegeras enligt 8 kap. 9 § RF (prop. 1983/84:192 s. 31, 37 och 43; se även Lagrådet i prop. 1993/94:68 s. 71–73).

Däremot kan delegation vara möjlig enligt 8 kap. 7 § RF, om föreskrifterna ryms inom något av de där uppräknade ämnesområ- dena. Det förutsätter dock att sanktionsavgiften inte kan betecknas som ”rättsverkan av brott”, dvs. att överträdelsen som ligger till grund för sanktionsavgiften inte är belagd med straff. Flertalet sanktionsavgifter förutsätter emellertid inte att något brott är be- gånget14.

Sanktionsavgifter tas således visserligen ut med stöd av före- skrifter enligt 8 kap. 3 § RF och kallas avgifter men anses inte vara avgifter i RF:s mening.

2.6 Gränsen frivilla avgifter – priser

En avgift i RF:s mening är en betalning av offentligrättslig karaktär. Normalt är det en betalning till staten eller en kommun. Också en betalning till ett annat offentligrättsligt reglerat organ, som hand- har myndighetsutövning, kan vara en avgift. Betalning till Aktie- bolaget Svensk Bilprovning för obligatorisk kontrollbesiktning är t.ex. en avgift.15

12 H. Strömberg, StvT 1984 s. 227, C. Eklundh, StvT 1983 s. 386, G. Wahlgren, Sanktions- avgifter − särskilt om deras statsrättsliga ställning, FT 1984 (fortsättningsvis Wahlgren), s.

359 f., Holmberg, Stjernquist, Grundlagarna med tillhörande författningar, Stockholm 1980, s. 259 och Wiweka Warnling-Neerep, Grundlagen och ”extra fiskeavgift” några reflektioner i

anledning av ett JO-beslut, FT 1994 s. 84 ff.

13 Strömberg, s. 81 f., jfr även Holmberg, Stjernquist, s. 339 och W. Warnling-Neerep, a.a., s.

14 Strömberg, s. 81 f. och Wahlgren, s. 359

15 Holmberg, Stjernquist, s. 339 och Westerberg, s. 3 f.

51

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

Avgifter i RF:s mening skiljer sig från priser. En inkomst till det allmänna som följer privaträttsliga regler kan betecknas som pris.

Det finns således betalningar till staten eller en kommun som inte är avgifter – och inte heller skatter – i RF:s mening. Det är t.ex. inte fråga om någon avgift om staten säljer skrot, avfall eller över- skottsmaterial på den öppna marknaden.16

En betalning till ett privat organ för en motprestation, som inte utgör myndighetsutövning, räknas inte heller som en avgift i RF:s mening, även om avgiften är offentligrättsligt reglerad (t.ex. tand- vårdstaxa).17

Också gränsen mellan frivilliga avgifter och priser flyter. Från normgivningssynpunkt är det dock inte problematiskt eftersom såväl frivilliga avgifter som priser faller inom regeringens – eller kommunens – kompetensområde.18

2.7 Sammanfattning av rättsläget

Som framgått av redovisningen är det två gränsdragningar som är aktuella i lagstiftningsärenden rörande avgifter, dels den mellan skatt och belastande avgift, dels den mellan belastande och frivilliga avgifter. Som också har redovisats anses sanktionsavgifterna inte vara avgifter i RF:s mening även om de tas ut med stöd av före- skrifter enligt 8 kap. 3 § RF.

Såvitt gäller gränsdragningen mellan skatt och belastande avgif- ter sägs i motiven till RF endast att skatt är ett tvångsbidrag till det allmänna utan direkt motprestation (prop. 1973:90 s. 213) medan en avgift är en penningprestation som betalas för en specificerad motprestation från det allmänna (a. prop. s. 213). Å andra sidan sägs också följande: ”I den mån enskilda skall förpliktas att erlägga en avgift för vilken någon direkt motprestation från det allmänna inte utgår – jag förutsätter härvid att pålagan inte i själva verket utgör en skatt – har man otvivelaktigt att göra med ett åliggande som i princip bör kräva riksdagsbeslut” (a. prop. s. 218). Med ”kräva riksdagsbeslut” måste i alla fall rimligen avses att det krävs ett bemyndigande av riksdagen, dvs. det är fråga om en belastande avgift. Det är alltså förutsatt att det inte alltid krävs en direkt mot- prestation för att det ska vara fråga om en belastande avgift och

16 Holmberg, Stjernquist, s. 339 och Westerberg, s. 3 f.

17 Holmberg, Stjernquist, s. 339 och Westerberg, s. 3

18 Holmberg, Stjernquist, s. 340

52

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

inte en skatt. Längre fram påpekas dock att man i allmänhet har att göra med en avgift i RF:s bemärkelse endast om ett specificerat vederlag utgår för en erlagd penningprestation (a. prop. s. 219), dvs. om det inte utgår något specificerat vederlag är det fråga om en skatt. Begreppen motprestation och vederlag får väl anses vara synonyma. Vidare sägs att det är fråga om en avgift om en pen- ningprestation tas ut endast i näringsreglerande syfte och i sin hel- het tillförs näringsgrenen i fråga enligt särskilda regler, dvs. i detta fall krävs inte att ett specificerat vederlag eller en motprestation utgår till just den som betalat pålagan utan det räcker att den utgår till ”kollektivet”. Detta ”undantag” från regeln om specificerat vederlag torde främst ha tagit sikte på den jordbruksprisreglering som gällde vid tiden för RF:s införande. Utmärkande för dessa avgifter var att näringsgrenen, dvs. jordbruksföretagen, fick tillbaka de pengar som betalats in. Det var alltså fråga om en omfördelning av pengar inom en viss näringsgren. Som exempel på andra sådana avgifter för vilka ingen motprestation krävs har i doktrinen, utöver prisregleringsavgifterna, nämnts jaktvårdsavgifter och bankernas avgifter till Finansinspektionen.19 Frågan har diskuterats i ett stort antal lagrådsyttranden.

Såvitt gäller gränsdragningen belastande avgift – frivillig avgift sägs att avgörande vikt ska fästas vid om de enskilda befinner sig i en sådan situation att de rättsligt eller faktiskt kan anses tvingade att erlägga avgiften (a. prop. s. 218). En avgift är frivillig om den utgör ett rimligt vederlag för en frivilligt ianspråktagen tjänst (prop. 1975:8 s. 46). Praxis är i denna del sparsam, vilket inte är förvånande eftersom ett sådant ärende varken passerar Lagrådet eller riksdagen. Däremot skulle frågan kunna aktualiseras i en dom- stolsprövning. Som nämnts har detta – såvitt känt – inte förekom- mit.

Om man utgår från allmänt språkbruk vad gäller begreppet vederlag framstår det som främmande att säga att den som driver en viss verksamhet och i den blir föremål för tillsyn och kontroll har erhållit ett vederlag från det allmänna. Möjligen ger det högre legitimitet för verksamheten, vilket kan sägas vara en fördel för den som driver den men det är främmande att beteckna detta som ett vederlag. I praxis har det dock tydligt lagts fast att pålagor som ut- gör ersättning för åtgärder i myndighetsutövning som riktar sig direkt mot den avgiftsskyldige är att bedöma som avgifter. Detta

19 Holmberg, Stjernquist s. 340

53

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

gäller t.ex. individuella tillsyns- och kontrollavgifter som tas ut av dem vars verksamhet prövas eller är föremål för tillsynsåtgärd (t.ex. kontrollavgiften för gentekniskt modifierade mekanismer och till- synsavgiften enligt lagen om kameraövervakning). Detsamma gäller avgifter för provtagning eller inspektion (t.ex. avgift för provtag- ning eller undersökning på djur).

Likaså har pålagor som tas ut för kostnader för handläggningen av en ansökan eller anmälan (t.ex. ansökningar enligt lagen om genetiskt modifierade mekanismer, ansökningsavgifter hos Finans- inspektionen och ansökningar enligt lagen om kameraövervakning) bedömts vara avgifter. I dessa fall är det i och för sig naturligare att anse att den enskilde erhåller ett vederlag. Han får ju möjligheten att bedriva en viss verksamhet. Å andra sidan har motprestationen inte något värde annat än i förhållande till en tvingande statlig reglering.

Som exempel på avgifter som ska anses belastande därför att motprestationen har ett värde enbart i förhållande till en tvingande reglering brukar anses avgifter för obligatoriska registreringar, för pass eller körkort och för tullförrättningar. Som exempel på avgif- ter som mycket väl har ett självständigt värde men som ändå ska anses belastande därför att de är obligatoriska nämns avgifter för lotsning och besiktning.

Otydligare blir det när motprestationen inte är individuellt bestämd utan i stället utgörs av en s.k. kollektiv motprestation. Utöver de prisregleringsavgifter som nämns i förarbetena till RF har i några fall tillsyns- och kontrollavgifter ansetts falla in under avgiftsbegreppet även om de varit generella för alla företag med avsedd verksamhet (t.ex. avgifterna till dåvarande bankinspektionen och till Finansinspektionen samt avgifterna för foderkontroll). Ett kollektiv får dock inte avgiftsvägen belastas med främmande kost- nader, t.ex. kontrollkostnader som ligger utanför den egna bran- schen (se prop. 1984/85:149 s. 59).

I senare praxis har dock bedömningen av tillsyns- och kon- trollavgifter skärpts. Dessa har inte avgiftsvägen fått tas ut generellt av alla dem som bedriver den avsedda verksamheten utan endast av dem vars verksamhet prövas eller är föremål för tillsynsåtgärd (se prop. 1993/94:198 s. 163 och prop. 1997/98:64 s. 102 f.). Detta synsätt får anses återge gällande rätt. Detta innebär dock att t.ex. vissa av de avgifter som utgår enligt förordningen (2002:1042) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet kan ifrågasättas från konstitutionella utgångspunkter.

54

SOU 2007:96

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

Går det inte att urskilja någon direkt motprestation från det allmännas sida i förhållande till den betalande är det således fråga om skatt (prop. 2003/04:145). En generell avgift för tillsyn m.m. har alltså karaktär av skatt. Bedömningen av huruvida en mot- prestation föreligger görs även i förhållande till syftet med lagstift- ningen (prop. 2001/02:31 s. 136 och prop. 2003/04:145 s. 35).

Sammanfattningsvis kan konstateras att motivuttalandena är ganska motstridiga. Skulle man luta sig enbart mot de definitioner som anges på s. 213 i prop. 1973:90 skulle mycket av det som i dag behandlas som avgift vara att se som en skatt. Tillämpningen är dock betydligt liberalare och en viss stabilitet har uppnåtts genom åren. Det finns från rättssäkerhetssynpunkt knappast anledning att ifrågasätta detta. Det skulle framstå som ytterst otympligt om storleken på alla koncessions- och tillsynsavgifter skulle beslutas genom lag. Den nuvarande ordningen torde också stämma ganska väl med vad som gällde på den gamla regeringsformens tid och motivuttalandena i 1973 års prop. tyder inte på att någon skärpning var avsedd. Det var endast fråga om en anpassning till de nya prin- ciperna för fördelning av normgivningskompetens.

55

Normgivningsmakten – rätten att besluta om avgifter

SOU 2007:96

Diagram 2.1 Rätten att besluta om skatt och statliga avgifter

			8 kap. RF
		tvång		ej tvång
	riksdagen ska besluta om			regeringens
	åligganden för enskilda och
				restkompetens
	ingrepp i enskildas ekonomi
				13 § första stycket 2
		3 §
	ingen	kollektiv	motprestation	motprestation
motprestation		motprestation
ej delegeringsbart	delegeringsbart	delegeringsbart	delegeringsbart	delegeringsbart
		näringsreglerande avgift	bemyndigande i lag
i lag	bemyndigande i lag	bemyndigande i lag		bemyndigande i
			eller annan form
3 §	7 §	eller annan form		förordning
			9 § andra stycket
		9 § andra stycket
skatt	sanktionsavgift		belastande avgift	frivillig avgift
riksdagen	riksdag, regering		riksdag, regering	regering eller
beslutar	eller myndighet beslutar		eller myndighet beslutar	myndighet beslutar

56

3 Finansmakten m.m.

3.1 Inledning

Rätten att bestämma om inkomster till staten och att förfoga över statens tillgångar, främst genom beslut om utgifter, brukar sam- manfattas under beteckningen finansmakten. Finansmakten är ett av statsmakternas viktigaste instrument för att styra samhällsut- vecklingen. Med dess hjälp fördelas resurser mellan skilda ändamål, påverkas inkomstfördelningen och främjas tillväxt och balans i samhällsekonomin (prop. 1973:90 s. 212).

Redan av första kapitlet regeringsformen (RF) framgår att riks- dagen ska bestämma hur statens medel ska användas (1 kap. 4 §). I 9 kap. behandlas finansmakten närmare och där anges bl.a. vad som gäller för användningen av statens medel.

Hur statens inkomster ska redovisas har riksdagen angett i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen). Det finns flera olika källor som visar avgiftsintäkternas omfattning och utveckling.

3.2 Vem ska disponera avgiftsinkomsterna?

3.2.1 Regeringsformen m.m.

I 9 kap. 2 § RF anges att statens medel inte får användas på något annat sätt än riksdagen har bestämt. Om användningen av statsme- del för skilda behov bestämmer riksdagen huvudsakligen genom budgetreglering enligt 9 kap. 3–5 §§.

Enligt 9 kap. 3 § RF företar riksdagen budgetreglering för när- mast följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Med budgetreglering avses enligt samma bestämmelse att riksdagen bestämmer till vilka belopp statsin- komster ska beräknas och anvisar anslag till angivna ändamål. Be- sluten tas därefter upp i statsbudgeten.

57

Finansmakten m.m.

SOU 2007:96

Av 9 kap. 6 § RF framgår att regeringen ska lämna förslag till statsbudget till riksdagen. De statliga inkomsterna beräknas på inkomsttitlar under olika rubriker. Skatter är den helt dominerande inkomstgruppen. Belastande avgifter återfinns under rubriken Inkomster av statens verksamhet med underrubriken Offentlig- rättsliga avgifter.

I motiven till RF beskrivs statsbudgeten som ett instrument för riksdagens fördelning av de ekonomiska resurserna (prop. 1973:90 s. 223). (Statsbudgeten beskrivs närmare i avsnitt 3.4.2). Huvud- delen av användningen av statens inkomster bestäms således genom beslutet om statsbudgeten. De olika inkomsterna på statsbudgeten är inte ”öronmärkta” för något visst ändamål utan de samlade inkomsterna används till att finansiera de totala utgifterna. Detta gäller även om riksdagen i sitt beslut om införandet av en viss avgift angivit att den satts till en nivå för att finansiera vissa kostnader och på så sätt motiverat och förklarat varför avgiften införs. I 5 kap. 12 § riksdagsordningen (RO) anges ordningen för riksda- gens beslut under budgetprocessen. Där framgår att riksdagen i ett tidigt skede med ett enda beslut fastställer utgiftsområdesramarna och beräkningen av inkomsterna på statsbudgeten.

Av 9 kap. 2 § andra stycket andra meningen RF framgår att riksdagen kan bestämma att medel tas i anspråk i annan ordning än genom budgetreglering. Man brukar här tala om specialdestination. Med specialdestination avses att inkomster, vanligen från avgifter, direkt används för att täcka utgifter.1 Inkomsterna beräknas då inte av riksdagen och de tas inte upp på inkomsttitel. I stället beslutar riksdagen att regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer får disponera avgiftsintäkterna.

När det gäller inkomster från frivilligt efterfrågade varor och tjänster får regeringen enligt 19 § budgetlagen besluta om disposi- tionen, om inkomsterna helt eller delvis ska täcka statens kostnader för verksamheten. Det innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får behålla inkomsterna för att finansi- era den verksamhet avgiften gäller. Det är i dessa fall fråga om fri- villiga avgifter, dvs. avgifter som regeringen med stöd av restkom- petensen (se avsnitt 2.2) har rätt att besluta om. Från restkompe- tensen kan dock inte härledas någon rätt för regeringen att besluta hur försäljningsinkomsterna ska disponeras (prop. 1995/96:220

1 Holmberg, Stjernquist s. 408.

58

SOU 2007:96

Finansmakten m.m.

s. 95). Genom bestämmelsen bemyndigas regeringen att disponera inkomsterna. (Budgetlagen behandlas närmare i avsnitt 3.3.1)

3.2.2 Regeringens beslut om avgiftsintäkter

De avgiftsintäkter som riksdagen beslutat att regeringen får disponera, låter regeringen i sin tur en myndighet disponera för berörd verksamhet. Sådana beslut fattar regeringen antingen genom förordning eller i regleringsbreven.

I regleringsbreven beslutar regeringen vidare bl.a. budget för intäkter och kostnader för olika resultatområden inom en myndig- hets avgiftsfinansierade verksamhet. En sådan budget utgör dock inte definitiva ramar för en verksamhets omfattning på det sätt som anslag i statsbudgeten gör.

I 25 § avgiftsförordningen (1992:191) tydliggör regeringen att en myndighet får disponera avgiftsinkomster endast efter ett sär- skilt bemyndigande. Regeringen ger samtidigt i förordningen myn- digheterna generellt rätt att disponera vissa specificerade avgiftsin- täkter (för publikationer, konferenser m.m. i verksamhet av tillfäl- lig natur eller av mindre omfattning och för kopior, registerutdrag m.m.).

Som framgår av direktiven sågs avgifter tidigare i första hand som en inkomstkälla för staten. De belastande avgifternas storlek fastställdes ofta oberoende av kostnaderna i verksamheten. I dag är det ekonomiska målet i normalfallet för avgiftsfinansierade verk- samheter att intäkterna ska täcka kostnaderna, dvs. full kostnads- täckning (prop. 1991/92:100 Bilaga 1 s. 53).

I 5 § avgiftsförordningen anges att, om inget annat ekonomiskt mål för verksamheten beslutats, avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. I direktiven till utredningen anförs att det inte framgår av 5 § avgiftsförordningen om principen om full kostnadstäckning ska gälla som ekonomiskt mål även i offentlig- rättslig verksamhet. Med offentligrättslig verksamhet måste rimli- gen åsyftas verksamhet där belastande avgifter tas ut. Avgiftsför- ordningen behandlas närmare i avsnitt 10.

Enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) föreskrifter (ESV Cir- kulär 1999:6) ska myndigheten för att uppnå full kostnadstäckning beräkna avgiftsnivån så att den långsiktiga självkostnaden täcks. Det innebär att avgifterna ska sättas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller in-

59

Finansmakten m.m.

SOU 2007:96

direkt förenade kostnader. Verksamheten kan således vissa år ge överskott och andra år gå med underskott.

När myndigheterna disponerar avgiftsintäkterna och den av- giftsbelagda verksamheten ger överskott, stannar detta hos myn- digheten. Överskottet får dock inte användas för något annat än avsett ändamål. På motsvarande sätt måste myndigheten själv ta igen ett uppkommet underskott.

När det gäller inkomster som myndigheten får disponera fram- går vidare av 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1158) att myndigheten ska lämna ett förslag till regeringen om hur över- skottet ska disponeras i de fall det ackumulerade överskottet upp- går till mer än tio procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättningen. På samma sätt ska myndigheten lämna förslag till hur underskott ska täckas om det inte görs av balanserade över- skott från tidigare år.

ESV har i några olika sammanhang2 behandlat frågan om vilka kostnader som ska inkluderas vid avgiftssättningen och då ansett att full kostnadstäckning exempelvis ska inkludera avkastningskrav och osäkerheter men däremot inte lönsamhetskrav. Här avses avkastningskrav som ska bidra till statens kostnad för t.ex. anslags- finansierad basverksamhet som har bäring på den avgiftsbelagda verksamheten eller ska täcka statens kapitalkostnad för invärde- rade, ursprungligen anslagsfinansierade tillgångar som används i verksamheten. Vid behov ska säkerhetsmarginaler eller riskpåslag också räknas in i underlaget för full kostnadstäckning liksom kost- nader för anbudsgivning.

3.3 Hur ska avgifter budgeteras och redovisas?

3.3.1 Riksdagens budgetering och regeringens redovisning till riksdagen

Regeringen angav i prop. 1991/92:100 (Bilaga 1 s. 53 och 54) vilka huvudprinciper som enligt regeringen borde gälla som utgångs- punkt för styrning av avgiftsfinansierad verksamhet. I normalfallet skulle inkomsterna från offentligrättsliga avgifter för reglerande verksamhet föras till statsbudgeten och därmed bruttoredovisas. I propositionen angavs vidare att undantag borde kunna göras från

2 Ekonomiskt mål för konkurrensutsatt verksamhet ESV 2003:21 och handledningen Sätt rätt pris! ESV 2001:11

60

SOU 2007:96

Finansmakten m.m.

bruttoredovisningsprincipen för offentligrättslig verksamhet t.ex. i de fall verksamhetsvolymen var så svår att bedöma på förhand att finansiering över statsbudgeten framstod som mindre ändamålsen- lig. Med ”reglerande verksamhet” måste regeringen ha åsyftat verk- samhet som finansierades med belastande avgifter. För annan av- giftsfinansierad och efterfrågestyrd verksamhet skulle inte brutto- redovisning tillämpas.

Vissa av de principer för avgiftsfinansierad verksamhet som för- des fram i prop. 1991/92:100 lades senare fast i avgiftsförordningen (1992:191). Vissa av dem togs senare in i den år 1996 beslutade budgetlagen.

I 9 § budgetlagen anges att statsinkomster som beräknas av riksdagen ska redovisas mot inkomsttitlar.

I 16 § anges att regeringens förslag till statsbudget ska omfatta alla inkomster och utgifter med de undantag som anges i 17 § andra stycket och 18 §.

I 17 § första stycket anges att statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på statsbudgeten. Det innebär att inkomsterna tas upp under statsbudgetens inkomsttitlar. Huvudre- geln enligt lagen är således att avgifterna ska redovisas på statsbud- getens inkomstsida, vilket innebär att riksdagen förfogar över dem på samma sätt som över skatteinkomster (bet. 2004/05:FiU30 s. 6). En konsekvent tillämpning av bruttoprincipen innebär i praktiken att alla inkomster som redovisas mot inkomsttitel används till att täcka alla utgifter som redovisas mot anslag (prop. 1995/96:220 s. 43).

Enligt 17 § andra stycket får inkomsterna från avgifterna i en verksamhet – om de endast ska bidra till att täcka verksamhetens utgifter – redovisas netto på anslag. Det gäller bl.a. för många museer i fråga om deras avgiftsintäkter men också för de myndig- heter som har mindre intäkter av tillfällig karaktär, t.ex. för försälj- ning av rapporter och liknande. Verksamheten är i dessa fall finan- sierad med både anslagsmedel och avgiftsintäkter som myndigheten får förfoga över direkt. Detta innebär att verksamhetens hela om- fattning inte framgår av anslaget. Anslaget tar endast sikte på de utgifter som kvarstår sedan den del som finansieras med avgiftsin- täkter räknats bort.

I 18 § budgetlagen föreskrivs att en verksamhet där statens kostnader helt ska täckas med verksamhetens intäkter inte ska budgeteras och inte heller redovisas på anslag eller inkomsttitlar.

61

Finansmakten m.m.

SOU 2007:96

Det gäller affärsverken, helt avgiftsfinansierade myndigheter och avgiftsfinansierade delar av myndigheters verksamhet.

Riksdagen har efter det att budgetlagen beslutades flera gånger återkommit till frågan om brutto- respektive nettoredovisning. Finansutskottet framhöll t.ex. år 2003 följande (bet. 2003/04:FiU02 s. 37).

En grundläggande utgångspunkt bör vara att inkomster och utgifter redovisas brutto på statsbudgeten eftersom det ger en bättre överblick av den statliga verksamheten. Tydligheten, eller transparensen, i redo- visningen ökar. Riksdagen får då också möjlighet att pröva anslagstill- delningen och kan på så sätt varje år ta ställning till vilken omfattning en viss verksamhet ska ha. Redan i dag är det en betydande del av de statliga utgifterna som antingen nettoredovisas mot statsbudgeten eller vid sidan av denna. Stor försiktighet bör emellertid iakttas med nya undantag från huvudregeln, och i de fall detta trots allt förekommer bör åtgärderna vara välmotiverade.

Även i sitt betänkande rörande Riksrevisionens rapport Rätt avgif- ter? – statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17) framhöll utskottet betydelsen av att huvudprincipen om bruttoredovisning följs (bet. 2004/05:FiU30 s. 14).

Tidigare levererades i princip alla belastande avgifter in på inkomsttitel på statsbudgeten. Det har dock – trots riksdagens upprepade uttalanden om bruttoredovisning – blivit vanligare att inkomster från belastande avgifter får disponeras direkt av de myn- digheter som tar ut dem. Avgiftsinkomsterna redovisas då netto eller vid sidan av statsbudgeten.

I förarbetena till budgetlagen (prop. 1995/96:220 s. 44) angav regeringen sin avsikt att ge en god presentation av verksamhet som redovisas netto eller utanför statsbudgeten. Utvecklingen har också blivit den att regeringen i samband med att ett anslag tas upp i bud- getpropositionen redogör för hur avgiftsfinansierad verksamhet på ett visst område utvecklats och särredovisar verksamhet finansierad med belastande avgifter. Däremot finns ingen samlad redovisning i budgetpropositionen för vilka områden som ingår i den avgifts- finansierade verksamheten och deras omfattning och inte heller samlat vilka verksamheter som finansieras med belastande avgifter och deras omfattning.

Som framgått kommer, i de fall riksdagen beslutat att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får disponera en avgift, denna inte att redovisas på inkomsttitel i statsbudgeten. Den blir således inte föremål för budgetreglering. Enligt 38 § budgetlagen

62

SOU 2007:96

Finansmakten m.m.

ska regeringen varje vår lämna en årsredovisning för staten. Den innehåller bl.a. en redovisning av all statlig verksamhet i form av resultaträkning (se närmare avsnitt 3.4.3). I resultaträkningen läm- nar regeringen en redovisning av de sammanlagda avgiftsintäkterna, dvs. både de avgifter som redovisas brutto och de som redovisas netto eller utanför statsbudgeten. Av resultaträkningen framgår vidare hur stor resursförbrukningen varit under året på så sätt att kostnaderna fördelas på personal, lokaler, transfereringar osv. Det innebär att ändamålen (t.ex. försvaret, barnbidrag eller museer) för de statliga utgifterna endast redovisas samlat till riksdagen för den del av verksamheten som finansieras via anslag, dvs. finns i stats- budgeten. Däremot finns det inte någon samlad redovisning av inom vilka områden statens samtliga intäkter används.

3.3.2 Utgiftstaket

Den allvarliga statsfinansiella situationen i början på 1990-talet gjorde att statsmakterna ansåg det nödvändigt att stärka budget- disciplinen. En ny budgetprocess som utgår från restriktioner i form av saldomål och utgiftstak infördes. Budgetlagen beslutades. Redan innan dess hade omfattande besparingar genomförts. Utgiftstaket utgör den övre gränsen för utgifterna på statsbudgeten för alla utgiftsområden, utom statsskuldräntorna, och i ålders- pensionssystemet.

Det budgetpolitiska överskottsmålet är att det finansiella spa- randet i offentlig sektor ska vara en procent i genomsnitt över en konjunkturcykel (prop. 2006/07:100 s. 85). Vidare får utgiftstaket, vilket riksdagen beslutar om flera år i förväg, inte överskridas.

För att ett utgiftstak ska fylla sin utgiftsbegränsande funktion får inte utgifter omotiverat budgeteras och redovisas på andra sätt i syfte att kringgå denna restriktion. För att understryka utgiftsta- kets funktion som styrmedel för budgetpolitiken har riksdagen som tidigare nämnts återkommande påtalat vikten av att bruttore- dovisning ska gälla som huvudprincip.

63

Finansmakten m.m.

SOU 2007:96

3.3.3 Regeringens styrning och myndigheternas redovisning

Utöver de författningar som styr själva avgiftsuttaget styr reger- ingen myndigheternas avgiftsfinansierade verksamhet främst ge- nom regleringsbreven. I dessa beslutar regeringen en budget för myndigheterna. Utformningen av den blir styrande för hur redo- visningen utformas i myndigheternas årsredovisningar och hur de budgetunderlag utformas som myndigheterna lämnar till reger- ingen.

Regeringens arbete med regleringsbreven är framför allt inriktat på hur riksdagens beslut om anslag och inkomsttitlar ska verkstäl- las men i regleringsbreven anges också en beräknad budget för den avgiftsfinansierade verksamheten. Den bygger oftast på beräk- ningar från myndigheterna och utsätts sällan för någon närmare prövning.

Finansdepartementets budgetavdelning ger ut en handledning för departementens arbete med bl.a. regleringsbreven (Cirkulär Fi 2007:7). I denna anges att budgeten för avgiftsbelagd verksamhet ska vara uppdelad på verksamhet där myndigheten disponerar respektive inte disponerar intäkterna. Budgeten ska även delas in i olika verksamheter när detta är möjligt och relevant för den eko- nomiska styrningen av myndighetens avgiftsbelagda verksamhet. Indelningen i verksamheter i avgiftsbudgeten ska i möjligaste mån inrymmas i den indelning som gjorts av verksamheten i verksam- hetsgrenar.

I prop. 1991/92:100 (Bilaga 1 s. 53 och 54) framhölls att den förändrade styrningen av myndigheterna ställde höga krav på upp- följning av den avgiftsfinansierade verksamhetens resultat. Redo- visningskraven behövde skärpas så att resultatet i normalfallet i form av särredovisning av samtliga kostnader och intäkter som be- lastade resp. verksamhetsområde framgick av myndigheternas re- dovisning.

I såväl myndigheternas årsredovisningar som budgetunderlag ska intäkter och kostnader för avgiftsfinansierade verksamheter särredovisas. Myndigheternas redovisning och bokföring regleras av föreskrifter som har meddelats med stöd av bl.a. budgetlagen, förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt förordningen (2000:606) om myndigheternas bokföring.

Utifrån den indelning regeringen angivit i regleringsbreven redovisar myndigheterna omfattningen av den avgiftsfinansierade verksamheten i sina årsredovisningar. Det görs då ingen skillnad

64

SOU 2007:96

Finansmakten m.m.

mellan avgiftsintäkter som redovisas netto under anslag och av- giftsintäkter vid sidan om statsbudgeten.

I myndigheternas redovisningsskyldighet ingår en skyldighet att, i det statsredovisningssystem som finns, rapportera in uppgif- ter beträffande verksamheten. Denna information används som underlag för sammanställningar av resursförbrukningen och den ekonomiska ställningen inom den statliga sektorn på aggregerad nivå. Statsredovisningssystemet kan liknas vid ett redovisnings- system för ”koncernen” staten i vilket alla myndigheter rapporterar redovisningsdata m.m.

Utformningen av myndigheternas bokföring avgörs dels av de krav som ställs för den finansiella redovisningen och den icke- finansiella resultatredovisningen, dels av kraven på inrapportering av uppgifter till statsredovisningen. Till detta kommer myndig- hetens eventuella ytterligare egna behov av detaljuppgifter.

Myndigheternas bokföringsskyldighet, uppgiftsskyldighet m.m. medför vissa krav på deras redovisning. För att myndigheterna ska kunna fullgöra båda dessa skyldigheter på ett bra sätt har ESV rekommenderat myndigheterna att använda en av verket utformad baskontoplan som utgångspunkt vid utformningen av den egna kontoplanen. Kontona kopplas till de av verket föreskrivna statliga inrapporteringskoderna (S-koder), vilka har samma struktur som baskontoplanen.

I ESV:s anvisningar och beskrivningar av baskontoplanen anges beträffande grupperna i intäktsklassen att myndigheterna ska dela in grupperna efter sina behov, men att vissa krav gäller för att de ska kunna uppfylla rapporterings- och redovisningsskyldigheten. Av redovisningsskyldigheten följer att myndigheterna måste kunna särredovisa intäkter av belastande respektive andra avgifter.

Redovisningen i årsredovisning och budgetunderlag ska följa den indelning och struktur som framgår av budgeten för avgiftsbe- lagd verksamhet i myndighetens regleringsbrev, se 3 kap. 2 § för- ordningen om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s före- skrifter i anslutning till bestämmelsen.

65

Finansmakten m.m.

SOU 2007:96

Diagram 3.1 Vem disponerar och hur redovisas avgifter?

9 kap. RF

2 § riksdagen beslutar hur statens medel

får användas

	belastande avgifter						frivilliga avgifter
beräknas av			bemyndigande för				19 § budgetlagen
			regeringen (myndighet)				regeringen (myndighet)
riksdagen
				att				får
i statsbudgeten
			disponera intäkterna				disponera intäkterna
		bidra			helt	bidra			helt
		till att täcka			täcka	till att täcka			täcka
		kostnaderna			kostnaderna	kostnaderna			kostnaderna
17 § första stycket	17 § andra stycket				18 § budgetlagen	17 § andra stycket			18 § budgetlagen
budgetlagen		budgetlagen			ska redovisas	budgetlagen			ska redovisas
brutto	får redovisas netto				utanför	får redovisas netto			utanför
på statsbudgeten		på anslag			statsbudgeten	på anslag			statsbudgeten

3.4 Flera källor för ekonomisk information om avgifter

3.4.1 Inledning

Information om statens avgiftsinkomster finns i budgetpropositio- nen och den ekonomiska vårpropositionen (i viss mån), i årsredo- visningen för staten, statsredovisningen, regleringsbreven, myndig- heternas budgetunderlag och årsredovisningar. Dessutom finns finansiell information i ESV:s årliga rapport om avgifter och i nationalräkenskaperna.

Det är dock värt att notera att det inte finns någon samlad redo- visning av avgifter som statsmakterna beslutat om men som tas ut av företag och organisationer som fått myndighetsuppgifter, s.k. enskilda organ (se 11 kap. 6 § RF). När det gäller omfattningen av enskildas betalning av sådana avgifter måste man veta vad man letar

66

SOU 2007:96

Finansmakten m.m.

efter för att därefter gå in i företagens separata årsredovisningar. Hos en del av företagen finns dessa intäkter särredovisade.

Regeringen lämnar i april varje år en årsredovisning för staten till riksdagen. Denna innehåller information i två former rörande hur statens ekonomi utvecklats under det gångna året. Det är dels statsbudgetens utfall på inkomsttitlar och anslag som jämförs med vad som budgeterats, dels statens resultaträkning. Skillnaderna mellan hur avgifter tas upp i statens resultaträkning respektive i statsbudgeten illustreras i nedanstående diagram.

Diagram 3.2 Redovisning av avgifter

Redovisning	Redovisning i
i statens	statsbudgeten:
resultaträkning:
	regeringen
frivilliga avgifter	(myndighet)
	disponerar

belastande	disponerar
avgifter
	disponerar ej	belastande
andra	disponerar ej	avgifter
ersättningar	disponerar

Till vänster i figuren visas hur mycket som tas upp i statens resul- taträkning som frivilliga avgifter, belastande avgifter respektive andra ersättningar. Av den högra delen av figuren framgår att endast en liten del av detta finns med i statsbudgeten. Det är den del av intäkterna som regeringen inte disponerar. Det är dels en mindre del av de sammanlagda intäkterna av belastande avgifter, dels intäkter som i resultaträkningen inte redovisas som belastande avgifter utan som andra ersättningar.

67

Finansmakten m.m.

SOU 2007:96

3.4.2 Statsbudgeten

Av statsbudgeten framgår vilka och hur stora inkomster riksdagen har beräknat. Riksdagen beslutar statsbudgeten för kommande budgetår i december och på våren efter budgetårets utgång får riks- dagen en redovisning av hur utfallet blev. I statsbudgeten tas pos- terna upp i termer av inkomster och utgifter varav en stor del i princip är kassamässiga, dvs. de hänförs till den tidpunkt då betal- ning sker. Inkomsterna specificeras på inkomsttitlar. Huvudgrup- perna bland inkomsttitlarna är följande.

Skatter m.m.

Inkomster av statens verksamhet

Inkomster av försåld egendom

Återbetalning av lån

Kalkylmässiga inkomster

Bidrag m.m. från EU

I statsbudgeten tas de avgiftsinkomster upp som härrör från belas- tande avgifter som myndigheterna inte får disponera och som såle- des beräknas av riksdagen. De flesta avgiftsintäkter som bruttore- dovisas på statsbudgeten återfinns under rubriken Inkomster av statens verksamhet. En undergrupp bland dessa är Offentligrätts- liga avgifter, varmed avses belastande avgifter. I statsbudgeten finns under rubriken Skatter m.m. några poster som benämns som av- gifter. En del av dessa har flyttats mellan grupperna efter det att nya bedömningar gjorts. Huvuddelen av de belastande avgifterna beräknas dock inte av riksdagen och är därmed inte upptagna i statsbudgeten. De redovisas utanför statsbudgeten eller netto mot anslag.

3.4.3 Statens resultaträkning

Enligt 38 § budgetlagen ska regeringen lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen ska innehålla resultaträk- ning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfal- let på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. Årsredovisningen lämnas ungefär samtidigt som den ekonomiska vårpropositionen, dvs. i mitten av april.

Till skillnad från statsbudgeten är utgångspunkten i resultaträk- ningen att flödena ska redovisas periodiserade, vilket innebär att de

68

SOU 2007:96

Finansmakten m.m.

hänförs till den period de avser oavsett när betalning sker. I årsre- dovisningen ingår även den verksamhet som finansieras på annat sätt än genom anslag på statsbudgeten. Redovisningen är konsoli- derad, vilket innebär att transaktioner som skett mellan myndig- heter elimineras och den visar därmed statens finanser i förhållande till omvärlden. Här visas vilka typer av intäkter och kostnader sta- ten haft och inte primärt vilka ändamål det gäller. På aggregerad nivå redovisas intäkter av skatter, intäkter av avgifter och andra ersättningar samt intäkter av bidrag. I en not specificeras hur mycket som kommer från belastande avgifter, avgifter från frivilligt efterfrågade varor och tjänster och hur mycket som avser andra ersättningar.

Resultaträkningen bygger på inrapportering av uppgifter från myndigheternas årsredovisningar. Kraven och strukturen för inrapporteringen motsvarar en något aggregerad nivå av myndig- heternas kontoplaner. Myndigheternas rapportering utgör statsre- dovisningen och i denna bakomliggande redovisning finns mer detaljerad information än den som framgår av den publicerade års- redovisningen för staten.

3.4.4 ESV:s årliga rapport om avgiftsbelagd verksamhet

ESV ska enligt 6 § i förordningen (2003:884) med instruktion för Ekonomistyrningsverket årligen lämna en redovisning av utveck- lingstendenser för statlig avgiftsbelagd verksamhet. Underlag hämtas i huvudsak från svaren på en enkät som ESV sänder ut till myndigheterna.

Rapporten omfattar med något undantag samma myndigheter som de som omfattas av statens resultaträkning. Den skiljer sig från vad som redovisas i statsbudgeten eftersom rapporten har med alla avgiftsintäkter oavsett om myndigheterna disponerar dem eller inte.

Rapporten visar avgiftsintäkter per myndighet uppdelat på be- lastande avgifter och avgifter för frivilligt efterfrågade varor och tjänster. Specificeringen av vad avgifterna avser skiljer sig åt mellan olika myndigheter.

De redovisade beloppen avser en myndighets samtliga avgifts- intäkter, dvs. även de som andra myndigheter betalar till den rap- porterande myndigheten. Samtidigt finns en uppgift om hur stor del av myndighetens sammanlagda avgiftsintäkter som är inomstat-

69

Finansmakten m.m.

SOU 2007:96

liga. Vidare finns det uppgifter bl.a. om i vilka fall myndigheten har rätt att besluta om avgiften storlek, om den disponerar intäkterna och om kostnadstäckningsgrad.

I rapporten finns också en aggregerad redovisning som bl.a. visar summeringar av myndigheternas intäkter av belastande avgif- ter respektive avgifter för frivilligt efterfrågade varor och tjänster och av hur mycket av dessa som myndigheterna disponerar. Dessa summeringar inkluderar inomstatliga transaktioner till skillnad från de i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

3.4.5 Nationalräkenskaperna

Nationalräkenskaperna är ytterligare en källa för information om statens ekonomi. De visar hela landets ekonomi där omslutningen visar ekonomins storlek och där flöden mellan olika sektorer fram- går. Staten utgör en av dessa sektorer. Utgångspunkten för natio- nalräkenskaperna är de internationellt fastställda klassificeringarna i System of National Accounts (SNA) som beslutats av Förenta Nationerna. Vissa tolkningar och preciseringar har gjorts inom EU i vad som kallas European System of Accounts (ESA) eller Euro- peiska Nationalräkenskapssystemet (ENS). Här är flödena till stor del periodiserade men vissa delar är utgiftsmässiga.

Nationalräkenskaperna föreläggs inte riksdagen men de används som underlag för den redogörelse av svensk ekonomi som reger- ingen lämnar till riksdagen.

Även informationen till nationalräkenskaperna hämtas från myndigheternas inrapportering. När det gäller staten skiljer man i nationalräkenskaperna på skatter och avgifter men specificerar inte belastande avgifter. Nationalräkenskaperna skiljer sig också från resultaträkningen för staten genom att affärsverken inte ingår i staten utan i näringslivssektorn.

I nationalräkenskaperna görs en redovisning med fördelning på olika typer av inkomster och utgifter men även en på samma sätt internationellt fastställd fördelning på ändamål (Classification of the Functions of Government/COFOG). Denna ändamålsfördel- ning skiljer sig från budgetpropositionens och statsbudgetens ut- giftsområden och politikområden.

70

SOU 2007:96

Finansmakten m.m.

3.5 Olika klassificeringar och olika begrepp

Över tiden har redovisningen av de belastande avgifterna varierat. Det gäller både i statsbudgeten och i resultaträkningen för staten. Den sistnämnda togs fram och utvecklades under 1990-talet och redovisningen har förfinats successivt. När det gäller avgiftsintäk- ter har särskild information hämtats via enkäter till myndigheterna. Successivt har mer och mer information tagits in genom myndig- heternas inrapportering till statsredovisningen. Vissa intäkter har i resultaträkningen för staten flyttats mellan olika kategorier. I statsbudgeten har en del nya inkomster först tagits upp som belas- tande avgifter för att sedan klassas som skatter. Exempel av bety- delse är skatteutjämningsavgiften och avgiften på bekämpnings- medel och handelsgödsel. I och med statsbudgeten för 2006 har ytterligare förändringar i samma riktning gjorts som en anpassning till klassificeringen i nationalräkenskaperna. Resultaträkningen för staten har i sin tur anpassats till förändringarna i statsbudgeten.

I nationalräkenskaperna skiljer man inte på belastande avgifter och andra avgifter. Däremot behöver man göra gränsdragningen mot skatter, eftersom skatter och avgifter redovisas var för sig. I nationalräkenskaperna är i första hand de internationella riktlin- jerna utgångspunkt för klassificeringarna.

71

4 Avgifter i statens finanser

4.1 Inledning

Statens intäkter utgörs till allra största delen av skatteintäkter. Avgifterna svarade 2006 för 3,4 procent av de sammanlagda intäk- terna.

Huvuddelen av statens medel används för transfereringar. Exempel på sådana är pensioner, sjukpenning, barnbidrag, bistånd och bidrag till kommunerna. Den statliga förvaltningen, som också benämns statens egen verksamhet, finansieras till en del genom att avgifter tas ut i verksamheten. Förvaltningen svarar för närmare en femtedel av statens kostnader.

Diagram 4.1 Förvaltningens del av statens totala kostnader och finansiering av denna 2006

transfereringar
	finansiering med
	avgifter
förvaltning
statsskuldräntor	övrig finansiering

73

Avgifter i statens finanser

SOU 2007:96

Av statens cirka 250 myndigheter redovisade 128 myndigheter intäkter av belastande avgifter och cirka 200 intäkter från frivilligt efterfrågade varor och tjänster år 2006. För många myndigheter är avgiftsintäkterna mycket begränsade. Spridningen visas i tabell 4.1.

Tabell 4.1	Antal myndigheter som redovisade avgiftsintäkter 2006
		< 10 miljoner	10–100 miljoner	> 100 miljoner	totalt
		kronor	kronor	kronor
Belastande avgifter		89	22	17	128
Frivilliga avgifter		129	46	29	204

Intäkterna av belastande avgifter är störst hos Luftfartsverket och Sjöfartsverket.

Affärsverket svenska kraftnät, Luftfartsverket, Vägverket och Banverket har störst avgiftsintäkter från frivilligt efterfrågade varor och tjänster.

Redovisningen i detta avsnitt av hur avgifterna utvecklats i eko- nomiska termer utgår, förutom vid angivna undantag, från redovis- ningen av avgiftsintäkter i statens resultaträkning som ingår i årsre- dovisningen för staten (se avsnitt 3.4.3).

Avgiftsintäkterna uppgick till sammanlagt 37 miljarder kronor 2006, varav de belastande avgifterna svarade för 12 miljarder kro- nor.1 Utöver detta förekommer dock uttag av belastande avgifter som inte ingår i årsredovisningen för staten. Det är bland annat vissa s.k. enskilda organ, som med stöd av 11 kap. 6 § regerings- formen (RF) ålagts att bedriva viss myndighetsutövande verksam- het, som finansieras med belastande avgifter, t.ex. Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Det finns ingen samlad information om vilka dessa avgifter är eller om hur stora belopp de enskilda får betala. Tills vidare lämnas de utanför redogörelsen men de behandlas när- mare i avsnitt 4.6.

1 I statens resultaträkning i årsredovisningen för staten anges större poster i varje kategori i not 2.

74

SOU 2007:96

Avgifter i statens finanser

4.2 Utvecklingen av avgiftsintäkter

Omfattningen och utvecklingen av avgiftsintäkterna framgår av nedanstående diagram som bygger på uppgifter i statens resultat- räkning.2 De visar således omfattningen av de avgifter som erläggs till staten. Avgifter mellan myndigheter, s.k. inomstatliga betal- ningar, är eliminerade.

I en not till resultaträkningen specificeras först fr.o.m. 1999 intäkterna av belastande avgifter respektive avgifter från frivilliga efterfrågade varor och tjänster. Tidigare redovisades dessa samman- slagna med andra ersättningar. I diagrammen bygger därför upp- gifterna för de första åren under perioden i viss mån på uppskatt- ning.3

Diagram 4.2 Statens avgiftsintäkter 1996–2006
	miljarder kronor
40
35
30
25
20
15
10
5
0
1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Belastande avgifter Frivilliga avgifter

2 För att få jämförbarhet med dagens förhållande visas intäkter av frivilliga avgifter exklusive de intäkter SJ hade före bolagiseringen 2001. Dessa uppgick till ca 11 miljarder per år. Efter 2001 tas de enskildas betalningar till SJ inte längre med i statens redovisning.

3 När det gäller 1998 har belopp och fördelning för 1998 enligt Årsredovisningen för staten 1999 använts.

75

Avgifter i statens finanser

SOU 2007:96

Intäkterna av belastande avgifter ligger i stort sett på samma nivå i slutet som i början av perioden. Avgiftsintäkterna från frivilligt efterfrågade varor och tjänster har däremot mer än fördubblats.

För att få en uppfattning om den reala utvecklingen kan som jämförelse nämnas att konsumentprisindex ökade med elva procent under perioden. Motsvarande ökning för nettoprisindex (skatteför- ändringar m.m. borträknade) var fem procent.

Utvecklingen av avgiftsintäkterna kan också relateras till kost- naderna för statens egen verksamhet som ökade med drygt en tredjedel under perioden. Statens avgiftsintäkter motsvarade i bör- jan av perioden 15 procent av kostnaderna för statens egen verk- samhet. I slutet av perioden motsvarade de 18 procent.

År 2003 utmärker sig i diagrammet. Då började Affärsverket svenska kraftnät att redovisa sina nät- och systemintäkter m.m. som avgifter för frivilligt efterfrågade varor och tjänster i stället för som tidigare belastande avgifter. Samma år tog Luftfartsverket upp nästan alla sina intäkter som avgifter i verksamhet med frivillig efterfrågan för att året därpå åter redovisa större delen som belas- tande avgifter. Det gällde t.ex. undervägsavgifter (betalas av alla som flyger i svenskt luftrum), passageraravgifter och startavgifter. Affärsverkens förändrade redovisning återspeglades sedan i årsre- dovisningen för staten. De två förändringarna påverkade påtagligt fördelningen mellan de två typerna av avgifter eftersom dessa två affärsverk svarar för en betydande del av avgiftsintäkterna. Se även avsnitt 5.4.7 och 5.4.8.

Klassificeringen är inte alltid självklar och när det gäller just affärsverken har frågan om kategorisering av intäkter tagits upp av Riksrevisionen (RiR 2004:17). Huruvida en avgift är belastande eller ej kan få betydelse för affärsverken i mervärdesskattesamman- hang. Sedan Riksrevisionen uppmärksammat frågan gjorde reger- ingen i budgetpropositionen för 2005 bedömningen att de nätav- gifter och balansersättningar som Affärsverket svenska kraftnät tog ut inte var offentligrättsliga avgifter utan intäkter i kommersiell verksamhet. Intäkterna borde således även fortsättningsvis redovi- sas som uppdragsverksamhet (prop. 2004/05:1 UO21 s. 96–98). Näringsutskottet noterade regeringens bedömning i sina över- väganden (bet. 2004/05:NU3 s. 75, rskr. 2004/05:120).

Minskningen av de belastande avgifterna 2001 beror på att in- sättningsgarantisystemet var under uppbyggnad fram till dess. Där- efter minskade uttaget av garantiavgifter från kreditinstituten avse- värt för att sedan ligga på en lägre nivå.

76

SOU 2007:96

Avgifter i statens finanser

Inför 2006 omdefinierade riksdagen efter förslag från regeringen (prop. 2005/06:1 s. 164, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34) vissa avgifter till skatter i statsbudgeten. Det gällde bl.a. koncessions- avgiften på televisionens område och lokalradioavgifterna. Motsva- rande ändringar gjordes därefter i statens resultaträkning, vilket visar sig i diagrammet ovan som en liten minskning av de belas- tande avgifterna.

När det gäller frivilligt efterfrågade varor och tjänster förklaras den relativt stora intäktsökningen 2005 till en del av att Affärsver- ket svenska kraftnät då ändrade vissa redovisningsprinciper.

4.3 Allt större del av avgiftsintäkterna disponeras av myndigheterna

De avgiftsintäkter som riksdagen medgivit att regeringen dispone- rar, låter regeringen i sin tur olika myndigheter behålla och direkt använda i den verksamhet de avser.

Nedan visas utvecklingen dels av de avgiftsintäkter som myn- digheterna disponerar, dvs. som de får behålla för att använda i berörd verksamhet, dels de avgiftsintäkter som redovisas mot in- komsttitel i statsbudgeten.

Förutom på statens resultaträkning bygger redovisningen här på ESV:s årliga rapport om avgifter och för de senare åren även på myndigheternas rapportering i statsredovisningssystemet som suc- cessivt utvecklats under perioden. I den årliga avgiftsrapporten redovisas både inomstatliga och utomstatliga avgiftsintäkter som myndigheterna har och det är summan av dessa som finns i de flesta sammanställningar i rapporten. I diagram 4.3–4.5 nedan redo- visas däremot endast de utomstatliga avgiftsintäkterna, dvs. de av- gifter enskilda och kommuner betalar till staten. För att få en upp- skattning av dessa uppgifter har viss bearbetning gjorts av in- formationen i ESV:s rapport.

Av diagram 4.3 framgår att myndigheterna kommit att få dispo- nera allt större del av avgiftsintäkterna. Förklaringen till detta är att intäkterna av frivilligt efterfrågade varor och tjänster som tidigare framgått har ökat kraftigt under perioden. Dessa avgifter dispo- neras i stort sett alltid av myndigheterna.

77

Avgifter i statens finanser

SOU 2007:96

Diagram 4.3 Vem disponerar avgiftsintäkterna? miljarder kronor

40
35
30
25
20
15
10
5
0
1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Myndighet disponerar Myndighet disponerar ej

För drygt tio år sedan disponerade myndigheterna 79 procent av avgiftsintäkterna. År 2006 disponerade de 93 procent av avgiftsin- täkter som blivit betydligt högre än tio år tidigare.

Intäkterna har ökat i verksamhet där myndigheterna redan dis- ponerar dem, däribland frivilligt efterfrågade varor och tjänster. Under samma tid har myndigheterna i större utsträckning även fått disponera intäkter av belastande avgifter. Denna utveckling visas i diagram 4.4.

78

SOU 2007:96

Avgifter i statens finanser

Diagram 4.4 Vem disponerar intäkterna av belastande avgifter? miljarder kronor

16
14
12
10
8
6
4
2
0
1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Myndighet disponerar Myndighet disponerar ej

Under 2000 och 2001 beslutade riksdagen att Post- och telestyrel- sen, Tullverket, Rikspolisstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsmarknadsverket och Vägverket skulle få disponera mer av de belastande avgifterna. I vissa fall angavs i de propositioner som låg till grund för besluten att avgifterna direkt skulle finansiera kost- nader i tidigare anslagsfinansierad verksamhet. I andra fall angavs att orsaken till förändringen bl.a. var svårigheterna att beräkna omfattningen av verksamheten (prop. 1999/2000:100 s. 42 och 43, bet. 1999/2000:FiU27 s. 53 och 54, rskr. 1999/2000:262, prop. 1999/2000:1 UO22 s. 10, bet. 1999/2000:TU1 s. 87, rskr. 1999/2000:85 och prop. 2000/01:1 UO 13 s. 33 och UO 22 s. 40, bet. 2000/01:AU1 s. 55, rskr. 2000/01:103). Finansutskottet konstaterade att kritiken i framförda motioner saknade grund och att det fanns skäl att genomföra dessa förändringar (bet. 1999/2000:FiU20 s. 86–89). Samma år skedde såväl höjningar av avgiftsnivåer som volymökningar för avgifter som myndigheter redan disponerade.

År 2003 och 2004 framträder i diagrammet först en kraftig minskning och sedan en ökning beroende av de i avsnitt 4.2 nämnda ändringarna av redovisningsprinciper som Affärsverket svenska kraftnät och Luftfartsverket gjorde dessa år.

79

Avgifter i statens finanser

SOU 2007:96

År 2005 berodde ökningen av de avgiftsintäkter som myndig- heterna disponerade på att intäkter av befintliga avgifter vuxit, att vissa avgiftsintäkter som tidigare förts till inkomsttitel på statsbud- geten i stället specialdestinerades direkt för finansiering av berörda verksamheter och att nya avgifter infördes som ställdes till myn- digheters disposition. Störst inverkan på utvecklingen hade den nya avgiften för gemensam säkerhetskontroll som Luftfartsstyrelsen disponerar.

Den nedgång 2006 som diagrammet visar beror på omklassifice- ringen som gjordes av ett antal belastande avgifter (se avsnitt 4.2). De redovisades i stället som skatter.

Situationen 2006 sammanfattas i diagram 4.5, som visar att större delen av de belastande avgifterna disponeras av myndighe- terna liksom i princip alla intäkter av frivilligt efterfrågade varor och tjänster.

Diagram 4.5 Avgiftsintäkter 2006

belastande avgifter som myndighet disponerar

25%

	belastande avgifter
	som myndighet ej
	disponerar
frivilliga avgifter	7%
som myndighet
disponerar
68%

4.4 På statsbudgeten redovisas endast vissa belastande avgifter

De avgiftsintäkter som regeringen eller myndigheterna inte dispo- nerar beräknas av riksdagen och redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Det gäller endast en del av de belastande avgifterna. Därutöver finns någon enstaka avgift från frivilligt efterfrågade

80

SOU 2007:96

Avgifter i statens finanser

varor och tjänster som inte disponeras av regeringen eller någon myndighet utan redovisas mot inkomsttitel.4

På statsbudgetens inkomstsida finns en kategori med rubriken Offentligrättsliga avgifter under vilken inkomster av belastande avgifter tas upp. De poster som finns under denna kategori sam- manfaller inte helt med dem som redovisas under samma rubrik i statens resultaträkning. Skillnaderna beror på att olika bedöm- ningar gjorts av olika instanser vid olika tillfällen och på att katego- rierna i övrigt skiljer sig åt vilket får konsekvenser för under vilken rubrik inkomster tas upp.

Utvecklingen av de belastande avgifterna som redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten framgår av diagram 4.6. Där framgår att dessa inkomster låg kring 6 miljarder kronor såväl 2006 som för tio år sedan.

Diagram 4.6 Belastande avgifter som redovisas brutto på statsbudgeten 1996–2006

miljarder kronor

9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Belastande avgifter Avgifter från arbetlöshetskassorna

Bland de belastande avgifter som redovisas brutto på statsbudgeten är finansieringsavgifter från arbetslöshetskassorna ojämförligt

4 Det gäller huvudsakligen vissa, förhållandevis begränsade avgiftsintäkter hos Försvars- makten.

81

Avgifter i statens finanser

SOU 2007:96

störst och de har därför särredovisats i diagrammet. Dessa avgifter följer genomsnittligt utbetalda dagpenningar från arbetslöshetskas- sorna. Det bör observeras att dessa avgifter inte klassificeras som belastande avgifter i statens resultaträkning utan där ingår i katego- rin andra ersättningar. (Finansieringsavgifterna behandlas ytterli- gare i avsnitt 5.4.4.).

Vad gäller utvecklingen av belastande avgifter märks framför allt minskningen 2001. Som framgått ovan fick några myndigheter då disponera mer av intäkterna från de belastande avgifterna, vilket innebar att dessa inte längre redovisades på statsbudgetens inkomstsida. Samtidigt omklassificerades vägavgifter och miljö- avgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel i statsbudgeten till skatter (prop. 2000/01:1 s. 132 och 133, bet. 2000/01:FiU1 s 17, rskr. 2000/01:36). Vägavgifterna, som gäller vissa tunga fordon, infördes 1998 och svarade huvudsakligen för den nivåhöjning som syns för det året i diagrammet. När det gäller de andra avgifterna har förändringarna varit förhållandevis små.

År 2006 omklassificerades som nämnts ett antal inkomsttitlar till skatter och inkomsterna och inkomsttitlarna återfinns nu under den rubriken (prop. 2005/06:1 s. 164, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). Den största av dessa var koncessionsavgiften på tele- visionens område där intäkterna ökade kraftigt jämfört med 2005 medan övriga låg på samma nivåer som tidigare. Utan dessa föränd- rade klassificeringar skulle inkomsterna av de belastande avgifterna ha blivit något större.

4.5 Svårt att se omfattningen av de inkomster som redovisas netto mot anslag

Om avgiftsinkomster endast ska bidra till att täcka kostnaderna för en viss verksamhet, får de redovisas netto mot anslag. Uppgifter om i vilken omfattning detta görs är svåra att få fram. Oavsett om inkomsterna tas upp netto mot anslag eller redovisas utanför stats- budgeten, finns de med i avgiftsintäkterna i statens resultaträkning. Avgiftsinkomster som redovisas netto mot anslag disponeras av myndigheterna på samma sätt som avgifter som redovisas utanför statsbudgeten.

I de olika myndigheternas årsredovisningar kan man ibland finna redovisningar av hur stora inkomster myndigheten haft under anslag. Någon sammanställning av samtliga sådana inkomster görs

82

SOU 2007:96

Avgifter i statens finanser

dock inte. Ur statsredovisningssystemet kan dock denna informa- tion indirekt hämtas. Myndigheternas rapportering i statsredovis- ningssystemet stämmer dock inte alltid med vad som angetts i års- redovisningen. Varken förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring eller ESV:s föreskrifter på området innehåller några före- skrifter om hur rapportering i statsredovisningen ska förhålla sig till uppgifterna om inkomster under anslag i myndighetens årsre- dovisning.

Utifrån den information som finns i statsredovisningssystemet har ESV på utredningens förfrågan gjort en uppskattning av de inkomster av belastande avgifter som redovisas netto mot anslag. Omfattningen beräknas till drygt 1,0 miljard kronor 2006. Huvud- delen av dessa inkomster är avgifter för trafik på statens spåran- läggningar som rapporterats under anslaget Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter samt avgifter för bl.a. pass och identitetskort under anslaget Polisorganisationen.

4.6 Belastande avgifter utanför statens redovisning

Det finns ingen källa där det samlat går att finna information om vilka belastande avgifter som riksdagen beslutat att andra än myn- digheter, dvs. enskilda organ får ta ut. Eftersom de intäkter som sådana avgifter ger upphov till inte finns med i årsredovisningen för staten, är kunskapen begränsad om hur stor belastning dessa avgif- ter sammanlagt innebär för de enskilda.

Exempel på sådana avgifter är avgiften för bilbesiktning och kår- avgiften.

AB Svensk bilprovning har statsmakternas uppdrag att stå för bilbesiktningen i landet. Verksamheten ska finansieras med avgif- ter. Dessa avgifter får anses vara belastande eftersom bilbesikt- ningen är obligatorisk. Avgifterna regleras i fordonslagen (2002:574) och förordningen (2001:17) om förrättningsavgifter för vissa besiktningsorgan på fordonsområdet. Företagets intäkter för denna verksamhet uppgick till närmare 1,5 miljarder kronor 2006. Det Norske Veritas Inspection AB (numera ägt av Inspecta Oy) har för närvarande motsvarande uppdrag när det gäller besiktnings- plikt för mobilkranar m.m.

Den obligatoriska kåravgiften för studenter vid högskolor är en avgift, som studentkårer får ta ut av studenter vid universitet och högskolor. Högskolelagen (1992:1434) innehåller ett bemyndi-

83

Avgifter i statens finanser

SOU 2007:96

gande för regeringen att meddela föreskrifter om skyldighet för studenterna att tillhöra särskilda studentsammanslutningar. Regeringen har i förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor före- skrivit att studentkårerna får ta ut en avgift. För närvarande utreds ett avskaffande av kårobligatoriet.

I detta sammanhang kan även de avgifter nämnas som Premie- pensionsmyndigheten (PPM) tar ut. De är statliga avgifter men är inte med i årsredovisningen för staten, i enlighet med regeringens årliga normeringsbeslut om vad som ska ingå i årsredovisningen (senast den 14 december 2006 dnr Fi2006/7114). Orsaken är att PPM:s tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt. PPM:s avgifter uppgick till närmare 0,4 miljarder kronor 2006. Det är huvudsakligen fråga om avgiftsuttag från pensionsspa- rarna.

Inte heller TV-avgiften ingår i årsredovisningen för staten. Denna avgift finansierar verksamheten vid Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion. Avgiften måste betalas av alla som har TV och gav sammanlagt 6,6 miljarder kronor i intäkter 2006. Avgiftsintäkterna går via en särskild stiftelse till de tre före- tagen genom att medel anvisas av riksdagen från ett särskilt konto hos Riksgäldskontoret, rundradiokontot.

4.7 Sammanfattande slutsatser av den ekonomiska redovisningen

Redovisningen visar att intäkterna av belastande avgifter har legat på en förhållandevis oförändrad nivå under de senaste tio åren medan avgiftsintäkterna från frivilligt efterfrågade varor och tjäns- ter har ökat. Det framgår också att myndigheterna får disponera en allt större del av avgiftsintäkterna.

Intäkterna 2006 av belastande avgifter respektive avgifter från frivilligt efterfrågade varor och tjänster samt hur de redovisas fram- går av tabell 4.2.

84

SOU 2007:96 Avgifter i statens finanser

Tabell 4.2	Avgiftsintäkter 2006
	miljarder kronor
		Brutto mot	Utanför statsbudgeten	Helt utanför statens
		statsbudgeten	eller netto mot anslag	redovisning
Belastande avgifter		2,6	9,3	> 8,4
Frivilliga avgifter		0,1	25,0

Skilda begrepp och olika klassificeringar används i olika samman- hang. Vidare har klassificeringen vid olika tillfällen och i olika sammanhang ändrats. Det försvårar naturligtvis jämförelse över tiden.

85

5 Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

5.1 Utredningens uppdrag till Ekonomistyrningsverket

Enligt direktiven skulle utredningsarbetet inledas med en kartlägg- ning av de offentligrättsliga avgifterna. Ekonomistyrningsverket (ESV) har på utredningens uppdrag genomfört kartläggningen. Kartläggningen skulle innehålla följande punkter.

Myndighet

Avgift/Ändamål (verksamhet/aktivitet avseende avgiftsgrupp/

– område, ej enskilda avgifter)

Avgift (avgiftskonstruktioner inom avgiftsgruppen)

Beslutsform; vem har beslutat att avgiften ska tas ut (EG- förordning, lag, förordning, föreskrift eller annat)

Bemyndiganden från riksdagen (paragraf anges)

Bemyndiganden från regeringen (paragraf anges)

Beslut om avgiftens storlek (riksdagen, regeringen, myndighe- ten eller annan, källan anges)

Redovisning (om myndigheten disponerar avgiftsintäkterna eller om redovisning av avgiftsintäkterna sker mot inkomst- titel) (avgiftsintäkter netto under anslag i form av lista på myn- digheter)

Avgifter som ev. tas ut i konkurrensutsatt verksamhet markeras

ESV utgick ifrån underlaget till rapporten Avgifter 2005 (se avsnitt 3.4.4) och kompletterade detta med uppgift om författningsstödet för de olika avgifterna.

ESV överlämnade sin kartläggning i augusti 2006. Efter det att utredningens sekretariat analyserat den och föreslagit vissa tillägg kompletterade ESV den i vissa avseenden. Den redovisas i bilaga 3.

87

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

Kartläggningen avser i huvudsak de förhållanden som rådde i september 2006.

När en avgift fortsättningsvis i detta avsnitt omnämns, finns inom parentes en hänvisning till var i kartläggningen den återfinns.

5.2 Indelning i kategorier

Såväl genomgången av gällande rätt (se avsnitt 2) som kartlägg- ningen visar att definitionerna av och gränsdragningen mellan olika statliga inkomster som skatter, olika typer av avgifter och andra ersättningar inte alltid är helt klar.

Det definitiva ställningstagandet till om en pålaga ska anses vara en skatt, en belastande eller en frivillig avgift kan endast göras av domstol eller något annat offentligt organ i ett konkret fall (se avsnitt 2.2). Min utgångspunkt för indelningen av redan befintliga avgifter måste vara riksdagens ställningstagande. I de fall riksdagen i lag eller i annan form har lämnat ett bemyndigande för ett avgifts- uttag bör det således kunna förutsättas vara fråga om en belastande avgift och inte en skatt. Likaså bör man normalt kunna utgå ifrån att i de fall riksdagen inte lämnat något bemyndigande till reger- ingen att meddela föreskrifter om en pålaga utan i lagen angett i vart fall grunderna för uttaget, riksdagen har ansett att det är fråga om en skatt. Undantag finns dock t.ex. Statens biografbyrås avgif- ter för granskning av filmer och videogram (nr 432). Dessa torde vara att se som belastande avgifter. Eftersom det är fråga om en yttrandefrihetsbegränsning medför dock regleringen i 2 kap. och 8 kap. 1 § regeringsformen (RF) att bestämmelsen måste ges i lag. Som ytterligare undantag kan nämnas avgifter för kopia och av- skrift av allmän handling hos Riksrevisionen, Riksdagens ombuds- män och Riksdagsförvaltningen och expeditionsavgift hos Riks- dagens ombudsmän (nr 446 och 447). Förklaringen till att dessa avgifter regleras i lag är att de avser riksdagens myndigheter. ESV:s kartläggning innehåller också exempel på pålagor som ligger utanför området för belastande avgifter. Några av dessa kommente- ras i avsnitt 5.4. Ännu ett exempel utgör miljöavgiften på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion (nr 469).

ESV:s kartläggning visar att de belastande avgifterna kan delas in i några huvudkategorier (se avsnitt 5.3.1–5.3.4).

88

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

5.3 De viktigaste avgiftskategorierna

5.3.1 Ansöknings- och expeditionsavgifter

Ansökningsavgift i tillståndsärenden tas ut för prövning av en ansökan (prop. 1989/90:138 s. 13). Expeditionsavgifter tas däremot endast ut för meddelade tillstånd. Om prövningen av en ansökan leder till ett beslut om avslag utgår således inte någon expeditions- avgift (a. prop. s. 12 f.). Med tillståndsärenden förstås ärenden om tillstånd, godkännanden, dispenser eller andra särskilda rättigheter som meddelas av annan statlig myndighet än domstol (a. prop. s. 3). Genom den reform som den anförda propositionen ledde till tas avgifter för tillståndsärenden ut som ansökningsavgifter i stället för som expeditionsavgifter. Den motprestation som det allmänna tillhandahåller är prövningen av ansökan. Avgifterna i denna kategori är inbördes mycket olika och tas ut i vitt skilda ärenden som i sig kan sägas innebära olika grad av ingrepp för den enskilde.

Riksdagen har i generella bemyndiganden i annan form än lag överlåtit åt regeringen att meddela föreskrifter om ansöknings- och expeditionsavgifter, dels för domstolar och inskrivningsmyndig- heter, dels för statliga förvaltningsmyndigheter (se vidare avsnitt 7.3.2 och 7.3.3).

Utöver dessa generella bemyndiganden avseende ansöknings- och expeditionsavgifter förekommer även bemyndiganden avse- ende ansökningsavgifter i olika lagar. Som exempel på sådana kan nämnas bemyndigandena i 6 § fastighetsmäklarlagen (1995:400) (nr 172) och 30 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning (nr 107).

Anmälnings- och registreringsavgifter leder i normalfallet också till ett tillstånd eller godkännande av registrering och hör således också till denna kategori.

Lagrådet har i flera fall uttalat att avgifter i samband med pröv- ning av en ansökan som betalas av den som ansökan avser uppfyller avgiftskriterierna. Lagrådet har dock i regel inte haft anledning att uttala sig om gränsen mellan belastande och frivilliga avgifter, utan endast gränsen mellan skatt och avgift.

Ansökningsavgifter som betalas för prövning av en ansökan om dispens omfattas, som nämnts ovan, av denna kategori och kallas ofta dispensavgifter. Sådana dispensavgifter ska hållas isär från de s.k. dispensavgifter som ESV berör i inledningen till kartläggningen (s. 7). ESV anger där att dispensavgifter erläggs när tillstånd medgi-

89

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

vits att överträda en viss bestämmelse och att syftet med avgiften är att göra en överträdelse ekonomiskt olönsam, men att ESV inte har funnit någon sådan avgift. En möjlighet att ta ut dispensavgifter av det slag ESV åsyftar fanns i 10 § i den numera upphävda bilavgas- lagen (1986:1386). Vid beräkningen av dispensavgiften skulle iakttas att avgiften borde utjämna de ekonomiska fördelarna för den avgiftsskyldige av att fordonet inte uppfyllde uppställda krav. En bestämmelse av motsvarande innebörd fanns också i 19 § i den numera upphävda lagen (1985:426) om kemiska produkter som har ersatts av miljöbalken. I förarbetena till miljöbalken uttalade regeringen att starka skäl talade för att införa en dispensavgift, men den gjorde bedömningen att en sådan förpliktelse inte kunde anses utgöra en avgift i dess sedvanliga betydelse. Med hänsyn till att rättsläget inte var helt klart borde inte dispensavgiften regleras genom delegering till regeringen (prop. 1997/98:45 s. 516 f.).

5.3.2 Tillsyns- och kontrollavgifter

Tillsyns- och kontrollavgifter betalas till det allmänna av företag i en viss bransch eller av andra enskilda med viss verksamhet. Avgif- terna används till finansiering av tillsynen över branschen eller verksamheten.

Det finns två typer av tillsyns- och kontrollavgifter. Vissa till- syns- och kontrollavgifter tas ut generellt av företag som bedriver viss verksamhet utan att det enskilda företaget under det aktuella året har varit föremål för tillsyns- eller kontrollåtgärd, t.ex. avgif- terna till Finansinspektionen (nr 34, 38–57 och 59).

Andra tillsyns- och kontrollavgifter tas ut endast av dem som varit föremål för tillsyns- eller kontrollåtgärd.

I tidigare lagstiftning godtogs båda avgiftskonstruktionerna. Som angetts (se avsnitt 2.7) har bedömningen av tillsyns- och kontrollavgifter skärpts i senare lagstiftningspraxis. Lagrådet har i ett par fall uttalat att tillsyns- och kontrollavgifter inte avgiftsvägen får tas ut generellt av alla dem som bedriver den avsedda verksam- heten utan endast av dem vars verksamhet prövas eller är föremål för tillsynsåtgärd (prop. 1993/94:198 och prop. 1997/98:64). Med detta synsätt föreligger en motprestation – om än något konstrue- rad – i form av en konkret tillsyns- eller kontrollåtgärd. Om en sådan avgift tas ut av någon som inte har varit föremål för kontroll- eller tillsynsåtgärd föreligger inte ens någon sådan motprestation.

90

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

Det är endast kollektivet som erhåller ”motprestationen” (jfr utta- landet i prop. 1906:21 s. 27).

Ole Westerberg anser att det principiella kravet på en avgift i statsrättslig mening inte är uppfyllt beträffande de kollektiva till- syns- och kontrollavgifterna, utan att dessa avgifter i verkligheten utgör skatter. Medlen tillförs inte heller näringsgrenen som vid prisregleringsavgifter1.

En viss stabilitet har uppnåtts i praxis. Numera får det anses klart att tillsyns- och kontrollavgifter som endast tas ut av dem vars verksamhet prövas eller är föremål för tillsynsåtgärd är att bedöma som belastande avgifter och inte som skatt. När det gäller att bedöma om tillsyns- och kontrollavgifter kan anses vara belastande avgifter och inte skatt är det således avgörande hur avgiften är kon- struerad.

Avgifter för statens tillsyn och kontroll finns inom vitt skilda områden. Som exempel på tillsyns- och kontrollavgifter kan näm- nas tillsynsavgifter enligt lotterilagen (1994:1000) (nr 69), tillsyns- avgifter enligt alkohollagen (1994:1738) (nr 411), avgift för foder- kontroll (nr 186), avgift för kvalitetskontroll av färska frukter och grönsaker (nr 179), tillsyns- och kontrollavgift enligt strålskydds- lagen (1998:220) (nr 298) och avgift för tillsyn över fastighets- mäklare (nr 171).

Som nämnts tidigare (avsnitt 2.6, se även avsnitt 4.6) kan också betalningar till företag och organisationer som enligt 11 kap. 6 § RF fått myndighetsuppgifter, s.k. enskilda organ, utgöra avgifter. Som exempel på en tillsyns- och kontrollavgift som betalas till ett enskilt organ kan betalning till Aktiebolaget Svensk Bilprovning för obligatorisk kontrollbesiktning (nr 460) nämnas2. Detsamma gäller de ytterligare två avgifter för kontrollbesiktning som uppta- gits i kartläggningen (nr 461 och 462).

5.3.3 Avgifter för kopior, bevis och registerutdrag

Avgifter för kopior, bevis och registerutdrag betalas av en enskild som begär att få ut en viss efterfrågad handling. Den motprestation som det allmänna tillhandahåller är den efterfrågade handlingen. Ett registerutdrag kännetecknas av att det har officiell prägel och i olika sammanhang tillerkänns viss rättsverkan. Det är normalt för-

1 Westerberg, Skatter och avgifter, FT 1982 s. 13 f. och 18

2 Holmberg, Stjernquist, s. 339 och Westerberg, s. 3 f.

91

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

sett med ett intyg om riktigheten av de uppgifter utdraget innehål- ler (prop. 1989/90:138 s. 9). Det som sägs om registerutdrag gäller även bevis eller annat som utfärdas av myndighet efter begäran (a. prop. s. 3). Registerutdrag förutsätter inte någon egentlig prövning. Myndighetens uppgift är i princip endast att tillhandahålla den begärda handlingen. Detsamma gäller expeditioner av kopior (a. prop. s. 3). Bestämmelserna om avgifter för kopior kan sägas reglera vad det kostar allmänheten att utnyttja sin grundlagsenliga rätt att få avskrift eller kopia av en offentlig allmän handling sådan denna bestäms enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen.

Det ligger nära tillhands att uppfatta det allmännas motpresta- tion i dessa fall som frivilligt efterfrågad. Å andra sidan kan den enskilde i vissa sammanhang vara beroende av att få tillgång till all- männa handlingar, t.ex. i de fall det krävs att ett registerutdrag av visst slag ska bifogas en ansökan. Det skulle då kunna anses före- ligga ett rättsligt tvång att efterfråga prestationen från det all- männa, eftersom den handlingen inte kan fås från annat håll och den är en förutsättning för att en ansökan ska bifallas.

Avgifter för kopior, bevis och registerutdrag omfattas av det generella avgiftsbemyndigandet för ansöknings- och expeditions- avgifter (se närmare avsnitt 5.3.1 och 7.3.3). Inom det vida bemyn- digandet ryms även vissa avgifter som mot bakgrund av det nu sagda torde vara att bedöma som frivilliga.

Det kan nämnas att Skatteverket har berört frågan om avgifter för kopior ska anses tas ut i myndighetsutövning eller i yrkesmässig verksamhet enligt mervärdesskattelagen (1994:200). Detta är i och för sig en annan gränsdragning än den mellan belastande och frivil- liga avgifter, men de rättsliga övervägandena som ska göras torde i praktiken sammanfalla. Skatteverket uttalade.

Avgifter för kopior och avskrifter samt bevis och registerutdrag enligt 15 § avgiftsförordningen kan i vissa fall ha sådant samband med myn- dighetsutövning att tillhandahållandet inte är att anse som yrkesmäs- sigt enligt mervärdesskattelagen, medan det i andra fall inte föreligger sådant samband. Handläggningen av dessa ärenden sker emellertid oftast under expeditionsmässiga förhållanden, som gör att det i prakti- ken inte är möjligt att i det enskilda fallet utreda de omständigheter som bör läggas till grund för den skatterättsliga bedömningen. Med hänsyn härtill anser Skatteverket att alla tillhandahållanden som ska avgiftsbeläggas enligt 15 § AvgF bör kunna anses ingå som led i den myndighetsutövning som ursprungligen har legat till grund för den

92

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

utlämnade handlingen. Mervärdesskatt bör i enlighet härmed inte på- föras i något fall3.

5.3.4 Näringsreglerande avgifter

Till kategorin näringsreglerande avgifter räknas penningprestatio- ner som tas ut i näringsreglerande syfte och som i sin helhet tillförs näringsgrenen i fråga4. Kännetecknande för dessa avgifter är att den enskilde inte erhåller någon direkt motprestation men att de ändå inte anses utgöra skatt.

De prisregleringsavgifter inom jordbruket och fisket som i förarbetena till RF nämndes som enda exempel på denna kategori är numera avskaffade. Clearing- och prisutjämningsavgifter (nr 454) enligt 8, 9 och 11 §§ andra stycket ransoneringslagen (1978:268) anges i litteraturen som exempel på denna grupp5. Det har dock också ansetts att de egentligen utgör skatt6.

Till denna kategori torde även insättningsgarantin (nr 62) kunna hänföras. Den har tillkommit i syfte att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar i bank och komplettera den övriga skyddsreglering som omger bankerna (prop. 1995/96:60 s. 1) och inte i de avgiftsskyldigas intresse. Den skiljer sig därmed från kreditgarantierna och utställningsgarantierna (se avsnitt 5.4.6). Garantisystemet för insättningsgarantin bekostas av de banker som omfattas av systemet. Statens garantiåtagande kan sägas utgöra ett slags motprestation.

Till denna kategori torde även miljöavgiften på utsläpp av kväve- oxider vid energiproduktion (nr 569) (se avsnitt 2.3.2) och vissa avgifter till fonder vara att hänföra. I avsnitt 5.4.1. för jag ett reso- nemang kring avgifter till några fonder.

3 Skatteverket, Handledning för mervärdesskatt 2007, s. 172

4 Holmberg, Stjernquist, s. 338

5 Holmberg, Stjernquist, s. 338 f. och Westerberg s. 15

6 Westerberg s. 15

93

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

5.4 Kommentarer till några av de i kartläggningen upptagna avgifterna

Kartläggningen omfattar sammanlagt 483 olika avgifter. Det har självfallet inte varit möjligt för utredningen att göra någon närmare analys av samtliga avgifter. I avsnitt 5.4.1–5.4.12 kommenteras ett antal avgifter som särskilt uppmärksammats.

5.4.1 Avgifter till statliga fonder

Avgifter till statliga fonder tas ut för att säkerställa att det finns medel för vissa åtgärder inom ett visst område. I de fall fonden bekostar åtgärder som annars hade ålegat de avgiftsskyldiga skulle dessa åtgärder kunna sägas utgöra en motprestation för erlagda avgifter. Detta torde gälla även om åtgärderna faktiskt inte åligger de avgiftsskyldiga, men hade kunnat göra det om inte fonden fanns. Som ett alternativ till fonden hade de avgiftsskyldiga kunnat åläg- gas att själva sköta och finansiera de aktuella åtgärderna alternativt betala skadestånd. Detta talar för att pålagorna ska anses utgöra avgifter. Avgifter till statliga fonder ligger dock i flera fall skatterna nära.

Under förutsättning att avgiftsintäkterna i sin helhet, exklusive administrationskostnader, tillförs den aktuella näringsgrenen skulle avgifter till statliga fonder, t.ex. Kärnavfallsfonden, enligt ESV kunna utgöra avgifter i RF:s bemärkelse och då närmast ses som en näringsreglerande avgift. Om det däremot inte utgår någon direkt motprestation till den enskilde eller branschkollektivet anser ESV att dessa pålagor inte torde kunna betraktas som avgifter7.

Kärnavfallsfonden (nr 463)

I förarbetena till den numera upphävda lagen (1981:669) om finan- siering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (prop. 1980/81:90 s. 609 f.) anges några av de grundläggande principerna för lagstiftningen på kärnenergiområdet. Dessa innebär dels att kostnaderna för hanteringen av använt kärnbränsle och kärnavfall ska täckas av intäkterna från den produktion av energi som gett upphov till dem, dels att den som bedriver en verksamhet där

7 ESV 2004:17, s. 23

94

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

radioaktiva restprodukter uppkommer också ska svara för att dessa restprodukter tas om hand på ett säkert sätt. En tredje grund- läggande princip är att staten har ett övergripande och långsiktigt ansvar för det radioaktiva avfallet.

Enligt den upphävda lagen skulle reaktorinnehavaren årligen, så länge reaktorn var i drift, betala en avgift för att finansiera omhän- dertagandet av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Med omhändertagande avsågs enligt lagen en säker hantering och slut- förvaring av i reaktorn använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som härrörde från reaktorn efter det att kärnbränslet eller kärnav- fallet förts bort från anläggningen, en säker avveckling och rivning av reaktoranläggningen samt den forsknings- och utvecklingsverk- samhet som behövs för att fullgöra detta. Avgiften skulle också täcka de kostnader som staten i dessa avseenden hade enligt den aktuella lagen och kärntekniklagen, t.ex. tillsyn och sådan forsk- ning som behövs för att komplettera reaktorinnehavarnas forsk- nings- och utvecklingsverksamhet. Medlen skulle vara placerade på ett räntebärande konto i Riksbanken (prop. 1995/96:83 s. 13 f.). Avgiften fastställdes årligen för nästföljande år av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämde (5 § andra stycket). Pålagans närmare karaktär diskuterades inte i förarbetena till lagen. Lagrådet berörde inte heller om bemyndigandet till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämde var ett reellt bemyndi- gande eller ett kvasibemyndigande i sitt yttrande (prop. 1980/81:90 s. 637 ff.).

Genom lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (fortsättningsvis 1992 års finansie- ringslag) upphävdes lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Förändringen innebar en redaktionell omarbetning av lagen. Vissa bestämmelser utan direkt samband med finansieringsfrågorna överfördes till lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Lagrådet lämnade förslaget utan erin- ran (prop. 1992/93:98 s. 106).

Genom en lagändring den 1 januari 1996 (lagen [1995:1544] om ändring i lagen [1992:1538] om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.) infördes en bestämmelse som innebar att avgiftsmedlen skulle överföras till en särskild fond, benämnd Kärn- avfallsfonden. Därmed slopades kravet på inlåning i Riksbanken. Om det återstår fondmedel sedan det använda bränslet och kärn- avfallet placerats i slutförvar och reaktoranläggningen har avveck- lats och rivits har reaktorinnehavarna rätt till återbetalning av de

95

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

resterande fondmedlen (8 a §). Lagändringen innebar också att även reaktorinnehavarnas, statens och kommunernas kostnader för information till allmänheten i frågor som rör hantering och slut- förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall liksom kostnaderna för Kärnavfallsfondens förvaltning också ska finansieras genom avgiftsmedel (4 § fjärde och femte punkterna i deras nuvarande lydelse). Genom lagändringen utvidgades även reaktorinnehavarnas skyldighet att betala avgifter med en skyldighet att ställa säkerhet för kostnaderna (2 a §). Regeringens möjlighet att fastställa avgif- tens storlek berördes inte i propositionen. Lagrådet lämnade för- slaget utan erinran (prop. 1995/96:83 s. 78).

Genom en lagändring 2004 (lagen [2004:598] om ändring i lagen [1992:1537] om finansiering av framtida utgifter för använt kärn- bränsle m.m.) utvidgades avgiftsändamålen ytterligare. Utöver tidi- gare angivna kostnader ska avgifterna nu även täcka kostnader för stöd till ideella föreningar för insatser i samband med frågor om lokalisering av anläggningar för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle i den utsträckning och på de villkor som reger- ingen bestämmer (4 § sjätte punkten). I propositionen uttalade regeringen att processen för att finna en lämplig plats för slutförva- ret beräknas pågå under flera år och att slutförvaret ska klara av en lagring i hundratusentals år. Den demokratiska beslutprocessen ställer därför ovanligt höga krav på allmänhetens förtroende för politiska beslutsfattare, verksamhetsutövare och tillsynsmyndig- heter. Regeringen ansåg att de avgiftsmedel som reaktorinneha- varna betalar till Kärnavfallsfonden – under en försöksperiod om fyra år – borde få användas för stöd till vissa ideella föreningar. Redan sedan tidigare kunde Kärnavfallsfondens medel, via kom- munerna, användas för stöd till lokala organisationer. Fondens me- del borde också kunna komma de nationella organisationerna till godo. Stödet skulle endast få användas för deltagande i sådant ut- ökat samråd som föreskrivs i 6 kap. 5 § miljöbalken. Det föreslagna ekonomiska stödet till vissa ideella föreningar borde enligt reger- ingen totalt vara högst 3 miljoner kronor per år (prop. 2003/04:116 s. 54, 56, 57 och 62). Lagrådets yttrande inhämtades inte över den aktuella lagändringen.

I en motion (mot. 2003/04:MJ48) yrkades avslag på förslaget eftersom det möjliggjorde användning av fondmedlen som ett in- direkt organisationsstöd. Detta medförde, enligt motionen, att vad som hittills hade varit en avgift skulle bli en skatt. I utskottets be- tänkande diskuteras inte gränsdragningen mellan skatt och avgift

96

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

och hur den eventuellt påverkades av lagförslaget. Utskottet anslöt sig till regeringens bedömning och avstyrkte motionen.

Riksdagen har därefter antagit lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verk- samhet (fortsättningsvis 2006 års finansieringslag) som ersätter 1992 års finansieringslag (prop. 2005/06:183). Såvitt gäller be- stämmelserna om fastställande av avgift och säkerheter samt skyl- dighet att lämna uppgifter trädde lagen i kraft den 1 mars 2007. I övrigt träder den i kraft den 1 januari 2008. Lagen fastställer huvud- principerna för regleringen på området och innehåller bemyndi- ganden för regeringen eller de myndigheter som regeringen be- stämmer att meddela närmare materiella föreskrifter. Kärnavfalls- avgift ska betalas av alla som har tillstånd till kärnteknisk verksam- het som ger – eller har givit – upphov till restprodukter. De kost- nader som enligt 4 § omfattas av avgiftsskyldigheten är i huvudsak desamma som enligt 1992 års finansieringslag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kärnavfallsavgifternas storlek och betalning. I motsats till vad som gäller enligt 1992 års finansieringslag innehåller den nya lagen inte några bestämmelser om hur avgifternas storlek ska beräknas. Av- giftsmedlen förvaltas i en fond, om vilken regeringen meddelar föreskrifter. Avgiftsmedel som inte behövs för den finansiering som lagen reglerar ska efter beslut av regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer återbetalas till tillståndshavaren eller till den som har fullgjort dennes förpliktelser.

I sitt yttrande diskuterade Lagrådet framför allt lagstiftnings- tekniken med omfattande normgivningsdelegation men berörde på en punkt även gränsdragningen skatt – avgift. Lagrådet ifrågasatte om bestämmelsen om avgift till ideella föreningar var förenlig med lagens syfte som det angavs i 1 §. Lagrådet konstaterade att behovet av understöd till ideella förningar normalt tillgodoses genom skattemedel och inte genom avgifter avsedda för att täcka specifika kostnader i samband med industriell eller kommersiell verksamhet. Lagrådet förordade därför att denna punkt i 4 § utgick.

Möjligheterna att använda avgiftsmedel för information till all- mänheten och visst stöd till ideella organisationer borde, enligt regeringen, inte ändras utan den pågående försöksperioden skulle fullföljas och utvärderas. Regeringen delade inte Lagrådets uppfatt- ning att det kunde ifrågasättas om stödet var förenligt med lagens syfte då en allsidig belysning av frågorna om kärnavfallets slutför- varing ingår i en reaktorinnehavares skyldigheter vad gäller utveck-

97

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

lingsverksamhet enligt 11 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet.

Under riksdagsbehandlingen begärdes i en motion (mot. 2005/06:MJ23) ett nytt förslag om finansiering av kärnavfallets slutförvaring med inriktning dels att riksdagen skulle besluta i avgiftsfrågan eftersom medlen var insamlade med lagstöd, dels att det inte borde finnas någon möjlighet att använda avgiftsmedlen för att ge stöd till ideella organisationer. Också i en annan motion (mot. 2005/06:MJ23) yrkades avslag på propositionen i huvudsak samt anfördes att pengar till ideella organisationers verksamhet inte skulle betalas ur Kärnavfallsfonden och att Lagrådets kritik i denna del borde beaktas.

Utskottet anslöt sig dock till regeringens bedömning och av- styrkte således motionerna i dessa delar. Riksdagen beslutade anta lagen om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (bet. 2005/06:MJU:24, rskr. 2005/06:287).

Avgiften till Kärnavfallsfonden redovisas i årsredovisningen för staten inte som en offentligrättslig avgift utan under rubriken Andra ersättningar.

Av 5 § andra stycket lagen (1981:669) om finansiering av fram- tida utgifter för använt kärnbränsle m.m. framgick att avgiftens storlek skulle fastställas årligen för nästföljande kalenderår av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämde. Motsva- rande bestämmelse i 1992 års finansieringslag hade samma lydelse. De kostnader som skulle respektive ska täckas av avgifterna fram- går redan av dessa lagar. Gränsen mellan skatt och avgift berördes inte uttryckligen i dessa lagstiftningsärenden. Bestämmelsen i 5 § i 1992 års finansieringslag skulle eventuellt kunna vara att betrakta som en information om att regeringen eller den myndighet bestämmer meddelar verkställighetsföreskrifter. Sedan bemyndi- gandet i 1992 års lag lämnades har avgiftsmedlens användning kommit att utökas, utan att det i lagstiftningsärendena uttryckligen har diskuterats om det påverkar det sedan tidigare lämnade norm- givningsbemyndigandet. Genom införandet av 2006 års finansie- ringslag står det klart att riksdagen behandlar betalningarna till Kärnavfallsfonden som avgifter och inte som skatt. Finansierings- lagen innehåller inte längre några bestämmelser om hur avgifternas storlek ska beräknas och av förarbetena framgår tydligt att riksda- gen avsett att lämna ifrån sig normgivningsmakt.

98

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

Batterifonden

I lagen (1990:1332) om avgifter för miljöfarliga batterier har riks- dagen bemyndigat regeringen att meddela föreskrifter om avgifter som behövs för att täcka samhällets kostnader för att samla in och oskadliggöra batterier som är förbrukade eller inte längre används. Avgifterna avser enligt förordningen (1997:645) om batterier kost- nader för bortskaffande eller återvinning, insamling och kommu- nernas sortering av miljöfarliga batterier, nödvändig information och viss handläggning på Naturvårdsverket. Den s.k. batterifon- dens (nr 465) intäkter kommer från importörer och tillverkare av miljöfarliga batterier.

I samband med att regeringen tidigare hade begärt ett riksdags- bemyndigande för ett avgiftssystem för miljöfarliga batterier som innehöll kadmium och kvicksilver var frågan om huruvida en batte- riavgift är en skatt eller avgift aktuell. Jordbruksutskottet konstate- rade då med anledning av en motion att det efter RF:s ikraftträ- dande tillkommit en rad olika avgiftstyper där riksdagens medver- kan inskränkt sig till ett bemyndigande enligt 8 kap. 9 § andra stycket RF. Utskottet ansåg att den i propositionen föreslagna pålagan på de miljöfarliga batterierna inte innebar något avsteg från den praxis som utvecklats i fråga om avgiftsmaktens tillämpning (JoU 1986/87:8 s. 13 f.). I förarbetena till lagen om avgifter för miljöfarliga batterier hänvisade departementschefen till den tidigare riksdagsbehandlingen och konstaterade att utskottet då hade ansett att pålagan rymdes inom ramen för avgiftsbegreppet enligt RF (prop. 1990/91:36 s. 10). Något yttrande från Lagrådet inhämtades inte. Avgifterna till Batterifonden har alltså ansetts i sin helhet vara belastande avgifter och inte skatter.

Bilskrotningsfonden

Genom den nu upphävda bilskrotningslagen (1975:343) (nr 464) infördes ett skrotningspremiesystem. Skrotningspremiesystemet finansierades genom avgifter som togs ut på nya bilar och belastade således produktionen och importen av nya bilar. De inbetalade skrotningsavgifterna tillfördes en särskild fond, den s.k. bilskrot- ningsfonden (6 § bilskrotningslagen). Ur fondmedlen kunde även kommunerna få bidrag för att ta bort övergivna bilvrak eller upplag av bilvrak. Vidare kunde verksamhet för materialåtervinning av

99

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

delar från bl.a. personbilar få bidrag ur fonden. Enligt 10 § bilskrot- ningslagen bestämdes bilskrotningsavgiftens storlek av regeringen. Av propositionen framgår att denna bestämmelse var avsedd som ett bemyndigande för regeringen att bestämma skrotningsavgiftens storlek (prop. 1975:32). Något yttrande från Lagrådet inhämtades inte. Även avgifterna till Bilskrotningsfonden har således konstitu- tionellt ansetts vara belastande avgifter och inte skatter.

Kommentar

Gemensamt för alla tre nu beskrivna fonder är som nämnts redan inledningsvis att det är innehavare, tillverkare, importörer m.fl. som åläggs att betala en avgift till en fond, från vilken det allmänna till- godogör sig ersättning för dess framtida utgifter för hantering av avfall m.m. De enskilda behöver alltså inte själva ordna med detta och slipper därigenom en kostnad. Det är rimligt att se detta som en motprestation. Vad som gör att man ändå kan känna en viss tve- kan för att fondavgifterna i sin helhet ska betraktas som avgifter och inte som punktskatter är att de används även för sådant som inte kan anses åligga tillverkare m.fl., nämligen forskning, informa- tion m.m. De belopp som utgår till sådana åtgärder torde dock vara försumbara i sammanhanget.

Enligt ESV hanteras ersättningar till statliga fonder oftast inte som avgifter i årsredovisningen för staten och inte heller enligt av- giftsförordningen8. Det kan nämnas att avgiftsintäkter från alla dessa tre fonder i statsbudgeten redovisas på en inkomsttitel under rubriken Intäkter som förs till fonder som finns under huvudrubri- ken Skatter m.m.

5.4.2 Sanktionsavgifter

Från de belastande avgifterna måste man skilja ut sanktionsavgif- terna som visserligen tas ut med stöd av föreskrifter enligt 8 kap. 3 § RF och kallas avgifter men som inte anses vara avgifter i RF:s mening. För dessa utgår inte någon motprestation. Det som ut- märker sanktionsavgifter är att de betalas till det allmänna och ut- gör en form av ekonomisk påföljd för överträdelse av särskilda författningsbestämmelser (prop. 1983/84:192 s. 9, se även s. 35) (se

8 A.a. s. 23

100

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

vidare avsnitt 2.5). Sanktionsavgiften påminner om böter. Sank- tionsavgifter kan dock till skillnad från straffrättsliga påföljder på- föras både fysiska och juridiska personer. Sanktionsavgifterna intar en mellanställning mellan ”egentliga” avgifter och brottspåföljder9.

Som exempel kan nämnas miljösanktionsavgiften (nr 471). Den avgiften ska betalas av en näringsidkare som vid bedrivandet av näringsverksamheten bl.a. åsidosätter föreskrifter som har medde- lats enligt miljöbalken, påbörjar en tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd eller åsidosätter tillstånd eller villkor enligt miljöbal- ken. Regeringen meddelar föreskrifter om de överträdelser för vilka miljösanktionsavgift ska betalas och om avgiftens storlek. Mark- nadsstörningsavgiften (nr 470) utgör ett annat exempel. Den är i sin uppbyggnad mycket lik en straffrättslig sanktion. Som ytterli- gare exempel kan nämnas särskilda avgifter enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instru- ment (nr 58), sanktionsavgifter enligt arbetsmiljölagen (1977:60) (nr 99 a), socialtjänstlagen (2001:453) (nr 99 c) och plan- och bygglagen (1987:10) (nr 99 d), överlastavgift (nr 99 b) och särskild avgift enligt 10 kap. 5–6a §§ radio- och TV-lagen (1996:844) (nr 429).

Även vissa försenings-, dröjsmåls- och påminnelseavgifter torde vara att betrakta som sanktionsavgifter. Det beror dock på vad de avser och hur de är reglerade. Förseningsavgifter som betalas av aktiebolag som inte har lämnat in sin årsredovisning i tid till Bolagsverket enligt årsredovisningslagen (1995:1554) (nr 311) torde vara att anse som en sanktionsavgift. Detsamma gäller för- seningsavgift enligt ellagen (1997:857) (nr 472) som är konstruerad på motsvarande sätt. Den betalas av företag som bedriver nätverk- samhet och som inte har lämnat in årsrapport och revisorsintyg. Enligt lagen (2003:113) om elcertifikat ska den som tidigare var kvotpliktig enligt lagen ge in en slutlig deklaration till tillsyns- myndigheten när kvotplikten upphör. Om sådan deklaration inte lämnas i rätt tid ska den deklarationsskyldige betala en för- seningsavgift (285). Dessa förseningsavgifter är samtliga reglerade i lag.

De förseningsavgifter till Mitthögskolan (nr 425, jfr 473) som avser t.ex. försenings-, krav- och påminnelseavgifter för böcker som har inlämnats för sent till biblioteket eller påminnelseavgifter på kundfaktura bör dock snarast vara att betrakta som frivilliga

9 Strömberg, s. 81 f., jfr även Holmberg, Stjernquist, s. 339 och Wiweka Warnling-Neerep, a.a., s. 85

101

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

avgifter. De utgör kostnader för något som den enskilde helt frivilligt har tagit i anspråk genom att låna böcker eller att köpa något mot faktura. I kartläggningen har ESV anmärkt att dessa intäkter borde ha bokförts som andra ersättningar enligt statsredo- visningen.

Riksrevisionen har ifrågasatt om Centrala studiestödsnämndens påminnelseavgifter (nr 415, jfr 474) vid försenad återbetalning av lån är en avgift i RF:s mening. Inga kostnader har beräknats för att hantera påminnelser. Avgiftsnivån är satt i förebyggande syfte för att förhindra för sena inbetalningar. Förseningsavgifter kan därför enligt Riksrevisionen snarare betraktas som en sanktion10. Påmin- nelseavgiften är dock bara en sida av ett i grunden gynnande11 regel- komplex som den enskilde tar i anspråk helt frivilligt. Den blir med ett sådant synsätt att betrakta som en frivillig avgift12.

Vissa sanktionsavgifter redovisas i statsbudgeten på inkomsttitel under rubriken Offentligrättsliga avgifter, medan andra redovisas på inkomsttitel under rubriken Böter m.m. Under rubriken Böter m.m. redovisas t.ex. konkurrensskadeavgift och överlastavgift (nr 99). Miljösanktionsavgift (nr 471) och de nyssnämnda för- seningsavgifterna enligt årsredovisningslagen (nr 311) redovisas i statsbudgeten på inkomsttitel under rubriken Offentligrättsliga avgifter.

5.4.3 Skade- och kompensationsavgifter

Bygdeavgift

Den som har tillstånd till vattenverksamhet ska enligt lagen (1982:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet be- tala en årlig bygdeavgift (nr 467). Avgiften fastställs av miljödom- stolen och uppbärs av länsstyrelsen. Bygdeavgiften ska användas dels för att förebygga eller minska sådana skador av vattenverk- samheten eller anläggningar för denna som inte har ersatts på annat sätt och för att gottgöra sådana skador, dels för att tillgodose all- männa ändamål för den bygd som berörs av vattenverksamheten eller anläggningar för denna (6 kap. 1 § lagen med särskilda be- stämmelser om vattenverksamhet). Särskilda kostnader för miljö- domstolen som är förenade med ärendets utredning och avgörande

10 RiR 2004:17 s. 21

11 Strömberg s. 162

12 Holmberg, Stjernquist, s. 335 f. och B. Broomé, C. Eklundh, StvT 1976 s. 39 f.

102

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

ska också betalas av avgiften (5 § tredje stycket förordningen [1998:928] om bygde- och fiskeavgifter).

En reglering av motsvarande karaktär finns i lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland (nr 466). Om byggande i vatten medför väsentlig ändring av vattenförhållandena eller eljest är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, kan enligt 3 kap. artikel 10 i bilagan för företaget bestämmas skyldighet att utge viss årlig avgift. Denna avgift ska användas till förebyggande eller minskande av skada eller olägenhet, som vållas genom företa- get och ej är av beskaffenhet att ersättning därför utgår, eller till gottgörelse för sådan skada eller olägenhet eller för tillgodoseende av annat ändamål beträffande den bygd som berörs av förslaget. Storleken av avgiften ska fastställas med skäligt beaktande å ena sidan av den fördel som vinns genom företaget och å andra sidan av den skada och olägenhet som uppkommer därav, men får inte sättas högre än två procent av den beräknade årliga nettonyttan av företa- get.

Allmän och särskild fiskeavgift

Miljödomstolen, länsstyrelsen eller tillsynsmyndigheten kan ålägga den som har tillstånd till vattenverksamhet att betala en särskild avgift (nr 468) för främjande av fisket i det vatten som berörs av vattenverksamheten eller inom något angränsande vattenområde. Avgiften kan fastställas som en engångsavgift eller som en årlig avgift (6 kap. 5 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverk- samhet). Avgiften betalas till Fiskeriverket. Fiskeriverket eller läns- styrelsen bestämmer hur särskilda avgifter för främjande av fisket ska användas (10 § första stycket förordningen om bygde- och fiskeavgifter).

Om vattenverksamhet eller anläggningar för denna kan antas skada fisket eller kommer att orsaka en inte obetydlig ändring i de naturliga vattenståndsförhållandena, ska den som har tillstånd till vattenverksamheten betala en årlig allmän fiskeavgift (nr 468) för främjande av fiske inom landet. Allmän fiskeavgift bestäms av miljödomstolen (6 kap. 6 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet). Avgiften betalas till Fiskeriverket. Allmän fiskeavgift används för att bekosta forskning och utveckling inom

103

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

fiskevården (10 § andra stycket förordningen om bygde- och fiske- avgifter).

Det kan finnas skäl att påpeka att de allmänna och särskilda fiskeavgifterna till sina uppbyggnad skiljer sig från den tidigare föreslagna fiskevårdsavgiften som av Lagrådet bedömdes rättsligt kunna betraktas som en avgift (jfr avsnitt 2.3.2).

Kommentar

Bygdeavgiften och fiskeavgifterna betalas av enskilda till det all- männa. Det utgår dock inte någon motprestation till den betalande. Avgifterna kommer inte heller den näringsgren som belastas med avgiften till del. Det är alltså inte heller fråga om några närings- reglerande avgifter. Avgifterna förutsätter inte att man har brutit mot någon föreskrift. Det är alltså inte heller fråga om sank- tionsavgifter. Avgifterna utgår inte på grund av någon skadestånds- grundande handling eller inträffad skada (däremot risk för skada i fråga om fiskeavgifterna) utan ska kompensera för en allmänt negativ påverkan. Det är därför inte heller riktigt att betrakta dessa avgifter som skadestånd. Liksom för flera statliga fonder är syftet att genom avgiftsfinansieringen möjliggöra att negativa skade- verkningar åtgärdas.

Såväl bygde- som den allmänna fiskeavgiften tas ut efter avgifts- enheter och avgiftsklasser som framgår av lagen. De aktuella avgif- terna används för ändamål som typiskt sett är skattefinansierade. Det ligger nära till hands att tänka sig en alternativ ordning med en skatt för den som bedriver vattenverksamhet och att staten sedan lämnar bidrag till de områden som påverkas av vattenverksamheten. De nu ifrågavarande penningprestationerna står därför skatterna nära och har av riksdagen i konstitutionellt hänseende behandlats som sådana.

Miljöavgiften på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion (nr 469) som i kartläggningen också tagits upp under rubriken Skade- och kompensationsavgifter torde vara att hänföra till kate- gorin näringsreglerande avgifter (se avsnitt 2.3.2 och 5.3.4).

104

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

5.4.4 Arbetslöshetskassornas finansieringsavgifter

Arbetslöshetsförsäkringen kompenserar för viss del av inkomst- bortfallet vid arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen består enligt 4 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring av två delar: en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring.

Ersättning från grundförsäkringen betalas ut till den som inte är medlem i någon arbetslöshetskassa eller inte har varit medlem till- räckligt länge, men som uppfyller ett arbetsvillkor. Ersättning en- ligt grundförsäkringen är inte baserad på tidigare förvärvsinkomst utan utgår i form av ett grundbelopp som regeringen fastställer.

Ersättning från den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen be- talas ut till den som är medlem i en arbetslöshetskassa och uppfyl- ler medlems- och arbetsvillkor i form av dagpenning. Storleken på dagpenning enligt inkomstbortfallsförsäkringen beror på den in- komst den arbetslöse hade innan han blev arbetslös.

En arbetslöshetskassa ska enligt 41 § lagen (1997:239) om ar- betslöshetskassor ta ut medlemsavgifter som i förening med andra inkomster får antas täcka kassans förvaltningskostnader, betalning av finansieringsavgift och förhöjd finansieringsavgift samt övriga utgifter.

Arbetslöshetskassorna är enligt 48 § lagen om arbetslöshetskas- sor skyldiga att betala så kallade finansieringsavgifter och förhöjda finansieringsavgifter till staten för att bekosta en del av de statliga utgifterna för arbetslöshetsersättningen. Beräkningsgrunderna för dessa avgifter framgår av lagen.

Finansieringsavgiften motsvarar 131 procent av den genom- snittliga dagpenningen i respektive kassa. Den förhöjda finansie- ringsavgiften är differentierad så att kassornas relativa utbetalning per medlem får genomslag i den förhöjda finansieringsavgiften. Den ska dock inte vara mer än 300 kr per icke arbetslös medlem och månad (prop. 2006/07:15 s. 32).

Avgifterna får tillsammans högst motsvara vad kassan har ut- betalat i dagpenning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. Genom denna begränsningsregel undviks risken för att insatsen för en arbetslöshetskassa blir större än utfallet, vilket enligt Lagrådet hade inneburit att finansieringssystemet också innehållit en beskatt- ningsdel (prop. 2006/07:15 s. 67−70).

I gengäld har arbetslöshetskassorna enligt 93 § samma lag rätt till statsbidrag för den ersättning som betalas ut i ersättning till arbetslösa medlemmar. Åren 2005 motsvarade statsbidraget cirka

105

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

90 procent av ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen (prop. 2006/07:15 s. 29). Efter införandet av den nya förhöjda finansie- ringsavgiften den 1 januari 2007 är dock den andel som finansieras genom statsbidrag betydligt lägre.

Finansieringsavgifterna tas i kartläggningen upp under rubriken Övriga avgifter/ersättningar (nr 480). De redovisas på inkomsttitel under rubriken Offentligrättsliga avgifter i statsbudgeten. I årsre- dovisningen för staten redovisas de dock i kategorin Andra ersätt- ningar och inte som offentligrättslig avgift.

Att en arbetslöshetskassa är berättigad till bidrag genom att betala en finansieringsavgift är snarare ett led i en fördelnings- politik än att se som en motprestation. Arbetslöshetsförsäkringen utgör som helhet ett i förhållande till enskild gynnande transfere- ringssystem. Systemet åstadkommer att medel tillskjuts till arbets- löshetskassorna. Det är svårt att se finansieringsavgifterna vare sig som skatt eller belastande avgift. De är en av komponenterna i ett statsbidragssystem och innebär inte att kassorna slutligt drabbas av någon pålaga.

5.4.5 Avgifter som erläggs av det allmänna

Föreskrifter om avgifter som enbart innebär ett åliggande för någon annan än en enskild, t.ex. en kommun eller en myndighet, omfattas inte av 8 kap. 3 § RF och utgör således inte en belastande avgift.

Det förekommer emellertid att inkomster från avgifter som erläggs av det allmänna redovisas som belastande avgifter i stats- budgeten.

Avgifter i statens internbank

Riksgäldskontorets inkomster från avgifter i statens internbank (nr 114) redovisas på inkomsttitel under rubriken Offentligrätts- liga avgifter och budgeteras i regleringsbrevet för budgetåret 2007 såsom inkomster från avgifter i offentligrättslig verksamhet (Fi2005/1477 [delvis]). Avdelningen statens internbank erbjuder statliga myndigheter lån och placeringsmöjligheter utan att subven- tionera myndigheterna och svarar för det statliga betalnings-

106

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

systemet. I kartläggningen har ESV anmärkt att denna avgift inte är någon offentligrättslig avgift.

Ersättning för undersökningar i utredningar av faderskap och rättsintyg

I kartläggningen ingår också den ersättning som socialnämnderna betalar till Rättsmedicinalverket för undersökningar i utredningar av faderskap (nr 259). Denna ersättning erläggs av det allmänna och omfattas därför inte av 8 kap. 3 § RF.

Om en undersökning enligt lagen (1958:642) om blodunder- sökning m.m. vid utredning av faderskap inte har utförts på an- modan av en socialnämnd utan på grund av domstols förordnande ska kostnaden också betalas av allmänna medel och betalningen omfattas därför inte heller i detta fall av 8 kap. 3 § RF.

I kartläggningen tas också upp den ersättning som myndigheter som har beslutat att inhämta rättsintyg betalar till Rättsmedicinal- verket (nr 260). Eftersom denna ersättning således ska betalas av det allmänna omfattas den inte heller av 8 kap. 3 § RF. I kartlägg- ningen har det också anmärkts att ersättningen är inomstatlig.

För Rättsmedicinalverkets del hanteras dock ersättningarna för undersökningar i utredningar av faderskap och rättsintyg på olika sätt. Verkets inkomster som hänför sig till undersökningar i faderskapsutredningar, som betalas av socialnämnd, budgeteras i regleringsbrevet för budgetåret 2007 som inkomster från avgifts- belagd offentligrättslig verksamhet medan inkomsterna för rätts- intyg, som betalas av de brottsutredande myndigheterna, bud- geteras som uppdragsverksamhet.

Ersättning för bevakning av Riksbankens penningtransporter

Kartläggningen omfattar även sådan ersättning som utgår för polis- bevakning av värdetransporter som sker på uppdrag av Riksbanken (nr 240). Ersättningen betalas av Riksbanken och omfattas således inte av 8 kap. 3 § RF. ESV har i kartläggningen konstaterat att er- sättningen är inomstatlig.

107

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

5.4.6 Garantiavgifter

De s.k. garantiavgifterna tas ut för kreditgarantier och utställnings- garantier. En kreditgaranti kan sägas motsvara ett statligt borgens- åtagande, medan en utställningsgaranti motsvarar en statlig försäk- ring.

Garantiavgifter för kreditgarantier

Enligt 14 och 15 §§ lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetla- gen) får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksda- gen bestämmer. En avgift ska tas ut som motsvarar statens ekono- miska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat (nr 113, 115, 247 och 441). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om avgiften stor- lek.

Avgifterna ska täcka förväntade förluster på garantierna. Garantiverksamheten blir på så sätt självfinansierad på lång sikt. Staten har garantiåtaganden i form av insättningsgaranti och investerarskydd, garantier om tillförsel av kapital, exportgarantier och u-kreditgarantier, andra slags kreditgarantier samt pensions- garantier (skr. 2006/07:101 s. 173).

Garantisystem som medger t.ex. exportgarantier, u-kredit- garantier och kreditgarantier för lån för bostadsbyggande är gyn- nande för den enskilde. Ingen är tvingad att ta garantimöjligheterna i anspråk och staten har inte något monopol på att ställa ut garan- tier. De avgifter som låntagaren ska betala för att komma i åtnju- tande av garantin kan – till skillnad från avgifterna för den statliga insättningsgarantin (se avsnitt 5.3.4) – inte betraktas som belas- tande avgifter. I förhållande till den enskilde krävs således inte någon reglering i lag. En annan sak är att det är riksdagen som beviljar anslag till de medel som behövs när garantierna måste infrias. Regeringen kan alltså inte åta sig att utställa garantier utan att ha förankrat det hos riksdagen. Riksdagen har visserligen i 15 § budgetlagen lämnat ett bemyndigande för regeringen att bestämma avgifterna, vilket leder tankarna till att det är fråga om en be- lastande avgift. Detta kan dock inte anses vara något bemyndigande med stöd av 8 kap. 3 § RF.

108

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

Utställningsgarantier

En utställningsgaranti (nr 433) kan sägas motsvara en statlig för- säkring. Enligt 1 § förordningen (1998:200) om statliga utställ- ningsgarantier kan den som anordnar en tillfällig utställning i Sverige få en statlig garanti som täcker skada på eller förlust av föremål. Också systemet med försäkringsliknande utställnings- garantier är således gynnande. För att försäkringstagaren ska få del av försäkringen följer att denne måste betala en avgift som mot- svarar risken och statens kostnader. Den som anordnar utställ- ningen kan också välja att teckna en annan försäkring. Avgiften för utställningsgarantin måste vara att betrakta som en frivillig avgift.

5.4.7 Avgifter till Affärsverket svenska kraftnät

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) förvaltar och dri- ver det av staten ägda stamnätet, som utgör stommen i det svenska elnätet13.

Avgifterna till Svenska kraftnät har på senare tid varit föremål för regeringens och riksdagens överväganden (jfr även avsnitt 4.2).

Riksrevisionen påpekade vid sin granskning att ESV tidigare hade klassificerat Svenska kraftnäts nättariffer och balansersätt- ningar (nr 481 och 482) som tvingande, men att dessa avgifter i ESV:s publikation Avgifter 2003 inte längre klassificerades som tvingande utan som intäkter i uppdragsverksamhet. Enligt Riks- revisionen hade ESV gjort ändringen efter kontakter med Svenska kraftnät14.

Riksrevisionen pekade också på att Svenska kraftnät 2003 hade bemyndigats att ta ut två nya avgifter: dels avgiften för registrering av överlåtelse av elcertifikat, dels avgiften för att utfärda s.k. ur- sprungsgarantier till producenter som producerar förnybar el. Trots att dessa avgifter enligt förarbetena var belastande redovisa- des de som intäkter i uppdragsverksamhet15.

Riksrevisionen föreslog att regeringen skulle pröva om Svenska kraftnäts nätavgifter och balansersättningar är tvingande eller ej och återkomma till riksdagen med ett förtydligande. Riksrevisionen föreslog också att Svenska kraftnäts avgifter för elcertifikat och

13 RiR 2004:17 s. 27

14 A.a. s. 27 f.

15 A.a. s. 28 f.

109

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter? SOU 2007:96

ursprungsgarantier borde redovisas som tvingande (förs. 2004/05:RRS8 s. 5 f.).

I förarbetena behandlades avgifterna för elcertifikat och

ursprungsgarantier	som belastande avgifter (prop. 2002/03:40
s. 188 f. och prop.	2002/03:85). Vad gäller förslaget till lagen

(2003:437) om ursprungsgarantier anförde Lagrådet att en avgift av denna karaktär torde vara att betrakta som en sådan avgift av tvångskaraktär som i princip ska beslutas av riksdagen; riksdagen kan dock med stöd av 8 kap. 9 § RF bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter. För att det klart skulle framgå att det var fråga om en beslutanderätt för regeringen som var grundad på en delegation från riksdagen föreslog Lagrådet en omformulering av bemyndigandet (prop. 2002/03:85 s. 98). Regeringen följde Lag- rådets förslag (prop. 2002/03:85).

I 2005 års budgetproposition ställde sig regeringen bakom Riks- revisionens bedömning att Svenska kraftnäts avgifter för elcertifi- kat och ursprungsgarantier borde redovisas som tvingande och föreslog samtidigt att regeringen skulle bemyndigas att låta Svenska kraftnät disponera dessa avgifter. Regeringen anförde:

Enligt systemet med elcertifikat är i princip alla elanvändare skyldiga att förvärva elcertifikat. Svenska kraftnät svarar för kontoföring och registrering av elcertifikat. Eftersom systemet är tvingande innefattar det myndighetsutövning. De avgifter som Svenska kraftnät tar ut för kontohållning respektive registrering av överlåtelser av elcertifikat bör därmed betraktas som offentligrättsliga. Eftersom Svenska kraftnät har ett författningsmässigt monopol på kontohanteringen borde avgifterna dessutom betraktas som tvingande.

Enligt lagen (2003:437) om ursprungsgarantier avseende förnybar el har elproducenter under vissa förutsättningar rätt att få en ursprungs- garanti avseende den el de producerar. Garantier utfärdas av Svenska kraftnät på ansökan av producenten. Avgiften, som inte överstiger Svenska kraftnäts kostnader för utfärdandet, har fastställts av reger- ingen i 5 § förordningen (2003:587) om ursprungsgarantier avseende förnybar el. Utfärdandet av ursprungsgarantier innefattar myndighets- utövning då de endast får utfärdas under vissa förutsättningar som är angivna i lagen. Avgiften måste därför enligt regeringen betraktas som en offentligrättslig avgift. Detta stöds också av att den beslutas av regeringen och av att den inte överstiger Svenska kraftnäts kostnader för utfärdandet. Ingen är skyldig att skaffa ursprungsgarantier av det slag som fastställts i lagen om ursprungsgarantier, men den som vill ha sådana garantier är tvungen att vända sig till Svenska kraftnät. Därför kan avgiften, enligt regeringen, betraktas som tvingande (prop. 2004/05:1 UO21 s. 97).

110

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

I 2005 års budgetproposition gjorde regeringen också bedöm- ningen att de nätavgifter och balansersättningar som Svenska kraft- nät tar ut inte är offentligrättsliga avgifter utan intäkter i uppdrags- verksamhet. Dessa intäkter borde därför även fortsättningsvis redovisas som uppdragsverksamhet. Som skäl för detta anfördes bl.a. att eftersom nätverksamhet är en kommersiell verksamhet förutsätts den gå med vinst, dvs. intäkterna överstiger Svenska kraftnäts kostnader för att bedriva verksamheten. Svenska kraftnät har heller inte något författningsmässigt monopol att bedriva nät- verksamhet. Balansersättningarna regleras i avtal som ingås på kommersiella grunder. Dessa ersättningar kunde därför enligt regeringen inte betraktas som offentligrättsliga avgifter utan var intäkter i uppdragsverksamhet (prop. 2004/05:1 UO21 s. 96 f.).

Utskottet noterade regeringens bedömning att de nätavgifter och balansersättingar som Svenska kraftnät tar ut inte är offentlig- rättsliga avgifter utan intäkter i kommersiell verksamhet (bet. 2004/05:NU3 s. 75 och rskr. 2004/05:120).

Genom uttalandena i 2005 års budgetproposition som behand- lats av riksdagen är det klart att riksdagen och regeringen anser att avgifterna för elcertifikat och ursprungsgarantier (nr 262 och 263) är belastande avgifter, medan de nätavgifter och balansersättningar (nr 481 och 482) som tas ut utgör frivilliga avgifter.

5.4.8 Avgifter till Luftfartsverket

För de tjänster av olika slag som Luftfartverket tillhandahåller tar verket ut avgifter. Avgifter som avser verksamhet som är en förut- sättning för att flygtrafik ska kunna bedrivas benämns trafikavgif- ter16.

Trafikavgifterna består av olika avgifter, bl.a. startavgift, buller- avgift och undervägsavgift17. Av trafikavgifterna är det bara under- vägsavgiften som alla flygbolag som trafikerar svenskt luftrum måste betala. Övriga trafikavgifter tar Luftfartsverket endast ut om flygplanen landar på någon av Luftfartsverkets flygplatser. De icke statliga flygplatserna bestämmer själva sina avgifter18.

Luftfartsverkets trafikavgifter tas ut med stöd av bemyndigan- det i 6 kap. 13 § luftfartslagen (1957:297) första och andra stycke-

16 SOU 1990:55, Flygplats 2000 – De svenska flygplatserna i framtiden, s. 79

17 RiR 2004:17 s. 25

18 Jfr även SOU 1990:55, Flygplats 2000 – De svenska flygplatserna i framtiden, s. 82

111

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

na. Enligt bestämmelserna i paragrafens första stycket får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter om avgifter för användning av allmänna flygplatser eller andra allmänna anläggningar eller tjänster för luftfarten. I den om- fattning som följer av 1981 års multilaterala överenskommelse om undervägsavgifter ska Europeiska organisationen för säkrare flyg- trafiktjänst (Eurocontrol) meddela föreskrifter om, påföra och driva in undervägsavgifter.

Riksrevisionen påpekade vid sin granskning att ESV tidigare hade klassificerat avgiftsintäkterna från Luftfartsverkets trafikav- gifter (nr 336–339) som tvingande, men att dessa avgifter i ESV:s publikation Avgifter 2003 inte längre klassificerades som tvingande utan som intäkter i uppdragsverksamhet. ESV hade gjort ändringen med anledning av att Luftfartsverket i underlaget till ESV:s rapport hade definierat avgifterna som avgifter i uppdragsverksamhet19. Skälet till Luftfartsverkets ändring var i sin tur att Luftfartsverket inte ville att verksamheten ska betraktas som myndighetsutövning, vilket i så fall skulle medföra att verket inte har rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt. Vid sammanställningen av Årsredo- visning för staten 2003 utgick regeringen från ESV:s avgiftsrapport. Inte heller i Årsredovisning för staten definierades trafikavgifterna således som belastande avgifter. Året därefter redovisade Luftfarts- verket åter större delen av sina intäkter som belastande avgifter (jfr avsnitt 4.2).

Riksrevisionen konstaterade att i de fall flygbolag kan välja mel- lan att trafikera Luftsfartsverkets flygplatser eller närbelägna flyg- platser kan det sägas råda viss konkurrens. Ett plan som landar på Arlanda kan således betala andra avgifter än ett plan som landar på en icke statlig flygplats i Stockholmsregionen. Riksrevisionen kon- staterade dock att på de flesta ställen finns det dock inga konkurre- rande flygplatser till Luftfartsverkets flygplatser inom rimliga av- stånd20.

Riksrevisionen kunde inte finna annat än att Luftfartsverkets trafikavgifter är tvingande21. Som skäl för sin bedömning anförde Riksrevisionen att riksdagen i omgångar har bemyndigat först regeringen och därefter, via regeringen, även Luftfartsverket att föreskriva om trafikavgifterna. Riksrevisionen påpekade att reger- ingen uttryckligen har uttalat att undervägsavgifterna är tvingande.

19 RiR 2004:17 s. 26

20 RiR 2004:17 s. 25 f.

21 RiR 2004:17 s. 27

112

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

Riksrevisionen föreslog därför att Luftfartsverkets trafikavgifter borde redovisas som tvingande (förs. 2004/05:RRS8 s. 6).

Som framgår av avsnitt 1.2 påpekade finansutskottet att reger- ingen förberedde en översyn av statens avgifter och fann för tillfäl- let inte skäl att begära att regeringen skulle vidta ytterligare åtgär- der (bet. 2004/05:FiU30 s. 13 ff., rskr. 2004/05:227).

Redan vid tillkomsten av luftfartslagen (1957:297) innehöll 6 kap. 13 § ett avgiftsbemyndigande: För begagnande av allmän flygplats eller annan anläggning för luftfarten, som är upplåten till allmänt bruk, må avgift uppbäras enligt grunder som bestämmas av Konungen. År 1976 ändrades bemyndigandet till att avse reger- ingen i stället för konungen (lagen [1976:11] om ändring i luft- fartslagen [1957:297]). Genom lagen (1989:997) om ändring i luftfartslagen ändrades bemyndigandet på nytt till att avse reger- ingen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Genom en lagändring (lagen [1994:2086] om ändring i luft- fartslagen [1957:297]) som trädde i kraft den 1 januari 2007 inför- des ett nytt andra stycke i bestämmelsen i 6 kap. 13 § som överlät rätten att meddela föreskrifter om, påföra och driva in undervägs- avgifter till Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol) i den omfattning som följde av 1981 års multilaterala överenskommelse om undervägsavgifter. I det sammanhanget ut- talade regeringen att det var fråga om sådana avgifter som om- fattades av 8 kap. 3 § RF (prop. 1993/94:104 s. 36). Genom ytterli- gare en lagändring (lagen [2004:669] om ändring i luftfartslagen [1957:297]), som ännu inte har trätt i kraft, har det andra stycket justerats eftersom 1981 års multilaterala överenskommelse ska upphöra att gälla och ersättas av bilaga IV till den reviderade inter- nationella Eurocontrolkonventionen. Därutöver har genom åren en språklig omarbetning gjorts av bestämmelsen genom lagen (1986:166) om ändring i luftfartlagen (1957:297). I det samman- hanget berördes dock inte trafikavgifternas karaktär som sådana.

Man kan – som Riksrevisionen gjort – konstatera att riksdagen har bemyndigat regeringen eller den myndighet regeringen be- stämmer att meddela föreskrifter om avgifter på detta område.

Beträffande undervägsavgifterna har regeringen också uttryck- ligen angett att de omfattas av 8 kap. 3 § RF. De tas också ut av alla flygbolag som trafikerar svenskt luftrum och skiljer sig på så sätt från övriga trafikavgifter.

Övriga trafikavgifter tas dock bara ut om flygplanen landar på någon av Luftfartsverkets flygplatser. Luftfartsverket är inte

113

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

ensamt om att driva flygplatser och den som utnyttjar en flygplats får en tjänst. Detta talar för att det är fråga om frivilliga avgifter. Trafikavgifterna fanns även innan luftfartstrafiken avreglerades i början av 1990-talet. Det förefaller dock som riksdagens avgifts- bemyndigande beträffande de övriga trafikavgifterna inte uttryck- ligen har prövats sedan avregleringen av lufttrafiken påbörjades.

5.4.9 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

De patientavgifter vid tandläkarutbildningen vid Karolinska insti- tutet och Malmö högskola som finns med i kartläggningen (nr 422 och 424) måste vara att bedöma som frivilliga avgifter.

Dessa avgifter redovisas emellertid på inkomsttitel under rubri- ken Offentligrättsliga avgifter i statsbudgeten.

5.4.10 Jordbrukstullar och sockeravgifter

Vid import av jordbruksprodukter och socker från länder utanför EU tas särskilda tullar ut. Dessa är bestämda med utgångspunkt från EU:s jordbrukspolitik. Omkring tre fjärdedelar av inkomst- erna tillfaller EU:s gemensamma budget, medan resten är avsedda att användas till medlemslandets administrationskostnader för tull- uppbörden22. De i kartläggningen upptagna särskilda jordbruks- tullar och sockeravgifter (nr 202) utgör således tull och inte belas- tande avgifter. Inkomsterna redovisas i statsbudgeten på inkomst- titel under rubriken Skatt på import.

5.4.11 Vägavgifter

Vägavgift (nr 483) betalas för motorfordon eller ledad motorfor- donskombination med totalvikt på minst 12 ton om fordonet är avsett uteslutande för transport på väg. Vägavgiften differentieras beroende på motorns avgasutsläpp. Beloppen anges i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon i euro, men om- räknas till svenska kronor för varje kalenderår. Vägavgiftens storlek är således reglerad i lag. I 23 § finns ett bemyndigande men det kan inte uppfattas som ett reellt bemyndigande utan är en information

22 ESV, Staten, EU och pengarna (ESV 2006:17), s. 10

114

SOU 2007:96

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

om att regeringen fastställer de omräknade belopp som ska tas ut under påföljande kalenderår, dvs. meddelar verkställighetsföre- skrifter. Vägavgiftssystemet har i övrigt anpassats till fordons- skattesystemet. Vägavgifterna har av riksdagen i statsbudgeten omklassificerats till skatter (prop. 2000/2001:1 s. 132 och 133, se avsnitt 4.4). Intäkterna från vägavgifterna redovisas under inkomst- titel för skatter.

5.4.12 Återbetalning av lån

Kartläggningen upptar också några poster som avser återbetalning av lån (nr 81, 100 och 104). Återbetalningar av beviljade lån utgör inte avgifter enligt 8 kap. 3 § RF.

Uppläggnings- och aviseringsavgifter (som nämns under nr 81) är dock bara en sida av ett i grunden gynnande23 regelkomplex som tas i anspråk på frivillig väg. Dessa avgifter är således att anse som frivilliga avgifter.

5.5 Marknadskonkurrens föreligger inte vid uttag av belastande avgifter

Av utredningens direktiv framgår att kartläggningen ska innefatta en bedömning av om en belastande avgift tas ut i en verksamhet som är konkurrensutsatt. ESV har i sin genomgång gjort en marke- ring vid de avgifter där frågan om konkurrens kan vara relevant att ta upp till bedömning. (nr 170, 239, 240, 270, 300, 330, 340–342, 387–401, 412, 415, 422–424, 433, 460 och 461).

Sammanlagt är dessa fall förhållandevis få och en närmare analys ger vid handen att det inte finns någon belastande avgift om vilken det entydigt kan sägas att den tas ut i konkurrens med andra aktö- rer. Att besluta om belastande avgifter innebär myndighetsutöv- ning. Det är endast den som av det allmänna tillagts en sådan befo- genhet som kan utöva den.

En fråga som uppmärksammats i sammanhanget är att den enskilde i vissa fall kan sägas ha en viss valmöjlighet mellan ett svenskt system och ett internationellt. Registrering av varumärken är ett exempel på detta. En näringsidkare kan enligt varumärkes- lagen (1960:644) få sitt varumärke registrerat i det svenska varu-

23 Strömberg s. 162

115

Vad visar kartläggningen av belastande avgifter?

SOU 2007:96

märkesregistret och får då ensamrätt i Sverige till varumärket. När- ingsidkaren kan i stället välja att hos byrån för harmonisering av den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), OHIM, ansöka om registrering av sitt varumärke som ett gemenskaps- varumärke enligt Rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemen- skapsvarumärken. En sådan registrering gäller inom hela Europeiska unionen, alltså även i Sverige. Båda registrerings- förfarandena är avgiftsbelagda. De två systemen kan i någon mån sägas konkurrera med varandra. Tillstånden gäller dock inte samma sak eftersom det ena gäller i hela EU och i båda fallen har de enskilda att genomgå prövning av ett offentligrättsligt organ i enlighet med ett fastställt regelverk. I Sverige har båda dock samma skyddsvärde. Verksamheterna kan knappast sägas bedrivas i kon- kurrens på en marknad men väl mellan offentligrättsliga organ.

Vidare finns, bland de avgifter som ESV i sin kartläggning mar- kerat utifrån konkurrensaspekten, avgifter som snarare torde vara frivilliga avgifter även om de redovisats som belastande. Det gäller t.ex. de patientavgifter som tas ut vid tandläkarutbildningar och avgifter för statliga utställningsgarantier. I avsnitt 5.4.8 behandlas Luftfartsverkets avgifter och det kan konstateras att detta också gäller landnings/startavgifterna, även om ESV i sin kartläggning inte markerat dem utifrån konkurrensaspekten.

Vissa av de markerade avgifterna erläggs bara myndigheter emellan och faller sålunda inte under 8 kap. 3 § RF.

116

6 Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

6.1 Uppdraget i denna del

I mitt uppdrag ingår att överväga vilka principer som ska gälla när en avgift ska redovisas mot inkomsttitel respektive netto mot anslag eller utanför statsbudgeten. Jag ska väga in å ena sidan vad riksdagen uttalat om redovisning mot inkomsttitel som huvudprin- cip och å andra sidan de behov av en effektiv styrning av myndig- heter som har gjort sig alltmer gällande och som kan motivera spe- cialdestination av avgiftsinkomsterna. Jag ska i sammanhanget be- döma om det finns behov av ändringar i budgetlagen eller i någon annan särskild lag. Jag ska även beskriva vilka konsekvenser de åt- gärder som föreslås får för statsbudgeten.

Som har redovisats under avsnitt 3.3.1 har riksdagen vid ett flertal tillfällen betonat att bruttoredovisning ska vara huvudprinci- pen. Detta framgår också av budgetlagen. Det har också framförts att detta ska vara det normala i verksamhet som helt eller delvis finansieras med belastande avgifter. Kartläggningen visar dock att ett mycket stort antal belastande avgifter disponeras av myndighe- terna. Likaså visar redogörelsen i avsnitt 4.3 att avgiftsinkomsterna till alldeles övervägande del härrör från avgifter som disponeras av myndigheterna. Sett till samtliga avgiftsinkomster disponerar myn- digheterna 93 procent av dessa. Ser man enbart till inkomster från belastande avgifter disponerar myndigheterna omkring 80 procent, dvs. endast 20 procent av de belastande avgiftsinkomsterna redovi- sas mot inkomsttitel på statsbudgeten, trots att detta beskrivs som huvudprincipen.

117

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

SOU 2007:96

6.2 För- och nackdelar med specialdestination

Riksdagen har som skäl för sitt ställningstagande att huvudprinci- pen bör vara bruttoredovisning angivit bl.a. risken för att de delar av den statliga verksamheten som inte redovisas över statsbudgeten inte kommer att tas upp till prövning i samband med budget- behandlingen på samma sätt som den övriga verksamheten. Vidare anses värdet av att fastställa utgiftsramar minska om vissa utgifter inte omfattas av dem, vilket ansetts vara särskilt olyckligt mot bak- grund av den styrande roll utgiftsramarna har fått i den nya budget- processen. Möjligheten att kontrollera och följa utgiftsutveck- lingen anses också minska. Riksdagen har vidare påtalat att det underlättar för den att få en klar uppfattning av den statliga verk- samheten om statsbudgeten redovisar en mer fullständig bild av inkomster och utgifter (bet. 1997/98:FiU01). Det har också fram- hållits att avsteg från bruttoredovisningsprincipen bör göras restriktivt och att det är önskvärt att regeringen framgent motiv- erar sådana undantag på ett tydligare sätt än vad som hade gjorts i det aktuella fallet (2004/05:FiU1y).

I direktiven till utredningen har som ett skäl för specialdestina- tion av avgiftsinkomsterna anförts behovet av en mer effektiv styr- ning av myndigheterna.

I sammanhanget är det av intresse att konstatera att utveck- lingen generellt sett har gått mot styrning på en mer övergripande nivå. Mål- och resultatstyrning började införas på 1990-talet. An- slagen har sålunda blivit ramanslag inom vilka myndigheterna själva beslutar hur verksamheten ska genomföras. Utgångspunkten är att en verksamhet bedrivs mer effektivt om den som dagligen handhar den också kan väga olika lösningar mot varandra och fatta de beslut som krävs för detta. Detta rimmar väl med vad som sägs i budget- lagen om att hög effektivitet ska eftersträvas i statens verksamhet.

Att riksdagen specialdestinerar avgifterna för en viss verksamhet och därmed överlåter närmare beräkningar av intäkternas storlek och verksamhetens omfattning till regeringen är ett led i utveck- lingen mot styrning på en mer övergripande nivå.

Det bör framhållas att det för att uppnå hög effektivitet är vik- tigt att det finns möjligheter att på ett bra sätt kunna anpassa verk- samheten till efterfrågan eller annat som sker i olika omfattning olika år. Detta aktualiseras t.ex. då en myndighet gör större upp- handlingar med några års mellanrum. Det kan också vara så att efterfrågan på en statlig tjänst varierar mellan åren. Vissa år är det

118

SOU 2007:96

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

t.ex. extra stora årskullar som tar eller förnyar sina körkort. Om en myndighet får disponera avgiftsinkomsterna har den möjlighet att föra över- eller underskott mellan åren. Den får således möjlighet att direkt anpassa verksamheten efter omständigheterna vilket är gynnsamt för såväl servicegrad som resursutnyttjande. Utgångs- punkten för myndigheten är att full kostnadstäckning ska nås över tiden.

I de fall efterfrågan ökar eller minskar under året eller om det inte går att på förhand beräkna hur stor efterfrågan blir kan det också vara lättare för en myndighet att snabbt anpassa verksamhe- ten till efterfrågan om den själv disponerar inkomsterna. Det bör dock påpekas att såvitt gäller utvecklingen inom ett budgetår är skillnaderna mellan specialdestinering och anslag vad gäller flexibi- litet beroende av graden av avgränsning vid anslagstilldelningen. Det innebär att flexibiliteten i det fallet beror på om myndigheten inom ramen för ett stort anslag har möjlighet att utföra olika verk- samheter eller om anslaget eller en anslagspost bara avser den aktu- ella verksamheten. Hur stora skillnaderna är beror också på villko- ren för anslagssparande och anslagskredit.

Att myndigheten disponerar avgiftsintäkterna underlättar också anpassningar i verksamheten till variationer i efterfrågan även ut- ifrån enskildas olika behov. På en del områden finns efterfrågan på högre servicegrad när det gäller den avgiftsbelagda verksamheten. För att möta detta har myndigheterna i vissa fall utvecklat verk- samheten och med högre avgifter finansierat de tillkommande kostnaderna. Olika avgiftsnivåer kan således användas för att möta olika efterfrågan och ibland för att styra efterfrågan så att myndig- heternas resurser kan användas så effektivt som möjligt. Avgifts- nivåer kan då användas i prisdifferentierande syfte. Därmed sprids efterfrågan jämnare över tiden. Exempelvis låter Tullverket sina förrättningsavgifter variera beroende på tid och plats för klarering.

I de flesta fall blir sambandet mellan avgiftsintäkterna och kost- nader i den berörda verksamheten tydligare om det finns krav på särredovisning. Det kan också innebära bättre överensstämmelse mellan intäkter och kostnader i verksamheten. Är redovisningen outvecklad är det däremot svårt att följa kostnadsutvecklingen och exempelvis svårt att kontrollera att avgiftsintäkterna inte klart överstiger kostnaderna.

En nackdel med specialdestinering är naturligtvis att redovis- ningen över statsbudgeten minskar. Riksdagen får alltså svårare att kontrollera en verksamhet. Det blir t.ex. svårare att på ett bra sätt

119

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

SOU 2007:96

följa upp de bemyndiganden riksdagen lämnat rörande de belas- tande avgifterna. Uppföljningen är viktig eftersom verksamheter på olika områden annars kan växa sig större än riksdagen avsett. Likaså behöver kostnadsutvecklingen och utvecklingen av över- eller un- derskott kunna följas. Med hjälp av en sådan redovisning kan riks- dagen försäkra sig om att avgiftsintäkterna inte klart överstiger kostnaderna och att avgifterna inte används till något annat än vad de är avsedda för.

Vid den hearing som utredningen genomförde med några in- bjudna myndigheter (se avsnitt 1.3) bekräftades vad som nu fram- förts. Nästan samtliga myndigheter förordade att de själva ska få disponera avgiftsintäkterna. Framför allt pekade de på fördelarna med den större flexibiliteten och att förändringar i efterfrågan kan mötas på ett enkelt sätt. Samtidigt underströks vikten av transpa- rent redovisning samt bra uppföljning och kontroll.

6.3 Bruttoredovisning är numera inte huvudprincip

Utredningens förslag: Regeringen bör föreslå riksdagen att nya riktlinjer läggs fast för när specialdestinering ska ske. Av rikt- linjerna bör framgå vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att regeringen eller en myndighet ska få disponera intäkterna.

Som framgått av föregående avsnitt finns det mycket som talar för att effektiviteten i den statliga verksamheten och möjligheten att på ett bra sätt möta efterfrågan främjas av att avgiftsintäkter special- destineras och därmed disponeras av myndigheterna. Min bedöm- ning är att fördelarna rörande effektiviteten i verksamheten inom de flesta områden talar för specialdestinering av avgiftsintäkter.

Det kan dock finnas anledning att ha något olika synsätt bero- ende på vilken avgiftskategori det är fråga om. De olika skälen för specialdestination gör sig inte gällande med samma styrka på alla områden och kan i vissa fall ha negativ inverkan på hur verksam- heten utvecklas. Det gäller framför allt på områden där det inte handlar om att möta en efterfrågan från de berörda, t.ex. i fråga om tillsynsverksamhet och liknande.

En förutsättning för att en myndighet ska få disponera in- komsterna från en avgift bör också vara att det finns en tydlig koppling mellan den avgift som betalas och kostnaden för det man

120

SOU 2007:96

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

får för avgiften. I vissa fall kan det vara så att avgifterna beräknas på ett sådant sätt att denna koppling inte är tydlig i det enskilda fallet. Det framstår då inte som ändamålsenligt med specialdestination. Det gäller exempelvis i de fall en avgift ska motsvara ett genomsnitt av alla eller en grupp myndigheters kostnader för verksamheten. Som exempel kan nämnas ansökningsavgifter enligt de avgiftsklas- ser som anges i 10 § avgiftsförordningen (1992:191). Sådana avgif- ter är inte anpassade till hur stora resurser ett enskilt ärende tar i anspråk utan är schabloniserade. Ett liknande synsätt gör sig gäl- lande för flera av länsstyrelsernas avgifter. Det anses i allmänhet att dessa ska vara lika över landet även om kostnaderna för dem varie- rar regionalt. Om myndigheterna i sådana fall får disponera intäk- terna skulle det medföra att vissa av dem får överskott i den aktu- ella verksamheten medan andra får underskott. Sådana avgifter lämpar sig därför bättre att föra till inkomsttitel, vilket innebär att de olika myndigheternas kostnader i stället beräknas i anslagstill- delningen.

Det sagda innebär att en bedömning måste göras i varje enskilt fall om lämpligheten av specialdestination och att vissa kriterier bör vara uppfyllda för att detta ska medges.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av nya rikt- linjer för när det är lämpligt med specialdestinering. I det samman- hanget bör det också anges vilka kriterier som bör vara uppfyllda. Bl.a. bör sambandet mellan avgiften och kostnaden vara tydligt och specialdestinering bör undvikas i fråga om tillsynsverksamhet.

Ytterligare en förutsättning som bör vara uppfylld är att kostna- der och intäkter i den aktuella verksamheten särredovisas. Jag åter- kommer till denna fråga i avsnitt 6.4.

Det går dock inte att bortse från att det finns en risk för mins- kad kostnadspress om myndigheter disponerar avgiftsintäkter. Hur detta ska förebyggas behandlar jag i avsnitt 6.5.

En uppenbar nackdel med specialdestinering är som riksdagen påpekat att informationen till riksdagen i statsbudgeten blir sämre. Ökade möjligheter för myndigheterna att disponera avgiftsintäk- terna bör därför mötas med förbättrad information till riksdagen och genom att riksdagen på annat sätt får en fullgod redovisning av de avgiftsfinansierade verksamheterna, särskilt vad gäller verksam- heter som finansieras med belastande avgifter. Jag behandlar detta i avsnitt 6.6.

I avsnitt 6.7 berör jag de terminologiska frågorna.

121

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

SOU 2007:96

Det kan inte heller bortses från att ett skäl att låta myndigheter disponera avgiftsintäkter har varit en önskan att utöka den statliga verksamheten utan att utgiftstaket påverkas. Riksdagen motverkar därigenom de mål den själv satt upp. För att upprätthålla förtroen- det för utgiftstaket behöver förändringar i dispositionsrätten följas av motsvarande nedjustering av utgiftstaket. I annat fall innebär en sådan utökning att belastningen på de enskilda ökar. Jag behandlar denna fråga i avsnitt 6.8.

I 17 § budgetlagen nämns bruttoredovisning i första och netto- redovisning i andra stycket. Redovisning utanför statsbudgeten behandlas i 18 §. Ordningen kan sägas återspegla synsättet att bruttoredovisning ska vara huvudprincip. Ett förändrat synsätt av innebörd att inte någon redovisningsform bör betecknas som huvudprincip kräver dock inte med nödvändighet någon lagänd- ring. Som jag påpekat är det fråga om en kodifiering av vad som redan tillämpas. De angivna bestämmelserna är dock i övrigt inte helt lättolkade. Ordalydelsen ger intryck av att det är huruvida en avgift ska leda till fullt eller delvis täckande av verksamhetens kost- nader som avgör hur den ska budgeteras och redovisas. Om av- giftsinkomster ska budgeteras och redovisas på eller utanför stats- budgeten avgörs ju dock av om riksdagen beslutat om specialdesti- nation eller ej. Om riksdagen beslutat om specialdestination blir ju konsekvensen av detta att avgiften inte ska budgeteras och redovi- sas på statsbudgeten. Möjligen skulle budgetlagen kunna förtydli- gas i detta avseende.

Vidare framstår det som oklart vad som ska gälla i de fall reger- ingen väljer att inte utnyttja den möjlighet som lagen ger att netto- redovisa utgifterna i de fall inkomsterna i en verksamhet endast ska bidra till att täcka utgifterna (17 § andra stycket). Som lagen är uppbyggd skulle man i ett sådant fall falla tillbaka på första stycket, dvs. svaret skulle vara att de då ska bruttoredovisas. Så lär det inte vara i verkligheten.

I den ekonomiska vårpropositionen 2007 (prop. 2006/07:100 s. 91) aviserade regeringen en översyn av budgetlagen för att pröva om det finns behov av ändringar med anledning av de erfarenheter som vunnits under de drygt tio år som gått sedan lagen infördes. I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1 s. 78) återkom regeringen till översynen och angav att avsikten är att den ska genomföras under 2008. Frågan om förtydliganden bör uppmärk- sammas i samband med översynen. Jag lägger därför nu inte fram några författningsförslag i detta avseende.

122

SOU 2007:96

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

Att i lag lägga fast principerna för när bruttoredovisning respektive redovisning utanför budgeten ska ske framstår som mindre lämpligt. Riksdagen måste ändå i varje fall besluta om en avgift ska få disponeras av en myndighet eller ej. Det skulle inne- bära att riksdagen beslutade en lag för sig själv – som dessutom skulle kunna uppfattas som inskränkande i förhållande till reger- ingsformen (RF). Eftersom redovisningen är en konsekvens av riksdagens beslut om specialdestinering är det däremot lämpligt att regeringen begär riksdagens godkännande av vissa riktlinjer för när specialdestination bör väljas.

Vad jag i de följande avsnitten föreslår om bl.a. förbättrad information och redovisning såväl i ledet myndighet – regeringen som i ledet regeringen – riksdagen kräver i flertalet fall inte heller någon särskild reglering. Det handlar främst om ändrade rutiner och interna anvisningar. Jag väljer därför att tala om rekommenda- tioner.

6.4 Regeringen bör ställa krav på särredovisning i de fall en myndighet disponerar avgiftsinkomster

Utredningens rekommendation: Ett bemyndigande för en myndighet att disponera avgiftsinkomster eller besluta avgifts- nivå bör åtföljas av ett krav på en tydlig särredovisning av verk- samhetens kostnader och intäkter.

Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) årliga rapport om avgifter byg- ger på enkätsvar från myndigheterna. Dessa baseras i sin tur i all- mänhet på den redovisning myndigheten tar fram för att tillgodose kraven i regleringsbreven. I allmänhet redovisas hur stora kostna- derna varit i de avgiftsfinansierade verksamheterna. I några fall sak- nas dock uppgifter om kostnader. Tittar man närmare på verksam- heter som finansieras med belastande avgifter gäller det t.ex. Bolagsverket, Luftfartsverket och i vissa delar Vägverket. I andra fall redovisas kostnaderna till belopp som exakt motsvarar intäkt- erna vilket kan tyda på att de inte kunnat redovisas korrekt. Tull- verket och Banverket är exempel på detta. Om det inte heller finns uppgifter om kostnaderna i myndighetens årsredovisning, går det inte att kontrollera att givna bemyndiganden tillämpas på ett kor- rekt sätt. För de myndigheter som här nämnts som exempel finns

123

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

SOU 2007:96

ingen ytterligare eller jämförbar sådan information i årsredovis- ningarna.

Ett bemyndigande för en myndighet att få disponera avgiftsin- täkter bör åtföljas av ett krav på en tydlig särredovisning av kostna- derna och intäkterna i den berörda verksamheten. Detta är särskilt angeläget i de fall då myndigheten också avses få bestämma avgifts- nivåerna. Exempelvis skulle det i regleringsbreven genomgående kunna ställas krav på att det görs åtskillnad mellan verksamhet finansierad med belastande avgifter och frivilligt efterfrågade varor och tjänster och en tydlig särredovisning av intäkter och kostnader i olika avgiftsbelagda verksamheter på en inte alltför aggregerad nivå. Detta bör dock inte gälla undantagslöst. Det behöver t.ex. inte gälla kostnader kopplade till de i avgiftsförordningen fast- slagna avgifterna för ansökningar och för kopior, bevis och regis- teruttag m.m.

Det är regeringen som beslutar om vilka krav som ska ställas på myndigheternas redovisning. Det bör därför inom Regeringskans- liet arbetas fram riktlinjer för hur regleringsbreven ska vara utfor- made i detta avseende.

6.5 Regeringen bör besluta avgiftsnivåer

Utredningens rekommendation: Det bör i normalfallet vara regeringen som beslutar om avgiftsnivåerna på belastande av- gifter.

En grundläggande strävan är att den statliga verksamheten ska vara så effektiv som möjligt. En möjlighet för en myndighet att själv besluta om en avgifts storlek kan medföra risk för mindre effekti- vitet eftersom myndigheten alltid kan kompensera sina kostnader genom att ta ut högre avgifter. Det finns således en risk att en verk- samhet blir mindre effektiv om den ansvariga myndigheten normalt kan räkna med att få sina kostnader täckta med hjälp av justerade avgiftsnivåer. Om det inte finns någon kostnadspress kan motiva- tionen för en effektivisering av verksamheten minska. Incitamenten att hålla tillbaka kostnaderna blir särskilt svaga när det gäller de be- lastande avgifterna eftersom de enskilda i dessa fall inte har någon valmöjlighet. För att undvika en sådan risk bör myndigheterna själva inte besluta om nivåerna på de avgifter de själva disponerar.

124

SOU 2007:96

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

Avgiftsnivån bör i normalfallet beslutas av regeringen – eller i vissa särskilda fall av riksdagen. Myndigheten måste givetvis bidra med ett underlag för avgiftssättningen. I de fall myndigheterna får be- sluta om avgiftsnivåerna bör regeringen i vart fall ange efter vilka grunder avgiften ska tas ut. Det kan exempelvis vara det ekono- miska målet eller avgiftskonstruktionen.

De flesta av de myndigheter som deltog i den hearing utred- ningen anordnade ansåg det rimligt att regeringen beslutar avgifts- nivåer eller ramar för avgiftssättning. Man ansåg dock att det inne- bär en minskad flexibilitet. Det medför t.ex. att det tar längre tid att sänka avgifterna i en verksamhet som ger överskott. Likaså pekade man på att det kan finnas lägen där regeringen av politiska skäl avvaktar med att höja en avgift trots att verksamheten går med underskott. Det finns anledning att framhålla det angelägna i en skyndsam handläggning av ärenden om avgiftsnivåer.

De deltagande myndigheterna underströk dock återigen det angelägna med transparenta redovisningar per resultatområde och god kontroll i de fall myndigheter får besluta avgiftsnivå. Förutsatt att tidredovisning används såg myndigheterna inga svårigheter med att fördela kostnaderna mellan anslags- respektive avgiftsfinansie- rad verksamhet på olika resultatområden. Sådana skäl bör vägas in när regeringen tar ställning till vem som ska besluta avgiftsnivån.

6.6 Riksdagen bör få ett bättre beslutsunderlag

Utredningens rekommendation: Riksdagen bör få ett bättre beslutsunderlag och en utökad redovisning såvitt avser special- destinerade avgifter.

Som har redovisats i avsnitt 3 finns regler om budgetregleringen i 9 kap. 2 § RF. Enligt andra stycket i bestämmelsen bestämmer riksdagen om användningen av statliga medel i budgetregleringen eller i annan ordning. Vid budgetreglering budgeteras och redovisas inkomster och utgifter brutto på statsbudgetens inkomsttitlar respektive anslag. Om riksdagen bestämmer att medel får tas i anspråk i annan ordning innebär det att intäkterna specialdestineras till viss verksamhet och att den myndighet som svarar för verksam- heten disponerar intäkterna för att täcka kostnaderna i den verk- samheten. Intäkter och kostnader framgår då inte av statsbudgeten.

125

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

SOU 2007:96

Som framgått är det mycket som talar för att myndigheter i många fall ska få disponera intäkter även av belastande avgifter. Det är då viktigt att riksdagen får möjligheter att följa verksamheten och kontrollera att intentionerna följs. Informationen till riksdagen bör därför förbättras. Det kan vara fråga både om information inför behandlingen av budgetförslaget och om rapportering i efterhand.

En risk finns givetvis att det förhållandet att allt större andel av de statliga medlen kommit att stå till regeringens disposition har medfört att riksdagens överblick och styrning därmed har blivit lidande. Frågan är därför om man med hänsyn till den omfattning som specialdestinering har fått, behöver förbättra informationen i budget och redovisning för att på så sätt kompensera detta.

I budgetpropositionen redovisar regeringen oftast avgiftsbelagd verksamhet för riksdagen uppdelad på verksamhet belagd med be- lastande avgifter (”offentligrättslig verksamhet”) och verksamhet rörande frivilligt efterfrågade varor och tjänster (”uppdragsverk- samhet”). I de uppställningar som finns i propositionen anges i allmänhet kostnaderna för de avgiftsbelagda verksamheterna. Det skiljer sig dock mellan olika områden vilka kostnader som tas upp. Ofta finns bara de kostnader med som ska finansieras med avgifter som myndigheten får disponera.1 Det kan ibland vara missvisande, t.ex. i de fall det endast är en del kostnader på området som ingår i uppställningen. I vissa fall anges kostnader för avgiftsbelagd verk- samhet där avgifterna levereras in på inkomsttitel i statsbudgeten.2 Det finns också områden där kostnaderna inte alls redovisas.3 Även i budgetpropositionen finns fall där kostnaden satts lika med intäkten.4 I vissa av dessa framstår det som om det är utgifter som räknats av innan avgiftsinkomsterna redovisats mot inkomsttitel, dvs. inkomsterna nettoredovisas. I de fall kostnaderna inte kan anges, bör detta framgå. När det gäller affärsverken är denna typ av information till riksdagen generellt sett knapphändig.

För verksamhet där avgifterna ska bidra till finansieringen vore det av intresse, särskilt när det gäller belastande avgifter, att även i det här sammanhanget se de kostnader som finansieras via stats- budgeten. Man skulle då dels se hela omfattningen av de verksam-

1 Exempel är Elsäkerhetsverket och Statens energimyndighet (prop. 2007/08:1 UO 6 s. 103 och UO 21 s. 69)

2 Exempel är Kammarkollegiet och Lotteriinspektionen (prop. 2007/08:1 UO s. 70 och UO

17 s. 147)

3 Exempel i budgetpropositionen för 2008 är Banverket (prop. 2007/08:1 UO 22 s. 57)

4 Exempel i budgetpropositionen för 2008 är Bolagsverket och Kustbevakningen (prop. 2007/08:1 UO 24 s. 67 och UO 06 s 87.)

126

SOU 2007:96

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

heter i vilka avgifter tas ut, dels kunna relatera avgiftsintäkterna till helheten.

Det är riksdagen som beslutar om skatter och belastande avgif- ter. Utskotten har enligt 5 kap. 18 § riksdagsordningen att följa upp och utvärdera riksdagsbesluten. För skatter erhålls god infor- mation i statsbudgeten om belastningens omfattning för de en- skilda och skatternas omfattning i förhållande till landets ekonomi. Eftersom endast en mindre del av de belastande avgifterna i dag finns på statsbudgeten får inte riksdagen motsvarande information om dem.

Inför sina beslut såväl om statsbudgeten som i andra, enskilda frågor, bör riksdagen utöver vad som finns i dag få en bättre hel- hetsbild och bättre bild av den statliga verksamheten på olika om- råden. Samtidigt bör finansieringen visas så att bl.a. avgiftsintäkt- erna på respektive område framgår.

Bristande överblick ökar risken för att riksdagen inte ska kunna se vad som är bäst för helheten när det gäller användningen av de statliga medlen. Med en bättre helhetsbild kan i stället en samlad bedömning göras av omfattningen av statlig verksamhet på olika områden och till vilka delar den ska finansieras med bl.a. skatter respektive belastande avgifter. Det är också viktigt att omfatt- ningen av denna sammanlagda belastning på de enskilda blir tydlig. Det vore vidare en stor fördel om den utvecklade redovisningen tydligt går att härleda till informationen såväl i statsbudgeten som i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

När det gäller verksamhet finansierad med belastande avgifter behöver det på ett tydligt sätt samlat framgå område för område vilka belastande avgifter som tas ut av enskilda och vilka verksam- heter de finansierar, deras omfattning och hur den finansiella ut- vecklingen ser ut för dessa.

Om regeringen i budgetpropositionen gör en sammanställning av de belastande avgifterna och hur stora intäkter de genererar samt hemställer att riksdagen godkänner beräkningen av intäkter av belastande avgifter för det år som budgeteras, skulle hanteringen bli densamma som för skatter och andra inkomster i statsbudgeten. Det skulle också indirekt innebära ett godkännande av de kostna- der som finansieras med avgifter. I en sådan sammanställning bör en uppdelning göras mellan avgifter som disponeras av regeringen respektive sådana som inte disponeras av regeringen.

Genom att riksdagen härigenom skulle se omfattningen av de belastande avgifterna skulle den på samma sätt som för skatter ha

127

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

SOU 2007:96

möjlighet att göra en bedömning av om det är en lämplig omfatt- ning, om det finns utrymme att öka eller om det finns behov av att minska belastningen på de enskilda och omfattningen i förhållande till Sveriges ekonomi.

Informationen kan helt lämnas i budgetpropositionen i samband med att budgetbeslutet ska tas eller delvis i årsredovisningen för staten som regeringen lämnar till riksdagen i april.

En bra redovisning till riksdagen bygger naturligtvis på att myn- digheterna lämnar tydlig särredovisning av de avgiftsfinansierade verksamheterna. Denna styrs i sin tur av de indelningar och krav som regeringen ställer i regleringsbreven.

Det behöver närmare övervägas om informationsbehovet kan tillgodoses med de uppgifter myndigheter i dag lämnar i statsredo- visningen, årsredovisningar, budgetunderlag och till ESV:s årliga rapport om avgifter eller om det finns behov att öka kraven på redovisning och rapportering.

6.7 Korrekt benämning och tydlig redovisning

Utredningens rekommendation: Skatter och avgifter bör be- nämnas på ett korrekt sätt. De statsrättsliga benämningarna bör återspeglas i redovisningen.

Som påpekats tidigare används inte alltid korrekta benämningar i lagar m.m. för vad som är en skatt respektive en avgift. Bland annat kartläggningen har visat att den indelning i skatter, offentligrätts- liga avgifter, uppdragsersättningar m.m. som används i olika sam- manhang inte alltid följer den indelning i skatter, belastande avgif- ter och frivilliga avgifter som följer av regelsystemet i 8 kap. RF.

Stockholmsberedningen (N 2001:02) gjorde bedömningen att den pålaga som numera benämns trängselskatt var en statlig skatt men att den skulle benämnas trängselavgift (SOU 2003:61 s. 106 f., jfr även s. 19). Vid beredningen av betänkandet anslöt sig reger- ingen till bedömningen att pålagan var en skatt och föreslog till skillnad från utredningen att den skulle benämnas trängselskatt (prop. 2003/04:145 s. 35). Regeringens förslag antogs av riksdagen (bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:35).

Likaså föreslogs det i promemorian Reformerad beskattning av bostäder att den i promemorian aktuella pålagan som i statsrättslig

128

SOU 2007:96

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

mening var en skatt skulle benämnas ”kommunal fastighetsavgift” (Finansdepartementet dnr Fi2007/5113/SKA/S1, s. 63). Denna benämning behölls i lagrådsremissen. Lagrådet konstaterade i sitt yttrande över lagförslaget att det inte råder någon tvekan om att fastighetsavgiften i sin helhet utgör en skatt. Lagrådet framförde vidare att det är angeläget att en pålaga som de facto utgör en skatt också benämns skatt, inte minst för att tydliggöra att någon dele- gation av riksdagens normgivningsmakt enligt 8 kap. 9 § RF inte är möjlig. Benämningen fastighetsavgift har dock behållits i det lag- förslag som förelagts riksdagen (prop. 2007/08:27 s. 70 och 238) Ett sådant språkbruk bidrar enligt min uppfattning onödigt till att öka oklarheterna på avgiftsområdet.

Riksdagen tar i varje aktuellt ärende ställning till om det är fråga om en skatt eller avgift. Det stämmer dock inte alltid överens med vad en inkomst kallas i statsbudget, resultaträkning eller national- räkenskaper. Olika begrepp för samma sak, liksom olika innebörd i samma begrepp, minskar naturligtvis begriplighet och jämförbar- het. De inkonsekvenser som finns behöver dock inte betyda att en skatt eller avgift tas ut på felaktig legal grund eftersom valet av benämning på en pålaga saknar betydelse för den statsrättsliga definitionen (se avsnitt 2.3). I vissa fall kan det ha varit så att det inte funnits någon bättre plats i statsbudgeten för en pålaga än bland de offentligrättsliga avgifterna trots att det inte rör sig om belastande avgifter.

I analysen av kartläggningen av de belastande avgifterna fram- kom vidare bland annat att det bland posterna under rubriken skatter i statsbudgeten finns sådana som konstitutionellt ansetts vara avgifter i och med att riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om dem. I avsnitt 3 har också pekats på att vissa omklassifi- ceringar förekommer utan att lagstiftningen ändras.

Läget kan illustreras med exemplet Lotteriinspektionens och länsstyrelsernas intäkter från tillståndsprövning och tillsynsverk- samhet enligt lotterilagstiftningen.

Enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om ansökningsavgifter och avgifter för tillsyn och kontroll enligt lagen. Avgifterna har således ansetts vara belastande. Regeringen har utnyttjat bemyndigandet i automatspels- förordningen (2004:1062).

129

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

SOU 2007:96

Inkomsterna från dessa avgifter redovisas på inkomsttiteln Lot- teriavgifter. Till och med 2005 togs de upp som belastande avgifter under rubriken Offentligrättsliga avgifter i statsbud- geten. Från och med 2006 sorterar inkomsttiteln under rubriken Skatter m.m.

I regleringsbreven för Lotteriinspektionen för såväl 2005 som 2006 budgeteras inkomsterna från dessa avgifter som inkomst- er i avgiftsbelagd offentligrättslig verksamhet, dvs. som belas- tande avgifter.

I årsredovisning för staten inkluderas intäkterna bland de belas- tande avgifterna 2005 och bland skatter 2006.

Det går inte att utläsa ur Lotteriinspektionens årsredovisning om intäkten av myndigheten klassificerats som skatt eller av- gift, eftersom någon uppdelning mellan dessa under rubriken uppbörd inte görs.

Inkomsterna från dessa avgifter har i ESV:s avgiftsrapport för både år 2005 och 2006 redovisats som belastande avgifter.

Användandet av en enhetlig terminologi vid bestämningen av benämningarna skulle bidra till att minska oklarheterna på avgifts- området. Utgångspunkten bör vara att en inkomst, som redovisas på statsbudgeten, redovisas under sin rätta beteckning. Detsamma bör gälla regleringsbreven, myndigheternas redovisning och där- med också i ESV:s årliga rapport. Rapporten är i dag den samlade redovisning som finns över olika avgifter. Den bör få förut- sättningar att utvecklas utifrån dessa utgångspunkter. Strävan bör vara att låta en pålagas benämning återspegla den statsrättsliga bedömningen av pålagan. Skatter bör alltså benämnas ”skatter” och avgifter ”avgifter”.

Det kan således behövas ändrade rutiner kring klassificering- arna. En utgångspunkt bör vara att den indelning som följer av RF

– skatter, belastande avgifter, frivilliga avgifter – följs i de olika dokumenten. Om en genomgång med denna utgångspunkt görs av vilka inkomsttitlar berörda inkomster bör redovisas mot, kan detta medföra att vissa förändringar i statsbudgeten behöver göras. I något fall kan det möjligen bli aktuellt att ändra författningen.

Det kan dock finnas beaktansvärda skäl att i andra sammanhang göra avsteg från den statsrättsliga bedömningen. Ett sådant gäller redovisningen i nationalräkenskaperna. Nationalräkenskaperna

130

SOU 2007:96

Överväganden rörande vilka principer som ska gälla för redovisning av avgifter

syftar till jämförelser på internationell nivå. Nationella skäl får då vika inför behovet av en gemensam internationell standard.

6.8 Utgiftstaket bör justeras vid ändrad redovisning

Utredningens rekommendation: Utgiftstaket bör justeras när beslut fattas om ändrad redovisning av avgifter.

En växande del av avgiftsintäkterna har kommit att budgeteras och redovisas netto eller utanför statsbudgeten, allteftersom riksdagen bemyndigat myndigheterna att disponera dem. Motsvarande utgif- ter omfattas i och med det inte längre av utgiftstaket. Det finns inte någon fastslagen långsiktigt restriktion för hur stor den totala stat- liga verksamheten får vara och därför behöver inte något utgå för att det ska vara möjligt att göra nya satsningar. Det kan gälla ny verksamhet som finansieras med avgifter, befintlig verksamhet som börjar avgiftsbeläggas eller att regeringen får disponera en intäkt som tidigare tagits upp i statsbudgeten. Ett exempel på detta är beslutet 2000 att polisen fick disponera avgiftsintäkterna för pass, vilket ökade myndighetens resurser utan att anslaget ökade.

Om det i något fall finns skäl att genomföra förändringar av budgetering och redovisning som innebär att utgifter tas upp på annat sätt än som anslag, är det viktigt att motsvarande justeringar görs av utgiftstaket. Då rubbas inte förtroendet för budgetdiscipli- nen även om överblicken försämras. Borttagandet av vissa avgifter för registrering och kontroller inom jordbruksområdet (prop. 2007/08:1 UO 23 s. 68) visar att det även har förekommit föränd- ringar som innebär att avgiftsfinansiering ersatts med anslagsfinan- siering utan att utgiftstaket justerats.

I 2007 års ekonomiska vårproposition pekade regeringen också på att avsteg från bruttoprincipen kan få konsekvenser för utgifts- takets trovärdighet och styrka som verktyg för att kontrollera sta- tens samlade utgifter. Regeringen underströk därför betydelsen av att tekniskt justera utgiftstaket i de fall avsteg från bruttoprincipen görs, så att det utgör en lika stram begränsning av utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranledde justeringen (prop. 2006/07:100 s. 92 och 93).

131

7 Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

7.1 Uppdraget i denna del

Enligt direktiven syftar mitt uppdrag främst till att klargöra vissa frågor som gäller gränsdragningen mellan offentligrättsliga avgifter och andra avgifter av liknande karaktär som staten tar ut. Oklarhe- terna gäller bl.a. var gränsen ska dras mellan s.k. tvingande avgifter och frivilliga sådana.

Jag ska också bedöma behovet av ändringar i avgiftsförord- ningen och även lämna de övriga förslag till åtgärder som över- synen ger anledning till. Det ingår dock inte i uppdraget att lämna förslag till ändring av grundlag eller andra författningar som rör konstitutionella ämnen. Behovet av ändringar i avgiftsförordningen behandlar jag i avsnitt 10.

Redovisningen i avsnitt 5.4 visar att det finns oklarheter beträf- fande flera riksdagsbemyndiganden som lämnats i annan form än lag. Kartläggningen visar också att flera bemyndiganden i lagform inte är tillräckligt preciserade, vilket leder till en osäkerhet kring grunden för avgiftsuttaget och en risk för alltför extensiva tolk- ningar av lämnade bemyndiganden.

I avsnitt 7.4 tar jag upp vissa av de oklarheter som kartlägg- ningen har visat på. Även de oklarheter Riksrevisionen pekat på berörs. I avsnitt 7.5–7.8 lämnar jag vissa rekommendationer om åtgärder som jag anser skulle bidra till bättre ordning och reda på avgiftsområdet.

133

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

SOU 2007:96

7.2 Bemyndiganden som lämnats i lag

Bemyndiganden av riksdagen beträffande belastande avgifter ges i lag eller i annan form. Kartläggningen visar att lagformen är helt dominerande. Det är lättare att hitta bemyndiganden som lämnats i lag än de som lämnats i annan form. Trots det kan det ändå vara svårt att avgöra med stöd av vilket bemyndigande en avgift tas ut eller om det finns ett bemyndigande över huvud taget.

Ett skäl till detta är att bemyndiganden i en del fall inte har läm- nats i anslutning till de lagar som materiellt reglerar verksamheten i vilken avgiften tas ut, utan finns i en särskild bemyndigandelag, t.ex. lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer eller lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor.

Det främsta skälet till att det är svårt att avgöra vilket bemyndi- gande som ligger till grund för en avgift – trots att det har lämnats i lag – är dock att bemyndigandena ibland är allt för generella. Frå- gan om hur riksdagens bemyndiganden skulle vara utformade behandlades i förarbetena till regeringsformen (RF); detaljerings- graden borde avgöras från fall till fall (se avsnitt 9.2). Ju större ett regelkomplex är desto mer generella tenderar bemyndigandena att bli. Detta är särskilt tydligt i de fall lagen har karaktären av ramlag och på områden med inslag av EG-rättslig reglering.

Som exempel på stora regelkomplex med omfattande inslag av EG-rättslig reglering kan nämnas foder-, livsmedels- och djurlag- stiftningen. På dessa områden gäller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säker- ställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstift- ningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Enligt förordningen ska medlemsstaterna utforma finansieringen av kon- trollen så att tillräckliga finansiella resurser finns tillgängliga för offentlig kontroll. Om en medlemsstat väljer att avgiftsfinansiera kontrollen lägger förordningen fast ett antal principer som ska ligga till grund för det nationella avgiftssystemet. För vissa specifi- cerade delar av kontrollen är det obligatoriskt för medlemsstaterna att ta ut avgift.

Riksdagen har på de angivna områdena delegerat rätten att föreskriva om avgifter. Enligt exempelvis 28 § livsmedelslagen (2006:804) får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för

134

SOU 2007:96

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

bl.a. offentlig kontroll enligt lagen, de föreskrifter som har medde- lats med stöd av lagen eller de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. Vidare får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om beräkningen av de avgifter som tas ut av statliga myndigheter och av kontrollorgan. Enligt 5 § livsmedelslagen åligger det regeringen att i svensk författningssam- ling tillkännage vilka EG-bestämmelser som därmed avses. Av regeringens tillkännagivande (2007:601) om de EG-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804) framgår att det är 13 förordningar som i sin helhet kompletteras av lagen och ett drygt trettiotal förordningar som i olika delar kompletteras av lagen. Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande i sin tur i stor utsträckning överlåtit åt Livsmedelsverket att föreskriva om avgifter. Kartläggningen tar upp 15 avgiftsposter som grundas på bemyndigandet i 28 § livsmedelslagen (nr 213–224 och 227– 229). Ett system som det beskrivna är svårt att överblicka. Samti- digt måste konstateras att det torde vara svårt att hitta en enklare ordning.

Utöver bemyndigandet i 28 § livsmedelslagen har Riksrevision- en som exempel på allmänt hållna bemyndiganden också nämnt bemyndigandena i 6 kap. 13 § luftfartslagen (1957:297) och 6 § utsädeslagen (1976:298)1. Enligt det nämnda bemyndigandet i luft- fartslagen får regeringen eller den myndighet regeringen bestäm- mer meddela föreskrifter om avgifter för användning av allmänna flygplatser eller andra allmänna anläggningar eller tjänster för luft- farten. Av bemyndigandet i 6 § utsädeslagen framgår att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva om avgifter i ärenden enligt utsädeslagen eller enligt föreskrifter som meddelas med stöd av lagen.

7.3 Bemyndiganden av riksdagen som lämnats i annan form än lag

7.3.1 Inledning

Avgiftsbemyndiganden som inte har lämnats i lag är svårare att identifiera än sådana som har lämnats i lag. Uppdraget till Ekono- mistyrningsverket (ESV) omfattade inte sökning i förarbeten. Kartläggningen gör således inte anspråk på att utvisa alla avgifts-

1 RiR 2004:17 s. 22

135

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

SOU 2007:96

bemyndiganden i annan form än lag. Den upptar ändå några sådana exempel.

Riksdagen har i två generella bemyndiganden överlåtit åt reger- ingen att meddela föreskrifter om ansöknings- och expeditions- avgifter, dels för domstolar och inskrivningsmyndigheter, dels för statliga förvaltningsmyndigheter. Därutöver har regeringen be- myndigats att meddela föreskrifter om avgifter för vissa närlig- gande verksamheter, nämligen för kungörande i konkurs- och ackordsärenden som handläggs av domstolarna.

7.3.2 Domstolar och inskrivningsmyndigheter

Genom en reform år 1964 samlades expeditionsavgifter till statliga myndigheter i expeditionskungörelsen (1964:618), som beslutades av regeringen. Dessförinnan utgick expeditionsavgifter i två olika former, dels som stämpelavgift enligt 1914 års stämpelförordning, dels som expeditionslösen enligt 1883 års lösenförordning (prop. 1964:75 s. 306). Inför reformen bereddes riksdagen tillfälle att yttra sig över huvudprinciperna för avgiftspliktens omfattning och av- gifternas storlek. Vid införandet av expeditionskungörelsen bibe- hölls avgiftsplikten i princip även för avskrifter, registerutdrag och dylikt som utfärdats endast på begäran (prop. 1964:75 s. 311, BeU 1964: 42 s. 35, rskr. 1964:167).

Inför ikraftträdandet av 1974 års RF bemyndigades regeringen att – på samma sätt som gällt tidigare – föreskriva om avgift för expedition som utfärdas av statlig myndighet (prop. 1974:171, SkU 1974:61, rskr. 1974:361). Härefter har riksdagen antagit nya ekonomiska riktlinjer för de allmänna domstolarnas verksamhet. Enligt riktlinjerna bör vid tingsrätternas målenheter schablon- mässigt bestämda avgifter tas ut, vilka fastställs av regeringen med den begränsningen att avgifterna inte får sättas högre än kostnaden (prop. 1981/82:31 s. 10). Riksdagen godkände också att kostnaden för verksamheten vid inskrivningsmyndigheterna i princip helt borde täckas av avgiftsintäkter och att regeringen inom totalramen full kostnadstäckning bestämmer avgifterna för olika ärendetyper (a. prop. s. 11 f., SkU 1981/82:15, rskr. 1981/82:62).

Ansöknings- och expeditionsavgifterna vid de allmänna dom- stolarna och inskrivningsmyndigheterna bröts därefter ut från expeditionskungörelsen genom förordningen (1987:452) om av- gifter vid de allmänna domstolarna. Dessförinnan hade regeringen

136

SOU 2007:96

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

begärt riksdagens godkännande för att ta ut enhetliga kungö- randeavgifter i konkurs- och ackordsärenden samt för att slopa den återstående skyldigheten att lösa ut domar, beslut och vissa bevis som utfärdades av de allmänna domstolarna (prop. 1986/87:26, JuU 1986/87:13, rskr. 1986/87:89).

7.3.3 Statliga förvaltningsmyndigheter

Fram till 1992 reglerades expeditionsavgifter vid de statliga förvalt- ningsmyndigheterna i expeditionskungörelsen. Inför 1992 års reform som bl.a. innebar en övergång från expeditions- till ansök- ningsavgifter inhämtades riksdagens godkännande av riktlinjer för avgiftsuttag och ett nytt bemyndigande som vilar på de godkända riktlinjerna. Departmentschefen uttalade att regeringen i princip hade fått riksdagens bemyndigande att själv besluta om expedi- tionsavgifter (prop. 1974:171, SkU 1974:61, rskr. 1974:361), men att den nu aktuella reformen innebar sådana förändringar att regeringen borde inhämta riksdagens godkännande av de föreslagna riktlinjerna och ett nytt bemyndigande på grund av godkännandet (prop. 1989/90:138 s. 4).

Riktlinjerna innebär i huvudsak följande beträffande tillstånds- ärenden och registerutdrag. I princip ska full kostnadstäckning gälla som ekonomiskt mål för verksamheten inom det område där avgiften tas ut. Avgifterna ska bestämmas med utgångspunkt i en schablonmässigt beräknad kostnad för handläggningen av ett ärende. Den framräknade kostnadsschablonen bildar underlag för en saktaxa, vilket innebär att avgifterna bestäms så att de i princip motsvarar den handläggarkostnad som ett normalärende av respek- tive ärendeslag föranleder. I stället för expeditionsavgifter ska avgifter i tillståndsärenden tas ut som ansökningsavgifter (a. prop. s. 4–9 och 12 f.).

De av riksdagen godkända riktlinjerna beträffande avgifter för kopior innebär att avgifterna ska vara i princip kostnadstäckande för beställningar på tio sidor och däröver (a. prop. s. 11).

I sammanhanget uttalade departementschefen att avgifter enligt det föreslagna systemet för tillståndsärenden inte skulle tas ut i en verksamhet som redan är finansierad genom andra avgifter än expeditionsavgifter. Med detta avsåg han myndigheter med regle- rande verksamhet som finansierades enligt s.k. uppdragsmodell. Den avgiftsbelagda verksamheten var då knuten till statsbudgeten

137

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter SOU 2007:96

genom s.k. 1 000-kronorsanslag. Som exempel på sådana myndig- heter nämndes dåvarande bankinspektionen, dåvarande försäk- ringsinspektionen, Socialstyrelsens dåvarande läkemedelsavdelning och dåvarande sprängämnesinspektionen. I den mån ärenden hos dessa myndigheter borde beläggas med avgifter kunde detta ske genom tillägg till de redan förekommande avgiftsbestämmelserna. Dessa avgifter disponerades av myndigheterna (a. prop. s. 6).

Riksdagen bemyndigade regeringen att i överensstämmelse med de anförda riktlinjerna meddela föreskrifter om ansöknings- och expeditionsavgifter vid statliga myndigheter (1989/90:FiU38, rskr. 1989/90:289).

Trots uttalandet i propositionen att bemyndigandet inte omfat- tade vissa avgiftsuttag synes flertalet av de avgifter som Finansin- spektionen tar ut med stöd av förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen grunda sig på det generella bemyndigandet för ansöknings- och expeditionsavgifter (se kartläggningen (3–12, ev. 15, 17–21, 23, 25–32, ev. 33, ev. 35 och ev. 60). Finansinspektionen bildades den 1 juli 1991 genom en sammanslagning av dåvarande bankinspektionen och dåvarande försäkringsinspektionen. Inför budgetåret 1992/93 infördes en ny anslagsform, ramanslag, för Finansinspektionen. Bytet av anslags- form förutsatte att de avgifter som finansierade inspektionens verksamhet redovisades mot inkomsttitel på statsbudgeten (prop. 1991/92:100 bil. 8E3 s. 64 och 66, 1991/92:NU19 s. 6, rskr. 1991/92:184). När avgiftsförordningen trädde i kraft den 1

juli 1992 omfattades Finansinspektionen	således inte	av	något
1 000-kronorsanslag utan av ett ordinärt	ramanslag.	De	förut-

sättningar som gällde då departementschefen uttalade sig i proposi- tionen var alltså inte längre för handen. Även Finansinspektionen får således ursprungligen anses ha omfattats av det generella be- myndigandet för ansöknings- och expeditionsavgifter. Därefter har dock riksdagen på nytt gett Finansinspektionen rätt att disponera avgiftsintäkter avseende tillstånd och anmälningar (prop. 2003/04:1 UO 2 s. 11, bet. 2003/04:FiU2 och rskr. 2003/04:126).

Riksrevisionen har pekat på oklarheter kring räckvidden av detta riksdagsbemyndigande2. Enligt Riksrevisionen är det oklart om be- myndigandet enbart avser sådana avgifter som reglerades i expedi- tionskungörelsen eller om det är vidare och avser samtliga ansök- nings- och expeditionsavgifter. Det är vidare oklart om bemyndi-

2 RiR 2004:17 s. 23 f.

138

SOU 2007:96

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

gandet ska tolkas som att regeringen enbart har rätt att besluta om avgiftsnivåer för befintliga avgifter eller om det också ger reger- ingen rätt att införa nya ansöknings- och expeditionsavgifter. Enligt Riksrevisionen har regeringen tillämpat den snävare tolk- ningen och begärt bemyndiganden för att ta ut nya avgifter. Om avsikten med bemyndigandet varit en rätt för regeringen att också införa nya ansöknings- och expeditionsavgifter hade regeringen enligt Riksrevisionen i så fall inte behövt vända sig till riksdagen för att få rätt att ta ut de avgifterna. Vidare skulle regeringen inte heller i framtiden behöva vända sig till riksdagen för att få bemyndigande att ta ut avgifter så länge de kan klassas som ansöknings- eller expeditionsavgifter.

7.3.4 Lantmäteriförrättningar

Riksdagen har i olika omgångar godkänt av regeringen förordade principer för finansieringen av förrättningsverksamheten inom lantmäteriet (prop. 1971:170, CU 1971:32, rskr. 1971:322, prop. 1994/95:166, bet. 1994/95:BoU17, rskr. 1994/95:313). Besluten utgår från principen att kostnaderna för förrättningsverksamheten i dess helhet ska täckas med avgifter.

År 1971 godkände riksdagen principen att avgifterna för de enskilda förrättningarna skulle anpassas till den nytta förrättningen medförde för fastigheten, vilket skulle åstadkommas genom att myndigheten i större utsträckning än tidigare skulle ta ut enhetliga avgifter. År 1995 godkände riksdagen att huvudprincipen för för- rättningsavgifterna skulle vara en tidsersättning, med möjlighet för sakägare att träffa en överenskommelse om fast avgift i det enskilda ärendet. Dessa principer har legat till grund för de föreskrifter om avgifter som tillämpas vid lantmäteriförrättningar, dvs. lantmäteri- taxan (1971:1101) som ersatts med förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar.

De ovannämnda besluten genom vilka riksdagen har godkänt principerna för avgiftsuttagen innehåller inte något uttrycklig be- myndigande för regeringen att föreskriva om avgifter för lant- mäteriförrättningar. Regeringen har emellertid i anslutning till att RF trädde ikraft inhämtat riksdagens bemyndigande att föreskriva avgifter på en rad områden, däribland de avgifter som avsågs i lant- mäteritaxan (prop. 1975:8, KU 1975:10, rskr. 1975:62).

139

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

SOU 2007:96

7.3.5 Andra bemyndiganden av riksdagen

I anslutning till att RF trädde ikraft bemyndigade riksdagen reger- ingen att besluta föreskrifter om ett antal avgifter som hade räknats upp i en bilaga till propositionen om följdlagstiftning till RF (se prop. 1975:8 Bilaga 1). I bilagan angavs de kungörelser m.m. i vilka avgifterna återfanns. Av dessa författningar är endast kungörelsen (1973:686) om registrering av svenska kommunala vapen och för- ordningen (1956:413) om klassificering av kött fortfarande gäl- lande. En del av de författningar som upptogs i bilagan har ersatts av andra författningar. Så är t.ex. fallet med den i föregående avsnitt behandlade lantmäteritaxan.

Utöver bemyndigandena för ansöknings- och expeditionsavgif- ter samt viss lantmäteriverksamhet nämner kartläggningen (435) ytterligare ett riksdagsbemyndigande i annan form än lag som avser rätt för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för ansökan om ställning som varaktigt bosatt i Sverige (prop. 2005/06:77, bet. 2005/06:SfU9, rskr. 2005/06:191).

Därutöver har riksdagen också i annan form än lag bemyndigat regeringen att utfärda bestämmelser om avgifter till staten för polisbevakning i samband med långa, breda eller tunga transporter (prop. 1981/82:100, Bilaga 5 p. B4, JuU 1981/82:38, rskr. 1981/82:228) och för tillsyn inom den legala mättekniken och av färdigförpackade varor (prop. 1993/94:161, bet. 1993/94:NU21, rskr. 1993/94:328). Tillsynsuppgifter och avgiftsbestämmelser finns i förordningen (1993:1066) om måttenheter, mätningar och mätdon.

Även riksdagens godkännande i 2005 års budgetproposition om att avgifter får tas ut för Luftfartsstyrelsens verksamhet får ses som ett sådant avgiftsbemyndigande som nu avses (prop. 2004/05:1 UO 22, bet. 2004/05:TU1, rskr. 2004/05:95).

7.4 Oklarheter kring bemyndiganden

7.4.1 Avgifter för vilka inget bemyndigande angivits i kartläggningen

Flertalet avgifter som omfattas av kartläggningen tas ut med stöd av ett bemyndigande som säkert har kunnat identifieras.

Beträffande vissa avgifter som finns med i kartläggningen har något bemyndigande av riksdagen dock inte kunnat påträffas

140

SOU 2007:96

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

(nr 77, 80, 81, 92, 100, 103, 104, 135, 201, 202, 239, 240, 261, 267, 289, 304, 309, 310, 374, 375, 378–380, 382, 383, 409, 412, 420, 422– 425, 430, 433, 441, 449, 451, 452, 455 och 456). Det kan visserligen ändå finnas ett bemyndigande, men det har inte kunnat identifieras. Eftersom kartläggningen inte omfattade en undersökning av pro- positioner som godkänts av riksdagen kan det mycket väl vara så att bemyndiganden finns i annan form än lag3. En annan förklaring kan vara att det i själva verket är fråga om en frivillig avgift och att den således inte hör hemma i kartläggningen (t.ex. 81, 100, 104, 422, 424, 425, 433 och 441). Någon avgift erläggs av det allmänna och omfattas således inte av 8 kap. 3 § RF (240). Ytterligare någon post i kartläggningen avser skatt och den ska således inte heller ingå (202).

I ytterligare andra fall är det enligt vad ESV har angett osäkert om ett påträffat bemyndigande är avsett för den ifrågavarande av- giften (15, 30, 33, 60, 123, 124, 125, 126, 316, 318, 319, 61, 75 och 355). Svårigheterna att klargöra stödet för avgiftsuttagen torde i dessa fall främst bero på att vissa bemyndiganden är allt för gene- rella och att viss osäkerhet därför råder kring hur långt ett bemyn- digande är avsett att sträcka sig.

7.4.2 Flera bemyndiganden beträffande samma avgift

Ytterligare en effekt av generella bemyndiganden är att en och samma föreskrift om avgifter kan grundas på mer än ett bemyndi- gande. Sådana avgifter som Livsmedelsverket tar ut med stöd av bl.a. förordningen (2006:812) om offentlig kontroll av livsmedel som importeras från ett tredje land och kungörelsen (1974:271) om kontroll vid utförsel av livsmedel har lagstöd både i bemyndigandet i 28 § livsmedelslagen och i det bemyndigande som finns i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Avgiftsuttaget har således stöd i mer än ett riks- dagsbemyndigande.

I följdlagstiftningen till RF framhöll departementschefen att det av allmänna grundsatser torde följa att en delegationsföreskrift som kompletterar en materiell lag i viss angelägenhet har företräde framför en mera generell regel i en fristående delegationslag. Den senare lagen kan alltså inte åberopas till stöd för kompetens för

3 ESV, Kartläggning av offentligrättsliga avgifter – sammanställning till Avgiftsutredningen (ESV 2007:36), s. 5

141

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

SOU 2007:96

regeringen att besluta föreskrifter som enligt delegationsregeln i den materiella lagen får anses ha förbehållits riksdagens beslutande- rätt (prop. 1975:8 s. 44).

7.4.3 Oklarheter kring bemyndigandens giltighet i tiden

Ett annat förhållande som bidrar till oklarhet beträffande avgifter rör frågan om lämnade riksdagsbemyndigandens giltighet i tiden.

Som nämnts (avsnitt 7.3.3) har Riksrevisionen pekat på sådana oklarheter gällande det generella bemyndigandet för ansöknings- och expeditionsavgifter. En liknande frågeställning gäller om det tidigare nämnda riksdagsbemyndigandet som lämnades i anslutning till att RF trädde i kraft (prop. 1975:8, KU 1975:10, rskr. 1975:62) kan åberopas trots att de författningar som upptogs i bilagan till propositionen ersatts av andra författningar och vissa myndigheter som då tillämpade dessa författningar också ersatts. Som exempel kan nämnas avgifter enligt veterinärtaxan (1933:630) som har ersatts med veterinärtaxeförordningen (1975:539), vilken i sin tur har ersatts med förordningen (1994:1313) om avgifter vid veterinär yrkesutövning.

Ännu ett exempel utgör de ansökningsavgifter som Vägverket tar ut för körkort enligt förordningen (2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet. Avgift för körkort togs tidigare ut som expedi- tionsavgift enligt expeditionskungörelsen, men bröts ut och regle- rades sedermera genom kungörelsen (1972:648) om taxa för statens trafiksäkerhetsverk. Därför kom avgiften inte att omfattas av det bemyndigande som söktes för expeditionsavgifter år 1974. Där- emot är 1972 års kungörelse upptagen bland de författningar i enlighet med vilka regeringen hemställde om bemyndigande att föreskriva om avgifter i prop. 1975:8. Detta är också det enda riks- dagsbemyndigande som har påträffats beträffande avgifter för kör- kort.

Vidare har kungörelsen (1964:793) om ersättning till statsverket vid anlitande av polismän för polisbevakning på enskild bekostnad ersatts av förordningen (1982:789) om ersättning för polisbevak- ning och för anslutning av larmanläggningar till polisen.

Som ytterligare exempel kan nämnas att förordningen (1993:1066) om måttenheter, mätningar och mätdon har ersatt förordningen (1986:984) om bestämning av volym och vikt, vilken i sin tur har ersatt förordningen (1973:85) om bestämning av

142

SOU 2007:96

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

volym och vikt m.m. Det tidigare bemyndigandet från 1975 avse- ende avgifter enligt kungörelsen (1973:85) om bestämning av volym och vikt torde ha ersatts av riksdagens bemyndigande avse- ende avgifter för tillsyn inom den legala mättekniken och av färdig- förpackade varor från 1993 (se ovan 7.3.5).

7.5 Alla riksdagens avgiftsbemyndiganden bör beslutas genom lag

Utredningens rekommendation: Bemyndiganden att ta ut av- gifter bör beslutas genom lag. Om det inte finns några materiella föreskrifter på området bör bemyndigandena samlas ämnesvis i särskilda bemyndigandelagar.

Som har framgått av redovisningen i avsnitt 2.2 är det i dag inte något krav på att ett avgiftsbemyndigande ska framgå av lag (se 8 kap. 9 § andra stycket RF) utan det kan beslutas av riksdagen i annan form. Det innebär i praktiken att regeringen i en proposition hemställer att riksdagen ska godkänna att avgifter inom ett visst område får tas ut. Utskottet hemställer därefter att riksdagen ska godkänna att avgifterna får tas ut (se t.ex. prop. 1989/90:138 s. 17, 1989/90:FiU38 s. 5, rskr. 1989/90:289).

Sådana bemyndiganden är i praktiken närmast omöjliga att hitta eftersom det inte går att söka fram dem i de informationsdatabaser som finns över författningar m.m. De registreras inte heller sär- skilt. Kartläggningen visar också att det finns oklarheter beträf- fande flera riksdagsbemyndiganden som lämnats i annan form än lag, bl.a. kring räckvidden på bemyndigandet och dess giltighet i tiden.

Det skulle bidra till en betydligt bättre överskådlighet på avgiftsområdet om bemyndiganden från riksdagen om att meddela föreskrifter om avgifter alltid beslutades genom lag. Genom att låta alla avgiftsbemyndiganden få lagform skulle dessa bli lättare att finna.

Det har särskilt påpekats i direktiven att det inte ingår i mitt uppdrag att lämna förslag till ändring av grundlag. Jag föreslår där- för inte någon ändring av 8 kap. 9 § RF. Inom den nu sittande Grundlagsutredningen (Ju 2004:11) pågår ett arbete med normgiv-

143

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

SOU 2007:96

ningsfrågor, bl.a. en översyn av 8 kap. RF. Jag utgår ifrån att frågan kommer att behandlas i det sammanhanget.

Den möjlighet som ges i 8 kap. 9 § andra stycket RF att besluta bemyndiganden på annat sätt än genom lag bör dock enligt min mening i fortsättningen inte utnyttjas utan alla bemyndiganden – såväl nya som redan befintliga – bör få lagform.

Avgiftsbemyndiganden bör i första hand placeras i anslutning till de materiella föreskrifterna på området (se avsnitt 9.3). Om det inte finns några sådana föreskrifter på området får bemyndigandena i stället lämnas i särskild lag. De bör dock inte samlas i en enda lag utan de bör behandlas ämnesvis. Det vore t.ex. lämpligt med en lag med bemyndiganden att meddela föreskrifter om ansöknings- och expeditionsavgifter. I det sammanhanget bör de närmare villkoren för avgiftssättningen anges. På samma sätt kan man tänka sig en lag om rätt att meddela föreskrifter på jordbrukets område osv. Meto- den har – såvitt gäller bemyndiganden generellt – använts i t.ex. lagen (1975:88) med bemyndiganden att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer.

Vid införandet av sådana bemyndigandelagar är det angeläget att det klargörs att de nya bemyndigandena i lagform ersätter tidigare bemyndiganden i annan form än lag. De nu existerande bemyndi- gandena i annan form än lag bör således upphöra eftersom de i betydande grad bidrar till den otydlighet som råder på avgiftsområ- det. Genom att de upphör undanröjer man också i dessa delar olä- genheten av överlappande bemyndiganden för samma avgift.

7.6 Avgiftsbemyndiganden bör vara preciserade

Utredningens rekommendation: Ett avgiftsbemyndigande bör vara så preciserat att det klart framgår hur långt det sträcker sig.

Redan Grundlagberedningen påpekade att ett så allmänt hållet be- myndigande, att däri kan rymmas allehanda ej konkretiserade av- gifter, ej bör ges (SOU 1972:15 s. 169).

Kartläggningen har visat (se bl.a. avsnitt 7.4.1) att flera bemyn- diganden inte är tillräckligt preciserade. Det leder till en osäkerhet kring grunden för avgiftsuttaget och riskerar leda till allt för exten- siva tolkningar av lämnade bemyndiganden.

144

SOU 2007:96

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

Departementschefen uttalade i förarbetena till RF att riksdags- bemyndiganden som var så allmänt hållna att de inte mycket skilde sig från grundlagstextens beskrivningar av de ämnen som var möj- liga för delegation skulle stå i uppenbar strid med intentionen bakom grundlagen. Hur detaljerade bemyndigandena skulle vara borde avgöras av riksdagen från fall till fall.

Allt för vida bemyndiganden försvårar även Lagrådets be- dömning av bemyndigandenas grundlagsenliga tillämpning. Det har förekommit att Lagrådet har påpekat att det saknade möjlighet att uttala sig om effekterna av bemyndigandets tillämpning (prop. 1999/2000:34 s. 234).

Det har också förekommit att Lagrådet ansett att ett bemyndi- gande varit alltför allmänt hållet, eftersom det inte framgick vilka som skulle betala avgifterna, på vad de skulle beräknas eller hur stora avgifterna skulle vara. Lagrådet ville försäkra sig om att avgifterna inte kom att bestämmas på ett sådant sätt att de blev att hänföra till skatt, vilket skulle omöjliggöra en delegation av norm- givningsmakt (prop. 1999/2000:51 s. 94).

Det är således angeläget att det i lagstiftningsarbetet eftersträvas att avgiftsbemyndigandena preciseras så långt möjligt. De bör anges i en särskild bestämmelse. Det bör alltså undvikas att generella be- myndiganden utnyttjas för att införa avgifter eftersom det då inte framgår av själva bemyndigandet att det är avsett att utnyttjas för avgiftsuttag.

7.7 Bättre förutsättningar att följa bemyndigandekedjor

Utredningens rekommendation: En strävan bör vara att det av en förordning där ett avgiftsbemyndigande utnyttjas ska framgå vad bemyndigandet stöder sig på.

När en myndighet under regeringen beslutar en författning ska den enligt 18 b § författningssamlingsförordningen (1976:725) i ingres- sen till författningen lämna uppgift om det bemyndigande på vilket myndighetens beslutanderätt grundar sig. Till skillnad från vad som gäller för myndigheterna är regeringen inte skyldig att i förord- ningar i förekommande fall ange det bemyndigande som en före-

145

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

SOU 2007:96

skrift stöder sig på. Det ökar svårigheterna att finna bemyndigan- det för en viss avgift (jfr KU 1979/80:50 s. 108).

Även i doktrinen har det kritiserats att regeringen i förordningar inte anger vad den grundar sin beslutanderätt på4. KU har också uttalat att det skulle vara värdefullt om det av en regeringsförfatt- ning kunde framgå när den har sin grund i ett bemyndigande från riksdagen (KU 1983/84:30 s. 8 och KU 1984/85:35 s. 14).

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen pekat på ett antal komplikationer med ett system som innebär att regeringen alltid ska hänvisa till bemyndigande eller annan grund när författningar ska utfärdas (skr. 2003/04:168 s. 38 och 41 ff.) (se avsnitt 8.4). Även om dessa komplikationer knappast gör sig gällande vid just avgiftsbemyndiganden – regeringen måste givetvis vid varje delega- tion av beslutanderätt i avgiftsfrågor göra klart för sig vad den stö- der sig på, ett riksdagsbemyndigande eller sin restkompetens – kan det ändå kanske ifrågasättas om en sådan rutin ska införas för just avgiftsbemyndiganden. Detta bör dock inte utesluta att det ofta kan finnas anledning att regeringen på lämpligt sätt hänvisar till en bakomliggande lag. Strävan bör vara att detta sker i största möjliga utsträckning.

7.8 En genomgång av kartläggningen bör göras i Regeringskansliet

Utredningens rekommendation: Varje departement bör gå igenom den del av kartläggningen som rör respektive departe- ment och göra eventuella kompletteringar samt klara ut oklar- heter. Om det visar sig att bemyndiganden saknas eller är ofull- ständiga bör förslag med förtydliganden föreläggas riksdagen.

Utredningens genomgång av kartläggningen visar på många oklar- heter. Det är önskvärt att varje departement går igenom de uppgif- ter i kartläggningen som rör departementet. De oklarheter som finns bör rimligen klaras ut genom att regeringen inhämtar nya bemyndiganden från riksdagen i de fall de befintliga framstår som oklara, respektive lägger fram förslag till författningsändringar i de fall en närmare analys, givetvis med beaktande av vad riksdagen tidigare anfört i frågan, skulle ge vid handen att det i själva verket är

4 Strömberg, s. 53 f.

146

SOU 2007:96

Närmare om bemyndiganden att meddela föreskrifter om avgifter

fråga om en skatt. Särskilt angeläget är att de bemyndiganden som erhölls med anledning av förslagen i prop. 1975:8 och där kungörel- serna ersatts av nya författningar följs upp. Vidare bör en genom- gång göras av om några avgifter saknas i kartläggningen. Även Riksrevisionen föreslog en genomgång beträffande vissa utpekade avgifter5.

Det finns anledning att påpeka att kartläggningen avser i huvud- sak de förhållanden som gällde i september 2006 och att departe- mentsindelningen har förändrats något sedan dess.

5 RiR 2004:17 s. 78 f.

147

8 Ett register för belastande avgifter

8.1 Uppdraget i denna del

I mitt uppdrag ingår att överväga behovet av, och om jag bedömer det lämpligt, föreslå former för upprättandet av ett register för offentligrättsliga avgifter och hur ett sådant register ska förvaltas och finansieras.

8.2 Tidigare avgiftsregister

Redan i följdlagstiftningen till regeringsformen (RF) behandlades frågan om ett avgiftsregister. Regeringen uttalade att den avsåg att uppdra åt dåvarande Riksrevisionsverket (RRV) att föra ett register över offentligrättsliga avgifter. Syftet var att få till stånd ett aktuellt register över förekommande avgifter (prop. 1975:8 s. 47, KU 1975:10, rskr. 1975:62).

Förordningen (1975:586) om register över statliga avgifter trädde i kraft den 1 januari 1976. Enligt förordningen skulle det hos RRV föras ett register över statliga avgifter. Med avgift i förord- ningen förstods enligt 1 § vad som avsågs med det begreppet i RF. För varje avgift skulle det i registret anges vilket organ som med- delade föreskrifter om avgiften och, i förekommande fall, på vilket bemyndigande rätten att besluta om avgiften grundades. Statliga förvaltningsmyndigheter skulle underrätta RRV när en statlig av- gift hade beslutats inom myndighetens verksamhetsområde och när den hade ändrats.

Förordningen om register över statliga avgifter upphävdes den 1 juli 1991 i samband med att ersättningsförordningen (1991:354)

149

Ett register för belastande avgifter

SOU 2007:96

beslutades. Ersättningsförordningen saknar bestämmelser om av- giftsregister. RRV förde avgiftsregistret t.o.m. år 19911.

Skälen till varför det inte längre skulle föras något avgiftsregister framgår inte av motiven till ersättningsförordningen (regeringens förordningsmotiv 1991:3). Redan år 1986 hade emellertid RRV föreslagit regeringen att förordningens tillämpningsområde skulle avgränsas till att gälla ”avgift som tas ut av statlig myndighet, som inte är affärsverk, i de fall regeringen eller myndigheten beslutar om avgiftens storlek” (Civildepartementet, dnr C90/2048/BU). Avsikten var att den föreslagna lydelsen skulle eliminera problemet med gränsdragning mellan avgift och skatt genom att förordningen enligt förslaget inte skulle tillämpas på sådana penningpålagor vars storlek skulle beslutas av riksdagen.

8.3 Tidigare bemyndiganderegister

Frågan om ett register över alla bemyndiganden, dvs. inte bara av- giftsbemyndiganden, har varit föremål för överväganden i olika sammanhang.

Regeringens utövning av normgivningsmakten behandlades av konstitutionsutskottet (KU) i 1979/80 års granskningsbetänkande (KU 1979/80:50). Utskottet konstaterade att ett väsentligt led i kompetensregleringen för normgivningsområdet var riksdagens beslut att delegera normgivningsbefogenheter. För att underlätta möjligheten till kontroll och överblick på detta område för både riksdagen och regeringen vore det önskvärt att samtliga bemyndi- ganden i normgivningshänseende, som riksdagen dittills hade läm- nat och i fortsättningen skulle komma att lämna, kunde samlas, systematiseras och hållas tillgängliga på lämpligt sätt. Utskottet ansåg att Statsrådsberedningen (SB) var väl ägnad att svara för denna uppgift (a bet. s. 12 f.). Den närmare utformningen av ett sådant register behandlades av KU i samband med ytterligare granskningar (KU 1983/84:30 s. 5 f., KU 1985/96:25 s. 10 och KU 1986/87:33 s. 12).

Mot bakgrund av KU:s önskemål upprättade SB fr.o.m. år 1986 en förteckning över riksdagens normgivningsbemyndiganden. Förteckningen fördes departementsvis och redovisades i KU:s granskningsbetänkande (se t.ex. bet. 1993/94:KU30 s. 31).

1 RiR 2004:17 s. 30

150

SOU 2007:96

Ett register för belastande avgifter

I förteckningen redovisades riksdagens normgivningsbemyndi- ganden med hänvisning till aktuell paragraf under respektive för- fattning publicerad i Svensk författningssamling (SFS) dels i kronologisk ordning, dels departementsvis. Till förteckningen hörde ett sökordsregister med sökord hämtade från författningars rubriker. Den senaste förteckningen redovisade bemyndiganden i lagar som utfärdats före den 1 januari 1993 (1991/92:KU30 s. 22 och 1992/93:KU30 s. 24 f. och 219–248).

SB påbörjade vidare fr.o.m. 1988 också en insamling av uppgifter från departementen om vilka förordningar som hade beslutats med stöd av givna normgivningsbemyndiganden från riksdagen. Enligt KU var det angeläget att arbetet fullföljdes på ett systematiskt sätt. Det var utskottets mening att även fortsättningsvis följa regering- ens utövning av sin normgivningsbefogenhet (1988/89:KU30 s. 14). Den senaste förteckningen över vissa av regeringens norm- givningsbemyndiganden som lämnades av SB till KU innehöll be- myndiganden som utfärdats före den 1 januari 1994 (bet. 1993/94:KU30 s. 33 och 252–303). Förteckningen fördes elektro- niskt. I den aktuella databasen registrerades varje författning med uppgift om SFS-nummer, rubrik, ansvarigt departement, sökord, paragraf där ett bemyndigande finns och den myndighet som fått bemyndigandet (1990/91:KU30 s. 261).

Detta register förs numera av granskningsenheten på Justitie- departementet. Uppgifterna hämtas från SFS. Granskningsenheten har uppgivit att registret har förts kontinuerligt sedan starten men med något varierande kvalitet över åren. Det är inte heltäckande eftersom bemyndigandena ibland är svåra att identifiera och arbetet med registret periodvis har varit eftersatt. Registret är inte avsett för allmänheten utan är ett internt verktyg i Regeringskansliet som är tillgängligt via Regeringskansliets interna webbplats. Gransk- ningsenheten har inte noterat någon större användning av registret och inte heller någon specifik grupp användare.

I samband med att Riksdagens revisorer genomförde en gransk- ning av riksdagen och normgivningsprocessen föreslog revisorerna dels att regeringen skulle utarbeta förslag till ett rättsinformations- system som innefattade lagar, förordningar, myndighetsföreskrif- ter, dels att SB:s årliga redogörelse över bemyndiganden till KU skulle förbättras liksom återrapporteringen till riksdagen om normgivningen (förs. 1991/92:19). Det föreslagna rättsinforma- tionssystemet skulle göra det möjligt att se vad som gällde inom ett område, vare sig bestämmelserna fanns i lag, förordning eller myn-

151

Ett register för belastande avgifter

SOU 2007:96

dighetsföreskrifter. Möjligheterna till överblick skulle bli bättre för dem som skulle rätta sig efter reglerna. Revisorernas granskning visade att det fanns vissa brister i den redogörelse över bemyndi- ganden som SB årligen lämnade till KU. Framför allt gällde detta redovisningen av hur regeringen och myndigheterna använde sina bemyndiganden. Revisorerna ansåg också att informationen om riksdagens bemyndiganden var knapphändig. Redogörelsen hade enligt revisorerna därför begränsat värde som uppföljningsinstru- ment för riksdagen och bidrog inte till bättre överblick över norm- givningen (förs. 1991/92:19 s. 3 och 5 f.).

Med anledning av revisorernas förslag ansåg KU att det all- männa borde sörja för en kontinuerlig grundservice på rättsinfor- mationsområdet vilket förordningen (1980:628) om rättsdatasy- stemet gav uttryck för. Behovet av ytterligare uppgifter i systemet måste vägas mot de ökade kostnaderna när en utbyggnad prövades. Utskottet utgick från att regeringen uppmärksamt följde det arbete som bedrevs genom Samarbetsorganet för rättsväsendets informa- tionssystem (SARI) och avstyrkte revisorernas förslag om ett datorbaserat rättsinformationssystem (1992/93:KU1 s. 7 f., rskr. 1992/93:5).

Utskottet ansåg att det vore värdefullt om uppgifter om riksda- gens normgivningsbemyndiganden och om hur de använts dispone- rades utskottsvis och ställde sig positivt till ett motionsförslag (1991/92:K29) som innebar att riksdagens förvaltningskontor skulle få i uppdrag att inom riksdagen lägga upp ett utskottsvis systematiserat informationssystem som skapade överblick över riksdagens normgivningsbemyndiganden och föreskrifter som hade meddelats med stöd av bemyndigandena. Eftersom frågan hade nära samband med Riksdagsutredningens överväganden gav riksda- gen talmanskonferensen till känna vad utskottet hade anfört om ett inom riksdagen utskottsvis fört register över riksdagens normgiv- ningsbemyndiganden (1992/93:KU1 s. 10 f., rskr. 1992/93:6).

Riksdagsutredningen föreslog ett nytt ADB-baserat informa- tionssystem med riksdagens normgivningsbemyndiganden och ansåg, på samma sätt som KU, att uppgifterna borde redovisas utskottsvis (betänkandet Reformera riksdagsarbetet, 1993, Riks- dagens protokoll, bihang 1993/94, bd C3, saml. 2, Redogörelser och förslag, TK1 s. 109 och 117 f. samt bet. 1993/94:KU30 s. 31).

Inom riksdagens förvaltningskontor påbörjades därefter ett arbete med att hänföra författningarna till respektive utskott. Upp- dateringen av uppgifter om normgivningsbemyndiganden avsågs

152

SOU 2007:96

Ett register för belastande avgifter

längre fram ske löpande med hjälp av rättsdatablad. Enligt nya rikt- linjer från SB från juli 1993 skulle ett särskilt rättsdatablad finnas i propositioner med lagförslag som införde, ändrade, upphävde eller upprepade ett bemyndigande att meddela föreskrifter enligt 8 kap. RF. På grundval av rättsdatabladen skulle utskotten i sina betän- kanden kunna lämna uppgifter om normgivningsbemyndiganden på ett sådant sätt att de automatiskt skulle föras in i registret till Svensk författningssamling (SFSR), och de utskottsvis förda regist- ren (bet. 1993/94:KU30 s. 32). I och med att den nya proposi- tionsmodellen började användas skulle uppgifter om normgiv- ningsbemyndiganden kunna registreras i databasen Rixlex och bli sökbara där. Avsikten var att man på sikt skulle kunna få väsentligt bättre möjligheter att följa normgivningen genom dess olika nivåer (skr. 1993/94:15 s. 5 och bet. 1994/95:KU30 s. 5).

Uppgifter om riksdagens respektive regeringens normgivnings- bemyndiganden fanns således i två olika databaser. Riksdagen ansvarade för uppdateringen av uppgifterna i den databas som inne- höll riksdagens bemyndiganden till regeringen och regeringen ansvarade för uppdateringen av uppgifterna i den databas som innehöll regeringens bemyndiganden till förvaltningsmyndighe- terna (skr. 1995/96:15 s. 8).

I Riksdagens revisorers granskningsrapport Ordning på rätten (rapport 2002/03:12) konstaterades det att det inom riksdagen under sommaren 1994 genomfördes en del förberedande arbete för att upprätta ett bemyndiganderegister över riksdagens bemyndi- ganden. Arbetet fullföljdes dock inte beroende på att det inte fanns information om hur regeringen och myndigheterna använt riksda- gens normgivningsbemyndiganden. Frågan aktualiserades igen i samband med arbetet inför det nya rättsinformationssystemet (granskningsrapport 2002/03:12 s. 42) (se vidare avsnitt 8.4).

Rutinen med rättsdatablad som utvisar vilka bemyndiganden riksdagen lämnat till regeringen finns dock fortfarande kvar. Syftet med rapporteringen uppges vara att den ska göra det möjligt att följa upp hur bemyndigandena har utnyttjats (Propositionshand- boken, Ds 1997:1, avsnitt 6.4.12 s. 74 f.). Enligt vad som fram- kommit används rättsdatabladen inte av utskotten. På fråga från granskningsenheten har riksdagens informationsavdelning dock uttryckt att man vill bibehålla rutinen.

153

Ett register för belastande avgifter

SOU 2007:96

8.4 Rättsinformationssystemet

I syfte att tillförsäkra den offentliga förvaltningen och enskilda till- gång till grundläggande rättsinformation i elektronisk form ska det enligt rättsinformationsförordningen (1999:175) finnas ett offent- ligt rättsinformationssystem. I rättsinformationssystemet finns alla lagar, förordningar och flertalet myndighetsföreskrifter tillgängliga i elektronisk form. Viss annan rättsinformation ingår också. Infor- mationen nås via portalen Lagrummet (www.lagrummet.se). Ver- ket för förvaltningsutveckling (Verva) är sedan 2006 samord- ningsmyndighet för rättsinformationssystemet.

I en skrivelse till riksdagen år 1998 presenterade regeringen sin syn på ett nytt offentligt rättsinformationssystem (skr. 1998/99:17). Regeringen ansåg att staten borde svara för en konti- nuerlig grundservice på rättsinformationens område med hjälp av informationsteknik. Servicen skulle rikta sig till såväl allmänheten som den offentliga sektorn. Den skulle omfatta de offentliga rättskällorna, från författningarna och deras förarbeten till dom- stolarnas och myndigheternas praxis. Informationen skulle hållas elektroniskt tillgänglig på ett överskådligt och enhetligt sätt, vara gratis samt elektroniskt sökbar via en gemensam ingångssida på Internet.

I ett förslag till riksdagen 2003 föreslog Riksdagens revisorer att rättsinformationssystemet skulle förses med ett märkningssystem så att det skulle gå att följa regelverket från lag via förordning till tillämpningsföreskrifter. Revisorerna ansåg vidare att det skulle vara en stor fördel för utvecklingen av rättsinformationen om regeringen angav vilken eller vilka lagar som regeringen grundade sina bemyndiganden på (förs. 2002/03:RR20 s. 7–9). Också i en motion behandlades dessa frågor (2003/04:K334, yrkande 1 och 3).

I Riksdagens revisorers granskningsrapport Ordning på rätten (rapport 2002/03:12) – som låg till grund för förslaget ovan – påpekade revisorerna att ett väl fungerande rättsinformations- system med möjligheter att följa lagstiftningskedjan skulle minska behovet av särskild återföring av information från regering till riks- dag angående normgivningsprocessen. Riksdagen skulle få ökad möjlighet att följa normgivningsprocessen från bemyndigandet i en lag till en föreskrift som meddelats av en myndigheten (a. rapport s. 95 f.).

I granskningsrapporten framhölls också att det i rättsinforma- tionssystemet inte angavs vilken eller vilka lagar regeringen grun-

154

SOU 2007:96

Ett register för belastande avgifter

dade sina förordningar på. Revisorerna ansåg att om regeringen klargjorde vilket eller vilka bemyndiganden som använts skulle lag- stiftningen bli betydligt mer överskådlig (förs. 2002/03:RR20 s. 7).

Motionen 2003/04:K334 behandlade dels behovet av ett för- enklat rättsinformationssystem som möjliggjorde att det skulle gå att se vad som gällde inom ett område, vare sig bestämmelserna fanns i lag, förordning, myndighetsföreskrifter eller i en kommunal författning, dels behovet av att tydliggöra ansvarsförhållandena inom bemyndigandekedjorna. Rättsinformationen var enligt mo- tionen inte uppbyggd så att det gick att se vad som gällde inom ett område. Enligt motionen gick det inte heller – utan ingående kun- skaper – att följa bemyndigandekedjorna och se hur riksdagens bemyndiganden att meddela fortsatt normgivning utnyttjades av regeringen och myndigheterna. Året innan hade en motion med motsvarande innehåll väckts (mot. 2002/03:K221). Den tidigare motionen avstyrktes med hänvisning till pågående planering och arbete inom Statskontoret (bet. 2002/03:KU24).

I en skrivelse om den fortsatta utvecklingen av rättsinforma- tionssystemet (skr. 2003/04:168) konstaterade regeringen att rättsinformationssystemet i allt väsentligt fungerade i enlighet med de intentioner regeringen gett uttryck för i rättsinformations- förordningen. De överväganden och bedömningar som gjordes i skrivelsen Ett nytt offentligt rättsinformationssystem (skr. 1998/99:17) om systemets utveckling och innehåll borde fort- farande vara vägledande för det fortsatta arbetet.

Regeringen uttalade också att det borde finnas länkar mellan olika informationskällor och att det borde fastställas kriterier för i vilka situationer som länkning ska ske. Det var rimligt att Stats- kontoret och Regeringskansliet gemensamt tog fram sådana krite- rier. Staten borde ta på sig ett visst ansvar för att förädla rättsin- formationen, t.ex. förse den med länkar. I ett fullt utbyggt system borde det vara möjligt att länka direkt mellan olika informations- källor. Länkar skulle t.ex. kunna läggas mellan en lag och den för- ordning där det finns detaljerade bestämmelser i ämnet. Det skulle också vara möjligt att gå ytterligare ett steg och från förordningen länka till myndighetsföreskrifter som närmare reglerar frågan. Regeringen framhöll dock att länkar, eller annan förädling, inte fick förekomma i de delar av rättsinformationssystemet där det finns strikta krav på exakthet. Regeringen påtalade att det fanns tekniska problem med att genomföra en sådan ordning, främst eftersom

155

Ett register för belastande avgifter

SOU 2007:96

informationen finns i ett flertal olika databaser (skr. 2003/04:168 s. 22, 34 och 38 f.).

Författningstekniken borde enligt regeringen förändras så att det av nya förordningar eller av fotnoter till förordningar normalt skulle framgå vilket eller vilka bemyndiganden som hade utnyttjats. En fördel var att den som sökte information kunde följa de be- myndiganden som hade lämnats i en författning och på så sätt få en överblick över vilka föreskrifter som behandlade frågan. Riksdagen skulle också på ett enkelt sätt kunna kontrollera hur normgiv- ningsbemyndiganden till regeringen och myndigheter hade utnytt- jats och vilka föreskrifter som blivit följden (a. skr. s. 38 och 41 f.).

Regeringen pekade emellertid på ett flertal komplikationer med ett system som innebar att regeringen alltid skulle hänvisa till be- myndigande eller annan grund när författningar skulle utfärdas. Den anförde bl.a. följande. Flera olika bemyndiganden kan ligga till grund för bestämmelserna i en och samma förordning. Dessa be- myndiganden behöver inte finnas i en och samma lag. Den rättsliga grunden för vissa bestämmelser i en förordning kan alltså finnas i en lag medan bemyndiganden för andra bestämmelser finns i en helt annan lag och ytterligare andra bemyndiganden finns i en tredje lag osv. Ibland kan flera olika bemyndiganden åberopas vid sidan av varandra som grund för en bestämmelse. Det finns också lagar i vilka riksdagen har beslutat föreskrifter inom områden som tillhör regeringens egen normgivningskompetens. Det är inte heller alltid enkelt att avgöra om regeringen utnyttjar restkompetensen eller möjligheten att besluta om verkställighetsföreskrifter vid sin normgivning i ett enskilt fall. Slutligen krävs inte alltid att ett be- myndigande som riksdagen lämnar till regeringen ges i lagform. Bemyndiganden enligt 8 kap. 9 § andra stycket RF om avgifter kan uttryckas på annat sätt. Naturligtvis måste målsättningen enligt regeringen vara att även i svårutredda fall ange vilket bemyndigande eller vilken grund i övrigt som har utnyttjats. Komplikationerna gjorde det dock omöjligt att införa ett absolut krav på detta (skr. 2003/04:168 s. 38 och 41 ff., jfr även KU 1979/80:50 s. 108).

KU konstaterade att det av regeringens skrivelse framgick att rättsinformationssystemet var föremål för ett planerings- och ut- vecklingsarbete som innebar bl.a. att det skulle finnas gemensamma standarder för märkning, strukturering och sökning, vilka skulle omfatta hela systemet och att det skulle finnas länkar enligt fast- ställda kriterier mellan olika informationskällor. Det var därför inte nödvändigt med något tillkännagivande till regeringen om införan-

156

SOU 2007:96

Ett register för belastande avgifter

det av ett märkningssystem som gjorde det möjligt att följa regel- verket från lag via förordning till tillämpningsföreskrifter. Utskot- tet avstyrkte därför revisorernas förslag (förs. 2002/03:RR20) och motionen (2003/03:K334) i dessa delar (bet. 2004/05:KU2 s. 12).

Utskottet underströk värdet av att grunden för normgivningen redovisades. Med hänvisning till att regeringen i sin skrivelse avise- rade en förändring av lagstiftningstekniken så att det av förord- ningar eller fotnoter normalt skulle framgå vilka bemyndiganden som utnyttjats avstyrkte utskottet Riksdagens revisorers förslag i detta avseende och motionsyrkandet om tydliggörande av bemyn- digandekedjorna (förs. 2002/03:RR20, mot. 2003/04:K334, bet. 2004/05:KU2 s. 12 ff.).

Därefter har regeringen i sin årliga redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut hänvisat till sin skrivelse angående den fortsatta utvecklingen av rättsinformationssystemet (skr. 2003/04:168, skr. 2005/06:75 s. 10 f. och skr. 2006/07:75 s. 9 f.). Riksdagen har beslutat att lägga skrivelserna till handlingarna (bet. 2005/06:KU34, rskr. 2005/06:382, bet. 2006/07:KU17 och rskr. 2006/07:201).

Under år 2006 genomförde Verva en förstudie av rättsinforma- tionssystemet i syfte att ge rekommendationer för ett kommande implementationsprojekt av en gemensam standard för rättsinfor- mation. För närvarande bedriver Verva Rättsinformationsprojektet 2007. Det är ett pilotprojekt i vilket Regeringskansliet och ytterli- gare fem myndigheter ingår. Projektgruppen arbetar med att ta fram en standard för att märka information som regleras av rättsinformationsförordningen. Märkning ska göra det möjligt att strukturera informationen så att den bland annat blir sökbar och sammanhållen med hjälp av länkar. Genom en sådan märkning hoppas projektgruppen tillfredsställa kravet på att rättsinformatio- nen ska vara sökbar och länkbar. Den lägsta nivå i varje dokument som kommer att märkas är paragraf och därnäst kapitel. I modellen ska relationen mellan dokument i de fall relationen är otvetydig kunna följas. Projektet ska i december 2007 redovisa en plan för ett storskaligt införande och en modell som ett sådant införande kan bygga på.

På granskningsenheten på Justitiedepartementet pågår fortfa- rande ett arbete med bemyndigandefrågor. De frågor som behand- las är dels hur man ska kunna skilja bemyndiganden från kvasi- bemyndiganden, dels hur man i en förordning ska kunna ange bemyndigandet eller grunden i övrigt för förordningen. Enligt

157

Ett register för belastande avgifter

SOU 2007:96

granskningsenheten krävs sådana hänvisningar till bemyndigande eller annan grund för att möjliggöra det som Vervas utvecklingsar- bete av rättsinformationssystemet syftar till. I sammanhanget kan nämnas att Miljödepartementet har börjat åberopa riksdagsbemyn- diganden vid utformningen av förordningar. Hänvisningen till be- myndigandet tas in i första paragrafen i förordningen (t.ex. förord- ningen [2007:383] om gränsöverskridande transporter av avfall, förordningen [2007:193] om producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor samt bilskrotningsförordningen [2007:186]). Miljödepartementet skiljer i sina förordningar också på egentliga bemyndiganden och kvasibemyndiganden.

8.5 Behovet av ett avgiftsregister

Utredningens bedömning: Något avgiftsregister bör för närva- rande inte införas. Frågan om ett avgiftsregister bör dock upp- märksammas i det pågående utvecklingsarbetet på rättsinforma- tionsområdet.

Önskemål

I direktiven sägs att regeringen i dag inte har någon samlad bild över vilka offentligrättsliga avgifter som staten tar ut och vilka be- myndiganden som givits av riksdagen till regeringen respektive av regeringen till myndigheterna. Räckvidden av bemyndigandena är i vissa fall oklar. Det framgår t.ex. inte alltid om ett bemyndigande endast avser rätten att besluta att en avgift får tas ut eller om det också avser t.ex. avgiftens storlek.

Riksrevisionen konstaterade i sin granskning (RiR 2004:17) att det var svårt för riksdagen och regeringen att skapa överblick över ett komplicerat avgiftssystem. Man pekade också på att det inom Regeringskansliet fanns liten kunskap om vilka avgifter som tas ut och om vilket lagstöd eller annat riksdagsbeslut som ligger till grund för rätten att ta ut avgifterna. Riksrevisionen rekommende- rade därför att regeringen skulle ge Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att upprätta ett register över tvingande avgifter. Ett sådant register borde kunna innehålla uppgifter om bl.a. vilken instans som beslutar om avgifterna och de bestämmelser som gäller för avgifterna (RiR 2004:17 s. 79).

158

SOU 2007:96

Ett register för belastande avgifter

Finansutskottet (FiU) avstyrkte emellertid förslagen från Riks- revisionens styrelse. Huvudskälen var dock att frågorna redan behandlats av riksdagen och att regeringen nyligen tagit initiativ till en mer långtgående översyn av statens avgifter. Sammanfattnings- vis ansåg utskottet att de åtgärder som föreslogs av Riksrevisionen föreföll välmotiverade och angelägna. Utskottet uttalade sig inte särskilt i frågan om ett avgiftsregister eller behovet av ett sådant (bet. 2004/05:FiU30). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2004/05:227).

Vad skulle ett avgiftsregister innehålla för uppgifter?

Avsikten med det register som diskuterades i prop. 1975:8 var att det skulle vara ett register över offentligrättsliga avgifter. Enligt förordningen förstods med avgift vad som avsågs med begreppet i regeringsformen. Enligt vad som uppgivits till utredningen omfat- tade registret både belastande och frivilliga avgifter. Jag utgår ifrån att mitt uppdrag tar sikte på ett register över belastande avgifter och att det till skillnad från vad som gällt för de mer generella register som riksdagen efterfrågat i olika sammanhang är fråga om att registrera de beslut där ett bemyndigande utnyttjas – inte själva bemyndigandena. Det bör härvid uppmärksammas att det inte alltid framgår av själva bemyndigandet från riksdagen att det är tänkt att kunna utnyttjas för att införa en avgift. Det kan vara mer generellt utformat.

Vad som ska registreras är alltså i första hand den bestämmelse i en förordning eller myndighetsföreskrift där ett beslut om in- förande av en avgift fattats och alltså ett bemyndigande från riks- dagen respektive regeringen har utnyttjats. Naturligt är dock att det eller de bemyndiganden som föreskriften stöder sig på också ska framgå av registret. Riksrevisionen har utgått från detta och det gällde även för det av RRV förda registret. Det förekommer att riksdagen själv beslutar om en avgift, se t.ex. 9 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Givetvis är det då den aktuella bestämmelsen i den lag där avgifterna beslutats som ska registreras. I de fall regeringen beslutat om införande av avgiften men överlåtit till en myndighet att bestämma storleken bör även myndighetens föreskrifter anges.

Utöver detta kan det vara lämpligt att uppgift finns om vem som disponerar avgiften och om den redovisas mot inkomsttitel,

159

Ett register för belastande avgifter

SOU 2007:96

mot anslag eller utanför statsbudgeten. Eftersom beslut om att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får dispo- nera avgiftsintäkter fattas i annan ordning än lag, är dessa beslut särskilt svåra att finna i efterhand. Det skulle därför säkert vara till nytta om uppgifter om dessa beslut skulle framgå av registret.

Vem skulle svara för registret?

Kartläggningen visar att det stora antalet avgifter beslutas av regeringen i förordning. Det är mycket få avgifter – med undantag för sanktionsavgifterna – som beslutas av riksdagen. Det förekom- mer också att regeringen överlåter åt en myndighet att besluta om avgiften. Det förefaller vara vanligast på jordbruksområdet. Jord- bruksverket fattar alltså många beslut om avgiftens storlek.

Jag utgår ifrån att ett eventuellt register inte avses ha någon konstitutiv betydelse, dvs. det ska inte vara knutet några rättsverk- ningar till att en uppgift förs in i eller tas bort ur registret. Om det skulle vara fallet måste det finnas lagstöd för det – sannolikt grundlagsstöd; jfr bestämmelsen om kungörande i 8 kap. 19 § RF – och vara regeringen eller en myndighet som i formell ordning fattar beslut om ändringar i registret. Ett avgiftsregister kan rimligen inte vara avsett som något annat än ett informellt hjälpmedel. Som jag har uppfattat det var det register RRV förde av denna karaktär. Ett register avsett som ett hjälpmedel kan handhas av enskilda tjänste- män.

Frågan blir då närmast om ett eventuellt register ska föras inom Regeringskansliet eller av någon myndighet, närmast ESV. Riks- revisionen ansåg att registret borde föras av ESV.

Då det är regeringen som fattar det stora flertalet beslut om avgifter ligger det närmast till hands att ett register förs inom Regeringskansliet. Även i de fall en myndighet i förordning har bemyndigats att fatta beslut om en avgift har ju frågan passerat regeringen. Det berörda departementet får i ett sådant fall uppmana myndigheten att anmäla när bemyndigandet har utnyttjats och ange aktuell författning. Departementet bör också bevaka att uppgift- erna kommer in. Vem som skulle svara för uppgiften att inom Regeringskansliet föra ett register bör bestämmas internt men det ligger närmast till hands att det skulle vara antingen Justitiedepar- tementets granskningsavdelning eller Finansdepartementets bud- getavdelning. Lämpligen bör det vara departementens rättschefer

160

SOU 2007:96

Ett register för belastande avgifter

som anmäler avgiftsbeslut till den ansvariga enheten. Givetvis bör ett eventuellt register föras elektroniskt och vara tillgängligt för allmänheten.

Vilka skulle utnyttja ett avgiftsregister?

Det är oklart varför regeringen ansåg att det förra registret inte längre skulle föras. Enligt handläggare som nu är på ESV efterfrå- gades inte uppgifter ur registret. Uppgifterna om vilka bemyndi- ganden som låg till grund för respektive avgift användes inte heller av RRV.

Riksrevisionen anför endast att det skulle underlätta för reger- ingen och riksdagen att skapa överblick över avgifterna.

Företrädare för KU:s kansli har vid sammanträffande med utredningen framfört att man skulle ha nytta av ett sådant register i granskningsarbetet. Riksrevisionen kanske också skulle kunna utnyttja det i sitt arbete. För båda gäller dock att det knappast torde användas löpande utan endast i anslutning till hand- läggningen av vissa konkreta granskningsärenden. Finansutskottet skulle säkert också kunna utnyttja ett sådant register.

Såvitt gäller Regeringskansliet anförde SB när frågan om ett generellt bemyndiganderegister var aktuell på 1980-talet att registret över riksdagens normgivningsbemyndiganden hade ett begränsat värde för Regeringskansliet. För departementen låg det närmare till hands att vända sig till respektive rättssekretariat för att undersöka om det fanns ett visst bemyndigande. Däremot skulle de rättssakkunniga i SB kunna ha en viss nytta av registret i sin granskningsverksamhet för att kontrollera om det fanns något bemyndigande bakom en förordning. Å andra sidan ålåg det departementen att i samband med delningen till SB ange det bak- omliggande bemyndigandet (KU 1983/84:30 s. 251).

Härtill kommer att möjligheterna att söka uppgifter i olika informationsdatabaser har utvecklats betydligt i förhållande till den situation som rådde i början av 1980-talet.

Enligt granskningsenheten används i princip inte heller det register över regeringens bemyndiganden som förs där utan det har spelat ut sin roll. Enheten har inte fått några förfrågningar beträf- fande avgiftsbemyndiganden.

Det är ESV:s uppfattning att man inom respektive myndighet redan i dag – utan avgiftsregister – över lag har god kunskap om de

161

Ett register för belastande avgifter

SOU 2007:96

för myndigheten aktuella avgifterna och de bemyndiganden som ligger till grund för dem. Detta bekräftades också vid den hearing utredningen anordnade med inbjudna myndigheter (se avsnitt 1.3). Dessa ansåg sig ha god kontroll över vilka bemyndiganden som gäller i deras verksamhet. En myndighet påpekade att den bedrev ett arbete för att tydliggöra vilka bemyndiganden och bemyndi- gandekedjor som avgiftsuttagen vilade på.

Jag har svårt att se att ett avgiftsregister skulle fylla något behov hos övriga förvaltningsmyndigheter. De har sällan anledning att intressera sig för andra myndigheters avgifter. Denna bild bekräf- tades också av de myndigheter som deltog i hearingen.

Jag kan inte heller se att ett avgiftsregister skulle fylla något behov inom rättstillämpningen. Väl kan domstolar i olika mål få anledning att kontrollera de bakomliggande bemyndigandena för en avgift. Vetskapen om ett avgiftsregister skulle möjligen under- lätta sökandet men uppgifterna kommer aldrig att vara så tillförlit- liga att en domstol skulle nöja sig med att kontrollera registret utan den skulle tvingas göra egna efterforskningar. Antalet mål per år torde också vara begränsat.

Slutligen kan jag inte heller se att det hos allmänheten – annat än i enstaka fall – skulle finnas något behov av ett avgiftsregister.

Kvaliteten

Avgörande för vilken nytta olika aktörer kan ha av ett avgiftsregis- ter är givetvis kvaliteten på registret.

Som kartläggningen har visat medför det betydande svårigheter att helt få klarlagt vilka belastande avgifter som finns liksom var stödet för att ta ut dem finns. Detta är givetvis allvarligt och det kan ligga nära till hands att se ett register som en lösning på det problemet. Eftersom ett beslut om att föra in en avgift i registret eller det bemyndigande det stöder sig på inte kan ges konstitutiv verkan är detta dock knappast någon lösning. Den oklarhet som nämns i direktiven; att det inte alltid framgår om ett bemyndigande endast avser rätten att besluta att en avgift får tas ut eller om det också avser t.ex. avgiftens storlek blir inte löst genom att uppgifter tas in i registret på ett visst sätt. De oklarheter som finns vad gäller bemyndigandet följer med in i registret. Som jag flera gånger fram- hållit har en avgift den rättsliga karaktär som riksdagen eller dom-

162

SOU 2007:96

Ett register för belastande avgifter

stol bestämt och denna går inte att ändra på genom justeringar i registret.

Oklarheter på dessa områden går endast att komma till rätta med genom en ordentlig analys av varje avgift beträffande vilken oklarhet föreligger. Den analysen kan i sin tur leda till att ett nytt riksdagsbemyndigande behöver inhämtas eller andra förtydliganden göras, t.ex. i form av förordningsändringar.

Den tjänsteman som svarar för införandet tvingas dock göra en rättslig bedömning av om avgiften ska tas med eller ej. Även om hans eller hennes ställningstagande inte har några rättsverkningar finns ändå en risk att detta kommer att uppfattas som styrande. Det ställningstagandet ska givetvis ha gjorts i lagstiftningsärendet. Jag ser också en risk att avgifter tas med i registret ”för säkerhets skull”.

En särskild fråga är bevakningen av att ändringar och upphävan- den återspeglas i registret.

Slutsatser

Det är en brist att det inte finns någon samlad information om vilka avgifter som finns och vilka bemyndiganden de vilar på. Säkert kan ett avgiftsregister vara ett hjälpmedel när det gäller styr- ning och uppföljning av den statliga verksamheten. Det begränsade användningsområdet och de brister i kvaliteten som ofrånkomligen kommer att vidlåda ett register av det skisserade slaget gör dock att jag inte ser att fördelarna motiverar uppbyggnad och fortlöpande underhåll av ett sådant register. Jag lägger därför inte fram något sådant förslag.

Skulle Regeringskansliet ändå vara berett att lägga ned arbete på ett register kan dock kartläggningen utgöra ett underlag. Den är ju i praktiken ett sådant register. Under alla förhållanden är det, som jag tidigare nämnt, önskvärt att varje departement går igenom de uppgifter i kartläggningen som rör departementet och i förekom- mande fall kompletterar förteckningen (se avsnitt 7.8).

Som har redovisats under avsnitt 8.4 är rättsinformationssyste- met föremål för ett planerings- och utvecklingsarbete som bl.a. innebär att det ska finnas gemensamma standarder för märkning, strukturering och sökning samt länkar enligt fastställda kriterier mellan olika informationskällor. På granskningsenheten pågår också ett arbete med bemyndigandefrågor. Vidare planeras inom

163

Ett register för belastande avgifter

SOU 2007:96

Regeringskansliet ett arbete med att utveckla ett elektroniskt ärendehanteringssystem. Frågan om tillskapandet av ett bemyndi- ganderegister med särskilda sökmöjligheter vad gäller avgifter bör uppmärksammas i dessa sammanhang.

Ett funktionellt elektroniskt verksamhetsstöd är sannolikt det enda sättet att tillskapa ett register av tillräckligt hög kvalitet. Framställningen av ett register bör därför vara en integrerad del i arbetet med att ta fram författningar. En jämförelse kan göras med det system som i dag finns för framställning av regleringsbreven.

Jag vill också nämna att det vid den hearing utredningen genomförde framkom två olika idéer i samband med att registerfrå- gan diskuterades. Den ena var att myndigheterna i årsredovisningen ska förteckna vilka bemyndiganden som gäller för verksamheten. Den andra var att det i regleringsbreven bland villkoren för avgifts- finansierad verksamhet ska anges vilka bemyndigande som ligger till grund för avgiftsuttagen. Jag ser här fördelar med att avgiftsbe- myndiganden ska tas in i regleringsbreven eftersom det då blir regeringen, dvs. den som beslutat bemyndigandena som gör för- teckningen, dvs. den görs vid källan. Risken för felaktiga tolkningar minimeras på så sätt. Det är en fördel om sådan information på lämpligt sätt samlas och blir elektroniskt sökbar.

164

9 Särskild bemyndigandelag

9.1 Uppdraget i denna del

I mitt uppdrag ingår att överväga behovet och lämpligheten av att riksdagen i en särskild lag bemyndigar regeringen att meddela före- skrifter om vissa sådana avgifter som faller under det s.k. lagområ- det i 8 kap. 3 § regeringsformen (RF).

9.2 Förarbetsuttalanden

Departementschefen tog i lagstiftningsärendet om RF, med anled- ning av påpekanden under remissbehandlingen, upp frågan om hur riksdagen skulle utforma sina bemyndiganden till regeringen. Han ansåg att riksdagsbemyndiganden som var så allmänt hållna att de inte mycket skilde sig från grundlagstextens beskrivningar av de ämnen som var möjliga för delegation skulle stå i uppenbar strid med intentionen bakom grundlagen. Hur detaljerade bemyndigan- dena skulle vara borde avgöras av riksdagen från fall till fall. Om det var fråga om för medborgarna mindre ingripande föreskrifter borde man kunna ge tämligen vidsträckta bemyndiganden, men om det gällde föreskrifter där mera väsentliga medborgarintressen kunde komma att beröras av regleringen borde riksdagen mera pre- ciserat ange de ramar inom vilka regeringen skulle få röra sig (prop. 1973:90 s. 209).

I följdlagstiftningen med anledning av bestämmelserna om normgivning i RF diskuterades möjligheten att samla alla bemyndi- ganden i en enda delegationslag, något som enligt departements- chefen otvivelaktigt skulle öka överskådligheten på rättsområdet. Tekniken avvisades ändå. Departmentschefen hänvisade till sina tidigare motivuttalanden och anförde att enligt hans bedömning skulle bemyndiganden som ingår i en längre uppräkning i en gemensam delegationslag tendera att bli alltför allmänt hållna och

165

Särskild bemyndigandelag

SOU 2007:96

därigenom komma i strid med de nämnda motivuttalandena. Det mötte nämligen tydliga svårigheter att i en uppräkning av åsyftat slag nå den önskvärda graden av precisering (prop. 1975:8 s. 42 f.). Han ansåg i stället att man – där det lät sig göra – skulle föra in bemyndigandena i sådana lagar som innehöll centrala materiella föreskrifter inom ett ämnesområde. Bemyndiganden som inte osökt kunde placeras i en lag med materiell reglering fick föras in i särskilda delegationslagar. I allmänhet borde man räkna med att en och samma delegationslag inte upptog bemyndiganden ifråga om föreskrifter inom skilda departements ansvarsområden. I vissa fall kunde det dock visa sig ändamålsenligt att i en bemyndigandelag reglera en normgivningsbefogenhet som var av betydelse för flera eller t.o.m. samtliga departement. Som ett exempel nämndes bemyndiganden att meddela föreskrifter om in- och utförsel av varor (a. prop. s. 43).

Departementschefen övervägde även att specifikt på avgiftsom- rådet i en särskild delegationslag ge övergripande regler om när regeringen hade rätt att besluta om avgifter som hörde till lagområ- det. De avgifter som krävde bemyndiganden var emellertid av så disparat natur att de inte gärna lät sig föras in under en gemensam beskrivning med anspråk på en hållfast och meningsfull avgräns- ning. Han var därför inte beredd att föreslå en allmänt hållen lag- reglering av regeringens beslutanderätt på området (prop. 1975:8 s. 47).

9.3 Det bör inte införas en särskild bemyndigandelag för hela avgiftsområdet

Utredningens bedömning: Det är inte lämpligt att samla alla avgiftsbemyndiganden i en särskild bemyndigandelag. Avgifts- bemyndiganden bör som hittills i första hand placeras i anslut- ning till de materiella föreskrifterna inom ett ämnesområde.

Det finns ett behov av att ha en bättre överblick över bemyndigan- den avseende de belastande avgifterna. En särskild lag med alla avgiftsbemyndiganden samlade skulle i och för sig ge en sådan överblick. Nackdelarna är dock betydande.

När riksdagen beslutar en ny materiell lagstiftning på ett område finns det i allmänhet inte behov bara av bemyndiganden att med-

166

SOU 2007:96

Särskild bemyndigandelag

dela föreskrifter om avgifter utan även av andra bemyndiganden. Att skilja ut avgiftsbemyndigandet och placera det i en särskild lag skulle vara oöverskådligt på så sätt att bemyndiganden i ett och samma ämne då skulle återfinnas på olika ställen beroende på om de avser avgifter eller inte. Den som tar del av den materiella lag- stiftningen behöver få klart för sig om det finns ett avgiftsbemyn- digande eller inte. I den materiella lagen skulle det därför behövas en hänvisning till lagen med avgiftsbemyndiganden. Det innebär en ganska omständlig lagstiftningsteknik. En särskild bemyndigande- lag skulle också komma att bli omfattande och kräva ständiga änd- ringar.

Även risken för alltför vidsträckta bemyndiganden gör att jag bestämt tar avstånd från tanken att riksdagen i en lag generellt skulle delegera befogenheten att besluta om belastande avgifter till regeringen. Det skulle enligt min uppfattning inte vara förenligt med de i föregående avsnitt redovisade motivuttalandena. Det bör vara en strävan i lagstiftningsarbetet att åstadkomma avgränsade och preciserade avgiftsbemyndiganden (se avsnitt 7.6). Inte minst kartläggningen visar att det brister i sådana avseenden i dag. En generell lag skulle motverka en förbättring på området.

De skäl som anfördes år 1975 mot att ha en särskild lag med avgiftsbemyndiganden har enligt min mening således fortfarande full bärkraft. Det har såvitt jag förstår inte framkommit något som talar för en annan metod än den som diskuterades då. Fördelen med en särskild bemyndigandelag på avgiftsområdet väger enligt min mening inte upp de nackdelar tekniken skulle innebära; en otymplig lag, dubbelreglering och ökad risk för alltför vidsträckta bemyndiganden. Strävan bör i stället – som hittills – vara att av- giftsbemyndigandena placeras i anslutning till de centrala materiella föreskrifterna inom ett ämnesområde.

167

10 Avgiftsförordningen

10.1 Uppdraget i denna del

I mitt uppdrag ingår att bedöma behovet av ändringar i avgiftsför- ordningen (1992:191) (AF). Enligt vad som anges i direktiven är det i vissa fall oklart om en bestämmelse i AF gäller tvingande avgifter eller inte. Det framgår t.ex. inte av 5 § AF om principen om full kostnadstäckning ska gälla som ekonomiskt mål även i offentligrättslig verksamhet. Enligt regeringen finns det ett behov av att se över förordningen så att det tydligare framgår vad som gäller för tvingande respektive frivilliga avgifter. Jag utgår ifrån att regeringen med offentligrättslig verksamhet åsyftat verksamhet som helt eller delvis finansieras med belastande avgifter.

10.2 Avgiftsförordningens tillämpningsområde m.m.

Utredningens förslag: Avgiftsförordningen bör förtydligas så att det klarare framgår att nuvarande 5 § kan omfatta också belastande avgifter. Bestämmelsen om överklagande i 14 § bör anpassas till bestämmelserna om överklagande i förvaltnings- lagen (1986:223).

AF beslutades år 1992 och regeringen beslutade samtidigt förord- ningsmotiv till förordningen (1992:3).

Enligt 5 § första stycket AF gäller att – om inte något annat ekonomiskt mål har angetts – full kostnadstäckning ska uppnås. För sådana avgifter som tas ut enligt 4 § (avgifter för t.ex. tidskrif- ter, kursmaterial, konferenser och kurser, rådgivning och lokaler) får myndigheten själv, inom ramen för full kostnadstäckning, be- sluta om grunderna för avgiftssättningen om inte regeringen har beslutat något annat (5 § andra stycket). Regeringen har i direkti-

169

Avgiftsförordningen

SOU 2007:96

ven uttalat att det tydligare bör framgå huruvida 5 § första stycket omfattar både belastande och frivilliga avgifter.

Enligt 1 § AF finns i förordningen bestämmelser i anslutning till 17–19 §§ lagen (1996:1059) om statsbudgeten, budgetlagen. Det ligger nära till hands att tolka den bestämmelsen som en upplys- ning om att förordningen innehåller verkställighetsföreskrifter till de angivna bestämmelserna i budgetlagen. I 17 och 18 §§ budget- lagen finns bestämmelser om budgetering och redovisning på stats- budgeten av inkomster och utgifter. Bestämmelser om redovisning fanns tidigare i 27–30 §§ AF men de är numera upphävda och åter- finns i stället i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I 19 § budgetlagen finns bestämmelser om frivil- liga avgifter. Mot den bakgrunden ligger det nära till hands att anse att AF bara gäller frivilliga avgifter och är en utfyllnad till 19 § bud- getlagen. Så kan dock inte vara fallet.

Det bör inledningsvis noteras att AF är från 1992 medan bud- getlagen är från 1996. Den nuvarande 1 § infördes 1996 utan övriga ändringar annat än i vissa detaljer. Det kan alltså redan av den an- ledningen uteslutas att AF är en verkställighetsförordning till bud- getlagen. De materiella bestämmelserna i förordningen är inte heller till sin karaktär sådana att de kan anses vara verkställig- hetsföreskrifter. Att bestämmelserna i 9–24 §§ stöder sig på bemyndiganden från riksdagen är helt klart (prop. 1989/90:138, 1989/90:FiU38, rskr. 1989/90:289) och framgår också av förord- ningsmotiven.

Om ingen precisering görs av begreppet avgifter i förordningen är en rimlig tolkning att därmed åsyftas alla sorters avgifter, dvs. både de belastande och de frivilliga. Denna tolkning stöds av inne- hållet i 3 § där det påpekas att en förutsättning för att en myndig- het ska få ta ut avgifter är att det följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen. Den bestämmelsen måste uppfattas så att även avgifter för vilka krävs bemyndigande av riks- dagen omfattas av den.

I kommentaren till 5 § i förordningsmotiven (s. 9) sägs också att det av paragrafen följer att – om riksdagen eller regeringen inte har beslutat något annat ekonomiskt mål – myndigheten ska beräkna avgiften så att myndighetens kostnader för verksamheten täcks. Detta tyder ju på att regeringen när bestämmelsen beslutades ansåg att den omfattade såväl belastande som frivilliga avgifter.

I förordningsmotiven (s. 1) hänvisas till regeringens uttalanden i prop. 1991/92:100 Bilaga 1. I bilagan redovisade regeringen bl.a.

170

SOU 2007:96

Avgiftsförordningen

vilka huvudprinciper som borde gälla för styrning av avgiftsfinansi- erad verksamhet. Bl.a. angavs att full kostnadstäckning i normal- fallet borde gälla som ekonomiskt mål (a. bilaga s. 53). Regeringen begärde dock inte riksdagens godkännande av de angivna princi- perna utan anförde i hemställan (p. 8) att regeringen skulle bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad föredraganden anfört om styr- ning av statsförvaltningen och de finansiella förutsättningarna för myndigheterna, dvs. den formulering som används när regeringen endast önskar upplysa – alltså inte föreslå – riksdagen något. Finansutskottet hemställde endast att riksdagen skulle lägga propo- sitionen till handlingarna i den delen (1991/92:FiU20 s. 60). I det sammanhanget begärde alltså regeringen inte något generellt bemyndigande i fråga om det ekonomiska målet för avgiftsuttag. Något annat generellt bemyndigande för regeringen att besluta att avgiftsnivån på belastande avgifter ska vara full kostnadstäckning om något annat inte bestämts har jag inte kunnat finna. Såvitt avser ansöknings- och expeditionsavgifterna finns dock ett sådant bemyndigande (prop. 1989/90:138, 1989/90:FiU38, rskr. 1989/90:289). Se vidare avsnitt 7.3.2 och 7.3.3.

Föreskrifter om belastande avgifter ingår i vad som brukar benämnas det primära lagområdet, dvs. det område där normgiv- ningskompetensen ligger hos riksdagen1. För att regeringen ska kunna meddela föreskrifter på området krävs alltså ett bemyndi- gande. Avsaknaden av generellt bemyndigande skulle således kunna leda till slutsatsen att 5 § inte kan uppfattas som omfattande mer än de frivilliga avgifterna samt ansöknings- och expeditionsavgifter. Så som AF utformats behöver detta dock inte vara fallet.

Av 5 § framgår till en början att en förutsättning för tillämp- ningen av bestämmelsen är att inget annat ekonomiskt mål för verksamheten har beslutats. I 6 § AF anförs vidare att en myndig- het får bestämma avgiftens storlek endast efter särskilt bemyndi- gande. Detta är i och för sig ett självklart påstående men får i sam- manhanget ses som en upplysning om att avsikten är att regeln i 5 § första stycket ska tillämpas endast i de fall myndigheten i annat sammanhang fått befogenhet att bestämma storleken på en avgift. Det blir alltså aktuellt för myndigheten att tillämpa bestämmelsen först när ett bemyndigande i en annan författning finns. Detta bemyndigande kan avse såväl en frivillig som en belastande avgift. Förutsättningen för att det ska vara fråga om det senare är att riks-

1 Holmberg, Stjernquist s. 325

171

Avgiftsförordningen

SOU 2007:96

dagen bemyndigat regeringen eller myndighet som regeringen be- stämmer att besluta om storleken av avgiften. Myndigheten bör kunna utgå ifrån att regeringen haft befogenhet att delegera avgifts- sättningen till den i de fall det är fråga om en belastande avgift. Bestämmelsen innebär ju dock att regeringen i de fall det är fråga om en belastande avgift så att säga utnyttjar ett kommande bemyn- digande i förväg. Jag kan dock inte se något konstitutionellt hinder mot detta eftersom det blir aktuellt för myndigheten att tillämpa bestämmelsen och besluta om avgiftsnivån först när ett bemyndi- gande finns.

Det är givetvis angeläget att det klart framgår hur långt en bestämmelse sträcker sig. Den bör därför förtydligas. Lämpligen görs det genom att 5 § första stycket och 6 § första stycket bildar en paragraf. Därigenom tydliggörs att det för myndigheten blir aktuellt att tillämpa bestämmelsen först när medgivande till avgiftsuttag lämnats i annat sammanhang. För att någon oklarhet inte ska råda bör bestämmelser om avvikelser från principen om full kostnadstäckning återfinnas i anslutning till bemyndigandet att ta ut avgiften. Eftersom det är fråga om rättsregler som i 8 kap. regeringsformen betecknas föreskrifter (8 kap. 9 § andra stycket) och som riktar sig till allmänheten ska de meddelas i författning och kungöras i Svensk författningssamling (1 och 4 §§ lagen [1976:633] om kungörande av lagar och andra författningar). De kan således inte beslutas genom regleringsbrev (jfr bet. 1998/99:KU10 s. 51).

Jag kan inte se annat än att 5 § andra stycket respektive 6 § andra stycket handlar om samma sak, nämligen vad som ska gälla för fastställande av storleken på de avgifter som avses i 4 §. Dessa stycken bör slås samman till en paragraf.

Som 5 § första stycket är utformad i dag skulle den läst isolerad kunna uppfattas så att den avser även regeringens egna föreskrifter om storleken på avgifter. I denna del skulle den i praktiken vara innehållslös eftersom regeringen alltid kan meddela föreskrifter som avviker från sina egna tidigare meddelade föreskrifter. I 1 a § AF anges dock att bestämmelserna i förordningen gäller myndig- heter under regeringen. Genom det förtydligande jag föreslår fram- går detta såvitt gäller 5 § också av själva bestämmelsen.

Jag föreslår också att bestämmelsen om överklagande i 14 § anpassas till den nya ordningen för överklagande av myndigheters förvaltningsbeslut. Lämpligen bör den bestämmelsen och överkla-

172

SOU 2007:96

Avgiftsförordningen

gandebestämmelsen i 24 § slås samman till en paragraf med egen rubrik.

173

11 Kartläggning av om det finns beslut som står i konflikt med PSI-direktivet

11.1 Uppdraget i denna del

Enligt direktiven ska jag också kartlägga om det i dag finns beslut om finansiering av myndigheters verksamhet rörande informa- tionstjänster som står i konflikt med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet).

11.2PSI-direktivet

Syftet med PSI-direktivet är att europeiska företag ska ges större möjligheter att vidareutnyttja information från den offentliga sek- torn. Detta avses bidra till ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. I direktivet anges minimiregler för vidareut- nyttjande av handlingar som finns hos offentliga myndigheter. Det gäller avgiftsprinciper men även exempelvis hur handlingar ska göras tillgängliga och krav på icke-diskriminering.

Det är medlemsstaterna som avgör om vidareutnyttjande ska tillåtas, men om så sker gäller vad som anges i direktivet. Om möj- ligt ska handlingarna göras elektroniskt tillgängliga.

Med vidareutnyttjande av handlingar (i det följande informa- tion) avses annan än offentliga myndigheters användning av infor- mationen för annat ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket informationen framställdes.

Med offentlig myndighet avses enligt direktivet statliga, region- ala och lokala myndigheter samt organ som lyder under offentlig rätt. Detta innebär att information som finns hos såväl statliga

175

Kartläggning av om det finns beslut som står i konflikt med PSI-direktivet

SOU 2007:96

myndigheter som kommuner och landsting omfattas av direktivet. Likaså omfattas information som finns hos andra organ över vilka sådana myndigheter har visst inflytande.

PSI-direktivet omfattar inte information som finns hos offent- liga radio- och TV-företag eller hos utbildnings-, forsknings- och kulturinstitutioner.

Enligt direktivet får avgifter tas ut för myndigheters tillhanda- hållande av information för vidareutnyttjande. Avgifterna får dock inte överstiga kostnaden för insamling, framställning, reproduktion och spridning av informationen, inklusive en rimlig avkastning på investeringar.

11.3 Gällande ordning

Enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska avgifter beräknas så att full kostnadstäckning uppnås, om inget annat ekonomiskt mål för verksamheten beslutats. (Se vidare avsnitt 3.2.2 och 10.)

I propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136) föreslog regeringen att en enhetlig princip skulle införas för myndigheternas uttag av avgifter när de i elektronisk form tillhandahåller begärda uppgifter. Principen föreslogs vara att avgifter endast bör grundas på kostnaden för att ta fram och distri- buera uppgifterna. Utgångspunkten var att underlätta för medbor- gare, förvaltning och företag att utnyttja den information som för- valtningen förfogar över. Regeringen konstaterade att riksdagen slagit fast full kostnadstäckning som princip för avgiftssättning för tillhandahållande av olika varor och tjänster, vilket kommit till uttryck i avgiftsförordningen, men att det där saknades uttrycklig reglering av tillhandahållande av uppgifter i elektronisk form. Detta hade lett till olikartad tillämpning. Regeringen pekade på att det borde komma till klart uttryck i förordningen att dessa avgifter ska grundas på kostnaden för att ta fram och distribuera informationen men däremot inte på kostnaderna för insamling och lagring. Den aviserade att dåvarande Riksrevisionsverket (RRV) skulle få i upp- drag att ta fram ett underlag för beräkning av vilka kostnader som borde täckas (a. prop. s 64).

I propositionen framhöll regeringen vidare att det i vissa fall kan finnas skäl att ta ut en avgift som också bidrar till att täcka kostna- derna för t.ex. insamling och registrering av informationen. För sådana fall förespråkades att det skulle behövas särskild författ-

176

SOU 2007:96

Kartläggning av om det finns beslut som står i konflikt med PSI-direktivet

ningsreglering. Härigenom skulle förutsättningarna inte ändras nämnvärt för myndigheter med stor del avgiftsfinansierad verk- samhet. För dessa har regering eller riksdag redan tagit ställning till finansiering enligt vissa bestämda principer (a. prop. s 64).

Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag beträffande uttag av avgifter för information i elektronisk form (bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294).

Eftersom den aktuella verksamheten övergick från RRV till Ekonomistyrningsverket (ESV) var det i stället ESV som fick upp- draget. En rapport1 arbetades fram med preciseringar och anvis- ningar rörande avgiftssättning och beräkning av kostnader för till- handahållande av elektronisk information. ESV underströk att avgifterna normalt inte ska täcka någon del av kostnaderna för insamling, bearbetning m.m. som ingår i myndighetens anslags- finansierade verksamhet. ESV konstaterade att det egentligen är fråga om samma överväganden oavsett om det gäller att beräkna kostnaderna för informationsuttag eller för någon annan avgifts- belagd verksamhet. Resonemanget var att principen om full kost- nadstäckning fungerar även för den del av verksamheter som gäller tillhandahållande av elektronisk information. Principen om full kostnadstäckning kan appliceras på själva uttaget av information ur en databas. ESV har senare även givit ut en handledning om avgifts- sättning.2

11.4 Åtgärder med anledning av PSI-direktivet

När det gäller den del av PSI-direktivet som behandlar avgiftsnivåer har utgångspunkten varit att riksdagens beslut av prop. 1997/98:136 och föreskrifterna i avgiftsförordningen ligger väl i linje med det. I vissa fall har dock andra principer för avgiftssätt- ning än dessa generella beslutats. Inför medlemsländernas rapport- ering 2005 om införlivandet av PSI-direktivet i de nationella bestämmelserna, uppmanade Finansdepartementet samtliga depar- tement att gå igenom sina respektive regleringsbrev och genomföra erforderliga förändringar beträffande de undantag från kostnads- täckningsprinciperna som fanns så att inte några undantag från PSI-direktivets principer skulle finnas.

1 ESV 1999:6 Att beräkna kostnader m.m. för information i elektronisk form

2 ESV 2001:11 Sätt rätt pris!

177

Kartläggning av om det finns beslut som står i konflikt med PSI-direktivet

SOU 2007:96

För närvarande pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram en förordning som införlivar PSI-direktivet. Det tar dock inte sikte på de delar som berör avgiftssättningen. I denna del gäller således avgiftsförordningen.

Verva har på regeringens uppdrag tagit fram vägledningen Myn- digheters tillämpning av PSI-direktivet (dnr 2006/25). I den går myndigheten igenom direktivet och dess innebörd samt ställer det i relation till offentlighetsprincipen.

11.5 Tidigare undersökningar

Myndigheternas avgiftssättning vid tillhandahållande av informa- tion har undersökts tidigare. Följande två utredningar kan nämnas.

11.5.1 Lantmäteriutredningen

Lantmäteriutredningen utredde frågor om geografisk lägesrelaterad information. I betänkandet Lantmäteriet – nya vägar för ökad sam- hällsnytta (SOU 2003:111) redovisas bl.a. prissättning vid några statliga myndigheter som har information som huvudprodukt eller där tillhandahållande av information utgör en viktig del av verk- samheten. Exempel ges även från kommunerna. Utredningen redo- visar följande exempel.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

SMHI tillhandahåller lägesbundna meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska data samt miljödata. Miljödata, hydrologiska data och data som används för icke-kommersiella ändamål inom ramen för forsknings- eller utbildningsprojekt tillhandahålls mot uttagskostnad med viss fastställd minimiavgift. Övriga data till- handahålls mot en avgift som motsvarar kostnaderna för uttaget samt ett bidrag till insamlingskostnaden.

178

SOU 2007:96

Kartläggning av om det finns beslut som står i konflikt med PSI-direktivet

Sveriges geologiska undersökning (SGU)

För att utnyttja information från SGU erlägger användaren en nyttjanderättsavgift som kan bestå av en årlig avgift eller en en- gångsavgift. Nyttjanderättsavgifterna ska vara satta så att de täcker uttagskostnaderna samt ger ett bidrag till förvaltning och utveck- ling av databaserna.

Sjöfartsverket

Sjöfartsverket tillhandahåller sjögeografiska data i form av digitala och tryckta sjökort, geodetiska punkter, vattenståndsmärkes- beskrivningar samt djupdata. Uppgifter från den s.k. sjökortsdata- basen prissätts utifrån det ekonomiska målet att intäkterna från försäljningen ska täcka kostnaderna för uttagen samt ajourhållandet av databasen. Från djupdatabasen tillhandahålls information mot uttagskostnad.

Vägverket

Vägverkets geografiska information omfattar främst Vägdataban- ken (VIS) och Nationella Vägdatabasen (NVDB) samt databaserna för avstånds- och trafikinformation. Prissättningen av datauttag baseras vanligen på uttagskostnad, men användare som utför upp- gifter till gagn för Vägverkets sektorsansvar erhåller i vissa fall in- formation utan kostnad.

För Vägdatabasen har regeringen angett särskilda principer för prissättningen. Dessa innebär att avgifterna ska baseras på uttags- kostnaden samt en andel av driftkostnaden för databasen.

11.5.2 Statskontoret

Statskontoret gjorde 2005 på regeringens uppdrag en övergripande kartläggning av myndigheternas gällande licens- och avtalsvillkor vid tillhandahållande av sådan information som PSI-direktivet av- ser3. Tjugotvå myndigheter som upprättar, förvaltar och tillhanda- håller grundinformation inom ramen för sin myndighetsverksam- het valdes ut och besvarade en enkät. Av svaren framgick att 13

3 Statskontoret 2005:120 Fritt fram att avtala om offentlig information?

179

Kartläggning av om det finns beslut som står i konflikt med PSI-direktivet

SOU 2007:96

myndigheter inte tillhandahöll någon information för kommersiellt vidareutnyttjande eller tillhandahöll informationen avgiftsfritt. Nio av de tillfrågade myndigheterna tillämpade licensvillkor eller andra avtalsvillkor vid tillhandahållandet till vidareutnyttjande marknads- aktörer. Åtta av dessa myndigheters avtalsupplägg undersöktes. Frågan om prissättning uppmärksammades särskilt endast beträf- fande Vägverkets försäljning av informationsuttag från vägtrafik- registret. För sådan försäljning gällde självkostnadsbaserad prissätt- ning med pålägg upp till en nivå som bedöms som marknadsmässig i förhållande till jämförbara konkurrenter.

11.6 Genomförande av utredningsuppdraget

I syfte att kartlägga avgiftssättningar som görs med undantag från de av riksdagen uttalade principerna och som dessutom skulle anses kunna stå i konflikt med den högst tillåtna avgiftsnivån enligt PSI- direktivet, genomförde utredningen en enkätundersökning under juni 2006.

PSI-direktivets räckvidd styrde omfattningen av kartläggningen. En myndighets användning av en annan myndighets information omfattades därmed inte. Kartläggningen begränsades till att gälla statliga myndigheter under regeringen. Med hänsyn till svårig- heterna att veta vad informationsanvändarna avser att använda in- formationen till har någon avgränsning i det avseendet inte gjorts.

Utredningen upprättade en enkät som sändes till departementen (bilaga 4). Enkäten utformades så att den i ett första steg sorterade ut sådana myndigheter som tillhandahåller information till annan än myndighet mot betalning och därefter sådana myndigheter som medgetts undantag från kostnadstäckningsprincipen. Beträffande dessa myndigheter efterfrågades bl.a. genom vilka beslut undan- tagen framgår.

Utgångspunkten för att avgränsa undersökningen var ESV:s myndighetsregister. Detta innehöll 250 myndigheter under reger- ingen. Myndigheter som var under avveckling togs inte med och inte heller sådana som enligt ESV rapport Avgifter 2005 inte redo- visat några avgifter, endast redovisat belastande avgifter eller endast redovisat avgiftsintäkter från andra myndigheter. Vidare valdes de myndigheter bort där det bedömdes uppenbart att de endast har sådan information som inte omfattas av PSI-direktivet, dvs. huvud- sakligen utbildnings- och kulturinstitutioner. Bedömningen gjor-

180

SOU 2007:96

Kartläggning av om det finns beslut som står i konflikt med PSI-direktivet

des utifrån myndighetens instruktion. Avgränsningarna ledde till att kartläggningen kom att omfatta 143 myndigheter.

11.7 Resultat och slutsatser av enkätundersökningen

Utredningens bedömning: Det är endast för en myndighet som det finns anledning att se över det ekonomiska målet för att säkerställa att det är förenligt med PSI-direktivet.

Enkätundersökningen genomfördes under juni 2006 och resultatet speglar således de förhållanden som gällde då.

Svar på enkäten inkom beträffande 142 myndigheter. Bortfallet gäller Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).

AMS ingick i den kartläggning som Statskontoret genomförde4 och myndigheten uppgav då att den inte tillhandahåller någon in- formation för vidareutnyttjande. En översiktlig genomgång av styrdokumenten beträffande AMS tyder på att myndigheten inte omfattas av något undantag som står i strid med PSI-direktivet. Det bortfallet bör därför inte påverka de slutsatser som kan dras av undersökningsresultatet.

Beträffande sju myndigheter svarade departementen ja på frågan om det fanns beslut eller föreskrifter som gjorde det möjligt för myndigheten att sälja information med ett annat ekonomiskt mål än full eller delvis kostnadstäckning. För ytterligare fyra myndig- heter uttrycktes på samma fråga osäkerhet eller hänvisades till praxis. Således har den fortsatta undersökningen omfattat elva myndigheter.

Av de sju myndigheter beträffande vilka departementen svarat att det fanns undantag från kostnadstäckningsprincipen sorterades fyra bort. Orsaken var att det av svaren på frågan om vad det eko- nomiska målet för verksamheten var framgick att detta var delvis kostnadstäckning. Två myndigheter sorterades bort eftersom den tillhandahållna informationen inte omfattades av PSI-direktivets avgiftsprincip. En myndighet visade sig vid närmare efterforskning ha full eller delvis kostnadstäckning vid försäljning av information. Slutligen sorterades en myndighet bort därför att avgiften för registerutdrag bestämdes av regeringen med beaktande av kost- nadstäckningsprinciperna.

4 Statskontoret 2005:120 (se även avsnitt 11.5.2)

181

Kartläggning av om det finns beslut som står i konflikt med PSI-direktivet

SOU 2007:96

Enkäten gav således anledning till ett närmare studium av tre myndigheter. Dessa är SMHI, Lantmäteriverket och Vägverket.

SMHI tillhandahåller data och operativa produkter från baspro- duktionen i huvudsak enligt följande villkor. Den som förvärvar informationen får betala en uttagskostnad, som motsvarar det arbete SMHI lägger ned på att kopiera och förmedla data. Kom- mersiella användare får även betala ett bidrag till insamlandet av data och framställandet av produkter.

Lantmäteriverket tillhandahåller information mot avgifter som är bestämda enligt samma principer som dem SMHI tillämpar. Av regleringsbrevet för budgetåret 2006 framgår att avgifterna för att tillhandahålla och upplåta rätt att utnyttja geografisk information och fastighetsinformation samt information från den allmänna kartläggningen ska bestå av en del som ska täcka kostnaderna för uttag och expediering samt en del som ska bidra till att täcka kost- naderna för uppbyggnad, drift och utveckling av informations- systemen.

Vägverket tillhandahåller också information mot avgifter som bestäms enligt samma princip som för de tidigare nämnda myndig- heterna, nämligen vid försäljning av data från den nationella väg- databasen. Vad gäller försäljning av informationsuttag från vägtra- fikregistret gäller däremot enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 självkostnadsbaserad prissättning med pålägg upp till en nivå som bedöms som marknadsmässig i förhållande till jämförbara konkurrenter. Resultatet av denna verksamhet ska enligt regle- ringsbrevet användas till trafiksäkerhetsåtgärder.

Frågan är om principerna för någon av dessa prissättningar står i strid med prissättningsprincipen enligt PSI-direktivet.

Som tidigare framgått innebär avgiftsprincipen i PSI-direktivet att de samlade inkomsterna från leverans och tillåtelse till vidareut- nyttjande av handlingar inte får överstiga kostnaden för insamling, framställning, reproduktion och spridning av den, inklusive en rimlig avkastning på investeringar. Principen framstår därvid som tämligen generös. Jämförbarheten med prissättningen hos myndig- heterna förutsätter emellertid att denna är kostnadsbaserad och att kostnaderna kan hänföras till posterna insamling, framställning, reproduktion eller spridning. Med undantag för påslaget vid pris- sättningen vid försäljning av informationsuttag från vägtrafik- registret måste de nu undersökta prissättningarna anses kostnads- orienterade. De kostnader som ska täckas med avgifter kan huvud- sakligen hänföras till de angivna posterna.

182

SOU 2007:96

Kartläggning av om det finns beslut som står i konflikt med PSI-direktivet

Möjligen kan frågan ställas om det bidrag till framställandet av produkter vilket kommersiella användare får betala till SMHI och bidraget till Lantmäteriverkets kostnader för utveckling av infor- mationssystemen är kostnader av den typ som enligt PSI-direktivet får täckas med avgifter. I båda fallen förefaller det vara fråga om bidrag för att täcka utvecklingskostnader. Det är inte helt tydligt huruvida täckandet av sådana kostnader är förenliga med PSI- direktivet. Det ligger dock närmast till hands att anse detta vara fallet eftersom utveckling är en del i arbetet med att få fram infor- mationen.

Det är dock samtidigt viktigt att ha klart för sig till vilka delar verksamheten är anslagsfinansierad. Om insamling, produktion och utvecklingskostnader finansieras med anslag ska avgifterna inte täcka detta. Avgiften ska då motsvara kostnaderna för det extra informationsuttaget. Om däremot hela verksamheten, dvs. även arbetsprocessen före försäljning, är avgiftsfinansierad bör avgiften motsvara samtliga kostnader. I annat fall skulle en subventionering mellan olika grupper av betalande uppstå. Detta ligger i linje med vad som anges såväl i PSI-direktivet som i riksdagens beslut angå- ende information i elektronisk form.

Vad gäller prissättningen vid försäljning av informationsuttag från vägtrafikregistret är som tidigare framgått en del av priset kostnadsorienterat medan återstående del utgörs av ett påslag upp till ett hypotetiskt marknadsmässigt pris. I detta fall är det inte möjligt att utan närmare beräkningar avgöra huruvida prissätt- ningen är förenlig med avgiftsprincipen enligt PSI-direktivet. Kri- teriet för påslaget är vagt. Det förefaller också som om avgifts- intäkter inom ett område hos Vägverket används för att finansiera verksamhet inom ett annat område, vilket förefaller tveksamt ut- ifrån principerna mot korssubventionering. Ett klarläggande av denna fråga ligger dock utanför mitt uppdrag.

11.8 Vilka kostnader kan ingå vid avgiftssättningen?

Utredningens bedömning: Genom särskilda föreskrifter bör förtydligas vilka kostnader som kan ingå som underlag för pris- sättning av informationsuttag. Det gäller utifrån både PSI- direktivet och riksdagens beslut om prissättning av elektronisk information.

183

Kartläggning av om det finns beslut som står i konflikt med PSI-direktivet

SOU 2007:96

Kartläggningen består av en enkätundersökning och en genomgång av tidigare undersökningar. Båda delarna visar i huvudsak ett sam- stämmigt resultat. De fall i tidigare undersökningar som antyder ett förhållande som kan tänkas strida mot PSI-direktivet återfinns även bland de fall som framkommit genom enkätundersökningen.

Avgiftsprincipen enligt PSI-direktivet bygger på en kostnads- orienterad prissättning. Frågan om svensk prissättning strider mot avgiftsprincipen i det fall där prissättningen inte är kostnadsorien- terad är som påpekats i föregående avsnitt inte möjlig att besvara utan närmare beräkningar.

En annan oklarhet som framkommit vid kartläggningen är en otydlighet rörande vilka kostnader som kan ingå för att prissätt- ningen ska vara förenlig med PSI-direktivet. Kartläggningen visar att det förekommer att utvecklingskostnader i några fall ingår i kostnadsorienterade prissättningar. Det framgår även av tidigare undersökningar att kostnader för ajourhållning, förvaltning och uppdatering av databaser i några fall ligger till grund för prissätt- ning. Som tidigare har framgått innebär avgiftsprincipen enligt PSI- direktivet att vid prissättning beaktas sådana kostnader som upp- stått för bl.a. insamling och sammanställning av information och därutöver en rimlig avkastning på investeringar. En rimlig tolkning är att alla kostnader för att få fram informationen ska kunna täckas av avgifter med beaktande av om verksamheten också är anslags- finansierad.

Av ingressen till PSI-direktivet (14) framgår också att veder- börlig hänsyn tas till kraven på den berörda offentliga myndigheten om självfinansiering. Detta torde innebära att i den mån myndig- hetens verksamhet ska vara självfinansierad, dvs. avgiftsfinansierad, måste även exempelvis förvaltnings- och utvecklingskostnader till- låtas ingå i underlaget för prissättningen. I annat fall skulle PSI- direktivet medföra att medlemsstaterna tvingades avstå från av- giftsfinansiering av myndigheternas verksamhet.

Även om det inte uttryckligen framgår av PSI-direktivet måste även andra kostnader för verksamheten än de för själva informa- tionsuttaget tillåtas ingå i underlaget för prissättningen beroende på huruvida myndighetens verksamhet är finansierad av statliga medel eller om verksamheten är självfinansierad. I de fall där det alltså framkommit att exempelvis förvaltnings- och utvecklings- kostnader ingår i underlaget för prissättningen får dessa fall anses förenliga med avgiftsprincipen enligt PSI-direktivet i den mån myndighetens verksamhet är självfinansierad.

184

SOU 2007:96

Kartläggning av om det finns beslut som står i konflikt med PSI-direktivet

Det är dock lämpligt att det genom särskilda föreskrifter tydlig- görs vilka kostnader som kan ingå som underlag för prissättning av informationsuttag. Det gäller utifrån både PSI-direktivet och riks- dagens beslut om prissättning av elektronisk information.

185

12 Konsekvensbeskrivningar

Utredningens bedömning: Förslagen, rekommendationerna och bedömningarna medför inte några konsekvenser i de avse- enden som anges i kommittéförordningen (1998:1474).

För utredningsarbetet gäller bestämmelserna om kostnadsberäk- ningar och andra konsekvensbeskrivningar i 14 och 15 §§ kom- mittéförordningen (1998:1474).

Om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller in- täkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betän- kandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt ska dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting ska kom- mittén föreslå en finansiering (14 §).

Enligt utredningens direktiv ska jag överväga vilka konsekvenser de åtgärder jag föreslår får för statsbudgeten. Dessa konsekvenser har jag funnit mest ändamålsenligt att redovisa i anslutning till min bedömning av vilka redovisningsprinciper som bör gälla. De finns beskrivna i avsnitt 6.3 och 6.7.

Enligt direktiven ska jag även överväga behovet av och, om jag bedömer det lämpligt, föreslå former för upprättandet av ett regis- ter för offentligrättsliga avgifter och hur ett sådant register ska för- valtas och finansieras.

Eftersom jag gör bedömningen att något avgiftsregister – i vart fall inte för närvarande – bör införas påverkas inte kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra en- skilda. Inte heller förslagen, rekommendationerna eller bedöm- ningarna i övrigt i betänkandet har någon påverkan på kostnader eller intäkter. Däremot syftar förslagen, rekommendationerna och bedömningarna som helhet till att öka överblicken över statens

187

Konsekvensbeskrivningar

SOU 2007:96

avgiftsintäkter, vilket bör medföra effektivitetsvinster inom för- valtningen.

Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommun- ala självstyrelsen, ska konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsätt- ning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska må- len (15 §).

Jag gör bedömningen att mina förslag, bedömningar och rekommendationer inte medför några sådana konsekvenser som avses i 15 § kommittéförordningen.

188

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Översyn av statliga avgifter	Dir.
	2005:141

Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 2005

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall klargöra vissa frågor som gäller gräns- dragningen mellan offentligrättsliga avgifter och andra avgifter av liknande karaktär som staten tar ut. Oklarheterna gäller bl.a. var gränsen skall dras mellan s.k. tvingande avgifter och frivilliga sådana samt om avgiftsinkomster skall redovisas på statsbudgeten eller om de skall disponeras av myndigheterna.

Uppdraget skall inledas med en kartläggning av de offentlig- rättsliga avgifterna och andra avgifter av motsvarande karaktär. Ut- redaren skall överväga behovet av, och om utredaren bedömer det lämpligt, föreslå former för upprättande av ett register för offent- ligrättsliga avgifter och hur ett sådant register skall förvaltas och finansieras.

Utredaren skall även se över principerna för prissättning av in- formationstjänster.

Utredaren skall också lämna förslag till de författningsändringar som översynen föranleder.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2007.

Nuvarande bestämmelser

Befogenhet att meddela föreskrifter om avgifter

I 8 kap. regeringsformen (RF) finns bestämmelser om normgiv- ningsmakten. Sådana föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,

189

Bilaga 1

SOU 2007:96

skall meddelas genom lag (8 kap. 3 § RF). Efter riksdagens bemyn- digande kan dock regeringen eller en kommun meddela sådana föreskrifter om avgifter som på grund av 3 § annars skall meddelas av riksdagen (8 kap. 9 § andra stycket RF). Riksdagen kan även medge att regeringen överlåter åt en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet (8 kap. 11 § RF).

Regeringen får dessutom besluta om dels verkställighetsföre- skrifter, dels föreskrifter som inte skall meddelas av riksdagen en- ligt grundlag, den s.k. restkompetensen (8 kap. 13 § första stycket RF).

I fråga om gränsen mellan avgift som faller under 8 kap. 3 § RF och annan avgift gäller följande. Om myndigheten lämnar någon sorts motprestation regleras avgiften i lag under förutsättning att den som betalar avgiften befinner sig i en sådan situation att han eller hon rättsligt eller faktiskt kan anses tvingad att betala den. Till lagområdet hör därför både skatter och tvingande avgifter. Reger- ingen får å andra sidan inom ramen för sin restkompetens besluta om avgifter avseende frivilligt efterfrågade varor och tjänster, dvs. sådana avgifter som tas ut i s.k. uppdragsverksamhet.

Befogenhet att disponera avgifter

Enligt 9 kap. 2 § RF får statens medel inte användas på något annat sätt än riksdagen har bestämt. Hur statens medel skall användas bestämmer riksdagen genom budgetreglering. Riksdagen får dock besluta att medel tas i anspråk på annat sätt.

Av 9 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen), fram- går att statsinkomster som beräknas av riksdagen redovisas mot inkomsttitlar på statsbudgeten. Andra inkomster disponeras av myndigheterna efter beslut av riksdagen och regeringen. Enligt 19 § budgetlagen får regeringen besluta om dispositionen av avgifts- inkomster från frivilligt efterfrågade varor och tjänster som staten tillhandahåller, om inkomsterna helt eller delvis skall täcka statens kostnader för verksamheten.

I 17–18 §§ regleras i vilka fall olika avgifter skall redovisas brutto mot statbudgeten, netto mot anslag eller utanför statsbudgeten. Redovisning brutto mot statsbudgeten sker genom att avgifter redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten och verksamhetens utgifter avräknas mot ett anslag. Redovisning netto mot anslag sker genom att både avgifter och verksamhetens utgifter avräknas mot

190

SOU 2007:96

Bilaga 1

ett anslag på statsbudgeten. En redovisning utanför statsbudgeten görs för avgifter som specialdestinerats till en myndighet. Någon avräkning mot statsbudgeten görs inte, utan avgiften och verksam- hetens kostnader redovisas endast i myndighetens resultaträkning.

Övriga bestämmelser

I avgiftsförordningen (1992:191) finns bestämmelser om myndig- heters rätt att ta ut avgifter, grunderna för avgiftssättningen, myn- digheternas befogenhet att besluta och skyldighet att samråda med Ekonomistyrningsverket (ESV) om avgifternas storlek samt förfa- randet vid uttag av vissa ansökningsavgifter och avgifter för kopior, bevis och registerutdrag m.m. Ytterligare bestämmelser om att myndigheter får ta ut avgifter finns också i ett stort antal före- skrifter och beslut av riksdagen och regeringen.

Finansutskottets betänkande om offentligrättsliga avgifter

I det av riksdagen godkända betänkandet Offentligrättsliga avgifter (bet. 2004/05:FiU30, rskr. 2004/05:227) behandlar finansutskottet vissa frågor om offentligrättsliga avgifter med anledning av förslag till riksdagen från Riksrevisionens styrelse. Förslagen grundar sig på en granskning gjord av Riksrevisionen, i vilken det enligt Riks- revisionen framkommit väsentliga brister och oklarheter i regering- ens och myndigheternas hantering av offentligrättsliga avgifter (RiR 2004:17). Konstitutionsutskottet har lämnat ett yttrande i ärendet.

Finansutskottet anför att det är angeläget att regeringen upp- märksammar och reder ut de oklarheter rörande offentligrättsliga avgifter som Riksrevisionen redogör för i sin granskningsrapport. Finansutskottet anför vidare att frågan om hur systemet med offentligrättsliga avgifter fungerar är av principiellt intresse då det ytterst handlar om hur denna del av riksdagens finansmakt utövas. Finansutskottet betonar särskilt betydelsen av att huvudprincipen om bruttoredovisning på statsbudgeten följs och att avvikelser från denna princip skall vara välmotiverade.

191

Bilaga 1

SOU 2007:96

Behov av en översyn

Befogenhet att meddela föreskrifter om avgifter

Av RF framgår att föreskrifter om avgifter ligger inom riksdagens primära lagområde om föreskrifterna avser åligganden för enskilda eller ingrepp i deras ekonomiska förhållanden. I förarbetena till regeringsformen (prop. 1973:90) anförde det föredragande statsrå- det följande:

I den mån enskilda skall förpliktas erlägga en avgift för vilken någon direkt motprestation från det allmänna inte utgår har man otvivelaktigt att göra med ett åliggande som i princip bör kräva ett riksdagsbeslut. Vanskligare är att bedöma i vilka fall en avgift som erläggs i utbyte mot en vara eller tjänst faller under riksdagens kompetensområde. Avgö- rande vikt bör fästas vid om den enskilde befinner sig i en sådan situa- tion att han rättsligt eller faktiskt kan anses vara tvingad att erlägga avgiften. Frågan får avgöras för varje enskilt fall eller efter en helhets- bedömning. När avgiften inom ett visst verksamhetsområde erläggs frivilligt som ersättning för vara eller prestation och avser att bidra till eller helt täcka statens kostnader inom ifrågavarande verksamhetsom- råde bör avgiftssättningen falla inom regeringens kompetensområde. När däremot avgiftssättningen syftar till intäkter som klart överstiger statens kostnader bör avgiftssättningen anses falla inom riksdagens kompetensområde. Detta utesluter inte att viss avgift inom ett verk- samhetsområde får innebära ett överuttag och likväl tillhöra regering- ens kompetensområde, om nämligen andra avgifter inom samma verk- samhetsområde lämnar motsvarande underuttag. Avgiftssättningen inom ett verksamhetsområde bör således betraktas som en helhet.

Avgifter för pass och körkort är exempel på avgifter som har an- setts falla inom lagområdet trots att en motprestation lämnas. Den som t.ex. vill ha ett körkort måste betala en avgift för detta och det är bara Vägverket som kan tillhandahålla körkortet. Motpresta- tionen kan sägas ha ett värde endast i relation till en tvingande reg- lering och avgifterna anses därför enligt vissa uttalanden i doktrin- en vara tvingande (Holmberg Stjernquist, Grundlagarna, 1980 s. 261). Frågan kan emellertid också ses ur ett annat perspektiv. Man kan ju välja att avstå från att ta körkort, ansöka om pass osv. Det framstår därför inte som helt självklart att en sådan avgift skall anses vara tvingande och att den således faller inom lagområdet.

Som framgått ovan anförde det föredragande statsrådet i för- arbetena till RF att en avgift som erläggs frivilligt som ersättning för en vara eller prestation och som avser att bidra till eller helt täcka statens kostnader inom ifrågavarande verksamhet bör falla

192

SOU 2007:96

Bilaga 1

inom regeringens restkompetens. Det kan konstateras att den koppling som därmed gjordes mellan frivilliga avgifter och kost- nadstäckning inte har kommit till uttryck i berörda bestämmelser i 8 kap RF. Det framstår vidare som oklart om en avgift som är tvingande men som är förenad med ett krav på full kostnads- täckning faller inom lagområdet eller inom regeringens rest- kompetens.

Dessa två oklarheter fanns redan vid införandet av RF. Sedan dess har även synen på avgifter förändrats väsentligt, liksom de förutsättningar under vilka myndigheterna verkar.

Avgifterna sågs tidigare i första hand som en inkomstkälla för staten. De offentligrättsliga avgifternas storlek fastställdes ofta oberoende av kostnaderna i verksamheten. Som huvudregel gäller enligt vad riksdagen numera har beslutat full kostnadstäckning som ekonomiskt mål. Enligt den praxis som har utvecklats gäller detta även i hög grad de tvingande avgifterna.

Utmärkande för tvingande avgifter är vidare att den myndighet som tar ut avgiften är den enda som har rätt att tillhandahålla varan eller tjänsten. Vissa myndigheter, som tidigare har haft en författ- ningsreglerad monopolställning inom sitt verksamhetsområde, ver- kar dock numera på en konkurrensutsatt marknad, eller åtminstone på en marknad där privata aktörer får verka under samma förhål- landen som myndigheten i fråga. Myndigheter som bedriver sådan kommersiell verksamhet förutsätts i vissa fall gå med vinst. Detta innebär att de avgifter som tas ut är högre än kostnaderna. Exem- pelvis fattade riksdagen nyligen beslut om att de nätavgifter och balansersättningar som Affärsverket svenska kraftnät tar ut skulle omdefinieras och i fortsättningen redovisas som avgifter i uppdragsverksamhet (prop. 2004/05:1, utgiftsområde 21 s. 96, bet. 2004/05:NU3, rskr. 2004/05:120). Detta illustrerar ytterligare att sambandet mellan full kostnadstäckning och frivilliga avgifter inte längre är självklart.

Som nämnts kan regeringen enligt 8 kap. 9 § andra stycket RF efter riksdagens bemyndiganden meddela sådana föreskrifter om avgifter som annars faller inom lagområdet. Det är mycket vanligt att riksdagen ger regeringen ett sådant bemyndigande i fråga om tvingande avgifter.

Mot bakgrund av vad som anförts bör det övervägas om det finns skäl att riksdagen t.ex. i en särskild lag, bemyndigar reger- ingen att meddela föreskrifter beträffande vissa sådana avgifter som nu faller under 8 kap. 3 § RF och avgifter av liknande karaktär.

193

Bilaga 1

SOU 2007:96

Rätten att disponera offentligrättsliga avgifter

Som nämnts föreskrivs i 9 § budgetlagen att statsinkomster som beräknas av riksdagen skall redovisas mot inkomsttitlar. I förarbe- tena till lagen anförde regeringen att på inkomsttitlar redovisas t.ex. överskott från statens affärsverksamhet, offentligrättsliga avgifter m.m. Vidare anförde regeringen att på statsbudgetens inkomsttitlar beräknas endast sådana medel och redovisas sådana inkomster för staten som inte specialdestinerats för någon verksamhet (prop. 1995/96:220 s. 33 och 43).

Det blir allt vanligare att riksdagen och regeringen beslutar att en myndighet får disponera avgiftsinkomster. Andelen av de sam- manlagda intäkter som härrör från offentligrättsliga avgifter och som disponeras av myndigheterna har under perioden 1998–2004 ökat från 19 till 58 procent av de totala offentligrättsliga avgifts- intäkterna i staten (Ekonomistyrningsverkets rapporter 1999:12 respektive 2005:17 om avgiftsbelagd verksamhet i staten). Detta innebär att avgifterna inte redovisas på inkomsttitel, utan antingen utanför statsbudgeten eller genom nettoredovisning mot anslag.

Det samband mellan offentligrättsliga avgifter och redovisning mot inkomsttitel som förutsattes då bestämmelserna i RF och bud- getlagen infördes utgör därför – om man ser till intäkternas om- fattning – i praktiken inte längre en huvudregel. Denna utveckling har skett trots att riksdagen vid ett flertal tillfällen betonat vikten av att följa huvudprincipen om bruttoredovisning.

Beslut om specialdestination har bl.a. motiverats med att myn- digheten då bättre kan anpassa resurserna till förändringar i efter- frågan. Kritiker har å andra sidan hävdat att en sådan utveckling kan leda till negativa konsekvenser, bl.a. genom att myndigheterna inte ges incitament att hålla kostnaderna nere och att utgiftsök- ningar inte underkastas de restriktioner som budgetregleringen in- nebär.

För närvarande är det oklart vilka principer som bör avgöra om inkomster från offentligrättsliga avgifter skall redovisas mot in- komsttitel eller om de bör specialdestineras till myndigheten. Det finns därför skäl att närmare överväga ett förtydligande i detta av- seende, och om frågan i sådant fall bör regleras i budgetlagen eller i någon annan särskild lag.

194

SOU 2007:96

Bilaga 1

Avgiftsförordningen

I avgiftsförordningen (1992:191) finns vissa generella bestämmel- ser om rätten att ta ut avgifter samt bestämmelser om avgifter för kopior, bevis och registerutdrag, ansökningsavgifter m.m. I vissa fall är det oklart om en bestämmelse gäller tvingande avgifter eller inte. Det framgår t.ex. inte av 5 § avgiftsförordningen om principen om full kostnadstäckning skall gälla som ekonomiskt mål även i offentligrättslig verksamhet. Enligt regeringen finns det ett behov av att se över förordningen så att det tydligare framgår vad som gäller för tvingande respektive frivilliga avgifter.

Bristande överblick över de offentligrättsliga avgifterna

Regeringen har i dag ingen samlad bild över vilka offentligrättsliga avgifter som staten tar ut och vilka bemyndiganden som givits av riksdagen till regeringen respektive av regeringen till myndighe- terna. Räckvidden av dessa bemyndiganden är i vissa fall oklar. Det framgår t.ex. inte alltid om ett bemyndigande endast avser rätten att besluta att en avgift får tas ut eller om det också avser t.ex. avgiftens storlek.

Ett register över samtliga statliga avgifter fördes av Riksrevi- sionsverket fram till 1991. Sedan dess har det samlade avgiftsut- taget blivit väsentligt mer svåröverskådligt bl.a. till följd av att offentligrättsliga avgifter som nämnts i allt större utsträckning disponeras av myndigheterna.

Principer för prissättning av informationstjänster

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd beslutade i december 2003 att anta Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Direktivet skulle vara genomfört den 1 juli 2005. Sverige har underrättat kommissionen att direktivet är genomfört genom befintliga bestämmelser. I direktivet, vars syfte är att säkerställa att samma grundvillkor gäller för alla aktörer på den europeiska informationsmarknaden, finns en princip för prissättning av informationstjänster. Av denna framgår att avgifter för informationstjänster inte får överstiga kostnaden för insamling, framställning, reproduktion och spridning av infor-

195

Bilaga 1

SOU 2007:96

mationen, inklusive en rimlig avkastning på investeringar, och att de avgifter och villkor som tillämpas skall vara offentliga och fast- ställda i förväg.

För att förbättra tillgängligheten till svenska myndigheters in- formation i elektronisk form har riksdagen beslutat att en enhetlig princip för myndigheternas uttag av avgifter skall gälla (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294). Prin- cipen innebär att avgiften endast skall grundas på kostnaden för att ta fram och distribuera själva informationsuttaget och inte tidigare led i insamlandet av informationen.

Principen för prissättning av myndigheters tillhandahållande av varor och tjänster är full kostnadstäckning enligt beslut av riksda- gen (prop. 1989/90:138, bet. 1989/90:FiU38, rskr. 1989/90:289). Bestämmelser om detta finns i avgiftsförordningen (1992:191).

Från dessa principer finns, som redogjorts för ovan, ett stort antal undantag som regeringen och riksdagen har beslutat för vissa myndigheter. Det är oklart om dessa undantag är förenliga med Europaparlamentets och Europeiska unionens råds direktiv om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

Uppdraget

Översyn av statliga avgifter

Uppdraget syftar främst till att klargöra vissa frågor som gäller gränsdragningen mellan offentligrättsliga avgifter och andra avgif- ter av liknande karaktär som staten tar ut. Oklarheterna gäller bland annat var gränsen skall dras mellan s.k. tvingande avgifter och frivilliga sådana samt om avgiftsinkomsterna skall redovisas på statsbudgeten eller om de skall disponeras av myndigheterna.

Uppdraget skall inledas med en kartläggning av de offentlig- rättsliga avgifterna och andra avgifter av motsvarande karaktär. Kartläggningen bör omfatta uppgifter om ändamålet med avgiften, vem som har fattat beslut om att avgiften skall tas ut, vilken form beslutet har, i förekommande fall vilka bemyndiganden som givits av riksdagen respektive av regeringen att meddela föreskrifter, vem som beslutat om avgiftens storlek samt om avgiften redovisas brutto, netto eller utanför statsbudgeten. Därutöver skall en be- dömning göras av om avgiften tas ut i en verksamhet som är kon- kurrensutsatt.

196

SOU 2007:96

Bilaga 1

Utredaren skall överväga behovet av, och om utredaren bedömer det lämpligt, föreslå former för upprättande av ett register för offentligrättsliga avgifter och hur ett sådant register skall förvaltas och finansieras.

I uppdraget ingår att överväga behovet och lämpligheten av att riksdagen i en särskild lag bemyndigar regeringen att meddela före- skrifter om vissa sådana avgifter som faller under det s.k. lagområ- det i 8 kap. 3 § RF, och avgifter av liknande karaktär.

Utredaren skall även överväga vilka principer som skall gälla när en avgift skall redovisas mot inkomsttitel respektive netto mot an- slag eller utanför statsbudgeten. Utredaren skall väga in å ena sidan vad riksdagen uttalat om redovisning mot inkomsttitel som huvud- princip och å andra sidan de behov av en effektiv styrning av myn- digheter som har gjort sig alltmer gällande och som kan motivera specialdestination av avgiftsinkomsterna. Utredaren skall i sam- manhanget bedöma om det finns ett behov av ändringar i budget- lagen eller i någon annan särskild lag. Utredaren skall även beskriva vilka konsekvenser de åtgärder som föreslås får för statsbudgeten.

Utredaren skall bedöma behovet av ändringar i avgiftsförord- ningen och även lämna de övriga förslag till åtgärder som över- synen ger anledning till. Det ingår dock inte i uppdraget att lämna förslag till ändring av grundlag eller andra författningar som rör konstitutionella ämnen.

Översyn av principer för prissättning av informationstjänster

Utredaren skall kartlägga om det i dag finns beslut om finansiering av myndigheters verksamhet rörande informationstjänster som står i konflikt med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

Övrigt

Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2007.

(Finansdepartementet)

197

Bilaga 2

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Avgiftsutredningen	Dir.
(Fi 2005:11)	2006:126

Beslut vid regeringssammanträde den 7december 2006

Förlängd tid för uppdraget

Med stöd av regeringens bemyndigande den 8 december 2005 (dir. 2005:141) tillkallade finansministern en särskild utredare med uppdrag att klargöra vissa frågor om offentliga avgifter och andra avgifter som staten tar ut. Utredningen har antagit namnet Avgifts- utredningen. Utredningen skulle enligt direktiven redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2007.

Utredningstiden förlängs. Utredningen skall i stället redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2007.

(Finansdepartementet)

199

Bilaga 3

Kartläggning av offentligrättsliga avgifter

– sammanställning till Avgiftsutredningen (Fi 2005:11)

ESV 2007:36

EKONOMISTYRNINGSVERKET

201

Bilaga 3

SOU 2007:96

Uppdrag att kartlägga offentligrättsliga avgifter

Ekonomistyrningsverket (ESV) har på uppdrag av Avgiftsutred- ningen (Fi 2005:11) genomfört en kartläggning av offentligrättsliga avgifter som tas ut av statliga myndigheter.

En första kartläggning avrapporterades den 30 augusti 2006. Avgiftsutredningen gav därefter ESV i uppdrag att komplettera den tidigare kartläggningen.

Uppdraget avrapporteras med denna rapport Kartläggning av offentligrättsliga avgifter (ESV 2007:36). Denna rapport ersätter den tidigare rapporten med samma namn (ESV 2006:23).

I rapporten har sammanställts de offentligrättsliga avgifter som framgår av rapporten Avgifter 2005 (ESV 2006:14) och myndighe- ternas regleringsbrev för år 2006. Även vissa andra ersättningar m.m. som statliga myndigheter tar ut redovisas. Därutöver redovi- sas exempel på statligt reglerade avgifter och avgifter som tas ut av aktiebolag.

Arbetet har huvudsakligen bedrivits inom Avdelningen för statsmakternas styrning. Avsnitt om offentligrättsliga avgifter under anslag har utarbetats av Margareta Söderhult och Ingemar Härneskog på Avdelningen statsredovisning.

I detta ärende har avdelningschef Susanne Jansson beslutat. Utredare Bo Henriksson har varit föredragande. I handläggningen har också utredarna Charlotta Carlberg, Christina Dahlberg Skogh, Ingemar Eriksson, Petra Hedén, Lasse Henricson, Mona Nykvist, Daniel Palm, Josefina Selin, Ann-Kristin Sjöström och Erik Snejde samt experten Ingalill Borild deltagit.

Susanne Jansson

Bo Henriksson

202

SOU 2007:96

Bilaga 3

1 Uppdraget

Enligt Avgiftsutredningens (Fi 2005:11) direktiv (dir. 2005:141) ska en kartläggning göras av offentligrättsliga avgifter och andra avgifter av motsvarande karaktär. Uppdraget till ESV är att göra en kartläggning enligt följande redovisning för att bistå utredningen. Kartläggningen ska genomföras i nära samarbete med utredningen och redovisas i en rapport/sammanställning i pappers- och elektro- niskt format. Redovisningen ska inte omfatta någon analys eller problembeskrivning utan utgörs huvudsakligen av en förteckning över olika avgifter och vissa andra avgiftsliknande statliga ersätt- ningar. En första kartläggning överlämnades till Avgiftsutred- ningen under 2006. Rapporten har under 2007 kompletterats på uppdrag av Avgiftsutredningen. Denna utökade rapport ska över- lämnas till Avgiftsutredningen senast den 1 oktober 2007.

Avgiftsutredningen planerar att lämna sitt betänkande under år 2007.

Kartläggningen omfattar följande variabler.

Myndighet

Namnet på den myndighet som tar ut avgifterna.

Avgift/Ändamål

Här anges den verksamhet som är avgiftsbelagd.

Avgiftskonstruktion

Här anges om avgifterna

• är fasta, dvs. alla betalar samma avgiftsbelopp

• betalas beroende på tidsåtgång, tid anges i sammanställningen

• är baserade på storlek, exempelvis omsättningsbaserade avgifter

Om ingen uppgift redovisas i sammanställningen innebär det att avgiftsgruppen omfattar flera olika konstruktioner, uppgiften är inte känd eller att uppgiften inte tagits fram. I några fall lämnas en annan, ofta mer detaljerad, beskrivning av avgiftskonstruktionen.

203

Bilaga 3

SOU 2007:96

Beslutsform

Här anges om bemyndigande för avgiftsuttag finns i lag, förord- ning eller i annan form.

Bemyndiganden från riksdagen

Här anges lag och paragraf enligt vilken regeringen/myndighet be- myndigas att ta ut avgifter. I de fall ESV känner till att annan form av bemyndigande tillämpats av riksdagen, t.ex. att riksdagen god- känt en proposition om avgifter utan att bemyndigande införts i lag, har det angetts.

Om uppgift saknas kan det bero på att bemyndigande finns, men inte har hittats i undersökningen, eller att bemyndigande från riksdagen saknas. Eftersom kartläggningen inte omfattar under- sökning av propositioner som godkänts av riksdagen torde en del bemyndiganden finnas inom denna kategori.

Bemyndiganden från regeringen

Här anges den/de paragrafer i förordningen eller annat regerings- beslut som bemyndigar en myndighet att ta ut avgifter. Alternativt anges den/de paragrafer där avgiften framgår.

Beslut om avgiftens storlek

Här anges vem som beslutar om avgiftens storlek: riksdagen, regeringen eller myndigheten.

Redovisning

Uppgiften avser om myndigheten disponerar avgiftsintäkterna och var den rätten framgår eller om redovisning av avgiftsintäkterna sker mot inkomsttitel. Numret på inkomsttiteln anges. När det i sammanställningen anges ’disponeras’ menas att det är myndighe- ten som disponerar avgiftsintäkterna. En undersökning av redovis- ning av avgifter under anslag framgår av avsnitt 6.

204

SOU 2007:96

Bilaga 3

Konkurrensutsatt?

Här redovisas ett X om det i en översiktlig bedömning kan anses vara värt att utreda om verksamheten där avgiften tas ut är konkur- rensutsatt.

2 Omfattning och kvalitet samt genomförande

Kartläggningen kan karaktäriseras som en översiktlig inventering av statliga offentligrättsliga avgifter. Kartläggningen bygger i huvud- sak på en genomgång av lagar, förordningar och i vissa fall reg- leringsbrev och årsredovisningar.

Utgångspunkten för kartläggningen har varit de avgifter som klassificeras som offentligrättsliga i rapporten Avgifter 2005 (ESV 2006:14). Dessutom har vissa avgifter inkluderats trots att de inte ingår, eller i vart fall inte särredovisats i rapporten. Det kan exem- pelvis gälla avgifter som framgår av en myndighets regleringsbrev. Även andra avgifter som påträffats i t.ex. författningar har inklude- rats. Kartläggningen avser i huvudsak de förhållanden som råder i september 2006.

Kartläggningen gör inte anspråk på att vara en total inventering av samtliga offentligrättsliga avgifter som tas ut, eller kan tas ut, i landet. ESV:s ambition har emellertid varit att samtliga statliga avgifter ska ingå i kartläggningen, antingen som enskild avgift eller i en redovisad grupp av avgifter. Något krav på fullständighet finns heller inte i uppdraget. Bortfall kan förekomma både av avgifter och av data som kunde ha ingått i kartläggningen. För övertygelse om att samtliga offentligrättsliga avgifter inkluderas samt att data- insamlingen är fullständig för varje avgift/avgiftsgrupp som kart- lagts krävs ytterligare utredning. Detta ligger dock utanför ramen för detta uppdrag. En fortsatt utredning skulle t.ex. kunna bestå i att via kontakt med myndigheterna kartlägga vilka avgifter de tar ut samt undersöka de bemyndiganden om avgifter riksdagen medgivit genom att propositioner godkänts.

Med offentligrättsliga avgifter avses i princip avgifter som inne- bär ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Avgifter som innebär att den enskilde befinner sig i något slags beroendeställning gentemot myndigheten och kan anses vara faktiskt eller formellt tvingad att betala avgiften. ESV har i princip inte gjort någon egen bedömning av avgifternas klassificering i kartläggningen utan

205

Bilaga 3

SOU 2007:96

utgått från vad myndigheterna uppgett i Avgifter 2005 och vad som framgår av regleringsbreven. Detta kan innebära att även avgifter som uppenbart inte borde ha klassificerats som offentligrättsliga avgifter har redovisats i avsnitt om offentligrättsliga avgifter.

Arbetet har huvudsakligen bedrivits inom Avdelningen stats- makternas styrning. Rapporten har utarbetats av utredarna Charlotta Carlberg, Christina Dahlberg Skogh, Ingemar Eriksson, Petra Hedén. Lasse Henricson, Bo Henriksson, Mona Nykvist, Daniel Palm, Josefina Selin, Ann-Kristin Sjöström och Erik Snejde samt experten Ingalill Borild. Inom Avdelningen statsredovisning har Margareta Söderhult och Ingemar Härneskog utarbetat avsnitt 6 om offentligrättsliga avgifter under anslag.

Lasse Henricson var projektledare för den första kartlägg- ningen. Bo Henriksson har varit projektledare för den komplette- rande kartläggningen.

3 Statligt reglerade avgifter

Statligt reglerade avgifter regleras av statsmakterna men tas ut av annan än statlig myndighet. De betraktas inte som avgifter som omfattas av avgiftsförordningens (1992:191) bestämmelser om t.ex. avgiftssamråd. De tas ut av t.ex. kommuner och företag som debi- terar enskilda personer, företag m.fl. Några exempel på statligt reglerade avgifter redovisas i sammanställningen i avsnitt 7 under rubriken Statligt reglerade avgifter och Avgifter i bolag.

4 Avgifter i bolag

De avgifter som redovisas i detta avsnitt kan karaktäriseras som statligt reglerade avgifter. Avgifternas storlek bestäms av stats- makterna eller av statlig myndighet. De avser bl.a. de avgifter som tas ut av Aktiebolaget svensk bilprovning för bilbesiktning.

5 Avgifter/ersättningar för överväganden

Enligt önskemål från beställaren har kartläggningen av offentlig- rättsliga avgifter kompletterats med några exempel på avgifter/ ersättningar som skulle kunna karaktäriseras som offentligrättsliga

206

SOU 2007:96

Bilaga 3

avgifter. De utgör ett underlag för eventuella överväganden, t.ex. om regleringen är lämplig eller om hur dessa ersättningar fort- sättningsvis ska klassificeras.

Dessa ersättningar kan hänföras till avgifter till statliga fonder, skade- och kompensationsavgifter, sanktionsavgifter, försenings- avgifter och dispensavgifter.

Därutöver redovisas ytterligare ett antal avgifter/ersättningar som har ifrågasatts eller diskuterats. Vissa avgifter/ersättningar beskrivs närmare i rapporten Att avgränsa avgifter (ESV 2004:17).

Dispensavgifter erläggs när tillstånd medgivits att överträda en viss bestämmelse. Syftet med avgiften är att göra en överträdelse ekonomiskt olönsam. Avgiften ska således vara ekonomiskt neutraliserande. När det gäller dispensavgifter kan det finnas ett bemyndigande som innebär att myndigheten har rätt att ta ut en avgift som ska täcka kostnaderna för prövning av ansökan om undantag från någon bestämmelse. Dessa kallas också ofta för dis- pensavgifter.

ESV känner inte till någon dispensavgift av det förstnämnda sla- get. Det avgifter som redovisas under rubriken Dispensavgifter? avser ersättningar som regleras som sedvanliga offentligrättsliga avgifter. Det innebär att avgifternas storlek bestäms utifrån myn- digheternas kostnader för att pröva om undantag från någon viss bestämmelse kan medges.

6 Offentligrättsliga avgifter som redovisats under anslag

ESV har för 2005 avläst inrapporteringen i koncerninformations- systemet Hermes av offentligrättsliga avgifter som disponeras av myndigheten och som rapporterats som inkomst under anslag.

ESV konstaterar att rapporteringen av inkomster under anslag har varierande kvalitet och att uppgifterna för åtminstone någon av myndigheterna nedan är osäkra, vilket framgår av myndighets- kommentarerna. Det kan hänga samman med att det inte har någon praktisk betydelse för myndigheten om redovisningen sker under anslaget eller ej, under förutsättning att kostnaderna för den be- drivna verksamheten i huvudsak överensstämmer med intäkterna. Under den förutsättningen påverkas inte det utgående anslags- sparandet av att inkomsterna förs dit, och det uppstår motsatt

207

Bilaga 3 SOU 2007:96

ingen kapitalförändring om inkomsterna redovisas utanför anslaget.

En annan omständighet som leder till att rapporteringen av inkomster under anslag är osäker, är att den endast kan utläsas från den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall som delvis görs eller kan göras manuellt och skild från utfall på anslaget som sådant och S-koderna som sådana. Eftersom den realekonomiska fördel- ningen av anslagsutfall är svår att förstå för myndigheterna, riskerar man begränsad kvalitet.

I några fall anges nedan att det inte framgår av årsredovisningens anslagsredovisning att inkomsterna (brutto-) redovisats under anslag. Det får ses som ett kvalitetsproblem i den här typen av utredning, men det bör noteras att det inte finns några tydliga reg- ler om vilka inkomster som ska redovisas realekonomiskt under anslag i relation till hur de redovisas i anslagsredovisningen.

Rapporterade inkomster under anslag i Hermes avseende offentligrättsliga avgifter uppgår till 531,9 miljoner kronor under 2005. De viktigaste delbeloppen kommenteras nedan.

Rikspolisstyrelsen

Av de 531,9 miljoner kronor som rapporterats under anslag i Hermes finns 340 miljoner kronor eller cirka 64 procent hos Riks- polisstyrelsen (avser hela polisväsendet) och tillförs anslaget Polis- organisationen. Enligt myndighetens årsredovisning utgörs 304 miljoner kronor av avgifter för pass och id-kort. Det återstående beloppet avser förmodligen avgifter för stämningsmannadelgivning som sannolikt är inomstatliga, och kanske på marginalen avgifter för kopior enligt 15 § avgiftsförordningen. Anledningen till att medlen förs till anslaget framgår inte av årsredovisningen, och de bruttoredovisas inte som inkomst under anslag i årsredovisningens anslagsredovisning.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden står för 72 miljoner kronor eller åtta procent av de offentligrättsliga avgifter som rapporterats under anslag i Hermes. i anslagsredovisningen i myndighetens årsredovis- ning bruttoredovisas dock 338 miljoner kronor mot anslaget

208

SOU 2007:96

Bilaga 3

Centrala studiestödsnämnden m.m. Enligt kommentar i årsredovis- ningen redovisar myndigheten samtliga avgifter mot sitt förvalt- ningsanslag enligt regleringsbrevet. De totalt redovisade offentlig- rättsliga avgifterna som disponeras är dock 387 miljoner kronor. Uppgifterna överensstämmer alltså inte inbördes. De offentlig- rättsliga avgifter som redovisas är expeditionsavgifter, påminnelse- avgifter och uppläggningsavgifter samt ”övriga” avgifter. Om man utifrån uppgifter i årsredovisningen ska tolka vad som redovisas under anslaget, redovisas allt utom ”övriga” under anslaget, men endast uppläggningsavgifterna har rapporterats under anslaget i Hermes.

Regeringskansliet

Regeringskansliet rapporterar 25 miljoner kronor som offentlig- rättsliga avgifter under anslag i Hermes. Av myndighetens årsredo- visning framgår inte vilka offentligrättsliga avgifter som förekom- mer.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har rapporterat nära 18 miljoner kronor som offentligrättsliga avgifter under anslag. Av årsredovisningen fram- går att det avser avgifter enligt 11 § förordningen om livsmedelstill- syn. Det inrapporterade beloppet överensstämmer i princip med det belopp som angivits som inkomst under anslaget i årsredovis- ningens anslagsredovisning.

Skatteverket

Skatteverket rapporterar cirka 17 miljoner kronor som offentlig- rättsliga avgifter under anslag i Hermes, varav 7 miljoner från andra statliga myndigheter. Det framgår inte av årsredovisningens anslagsredovisning att avgifterna redovisats som inkomster under anslag, och det framgår inte heller vilka avgifter myndigheten rap- porterat som offentligrättsliga. Troligen är det avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen som rapporterats som offentligrättsliga avgif- ter.

209

Bilaga 3

SOU 2007:96

Tullverket

Tullverket rapporterar nära 16 miljoner kronor som offentligrätts- liga avgifter under anslag i Hermes. Av myndighetens årsredovis- ning framgår dock inte att inkomsterna redovisats under anslaget. Avgifterna avser tullförrättningsavgifter, tullräkningsavgifter samt expeditions- och ansökningsavgifter.

Högskoleverket

Högskoleverket rapporterar 14,7 miljoner kronor som offentlig- rättsliga avgifter under anslag i Hermes och beloppet överens- stämmer med vad som anges som inkomst under anslag i årsredo- visningens anslagsredovisning. Avgifterna avser intäkter för hög- skoleprovet.

Rättsmedicinalverket

Rättsmedicinalverket rapporterar 13,1 miljoner kronor som offent- ligrättsliga avgifter under anslag i Hermes. Av årsredovisningen framgår inte att de redovisas som inkomst under anslag. Avgifterna avser faderskapsanalyser som betalats av andra än statliga myndig- heter.

Övriga myndigheter

Övriga myndigheter har rapporterat mindre än fem miljoner kro- nor vardera som offentligrättsliga avgifter under anslag. Mer än en miljon kronor har rapporterats av domstolsverket, Statens energi- myndighet och Statens kärnkraftinspektion. De flesta länsstyrelser rapporterar belopp upp till drygt 700 tkr vardera under anslag.

Sammantaget har drygt 60 myndigheter rapporterat offentlig- rättsliga avgifter under anslag i Hermes.

7 Sammanställning av avgifter eller avgiftsområden

210

SOU 2007:96

Bilaga 3

7.1 Avgifter per departement och övriga avgifter

211

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Finansdepartementet

1	Data-	Tillsynsavgift		lag	18 §				Datainspek-
	inspektionen				kreditupplysnings				tionens
					lagen (1973:1173)				tillsynsverk-
									samhet enligt
									lagen. Ingen
									avgift tas dock
									ut med stöd av
									bemyndigan-
									det.
2	Finans-	Avgifter för	fast	lag	31 § lag	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av			(1967:531) om	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			tryggande av	(2001:911)		regleringsbrev
		(1967:531) om			pensions-	om avgifter
		tryggande av			utfästelse m.m.	för prövning
		pensionsutfästelse				av ärenden
		m.m.				hos Finans-
						inspektionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
3	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		atom-			vissa ansöknings-	om avgifter
		ansvarighetslagen			och exped-	för prövning
		(1968:45)			itionsavgifter	av ärenden
					(prop.	hos Finans-
					1989/90:138	inspektionen
					FiU38, rskr 289)
4	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(1972:262) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		understöds-			och exped-	för prövning
		föreningar			itionsavgifter	av ärenden
					(prop.	hos
					1989/90:138	Finansinspek-
					FiU38, rskr 289)	tionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
5	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt			myndigande för	(2001:911)		regle–
		trafikskadelagen			vissa ansöknings-	om avgifter		ringsbrev
		(1975:1410)			och exped-	för prövning
					itionsavgifter	av ärenden
					(prop.	hos Finans-
					1989/90:138	inspektionen
					FiU38, rskr 289)
6	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt			myndigande för	(2001:911)		regle–
		försäkringsrörelsela			vissa ansöknings-	om avgifter		ringsbrev
		gen (1982:713)			och expeditions-	för prövning
					avgifter (prop.	av ärenden
					1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
7	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbemyndig	förordning	ingen
		ärenden enligt			ande för vissa	(2001:911)		regle–
		sparbankslagen			ansök-nings- och	om avgifter		ringsbrev
		(1987:619)			expeditions-	för prövning
					avgifter (prop.	av ärenden
					1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen
8	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt den			myndigande för	(2001:911)		regle–
		upphävda lagen			vissa ansöknings-	om avgifter		ringsbrev
		(1989:508) om			och expeditions-	för prövning
		försäkringsmäklare			avgifter (prop.	av ärenden
					1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
9	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt den			myndigande för	(2001:911)		regle–
		upphävda			vissa ansöknings-	om avgifter		ringsbrev
		förordningen			och expeditions-	för prövning
		(1989:854) om			avgifter (prop.	av ärenden
		försäkringsmäklare.			1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen
10	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt den			myndigande för	(2001:911)		regle–
		upphävda lagen			vissa ansöknings-	om avgifter		ringsbrev
		(1990:1114) om			och expeditions-	för prövning
		värdepappersfonder.			avgifter (prop.	av ärenden
					1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen
11	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regle–
		(1991:980) om			vissa ansöknings-	om avgifter		ringsbrev
		handel med			och expeditions-	för prövning
		finansiella			avgifter (prop.	av ärenden
		instrument.			1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
12	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regle–
		(1991:981) om			vissa ansöknings-	om avgifter		ringsbrev
		värdepappersrörelse			och expeditions-	för prövning
					avgifter (prop.	av ärenden
					1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen
13	Finans-	Avgifter för	fast	lag	11 kap. 9 § lagen	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av			(1992:543) om	förordning	ingen
		ärenden enligt lagen			börs- och	(2001:911)		regle–
		(1992:543) om			clearingverksamh	om avgifter		ringsbrev
		börs- och			et	för prövning
		clearingverksamhet				av ärenden
						hos Finans-
						inspektionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
14	Finans-	Avgifter för	fast	lag	7 kap. 4 § lagen	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av			(1993:931) om	förordning	ingen
		ärenden lagen			individuellt	(2001:911)		regle–
		(1993:931) om			pensionssparande	om avgifter		ringsbrev
		individuellt				för prövning
		pensionssparande.				av ärenden
						hos Finans-
						inspektionen
15	Finans-	Avgifter för	fast		Se kommentar	3 – 4 §§	reger-	disponeras		Eventuellt
	inspektionen	prövning av				förordning	ingen			finns
		ärenden enligt				(2001:911)		regle–		bemyndigande
		sjölagen				om avgifter		ringsbrev		i det generella
		(1994:1009)				för prövning				riksdagsbemy
						av ärenden				ndigandet
						hos Finans-				(rskr 289)
						inspektionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
16	Finans-	Avgifter för	fast	lag	7 kap. 14 § lag	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av			(1994: 2004) om	förordning	ingen
		ärenden lag			kapitaltäckn-ing	(2001:911)		regle–
		(1994:2004) om			och stora	om avgifter		ringsbrev
		kapitaltäckning och			exponeringar för	för prövning
		stora exponeringar			kreditin-stitut och	av ärenden
		för kreditinstitut			värde-	hos Finans-
		och			pappersbolag	inspektionen
		värdepappersbolag
17	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(1995:1559) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		årsredovisning i			och expeditions-	för prövning
		kreditinstitut och			avgifter (prop.	av ärenden
		värdepappersbolag.			1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen
18	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(1995:1560) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		årsredovisning i			och expeditions-	för prövning
		försäkringsföretag			avgifter (prop.	av ärenden
					1989/90:138	hos Finans-

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
					FiU38, rskr 289)	inspektionen
19	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(1995:1570) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		medlemsbanker			och exepeditions-	för prövning
					avgifter (prop.	av ärenden
					19889/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen
20	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(1996:1006) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		anmälningsplikt			och exepeditions-	för prövning
		avseende viss			avgifter (prop.	av ärenden
		finansiell			19889/90:138	hos Finans-
		verksamhet			FiU38, rskr 289)	inspektionen
21	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(1998:293) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		utländska			och expeditions-	för prövning
		försäkringsgivares			avgifter (prop.	av ärenden
		och tjänstepensions-			19889/90:138	hos Finans-
		instituts verksamhet			FiU38, rskr 289)	inspektionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
		i Sverige
22	Finans-	Avgifter för	fast	lag	9 kap. 1 § lag	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av			(1998:1479) om	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			konto-föring av	(2001:911)		regleringsbrev
		(1998:1479) om			finansiella	om avgifter
		konto-föring av			instrument	för prövning
		finansiella				av ärenden
		instrument				hos Finans-
						inspektionen
23	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		bokföringslagen			vissa ansöknings-	om avgifter
		(1999:1078)			och expeditions-	för prövning
					avgifter (prop.	av ärenden
					19889/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
24	Finans-	Avgifter för	fast	lag	15 § lag	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av			(1999:1309) om	förordning	ingen
		ärenden lag			system för	(2001:911)		regleringsbrev
		(1999:1309) om			avveckling av	om avgifter
		system för			förpliktelser på	för prövning
		avveckling av			finans-marknaden	av ärenden
		förpliktelser på				hos Finans-
		finansmarknaden				inspektionen
25	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(2000:35) om byte			vissa ansöknings-	om avgifter
		av			och expeditions-	för prövning
		redovisningsvaluta i			avgifter (prop.	av ärenden
		finansiella företag			19889/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
26	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(2000:1087) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		anmälningsskyldigh			och expeditions-	för prövning
		et för vissa innehav			avgifter (prop.	av ärenden
		av finansiella			1989/90:138	hos Finans-
		instrument			FiU38, rskr 289)	inspektionen
27	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(2002:149) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		utgivning av			och expeditions-	för prövning
		elektroniska pengar			avgifter (prop.	av ärenden
					1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen
28	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(2003:1223) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		utgivning av			och expeditions-	för prövning
		säkerställda			avgifter (prop.	av ärenden
		obligationer			1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
29	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(2004:46) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		investeringsfonder			och expeditions-	för prövning
					avgifter (prop.	av ärenden
					1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen
30	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(2004:297) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		bank- och			och expeditions-	för prövning
		finansieringsrörelse			avgifter (prop.	av ärenden
					19889/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen
31	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(2004:299) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		inlåningsverksamhe			och expeditions-	för prövning
		t			avgifter (prop.	av ärenden
					1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
32	Finans-	Avgifter för	fast	annan form	generellt	3 – 4 §§	reger-	disponeras
	inspektionen	prövning av		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		ärenden enligt lag			myndigande för	(2001:911)		regleringsbrev
		(2005:405) om			vissa ansöknings-	om avgifter
		försäkringsförmedli			och expeditions-	för prövning
		ng			avgifter (prop.	av ärenden
					1989/90:138	hos Finans-
					FiU38, rskr 289)	inspektionen
33	Finans-	Avgifter för	fast		se kommentar		reger-	disponeras		Eventuellt
	inspektionen	prövning av					ingen			finns
		ärenden enligt lagen						regleringsbrev		bemyndigande
		(2006:451) om								i det generella
		offentliga								riksdagsbemy
		uppköpserbjudan-								ndigandet
		den								(rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
34	Finans-	Årliga avgifter		lag	7 kap. 13 § lagen	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt 7 kap. 13 §			(2006:451) om	förordning	ingen
		lagen (2006:451)			offentliga	(2002:1042)		2548
		om offentliga			uppköpserbjudand	om årliga
		uppköpserbjudan-			en	avgifter för
		den				finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet
35	Finans-	Avgifter för	fast	lag	se kommentar	3 – 4 §§	reger-	disponeras		Eventuellt
	inspektionen	prövning av				förordning	ingen			bemyndigande
		ärenden enligt				(2001:911)		regleringsbrev		enligt det
		aktiebolagslagen				om avgifter				generella
		(2005:551)				för prövning				riksdagsbemy
						av ärenden				ndigandet
						hos Finans-				(rskr 289)
						inspektionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
36	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	39 § lagen	3 –9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lagen			(1980:1097) om	förordning	ingen
		(1980:1097) om			Svenska	(2002:1042)		2548
		Svenska			skeppskassan	om årliga
		skeppskassan				avgifter för
						finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet
37	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	31 § enligt lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag			(1967:531) om	förordning	ingen
		(1967:531) om			tryggande av	(2002:1042)		2548
		tryggande av			pensions-	om årliga
		pensionsutfästelse			utfästelse m.m.	avgifter för
		m.m.				finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
38	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	73 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(1972:262) om	förordning	ingen
		(1972:262) om	nings-		under-stödsföre-	(2002:1042)		2548
		understöds-	baserad)		ningar	om årliga
		föreningar				avgifter för
						finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet
39	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	19 kap 15 §	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt	(omsätt-		försäkrings-	förordning	ingen
		försäkringsrörelsela	nings-		rörelselagen	(2002:1042)		2548
		gen (1982:713)	baserad)		(1982:713)	om årliga
						avgifter för
						finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
40	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	39 § lagen	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt den upphävda	(omsätt-		(1990:1114) om	förordning	ingen
		lagen (1990:1114)	nings-		värde-pappers-	(2002:1042)		2548
		om	baserad)		fonder.	om årliga
		värdepappersfonder.				avgifter för
						finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet
41	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	6 kap 4 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(1991:980) om	förordning	ingen
		(1991:980) om	nings-		handel med	(2002:1042)		2548
		handel med	baserad)		finansiella	om årliga
		finansiella			instrument	avgifter för
		instrument.				finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
42	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	6 kap. 11 § enligt	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		lag (1991:981)	förordning	ingen
		(1991:981) om	nings-		om värde-	(2002:1042)		2548
		värdepappersrörelse	baserad)		pappers-rörelse	om årliga
						avgifter för
						finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet
43	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	11 kap 9 § lagen	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lagen	(omsätt-		(1992:543) om	förordning	ingen
		(1992:543) om	nings-		börs- och	(2002:1042)		2548
		börs- och	baserad)		clearingverk-	om årliga
		clearingverksamhet			samhet	avgifter för
						finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
44	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	15 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(1994:759) om	förordning	ingen
		(1994:759) om	nings-		Sveriges allmänna	(2002:1042)		2548
		Sveriges allmänna	baserad)		hypoteks-kassa	om årliga
		hypotekskassa				avgifter för
						finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet
45	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	7 kap 14 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(1994:2004) om	förordning	ingen
		(1994:2004) om	nings-		kapital-täckning	(2002:1042)		2548
		kapitaltäckning och	baserad)		och stora	om årliga
		stora exponeringar			exponeringar för	avgifter för
		för kreditinstitut			kreditinstitut och	finansiering
		och			värde-	av Finans-
		värdepappersbolag			pappersbolag	inspektionens
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
46	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	13 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(1996:1006) om	förordning	ingen
		(1996:1006) om	nings-		anmäl-ningsplikt	(2002:1042)		2548
		anmälningsplikt	baserad)		avseende viss	om årliga
		avseende viss			finansiell	avgifter för
		finansiell			verksamhet	finansiering
		verksamhet				av Finans-
						inspektionens
						verksamhet
47	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	10 kap 9 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(1998:293) om	förordning	ingen
		(1998:293) om	nings-		utländska	(2002:1042)		2548
		utländska	baserad)		försäkrings-	om årliga
		försäkringsgivares			givares och	avgifter för
		och			tjänste-pensions-	finansiering
		tjänstepensionsinstit			instituts	av Finans-
		uts verksamhet i			verksamhet i	inspektionens
		Sverige			Sverige	verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
48	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	10 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(1998:710) med	förordning	ingen
		(1998:710) med	nings-		vissa	(2002:1042)		2548
		vissa bestämmelser	baserad)		bestämmelser om	om årliga
		om Premie-			Premie-pensions-	avgifter för
		pensionsmyndighet			myndigheten	finansiering
		en				av Finans-
						inspektionens
						verksamhet
49	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	9 kap. 1 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(1998:1479) om	förordning	ingen
		(1998:1479) om	nings-		kontoföring av	(2002:1042)		2548
		konto-föring av	baserad)		finansiella	om årliga
		finansiella			instrument	avgifter för
		instrument				finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
50	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	5 kap. 8 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(2000:192) om	förordning	ingen
		(2000:192) om	nings-		allmänna	(2002:1042)		2548
		allmänna	baserad)		pensionsfonder	om årliga
		pensionsfonder			(AP-fonder)	avgifter för
		(AP-fonder)				finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet
51	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	26 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(2000:1087) om	förordning	ingen
		(2000:1087) om	nings-		anmälnings-	(2002:1042)		2548
		anmälningsskyldigh	baserad)		skyldighet för	om årliga
		et för vissa innehav			vissa innehav av	avgifter för
		av finansiella			finansiella	finansiering
		instrument			instrument	av Finans-
						inspektionens
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
52	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	6 kap. 19 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(2002:149) om	förordning	ingen
		(2002:149) om	nings-		utgivning av	(2002:1042)		2548
		utgivning av	baserad)		elektroniska	om årliga
		elektroniska pengar			pengar	avgifter för
						finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet
53	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	5 kap. 7 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(2003:1223) om	förordning	ingen
		(2003:1223) om	nings-		utgivning av	(2002:1042)		2548
		utgivning av	baserad)		säkerställda	om årliga
		säkerställda			obligationer	avgifter för
		obligationer				finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
54	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	10 kap. 1 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag (2004:46)	(omsätt-		(2004:46) om	förordning	ingen
		om	nings-		investerings-	(2002:1042)		2548
		investeringsfonder	baserad)		fonder	om årliga
						avgifter för
						finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet
55	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	22 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(2004:299) om	förordning	ingen
		(2004:299) om	nings-		inlånings-	(2002:1042)		2548
		inlåningsverksam-	baserad)		verksamhet	om årliga
		het				avgifter för
						finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
56	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	20 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(2005:377) om	förordning	ingen
		(2005:377) om	nings-		straff för	(2002:1042)		2548
		straff för	baserad)		marknads-	om årliga
		marknadsmissbruk			missbruk vid	avgifter för
		vid handel med			handel med	finansiering
		finansiella			finansiella	av Finans-
		instrument			instrument	inspektionens
						verksamhet
57	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	7 kap. 7 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(2005:405) om	förordning	ingen
		(2005:405) om	nings-		försäkrings-	(2002:1042)		2548
		försäkringsförmedli	baserad)		förmedling	om årliga
		ng				avgifter för
						finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
58	Finans-	Särskilda avgifter	storlek	lag	20 – 24 §§ lagen		riksdagen	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lagen			(2000: 1087) om
		(2000:1087) om			anmälnings-			2711
		anmälningsskyldigh			skyldighet för
		et för vissa innehav			vissa innehav av
		av finansiella			finansiella
		instrument			instrument
59	Finans-	Årliga avgifter	storlek	lag	13 kap. 16 § lag	3 – 9 §§	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	enligt lag	(omsätt-		(2004:297) om	förordning	ingen
		(2004:297) om	nings-		bank- och	(2002:1042)		2548
		bank- och	baserad)		finansierings-	om årliga
		finansieringsrörelse			rörelse	avgifter för
						finansiering
						av Finans-
						inspektionens
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
60	Finans-	Utdrag ur	fast		eventuellt finns	48 §				Utdrag från
	inspektionen	försäkringsregistret			bemyndigande i	försäkringsrör				försäkringsreg
					generellt	elseförordning				istret som inte
					riksdagsbemyndig	en (1982:790)				är expediering
					ande för vissa					i ärende
					ansöknings- och
					exped-
					itionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)
61	Finans-	Avgift för undantag	fast		28 § lagH	21 §	regering			Troligen anger
	inspektionen	i fråga om			(1992:160) om	förordningen				lagen
		fullmaktens innehåll			utländska filialer	(1992:308)				föreskrifter
		och anmälan om			m.m.lHH H	om utländska				om avgifter i
		föreståndare för				filialer				registreringsär
		filial till utländskt								enden.
		bankföretag
62	Insättnings-	Insättningsgaranti	storlek	lag	12 § lagen		rikdagen	inkomsttitel		Avgift på 0,1
	garanti-				(1995:1571) om					% av skyddad
	nämnden				insättningsgaranti			2552		inlåning anges
										i lag.
										Nämnden
										beslutar inom
										vissa ramar.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
63	Insättnings-	Investerarskydd	fast/stor-	lag	29 § lagen	10 a § förord-	mynd-	inkomsttitel		Fast avgift för
	garanti-		leksbas-		(1999:158) om	ning	igheten			löpande
	nämnden		erad		invest-erarskydd	(1996:595)		2552		administration
						med instrukt-				samt
						ion för Insätt-				avgift baserad
						ningsgaranti-				på andel
						nämnden				skyddade
										tillgångar
64	Kammar-	Prövning av	fast	annan form	generellt	19 § stiftelse-	reger-	inkomsttitel		Lagen säger
	kollegiet	ansökan om		än lag	riksdagsbe-	förordningen	ingen			inget om
		permutation enl. 6			myndigande för	(1995:1280)		2552		avgifter
		kap. stiftelselagen			vissa ansöknings-
		(1994:1220)			och expedi-
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
65	Kammar-	Prövning av	fast	annan form	generellt	förordning	reger-	inkomsttitel		Lagen säger
	kollegiet	ansökan om		än lag	riksdagsbe-	(1992:203)	ingen			inget om
		permutation enl.			myndigande för	om avgifter		2552		avgifter
		permutationslagen			vissa ansöknings-	för ärenden
		(1972:205)			och expedi-	enligt
					tionsavgifter	permutations-
					(prop.	lagen
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)
66	Kammar-	Registrering av	fast	lag	8 § lagen	17 §	Kammar-	disponeras		Redovisas
	kollegiet	trossamfund			(1998:1593) om	förordning	kollegiet			som avgift i
					trossamfund och	(1999:731)		regleringsbrev		uppdragsverks
					14 § lagen	om regist-	KAMFS200			amhet i
					(1998:1591) om	rering av	1:1			Avgifter 2005
					Svenska kyrkan	trossamfund

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
67	Kammar-	Auktorisation av	fast	lag	lag (1975:588)	3 § förordning	reger-	inkomsttitel
	kollegiet	tolkar m.m.			med bemynd-	(1985:613)	ingen
					igande att	om auktorisa-		2552
					meddela	tion av tolkar
					föreskrifter om	och
					auktorisation och	översättare
					godkän-nande av
					översättare och
					tolkar
68	Kammar-	Avgift för prövning			9 § lagen	1 §
	kollegiet	av ansökan			(2001:845) om	förordningen
					upplösning av	(2001:1049)
					stiftelser i vissa	om avgifter
					fall	för
						ansökningar
						om
						upplösning av
						stiftelser
69	Lotteri-	Tillsynsavgifter			53 § lotterilagen	4 d § lotteri-
	inspektionen	enligt lotterilagen			(1994:1000)	förordningen
		(1994:1000)				(1994:1451)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
70	Lotteri-	Avgift för prövning	fast	lag	53 § lotterilag	5 -7 §§ lotteri-	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	av ansökningar			(1994:1000)	förordning	ingen
	och läns-	enligt lotterilagen.				(1994:1451)		9455
	styrelserna
71	Lotteri-	Avgift för tillsyn	tid	lag	53 § lotterilag	8 § lotteri-	myndighet	inkomsttitel
	inspektionen	och kontroll av			(1994:1000)	förordning	en
	och läns-	tillståndshavare				(1994:1451)		9455
	styrelserna	enligt lotterilagen.
72	Lotteri-	Avgifter för tillsyn	tid	lag	16 § kasinolag	8 § lotteri-	myndighet	inkomsttitel		Avgiftskonstr
	inspektionen	av tillståndshavare			(1999:355)	förordning	en			uktion:
		enligt kasinolagen.				(1994:1451)		9455		Fakturering
										månadsvis
										efter budget,
										justering vid
										behov i
										efterhand.
73	Lotteri-	Avgift för	fast	lag	3 § lag	4 §	reger-	inkomsttitel
	inspektionen	ansökningar enligt			(1982:636) om	automatspels-	ingen
		automatspelslagen			anordna-nde av	förordning		9455
					visst automatspel	(2004:1062)
74	Lotteri-	Avgift för tillsyn	fast	lag	7 § lag	5 §	myndighet	inkomsttitel		Avgiftskonstr
	inspektionen	och kontroll av			(1982:636) om	automatspels-	en			uktion:
		tillståndshavare			anordnande av	förordning		9455		Fast (per
		enligt			visst automatspel	(2004:1062)				månad och
		automatspelslagen								spelställe)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
75	1	Lantbruk			djurskydds-lag	djurskydds-	a Djur-	disponeras		(a) Osäkert
	LänsstyrelserTPF FPPPT
		a förprövning			(1988:534)	förordning	skydds-			om en
		djurstallar			a 25 c §	(1988:539)	mynd-	regleringsbrev		länsstyrelse
		b särskild avgift om			b 3 §	a 67 § 1 st	igheten			getts rätt att ta
		förprövning ej skett				b 6a §	b Lst			ut avgift samt
										(b) rätten att
										disponera
										särskild avgift
										(sanktion)
76	Länsstyrelser	Prövning och tillsyn	fast (+	lag	33 § pant-	9-10 §§ pant-	reger-	disponeras		Avgifter enligt
		av pantbanker	rörlig del		bankslagen	banksförord-	ingen			10§
			beroende		(1995:1000)	ningen		regleringsbrev		avgiftsförordn
			på antal			(1995:1189).				ingen
			kontor)							disponeras i
										detta fall av
										myndigheten

1 TP PT Listan på länsstyrelsers avgifter har hämtats från budgeten för avgiftsbelagd verksamhet i regleringsbrevet för länsstyrelser för år 2006 (exkl. bidrag från EG-fonder)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
77	Länsstyrelser	Rationaliseringsinty	fast	regleringsb			mynd-	disponeras		Regler om
		g	+moms	rev			igheten			skogsavdrag
		(för tillskottsförvärv						regleringsbrev		och
		av mark som								rationalise-
		betraktas som								ringsförvärv
		rationaliseringsförv								finns i
		ärv)								inkomst-
										skattelagen,
										21 kap 10 §
										Ej funnit
										annat ”stöd”
										än angivelsen
										i budgeten i
										reglerings-
										brevet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
78	Länsstyrelser	Ansökan om att få	fast	lag	11§ lag	3§ förordning	reger-	disponeras
		delta i försöks-			(1998:489) om	(1998:1822)	ingen
		verksamhet med			försöks-	om ikraftträd-		regleringsbrev
		villkorlig			verksamhet med	ande av lagen
		körkortsåter-			villkor-lig	(1998:489)
		kallelse (alkolås)			körkorts-	om försöks-
					återkallelse	verksamhet
						med vill-
						korlig
						körkortsåter-
						kallelse, m.m.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
79	Länsstyrelser	Animaliska		lag	20 § lagen	17 § förord-	Jord-	disponeras		I förordningen
		biprodukter			(2006:806) om	ningen	bruks-			anges endast
					provtag-ning på	(2006:815)	verket &	regleringsbrev		Jordbruks-
					djur, m.m.	om prov-	Livs-			verket och
						tagning på	medelsver			Livsmedels-
						djur, m.m.	ket			verket
										Jordbruks-
										verket får
										överlåta viss
										tillsyn
80	Länsstyrelser	Prövning av	fast			3 kap. 3 §	reger-	disponeras
		ansökan om				förordningen	ingen
		handledarskap enl.				(2001:652)		regleringsbrev
		4 kap. 8§				om avgifter
		körkortsförordninge				inom
		n (1998:980)				vägtrafik-
						området

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
81	Länsstyrelser	Avgifter och räntor				förordning		inkomsttitel		Inkomsterna
		på övriga				(2000:283)				avser
		näringslån,				om lands-		2322		uppläggningsa
		Kammarkollegiet				bygdsstöd och				vgifter,
						förord-ning				aviseringsavgi
						(1983: 737)				fter, räntor
						om avgift för				och
						administra-				amorteringar.
						tion av vissa
						statliga lån				Lån för stöd
										till
										kommersiell
										service i
										glesbygd och
										lån för stöd till
										företag i
										glesbygder.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
82	Länsstyrelser	Avgift för vissa	fast	annan form	generellt	56a § väg-	reger-	inkomsttitel	-	Ansökningsav
		tillstånd avseende		än lag	riksdagsbe-	kungörelse	ingen			gifter enligt
		vägar			myndigande för	(1971:954)		2511		10§
					vissa ansöknings-					avgiftsför-
					och expedi-					ordningen
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)
83	Länsstyrelser	Ansökan om	fast	annan form	generellt	21 § exprop-	reger-	inkomsttitel	-	Ansökningsav
		expropriationstillstå		än lag	riksdagsbe-	riationskun-	ingen			gifter enligt
		nd			myndigande för	görelse		2511		10 §
					vissa ansöknings-	(1972:727)				avgiftsför-
					och expedi-					ordningen
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
84	Länsstyrelser	Avgift för	fast	annan form	generellt	27a § bil-	reger-	inkomsttitel	-	Ansökningsav
		auktorisation av		än lag	riksdagsbe-	skrotnings-	ingen			gifter enligt
		bilskrotare			myndigande för	förordning		2511		10 §
					vissa ansöknings-	(1975:348)				avgiftsför-
					och expedi-					ordningen
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)
85	Länsstyrelser	Avgift för	fast	annan form	generellt	5§ förordning	reger-	inkomsttitel	-	Ansökningsav
		godkännande av		än lag	riksdagsbe-	(1990:1334)	ingen			gifter enligt
					myndigande för	om skydd för		2511		10 §
		skyddsvakt
					vissa ansöknings-	samhällsvikt-				avgiftsför-
					och expedi-	iga anlägg-				ordningen
					tionsavgifter	ningar m.m.
					(prop.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
86	Länsstyrelser	Avgift för	fast	annan form	generellt	48 §§ jaktför-	reger-	inkomsttitel	-	Ansökningsav
		jakttillstånd		än lag	riksdagsbe-	ordning	ingen			gifter enligt
					myndigande för	(1987:905)		2511		10 §
					vissa ansöknings-					avgiftsför-
					och expedi-					ordningen
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)
87	Länsstyrelser	Tillstånd enligt	fast	lag	9 § jordförvärvs-	6 §	reger-	inkomsttitel	-	Ansökningsav
		jordförvärvslagen			lagen (1979:230)	jordförvärvs-	ingen			gifter enligt
		(1979:230)				förordningen		2511		10 §
						(2005:522)				avgiftsför-
										ordningen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
88	Länsstyrelser	Avgifter rörande	fast	annan form	generellt	förordning	reger-	inkomsttitel	-	Ansökningsav
		vägsamfällighet mm		än lag	riksdagsbe-	(1992:360)	ingen			gifter enligt
					myndigande för	om avgifter		2511		10 §
					vissa ansöknings-	för vissa				avgiftsför-
					och expedi-	ärenden enligt				ordningen
					tionsavgifter	lagen
					(prop.	(1939:608)
					1989/90:138	om enskilda
					FiU38, rskr 289)	vägar
89	Länsstyrelser	Prövning enligt 6, 7	fast	lag	13 § lag	2 § förordning	reger-	inkomsttitel	-	Ansökningsav
		eller 9 §§ lagen			(1998:814) med	(1998:903)	ingen			gifter enligt
		(1998:814) med			särskilda	om avgifter		2511		10 §
		särskilda			bestämmelser om	för prövning				avgiftsför-
		bestämmelser om			gaturen-hållning	enligt lagen				ordningen
		gaturenhållning och			och skyltning	(1998:814)
		skyltning				med särskilda
						bestämmelser
						om gaturen-
						hållning och
						skyltning

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
90	Länsstyrelser	Avgifter vid	fast	annan form	generellt	2 kap 3-4 §§,	reger-	inkomsttitel	-	Ansökningsav
		tillämpningen av		än lag	riksdagsbe-	3 kap1 §§,	ingen			gifter enligt
		olika författningar			myndigande för	4 kap 2-3 §§		2511		10 §
		inom			vissa ansöknings-	förordning				avgiftsför-
		vägtrafikområdet			och expedi-	(2001:652)				ordningen
					tionsavgifter	om avgifter
					(prop.	inom väg-
					1989/90:138	trafikområdet
					FiU38, rskr 289)
91	Länstyrelser	Avgift för			30 och 52 §§	11 §	myndighet
		godkännande av			jaktlagen	jaktförordning
		fångstredskap			(1987:259)	(1987:905)
92	Länsstyrelser	Avgift för				3 b § jaktför-	myndighet
		registrering av				ordning
		licensområde för				(1987:905)
		älgjakt eller av
		älgskötselområde

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
93	Länsstyrelser	Viltvårdsavgift	fast		41 § 1 st 1 p.	49 § jaktför-				Kammarkolle
					jaktlagen	ordning				giet skall
					(1987:259)	(1987:905)				bokföra
										influtna vilt-
										vårdsavgifter
										på vilt-
										vårdsfonden.
94	Länsstyrelser	Älgavgift (till		lag	41 § 1 st. 2 p. och	52b § jaktför-	myndighet			Avgift
		älgvårdsfonden)			52 § jaktlagen	ordning				fastställs av
					(1987:259)	(1987:905)				länsstyrelsen
										enligt
										föreskrifter
										som meddelas
										av Natur-
										vårdsverket.
										Ur älgvårds-
										fonden lämnas
										bidrag till
										kostnaderna
										för
										administration
										av jakten

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
95	Länsstyrelser	Särskild avgift för	fast	lag	41 § 1 st. 3 p. §	52c § jaktför-
		älg som fälls utöver			jaktlagen	ordning
		licens			(1987:259)	(1987:905)
96	Länsstyrelser	Lotteriavgifter	fast	lag	53 § lotterilag	5 och 8 §§	reger-	inkomsttitel
					(1994:1000)	lotteriför-	ingen
						ordning		9455
						(1994:1451)
97	Länsstyrelser	Täktavgift		lag	27 kap 1 §	4 kap 1-4§§	reger-	inkomsttitel
		(grustäkter)			miljöbalk	förordningen	ingen
					(1998:808)	(1998:940)		2539
						om avgifter
						för prövning
						och tillsyn
						enligt
						miljöbalken

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
98	Länsstyrelser	Miljöskyddsavgift		lag	27 kap 1 §	2T kap	reger-	inkomsttitel		Inbetalningar
					miljöbalk	förordning	ingen			på
		Avser troligen			(1998:808)	(1998:940)		2537		inkomsttiteln
		främst avgift för				om avgifter				kan ev avse
		prövning och tillsyn				för prövning				både
		av miljöfarlig				och tillsyn				sanktionsavgif
		verksamhet				enligt				ter och
						miljöbalkenT				avgifter för
										miljöfarlig
										verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
99	Länsstyrelser	Sanktionsavgifter			a 8 kap. 5 §	a 18 §	Se kom-	inkomsttitel		(a)
		enligt			arbetsmiljö-lagen	arbetsmiljö-	mentar			Arbetsmiljöve
		a arbetsmiljölagen			(1977:60)	förordningen		2714		rket beslutar
		b överlastavgift			b lagen	(1977:1166)				inom intervall
		c socialtjänstlagen			(1972:435) om					som framgår
		d plan- och			överlast-avgift					av lagen
		bygglagen			c 16 kap 6a§					(b) lag
					socialtjänst-lag					(c) och (d )
					(2001:453					beslutas av
					d 10 kap. plan-					förvaltningsdo
					och bygglagen					mstol enligt
					(1987:10)					grunder i
										lagen
										Hänvisning-
										arna till
										lagarna från
										inkomstliggar
										en

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
100	Länsstyrelser	Återbetalning av lån						inkomsttitel		För
		avseende								stödformen
		såddfinansiering						4132		gäller
										förordning
										(1995:1254)
										om statligt
										stöd till
										teknisk
										forskning,
										industriellt
										utvecklings-
										arbete
										och uppfinnar-
										verksamhet
101	Länsstyrelser	Avgifter enligt		lag	9 kap 2 § och 10	17-22 §§	reger-	inkomsttitel		Övriga
		stiftelse-			kap 1 §	stiftelseför-	ingen			offentligrätts-
		förordningen,			stiftelselag	ordningen		2552		liga avgifter
		tillsyn och prövning			(1994:1220)	(1995:1280).				enligt
		samt registrer-								reglerings-
		ingsavgift och								brevet
		registrer-ingsbevis

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
102	Länsstyrelser	Avgifter enligt		lag	27 kap 1 §	52 §	reger-	inkomsttitel		Övriga
		avfallsförordningen			miljöbalk	Avfallsför-	ingen			offentligrätts-
					(1998:808)	ordningen		2552		liga avgifter
						(2001:1063)				enligt
						&				reglerings-
						förordningen				brevet
						(1998:940)
						om avgifter
						för prövning
						och tillsyn
						enligt
						miljöbalken
103	Länsstyrelser	Särskild avgift för				7 § förord-	myndighet	inkomsttitel		Övriga
	(vissa)	att administrera				ningen				inkomster av
						(1989:281)		2811		statens
		jordfonden
						om jord-				verksamhet
						fonden				enligt
										reglerings-
										brevet.
										Jordfonden får
										användas för
										inlösen av
										fastigheter.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
104	Länsstyrelser	Återbetalning av						inkomsttitel		Avser
		övriga näringslån								återbetal-
		(trädgårdslån),						4137		ningar av lån.
		Statens								Oklart om
		jordbruksverk								avgifter ingår.
105	Länsstyrelser	Ansökningsavgift	fast	annan form	generellt	16 §	regering			Ansökningsav
		avseende frågor i 2		än lag	riksdagsbe-	förordningen				gifter till
		och 4 §§ lagen			myndigande för	(1989:149)				länsstyrelse
		(1974:191) om			vissa ansöknings-	om				och
		bevakningsföretag			och exped-	bevakningsför				polismyndigh
					itionsavgifter	etag				etens prövning
					(prop.					av
					1989/90:138					väktarhundar.
					FiU38, rskr 289)
106	Länsstyrelser	Anmälningsavgift	fast	lag	30 § lagen	1 §	regeringen	inkomsttitel
		till länsstyrelser			(1998:150) om	förordningen
					allmän	(1998:314)		2552
					kameraövervakni	om allmän
					ng	kameraöver-
						vakning

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
107	Länsstyrelsen	Ansökningsavgift		lag	30 § lagen	1 §	regering	inkomsttitel
					(1998:150) om	förordningen
					allmän	(1998:314)		2511
					kameraövervakni	om allmän
					ng	kameraöver-
						vakning
108	Länsstyrelsen	Ansökningsavgift	fast	lag	5 och 18 §§ lagen	6 §	regeringen	inkomsttitel
		för koncession och			(1985:620) om	förordningen
		för förberedande			vissa	(1985:626)		2511
		undersökning av			torvfyndigheter	om vissa
		mark när				torvfyndighete
		markägaren inte				r
		samtycker till
		undersökningen
109	Länstyrelsen	Avgift för		lag	11 § lagen	3 § förordning	myndighet			Det är
		deltagande i			(1998:489) om	(1998:1822)				länstyrelsen
		försöksverksamhet			försöksverksamhe	om ikraftträd-				som tar ut
		med villkorlig			t med villkorlig	ande av lagen				avgiften men
		körkortsåterkallelse			körkortsåterkallel	(1998:489)				Vägverket
					se	om försöks-				som fastställer
						verksamhet				avgiften.
						med villkorlig
						körkortsåterka
						llelse, m.m.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
110	Länsstyrelsen	Ansökningsavgift	fast	lag	8 § lagen	2 §
	i Örebro län	för tillstånd för			(2006:1006) om	förordningen
		vissa kampsporter			tillståndsplikt för	(2006:1068)
					vissa	om
					kampsportsmatch	tillståndsplikt
					er	för vissa
						kampsportsma
						tcher
111	Premie-	Avgifter från		lag	11 kap. 1 § lag	11 §	mynd-	disponeras
	pensions-	pensionsspararna			(1998:674) om	förordning	igheten
	myndigheten				inkomst-	(2000:585)		regleringsbrev
	(PPM)				grundande	med instruk-
					ålderspension	tion för PPM
112	Premie-	Avgifter från		lag	11 kap. 1 § lag			disponeras
	pensions-	fondförvaltarna			(1998:674) om
	myndigheten				inkomst-			regleringsbrev
	(PPM)				grundande
					ålderspension

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
113	Riksgälds-	Garantiverksamhet		lag	15 § lag	12 § garanti-	mynd-	disponeras		Garantiverksa
	kontoret				(1996:1059) om	förordningen	igheten			mheten ska
					stats-budgeten	(1997:1006)		och		finansieras
										med avgifter
								inkomsttitel		och anslag
								2124
								regleringsbrev
114	Riksgälds-	Avgifter i statens				regerings-	mynd-	inkomsttitel		Ej
	kontoret	internbank (in- och				beslut	igheten	2557		offentligrätts-
		utlåning samt								liga avgifter
		statens				37/2005-12-		regleringsbrev
		betalningssystem)				20

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
115	Riksgälds-	Årlig avgift för	storlek	lag	6 § lag	10 §				Det är tvek-
	kontoret	garantiförbindelse			(1994:759) om	förordning				samt om den-
		som staten lämnat			Sveriges allmänna	(1994:1535)				na avgift gäl-
		enligt 27 § lagen			hypotekskassa	Om				ler fortfarande
		(1970:65) om				reglemente för				eftersom för-
		Sveriges allmänna				Sveriges				ordning
		hypoteksbank och				allmänna				(1983:585)
		om				hypoteksbank				hänvisar till
		landshypotesförenin								förordning
		gar								(1970:65) som
										är upphävd.
										Dock finns i 6
										§ lag
										(1994:759)
										om Sveriges
										allmänna hy-
										potekskassa
										bemyndigande
										för regeringen
										att ta ut avgift
										för motsvar-
										ande garanti-
										förbindelse.
										Enligt 10 §
										förordning

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										(1994:1535)
										ersätter denna
										paragraf 27 §
										(1970:65).
116	Skatteverket	Avgifter hos	fast	annan form	generellt	1 § förordning	reger-	inkomsttitel		Osäkert om
		kronofogdemyndigh		än lag	riksdagsbe-	(1992:1094)	ingen			angivet
		eterna			myndigande för	om avgifter		2532		bemyndigande
		(betalningsförelägg			vissa ansöknings-	vid krono-				från riksdagen
		ande och			och expeditions-	fogdemyn-				är korrekt
		handräckning)			avgifter (prop.	digheterna				(kan finnas i
					1989/90:138					”skattelag-
					FiU38, rskr 289)					stiftningen”)
117	Skatteverket	Avgifter hos	fast eller	lag	17 kap. 1 §	2 - 16 §§	reger-	inkomsttitel		För särskild
		kronofogdemyndigh	storlek		utsökningsbalk	förordning	ingen			avgift
		eterna			(1981:774)	(1992:1094)		2532		motsvaras
		(utsökningsavgifter)				om avgifter				avgiften av
						vid				den särskilda
						kronofogde-				kostnaden för
						myndighet-				staten.
						erna

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
118	Skatteverket	Avgift för	fast	lag	17 § lag	4 § förordning	reger-
		förhandsbesked i			(1998:189) om	(1998:196)	ingen
		skattefråga			förhands-besked i	om förhands-
					skattefrågor	besked i
						skattefrågor
119	Skatteverket	Avgift för		lag	2 kap. 14 § lag	22 §	mynd-	disponeras
		utlämnande av			(2001:181) om	förordning	igheten
		uppgifter från vissa			behandling av	(2001:588)		regle–
		register			uppgifter i	om behand-		ringsbrev
					Skatteverkets	ling av
					beskattnings-	uppgifter i
					verksamhet	Skatteverkets
						beskattnings-
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
120	Skatteverket	Avgift för		lag	2 kap. 12 § lag	18 §	mynd-	disponeras
		utlämnande av			(2001:182) om	förordning	igheten
		uppgifter från vissa			behand-ling av	(2001:589)		regle–
		register			personuppgifter i	om behand-		ringsbrev
					Skatteverkets	ling av
					folkbokför-	personuppgift
					ingsverk-samhet	er i
						Skatteverkets
						folkbokför-
						ingsverksam-
						het
121	Skatteverket	Avgift för		lag	2 kap. 30 § lag	18 §	mynd-	disponeras
		utlämnande av			(2001:184) om	förordningen	igheten
		uppgifter från vissa			behand-ling av	(2001:590)		regle–
		register			upp-gifter i	om behand-		ringsbrev
					kronofogde-	ling av
					myndighet-ernas	uppgifter i
					verksamhet	kronofogde-
						myndig-
						hetens verk-
						samhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
122	Skatteverket	Beslut om särskilt	fast		7 § lagen		riksdagen	inkomsttitel		Avgiftens
		uppskattningsvärde			(1971:171) om					storlek är
		på fastighet.			särskilt					bestämd i
					uppskattningsvärd					lagen och är
					e på fastighet					differentierad
										utifrån
										uppskattnings
										värdet.
123	Skatteverket	Avgift för utdrag ur	fast		eventuellt finns	26 §	regeringen			Utdrag ur
		taxeringsuppgiftsre			bemyndigande i	taxeringsföror				taxeringsuppg
		gistret			generellt	dningen				iftsregistret
					riksdagsbe-	(1990:1236)				eller annat
					myndigande för					bevis om åsatt
					vissa ansöknings-					taxering eller
					och exped-					debiterad
					itionsavgifter					skatt,
					(prop.					Skatteverket
					1989/90:138					(af 20-24,
					FiU38, rskr 289)					KA)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
124	Skatteverket	Avgift för	fast	förordning	eventuellt finns	förordningen	regeringen			Skatteverkets
		utlämning av bevis			bemyndigande i	(1992:699)				utlämning av
		om			generellt	om avgift för				bevis om
		organisationsnumm			riksdagsbe-	bevis om				organisationsn
		er			myndigande för	organisationsn				ummer efter
					vissa ansöknings-	ummer				särskild
					och exped-					begäran enligt
					itionsavgifter					lagen
					(prop.					(1974:174)
					1989/90:138					om
					FiU38, rskr 289)					identitetsbetec
										kningar för
										juridiska
										personer,
										Skatteverket
										(af 20-24,
										KA)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
125	Skatteverket	Avgift för bevis av	fast	förordning	eventuellt finns	6 kap. 5 §				Bevis om
		taxering			bemyndigande i	fastighetstaxer				taxering efter
					generellt riks-	ingsförordnin				särskild
					dagsbemyndi-	gen				begäran,
					gande för vissa	(1993:1199)				Skatteverket
					ansöknings- och					(af 20-24,
					expeditions-					KA)
					avgifter (prop.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)
126	Skatteverket	Avgift för bevis om	fast	förordning	eventuellt finns	62 §	regeringen			Bevis om sär-
		skatteuträkning,			bemyndigande i	skattebetalnin				skild förhan-
		intyg om skatt eller			generellt	gsförordninge				dsuträkning av
		att det inte			riksdagsbe-	n (1997:750)				skatt eller an-
		föreligger			myndigande för					nat dokument
		skatteskuld			vissa ansöknings-					med motsvar-
					och exped-					ande uppgifter
					itionsavgifter					samt intyg om
					(prop.					att skatt har
					1989/90:138					betalats eller
					FiU38, rskr 289)					det inte före-
										ligger skatte-
										skuld, Skatte-
										verket (af 20-
										24, KA)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
127	Tullverket	Tullräkningsavgift	fast	lag	11 kap. 5 § tullag	47 § tull-	reger-	disponeras
					(2000:1281)	förordning	ingen
						(2000:1306)		regleringsbrev
128	Tullverket	Tullförrättnings-	fast/	lag	11 kap. 4 § tullag	74 § tull-	mynd-	disponeras
		avgift	tid		(2000:1281)	förordning	igheten
						(2000:1306)		regleringsbrev
129	Tullverket	Expeditions- och	fast	annan form	generellt	75 § tull-	reger-	disponeras
		ansökningsavgifter		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		(trafiktillstånd)			myndigande för	(2000:1306)		regleringsbrev
					vissa ansöknings-
					och expeditions-
					avgifter (prop.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
130	Tullverket	Expeditions- och	fast	annan form	generellt	76 §§ tull-	reger-	disponeras
		ansökningsavgifter		än lag	riksdagsbe-	förordning	ingen
		(bevis och tillstånd)			myndigande för	(2000:1306)		regleringsbrev
					vissa ansöknings-
					och expeditions-
					avgifter (prop.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
131	Tullverket	Expeditions- och		annan form	generellt	förordningen				Tullverkets
		ansökningsavgifter		än lag	riksdagsbe-	(1992:260)				prövning av
		(bevis och tillstånd)			myndigande för	om avgifter				ansökan om
					vissa ansöknings-	för vissa				tillstånd enligt
					och expeditions-	ärenden enligt				1 § 3 mom.
					avgifter (prop.	lagen				lagen att med
					1989/90:138	(1960:419)				fartyg föra in
					FiU38, rskr 289)	om förbud i				sprit,
						vissa fall mot				Tullverket (af
						införsel av				9-14, K1)
						spritdrycker
132	Tullverket	Expeditions- och	fast	lag / annan	Ev. 38 § lag	4 kap 3 §	reger-	disponeras
		ansökningsavgifter		form än lag	(2001:558) om	förordning	ingen
		(internationella			vägtrafik-register	(2001:652)		regleringsbrev
		transporttillstånd)			annars genom	om avgifter
					generellt	inom
					riksdagsbe-	vägtrafik-
					myndigande för	området
					vissa ansöknings-
					och expedi-tions-
					avgifter (prop.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
133	Tullverket	Kreditavgift	fast	lag	5 kap. 8 § tullag	46 § tull-	reger-	inkomsttitel
					(2000:1281)	förordning	ingen
						(2000:1306)		2541
134	Tullverket	Ansökningsavgift	fast		11 § kungörelsen	9 – 14 §§	regeringen	inkomsttitel		Ansökningsav
					(1925:465) med	avgiftsförordn				gift,
					särskilda	ingen				Tullverket (af
					bestämmelser om	(1992:191)				9-14, K1)
					utförsel från riket
					av spritdrycker
					och vin
135	Tullverket	Avgift för				16 § och 18 §
		uppläggning av				tullförordning
		varor på tillfälligt				en
		lager				(2000:1306)
136	Tullverket	Avgifter för			2 kap 11§ lagen	9 §	myndighet			Eventuellt är
		utlämnande av			(2001:185)om	förordningen	en			det
		uppgifter från			behandling av	(2001:646)				myndigheten
		databas			uppgifter i	om				som fastställer
					Tullverkets	behandling av				avgiftens
					verksamhet	uppgifter i				storlek
						Tullverkets
						verksamhet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Försvarsdepartementet

137	Statens	Tillsyn m.m. av	lag	20 § lag	40 §	mynd-	inkomsttitel
	räddningsverk	brand-farliga och		(1988:868) om	förordningen	igheten
		explosiva varor		brandfarliga och	(1988:1145)		2552
				explosiva varor	om
					brandfarliga
					och explosiva
					varor
138	Statens	Förarintyg och	lag	intyg: 20§ lag	16 § 3 mom b)	mynd-	disponeras	Klassificeras
	räddningsverk	intyg för		(2006:263) om	förordningen	igheten		som uppdrags-
		säkerhetsrådgivare		transport av	(2006:311)		regleringsbrev	verksamhet i
				farligt gods	om transport			reglerings-
					av farligt gods			brevet.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
139	Statens	Oljeskadeersättning		lag	10 kap. 3 §	reglerings-	ramar	inkomsttitel		Klassificeras
	räddningsverk				sjölagen	brev	anges i 10			som
					(1994:1009)		kap. sjölag	2713		offentligrätts-
										lig verksamhet
										i reglerings-
										brevet.
140	Statens	Avgift för prövning		lag	20 § lagen	5 §	mynd-	disponeras
	räddningsverk	av ansökan om			(2006:263) om	förordningen	igheten
		farligt gods			transport av	(2006:311)
					farligt gods	om transport
						av farligt gods

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Jordbruksdepartementet

141	Djurskydds-	Ansökningsavgift	fast	lag	25 b-d § p.3 djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	om godkännande på			skyddslag	djurskydds-	igheten
		förhand enligt 5§			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		djurskyddsförordnin				(1988:539)
		gen; nybyggnation
		m.m. för ett mindre
		antal djur m.m.
142	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	godkännande i			skyddslag	djurskydds-	igheten
		efterhand enl 3a§			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		djurskyddslagen -				(1988:539)
		utöver den särskilda
		avgift som avses i 3
		§ djurskyddslag

	Myndighet	Avgift / Ändamål		Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
				konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp				uktion			regeringen	avgift-
-nr								ens stor-
								lek
		1988:534)
		Nybyggnation …
143	Djurskydds-	Avgift för		fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	godkännande i				skyddslag	djurskydds-	igheten
		efterhand enligt 3 a				(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		§ djurskydds-					(1988:539)
		lagen… utöverU	U den
		särskilda avgift som
		avses i 3 § fjärde
		stycket
		djurskyddslagen
		(1988:534)
		Annan
		nybyggnation …

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
144	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	förhandsgodkän-			skyddslag	djurskydds-	igheten
		nande av			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		anläggningar m.m.				(1988:539)
		enligt 55 § första
		stycket
		djurskyddsförordnin
		gen …1. Enstaka
		utrymme och enkelt
		ärende
145	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	förhandsgodkän-			skyddslag	djurskydds-	igheten
		nande av			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		anläggningar m.m.				(1988:539)
		enligt 55 § första
		stycket
		djurskyddsförordnin
		gen …2. Enstaka
		eller flera
		utrymmen och
		mindre utredning

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
146	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	förhandsgodkän-			skyddslag	djurskydds-	igheten
		nande av			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		anläggningar m.m.				(1988:539)
		enligt 55 § första
		stycket
		djurskyddsförordnin
		gen …3. Flera
		utrymmen och
		större utredning
147	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	§ 67	mynd-	disponeras
	myndigheten	förhandsgodkän-			skyddslag	djurskydds-	igheten
		nande av				förordningen		regleringsbrev
					(1988:534)
		anläggningar m.m.				(1988:539)
		enligt 55 § första
		stycket
		djurskyddsförordnin
		gen …4. Flera
		utrymmen och
		mycket omfattande
		utredning

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
148	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	besiktning av			skyddslag	djurskydds-	igheten
		anläggningar för				förordningen		regleringsbrev
					(1988:534)
		försöksdjur enligt				(1988:539)
		55 § andra stycket
		djurskyddsförordnin
		gen … försöksdjur
		som avses i 4 § 1
		och 2
149	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	§ 67	mynd-	disponeras
	myndigheten	besiktning av			skyddslag	djurskydds-	igheten
		anläggningar för			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		försöksdjur enligt				(1988:539)
		55 § andra stycket
		djurskydds-
		förordningen ……
		försöksdjur som
		avses i 4 § 3 och 4

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
150	Djurskydds-	Avgift för tillstånd	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	enligt 19 a §			skyddslag	djurskydds-	igheten
		djurskyddslagen,			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		inklusive				(1988:539)
		godkännande av
		föreståndare enligt
		20 §
		djurskyddslagen…
		Enkelt ärende
151	Djurskydds-	Avgift för tillstånd	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	enligt 19 a §			skyddslag	djurskydds-	igheten
		djurskyddslagen,			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		inklusive				(1988:539)
		godkännande av
		föreståndare enligt
		20 §
		djurskyddslagen…
		2. Ärende där
		mindre utredning
		krävs

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
152	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	godkännande av			skyddslag	djurskydds-	igheten
		anläggning för			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		offentlig				(1988:539)
		förevisning
		enligt 37 §
		djurskydds-
		förordningen …
		Ansökningsavgift
		+ Enstaka utrymme
		och enkelt ärende
153	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	godkännande av			skyddslag	djurskydds-	igheten
		anläggning för			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		offentlig				(1988:539)
		förevisning enligt
		37 §
		djurskyddsförordnin
		gen …
		Ansökningsavgift +
		… och mindre
		utredning

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
154	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	godkännande av			skyddslag	djurskydds-	igheten
		anläggning för			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		offentlig				(1988:539)
		förevisning enligt
		37 §
		djurskyddsförordnin
		gen
		Ansökningsavgift +
		… och större
		utredning …
155	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	godkännande av			skyddslag	djurskydds-	igheten
		anläggning för			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		offentlig				(1988:539)
		förevisning enligt
		37 §
		djurskyddsförordnin
		gen
		Ansökningsavgift +
		… och mycket
		omfattande
		utredning

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
156	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	godkännande av ny			skyddslag	djurskydds-	igheten
		teknik			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		Kategori i – Enskilt				(1988:539)
		ärende
157	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	godkännande av ny			skyddslag	djurskydds-	igheten
		teknik			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		Kategori ii – mindre				(1988:539)
		utredning
158	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	godkännande av ny			skyddslag	djurskydds-	igheten
		teknik			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		Kategori iii a –				(1988:539)
		försöksmässig
		prövning

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
159	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	godkännande av ny			skyddslag	djurskydds-	igheten
		teknik			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		Kategori iii b –				(1988:539)
		försöksmässig
		prövning, avgift
		efter prövning
160	Djurskydds-	Registreringsavgift	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	av transportör			skyddslag	djurskydds-	igheten
					(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
						(1988:539)
161	Djurskydds-	Avguift för	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	undantag från			skyddslag	djurskydds-	igheten
		kravet på ligghall			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		för utegångsdjur				(1988:539)
		enligt 1 kap. 38 §
		djurskyddsmyndigh
		etens föreskrifter
		och allmänna råd

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
162	Djurskydds-	Avgift för undantag	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	från kravet på			skyddslag	djurskydds-	igheten
		ligghall för			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		utegångsdjur enligt				(1988:539)
		1 kap. 38 §
		djurskyddsmyndigh
		etens föreskrifter
		och allmänna råd
163	Djurskydds-	Avgift för undantag	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	från kravet på			skyddslag	djurskydds-	igheten
		ligghall för			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		utegångsdjur enligt				(1988:539)
		1 kap. 38 §
		djurskyddsmyndigh
		etens föreskrifter
		och allmänna råd
		Ansökningsavgift +
		större utredning
164	Djurskydds-	Avgift för undantag	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	från kravet på bete			skyddslag	djurskydds-	igheten
		för nötkreatur,			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		enligt 13 §				(1988:539)
		djurskyddsförordnin
		gen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
165	Djurskydds-	Avgift för undantag	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	från kravet på bete			skyddslag	djurskydds-	igheten
		för nötkreatur,			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		enligt 13 §				(1988:539)
		djurskydds-
		förordningen
		Ansökningsavgift +
		mindre utredning
166	Djurskydds-	Avgift för undantag	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	från kravet på bete			skyddslag	djurskydds-	igheten
		för nötkreatur,			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		enligt 13 §				(1988:539)
		djurskydds-
		förordningen
		Ansökningsavgift +
		större utredning+
167	Djurskydds-	Avgift för vissa	fast	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	ombesiktningar			skyddslag	djurskydds-	igheten
		debiteras utöver			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
		avgiften ett tillägg				(1988:539)
		för varje sådant
		besiktningstillfälle

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
168	Djurskydds-	Avgift för om	tid	lag	25 b-d § djur-	67 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	särskild utredning			skyddslag	djurskydds-	igheten
		behöver göras …			(1988:534)	förordningen		regleringsbrev
						(1988:539)
169	Djurskydds-	Avgift för märkning		lag	10 § lag	9 §	mynd-	disponeras
	myndigheten	och registrering av			(2000:537) om	förordning	igheten
		hundar			märk-ning och	(2002:7) om		regleringsbrev
					registrering av	märkning och
		- ägarbyte			hundar	registrering av
						hundar
170	Djurskydds-	Avgift för	fast	lag	12 a § djur-	3§ förordning	reger-	disponeras	X	Avgiftsklass 2
	myndigheten	godkännande av			skyddslag	(1993:1486)	ingen			enligt
		hovslagare			(1988:534)	om godkän-		regleringsbrev		avgiftsförord-
						nande av				ningen
						hovslagare				(1992:191)
										Kan eventuellt
										finnas andra
										godkännanden

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
171	Fastighets-	Registreringsavgift,	fast	lag	6 § fastighets-	4 § fastighets-	reger-	inkomsttitel		.
	mäklarnämn-	årlig avgift (tillsyn			mäklarlag	mäklarför-	ingen
	den	över			(1995:400)	ordning		2553
		fastighetsmäklare)				(1995:1028)
172	Fastighets-	Registreringsavgift,	fast	lag	6 § fastighets-	3 § fastighets-	reger-	inkomsttitel		Avgiften
	mäklarnämn-	ansökningsavgift			mäklarlag	mäklar-	ingen			fastställs
	den				(1995:400)	förordning		2553		enligt 9-14 §§
						(1995:1028)				avgiftsförord-
										ningen
173	Fiskeriverket	Avgift för analys av		lag	36 § fiskelagen	2 kap. 12 §				Avgift för
	eller	vilken inverkan en			(1993:787)	förordningen				analys som
	länsstyrelsen	fiskemetod eller				(1994:1716)				görs av någon
		utsättande av en				om fisket,				av
		fiskart har på miljön				vattenbruket				myndighetern
						och				a. Frivilligt att
						fiskerinäringe				låta någon
						n				annan göra
										analysen. Tas
										med då
										riksdagsbemy
										ndigande
										finns.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
174	Fiskeriverket	Ansökningsavgift i		lag	6 § lagen	6 kap. 2 §	myndighet
		ärenden beträffande			(1994:1709) om	Förordning	en
		yrkesfiskarlicens,			EG:s förordningar	(1994:1716)
		fartygstillstånd och			om den	om fisket,
		vissa andra tillstånd			gemensamma	vattenbruket
		enligt fiskelagen			fiskeripolitiken	och
		och förordningen			samt 36 §	fiskerinäringe
		samt avgifter för			fiskelagen	n
		tillsyn enligt EG:s			(1993:787)
		förordningar om
		den gemensamma
		fiskeripolitiken
175	Statens	Växtskyddsavgifter,	fast /tid	lag	8T a § växtskydds-	20T §	myndig-	disponeras
	jordbruksverk	avgift vid utförsel			lagen (1972:318)T	förordning	heten
		och införsel av				omT växt-
		växter m.m.				skydd m.m.
						(2006:817)T

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
176	Statens	Växtskyddsavgift,	fast /tid	lag	8T a § växtskydds-	21 §	myndig-	disponeras
	jordbruksverk	avgift vid			lagen (1972:318)T	förordningen	heten
		produktion och				(2006:817)
		försäljning av				om växtskydd
		växter inklusive				m.m.
		trävaror
177	Statens	Växtskyddsavgift,	fast /	lag	8T a § växtskydds-	21 §	mynd-	disponeras		Sundhets-
	jordbruksverk	Avgift vid	storlek		lagen (1972:318)T	förordningen	igheten			certifikat 250
		marknadskontroll				(2006:817)				kr eller
						om växtskydd				mängdbaserad
						m.m.				avgift, lista
										enligt bilagor
										till SJVFS
										2003:32

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
178	Statens	Avgift för kontroll	tid /	lag	11T § lag	31 § p.17	mynd-	disponeras		Avgifter för
	jordbruksverk	av efterlevnaden av	årsavgift		(1994:1710) om	förordning	igheten			kontroll 700
		kvalitetsnormer för	för vissa		EG:s förordning	(1999:1148)				kr/tim,
		bananer			om jord-bruks-	om EG:s				tilläggsavgift
					produkterT	förordningar				700 kr/tim,
						om				avgift för
						jordbruksprod				dispens (för
						ukter				de som
										beviljas enligt
										artikel 7
										förordning
										(EG) nr
										28/95) 11 000
										kr/år om
										importkvoten
										överstiger 6
										milj. kg.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande		Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen		ande från	om
Löp			uktion				regeringen	avgift-
-nr								ens stor-
								lek
179	Statens	Avgift för	storlek	lag	11T	§ lag	31 § p.17	mynd-	disponeras
	jordbruksverk	kvalitetskontroll av	(omsätt-		(1994:1710) om		förordning	igheten
		färska frukter och	nings-		EG:s förordning		(1999:1148)
		grönsaker	baserad)		om jordbruks-		om EG:s
					produkter.T		förordningar
							om
							jordbruksprod
							ukter
180	Statens	Avgifter för import	storlek	lag	11T	§ lag	31 § p.17	mynd-	disponeras
	jordbruksverk	av färska frukter			(1994:1710) om		förordning	igheten
		och grönsaker m.m.			EG:s förordning		(1999:1148)
					om jord-bruks-		om EG:s
					produkter.T		förordningar
							om
							jordbruksprod
							ukter
181	Statens	Avgift vid	tid	lag	11T	§ lag	31 § p.17	mynd-	disponeras
	jordbruksverk	förekommande fel			(1994:1710) om		förordning	igheten
		rörande såväl export			EG:s förordning		(1999:1148)
		som import av färsk			om jordbruks-		om EG:s
		frukt och grönsaker			produkter.T		förordningar
		m.m. (från tredje					om
		land)					jordbruksprod
							ukter

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
182	Statens	Avgift för	fast / tid	lag	27 kap. 1 §	5 kap. 1 §	mynd-	disponeras		Ansökan om
	jordbruksverk	innesluten			miljöbalken	förordningen	igheten			brukande av
		användning av			(1998:808)	(1998:940)				anläggning
		genetiskt				om avgifter				10 000 kr.
		modifierade växter.				för prövning				Anmälan om
						och tillsyn				innesluten
						enligt				anläggning
						miljöbalken				1 000 kr.
										inspektion av
										anläggning
										3 900 kr.
										Förnyad
										ansökan/särski
										ld utredning
										400 kr/tim.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
183	Statens	Avgifter för	fast	lag	27 kap. 1 §	5 kap. 1 §	mynd-	disponeras		Ansökan ny
	jordbruksverk	ansökningar om			miljöbalken	förordningen	igheten			produkt
		utsläppande på			(1998:80)	(1998:940)				140 000 kr.
		marknaden av				om avgifter				Ansökan där
		produkter som				för prövning				tillstånd för
		innehåller eller				och tillsyn				viss
		består av				enligt				användning av
		genmodifierade				miljöbalken				produkten
		växter.								redan erhållits
										48 000 kr.
										Särskilda
										utredningar
										400 kr/tim.
184	Statens	Avgift för	fast	lag	27 kap. 1 §	5 kap. 1 §	mynd-	disponeras
	jordbruksverk	ansökningar om			miljöbalken	förordningen	igheten
		avsiktlig utsättning			(1998:808)	(1998:940)
		av genetiskt				om avgifter
		modifierade växter.				för prövning
						och tillsyn
						enligt
						miljöbalken

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
185	Statens	Hanteringstillstånd	fast	lag	15 kap. 7 a §	7 kap. 8c §	reger-	disponeras		Tillsynsavgift
	jordbruksverk	för den som driver			miljöbalken	förordningen	ingen			10 000 kr/år
		ett retursystem för			(1998:808)	(1998:940)				för den som
		plastflaskor och				om avgifter				driver ett
		metallburkar.				för prövning				retursystem
						och tillsyn				för
						enligt				plastflaskor
						miljöbalken				och
										metallburkar.
186	Statens	Avgift för djur -		lag	28 § lagen	20 §	mynd-	disponeras
	jordbruksverk	foderkontroll			(2006:805) om	förordningen	igheten
					foder och	(2006:814)
					animaliska	om foder och
					biprodukter	animaliska
						biprodukter

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
187	Statens	Djur – avgift för:	fast avgift	lag	1T -2 §§ lag	16-18 §§	mynd-	disponeras		Avgifter 100-
	jordbruksverk	a Tillstånd för	per djur		(1975:85) med	förordningen	igheten			500 kr/djur.
		registrerad importör			bemyndigande att	(1994:1830)				Särskild
		b införseltillstånd			meddela	om införsel av				utredning,
		c Transiterings-			föreskrifter om in-	levande djur				självkostnad
		tillstånd			eller utförsel av	m.m.				med max
		d Ansökning om			varorT					3 000 kr.
		undantag från
		införselsbestäm-
		melser

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
188	Statens	Djur – avgift för	fast / tid	lag	27 kap. 1 §	34 §	mynd-	disponeras		400 kr för
	jordbruksverk	ansökan om import-			miljöbalken	artskydds-	igheten			tillstånd och
		, export- och			(1998:808)	förordningen				för
		reexporttillstånd,				(1998:179)				artbestämning
		samt artbestämning								90 kr/15 min.
						7 kap. 2-3 §§
						förordningen
						(1998:940)
						om avgifter
						för prövning
						och tillsyn
						enligt
						miljöbalken
189	Statens	Djur – avgift för	fast	lag	1T -2 §§ lag	16-18 §§	mynd-	disponeras		700 kr/djur
	jordbruksverk	ansökningar om			(1975:85) med	förordningen	igheten
		tillstånd för införsel			bemynd-igande	(1994:1830)
		av hundvalpar och			att meddela	om införsel av
		kattungar			föreskrifter om in-	levande djur
					eller utförsel av	m.m.
					varor

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
190	Statens	Avgift för djur –	fast per		11 § Lag	40 §	mynd-	disponeras		1 400
	jordbruksverk	och äggmärkning	besök		(1994:1710) om	förordning	igheten			kr/besök +400
					EG:s förordningar	(1999:1148)				kr per
					om	om EG:s				ytterligare
					jordbruksprodukte	förordningar				stall
					r	om jord-				2 400 kr
						bruks-				kontrollbesök
						produkter
191	Statens	Djuravgift för	fast per		20 § lagen	17 §	mynd-	disponeras		130 kr/bricka
	jordbruksverk	djurmärken	djur		(2006:806) om	förordningen	igheten
					provtagning på	(2006:815)
					djur m.m.	om
						provtagning
						på djur m.m

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
192	Statens	Ansökningsavgift	fast / tid	lag	27 kap. 1 §	5 kap 8 §	mynd-	disponeras		Ansökan om
	jordbruksverk	om brukande av			miljöbalken	förordning	igheten			tillstånd
		anläggning, samt			(1998:808)	(2002:1086)				10 000-45 000
		tillståndsprövning				om utsättning				kr
						av genetiskt				Tillståndspröv
						modifierade				ning 400
						organismer i				kr/tim
						miljön.				Särskild
										utredning 400
						5 kap 1 §				kr/tim
						förordning
						(1998:940)
						om avgifter
						för prövning
						och tillsyn
						enligt
						miljöbalken

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
193	Statens	Avgift för	fast avgift	lag	11 § lag	31 §	mynd-	disponeras		70 kr/utfärdat
	jordbruksverk	exportpass för djur	per pass		(1994:1710) om	förordning	igheten			pass
					EG:s förordningar	(1999:1148)
					om jord-bruks-	om EG:s
					produkter	förordningar
						om jordbruks-
						produkter
194	Statens	Avgift för BSE-	storlek	lag	20 § lag	17 §	mynd-	disponeras
	jordbruksverk	provtagning			(2006:806) om	förordning	igheten
					provtagning på	(2006:815)
					djur, m.m.	om prov-
						tagning på
						djur, m.m.
195	Statens	Avgift för	fast	lag	20 § lag	17 §	mynd-	disponeras		Godkännande
	jordbruksverk	godkännande av			(2006:806) om	förordning	igheten			200-1 200
		anläggningar m.m.			provtagning på	(2006:815)				kr/anl
		rörande animaliska			djur, m.m.	om prov-				Besiktning
		biprodukter, samt				tagning på				5 800 kr.
		besiktning				djur, m.m.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
196	Statens	Avgift för djur-pass	fast	lag	1T -2 §§ lag	18 §	mynd-	disponeras		Veterinären
	jordbruksverk	för sällskapsdjur			(1975:85) med	förordning	igheten			ska till
					bemynd-igande	(1994:1830)				Jordbruksverk
					att meddela	om införsel av				et betala en
					föreskrifter om in-	levande djur				avgift på 25
					eller utförsel av	m.m.				kronor per
					varor (ev)T					beställt pass.
										I förordningen
										hänvisas till
										EG-
										förordning
										998/2003

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
197	Statens	Avgift vid	tid / fast		1-2 §§ lagen	1 §	mynd-	disponeras
	jordbruksverk	gränskontroll, och			(1975:85) H med	förordningen	igheten
		övriga officiella			bemyndigande att	(1994:1313)
		uppdrag:			meddela	om avgifter
		stationsavgift,			föreskrifter om in-	vid veterinär
		reseavgift,			eller utförsel av	yrkesut-
		inställelseavgift,			varorH	övning
		samt veterinärvård
		och andra veterinära
		arbetsuppgifter
		m.m.
198	Statens	Avgift för		lag	11 § lag	31 §	mynd-	disponeras		Taxorna ligger
	jordbruksverk	djurregister - nöt			(1994:1710) om	förordning	igheten			på 5-10
					EG:s förordningar	(1999:1148)				kr/rapporterad
					om jord-bruks-	om EG:s för-				förändring.
					produkter	ordningar om				Lägst 20 kr/år
						jordbruks-
						produkter
199	Statens	Avgift för	fast	lag	20 § lag	17 §	myndig-	disponeras		Avgifter per
	jordbruksverk	djurregister – gris			(2006:806) om	förordning	heten			rapportering,
					prov-tagning på	(2006:815)				12-50
					djur, m.m.	om prov-				kr/rapporterin
						tagning på				g
						djur, m.m.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
200	Statens	Avgift för	fast	lag	20 § lag	17 §	myndig-	disponeras		Fast avgift
	jordbruksverk	djurregister - höns			(2006:806) om	förordningen	heten			3 000 kr per
					prov-tagning på	(2006:815)				produktionspl
					djur m.m.	om prov-				ats, samt 500
						tagning på				kr vid
						djur m.m.				förändringar.
201	Statens	Avgift för	tid			1 §	myndig-	disponeras
	jordbruksverk	distriktsveterinär-				förordningen	heten
		organisationen				(1994:1313)
		(DVO) -				om avgifter
		Förrättningar som				vid veterinär
		utförs av en officiell				yrkesut-
		veterinär eller på				övning
		uppdrag av en
		myndighet eller
		organisation samt
		av ban- eller
		tävlingsveterinär

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
202	Statens	Särskilda				förordning		inkomsttitel		Dessa tullar
	jordbruksverk	jordbrukstullar och				(2004:1333)				och avgifter
		sockeravgifter				om admini-		9473		betraktas
						stration av den				normalt inte
						svenska				som avgifter
						avgiften till
						Europeiska
						gemenskap-
						ens budget,
						m.m.
203	Statens	Växtsortavgifter:		lag	11 kap 2 §	26 §	mynd-	inkomsttitel		Fasta avgifter
	jordbruksverk	a Växtförädlarrätt			växtförädlar-	växtförädlar-	igheten			enligt lista i
		b Sortlista			rättslag	rättsförord-		2552		SJVFS
					(1997:306)	ning				2004:44.
						(1997:383)
204	Statens	Utsäde –			6 § utsädes-lagen	27 § utsädes-	mynd-	disponeras		Prissättning
	jordbruksverk	a Avgifter för			(1976:298)	förordning	igheten			enligt lista i
		certifiering och				(2000:1330)				SJVFS
		kontroll av								2006:25
		standard-utsäde
		b
		Provtagning/märkni
		ng

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
		c Kontrollodling
		d Analysering av
		fröburna växtslag
		e Analysering av
		potatis
		f Provtagning av
		sorts särskiljbarhet,
		enhetlighet och
		stabilitet
205	Statens	Växt – Avgift för		lag	1 § lagen	8 §	myndig-			Avgifter för
	jordbruksverk	kontroll av			(1975:74) med	förordningen	heten			Jordbruksverk
		trädgårdsprodukters			bemyndigande att	(1977:945)				ets eller
		sundhet, sortäkthet			meddela vissa	om				länsstyrelsens
		eller kvalitet.			föreskrifter för	trädgårdsväxte				tillsyn
					trädgårdnäringen	rs sundhet,
						sortäkthet och
						kvalitet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
206	Statens	Ansökningsavgift		annan form	generellt	15 §	myndig-
	jordbruksverk	för		än lag	riksdagsbe-	förordningen	heten
		legitimationsbevis,			myndigande för	(1994:845)
		veterinäryrket			vissa ansöknings-	om behörighet
					och exped-	att utöva
					itionsavgifter	veterinäryrket,
					(prop.	m.m.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)
207	Statens	Avgift för kontroll		lag	8 § lagen	2 §	myndig-			Kontroll enligt
	jordbruksverk	av efterlevnad av			(1992:1684) om	förordningen	heten			EG:s
		EG:s förordning om			EG-gödselmedel.	(2004:13) om				förordning om
		gödselmedel				EG-				gödselmedel
						gödselmedel
208	Statens	Förrättningsavgift		lag	16 § lagen	6 §	myndig-			Avgift får
	jordbruksverk	vid slakt av svin			(2006:807) om	förordningen	heten			även i vissa
					kontroll av	(2006:816)				fall tas ut vid
					husdjur, m.m.	om kontroll på				slakt av svin.
						husdjur, m.m.				Jordbruksverk
										et får
										överlämna åt
										slakteriinneha

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										varen att ta ut
										avgift och får
										meddela
										ytterligare
										föreskrifter
										om avgiften
209	Statens	Avgift för offentlig		lag	16 § lagen	13 §	myndig-
	jordbruksverk	kontroll av husdjur			(2006:807) om	förordningen	heten
		m.m.			kontroll av	(2006:816)
					husdjur, m.m.	om kontroll på
					(offentlig kontroll	husdjur, m.m.
					enligt lagen,
					föreskrifter eller
					EG-bestämmelser
					som kompletteras
					av lagen)
210	Statens	Avgifter för tillsyn		lag	6 § lagen	6 §	myndig-
	jordbruksverk	av ekologiskt			(1995:551) om	förordningen	heten
	och	framställda			EG:s förordning	(1995:702)
	Livsmedels-	produkter.			om ekologiskt	om EG:s
	verket				framställda	förordning om
					produkter	ekologiskt
						framställda
						produkter

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
211	Livsmedels-	Djur – Avgift för		lag	25b §	69 §	myndig-
	verket	djurskyddskontroll			djurskyddslagen	djurskyddsför	heten
		som utförs av			(1988:534)	ordningen
		officiella veterinärer				(1988:539)
		och officiella
		assistenter på
		slakterier.
212	Livsmedels-	Avgifter för tillsyn		lag	7 § lagen	5 §	myndig-			Avgifter för
	verket	av skydd för			(1995:1336) om	förordningen	heten			tillsyn enligt
		beteckningar på			skydd för	(1995:1345)				rådets
		jordbruksprodukter			beteckningar på	om skydd för				förordningar
		och livsmedel m.m.			jordbruksprodukte	beteckningar				(EEG) nr
					r och livsmedel	på				2081/92 och
					m.m.	jordbruksprod				2082/92
						ukter och
						livsmedel,
						m.m.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
213	Livsmedels-	Avgift för offentlig	tid	lag	28 § livsmedels-	3, 18 och 19	myndig-	disponeras		Särskilda
	verket	kontroll av			lag (2006:804)	§§ förordning	heten			avgifter,
		livsmedel				(2006:1166)				avgifter för
						om avgifter				besiktningar
						för offentlig				och kontroll
						kontroll av				vid
						livsmedel				styckningsanl
										äggningar
										samt slakterier
										och
										vilthanterings
										anläggningar.
										Livsmedelsver
										ket har även
										rätt att ta ut
										ytterligare
										avgifter för
										kontroll eller
										prövning.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
214	Livsmedels-	Avgift för extra	tid	lag	28 § livsmedels-	11 § förord-	myndig-	disponeras
	verket	offentlig kontroll av			lag (2006:804)	ning	heten
		livsmedel vid				(2006:1166)
		bristande				om avgifter
		efterlevnad av				för offentlig
		regelverket				kontroll av
						livsmedel
215	Livsmedels-	Ansökningsavgift		lag	28 § livsmedels-	13 §	myndig-	disponeras
	verket	angående			lag (2006:804)	förordning	heten
		godkännande eller				(2006:1166)
		registrering av				om avgifter
		anläggning för				för offentlig
		livsmedelsverksamh				kontroll av
		et, tillverkning av				livsmedel
		snus och tuggtobak
		eller för
		dricksvattenförsörjn
		ing

Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
		konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp		uktion			regeringen	avgift-
-nr						ens stor-
						lek
216 Livsmedels-	Avgift för	tid	lag	28 § livsmedels-	17 §	myndig-	disponeras
verket	stickprovskontroll			lag (2006:804)	förordning	heten
	för vissa livsmedel.				(2006:1166)
					om avgifter
					för offentlig
					kontroll av
					livsmedel

.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
217	Livsmedels-	Avgifter för		lag	28 § livsmedels-	11 §	myndig-	disponeras		Grundavgift
	verket	kontroll vid import			lag (2006:804)	förordning	heten			700 kr, 6 öre
		av animaliska				(2006:812)				per kilo i
		livsmedel				om offentlig				sändningen.
						kontroll av				Laboratorieun
						livsmedel som				dersökning 10
						importeras				kr/prov.
						från ett tredje				Salmonella
						land				underökning
										20 kr/prov.
										Avgift för de
										faktiska
										analyskostnad
										erna på
										laboratoriet.
										Avgift för de
										faktiska
										transport-
										kostnaderna
										för proven.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
218	Livsmedels-	Avgift för intyg för		lag	28 § livsmedels-	11 §	myndig-	disponeras		175 kr för
	verket	icke-			lag (2006:804)	förordning	heten			första och 50
		gemenskapsvaror				(2006:812)				kr för de
						om offentlig				nästkommand
						kontroll av				e intygen
						livsmedel som
						importeras
						från ett tredje
						land
219	Livsmedels-	Avgifter för		lag	28 § livsmedels-	11 §	myndig-	disponeras		Grundavgift
	verket	kontroll vid import			lag (2006:804)	förordning	heten			500 kr. Prov
		av andra livsmedel				(2006:812)				för
		än animaliska som				om offentlig				laboratorieund
		importeras från				kontroll av				ersökning 20
		tredje land				livsmedel som				kr/prov, samt
						importeras				de faktiska
						från ett tredje				analyskostnad
						land				erna för
										laboratorieund
										erökningen.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
220	Livsmedels-	Avgift för		lag	28 § livsmedels-	13 §	myndig-	disponeras		Gäller allt
	verket	stickprovtagning			lag (2006:804)	förordning	heten			möjligt från
		vid import från				(2006:812)				kött och andra
		tredje land				om offentlig				slakt-
						kontroll av				biprodukter,
						livsmedel som				samt kolrötter
						import-eras				m.m. 2,70
						från ett tredje				öre/kg till
						land				odlad lax 0,90
										öre/kg.
										Avgiften
										betalas till
										Tullverket
221	Livsmedels-	Avgift för export av		lag	28 § livsmedels-	6 § kungörelse	myndig-	disponeras		Export till
	verket	fiskeriprodukter			lag (2006:804)	(1974:271)	heten			tredje land
						om kontroll				belastas av en
						vid utförsel av				avgift som
						livsmedel				motsvarar de
										faktiska
										merkostnader
										som
										kontrollmyndi
										gheten har
										med anledning
										av exporten.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
222	Livsmedels-	Grundavgift för		lag	28 § livsmedels-	6 § kungörelse	myndig-	disponeras		Grundavgiften
	verket	mjölk-,			lag (2006:804)	(1974:271)	heten			fastställs efter
		mjölkprodukt-,				om kontroll				anläggningens
		äggprodukt-, slakt-,				vid utförsel av				exportstatus
		stycknings-, kyl-				livsmedel				per
		och fryshus- och								anläggning.
		charketuri-								För
		anläggningar								anläggningar
										som är USA-
										godkända
										gäller en
										högre taxa,
										från 150 000
										till 260 000
										kr.
223	Livsmedels-	Avgift för	tid	lag	28 § livsmedels-	6 § kungörelse	myndig-	disponeras		200 kr för
	verket	besiktnings-			lag (2006:804)	(1974:271)	heten			varje
		personal vid en				om kontroll				exporttillfälle,
		exportkontrollerad				vid utförsel av				om inte
		anläggning för				livsmedel				kontrollen
		mjölk,								förutsätter
		mjölkprodukter								övervakning
		eller ägg								under
										produktionstid
										en, 575 kr/tim.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
224	Livsmedels-	Avgift för	storlek	lag	28 § livsmedels-	6 § kungörelse	myndig-	disponeras		Timtaxal lägst
	verket	besiktnings-			lag (2006:804)	(1974:271)	heten			400 kr/tim för
		personal vid en				om kontroll				den kontrolltid
		exportkontrollerad				vid utförsel av				som utgår,
		anläggning för				livsmedel				samt
		charkuteritillverkni								ytterligare 200
		ng								kr/tim för
										assistent om
										det
										mottagande
										landet kräver
										förstärkt
										övervakning.
225	Livsmedels-	Avgifter för	storlek	lag	20 § lag	17 §	myndig-	disponeras		Avgiften
	verket	provtagning och			(2006:806) om	förordning	heten			beräknas på
		undersökningar av			prov-tagning på	(2006:815)				föregående års
		vissa ämnen och			djur m.m.	om provtag-				volym och är
		restsubstanser hos				ning på djur				0,02
		anläggningar som				m.m.				euro/tusen
		tar emot obehandlad								liter
		mjölk								obehandlad
										mjölk

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
226	Livsmedels-	Avgifter för	storlek	lag	20 § lag	17 §	myndig-	disponeras		Avgiften beror
	verket	provtagning och			(2006:806) om	förordning	heten			dels på
		undersökningar av			prov-tagning på	(2006:815)				storleken på
		vissa ämnen och			djur m.m.	om provtagn-				äggpackeriet
		restsubstanser hos				ing på djur				dels på antalet
		anläggningar som								tom ägg.
		förpackar ägg
227	Livsmedels-	Avgift för kontroll		lag	28 § livsmedels-	1 § förordning	myndig-	disponeras		0,06 kr/tusen
	verket	av persistenta			lag (2006:804)	(1989:1110)	heten			liter
		organiska				om avgift för				obehandlad
		miljögifter hos				livsmedelstills				mjölk.
		mjölk, ägg och kött				yn m.m.				3,40 kr/ton
										invägd mängd
										ägg
										1,21 kr/ton
										slaktat kött
										Avgiften
										betalas årligen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
228	Livsmedels-	Avgift för kontroll		lag	28 § livsmedels-	1 § förordning	myndig-	disponeras		Fast del från
	verket	av persistenta			lag (2006:804)	(1989:1110)	heten			1 500 till
		organiska				om avgift för				34 000 kr,
		miljögifter hos				livsmedelstills				samt rörlig på
		spannmål				yn m.m.				1,20 kr ton
										mald
										spannmål.
229	Livsmedels-	Provtagning för	tid	lag	28 § livsmedels-	1 § förordning	myndig-	disponeras		Fast avgift för
	verket	material i kontakt			lag (2006:804)	(1989:1110)	heten			plaster,
		med livsmedel				om avgift för				celofan och
						livsmedelstills				keramiska
						yn m.m.				föremål. rörlig
										avgift för
										övriga 539
										kr/tim dock
										högst
										2 000 kr.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Justitiedepartementet

230	Domstolarna	Ansöknings-,	fast	annan form	a prop.	2 §	regeringen	inkomsttitel	a ansöknings-,
		kungörande- och		än lag	1981/82:31 SkU	förordningen			och
		expeditionsavgifter			1981/82:15, rskr	(1987:452)		2511	expeditionsav
					1981/82:62	om avgifter			gifter
						vid de
					b prop.	allmänna			b
					1986/87:26	domstolarna			kungörandeav
					1986/87:JuU13,				gifter
					rskr 1986/87:89
231	Domstolarna	Kallelseavgifter		lag	9 kap. 20 §		riksdagen	inkomsttitel	3 % av
		m.m.			konkurs-lagen				basbeloppet
					(1987:672)			2561	enligt lagen
									(1962:
									381) om
									allmän
									försäkring

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
232	Miljödom-	Avgift för prövning		lag	27 kap. 1 § miljö-	1 kap 1 §	reger-	inkomsttitel
	stolen	av tillstånd för			balken (1998:	förordningen	ingen
		vatten-verksamhet			808)	(1998:940)		2537
						om avgifter
						för prövning
						och tillsyn
						enligt
						miljöbalken
233	Domstolarna	Tillsynsavgift i		lag	14 kap. 17 §	3 § förordning	reger-	inkomsttitel
		konkurs			konkurslagen	(1979:972)	ingen
					(1987:	om tillsyns-		2561
					672)	avgift i
						konkurs

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
234	Miljödom-	Avgift för prövning	fast	lag	27 kap. 1 §	3 kap. 2 §	reger-	inkomsttitel		Prövas dock
	stolen	av tillstånd till			miljöbalken	förordningen	ingen			av läns-
		markavvattning			(1998:	(1998:940)				styrelsen utom
					808)	om avgifter		2537		vissa fall, som
						för prövning				prövas av
						och tillsyn				miljödom-
						enligt				stolen.
						miljöbalken
										Avgiftsklass
										enligt
										avgiftsförord-
										ningen
235	Miljödom-	Avgift för	kostnads-	lag	25 kap. 8 §	8 kap. 1 §	Miljö-	inkomsttitel
	stolen	kungörelse, m.m.	ersättning		miljöbalken	förordningen	dom-
					(1998:808)	(1998:940)	stolen
						om avgifter		2511
						för prövning
						och tillsyn
						enligt
						miljöbalken

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
236	Konkurs-	Avgift för avskrift		lag	4 § lagen					Tingsrätten
	domare				(1898:64 s. 10)					utser
					om boskillnad					konkursdomar
										e som får ta ut
										stadgad avgift
										för avskrift av
										ansökningsha
										ndlingar när
										endast ett av
										föreskrivna
										två exemplar
										av
										ansökningsha
										ndlingar getts
										in. Torde i
										praktiken vara
										obsolet.
237	Polisen	Pass	fast	annan form	generellt riksdags-	30 § passför-	rege-	disponerar
				än lag	be-myndigande	ordningen	ringen
					för vissa ansök-	(1979:664)
					nings- och expedi-
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138,
					FiU38, rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
238	Polisen	Avgift för	fast	annan form	generellt riksdags-	10 d §	rege-	disponerar
		stämningsmanna-		än lag	bemyndigande för	delgivnings-	ingen
		delgivning			vissa ansöknings-	förordningen
					och expedi-	(1979:101)
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138,
					FiU38, rskr 289)
239	Polisen	Avgift för	fast			25 §	reger-	disponeras	X	I passlagen
		nationella ID-kort				förordningen	ingen			(1978:302)
						(2005:661)				finns inget om
						om nationellt				avgifter.
						identitetskort

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
240	Polisen	Avgift för	fast	förordning		3 § a	reger-	inkomsttitel	X	inomstatligt,
		bevakning av				förordningen	ingen			men regleras i
		riksbankens				(1982:789)		2811		förordning.
		penningtransporter				om ersättning
						för polisbe-
						vakning och
						för anslutning
						av larmanläg-
						gningar till
						polisen m.m.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
241	Polisen	Ersättning för polis-	fast	lag	2 kap. 26 och 27	3 § a och 4 §	rege-	inkomsttitel
		bevakning och för			§§ ordnings-lagen	förordningen	ringen
		anslutning av larm-			(1993:1617)	(1982:789)
		anläggningar till				om ersättning		2811?
		polisen				för polisbe-
						vakning och
						för anslutning
						av larmanläg-
						gningar till
						polisen m.m.
242	Polisen	Avgift för prövning	fast	annan form	generellt	11 § ord-	rege-	inkomsttitel		Avgifter enligt
		av ansökan att bli		än lag	riksdagsbe-	ningsvakts-	ringen			9-14 §§
		förordnad till			myndigande för	förordningen		2511		avgiftsförord-
		ordningsvakt			vissa ansöknings-	(1980:589)				ningen
					och expedi-					(1992:191)
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138,
					FiU38, rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
243	Polisen	Avgift för ansökan	fast	annan form	generellt	16 kap. 1 §	rege-	inkomsttitel		Avgifter enligt
		om tillstånd (vapen		än lag	riksdagsbe-	vapenförord-	ringen			9-14 §§
		m.m.)			myndigande för	ningen				avgiftsförord-
					vissa ansöknings-	(1996:70)		2511		ningen
					och expedi-					(1992:191)
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138,
					FiU38, rskr 289)
244	Polisen	Ansökningsavgift		annan form	generellt	16 kap.1 §
		för tillstånd till		än lag	riksdagbe-	och 4 §
		innehav av			myndigande	vapenförordni
		tårgasanordningar			för vissa	ngen
		och andra			ansöknings-	(1996:70)
		till verkan och			och expedi-
		ändamål jämförliga			tionsavgifter
		anordningar			(prop.
					1989/90:138)
					FiU38, rskr
					289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
245	Polisen	Avgift för	fast	annan form	generellt	16 kap. 2 §	rege-	disponeras		Avgifter enligt
		duplettbevis		än lag	riksdagsbe-	vapenförord-	ringen			20-24 §§
					myndigande för	ningen				avgiftsförord-
					vissa ansöknings-	(1996:70)				ningen
					och expedi-					(1992:191)
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138,
					FiU38, rskr 289)
246	Polisen	Ansökningsavgift	fast	lag	20 § lag	40 a §	rege-	inkomsttitel		Statens
		om tillstånd till			(1988:868) om	förordningen	ringen			räddningsverk
		förvaring,			brand-farliga och	(1988:1145)		2511		tar också ut
		saluförande och			explosiva varor	om brand-				vissa avgifter
		import av explosiva				farliga och				med stöd av
		varor, m.m.				explosiva				denna
						varor				förordning
										Avgifter enligt
										9-14 §§
										avgiftsförordn
										ingen
										(1992:191)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
247	Polisen	Ansökningsavgift	fast	annan form	generellt	förordningen	rege-	inkomsttitel		Avgifter enligt
		om tillstånd för		än lag	riksdagsbe-	(1992:208)	ringen			9-14 §§
		larminstallation			myndigande för	om avgifter		2511		avgiftsförordn
					vissa ansöknings-	för vissa				ingen
					och expedi-	ärenden enligt				(1992:191)
					tionsavgifter	lagen
					(prop.	(1983:1097)
					1989/90:138,	med vissa
					FiU38, rskr	bestämmelser
					289)	om larman-
						läggningar
						m.m.
248	Polisen	Ansökningsavgift	fast	annan form	generellt	förordningen	rege-	inkomsttitel		Avgifter enligt
		om att driva hotell-		än lag	riksdagsbe-	(1992:202)	ringen			9-14 §§
		eller			myndigande för	om avgifter		2511		avgiftsförordn
		pensionatrörelse,			vissa ansöknings-	för ärenden				ingen
		m.m.			och expedi-	enligt lagen				(1992:191)
					tionsavgifter	(1966:742)
					(prop.	om hotell- och
					1989/90:138,	pensio-
					FiU38, rskr 289)	natrörelse

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
249	Polisen	Ansökningsavgift	fast	annan form	generellt	1 och 2 §§	rege-	inkomsttitel		Avgifter enligt
		om tillstånd att		än lag	riksdagsbe-	förordningen	ringen			9-14 §§
		anordna en allmän			myndigande för	(1993:1631)		2511		avgiftsförord-
		sammankomst eller			vissa ansöknings-	om avgifter				ningen
		en offentlig			och expedi-	för vissa				(1992:191)
		tillställning, vissa			tionsavgifter	ärenden en-
		andra tillstånd			(prop.	ligt ordnings-
		enligt 3 kap.			1989/90:138,	lagen
		ordningslagen eller			FiU38, rskr 289)	(1993:1617)
		enligt lokala
		föreskrifter som
		utfärdats med stöd
		av lagen
250	Polisen	Avgift för	fast	annan form	generellt	23 § förord-	rege-	disponeras		Avgifter enligt
		registerutdrag ur		än lag	riksdagsbe-	ningen	ringen			20-24 §§
		belastningsregistret			myndigande för	(1999:1134)				avgiftsförord-
					vissa ansöknings-	om belast-				ningen
					och expedi-	ningsregister				(1992:191)
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138,
					FiU38, rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
251	Polisen	Avgift för utdrag ur	fast	annan form	generellt	9 § förord-	rege-	disponeras		Avgifter enligt
		misstankeregistret		än lag	riksdagsbe-	ningen	ringen			20-24 §§
					myndigande för	(1999:1135)				avgiftsförord-
					vissa ansöknings-	om miss-				ningen
					och expedi-	tankeregister				(1992:191)
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138,
					FiU38, rskr 289)
252	Polisen	Ansökningsavgift	fast	annan form	generellt	7 § förord-	rege-	inkomsttitel		Avgifter enligt
		om tillstånd till		än lag	riksdagsbe-	ningen	ringen			9-14 §§
		införsel av vissa			myndigande för	(1990:415)		2511		avgiftsförord-
		farliga föremål			vissa ansöknings-	om tillstånd				ningen
					och expedi-	till införsel av				(1992:191)
					tionsavgifter	vissa farliga
					(prop.	föremål
					1989/90:138,
					FiU38, rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
253	Polisen	Ansökningsavgift	fast	annan form	generellt	29 § förord-	rege-	inkomsttitel		Avgifter enligt
		om tillstånd om		än lag	riksdagsbe-	ningen	ringen			9-14 §§
		handeldvapen m.m.			myndigande för	(1992:1303)		2511		avgiftsförord-
					vissa ansöknings-	om krigs-				ningen
					och expedi-	material				(1992:191)
					tionsavgifter
					(prop.
					1989/90:138,
					FiU38, rskr
					289)
254	Polisen	Avgift för prövning		annan form	generellt	16 §	myndig-
		av väktarhundar		än lag	riksdagsbemyndig	förordningen	heten
					ande för vissa	(1989:149)
					ansöknings- och	om
					exped-	bevakningsför
					itionsavgifter	etag
					(prop.
					1989/90:138
					FiU38, rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
255	Polisen	Ansökan om att bli	fast	lag	17 § lagen	13 §	regering
		förordnad som			(2004:1167) om	förordningen
		vägtransportledare			vägtransportledare	(2004:1169)
						om
						vägtransportle
						dare
256	Revisors-	Ansökningsavgift	fast	lag	39 § revisors-	15 §	rege-	disponerar
	nämnden	om godkännande,			lagen	förordningen	ringen
		auktorisation eller			(2001:	(1995:665)
		registrering			883)	om revisorer
		Årsavgift för tillsyn
257	Revisors-	Avgift för prövning	fast	lag	39 § revisors-	16 §	rege-	disponeras		Avgifter enligt
	nämnden	av frågor enligt			lagen	förordningen	ringen			9-14 §§
		vissa bestämmelser			(2001:	(1995:665)				avgiftsförord-
		i revisorslagen			883)	om revisorer				ningen
		(2001:883)								(1992:191)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
258	Revisors-	Avgift för			39 § revisorslagen	17 §	myndig-
	nämnden	avläggande av			(2001:883)	förordningen	heten
		revisorsexamen,				(1995:665)
		högre
		revisorsexamen och
		lämplighetsprov
		samt för periodiskt
		återkommande
		kvalitetskontroll
		som utförs av en
		kontrollant
		utsedd av nämnden.
259	Rätts-	Avgift för	fast	lag	3 § lag (1958:642)	6 § förord-	myndig-	disponeras		Socialnämnd
	medicinal-	rättsgenetiska			om blod-	ning	heten			som begärt
	verket	undersökningar			undersökning	(1969:624)				undersökning
					m.m. vid	om blod-				skall ersätta
					utredning av	undersökning				de kostnader
					faderskap	m.m. vid				som anges i
						utredning av				lagen.
						faderskap

Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
		konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp		uktion			regeringen	avgift-
-nr						ens stor-
						lek
260 Rätts-	Avgift för rättsintyg	fast	lag	10 § lagen		myndig-	disponeras		Inomstatlig
medicinal-				(2005:225) om		heten			avgift som
verket				rättsintyg i					regleras i lag
				anledning av brott

261 Val-	Avgifter vid	16 §	myndig-
myndigheten	beställning av	valförordning	heten
	valsedlar och kuvert	en (2005:874)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet

262	Affärsverket	Avgift för	lag	6 kap. 11-12 §§	13-14 §§	regeringen	disponeras	Ett av staten
	svenska	utfärdande och		lag (2003:113)	förordning			utfärdat bevis
	kraftnät	kontoföring av		om elcertifikat	(2003:120)	förord-	regle-	om att viss
		elcertifikat			om elcertifikat	ning	ringsbrev	mängd
								förnybar el
								har
								producerats

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
263	Affärsverket	Avgift för		lag	11 § lagen	5 §	regeringen	disponeras		IntygT	som
	svenska	utfärdande av			(2006:329) om	förordningen				visar att en
	kraftnät	ursprungsgarantier			ursprungsgarantie	(2006:331)		30 a § förord-		viss mängd
		för förnybar el			r för högeffektiv	om ursprungs-		ning		förnybar el
					kraftvärmeel och	garantier för		(1991:2013)		har
					förnybar el	högeffektiv		med instruk-		producerats i
						kraftvärmeel		tion förT		en viss
						och förnybar		AffärsverketT		produktionsan
						el		svenska		läggning
								kraftnät		under en viss
										tid.
										Oklart om
										regeringen
										beslutar om
										samtliga
										avgifter inom
										området
										Lagen ersätts
										2006 med SFS
										2006:329

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
264	Elsäkerhets-	a Elsäkerhetsavgift	fast	lag	12 kap. 6 §	3, 4, 4a §§	regeringen	inkomsttitel
	verket	m.m.			ellagen	förordningen
		b			(1997:857)T T för a	(1995:1296)		2552
		Nätövervakningsav				om vissa
					och b samt 15 §
		gift				avgifter på
					elberedskaps-
		c				elområdet
					lagen (1997:288)
		Elberedskapsavgift
					för c

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
265	Elsäkerhets-	Behörighetsavgift	fast	lag	12 kap. 6 §	9 § elinstal-	myndig-	inkomsttitel		Myndighetsfö
	verket				ellagen	latörsför-	heten			reskrifter
					(1997:857)			2552		ELSÄK-FS
						ordningen
										2001:1
						(1990:806)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
266	Elsäkerhets-	Ersättning från		lag	a 12 kap. 5 §	a 12 §		inkomsttitel		Offentligrättsl
	verket	tillverkare/			ellagen	förordningen				iga avgifter
		importörer för			(1997:857)	(1993:1068)		2552		enligt
		produkt- och			b 11 § lagen	om elektriskt				regleringsbrev
		provningskostnad			(2001:1253) om	materiel				et 2006
					energi-	b 3 §
					effiktivitets-krav	förordningen				Myndigheten
					för kop-plingsdon	(2001:1254)				köper in
					för lysrör	om energi-				produkter som
					c 3 § lagen	effiktivitets-				den provar.
					(1992:1512) om	krav för kop-				Säljaren av
					elektro-magnetisk	plingsdon för				produkten får
					kompabilitet	lysrör				ersätta
						c 10 §				myndighetens
						förordningen				kostnader för
						(1993:1067)				förvärv och
						om elektro-				provning ifall
						magnetisk				produkten inte
						kompabilitet				uppfyller
										föreskriven
										standard.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
267	Elsäkerhets-	Publikationsförsäljn		förordning		4 § avgifts-	myndighet	disponeras		Har redovisats
	verket	ing				förordningen				som
						(1992:191)		regleringsbrev		offentligrättsli
										ga avgifter i
										reglerings-
										brevet
										Förmodligen
										försäljning av
										föreskrifter

Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
		konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp		uktion			regeringen	avgift-
-nr						ens stor-
						lek
268 Kemikalie-	Avgift för		lag	27 kap. 1 §	2-5 §§	regeringen	inkomsttitel
inspektionen	allmänkemikalier			miljöbalken	förordningen
				(1998:808)	(1998:942)	förord-	9433
					om kemi-	ning
					kalieavgifter
					m.m.

269 Kemikalie-	Avgift för	lag	27 kap. 1 §	6-7 §§	regeringen	inkomsttitel
inspektionen	bekämpningsmedel		miljöbalken	förordningen
			(1998:808)	(1998:942)	förord-	9437
				om kemi-	ning
				kalieavgifter
				m.m.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
270	Kemikalie-	Avgift för		lag	27 kap. 1 §	8, 8a §§	regeringen	disponeras	X	Prövning kan
	inspektionen	bekämpningsmedel			miljöbalken	förordningen				ske i andra
		SERP			(1998:808)	(1998:942)	förord-	regleringsbrev		EU-länder
						om kemi-	ning
		Avgift för				kalieavgifter				Uppdragsverk
		prövningsverksamh				m.m.				samhet enligt
		et enligt bl.a.								regleringsbrev
		direktiven 91/414								et
		/EEG och 98/8/EG
										”dir 98/8/EG
										styr att
										avgifter ska
										tas ut”
271	Kemikalie-	Prövning;	fast	lag	27 kap. 1 §	8b-c §§	regeringen	disponeras
	inspektionen	Samrapport-erande			miljöbalken	förordningen
		medlemsstat enligt			(1998:808)	(1998:942)	förord-
		bl.a. EG-förordning				om kemi-	ning
		451/2000 och				kalieavgifter
		dokument-ation från				m.m.
		annan än sökande

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
272	Kemikalie-	Avgift för diverse		lag	27 kap. 1 §	11§	myndig-	disponeras		Oklart om
	inspektionen	prövningsärenden			miljöbalken	förordningen	heten	inte enligt		rätten att
		avseende bl.a. 14			(1998:808)	(1998:942)		reglerings-		disponera
		Kap 11 §				om kemi-		brevet		avgiftsintäkter
		miljöbalken och				kalieavgifter				na meddelats
		EG-förordning				m.m.
		648/2004
273	Kemikalie-	Avgifter för		lag	27 kap. 1 §	11§	myndig-	disponeras		Trädde i kraft
	inspektionen	prövning enligt			miljöbalken	förordningen	heten	inte enligt		15 maj 2006.
		förordningen			(1998:808)	(1998:942)		reglerings-
		(1985:837) om PCB				om kemi-		brevet
		m.m. och undantag				kalieavgifter
		enligt Artikel 5 i				m.m.
		EG-förordning
		648/2004

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
274	Kemikalie-	Tillsynsavgift (som	tid	lag	27 kap. 1 §	7 kap. 14 §	regeringen	disponeras		Oklart om
	inspektionen	inte föreskrivs i			miljöbalken	förordningen				rätten att
		annan bestämmelse)			(1998:808)	(1998:940)				disponera
						om avgifter				avgiftsintäkter
						för prövning				na meddelats
						och tillsyn
						enligt				Regeringen
						miljöbalken				beslutar
										avgiftskonstru
										ktion men
										myndigheten
										får bestämma
										belopp för
										handläggnings
										tiden.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
275	Kemikalie-	Avgift för prövning	fast	lag	27 kap. 1 §	11 §	myndig-	inkomsttitel		Avgiftens
	inspektionen	enligt förordningen			miljöbalken	förordningen	heten			storlek
		(1998:944) om för-			(1998:808)	(1998:940)		2811		bestäms i
		bud m.m. i vissa fall				om avgifter	före-			myndighetens
		i samband med han-				för prövning	skrifter			föreskrifter (8
		tering, in- och utför-				och tillsyn				§ KiFS
		sel av kemiska pro-				enligt				1998:8)
		dukter (dispens för				miljöbalken
		användande av
		vissa
		lösningsmedel)
276	Lantmäteri-	Avgift för	tid eller	annan form	riksdagsbeslut	13 §	myndig-	disponeras
	verket	förrättnings-	fast	än lag	prop. 1971:170,	förordningen	heten
		verksamhet			bet. 1971: CU32,	(1995:1459)		regleringsbrev
		(fastighetsbildning)			rskr 1971:322	om avgifter	förord-
						vid lant-	ningen
						mäteriför-
						rättningar
277	Lantmäteri-	Expeditionsavgifter	fast	annan form	Prop. 1981/82:31,	förordningen	regeringen	inkomsttitel
	verket	(som beslutats av		än lag	SkU 1981/82:15,	(1987:452)
		inskrivnings-			rskr. 1981/82:62	om avgifter		2511
		myndighet)				vid de
						allmänna		regleringsbrev
						domstolarna

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
278	Lantmäteri-	Avgift för pantbrev			1971:CU32 samt	15 §	regeringen	disponeras
	verket	m.m.			prop.	förordningen
					1994/95:166,bet	(1994:598)		regleringsbrev
					1994/95: BoU17	om pant-
					rskr.1994/95: 313	brevsregister
279	Lantmäteri-	Avgifter för		lag	2 kap. 13 §	reglerings-	myn-	disponeras		LMV har
	verket	handlingar i vissa			tryckfrihets-	brev	digheten			undantag från
		format och			förordningen			regleringsbrev		15 §
		utskrifter			(1949:105)					avgiftsförordn
										ingen för
										kopior på
										vissa
										handlingar
280	Lantmäteriver	Avgift för		lag	11 § lagen	82 §	myndighet	disponeras
	ket	användning av			(2000:224) om	förordningen
		fastighetsregister			fastighetsregister	(2000:308)		regleringsbrev
						om
						fastighetsregis
						tret

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
281	Lantmäteriver	Registeravgift för	fast	lag	25 § lagen	2 § och 10-11	regeringen
	ket	samfällighetsprövni			(1973:1150) om	§§
		ng			förvaltning av	förordningen
					samfälligheter	(1993:1270)
						om förande av
						samfällighetsf
						öreningsregist
						er m.m.
282	Lantmäteriver	Avgift för register	fast	lag	25 § lagen	13 §	regering
	ket	utdrag som inte			(1973:1150) om	förordningen
		avser expediering i			förvaltning av	(1993:1270)
		ärende			samfälligheter	om förandet
						av
						samfällighetsr
						egister
283	Statens	Avgift för		annan form	1996/97:FiU1	6 § förordning	myn-	disponeras		För
	bostadskredit-	garantiverksamhet			s228-231, rskr	(2004:105)	digheten			kreditgarantin
	nämnd				1996/97:53	om statlig				skall
						kreditgaranti				kreditinstitutet
						för lån för				betala en
						bostadsbygg-				avgift som
						ande m.m.				motsvarar den
										risk och
										övriga

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										kostnader som
										åtagandet
										innebär för
										staten.
284	Statens	Avgifter för	storlek	lag	10 kap. 5 §	2 § förordning	regeringen	disponeras
	energi-	uppgifter en			naturgas-lagen	2000:672 om
	myndighet	myndighet har			(2005:403)	naturgas-		regleringsbrev
		enligt naturgaslagen				avgift
285	Statens	Avgift för	fast	lag	6 kap. 12-13 §§		riksdagen	disponeras
	energi-	elanvändare som			lagen om
	myndighet	enligt 4 kap. 6 § 2st			elcertifikat			regleringsbrev
		lagen om			(2003:113)
		elcertifikat anmält
		sig för registrering
		samt
		förseningsavgifter
286	Statens	Avgifter för	fast	lag	4 kap. 20 § lagen	40 § förord-	regeringen	disponeras
	energi-	kontoföring i			(2004: 1199) om	ningen
	myndighet	utsläppsregistret			handel med	(2004:1205)		regleringsbrev
					utsläppsrätter	om handel
						med utsläpps-
						rätter

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
287	Statens	Lagringsavgifter		lag	28 § lagen	7 §	myn-	inkomsttitel		Offentligrätts-
	energi-				(1984:1049) om	förordningen	digheten			lig avgift
	myndighet				bered-	(1995:971)	enligt	2811		enligt
					skapslagring av	om	grunder			reglerings-
					olja och kol samt	beredskaps-	som anges			brevet
					22 § lagen	lagring av olja	i lag och
					(1985:635)	och kol samt 4	för-
					om försörjn-	§	ordning
					ingsbered-skap på	förordningen
					naturgas-området	(1985:636)
						om
						försörjnings-
						bredskap på
						naturgasområ
						det
288	Statens	Avgifter om		lag	3 § lagen	3 § förord-	regeringen	inkomsttitel
	energi-	rörlednings-			(1978:160) om	ningen
	myndighet	koncessioner m.m.			vissa rörledningar	(1978:164)		2511
						om vissa
						rörledningar

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
289	Statens	Avgift för officiell		förordning		2 § för-	regeringen	inkomsttitel		Regeringen
	energi-	förklaring av				ordningen				har
	myndighet	anläggningar som				(1982:219)		2511		bemyndigande
		varande allmänna				om allmänna				från riksdagen
		värmesystem				värmesystem				att utse
										tillsynsmyn-
										dighet. Dock
										ges ej
										bemyndigande
										att ta ut avgift.
290	Statens	Kvotplikts- och		lag	5 kap och 6 kap		riksdagen	inkomsttitel		Myndigheten
	energi-	förseningsavgifter			12-13 § lag					har vissa
	myndighet				(2003:113) om			2552		befogenheter
					elcerti-fikat					t.ex. 5 kap 2 §
291	Statens	Tillsynsavgift		lag	10 § lagen	3 §	myndighet			Skyldighet för
	energimyndig				(1997:867) om	förordningen				näringsidkare
	het				energieffektivitets	(1998:110)				att betala
					krav för elektriska	om				tillsynsmyndi
					kylskåp och frysar	energieffektivi				ghetens
						tetskrav för				kostnader för
						elektriska				prov och
						kylskåp				undersökning
										av prov

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
292	Statens	Avgift föt tillsyn	fast	lag	30 § lag (1984:3)	4-5, 8 §§	regeringen	inkomsttitel
	kärnkraft-	och kärnsäkerhets-			om kärnteknisk	förordningen
	inspektion	forskning			verksamhet	(1991:739)		2551
	(SKI)					om vissa
						avgifter till
						SKI
293	Statens	Ansökningsavgift		lag	20 § lagen	4 §	regeringen	disponeras
	kärnkraft-	om			(2006:263) om	förordningen
	inspektion	transporttillstånd			transport av	(1991:739)		regleringsbrev
	(SKI)	mm			farligt gods	om vissa
						avgifter till
						Statens
						kärnkraft-
						inspektion

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
294	Statens	Avgift för prövning	tid	lag	30 § lag (1984:3)	4 §	regeringen	disponeras
	kärnkraft-	enligt 24 §			om kärnteknisk	förordningen
	inspektion				verksamhet	(1991:739)		regleringsbrev
		förordningen
	(SKI)					om vissa
		(1984:14) om
						avgifter till
		kärnteknisk				Statens
		verksamhet				kärnkraft-
						inspektion
295	Statens	Avgift för annan	fast / tid	lag	30 § lag (1984:3)	6-7 §	regeringen	disponeras
	kärnkraft-	tillsyn än enligt 4-5			om kärnteknisk	förordningen
	inspektion	§§ SFS1991:739			verksamhet	(1991:739)
	(SKI)					om vissa
						avgifter till
						SKI
296	Statens	Avgift för	fast	lag	30 § lag (1984:3)	1 § förord-	regeringen	inkomsttitel
	strålskydds-	kärnteknisk			om kärnteknisk	ningen
	institut	verksamhet			verksamhet	(1976:247)	förord-	2551
						om vissa	ning
						avgifter till
						Statens
						strålskyddsins
						titut

Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
		konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp		uktion			regeringen	avgift-
-nr						ens stor-
						lek
297 Statens	Avgift för icke	fast	lag	43 § strål-	3- 4 §§	regeringen	inkomsttitel
strålskydds-	kärnteknisk			skyddslagen	förordningen
institut	verksamhet			(1988:220)	(1976:247)	förord-	2511
					om vissa	ning
					avgifter till
					Statens
					strålskydds-
					institut

298 Statens	Tillsyns- och	lag	19 och 43 §	9 §	myndighet
strålskydds-	kontrollavgift		strålskyddslagen	strålskyddsför
institut			(1988:220)	ordningen
				(1988:293)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
299	Statens	Avgift för utförda		lag	19 § lagen	14 §	myndig-			Riksmätplats
	strålskydds-	mätningar			(1992:1119) om	förordningen	heten			som är
	institut				teknisk kontroll	(2005:894)				myndighet får
	(Riksmätplats)					om teknisk				ta ut avgift för
						kontroll				mätningar och
										föreskriva om
										avgifter.
										Exempelvis
										statens
										strålskyddsins
										titut är
										huvudman för
										riksmätsplatse
										n för joniserad
										strålning

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Näringsdepartementet

300	Arbetsmark-	Avgift från	lag	5 § lag	regeringen	disponeras	X	Offentligrättsl
	nadsverket	finansieringsbidrag		(2000:625) om				iga avgifter
		vid arbetspraktik		arbetsmark-	förord-	regleringsbrev		enligt
				nadspolitiska	ningen	et		regleringsbrev
				program				et
								I lagen anges
								att regeringen
								har rätt att ta
								ut avgift.
								Dock är
								förordningen
								för
								bemyndigan-
								det från
								regeringen
								upphävd från
								1 augusti
								2006.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
301	Arbetsmiljö-	Avgit för		lag	27 kap. 1 §	5 kap. 1 §	myndig-	disponeras		Avgiftsuttag
	verket	anmälan/tillstånd			miljöbalken	förordning	heten			enligt 22 §
		angående genetisk				(1998:940)				AFS 2000:5
		modifierade				om avgifter
		mikroorganismer				för prövning
						och tillsyn
						enligt
						miljöbalken
302	Arbetsmiljö-	Avgift för att ersätta		lag	7 kap. 12 §	22 § §
	verket och	tillsynsmyndigheten			arbetsmiljölagen	arbetsmiljöför
	Sjöfartsverket	s kostnader för			(1977:1160)	ordningen
		undersökning av				(1977:1166)
		prov som varit
		skäligen påkallade
303	Banverket	Banavgifter		lag	7 kap. järnvägslag	6 kap. 2 §	myndig-	disponeras		Enligt lagen är
					(2004:519)	järnvägsför-	heten			det
						ordningen		regleringsbrev		infrastrukturfö
						(2004:526)				rvaltaren, dvs.
										Banverket
										som tar ut
										avgifterna

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
304	Banverket	Avgift för prövning	fast	förordning		11 §	regeringen	inkomsttitel		Avgifter enligt
		av ansökan om				förordning				avgiftsförordn
		tillstånd enligt lagen				(1995:1652)				ingen
		om byggande av				om byggande
		järnväg.				av järnväg
305	Bolagsverket	Avgift för	fast	lag	27 kap. 9 §	3 kap.	regeringen	disponeras
		aktiebolagsregistret			aktiebolagslagen	aktiebolags-
					(2005:551)	förordningen		regleringsbrev
						(2005:559)
306	Bolagsverket	Avgift för	fast	lag	20 § handels-	12 § handels-	regeringen	disponeras
		handelsregistret			registerlagen	registerför-
					(1974:157)	ordningen		regleringsbrev
						(1974:188)
307	Bolagsverket	Avgift för	fast	lag	15 kap. 1 § lagen	25 § förord-	regeringen	disponeras
		föreningsregistret			(1987:667) om	ningen
					ekonomiska	(1987:978)		regleringsbrev
					föreningar och 2	om ekono-
					kap. 28 § lagen	miska fören-
					(2002:93) om	ingar och 15 §
					kooperativ	förordningen
					hyresrätt	(2002:106)
						om kooperativ
						hyresrätt

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
308	Bolagsverket	Avgift för	fast	lag	28 § lagen	20 § förord-	regeringen	disponeras
		filialregistret			(1992:160) om	ningen
					utländska filialer	(1992:308)		regleringsbrev
						om utländska
						filialer
309	Bolagsverket	Avgift för	fast			4 kap. 29 §	regeringen	disponeras
		bankrörelseregistret				förordningen
						(2004:329)		regleringsbrev
						om bank- och
						finansierings-
						rörelse
310	Bolagsverket	Avgift för	fast	förordning		47 §	regeringen	disponeras		20 kap.
		försäkringsrörelsere				försäkrings-				registrering
		gistret				rörelse-		regleringsbrev		m.m.
						förordningen				försäkrings-
						(1982:790)				rörelselagen
										(1982:713)
										säger inget om
										registrerings-
										avgifter.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
311	Bolagsverket	Förseningsavgifter	fast	lag	8 kap. 5-6 §§		riksdagen	disponeras
					årsredovis-
					ningslagen			regleringsbrev
					(1995:1554)
312	Bolagsverket	Registreringsavgift	fast	förordning	1a kap 10 § lagen	1 b kap. 18 §	regeringen			Eventuellt är
					(1995:1570) om	förordningen				det
					medlemsbanker	(2004:329)				Bolagsverket
						om bank- och				som tar ut
						finansieringsr				denna avgift.
						örelse
313	Bolagsverket	Avgift för	fast		lag (2004:297)	4 kap. 32 §	regering
		bankregisterutdrag			om bank- och	förordningen
		som inte utgör			finansieringsrörel	(2004:329)
		expediering i			se.	om bank- och
		ärende,				finansieringsr
						örelse

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
314	Bolagsverket	Registreringsavgift	fast		lag (2005:405)	6 kap. 1 §	regering			I lagen ges
		till Bolagsverket för			om	förordningen				bemyndigande
		försäkringsförmedla			försäkringsförmed	(2005:411)				för
		rregistret			ling	om				Bolagsverket
						försäkringsför				att föra
						medling				registret
										däremot kan
										inget
										bemyndigande
										för
										registreringsa
										vgift hittas.
315	Bolagsverket	Ansökningsavgift	fast	annan form	generellt	2 §	regering
				än lag	riksdagsbe-	förordningen
					myndigande för	(1981:111)
					vissa ansöknings-	om prövning
					och exped-	av vissa
					itionsavgifter	ärenden enligt
					(prop.	lagen
					1989/90:138	(1980:1102)
					FiU38, rskr 289)	om
						handelsbolag
						och enkla
						bolag

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
316	Bolagsverket	Avgift för	fast	annan form	generellt	20 §	regering			I 4 kap.
		handläggning och		än lag	riksdagsbe-	bostadsrättsför				2 § första
		prövning av en			myndigande för	ordning				stycket och 5
		ansökan			vissa ansöknings-	(1991:630)				kap. 2 §
					och exped-					bostadsrättsla
					itionsavgifter					gen
					(prop.					(1991:614)
					1989/90:138					anges
					FiU38, rskr 289)					Bolagsverket
										som den
										myndighet
										som ger
										tillstånd. Men
										bemyndigande
										om avgifter är
										antagligen
										baserad på
										Prop
										1989/90:138,
										FiU 38 rskr
										289.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
317	Bolagsverket	Avgifter för	fast	lag	11 § lagen	14 §	regering
		registreringsärenden			(1994:1927) om	förordningen
					europeiska	(1994:1933)
					ekonomiska	om register
					intressegrupperin	över
					gar	europeiska
						ekonomiska
						intressegruppe
						ringar
318	Bolagsverket	Avgift för prövning	fast	annan form	generellt	16 §	regering			Osäkert om
		av frågor om		än lag	riksdagsbe-	förordningen				det är Prop
		undantag från			myndigande för	(1994:1933)				1989/90:138,
		bosättningskravet			vissa ansöknings-	om register				FiU 38 rskr
					och exped-	över				289 som utgör
					itionsavgifter	europeiska				bemyndigande
					(prop.	ekonomiska				t för denna
					1989/90:138	intressegruppe				avgift. Hittar
					FiU38, rskr 289)	ringar				dock inte
										något lämpligt
										i lagen
										(1994:1927)
										om europeiska
										ekonomiska
										intressegruppe
										ringar

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
319	Bolagsverket	Ansökningsavgift	fast		27 kap. 9 §	7 §	regering			Det är dock
		för handläggning			aktiebolagslagen	förordningen				tveksamt om
		och prövning av			(2005:551)	(1995:1633)				riksdagsbemy
		ärende enligt			beträffande	om vissa				ndigandet är
		årsredovisningslage			registrering och	årsredovisning				ett
		n samt avgift för			kungörande	sfrågor				bemyndigande
		registrering i								som gäller för
		aktiebolagsregistret								förordningen
		och för kungörande								om vissa
		av årsredovisning								årsredovisning
		eller delårsrapport								sfrågor. Det
		på annat språk än								finns dock
		svenska.								inget
										bemyndigande
										i
										årsredovisning
										slagen
										(1995:1554)
320	Bolagsverket	Expeditionsavgift	fast	lag	2 kap. 1-2 § §	1 och 5 §§	regering
		för bevis om			lagen (2003:528)	förordningen
		inskrivningsåtgärd			om	(2003:552)
					företagsintecknin	om
					g	företagsinteck
						ning

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
321	Bolagsverket	avgifter för			2 kap. 1 § lagen	1, 5 och 28 §§	myndighet
		användningen av			(2003:528) om	förordningen
		företagsinteckningsr			företagsintecknin	(2003:552)
		egistret			g	om
						företagsinteck
						ning
322	Bolagsverket	Avgift för register	fast	lag	7 § lagen	11 §	regering
		över europabolag			(2004:575) om	förordningen
		(europabolagsregist			europabolag	(2004:703)
		ret)				om
						europabolag
323	Bolagsverket	Ansökningsavgift	fast	lag	7 § lagen	12 §	regering
		för prövning av			(2004:575) om	förordningen
		tillstånd att flytta			europabolag	(2004:703)
		säte				om
						europabolag

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
324	Bolagsverket	Avgift för	fast	lag	3 § lagen	6 §	regering
		Bolagsverkets			(2005:1046) med	förordningen
		kungörande och			kompletterande	(2005:1056)
		hantering av			bestämmelser till	om
		anmälan om			insolvensförordni	kungörande
		registrering			ngen	och
						registrering av
						vissa
						insolvensförfa
						randen
325	Bolagsverket	Avgift för	fast	lag	10 § lagen	18 §	regering
		registrering och			(2006:595) om	förordningen
		handläggning			europakooperativ	(2006:922)
						om
						europakooper
						ativ
326	Bolagsverket	Ansökningsavgift	fast	lag	10 § lagen	19 §	regering
		för prövning av			(2006:595) om	förordningen
		tillstånd att flytta			europakooperativ	(2006:922)
		säte				om
						europakooper
						ativ

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
327	Bolagsverket	Ansökningsavgift	fast	lag	generellt	förordningen	regering			Ansökningsav
		om kallelse på			riksdagsbemyndig	(1996:911)				gift till
		okända			ande för vissa	om avgifter				Bolagsverket
		borgenärer			ansöknings- och	för vissa				(b)
					expeditions-	ärenden enligt
					avgifter (prop.	lagen
					1989/90:138	(1981:131)
					FiU38, rskr	om kallelse på
					289)	okända
						borgenärer
328	Bolagsverket	Avgift för kopior		lag	2 kap 13 §	10 §		disponerar		Avgift för
		utöver vad som			tryckfrihets-	förordningen				kopior under
		anges i 16 § och 21			Förordningen	(2004:368)				10 sidor
		§ första			(1949:1022)	med
		stycket				instruktion för
		avgiftsförordningen				Bolagsverket
		(1992:191)
329	Järnvägsstyrel	Avgifter för		lag	34 § lagen	7 §	myndighet
	sen	granskning och			(1990:1157) om	förordningen
		kontroll			säkerhet vid	(1990:1165)
					tunnelbana och	om säkerhet
					spårväg	vid tunnelbana
						och spårväg

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
330	Konkurrens-	Avgift för	tid	lag	lagen (2003:389)	förordningen		disponeras	X	Konkurrens-
	verket	marknadsanalyser			om elektro-nisk	(2003:398)				verket får
		och identifiering av			kom-munikation	om finan-		regleringsbrev		rekvirera
		aktörer med				siering av				medel från
		betydande mark-				Post- och				Post- och
		nadsinflytande				telestyrelsens				telestyrelsen
						verksamhet				för att täcka
										kostnaderna
										för arbetet.
										Marknadsanal
										yser torde,
										åtminstone
										delvis, kunna
										göras av andra
										Avgiften som
										redovisas av
										PTS
										finansierar
										verksamhet på
										Konkurrens-
										verket

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
331	Luftfarts-	Myndighetsavgift	storlek	lag	12 kap. 4 § luft-	3 §	myndig-	disponeras		1 § LFS
	styrelsen				fartslagen	förordningen	heten			2005: 46
	(LFS)				(1957:297)	(2004:1110)		3 § instruk-		Avgiften
						med		tion för LFS		baserad på
						instruktion för				antal avre-
						Luftsfarts-				sande pas-
						styrelsen				sagerare.
										Oklart om
										bemynd-
										igandet i 6
										kap. 13 §
										luftfartslagen
										(1957:297)
										täcker en
										avgift för att
										finansiera
										Luftfartstyr-
										elsens sektor-
										politiska
										uppgifter.
										Ytterligare
										information i
										prop.2004/05:
										1 UO22 s.12,

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										bet.2004/05:T
										U1 s.48, rskr.
										2004/05:95
332	Luftfarts-	Avgift för vissa		lag	12 kap. 4 § luft-	128-129 §§	myndighet	disponeras		2 § LFS
	styrelsen	förrättningar			fartslagen	luftfartsför-	en			2005:46
	(LFS)	(registrering av			(1957:297)	ordningen		regleringsbrev
		luftfartyg,				(1986:171)
		övervakning av
		luftvärdighet,
		utfärdande av
		elevtillstånd,
		certifikat och
		behörighetsbevis
		samt tillstånd,
		auktorisering, över-
		vakning och inspek-
		tion)
333	Luftfarts-	Avgift för	storlek	lag	11-13 §§ lagen	7-9 §§	myndighet	disponeras		LFS 2005:48.
	styrelsen	säkerhetskontroll			(2004:1100) om	förordningen	en			Avgiften
	(LFS)	(GAS)			luftfartsskydd	(2004:1101)		regleringsbrev		baserad på
						om luftfarts-				antal avre-
						skydd				sande pas-
										sagerare.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
334	Luftfarts-	Avgift för	fast	lag	1 a § lagen	38 § för-	regeringen	disponeras		Inget explicit
	styrelsen	inskrivning av			(1955:227) om	ordningen				bemyndigande
	(LFS)	luftfartyg (bevis om			inskrivning av rätt	(2005:142)		regleringsbrev		för LFS att
		inskrivningsåtgärd)			till luftfartyg	om inskriv-				disponera
						ning av rätt till				avgifterna i
						luftfartyg				inskrivnings-
										verksam-
										heten.
335	Luftfarts-	Avgift för		lag	1a § lagen	37 §	myndighet
	styrelsen	användning av			(1955:227) om	förordningen
	(LFS)	registret			inskrivning av rätt	(2005:142)
					till luftfartyg	om
						inskrivning av
						rätt till
						luftfartyg

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
336	Luftfarts-	Landningsavgift	storlek	lag	6 kap.13 § 1 st.	75 § luftfarts-	myndig-	disponeras		LFS 2002:48
	verket	(inkl. avgasavgift,			luftfartslagen	förordningen	heten			med
		bulleravgift och			(1957:297)	(1986:171)		25 § LFV:s in-		ändringar.
		TNC)						struktion		Avgiften
										baserad på -
										vikt, flygplats,
										avgasdata,
										bullerdata.
										Klassificering
										en av vissa
										avgifter har
										ifrågasatts i
										rätt avgifter?
										RiR 2004:17
337	Luftfarts-	Passageraravgift	storlek	lag	6 kap.13 § 1 st.	75 § luftfarts-	myndig-	disponeras		Författning
	verket				luftfartslagen	förordningen	heten			som ovan
					(1957:297)	(1986:171)		25 § LFV:s in-		Avgiften
							75 § luft-	struktion		baserad på
							fartsför-			passagerare,
							ordningen			inrikes/utri-
										kes, flygplats.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
338	Luftfarts-	Avgift för	storlek	lag	6 kap.13 § 1 st.	75 § luftfarts-	myndig-	disponeras		Författning
	verket	luftfartsskydd			luftfartslagen	förordningen	heten			som ovan
		(securityavgift)			(1957:297)	(1986:171)		25 § LFV:s in-		Avgiften
							75 § luft-	struktion		baserad på
							fartsför-			passagerare,
							ordningen			inrikes/utri-
										kes, flygplats.
339	Luftfarts-	Undervägsavgifter	storlek	lag	6 kap.13 § 2 st.		Se kom-	disponeras		Eurocontrol
	verket				luftfartslagen		mentar			meddelar med
					(1957:297)			25 § LFV:s		stöd av 6 kap.
								instruktion		13 § 2 st. luft-
										fartslagen
										föreskrifter
										om avgifter
										samt påför
										och driver in
										avgifterna.
										Avgiften
										baserad på di-
										stans, vikt,
										avgiftsenhet.
340	Patent- och	Avgift för patent	fast	lag	8 och 76 §§	45-47 §§	regeringen	disponeras	X	Ej krav på att
	registrerings-				patentlagen	patent-				patent måste
	verket				(1967:837)	kungörelsen		regleringsbrev		sökas. Patent i
						(1967:838)				andra länder.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
341	Patent- och	Avgift för	fast	lag	48, 64 och 65 §§	24, 27 och	regeringen	disponeras	X	Ej krav på att
	registrerings-	varumärken			varumärkeslagen	46 §§ varu-				patent måste
	verket				(1960:644)	märkes-		regleringsbrev		sökas. Patent i
						förordningen				andra länder.
						(1960:648)
342	Patent- och	Avgift för mönster	fast	lag	48-50 §§ mönster-	29-30 §§	regeringen	disponeras	X	Ej krav på att
	registrerings-				skyddslagen	mönster-				patent måste
	verket				(1970:485)	skyddsför-		regleringsbrev		sökas. Patent i
						ordningen				andra länder.
						(1970:486)
343	Patent- och	Avgift för namn	fast	lag	39 § namnlagen	1 § namnför-	regeringen	disponeras
	registrerings-				(1982:670)	ordningen
	verket					(1982:1136)		regleringsbrev

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
344	Patent- och	Avgift för periodisk	fast	lag	2 kap. 2 och 4 §§	förordning	regeringen	disponeras
	registrerings-	tidskrift			lag (1991:1559)	(1977:1025)
	verket				med föreskrifter	om avgifter i		regleringsbrev
					på tryckfrihets-	vissa
					förordningens och	tryckfrihets-
					yttrandefrihets-	ärenden
					grundlagens
					områden
345	Patent- och	Avgift som tas ut av		lag	76 § patentlagen	3 §	regering
	registreringsv	patent och			(1967:837)	förordningen
	erket	registreringsverket i				(1978:218)
		dess egenskap av				om patent-
		internationell				och
		nyhetsgransknings				registreringsv
		myndighet eller				erkets
		myndighet för				verksamhet
		internationell				som
		förberedande				internationell
		patenterbarhetspröv				myndighet
		ning				enligt
						konventionen
						om
						patentsamarbe
						te

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
346	Post- och	Tillstånd att	fast	lag	8 kap. 17 och 18	2-5 §	myndighet	disponeras		Avgiftens
	telestyrelsen	använda			§§ lagen om	förordning om	en			storlek anges i
	(PTS)	radiosändare			elektronisk	finansiering		regleringsbrev		PTSFS 2005:7
					kommunikation	av PTS
					(2003:389)	verksamhet				I förordningen
						(2003:767).				anges max
										avgiftuttag för
										respektive typ
										av sändare.
										PTS
										bestämmer
										sedan avgiften
										för de olika
										typerna av
										system inom
										dessa ramar
347	Post- och	Anmälningspliktiga	storlek	lag	8 kap. 17 och 18	2 och 5 §	myndighet	disponeras		Avgiftens
	telestyrelsen	/innehavare av			§§ lagen om	förordning om	en			storlek anges i
	(PTS)	nummertillstånd			elektronisk	finans-iering		regleringsbrev		PTS FS
					kommunikation	av PTS				2005:7
					(2003:389)	verksamhet
						(2003:767)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
348	Post- och	Avgifter för de som	storlek	lag	18 § postlag	7-8 §§	myndighet	disponeras		Avgiftens
	telestyrelsen	bedriver			(1993:1684)	förordning om	en			storlek anges i
	(PTS)	postverksamhet				finansiering		regleringsbrev		PTSFS 2005:7
						av PTS
						verksamhet				I föreskriften
						(2003:767)				anges
										avgiftens
										storlek
										baserad på
										antal
										försändelser.
										I förordningen
										finns angivet
										max hur
										mycket som
										PTS får ta ut
										Fr.o.m. 2007-
										01-01 fördelas
										avgiften med
										särskild andel
										på
										tillståndshavar
										e

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
349	Post- och	Avgift för		lag	18 § postlag	9 § förordning	myndighet	disponeras		Avgiftens
	telestyrelsen	obeställbara brev			(1993:1684)	om finans-	en			storlek anges i
	(PTS)					iering av PTS		regleringsbrev		PTSFS 2005:7
						verksamhet
						(2003:767)				I föreskriften
										anges en grun-
										davgift per
										månad som
										fördelas i för-
										hållande till
										företagens an-
										del samt en
										delavgift för
										varje obeställ-
										bart brev.
										I förordningen
										angives max
										hur mycket
										som PTS får
										ta ut
										Fr.o.m. 2007-
										01-01 fördelas
										avgiften med

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										särskild andel
										på tillstånds-
										havare.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
350	Post- och	Avgift från dem	fast	lag	22 § lag om	10 §	myndighet	disponeras		Avgiftens
	telestyrelsen	som utfärdar			kvalificerade	förordning om	en			storlek anges i
	(PTS)	kvalificerade			elektroniska	finansiering		regleringsbrev		PTSFS 2005:7
		certifikat			signaturer	av PTS
					(2000:832)	verksamhet				En exakt
						(2003:767)				årsavgift är
										angiven.
										En högsta
										årlig avgift för
										varje aktör
										finns angiven.
										I dagsläget
										finns ingen
										certifikatutfär
										dare angiven
										hos PTS.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
351	Post- och	Avgift för tillsyn av	storlek	lag	10 a § lagen om	6 § förordning	myndighet	disponeras		Avgiftens
	telestyrelsen	användare av radio-			radio- och	om finans-	en			storlek anges i
	(PTS)	och			teleterminal-	iering av PTS		regleringsbrev		PTSFS 2005:7
		terminalutrustning			utrustning	verksamhet
					(2000:121)	(2003:767)				Anger
						i förord. Finns				handläggnings
						angivet högsta				-avgift samt
						belopp som				specifiserad
						PTS får ta ut				avgift för
						för typ av				varje typ av
						sändare.				sändare.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
352	Sjöfartsverket	Farledsavgifter	avgiften	lag	lag (1975:88) med	förordning	myndighet	disponeras		Sjöfartsverket
			beräknas		bemynd-igande	(1997:1121)				har ett
			utifrån		att meddela	om farleds-		27 a § förord-		avkastningskr
			brutto-		föreskrifter om	avgift		ning med		av på sin
			dräktig-		trafik, transporter			instruk-tion		verksamhet se
			het, last		och kom-			för sjöfarts-		regleringsbrev
			och ut-		munikationer			verket		et
			släpp av					(1995:589)
			luftföroren							I förordning
			ingar							2005:29 finns
										tillfälligt
										undantag från
										farledsavgift
										för fartyg som
										transporterar
										skogsvårdspro
										dukter. Gäller
										till och med
										2007-01-01.
										För
										avgiftsuttaget
										se SJÖFS
										2004:26

Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
		konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp		uktion			regeringen	avgift-
-nr						ens stor-
						lek
353 Sjöfartsverket	Lotsavgifter	avgiften	lag	7 kap. 6 §	2-3 §§	myndighet	disponeras		Sjöfartsverket
		består av		fartygssäker-	förordning				har ett
		beställ-		hetslagen	(1999:215)		27 a § förord-		avkastningskr
		nings-		(2003:364)	om lotsavgift		ning med		av på sin
		avgift					instruk-tion		verksamhet,
		lotsavgift					för sjöfarts-		se
		och rese-					verket		regleringsbrev
		ersätt-ning					(1995:589)		et
									För
									avgiftsuttaget
									se SJÖFS
									2005:14

354 Sjöfartsverket Avgift för	lag	7 kap. 6 §	6 kap 12 §	myndighet disponeras	Sjöfartsverket
sjöfartsinspektionen		fartygssäker-	fartygssäk-		har ett

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
					hetslagen	erhetsförord-		27 a § instruk-		avkastningskr
					(2003:364)	ningen		tion för		av på sin
						(2003:438)		sjöfartsverket		verksamhet,
								(1995:589)		se
										regleringsbrev
										et
355	Sjöfartsverket	Avgift för	fast	se kom-	se kommen-tar	förordning	myndighet	disponerar		Möjligen kan
		fritidsfartyg på		mentar		(1993:1334)				lag (1975:88)
		Trollhätte kanal				med		27 a §		om
						bemyndig-		instruktion för		bemyndigande
						ande för		sjöfarts-verket		att meddela
						sjöfartsverket		(1995:589)		föreskrifter
						att fastställa				om trafik,
						avgifter för				transporter
						viss				och
						kanaltrafik				kommunikatio
										n § 15, punkt
										15 gälla.
										Se också
										SJÖFS
										2005:27 för
										avgiftssättning
										en.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
356	Sjöfartsverket	Expeditionsavgifter	fast	lag	1 kap. 2 a §	27 a §	myndighet	disponerar
		för			sjölagen	förordning
		bevis om			(1994:1009)	(1995:589)
		registrerings- eller				med
		inskrivningsåtgärd				instruktion för
						Sjöfartsverket
						och 1 kap 5a §
						förordning
						(1975:927)
						om
						fartygsregistre
						ring.
357	Sjöfartsverket	Avgift för	fast	lag	lagen (1975:605)	2 § och 4 §	regering
		registrering av			om registrering av	förordningen
		båtbyggnadsförskott			båtbyggnadsförsk	(2001:817)
					ott	om
						registrering av
						båtbyggnads-
						förskott

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
358	Sjöfartsverket	Avgifter för		lag	1 § lagen	4 §	myndighet
		mätning enligt			(1975:88) med	kungörelsen
		kungörelsen			bemyndigande att	(1954:555)
					meddela	angående
					föreskrifter om	mätbrev för
					trafik, transport	fart genom
					och	Suezkanalen
					kommunikationer
359	Sjöfartsverket	Avgifter för		lag	1 § lagen	4 §	myndighet
		mätning enligt			(1975:88) med	kungörelsen
		kungörelsen			bemyndigande att	(1954:556)
					meddela	angående
					föreskrifter om	mätbrev för
					trafik, transport	fart genom
					och	Panamakanale
					kommunikationer	n
360	Sjöfartsverket	Avgift för tillstånd		lag	1 § och 2 § lagen	1 §	myndighet
					(1975:88) med	förordningen
					bemyndigande att	(1974:235)
					meddela	om tillstånd
					föreskrifter om	till sjöfart i
					trafik, transport	inrikes trafik
					och	med utländskt
					kommunikationer	fartyg m.m.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
361	Sjöfartsverket	Avgifter till staten		lag	6 kap. 8 § lagen	1 kap 2 §	myndighet
		för tillsyn av fartyg			(1980:424) om	förordning
		och för			åtgärder mot	(1980:789)
		provning och			förorening från	om åtgärder
		granskning av			fartyg	mot
		material och				förorening
		utrustning till fartyg				från fartyg
362	Sjöfartsverket	Avgift för prövning	fast	lag	1-2 § § lagen	17 §	regering
		av ansökan att			(1975:88) med	svävarfartsför
		bruka svävare			bemyndigande att	ordningen
					meddela	(1986:305)
					föreskrifter om
					trafik, transport
					och
					kommunikationer
363	Sjöfartsverket	Avgift för tillsyn	fast och	lag	6 § lagen	6 §	myndighet
		och	tid		(1996:18) om	förordningen
		annan kontroll			vissa säkerhets-	(1996:53) om
					och miljökrav på	vissa
					fritidsbåtar	säkerhets- och
						miljökrav på
						fritidsbåtar

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
364	Sjöfartsverket	Avgifter om		lag	5 § lagen	förordning				I förordningen
		lastning och			(2003:367) om	(2003:439)				(2003:439)
		lossning av			lastning och	om lastning				anges
		bulkfartyg			lossning av	och lossning				Sjöfartsverket
					bulkfartyg	av bulkfartyg				som
										tillsynsmyndi
										ghet. Möjligen
										omfattar 3 §
										andra stycket
										ett
										bemyndigande
										att meddela
										föreskrifter
										om avgift för
										tillsyn.
365	Sjöfartsverket	Avgifter till staten		lag	7 kap. 4 §	6 kap. 3 §				Något direkt
		för utfärdande av			fartygssäkerhetsla	förordningen				bemyndigande
		behörighetsbevis			gen (2003:364)	(1998:965)				för att ta ut
		och för andra beslut				om behörighet				avgift finns
		som avser rätt att				för				inte i
		föra fartyg eller				sjöpersonal				förordningen.
		tjänstgöra på fartyg.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
366	Sjöfartsverket	Avgift för		lag	5 och 21 §§ lagen	9 §	myndighet
		sjöfartsskydd			(2004:487) om	förordningen
					sjöfartsskydd	(2004:283)
						om
						sjöfartsskydd
367	Skogs-	Avgift för	grundavgif	lag	37 § skogsvårds-	36 §§	myndighet	disponeras
	styrelsen	förhandsbeslut,	t + avgift		lagen (1979:429)	skogsvårds-	en
		kontroll och tillsyn	för tillsyn			förordningen		regleringsbrev
			och			(1993:1096)
			kontroll
368	Skogs-	Avgift för prövning	fast	lag	37 § skogsvårds-	36-37 §§	regering	disponeras		Avgift enligt
	styrelsen	av ansökan			lagen (1979:429)	skogsvårds-				avgiftsförordn
						förordningen		regleringsbrev		ingen
						(1993:1096)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
369	Skogs-	Avgift för		lag	37 §	23 §	myndighet
	styrelsen	upprättande av			skogsvårdslagen	skogsvårdsför
		fördjupade			(1979:429)	ordningen
		verksamhetsplaner				(1993:1096)
370	Skogs-	Avgift för		lag	37 §	33 §	myndighet			Myndigheten
	styrelsen	miljöanalys			skogsvårdslagen	skogsvårdsför				får besluta att
					(1979:429)	ordningen				användare av
						(1993:1096)				ny metod eller
										nytt material
										skall betala
										avgift som
										täcker
										kostnader för
										miljöanalys.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
371	Sveriges	Avgift för	en del	lag	14 kap 1-2 §§	mineralför-	regeringen	inkomsttitel		I mineral-
	geologiska	bergstaten	baseras på		minerallag	ordningen				förordningen
	undersök-		bl.a.		(1991:45)	(1992:285)		regleringsbrev		anges de
	ningar		under-							avgifter som
			söknings-							ska tas ut. det
			områdets							finns dock ett
			storlek							stort antal
			och arten							avgifter som
			av mineral							anges i flera
										paragrafer i
										förordningen.
372	Sveriges	Avgift för tillstånd		lag	4 b § och 16 §	5 §	myndighet			Regeringen
	geologiska				lagen (1966:314)	kontinentalsoc				får enligt 16 §
	undersök-				om	kelförordning				lagen meddela
	ningar				kontinentalsockel	en (1966:315)				tillämpningsfö
					n (tillstånd får					reskrifter
					förenas med
					avgiftsvillkor.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
373	Vägverket	Avgift för	fast/	lag	5 kap. 8 §	2 kap. 1 §	regeringen	disponeras		Hänvisning i
		auktorisation av	tid		fordonslagen	förordningen				11 kap. 18 §
		fordonstillverkare,			(2002:574)	(2001:652)				fordonsförord
		typgodkännande				om avgifter		regleringsbrev		ningen
		m.m.				inom				(2002:925) till
						vägtrafik-				förordningen
						området				(2001:652)
										om avgifter
										inom
										vägtrafik-
										området

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
374	Vägverket	Avgift för prövning	fast	förordning		2 kap. 3 §	regeringen	disponeras		Bemyndigan-
		av ansökan om				förordningen				det att
		saluvagnsdispens				(2001:652)		regleringsbrev		meddela
		enl. 19 § lagen				om avgifter				föreskrifter
		(2001:558) om				inom				om avgifter i
		vägtrafikregister				vägtrafik-				38 § lagen om
						området				vägtrafik-
										register gäller
										”registrering”
										enligt lagen.
										Hänvisning i 1
										kap. 1 §
										förordningen
										(2001:650)
										om vägtrafik-
										register till
										förordningen
										(2001:652)
										om avgifter
										inom
										vägtrafik-
										området

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
375	Vägverket	Avgift för prövning	fast	förordning		2 kap. 5 §	regeringen	disponeras		Som ovan
		av ansökan om				förordningen
		undantag enl. 20				(2001:652)		regleringsbrev
		kap. 2 och 4 §§				om avgifter
		förordningen				inom
		(2001:650) om				vägtrafik-
		vägtrafikregister				området
376	Vägverket	Registerhållnings-	fast	lag	38 § lagen	2. kap. 6 §	regeringe	disponeras		Hänvisning i 1
		avgift			(2001:558) om	förordningen				kap. 1 §
					vägtrafikregister	(2001:652)		regleringsbrev		förordningen
						om avgifter				(2001:650)
						inom				om vägtrafik-
						vägtrafik-				register till
						området				förordningen
										(2001:652)
										om avgifter
										inom
										vägtrafik-
										området

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
377	Vägverket	Avgift för tillfällig	fast	lag	38 § lagen	2 kap. 2 §	regeringen	disponeras		Hänvisning i 1
		registrering			(2001:558) om	förordningen				kap. 1 §
					vägtrafikregister	(2001:652)		regleringsbrev		förordningen
						om avgifter				(2001:650)
						inom				om vägtrafik-
						vägtrafik-				register till
						området				förordningen
										(2001:652)
										om avgifter
										inom
										vägtrafik-
										området
378	Vägverket	Skyltavgift	fast	förordning		2 kap. 8 §	regeringen	disponeras
						förordningen
						(2001:652)		regleringsbrev
						om avgifter
						inom
						vägtrafik-
						området

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
379	Vägverket	Avgift för	fast	förordning		3 kap. 2 §	regeringen	disponeras		Varken lagen
		trafikskola m.m.				förordningen				(1998:493)
						(2001:652)		regleringsbrev		om
						om avgifter				trafikskolor
						inom				eller
						vägtrafik-				förordningen
						området				(1998:978)
										om
										trafikskolor
										säger något
										om avgifter

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
380	Vägverket	Avgift för körkort	fast	förordning		3 kap.	regeringen	disponeras		Körkortslagen
		och förarbevis m.m.				förordningen				(1998:499)
						(2001:652)		regleringsbrev		nämner inget
						om avgifter				om avgifter. 8
						inom				kap. 13 §
						vägtrafik-				körkorts-
						området				förordningen
										(1998:980)
										hänvisar till
										förordningen
										(2001:652)
										om avgifter
										inom
										vägtrafik-
										området
										Avgifterna tas
										in av
										Vägverket
										som till
										respektive
										länsstyrelse
										utbetalar
										medel för den
										del av

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										handläggninge
										n som
										länsstyrelsern
										a utför.
381	Vägverket	Avgift för	fast	lag	8 kap. 2 §	2 kap.	regeringen	disponeras		Bemyndigan-
		auktorisation av			yrkestrafiklagen	förordningen				det i yrkes-
		yrkesförare m.m.			(1998:490)	(2001:652)		regleringsbrev		trafiklagen
						om avgifter				gäller före-
						inom				skrifter om
						vägtrafik-				avgifter för
						området				kontroll enligt
										lagen. När det
										gäller
										bestämmelser
										om avgifter
										för prövning
										av ansökan
										hänvisar 11
										kap. 7 §
										yrkestrafikför-
										ordningen
										(1998:779) till
										förordningen
										om avgifter

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										inom
										vägtrafik-
										området
382	Vägverket	Avgift för prövning	fast	förordning		1 kap. 4 §	regeringen	inkomsttitel		För
		av ansökan om				förordning				bestämmelser
		transportdispens				(2001:652)		2511		om avgifter
		(trafikförordningen)				om avgifter				hänvisas i 13
						inom				kap. 10 §
						vägtrafik-				trafikförordni
						området				ngen
										(1998:1276)
										till förord-
										ningen om
										avgifter inom
										vägtrafik-
										området
383	Vägverket	Avgift för prövning	fast	förordning		1 kap. 4 §	regeringen	disponeras		Som ovan
		av andra				förordning
		ansökningar enligt				(2001:652)		regleringsbrev
		trafikförordningen				om avgifter
		(1998:1276)				inom väg-
						trafikområdet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
384	Vägverket	Kontrollavgift:	fast	lag	22 § lagen	10 § för-	regeringen	inkomsttitel
		motorfordons			(2001:1080) om	ordningen
		avgasrening och			motorfordons	(2001:1085)		2534
		motorbränslen			avgasrening	om motor-
						fordons
						avgasrening
385	Vägverket	Avgift för EG-		lag	12 § lagen	9 §	myndighet
		typgodkännande			(1998:1707) om	förordningen
		och ansökan om			åtgärder mot	(1998:1709)
		undantag			buller och avgaser	om avgaskrav
					från mobila	för vissa
					maskiner	förbränningsm
						otordrivna
						mobila
						maskiner

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
386	Vägverket	Avgift för		lag	17 § lagen	11 §	myndig-
		utbildning av			(2004:1167) om	förordningen	heten
		vägtransportledare			vägtransport-	(2004:1169)
					ledare	om
						vägtransport-
						ledare

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Socialdepartementet

387	Läkemedels-	Ansökningsavgifter	lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	för		lagen (1992:859)	(1993:595)
		humanläkemedel			om avgifter
					för den
					statliga
					kontrollen av
					läkemedel
388	Läkemedels-	Tillkommande	lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	avgifter för ett		lagen (1992:859)	(1993:595)
		befintligt nationellt			om avgifter
		godkänt			för den
		humanläkemedel			statliga
					kontrollen av
					läkemedel

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
389	Läkemedels-	Årsavgifter för		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	humanläkemedel			lagen (1992:859)	(1993:595)
						om avgifter
						för den
						statliga
						kontrollen av
						läkemedel
390	Läkemedels-	Ansökningsavgifter		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	för			lagen (1992:859)	(1993:595)
		veterinärläkemedel				om avgifter
						för den
						statliga
						kontrollen av
						läkemedel
391	Läkemedels-	Tillkommande		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	avgifter för ett			lagen (1992:859)	(1993:595)
		befintligt nationellt				om avgifter
		godkänt				för den stat-
		veterinärläkemedel				liga kontroll-
						en av läke-
						medel

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
392	Läkemedels-	Årsavgifter för		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	veterinärläkemedel			lagen (1992:859)	(1993:595)
						om avgifter
						för den
						statliga
						kontrollen av
						läkemedel
393	Läkemedels-	Övriga årsavgifter		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	för human- och			lagen (1992:859)	(1993:595)
		veterinär-läkemedel				om avgifter
						för den
						statliga
						kontrollen av
						läkemedel

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
394	Läkemedels-	Övriga		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	ansökningsavgifter			lagen (1992:859)	(1993:595)
		för human- och				om avgifter
		veterinärläkemedel				för den
						statliga
						kontrollen av
						läkemedel
395	Läkemedels-	Avgift för		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	läkemedelsnära			lagen (1992:859	(1993:595)
		produkter.				om avgifter
		Ansökningsavgifter				för den
		för naturläkemedel				statliga
						kontrollen av
						läkemedel
396	Läkemedels-	Ansökningsavgifter		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	för vissa utvärtes			lagen (1992:859)	(1993:595)
		medel				om avgifter
						för den
						statliga
						kontrollen av
						läkemedel

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
397	Läkemedels-	Övriga		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	ansökningsavgifter			lagen (1992:859)	(1993:595)
		för naturläkemedel				om avgifter
		och vissa utvärtes				för den
		medel				statliga
						kontrollen av
						läkemedel
398	Läkemedels-	Årsavgift för		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	naturläkemedel			lagen (1992:859)	(1993:595)
						om avgifter
						för den
						statliga
						kontrollen av
						läkemedel
399	Läkemedels-	Årsavgift för vissa		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	utvärtes medel			lagen (1992:859)	(1993:595)
						om avgifter
						för den
						statliga
						kontrollen av
						läkemedel

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
400	Läkemedels-	Ansökningsavgifter		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	för homeopatiska			lagen (1992:859)	(1993:595)
		produkter				om avgifter
						för den
						statliga
						kontrollen av
						läkemedel
401	Läkemedels-	Årsavgifter för		lag	25 § läkemedels-	förordningen	regeringen	disponeras	X
	verket	homeopatiska			lagen (1992:859)	(1993:595)
		produkter				om avgifter
						för den
						statliga
						kontrollen av
						läkemedel
402	Läkemedels-	Avgift för narkotika	fast	lag	11a § lagen	12 § förord-	regeringen	disponeras
	verket				(1992:860) om	ningen
					kontroll av	(1992:1554)
					narkotika	om kontroll av
						narkotika

Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
		konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp		uktion			regeringen	avgift-
-nr						ens stor-
						lek
403 Läkemedels-	Kemikalier för	fast	lag	11 a § lagen	12 § förord-	regeringen	disponeras
verket	narkotika			(1992:860) om	ningen
				kontroll av	(1992:1554)
				narkotika	om kontroll av
					narkotika

404 Läkemedels-	Avgift för	lag	27 kap. 1 §	12 § förord-	myndig-	disponeras
verket	kosmetika och		miljöbalken	ningen	heten
	hygienprodukter		(1998:808)	(1993:1283)
				om kosmet-
				iska och

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-		Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från		om
Löp			uktion			regeringen		avgift-
-nr								ens stor-
								lek
						hygieniska
						produkter /	6
						kap. 5 §
						förordningen
						(1998:940)
						om avgifter
						för prövning
						och tillsyn
						enligt miljö-
						balken
405	Läkemedels-	Avgift för teknisk	storlek	lag	8 a § (1961:181)	3 § förord-		myndig-	disponeras
	verket	sprit och			om försälj-ning av	ningen		heten
		alkoholhaltiga			teknisk sprit m.m.	(1990:561)
		produkter				med vissa
						bemyndigan-
						den för läke-
						medelsverket
						att meddela
						föreskrifter

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
406	Läkemedels-	Avgift för sprutor	fast	lag	4 a § förordning	4 § kungörelse	regeringen	dispo		Lagen är
	verket	och kanyler			(1968:70) med	(1968:71)		neras		inskriven i
					vissa	angående				förordningen
					bestämmelser om	tillämpningen
					injektions-sprutor	av förord-
					och kanyler	ningen den 8
						mars 1968 (nr
						70) med vissa
						bestäm-melser
						om injektions-
						sprutor och
						kanyler
407	Läkemedels-	Avgift för	fast	lag	15 § lagen	12-13 §§	regeringen	disponeras
	verket	medicintekniska			(1993:584) om	förordningen
		produkter			medicin-tekniska	(1993:876)
					produkter	om medicin-
						tekniska
						produkter

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
408	Läkemedels-	Avgift för handel	fast	lag	10 § lagen	3 § förord-	regeringen	disponeras
	verket	med läkemedel			(1996:1152) om	ning
		m.m.			handel med	(1996:1290)
					läkemedel m.m	om handel
						med läke-
						medel m.m.
409	Social-	Ansökningsavgift	fast			9 kap.1 §	regeringen	inkomsttitel		Det hänvisas
	styrelsen	för legitimation				förordningen				till lagen
						(1998:1513				(1998:531)
						om yrkes-				om yrkes-
						verksamhet på				verksamhet på
						hälso- och				hälso- och
						sjukvårdens				sjukvårdens
						område				område, men
										något om
										avgifter kan
										inte hittas.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
410	Social-	Ansöknings- och	fast	lag	23 § lagen	9 §	regering	inkomsttitel		Socialstyrelse
	styrelsen och	årsavgift			(2006:496) om	förordningen		2552		n ansvarar för
	Läkemedels-				blodsäkerhet	(2006:497)				blod som ska
	verket					om				användas vid
						blodsäkerhet				transfusion
										och
										Läkemedelsve
										rket för blod
										som ska
										användas vid
										läkemedelstill
										verning.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
411	Statens	Avgift för prövning		lag	7 kap. 4 §	10-16 §§	regeringen	inkomsttitel
	folkhälso-	och tillsyn enligt			alkohollag	alkoholför-
	institut	alkohollagen			(1994:1738)	ordningen
						(1994:2046)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Utbildnings- och kulturdepartementet

412	Generell		Avgift för	fast	7 kap 21 §	regeringen	disponeras av	X	Eventuellt
	avgift för		högskoleprovet		högskoleför-		respektive		finna en
	universitet	&			ordningen		myndighet		budgetproposi
	högskolor				(1993:100)		inkl Hög-		tion där
							skoleverket		riksdagen har
									tagit ställning
									till avgiften
									Andra
									urvalskriterier
									för inträde till
									högskolan
									finns, t ex
									betyg.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
413	Generell	Avgift för	fast	lag	39 § lag	10 § förord-	regeringen	inkomsttitel		Avgiftsbelopp
	avgift för	etikprövning av			(2003:460) om	ningen				en i bilaga 2
	regionala	forskning som avser			etikprövning av	(2003:615)		2559		till
	etikprövnings-	människor och			forskning som	om etikpröv-				förordningen
	nämnder	omfattas av lagen			avser	ning av				(2003:615)
					människor	forskning som
						avser
						människor
414	Generell	Avgift för	fast	förordning	-	förordningen	regeringen	inkomsttitel		Avgiftsbelopp
	avgift för	etikprövning av				(2003:616)				en i bilaga 2
	regionala	forskning som avser				med instruk-		2559		till
	etikprövnings-	människor och som				tion för reg-				förordningen
	nämnder	inte omfattas av				ionala etik-				(2003:615)
		lagen 2003:460				prövnings-
		(rådgivande				nämnder
		yttrande)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
415	Centrala	Uppläggningsavgift	fast	lag	6 kap. 4 §	6 kap. 4-6 §	regeringen	disponeras	X	Lån och annan
	studiestöds-	för lån, expeditions-			studiestöds-lag	studiestöds-				finansiering
	nämnden	avgift vid debitering			(1999:1395)	förordning		regleringsbrev		kan erhållas
	(CSN)	av årsbelopp &				(2000:655)				från andra än
		påminnelseavgift,								CSN
		expeditionsavgift
		vid återkrav av								Påminnelseav
		studiestöd								giften har bl.a.
										ifrågasatts i
										Rätt avgifter?
										RiR 2004:17
416	Centrala	Avgift för	fast	förordning		14 & 22 §§	regeringen	disponeras	X	Aviserings-
	studiestöds-	hemutrustningslån				förordning				avgifter inom
	nämnden	till flyktingar				(1990: 1361)				verksamheten
	(CSN)					om lån till				för hem-
						hemutrust-				utrustningslån
						ning för				beslutas dock
						flyktingar				av CSN enligt
										22 §
										förordningen
										och
										regleringsbrev
										et

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
417	Centrala	Expeditionsavgift	fast	lag	6 kap 4 §	15 §	regeringen			Expeditionsav
	studiestöds-	vid krav på			studiestödslag	förordningen				gift vid
	nämnden	återbetalning av			(1999:1395)	(1995:667)				återkrav
	(CSN)	bidrag.				om bidrag till
						vissa
						funktionshindr
						ade elever i
						gymnasieskol
						an
						samt 6 kap 6 §
						studiestödsför
						ordningen
						(2000:655)
418	Centrala	Expeditionsavgift	fast	lag	6 kap 4 §	22 §	regeringen
	studiestöds-	vid krav på			studiestödslag	förordningen
	nämnden	återbetalning av			(1999:1395)	(1997:1158)
	(CSN)	bidrag.				om statsbidrag
						för
						teckenspråksu
						tbildning för
						vissa föräldrar
						samt 6 kap 6 §
						studiestödsför
						ordningen
						(2000:655)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
419	Centrala	Expeditionsavgift			6 kap 4 §	23 §
	Studiestöds-	vid krav på			studiestödslagen	förordningen
	nämnden	återbetalning av			(1999:1395)	(S 2002:744)SSS
	(CSN)	rekryterings bidrag				om
		till				rekryteringsbi
		vuxenstuderande.				drag till
						vuxenstuderan
						de
						samt 6 kap 6 §
						studiestödsför
						ordningen
						(2000:655)
420	Högskole-	Avgift för								Se generell
	verket	högskoleprovet								avgift för
										universitet &
										högskolor

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
421	Högskole-	Ansökningsavgift		lag	2 kap 4 c§	6 §	regeringen			Riksdagens
	verket	för behörighetsbevis			skollagen	förordningen				bemyndigande
		för lärare med			(1985:1100)	(1999:1421)				talar inte
		utländsk utbildning				om				uttryckligen
						behörighetsbe				om avgifter
						vis för lärare				utan
						med utländsk				bemyndigar
						utbildning				regeringen att
										”meddela
										närmare
										föreskrifter
										om villkoren”.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
422	Karolinska	Avgift för		reglerings-		Särskilt	myndighet	inkomsttitel	X	Patientavgifter
	institutet	tandvårdscentral		brev /		regerings-	en			i tand-
				särskilt		beslut och		2542		läkarutbild-
				beslut		reglerings-				ningen
						brevet				redovisas mot
										inkomsttitel
										enligt
										reglerings-
										brevet / Se
										även
										regeringsbeslu
										t 1979-06-14
										(dnr
										1634/1979
										som gäller
										namngivna
										lärosäten

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
423	Karolinska	Avgifter för				a 17 §	a rege-		X	Uppgiften har
	institutet	a avskrift allmän				b 4 §	ringen			rapporterats
		handling				avgiftsförord-				till Avgifter
		b översättning av				ningen	b myndig-			2005 och
		examensbevis				(1992:191)	heten			avser
										avskrifter och
										översättningar
										av examens-
										bevis.
										Avgiften (b)
										antas vara
										uttagen med
										stöd av 4 §
										avgifts-
										förordningen.
										Översättninga
										r kan i princip
										göras även av
										andra.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
424	Malmö	Patientavgifter		reglerings-		regleringsbrev	myndighet	inkomsttitel	X	Patientavgifter
	högskola			brev			en			i tand-
								2542		läkarutbild-
										ningen ska
										redovisas mot
										inkomsttitel
										enligt
										reglerings-
										brevet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
425	Mitthögskolan	Förseningsavgifter					myndighet	disponeras		Avser
							en			försenings-,
										krav- och
										påminnelse-
										avgifter, t.ex.
										avgift för
										böcker som
										inlämnats för
										sent till
										biblioteket
										eller
										påminnelseav
										gift på
										kundfaktura.
										Uppgiften har
										inrapporterats
										till Avgifter
										2005. Borde
										bokförts som
										andra
										ersättningar
										enligt
										statsredovis-
										ningen.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
426	Nationellt	Ansökningsavgift		annan form	generellt	12 §	myndighet			Får ta ut
	centrum för	för utbildning som			riksdagsbe-	förordningen	en			skälig
	flexibelt	motsvarar			myndigande för	(2001:1201)				ansökningsav
	lärande	gymnasial			vissa ansöknings-	med				gift när det
		vuxenutbildning			och exped-	instruktion för				gäller
		och			itionsavgifter	Nationellt				utbildning
		påbyggnadsutbildni			(prop.	centrum för				som motsvarar
		ng inom komvux			1989/90:138	flexibelt				gymnasial
					FiU38, rskr 289)	lärande				vuxenutbildni
										ng och
										påbyggnadsut
										bildning inom
										KomVux

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
427	Radio- och	Ansökan om	fast	lag	3 kap 28 § lagen	förordningen	regeringen	disponeras		Källa:
	TV-verket	utgivningsbevis för			(1991:1559)med	(2002:916)				reglerings-
		verksamhet enligt 1			före-skrifter på	om avgifter i				brevet
		kap. 9 § andra			tryckfrihets-	vissa
		stycket			förord-ningens	yttrandefri-
		Yttrandefrihets-			och yttrandefri-	hetsärenden
		grundlagen m.m.			hetsgrund-lagens
					områden
428	Radio- och	Koncessionsavgift		lag	1 § mfl lagen		riksdagen	inkomsttitel		Baseras på
	TV-verket	för TV och			(1992:72) om					TV4 AB:s
		lokalradio			koncessions-			9457		reklamintäkter
					avgift på tele-			9458
					visionens och
					radions område
429	Radio- och	Särskild avgift,		lag	6 § radio- och			inkomsttitel		Budgeteras
	TV-verket	utdöms av			TV-lagen					som
		förvaltningsdomstol			(1996:844)			2712		offentligrätts-
		efter att								lig avgift i
		programföretag								reglerings-
		fällts av								brevet 2006
		Gransknings-								(böter)
		nämnden för radio
		och TV.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
430	Riksarkivet	Avgift för yttrande	fast	förordning		4 § förordning	regeringen	disponeras
		över ansökningar				(1976:100)
		om tillstånd för att				om vissa
		använda svensk				officiella
		officiell beteckning				beteckningar
		(heraldisk
		verksamhet)
431	Sameskol-	Avgift för	fast	lag	8 kap. 7 §	förordning om	regeringen	inkomsttitel		Redovisade
	styrelsen	skolverksamhet,			skollagen	ersättning för				som
		ersättning från			(1985:1100)	elever i		2811		offentligrätts-
		hemkomun för				sameskolan				liga avgifter i
		elevs undervisning i				(U95/1928/				reglerings-
		sameskolan				Gru, kungörs i				brevet
						SKOLFS
						1995:50)				Regeringens
										förordning
										publiceras i
										myndighets-
										föreskrifter
										(Skolverket)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
432	Statens	Avgifter för		lag	9 § lagen		riksdagen	inkomsttitel		Fast + rörlig
	biografbyrå	granskning av			(1990:886) om					avgift
		filmer och			gransk-ning och			2522
		videogram			kontroll av filmer
					och videogram
433	Statens	Avgift för statliga		förordning		5 § förordning	regeringen	disponeras	X	Det kan finnas
	kulturråd	utställningsgarantier				(1998:200)				alternativa
		(täcker kostnaderna				om statliga				försäkringslik
		för skada eller				utställnings-				nande
		förlust av föremål)				garantier				lösningar?

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Utrikesdepartementet

434	Inspektionen	Avgift för	storlek	lag	22 § lagen		regeringen	inkomsttitel	Inspektionen
	för strategiska	myndighetens			(1992:1300) om		/ myndig-		bestämmer
	produkter	verksamhet med			krigsmateriel		heten	2527	avgiften efter
		kontroll m.m. av							ett för
		krigsmateriel och			12 § lag				samtliga
		produkter med			(2000:1064) om	29 §			avgifts-
		dubbla			kontroll av	förordning			skyldiga lika
		användnings-			produkter med	(1992:1303)			förhållande
		områden			dubbla	om krigs-			till det
					användnings-	materiel			fakturerade
					områden och av	bemyndigar			värdet enligt
					tekniskt bistånd	uttag av vissa			lagen om
						”marginella			krigsmateriel.
						avgifter”
									Avgifterna
									regleras för
									närvarande
									huvudsakligen
									i lagen (inte i
									förordningen).

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
435	Migrations-	a Transportörsavgift	fast	a lag	a 19 kap. 5-7 §§,	b 8 kap. 4 §	a myndig-	a inkomsttitel		Avgiftsbelagd
	verket	b Främlingspass			5-5 a §§	utlännings-	heten			verksamhet
		och viseringar			utlännings-lagen	förordning	enligt lag-	2714		anges i
		c Arbets- och			(2005:716)	(2006:97)	grunder			myndighetens
		uppehållstillstånd						b-e		instruktion
		d Prövning av			d prop.	c 8 kap. 5 §	b-e	inkomsttitel		(2004:94) 16
		ansökan om		d annan	2005/06:77, bet.	utlännings-	regeringen			§
		ställning som		form än lag	2005/06: SfU9,	förordning		2211
		varaktigt bosatt			rskr. 2005/06:191	(2006:97)				Se även
		e								förordning
		Medborgarskapsäre				d 8 kap. 5 §				(1997:691)
		nden				utlännings-				om avgifter
						förordning				vid
						(2006:97)				utlandsmyndi
										g-heterna
						e 11 § med-
						borgarskaps-				Transportörsa
						förordningen				vgiften (a) är
						(2001:218)				en
										sanktionslikna
										nde avgift
										Bemyndigand
										e från
										riksdagen för

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										b,c och e
										eventuellt
										enligt
										generellt
										bemyndigande
										(rskr 289)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
436	Styrelsen för	Avgift för legal			Prop	8 §	myndig-	disponeras
	ackreditering	mätteknik och			1993/94:161, s	förordningen	heten
	och teknisk	ädelmetall			32.	(1993:1066)
	kontroll				Bet.1993/94:NU2	om
					1, rskr	måttenheter,
					1993/94:328	mätningar och
						mätdon.
					10 § lagen	Avgifter för
					(1999:779) om	ädelmetall-
					handel med	kontroll som
					ädelmetallarbeten	tas ut med
						stöd av och
						5 § för-
						ordningen
						(1999:780)
						om handel
						med ädel-
						metallarbeten

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
437	Styrelsen för	Avgift för		annan form	3 § lagen	3 §	myndighet			Avgifter enligt
	ackreditering	registrering,		än lag	(1994:1596) om	förordningen				artikel 16
	och teknisk	ackreditering och			frivillig	(2002:956)				EG:s
	kontroll	tillsyn			miljöledning och	om frivillig				förordning nr
					miljörevision	miljöledning				761/2001.
						och
						miljörevision
438	Styrelsen för	Avgifter för		lag	11 § lagen	7 §	myndighet
	ackreditering	användning av			(1999:779) om	förordningen
	och teknisk	identitetsstämpel			handel med	(1975:49) om
	kontroll				ädelmetallarbeten	gemensam
						kontrollstämp
						el m.m. för
						arbeten av
						guld, silver
						och platina
439	Styrelsen för	Tillsynsavgifter för	fast och	lag	4 kap. 9 §	11 kap. 18 §	myndighet
	ackreditering	styrelsens kontroll	rörlig		fordonslagen	fordonsförord
	och teknisk	av besiktningsorgan			(2002:574)	ningen
	kontroll					(2002:925)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
440	Styrelsen för	Avgift för		lag	20 § lagen	15 §	myndighet
	ackreditering	ackreditering och			(1992:1119) om	förordningen
	och teknisk	tillsyn			teknisk kontroll	(2005:894)
	kontroll					om teknisk
						kontroll
441	Styrelsen för	a					a reger-	a inkomst-titel		Oklart om var
	internationellt	Expeditionsavgifter					ingen	2511		eventuella
	utvecklings-	b Importgarantier					b myn-	b disponeras		bemyndigande
	arbete	c Statliga garantier					digheten	c inkomsttitel		finns
							c reger-	2535
							imgen
442	Utlands-	Ansökan	fast		generellt	5 a §	regeringen			Ansökningsav
	myndighet	äktenskapscertifikat			riksdagsbe-	kungörelsen				gift för intyg
					myndigande för	(1969:123)				om att en
					vissa ansöknings-	om				svensk
					och exped-	äktenskapscert				medborgare
					itionsavgifter	ifikat				enligt svensk
					(prop.					lag har rätt att
					1989/90:138					ingå
					FiU38, rskr 289)					äktenskap.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
443	Utlands-	Expeditionsavgift	fast	annan form	generellt	4 §	regering	inkomsttitel		Expeditionsav
	myndigheter	för provisorisk		än lag	riksdagbe-	förordningen				gift för
		resehandling			myndigande	(1997:698)				provisorisk
					för vissa	om				resehandling
					ansöknings-	Europeiska				till EU-
					och expedi-	unionens				medborgare
					tionsavgifter	provisoriska				får tas ut med
					(prop.	resehandling				avgift enligt
					1989/90:138)					förordningen
					FiU38, rskr					(1997:691)
					289)					om
										expeditionsav
										gifter vid
										utlandsmyndi
										gheterna
										Redovisas mot
										inkomsttitel
										med undantag
										för
										honorärkonsul
										ärer enligt 10
										§ förordning

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Avgifter som inte hänförs till särskilt departement

Generella avgifter, avgifter i Regeringskansliet och myndigheter under riksdagen

444	Generell	Avgift för kopia	fast	lag	2 kap 13 §	15 § avgifts-	regeringen	disponeras av
	avgift för	eller avskrift av			tryckfrihets-	förordningen		respektive
	samtliga	allmän handling			förordningen	(1992:191)		myndighet
	myndigheter	m.m. samt bevis			(1949:105)
		och registerutdrag
445	Riks-	Avgift för årlig		lag	14 § lag		riksdagen	inkomsttitel	Tidtaxa finns
	revisionen	revision samt			(2002:1022) om				angiven i
		revision i de fall			revision av statlig			2558	15 § lag
		som avses i 9 kap.			verksamhet m.m.				(2002:1022)
		8 § tredje stycket							om revision
		aktiebolagslagen							av statlig
		(2005:551) och 4							verksamhet
		kap. 1 § fjärde							m.m.
		stycket							dessutom
		stiftelselagen							tillägg för
		(1994:1220)							direkta
									kostnader t.ex.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										resor och
										konsulter
446	Riks-	Kopia och avskrift			19 § lagen					Avgift för
	revisionen,	av allmän handling			(2006:999) med					kopior och
	Riksdagens				ekonomiadministr					avskrifter av
	ombudsmän				ativa					allmänna
	och Riksdags-				bestämmelser					handlingar
	förvaltningen				m.m. för
					riksdagsförvaltnin
					gen, Riksdagens
					ombudsmän och
					Riksrevisionen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
447	Riksdagens	Expeditionsavgift		lag	27 § lagen
	ombudsmän	tas ut under vissa			(1986:765) med
		omständigheter med			instruktion för
		belopp som bestäms			Riksdagens
		med ledning av vad			ombudsmän
		som gäller för
		statliga
		myndigheter.
448	Jordbruks-	Avgift för kontroll		lag	7 § lagen	13 §	myndighet			Tillsyn och
	verket och	av efterlevnad av			(1994:1708) om	förordningen	en			kartor som
	Skogs-	erhållet strukturstöd			EG:s förordningar	(2000:577)				tillhandahålls i
	styrelsen	och stöd till			om strukturstöd	om stöd för				ärenden om
		utveckling av			och om stöd till	miljö- och				stöd enligt
		landsbygden			utveckling av	landsbygdsutv				EG:s
					landsbygden	ecklingsåtgärd				förordningar
						er				om
										strukturstöd
										och om stöd
										till utveckling
										av
										landsbygden.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
449	Läkemedels-	Avgift för prövning				4 §	myndighet			Det bör finnas
	verket och	och tillsyn				förordningen				något
	Styrelsen för					(1991:93) om				ställningstaga
	ackreditering					införande av				nde av
	och teknisk					OECD:s				riksdagen
	kontroll					principer om				angående
						god				OECD.
						laboratoriesed				21999A1009(
										01)
										Avtal om
										ömsesidigt
										erkännande av
										OECD:s
										principer om
										god
										laboratoriesed
										Enligt
										regleringsbrev
										et, Swedac,
										bestäms
										avgifternas
										storlek av
										regeringen
										förutom vad
										gäller

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										avgifterna för
										kontroll av
										kosmetiska
										och
										hygieniska
										produkter
										samt teknisk
										sprit vilka
										Läkemedelsve
										rket får
										besluta om.
										(regleringsbre
										vet)
450	Val-	Avgift för utdrag ur	fast		14 och 24 §§	2 §	regeringen
	myndigheten,	databaser vid val			lagen (2001:183)	förordningen
	Sametinget	och folkomröstning			om behandling av	(2002:62) om
	eller				personuppgifter i	utdrag ur
	länsstyrelsen				verksamhet med	databaser vid
					val och	val och
					folkomröstningar	folkomröst-
						ning

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
451	Regerings-	Avgift för att	fast	förordning		förordningen	regeringen
	kansliet	utfärda intyg om att				(1999:154)
	(Utrikes-	tjänsteman har				om rätt för
	departe-	utfärdat handling				Regeringskans
	mentet)	och att han har haft				liet
		rätt att göra det				(Utrikesdepart
						ementet) att
						verkställa
						legaliseringar

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
452	Regerings-	Ansökningsavgifter	fast	förordning		förordning	regeringen	disponeras		I reglerings-
	kansliet	(pass, viseringar				(1997:691)		delvis		brevet anges
		etc.)				om avgifter				att Regerings-
						vid utlands-		inkomsttitel		kansliet får
						myndig-				disponera
						heterna (i		2511		högst 25 mnkr
						bilaga)				av de
										offentligrätts-
										liga avgifterna
										för pass,
										viseringar
										m.m. som
										normalt
										redovisas på
										statsbudgetens
										inkomstsida
										under
										inkomsttitel.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Avgift som inte kan hänföras till särskild myndighet

453	Avgift för	Lag	15 kap. 7 a §
	dryckesförpackning		miljöbalken
	ar av plast eller		1998:808
	metall

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
454		Clearing- och		lag	8 och 9 §§		reger-			Det finns inga
		prisutjämnings-			ransoneringslagen		ingen			uppgifter om
		avgifter vid krig			(1978:268)
										vilken/vilka
		eller krigsfara
										myndighet
										som tar ut
										avgifterna.
										Enligt 11 §
										ransoneringsla
										gen
										bestämmer
										riksdagen hur
										överskott som
										uppstått vid
										clearing skall
										användas.
										Erlagda
										prisutjämning
										savgifter skall
										överföras till
										en fond.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										Fondens
										medel skall
										enligt
										regeringens
										närmare
										bestämmande
										tillföras
										näringsgren
										som har
										berörts av
										föreskrift om
										prisutjämning
										savgift.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
			7.2 Statligt reglerade avgifter
455	Länsstyrelser	Ersättning till		förordning		4 § kungörelse	regeringen			Ersättningen
		förrättningsman för				(1964:680)				disponeras av
		upptagande av				med närmare	kungörelse			enskild (ej
		protest				föreskrifter	och			statlig
		(växel- eller				om särskild	avgifts-			myndighet)
		checkprotest)				förrättningsma	förord-
						n för upp-	ningen
						tagande av
						protest
456	Länsstyrelser	Ersättning till		förordning		12 §	regeringen			Ersättningen
		notarius publicus				förordning				disponeras av
						(1982:327)	förord-			enskild (ej
						om notarius	ningen			statlig
						publicus				myndighet)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
457	Social-	Råttsaneringsbevis		lag	16-17 §§	6-7 §§	Social-			Avgift tas av
	styrelsen				karantänslag	karantäns-	styrelsen			kommunala
					(1989:290)	förordning				miljö- och
						(1989:302)				hälsoskydds-
										nämnder ut av
										rederier
458	Sjöfartsverket	Lastbilstrafik till		lag	lag (2000:1377)	förordning	myndighet	disponerar		SJÖFS
		och från Gotland			om bemynd-	(1979:1036)				1996:15
					igande om	om högsta pris		27 a §
					utjämning av	för vissa		instrukt-ion
					taxor för vissa	lastbils-		för sjöfarts-
					lastbils-	transporter		verket
					transporter			(1995:589)
459	Generell	Inkasso/lagsöknings	fast	lag	2 och 3 §§ lagen	förordningen	reger-	dispo-neras av		Regleringen
	avgift för	kost-nader			(1981:739) om	(1981:1057)	ingen	domsto-larna/		tillämpas på
	myndigheter				ersättning för	om ersättning		myndig-heter		enskilda,
	med avgifter				inkasso-kostnader	för inkasso-				företag och
	och för				m.m.	kostnader				myndigheter
	privaträttsliga					m.m.
	organ

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
				7.3 Avgifter i bolag
460	Aktiebolaget	Besiktning av	fast	lag	4 kap 8 §	1-7 §§	Vägverket	Bolaget	X	Aktiebolaget
	Svensk	motorfordon och			fordonslag	förordning		disponerar		Svensk
	Bilprovning	vissa andra fordon			(2002:574)	(2001:17) om	2 § förord-	intäkterna		Bilprovning
						förrättnings-	ningen			(ASB) ägs till
					Enligt	avgifter för				52% av
					5 kap 8 § p.5	vissa besikt-				svenska staten
					bemyndigas	ningsorgan på
					regeringen eller	fordons-				ASB är
					den myndighet	området				besiktnings-
					regeringen att					organ enligt
					meddela					4 kap 2 §
					ytterligare					fordonslagen
					föreskrifter om
					avgifter					Förslag på
										konkurrens-
										utsättning har
										diskuterats

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
461	Det Norske	Besiktning av		lag	4 kap 8 §	1-7 §§	Vägverket	bolaget	X	Det Norske
	Veritas	mobilkranar			fordonslag	förordning		disponerar		Veritas
	inspection AB				(2002:574)	(2001:17) om	2 § förord-	intäkterna		inspection ABT
						förrättnings-	ningen			har under år
					Enligt	avgifter för				2005 köpts avT
					5 kap 8 § p.5	vissa besikt-				Inspecta Oy,
					bemyndigas	ningsorgan på				Finland
					regeringen eller	fordons-
					den myndighet	området				BolagetT	ägdes
					regeringen att					närmast innan
					meddela					förvärvet av
					ytterligare					Det Norske
					föreskrifter om					Veritas
					avgifter					(DNV) som är
										en
										internationellTT
										koncern.T
										DNV är
										besiktnings-
										organ enligt
										lydelsen i
										4 kap 2 §
										fordonslagen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
462	SMP Svensk	Besiktning av		lag	4 kap 8 §	1-7 §§	Vägverket	bolaget		Bolaget är
	Maskin-	traktorer och			fordonslag	förordning		disponerar		dotterbolag till
	provning	motorredskap			(2002:574)	(2001:17) om	2 § förord-	intäkterna		SP Sveriges
	Aktiebolag					förrättnings-	ningen			Provnings-
					Enligt	avgifter för				och
					5 kap 8 § p.5	vissa besikt-				forskningsinst
					bemyndigas	ningsorgan på				itut AB som är
					regeringen eller	fordons-				moderbolag i
					den myndighet	området				en koncern
					regeringen att					innefattande
					meddela					bl.a. fem
					ytterligare					dotterbolag.
					föreskrifter om
					avgifter					Svenska staten
										är ägare till
										samtliga aktier
										i SP.
										SMP är
										besiktnings-
										organ enligt
										4 kap 2 §
										fordonslagen

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
		7.4 Avgifter/ersättningar för överväganden
				Avgifter till statliga fonder
463	Kärnavfalls-	Finansiera		lag	1§ m.fl. lag	förordning	regeringen	medlen		Avgifterna till
	fondens	kostnader för			(1992:1537) om	(1981:671)		förvaltas av		Kärn-
	styrelse	använt kärnbränsle			finans-iering av	om finans-		Kärnavfalls-		avfallsfonden
					framtida utgifter	iering av		fondens		redovisas som
					för använt kärn-	framtida		styrelse		”andra
					bränsle m.m.	utgifter för				ersättningar” i
						använt kärn-				t.ex.
						bränsle m.m.				Årsredovisnin
										g för staten
										(skulle
										eventuellt
										kunna
										klassificeras
										som avgift)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
464	Vägverket	Bilskrotningsavgift		lag	9 § bilskrot-	23 §	regeringen			Bilskrotningsf
					ningslagen	bilskrotnings-				onden avser
					(1975:343)	förordning	lagen			nettot av
						(1975:348)				inbetalda
										skrotningsavgi
										fter och
										utbetalda
										skrotnings-
										premier

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
465	Naturvårds-	Avgifter för		lag	2 § lagen	15-16 §		inkomsttitel		Batterifonden
	verket	kostnader för bl.a.			(1990:1332) om	förordning
		bortskaffande eller			avgifter för miljö-	(1997:645)		1644
		återvinning av			farliga batterier	om batterier
		miljöfarliga
		batterier

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
				Skade- och kompensationsavgift
466	Gränsälvs-	Skade- och	storlek	lag	lagen (1971:850)		riksdag	fond		En liknande
	kommissionen	kompensationsavgif			med anledning av					bygdeavgift.
		t			gränsälvsöverensk					Är särskild då
					ommelsen den 16					den berör två
					september 1971					länder.
					mellan Sverige
					och Finland (kap.
					3 art. 10 i
					överenskommelse
					n)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
467	Miljö-	Den som har		Bygde-	6 kap. lag	förordning	Miljö-	Betalas till		Bygdeavgift
	domstolen	tillstånd till		avgifterna	(1998:812) med		dom-	länsstyrelser		skall enligt de
						(1998:928)
	och läns-	vattenverksamhet		regleras i	särskilda		stolen/			närmare
						om bygde-
	styrelser	skall betala en årlig		hög grad i	bestämmelser om		regeringen			bestämmelser
						och
		bygdeavgift om		lagen	vatten-verksamhet		/ riks-			som meddelas
						fiskeavgifter
		verksamheten					dagen			av regeringen
		innebär bl.a. drift av								användas dels
		ett vatten-kraftverk								för att
										förebygga
										eller minska
										sådana skador
										av
										vattenverksam
										heten eller
										anläggningar
										för denna som
										inte har ersatts
										enligt 31 kap.
										miljöbalken
										och för att
										gottgöra
										sådana skador,
										dels för att
										tillgodose
										allmänna

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										ändamål för
										den bygd som
										berörs av
										vatten-
										verksamheten
										eller
										anläggningar
										för denna.
468	Miljö-	Särskild avgift		lag	5 § 6 kap. lag	förordning	myndighet			Fiskeavgiften
	domstolen,	(fiskeavgift) för			(1998:812) med		-erna			får tillämpas i
						(1998:928)
	länsstyrelsen	tillståndshavaren att			särskilda					stället för att
						om bygde-
	och	betala för främjande			bestämmelser om					meddela
						och fiske-
	Fiskeriverket	av fisket i det vatten			vatten-verksamhet					förelägganden
						avgifter
		som berörs av								som avses i 11
		vattenverksamheten								kap. 8 §
		. Avgiften kan								miljöbalken
		fastställas som en								(åtgärder till
		engångsavgift eller								skydd för
		som en årlig avgift.								fisket)

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
469	Naturvårds-	Miljöavgift på	storlek	lag	5 § lagen		riksdag	konto hos		Bemyndigand
	verket	utsläpp av			(1990:613) om			Naturvårdsver		et för
		kväveoxider vid			miljöavgift på			ket		Naturvårdverk
		energiproduktion			utsläpp av					et anges redan
					kväveoxider vid					i lagen.
					energiproduktion					Miljöavgift tas
										ut för vissa
										utsläpp enligt
										grunder som
										bestämts i
										lagen. Medlen
										från avgifterna
										återbetalas till
										”näringsgrene
										n” enligt
										grunder som
										bestämts i
										lagen. Enligt
										15 § tas viss
										del av
										avgiftsmedlen
										i anspråk för
										myndighets
										verksamhet
										enligt lagen.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Sanktionsavgifter

470	Kammar-	Marknadsstörnings-	lag	22-25, 39 §§	Stock-	inkomsttitel	Förutsätter
	kollegiet	avgift		marknads-	holms		uppsåt eller
				föringslag	tingsrätt		grov
				(1995:450)			oaktsamhet.
							Totalt 5 fall på
							tio år.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
471	Naturvårds-	Miljösanktions-	fast	lag	30 kap 1 §	förordning	regeringen	inkomsttitel
	verket /	avgift skall betalas			miljöbalken	(1998:950)
	länsstyrelser	av en näringsidkare			(1998:808)	om miljö-	förord-	2537
		som vid bedrivande				sanktions-	ning
		av närings-				avgifter
		verksamhet bland
		annat åsidosätter de
		föreskrifter,
		tillstånd eller villkor
		som anges i
		förordningen.
		Avgiften beslutas
		av tillsyns-
		myndigheten.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Förseningsavgifter

472	Nätmyndighet	Om ett företag som	lag	12 kap. 7 § ellag	riksdagen
	enligt ellagen	bedriver		(1997:857)
		nätverksamhet inte
		ger in handlingar
		som anges i
		förordningen
		(1995:1145) om
		redovisning av
		nätverk-samhet
		skall företaget
		betala
		förseningsavgift till
		staten enligt 12 kap.
		8 § ellagen
473	Mitthögskolan	Exempel på				Se
		förseningsavgifter				Utbildnings-
						och kultur-
						departementet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
474	CSN	Påminnelseavgifter								Se
										Utbildnings-
										och
										kulturdeparte
										mentet
475	Bolagsverket	Förseningsavgifter								Se
										Näringsdepart
										ementet

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Dispensavgifter?

476	Naturvårds-	Avgift för dispens	fast	lag	27 kap 1 §	6 kap 3 §	Natur-	Klassificering
	verket	från förordningen			miljöbalken	förordningen	vårds-	och reglering
		(2002:87) om			(1998:808)	(1998:940)	verket	kan eventuellt
		ämnen som bryter				om avgifter		diskuteras.
		ned ozonskiktet				för prövning	NFS
						och tillsyn	2003:6	EG-
						enligt miljö-		förordning
						balken		2037/2000
								reglerar
								verksamheten
477	Myndigheter/	Ärenden enligt 7	fast	lag	27 kap 1 §	7 kap 1 §		”Dispensavgif
	miljö-	och 12 kap.			miljöbalken	förordningen		terna” tas ut
	domstolar	miljöbalken (ett 10-			(1998:808)	(1998:940)		enligt 10 §
		tal avgifter som				om avgifter		avgiftsför-
		betecknas som				för prövning		ordningen
		dispensavgifter)				och tillsyn		(1992:191)
						enligt miljö-
						balken

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
478	Finans-	Avgifter för	fast	lag	lagen (1972:262)					Avgifter om
	inpektionen	undantag från bl.a.			om under-					undantag från
		begränsad tillsyn			stödsför-eningar					bestämmelser
		enligt 2 § 2st,								finns i flera av
		upplånings-								de lagar där
		begränsning enligt 7								Finansinspekti
		§ och förbudet att								onen svarar
		lämna kredit enligt								för
		26 § lagen								tillämpningen
		(1972:262) om
		understöds-
		föreningar
479	Vägverket	Avgifter för tillsyn,		lag	22 § lag	13 §	Väg-
		viss prövning och			(2001:1080) om	förordning	verket
		undantag från			motor-fordons	(2001:1085)
		bestämmelser i			avgasrening och	om motor-
		lagen om			motor-bränslen	fordons
		avgasrening				avgasrening

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek

Övriga avgifter/ersättningar

480	Inspektionen	Finansieringsavgifte	lag	48 § lag	9 § förordning	inkomsttitel	Enligt lagen
	för	r avseende		(1997:239) om	(1997:836)		skall en
	arbetslöshets-	kostnader för		arbetslös-	om arbets-	2525	arbetslöshetsk
	försäkringen	arbetslöshetsersättni		hetskassor.	löshetskassor.	2526	assa för varje
		ng					medlem till
							staten betala
		Finansieringsavgift					en avgift för
		och					finansiering
		utjämningsavgift					av statens
							kostnad för
							utbetalda
							arbetslöshetse
							rsättningar.
							Avgiftens
							storlek är
							beroende av
							genom-
							snittligt
							utbetald
							dagpenning i

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										kassan.
										Redovisas i
										Årsredovisnin
										g för staten
										som andra
										ersättningar.

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
481	Affärsverket	Systemverksamhete		lag	12 kap. 6 § ellag	30 §	myndighet	disponeras		Klassificeras
	svenska	n innebär att			(1997:857)	förordning	en			som
	kraftnät	myndigheten är				(1991:2013)		förordningen		uppdragsverks
		systemansvarig				med instruk-	endast för			amhet
		enligt ellagen. Det				tion för	”affärs-
		innebär att ansvara				Affärsverket	verksam-			Kärnan i
		för den löpande				svenska	het”			systemansvare
		momentana				kraftnät				t utgörs av att
		elbalansen och det								kortsiktigt
		svenska elsystemets								balansera
		övergripande								produktionen
		driftsäkerhet.								och
		Systemansvaret								förbrukningen
		gäller även för								av el. Under
		naturgas.								år 2005 hade
										myndigheten
										avtal med 31
										balansansvari
										ga företag.
										Balansersättni
										ngarnas
										klassificering
										har ifråga-
										satts i rätt

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
										avgifter? RiR
										2004:17
482	Affärsverket	Nätverksamheten		lag	12 kap. 6 § ellag	30 §	myndig-	disponeras		Klassificering
	svenska	omfattar utbyggnad,			(1997:857)	förordning	heten			en som
	kraftnät	underhåll och drift				(1991:2013)		förordningen		uppdragsverks
		av stamnätet i			Nättarifferna	med instruk-	endast för			amhet har
		Sverige, som består			regleras i 4 kap 1	tion för	”affärs-			ifrågasatts
		av 220 kV och 400			§ mfl ellag	Affärsverket	verk-			bl.a. i Rätt
		kV ledningar med			(1997:857)	svenska	samhet”			avgifter? RiR
		stationer och			/ de ska vara	kraftnät				2004:17
		utlands-förbindelser			skäliga /
		Stamnätsavgifterna
		svarar för
		huvuddelen av
		intäkterna inom
		nätverksamheten

	Myndighet	Avgift / Ändamål	Avgifts-	Besluts-	Bemyndigande	Bemyndig-	Beslut	Redovisning	Konkurrens?	Kommentar
			konstr-	form	från riksdagen	ande från	om
Löp			uktion			regeringen	avgift-
-nr							ens stor-
							lek
483	Vägverket	Vägavgift		lag	lagen (1997:1137)					Klassificeras
					om vägavgift för					som skatt?
					vissa tunga fordon

Bilaga 4

Enkät till departementen rörande myndigheternas avgiftssättning vid tillhandahållande av information

Frågeformulär

OBS! Använd ett formulär per myndighet!

1. Myndighet:

2. Tillhandahåller myndigheten information mot betalning till enskilda personer, företag eller organisationer? I fortsättningen kallas sådant tillhandahållande för försäljning av information.

(Ja eller Nej)

Om Du svarat nej, behöver Du inte gå vidare utan bara skicka svaret.

3. Finns det beslut eller föreskrifter som gör det möjligt för myndigheten att försälja information med ett annat eko- nomiskt mål än full eller delvis kostnadstäckning?

(Ja eller Nej)

Om Du svarat nej, behöver Du inte gå vidare utan bara skicka svaret.

4. Ange i vilka fall myndigheten kan försälja information med ett annat ekonomiskt mål än full eller delvis kostnads- täckning. Ange också vilket det ekonomiska målet är och i vilket beslut eller vilken föreskrift detta mål angetts.

Försäljningen avser:	Det ekonomiska	Det ekonomiska
(ange kortfattat)	målet är:	målet anges i:
1
2
3
osv.
Tack för Din medverkan!
		469