Till statsrådet Mats Odell
Regeringen beslutade den 26 januari 2006 att tillkalla en särskild utredare (dir. 2006:15) för att följa upp och se över det nationella kostnadsutjämningssystemet för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Genom tilläggsdirektiv (dir. 2007:65) den 26 april 2007 förläng- des utredningstiden till senast den 15 september 2007.
Som särskild utredare förordnades generaldirektören vid Fortifi- kationsverket, Sören Häggroth, fr.o.m. den 26 januari 2006.
Den 10 februari 2006 förordnades som sakkunniga att biträda utredningen departementsrådet Anders Ekholm, departementssek- reteraren Niklas Sommelius samt ekonomen Signild Östgren. Som experter förordnades samma datum enhetschef Heather Bergdahl, departementssekreteraren Inger Laudon, avdelningsdirektör Olle Storm, rättssakkunnige Axel Taliercio samt statistiker Kerstin Westergren. Niklas Sommelius entledigades från uppdraget den 13 november 2006 och samma dag förordnades departementssekrete- raren Peter Sjöquist som sakkunnig.
Sekreterare har varit ämnesrådet Lennart Tingvall. Utredningen har antagit namnet
Utredningen överlämnade i juni 2006 delbetänkandet Uppfölj- ning av kostnadsutjämningen för kommunernas
Härmed överlämnar utredningen slutbetänkandet Utjämning av kommunernas
Stockholm i september 2007
Sören Häggroth
/Lennart Tingvall
Innehåll
Förkortningar..................................................................... |
11 |
|
Sammanfattning ................................................................ |
13 |
|
Författningsförslag ............................................................. |
21 |
|
1 |
Förslag till lag om utjämning av kostnader för stöd och |
|
|
service till vissa funktionshindrade ........................................ |
21 |
2 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med |
|
|
särskilda bestämmelser om kommuns och annan |
|
|
menighets utdebitering av skatt, m.m.................................... |
24 |
1 |
Utredningsuppdraget .................................................. |
27 |
1.1 |
Utredningsuppdraget............................................................... |
27 |
1.2 |
Utredningsarbetets inriktning och uppläggning.................... |
29 |
|
1.2.1 Del 1 och utredningens delbetänkande sommaren |
|
|
2006 ............................................................................... |
29 |
|
1.2.2 Del 2 och utredningens slutbetänkande i |
|
|
september 2007 ............................................................. |
30 |
2 |
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade |
|
|
(LSS) ........................................................................ |
33 |
2.1Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS) ......................................................................................... |
33 |
2.2 Lagen (1993:389) om assistansersättning – LASS ................. |
36 |
2.3Huvudmannaskapsförändring, ekonomiska regleringar
och länsvisa mellankommunala kostnadsutjämningar........... |
37 |
|
5 |
Innehåll |
SOU 2007:62 |
2.4Tidigare utredningar om kostnadsutjämning för LSS-
verksamhet................................................................................ |
38 |
|
2.4.1 |
Strukturkostnadsutredningen ...................................... |
38 |
2.4.2 |
Landstingsekonomiska utredningen............................ |
39 |
2.4.3 |
Statsbidragsberedningen............................................... |
39 |
2.4.4 |
Arbetsgrupp inom Socialdepartementet...................... |
39 |
2.4.5 |
Kommunala utjämningsutredningen ........................... |
40 |
2.4.6 Arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag till |
|
|
|
ett statsbidrag för utjämning mellan kommuner |
|
|
av kostnader för verksamhet enligt LSS ...................... |
41 |
2.4.7 Kommittén Utjämning av |
42 |
|
2.5 Statliga bidrag för utjämning av kostnadsskillnader .............. |
43 |
2.6Nationell kostnadsutjämning för verksamhet enligt LSS
|
införs |
......................................................................................... |
43 |
2.7 |
Systemet för kommunalekonomisk utjämning ...................... |
44 |
|
3 |
Kostnadsutjämningssystemet för kommunernas LSS- |
|
|
|
verksamhet ................................................................ |
49 |
|
3.1 |
Systemets .............................................................uppbyggnad |
49 |
|
3.2 |
Underlaget .................................................för beräkningarna |
50 |
|
3.3 |
50 |
||
|
3.3.1 ....................... |
Kommunernas räkenskapssammandrag |
51 |
|
3.3.2 ............Genomsnittskostnader för olika |
52 |
|
|
3.3.3 ................................. |
Grundläggande standardkostnad |
53 |
|
3.3.4 .............. |
Koncentrations - och personalkostnadsindex |
53 |
|
3.3.5 ..................Slutlig standardkostnad, bidrag och avgift |
55 |
|
|
3.3.6 .............................................................. |
Införanderegler |
55 |
3.4 |
Möjligheter .....................att ändra i kommunernas underlag |
56 |
|
4 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
|
|
|
20042007 ................................................................ |
59 |
|
4.1 |
Inledning................................................................................... |
59 |
4.2Kostnadsutvecklingen för LSS och de olika LSS-
insatserna .................................................................................. |
59 |
6
SOU 2007:62 |
Innehåll |
4.2.1 Stora kostnadsskillnader för LSS mellan län och |
|
kommuner..................................................................... |
63 |
4.3Utvecklingen av antalet
skillnader mellan kommuner................................................... |
68 |
4.4Hur skillnader i insatser och kostnader beaktas i
|
kostnadsutjämningen............................................................... |
69 |
4.5 |
Resultat av uppföljningen........................................................ |
75 |
|
4.5.1 Jämförelser mellan kostnadsutjämningen och |
|
|
redovisade kostnader .................................................... |
75 |
|
4.5.2 Måluppfyllelsen i kostnadsutjämningen...................... |
82 |
4.6 |
Kommunernas underlag i utjämningssystemet ...................... |
84 |
|
4.6.1 Ändringar i underlagen och överklaganden ................ |
84 |
|
4.6.2 Aktualitet i underlagen för utjämningssystemet ........ |
84 |
4.7Kostnads- och volymutvecklingen för
|
handikappomsorgen................................................................. |
86 |
5 |
Påverkbarhet och påverkan.......................................... |
89 |
5.1 |
Inledning................................................................................... |
89 |
5.2 |
Hur kommunala beslut kan påverka utjämningen................. |
89 |
5.3 |
Har utjämningssystemet påverkat |
91 |
5.4 |
Synpunkter från kommuner och fältundersökning ............... |
92 |
5.5 |
Intervjuundersökningen .......................................................... |
96 |
5.6 |
Har |
98 |
5.7Hur avtal om kostnadsansvar för
utjämningen.............................................................................. |
99 |
6 Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för |
|
LSS ........................................................................ |
101 |
6.1Utgångspunkter för kostnadsutjämningen och behov av
förändringar............................................................................ |
101 |
7
Innehåll |
|
SOU 2007:62 |
6.2 |
Förutsättningar att begränsa påverkbarheten på |
|
|
underlaget för beräkningarna................................................. |
102 |
|
6.2.1 Finns det opåverkbara faktorer för LSS- |
|
|
utjämning? ................................................................... |
102 |
|
6.2.2 Möjligheter att utnyttja information från |
|
|
socialförsäkringssystemet för |
|
|
kostnadsutjämningen.................................................. |
103 |
6.3 |
Olika utjämningsmodeller ..................................................... |
106 |
6.4Utredningens förslag – en förbättring av nuvarande
107 |
||
6.4.1 |
Underlag för kostnadsutjämningen ........................... |
108 |
6.4.2 |
Ekonomiska effekter................................................... |
116 |
6.5 Kan |
123 |
|
6.5.1 |
Ekonomiska effekter................................................... |
127 |
6.6En opåverkbar kostnadsutjämning, men först på längre
|
sikt........................................................................................... |
130 |
7 |
Införandet av de föreslagna förändringarna i |
|
|
kostnadsutjämningen ................................................ |
137 |
7.1 |
När bör de föreslagna förändringarna införas? .................... |
137 |
7.2 |
Förslag till nya införanderegler ............................................. |
138 |
8 |
141 |
|
9 |
Författningskommentar ............................................. |
143 |
9.1Förslaget till lag om utjämning av kostnader för stöd
och service till vissa funktionshindrade ................................ |
143 |
9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m |
...................................144 |
|
Bilaga 1 |
Kommittédirektiv 2006:15................................... |
145 |
Bilaga 2 |
Tilläggsdirektiv 2007:65...................................... |
155 |
8
SOU 2007:62 Innehåll
Bilaga 3 Fältundersökning om insatser och behov för |
|
|
personer med funktionshinder ................................... |
157 |
|
Bilaga 4 |
Genomgång av möjliga faktorer för ett nationellt |
|
utjämningssystem för kommunernas |
199 |
|
Bilaga 5 |
Beräkningar av förslag till opåverkbart system för |
|
kommunal kostnadsutjämning av |
211 |
|
Bilaga 6 |
Stordriftsfördelar och koncentrationsindex i |
|
kommunernas |
243 |
|
Bilaga 7 |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar |
|
2007 ...................................................................... |
249 |
9
Förkortningar
HVB |
Hem för vård och boende |
dir. |
Kommittédirektiv |
LASS |
Lagen (1993:388) om assistansersättning |
LSS |
Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa |
|
funktionshindrade |
Koncentrationsindex |
|
Personalkostnadsindex |
|
prop. |
Regeringens proposition |
RS |
Räkenskapssammandraget |
SCB |
Statistiska centralbyrån |
SoL |
Socialtjänstlagen (2001:453) |
SOU |
Statens offentliga utredningar |
11
Sammanfattning
Utredningen har haft regeringens uppdrag att följa upp och se över kostnadsutjämningssystemet för kommunernas
Del 1 omfattade bl.a. frågan om och hur personalkostnads- och koncentrationsindex skulle uppdateras inför 2007. Dessa index ska ta hänsyn till hur kostnaderna påverkas av stödets omfattning och av s.k. stordriftsfördelar i verksamheten. Inför bidrags- och avgifts- året 2007 föreslog vi att båda indexen uppdateras till 2005 års nivå. Vi bedömde vidare att kommuner vars bidrag eller avgift, till följd av indexuppdateringen, försämras med mer än ett belopp som mot- svarar 200 kronor per invånare borde ges möjlighet att söka statsbidrag från regeringen.
Regeringen beslutade den 31 augusti 2006 att uppdatera LSS- utjämningen i enlighet med utredningens förslag. I budgetproposi- tionen för 2007 föreslogs att det särskilda bidraget, till följd av uppdateringens effekter för vissa kommuner skulle inrättas för 2007.
Resultatet av uppföljningen
I del 2 av utredningens arbete, som presenteras i detta slutbetän- kande, har kostnadsunderlag och utjämningsberäkningar för ytter- ligare ett och i vissa fall två år kunnat analyseras och jämföras.
Den uppföljning av kostnadsutjämningen för åren
13
Sammanfattning |
SOU 2007:62 |
Kostnaderna är ojämnt fördelade mellan länen och mellan kommu- nerna. Kostnaderna i Jämtlands län översteg 2006 riksgenomsnittet med över 1 000 kronor per invånare samtidigt som Skånes kostna- der är 650 kronor lägre per invånare än riksgenomsnittet. Under perioden har kostnaderna ökat i samtliga län men med vissa undantag något snabbare i län med låga kostnader och något lång- sammare i län med höga kostnader. Det finns således en tendens till att kostnadsskillnaderna mellan länen utjämnats.
Det är stora skillnader mellan kommuner i antalet personer med
Kostnadsskillnaderna är betydligt större inom än mellan länen. I Habo kommun i Jönköpings län var nettokostnaderna drygt 600 kronor per invånare 2006. Det kan jämföras med Hedemora kom- muns i Dalarnas län på ca 6 300 kronor per invånare. Skillnaden motsvarar ett skatteuttag på närmare 4 procent (4 kronor) vid en riksgenomsnittlig skattekraft. Inom länen är det i de flesta fall samma kommuner som har högst respektive lägst kostnader från år till år.
I
De årliga förändringarna av utfallet i kostnadsutjämningen för
14
SOU 2007:62 |
Sammanfattning |
relativt liten förändring av antalet insatser kan få stora effekter på såväl kostnader som kostnadsutjämning. Det förefaller dock som att stabiliteten i
Som utjämningssystemets mått på träffsäkerheten har vi här jämfört kommunens beräknade standardkostnad i kostnadsutjäm- ningen för
För de fyra år som
I uppdraget ingår att bedöma i vilken utsträckning målet med systemet uppnåtts, dvs. att ge alla kommuner likvärdiga ekono- miska förutsättningar att bedriva verksamhet enligt LSS trots stora skillnader i andelen personer med
Kostnadsskillnaderna mellan kommunerna före utjämningen upp- gick till över 6 500 kronor per invånare 2005. Över 30 kommuner hade en nettokostnad som översteg riksgenomsnittet med 1 000 kro- nor per invånare eller mer. Samtidigt hade över 40 kommuner en nettokostnad som var 1 000 kronor lägre per invånare än riksgenom- snittet.
Efter kostnadsutjämningen, med 2007 års bidrag och avgifter, hade ingen kommun en nettokostnad som avvek från riksgenom- snittet med mer än 1 000 kronor per invånare. Närmare 78 procent av kommunerna låg i intervallet +/- 250 kronor per invånare efter kostnadsutjämningen jämfört med 23 procent före utjämningen. För 89 procent av kommunerna minskade skillnaden gentemot riksgenomsnittet genom utjämningen.
Genom utjämningen reduceras skillnaden mellan kommunerna betydligt och de ekonomiska förutsättningarna blir således mer lik- värdiga för det stora flertalet kommuner. Vi anser därför att målet
15
Sammanfattning |
SOU 2007:62 |
med utjämningen i stor utsträckning har uppnåtts även om det sker med en viss tidseftersläpning.
Föreslagna förändringar i kostnadsutjämningen
Vi har diskuterat och prövat olika principiella lösningar på kost- nadsutjämningen för
Parallellt med vårt utredningsarbete har
Vi har försökt finna opåverkbara strukturella faktorer som kan användas för en kostnadsutjämning, men i likhet med tidigare utredningar inte lyckats. Det har visat sig att ersättningar från socialförsäkringen inte kan ligga till grund för utjämningen av de kommunala kostnaderna för
Vårt förslag utgår från i nuvarande
16
SOU 2007:62 |
Sammanfattning |
I delbetänkandet konstaterades att träffsäkerheten blir högre när koncentrations- och personalkostnadsindex uppdateras jämfört med om ingen uppdatering av dessa index görs. De beräkningar som därefter gjorts för 2007 och inför 2008 pekar entydigt på en betydligt bättre träffsäkerhet när personalkostnadsindex uppdate- ras jämfört med om ingen uppdatering av detta index görs.
Våra analyser och alternativa beräkningar pekar tydligt på att personalkostnadsindex har avgörande betydelse för att en accepta- bel träffsäkerhet ska kunna uppnås. Vi föreslår därför att personal- kostnadsindex ska finnas kvar men att det måste räknas om med utgångspunkt från de förändringar som föreslås i övrigt.
Det är viktigt att upprätthålla en hög träffsäkerhet och särskilt för mindre kommuner kan ett fåtal och t.o.m. enstaka tillkom- mande personer med omfattande behov av stöd och service med- föra kostnader som avsevärt överstiger de genomsnittskostnader för
De förändringar och uppdateringar som här föreslås innebär att också personalkostnadsindex samtidigt uppdateras, dvs. från och med 2009. Vi anser också att personalkostnadsindex bör uppdateras ofta, kanske varje år, för att en hög träffsäkerhet ska kunna upp- rätthållas.
Underlaget för beräkningarna av
Då våra förslag inte ändrar denna påverkbarhet i någon större utsträckning finns ingen grund för att föreslå att
17
Sammanfattning |
SOU 2007:62 |
Utfall och införanderegler
De största förändringarna i utfall beror på att antalet personer med LASS ingår i beräkningarna och att det samtidigt görs en uppdel- ning av kostnaderna för personlig assistans på LSS respektive LASS. Vidare påverkas ett antal kommuner av att personer boende i särskilt anpassad bostad tas bort från utjämningsberäkningarna. Uppdateringen av kostnadsfördelningen på de olika insatserna ger däremot endast upphov till begränsade omfördelningseffekter. För ett flertal kommuner dämpas dock de totala omfördelningseffek- terna av att personalkostnadsindex samtidigt räknas om.
Knappt 60 procent av kommunerna får förändrade bidrag/avgifter som är mindre än 100 kronor per invånare.
Cirka 15 kommuner förlorar över 200 kronor per invånare och som mest drygt 400 kronor per invånare. Närmare 35 kommuner får en förbättring med över 200 kronor per invånare och som mest över 900 kronor per invånare.
För det stora flertalet kommuner leder vårt förslag till begrän- sade förändringar av bidrag och avgifter varför någon motsvarande införandeperiod som när systemet infördes inte behövs. Vi anser att de kommuner som får en avgiftshöjning eller en bidragsminsk- ning till följd av de föreslagna förändringarna som överstiger 200 kronor per invånare bör få ett bidrag motsvarande det belopp som överstiger 200 kronor per invånare och bidraget bör endast utgå under införandeåret 2009. Om de föreslagna förändringarna införts 2007 har kostnaderna för införandereglerna beräknats till ca 20 miljoner kronor.
Författningskonsekvenser
Våra förslag föranleder ändringar i
18
SOU 2007:62 |
Sammanfattning |
Andra utjämningsalternativ
Utredningen redovisar också två andra möjliga lösningar på kost- nadsutjämningen. Ett av dessa alternativ utgår också från antalet
Det tredje alternativet avser att inte bygga på antalet
19
Författningsförslag
1Förslag till
lag om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelse
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om utjämningsbidrag och utjämningsavgifter för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen (1993:389) om assistansersättning.
Beräkning av bidrag och avgifter
2 § För varje kommun beräknas en standardkostnad för
1.insatser enligt 9 §
2.bostad med särskild service för vuxna, och
3.den ersättning varje kommun betalar till Försäkringskassan enligt 20 § lagen (1993:389) om assistansersättning.
Om en person har beviljats både insatsen biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assi- stans och insatsen bostad med särskild service för vuxna skall endast sistnämnda insats ingå i beräkningen.
Med standardkostnad avses en för varje kommun beräknad teo- retisk kostnad för de verksamheter och den ersättning som anges i första stycket.
21
Författningsförslag |
SOU 2007:62 |
3§ En kommun vars standardkostnad per invånare överstiger den för landet genomsnittliga standardkostnaden per invånare har rätt till ett bidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen den 1 november året före det år bidraget skall lämnas (utjämningsåret).
En kommun vars standardkostnad per invånare understiger den för landet genomsnittliga standardkostnaden per invånare skall betala en avgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen den 1 november året före utjämnings- året.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av bidraget och avgiften.
4§ Bidrag och avgifter beräknas på grundval av den indelning av kommuner som gäller vid början av utjämningsåret.
Hur bidrag och avgifter fastställs
5 § Skatteverket beslutar senast den 20 januari under utjämnings- året preliminärt om bidrag respektive avgifter för varje kommun.
En kommun får senast den 15 februari under utjämningsåret till Skatteverket påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet.
Skatteverket fastställer bidrag respektive avgifter för varje kom- mun senast den 15 april under utjämningsåret.
Utbetalning och betalning
6 § Bidrag och avgifter skall betalas respektive avräknas i samband med och på motsvarande sätt som vid utbetalning av kommunal- skattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
Överklagande
7 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.
Vid prövningen av ett beslut enligt 5 § tredje stycket får sådana fel och brister i underlaget för beslutet som har påtalats först efter
22
SOU 2007:62 |
Författningsförslag |
den tidpunkt som anges i 5 § andra stycket, beaktas endast om det finns synnerliga skäl.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Genom lagen upp-
hävs
a) lagen (2003:886) om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, och
b) lagen (2003:887) om utjämningsbidrag till kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
2.De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter för år 2008 och tidigare år.
3.En kommun vars bidrag eller avgift år 2008 minskar respektive ökar med mer än 200 kronor per invånare enligt de lagar som upp- hävs genom denna lag jämfört med en kommuns bidrag respektive avgift enligt
23
Författningsförslag |
SOU 2007:62 |
2 Förslag till
lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.1
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
4 §2 |
Det som sägs i denna paragraf om kommun och kommunal- skattemedel tillämpas också i fråga om landsting och landstings- skattemedel samt kommuns begravningsavgiftsmedel. I fråga om slutavräkning av begravningsavgiftsmedel gäller dock i stället bestämmelserna i sjätte stycket.
En kommun har rätt att under visst år (beskattningsåret) av staten uppbära preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som motsvarar produkten av de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomsterna i kommunen enligt Skatteverkets beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt (skatteunderlaget) året före beskattningsåret, den skattesats som har beslutats för beskattningsåret och de uppräk- ningsfaktorer enligt tredje stycket som har fastställts senast i september året före beskattningsåret.
Senast i september varje år skall regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara mot den uppskattade procentuella förändringen av skatte- underlaget i riket. Den ena skall avse förändringen mellan andra och första året före beskattningsåret. Den andra skall avse föränd- ringen mellan året före beskattningsåret och beskattningsåret. Under år då riksdagsval hålls i september, får regeringen dock ändra redan fastställda uppräkningsfaktorer. Detta skall ske senast
en vecka efter att regeringen avlämnat budgetpropositionen. |
|
||||
Innan Skatteverket betalar ut |
Innan Skatteverket betalar ut |
||||
kommunalskattemedel |
till |
kommunalskattemedel |
till |
||
kommunerna |
skall |
avräkning |
kommunerna |
skall avräkning |
|
och tillägg |
för bidrag göras |
och tillägg |
för bidrag |
göras |
1Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.
2Senaste lydelse 2004:774.
24
SOU 2007:62 Författningsförslag
enligt 19 § lagen (2004:773) om |
enligt 19 § lagen (2004:773) om |
||||||||||||||||
kommunalekonomisk |
|
utjäm- |
kommunalekonomisk |
|
utjäm- |
||||||||||||
ning. |
Vidare |
|
skall |
avräkning |
ning och 6 § lagen (2008:000) |
||||||||||||
göras enligt 6 § lagen (2003:886) |
om utjämning av kostnader för |
||||||||||||||||
om utjämningsavgift för kommu- |
stöd och service till vissa funk- |
||||||||||||||||
ner för kostnader enligt lagen |
tionshindrade. |
Vidare |
skall |
||||||||||||||
(1993:387) om stöd och service |
avräkning |
göras enligt |
16 kap. |
||||||||||||||
till |
vissa |
funktionshindrade |
och |
8 § |
skattebetalningslagen |
||||||||||||
16 kap. |
|
8 § |
|
skattebetalnings- |
(1997:483). Det belopp som |
||||||||||||
lagen |
(1997:483) |
samt |
tillägg |
framkommer |
skall |
betalas |
ut |
||||||||||
göras för bidrag enligt 6 § lagen |
med en tolftedel per månad den |
||||||||||||||||
(2003:887) om utjämningsbidrag |
tredje vardagen räknat från den |
||||||||||||||||
till |
kommuner |
för |
kostnader |
17 i månaden, varvid dag som |
|||||||||||||
enligt lagen (1993:387) om stöd |
enligt 2 § lagen (1930:173) om |
||||||||||||||||
och service till vissa funktions- |
beräkning av lagstadgad tid jäm- |
||||||||||||||||
hindrade. Det belopp som fram- |
ställs med allmän helgdag inte |
||||||||||||||||
kommer skall betalas ut med en |
skall medräknas. Är kommu- |
||||||||||||||||
tolftedel per månad den tredje |
nens fordran inte uträknad vid |
||||||||||||||||
vardagen räknat från den 17 i |
utbetalningstillfällena |
i |
måna- |
||||||||||||||
månaden, varvid dag som enligt |
derna januari och februari, skall |
||||||||||||||||
2 § lagen (1930:173) om beräk- |
utbetalningarna dessa |
månader |
|||||||||||||||
ning av lagstadgad tid jämställs |
grundas på samma belopp som |
||||||||||||||||
med allmän helgdag inte skall |
utbetalningen i december månad |
||||||||||||||||
medräknas. |
Är |
kommunens |
det föregående året. När sär- |
||||||||||||||
fordran |
inte |
|
uträknad |
vid |
skilda skäl föranleder det får |
||||||||||||
utbetalningstillfällena |
i |
måna- |
Skatteverket dock |
förordna |
att |
||||||||||||
derna januari och februari, skall |
utbetalningen |
skall |
grundas |
på |
|||||||||||||
utbetalningarna |
dessa |
månader |
ett annat belopp. Om något av |
||||||||||||||
grundas på samma belopp som |
de belopp som utbetalningen i |
||||||||||||||||
utbetalningen i december månad |
månaderna januari, februari och |
||||||||||||||||
det föregående året. När sär- |
mars grundats på inte motsvarar |
||||||||||||||||
skilda skäl föranleder det får |
en tolftedel |
av |
kommunens |
||||||||||||||
Skatteverket |
dock |
förordna |
att |
fordran, skall den jämkning som |
|||||||||||||
utbetalningen |
skall |
grundas |
på |
föranleds av detta ske i fråga om |
|||||||||||||
ett annat belopp. Om något av |
utbetalningen i april eller, om |
||||||||||||||||
de belopp som utbetalningen i |
det är fråga om ett större |
||||||||||||||||
månaderna januari, februari och |
belopp, |
|
fördelas |
|
|
på |
|||||||||||
mars grundats på inte motsvarar |
utbetalningarna i april, maj och |
||||||||||||||||
en |
tolftedel |
|
av |
kommunens |
juni månader. |
|
|
|
|
|
|||||||
fordran, skall den jämkning som |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
föranleds av detta ske i fråga om |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Författningsförslag |
SOU 2007:62 |
utbetalningen i april eller, om det är fråga om ett större belopp, fördelas på utbetalningarna i april, maj och juni månader.
En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting. Produkten av skatte- underlaget enligt den taxeringen och den skattesats som har beslu- tats för beskattningsåret utgör de slutliga kommunalskattemedlen. Om summan av dessa överstiger summan av de preliminära kommunalskattemedlen enligt andra stycket skall skillnaden betalas ut till kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november året före beskattningsåret. I motsatt fall skall skillnaden återbetalas av kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november året före beskattningsåret. Utbetalning eller åter- betalning skall göras i januari andra året efter beskattningsåret.
En slutavräkning av kommunens begravningsavgiftsmedel skall ske när den årliga taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Produkten av skatteunderlaget enligt den taxeringen och den avgiftssats för begravningsavgiften som har beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga begravningsavgiftsmedlen. Om dessa överstiger de preliminära begravningsavgiftsmedlen enligt andra stycket skall skillnaden betalas ut till kommunen. I motsatt fall skall skillnaden återbetalas av kommunen. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året efter beskattningsåret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
26
1 Utredningsuppdraget
1.1Utredningsuppdraget
Utredarens uppdrag enligt direktiven (dir. 2006:15) är att följa upp och se över kostnadsutjämningssystemet för
Sammanfattningsvis ska utredaren enligt direktiven
–svara för en uppföljning och utvärdering av det nationella kost- nadsutjämningssystemet för verksamhet enligt LSS och vid behov föreslå förändringar på såväl kort som lång sikt,
–bedöma i vilken utsträckning målet med systemet uppnåtts och om systemets utformning ger resultat som kan betraktas som rättvisa,
–undersöka effekterna av tidseftersläpningen i underlaget för utjämningsberäkningarna samt stabiliteten i utfallet mellan åren och om systemet, trots viss eftersläpning, ger ett rättvisande resultat,
–följa upp och vid behov se över de genomsnittskostnader för olika
27
Utredningsuppdraget |
SOU 2007:62 |
–undersöka om, hur och i vilken omfattning påverkbarheten på underlaget för beräkningarna kan ha inverkat på utfallet i LSS- utjämningen och vid behov föreslå åtgärder som kan vidtas för att begränsa påverkbarheten, samt
–undersöka om det finns samband mellan utjämningssystemet och förändringar inom kommunens
Eftersom underlaget för
I uppdraget ingår att granska de statistiska uppgifter som kom- munerna lämnar till statistikansvariga myndigheter. Utredaren ska därvid se över möjligheterna att öka kvaliteten i uppgiftslämnandet och formerna för detta. Utredaren ska också överväga om det går att ge kommunerna bättre planeringsförutsättningar genom att tidigarelägga den tidpunkt då Statistiska centralbyrån (SCB) ska lämna preliminära uppgifter om bidrag och avgifter till kommu- nerna året före
Mot bakgrund av den påverkbarhet som finns ingår i uppdraget att pröva om stora skillnader i verksamhetskostnader som beror på mycket kvalificerade stödinsatser kan beaktas på annat sätt än genom personalkostnads- och koncentrationsindex. Utredaren bör bl.a. pröva lösningar som innebär att systemet kan förenklas och att påverkbarheten samtidigt minskas. Om en förenkling kan komma att leda till att systemet ger en sämre träffsäkerhet bör utredaren föreslå hur denna kan förbättras. Utgångspunkten för förslagen på lång sikt ska dock i första hand vara ett utjämningssystem med faktorer som uppfyller kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen.
Förslaget på kort sikt ska avse hur kostnadsutjämningen för 2007 och 2008 bör utformas så att påverkbarheten minskar och träffsäkerheten ökar. Utformningen av kostnadsutjämningen på lång sikt skall avse tiden efter införandeperiodens slut, dvs. från och med 2009.
28
SOU 2007:62 |
Utredningsuppdraget |
Direktiven redovisas i bilaga 1. Genom tilläggsdirektiv den 26 april 2007 förlängdes utredningstiden till senast den 15 september 2007. Tilläggsdirektiven redovisas i bilaga 2.
1.2Utredningsarbetets inriktning och uppläggning
1.2.1Del 1 och utredningens delbetänkande sommaren 2006
I direktiven anges två redovisningstidpunkter till regeringen. Utredningsarbetet har därför delats upp i två delar, där del 1 avser den del av uppdraget som redovisades i delbetänkandet Uppföljning av kostnadsutjämningen för kommunernas LSS- verksamhet (SOU 2006:69) sommaren 2006. Utredningsarbetet under vintern/våren 2006 inriktades därför mot de förslag till förändringar som enligt utredarens bedömning kunde genomföras från och med 2007. Förslag i del 1 begränsades därför till förändringar av
Del 1 omfattar enligt utredningens arbetsplan i huvudsak delar av de tre första punkterna i direktiven, men även vissa frågor som huvudsakligen avses bli behandlade i del 2 men som av tidsskäl påbörjats redan innan delbetänkandets avrapportering till regeringen.
Arbetet i del 1 har inletts med en genomgång av kostnadsut- jämningsmodellen för
1Förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
2Lagen (2003:886) om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen (2003:887) om utjäm- ningsbidrag till kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade..
29
Utredningsuppdraget |
SOU 2007:62 |
och enskilda kommuner två år tidigare eftersom utjämningen sker med två års eftersläpning. Träffsäkerheten har bl.a. bedömts med hjälp av statistiska metoder. Analyser av hur personalkostnads- och koncentrationsindex påverkar resultatet har gjorts som underlag för förslag om vilka uppdateringar som kan behöva göras av dessa index.
I arbetet används relevant material från tidigare gjorda utred- ningar som underlag. Vidare utnyttjas och kompletteras det underlag som SCB tagit fram under våren 2005 i samband med uppdraget att föreslå lämplig metod för att öka stabiliteten i kostnadsutjämningen.
En hearing med företrädare för ett drygt tiotal kommuner har genomförts i april 2006 med syftet att ge underlag för det fortsatta arbetet att bedöma systemets måluppfyllelse, upplevda träffsäker- het, påverkbarhet och brister samt för att få fram förslag till för- bättringar.
Regeringen beslutade den 31 augusti 2006 att uppdatera LSS- utjämningen för 2007 i enlighet med vad som föreslogs i utred- ningens delbetänkande. I budgetpropositionen för 2007 föreslogs att det av utredningen föreslagna särskilda bidraget, till följd av uppdateringens effekter för vissa kommuner, skulle inrättas för 2007.
1.2.2Del 2 och utredningens slutbetänkande i september 2007
I del 2 av utredningens arbete har kostnadsunderlag och utjäm- ningsberäkningar för ytterligare två år kunnat analyseras och jäm- föras. Modellens träffsäkerhet har därigenom kunnat analyseras ytterligare genom att jämföra beräknade standardkostnader med faktiska kostnader för olika kommungrupper och enskilda kom- muner. Vidare har ytterligare analyser av stabiliteten i beräknings- resultaten och av hur personalkostnads- och koncentrationsindex påverkar utfallen gjorts. SCB har, i uppföljningen av koncentra- tionsindex, på utredningens uppdrag skattat stordriftsfördelar i kommunernas
30
SOU 2007:62 |
Utredningsuppdraget |
En arbetsgrupp inom utredningen har med utgångspunkt från kostnadsdata från ca 80 kommuner följt upp kostnadsfördelningen mellan olika
En konsult, docent Mårten Lagergren, har på utredningens upp- drag dels undersökt förskjutningarna mellan insatser enligt social- tjänstlagen (SoL) och insatser enligt LSS i olika kommuner, dels genom fältstudier i 12 kommuner undersökt hur stora insatser enligt SoL och LSS en person får beroende på funktionshinder och hur stor variationen är mellan kommuner i dessa avseenden. Denna fältstudie har bl.a. legat till grund för utredningens slutsatser om de kommunala
Under hösten 2006 påbörjades arbetet att undersöka möjligheter till förenklingar av utjämningsmodellen och hur olika förenklingar påverkar utfall och träffsäkerhet.
Utgångspunkten för förslagen på lång sikt ska, enligt direktiven, vara ett utjämningssystem med faktorer som uppfyller kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen. En central fråga är om skillnader i omsorgsbehov kan beaktas på annat sätt än genom nuvarande personalkostnadsindex.
Mårten Lagergren har på utredningens uppdrag även undersökt om kostnadsutjämningen för kommunernas
Frågor om kommunernas påverkbarhet på utfallet av kostnads- utjämningen, om det finns samband mellan utjämningssystemet
31
Utredningsuppdraget |
SOU 2007:62 |
och förändringar inom kommunens
Parallellt med vårt utredningsarbete har det pågått en översyn av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Vi har samrått med
32
2Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2.1Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Den 1 januari 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. I samband med detta upp- hörde lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) att gälla. Omsorgslagen gav personer, som i dag omfattas av personkretsgrupperna 1 och 2 i LSS, rätt till stöd- och serviceinsatser. Ansvaret för insatserna åvilade landstingen.
LSS utgör en väsentlig del av den handikappreform som riksda- gen beslutade om 1993. En särskild lagstiftning ansågs nödvändig för att stärka funktionshindrades ställning i samhället. Lagens inriktning är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktig- het i samhällslivet för de personer som ingår i lagens personkrets. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Enligt 1 § LSS kan insatser beviljas till personer med
1.utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2.betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom,
3.andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som up- penbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och för- orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
De personer som tillhör någon av de tre personkretsgrupperna har enligt 7 § rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service
33
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
SOU 2007:62 |
till de i lagen tio definierade insatserna om de behöver dessa insat- ser i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Att en person tillhör personkretsen i LSS innebär således inte att den enskilde med automatik har rätt till insatser enligt lagen. Avgörande är att den enskilde har behov av de insatser som definie- ras i lagen.
Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Att en person får insatser enligt LSS innebär inte att personens möjligheter att få insatser enligt andra lagar, framför allt socialtjänstlagen (2001:453), begränsas. Insatser enligt LSS ska dessutom ges den enskilde endast om han eller hon begär det (8 §).
Insatserna för stöd och service enligt LSS regleras i 9 § och är
1.rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora varaktiga funktionshinder,
2.biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av assistansersättningen enligt lagen (1993:389) om assistansersättning,
3.ledsagarservice,
4.biträde av kontaktperson,
5.avlösarservice i hemmet,
6.korttidsvistelse utanför det egna hemmet,
7.korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov,
8.boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,
9.bostad och särskild service för vuxna eller annan särskilt an- passad bostad för vuxna,
10.daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.
Insatsen daglig verksamhet har endast personer som ingår i per- sonkretsgrupperna 1 och 2 rätt till (7 § första stycket).
34
SOU 2007:62 |
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
För att ha rätt till insatsen personlig assistans krävs att personen har vissa grundläggande hjälpbehov utöver att personen ska ha stora och varaktiga funktionshinder (9 a §). För att över huvud ta- get vara berättigad till insatsen krävs att personen behöver praktisk hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen. Behov av insatser för att förmå en person att klä på sig, äta etc. berättigar inte till personlig assistans (prop. 1995/96:146).
Den som har behov av personlig assistans för sina grund- läggande behov har även rätt till insatsen för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt.
Punkt 9 reglerar vuxnas rätt till bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad. I regeringens proposition Stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159) anges att en bostad enligt denna punkt kan utformas på olika sätt. Tre huvudformer kan dock urskiljas. Med servicebostad avses en fullvärdig bostad med god tillgänglighet där omfattande stöd och service ges dygnet runt. Bostaden upplåts på sedvanligt sätt. Servicehus är beteckning för en anläggning som har flera servicebostäder, visst fast basstöd för hela anläggningen samt gemensamma utrymmen för service och gemenskap. I en gruppbostad ska finnas nödvändig fast kollektiv bemanning som i huvudsak ska täcka de boendes hela stödbehov. Gruppbostaden är tänkt för den som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Antalet boende i en gruppbostad bör vara litet. En särskilt anpassad bostad är en vanlig bostad med viss grundanpassning. Bostaden har ingen fast bemanning.
Kommunerna har ansvaret för alla insatser utom för rådgivning och annat personligt stöd som landstingen i de flesta fall har ansva- ret för (2 §). Kommuner och landsting kan dock sluta avtal enligt 17 § andra stycket om en annan ansvarsfördelning och det har också skett i några län avseende råd och stöd.
35
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
SOU 2007:62 |
2.2Lagen (1993:389) om assistansersättning – LASS
Den statliga assistansersättningen regleras i lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS). Assistansersättningen är ett bidrag inom socialförsäkringen för att bekosta personlig assistans enligt 9 § 2 LSS.
Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd. Den som beviljas assistansersättning har ett mycket stort infly- tande över vem eller vilka som ska ge den personliga assistansen, när den ska lämnas och vem som ska ha arbetsgivaransvaret för assistenten (kommun, brukarkooperativ, enskilt företag eller den ersättningsberättigade själv).
Enligt 2 § LASS handläggs frågor om assistansersättning av För- säkringskassan.
En förutsättning för att erhålla assistansersättning är att perso- nen i fråga bedöms tillhöra personkretsen i LSS och har behov av och rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov i den dagliga livsföringen under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan (3 §).
Tidigare gavs enbart assistansersättning till personer yngre än 65 år, men sedan den 1 januari 2001 gäller att assistansersättning även kan ges till personer äldre än 65 år i de fall assistans beviljats till den enskilde innan denne fyllt 65 år. Insatsen får dock inte utökas även om behoven växer. Däremot kan personen i fråga ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen till de utökade behoven i form av t.ex. hemtjänst.
Assistansersättning lämnas med ett schablonbelopp per timme (228 kronor 2007). Assistansersättning betalas inte ut för tid då den ersättningsberättigade vårdas på sjukhus eller vistas i barn- omsorg, skola eller daglig verksamhet, såvida det inte finns sär- skilda skäl. Ersättning lämnas inte heller till person som bor i en gruppbostad eftersom det i en sådan bostad finns en fast kollektiv bemanning och behovet därmed tillgodoses på annat sätt (4 §).
Kommunerna ska ersätta kostnaderna för de första 20 assistans- timmarna per vecka oavsett vem som utför assistansen medan staten har kostnadsansvaret för övriga timmar (19 §). Utöver kost- nadsansvaret för de första 20 assistanstimmarna per vecka kan kommunerna även ha kostnader för behov av utökad assistans när t.ex. den ordinarie personliga assistenten är sjuk eller vid tillfälligt
36
SOU 2007:62 |
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
utökat behov. Det saknas dock statistik om hur många timmar per år det kan röra sig om.
2.3Huvudmannaskapsförändring, ekonomiska regleringar och länsvisa mellankommunala kostnadsutjämningar
I och med införandet av LSS överfördes huvudmannaskapet för bl.a. stöd- och serviceinsatser till personer med utvecklingsstörning från landstingen till kommunerna. Huvudmannaskapet för stöd och serviceinsatser till personer med omfattande fysiska och psykiska funktionshinder låg kvar hos kommunerna men stöd kunde nu utgå både enligt LSS och socialtjänstlagen. Staten tog genom assistansersättningen över ansvaret från kommunerna för en stor del av kostnaderna för insatsen personlig assistent eller det stöd som då motsvarande assistansen.
Huvudmannaskapsförändringen för omsorgsverksamheten genomfördes successivt under perioden
Den ekonomiska regleringen skedde genom att landstinget sänkte skattesatsen och kommunerna höjde skattesatsen i motsva- rande mån.
I LSS regleras att kommuner kan lämna ekonomiska bidrag till varandra om det behövs för kostnadsutjämning mellan kommunerna förutsatt att en överlåtelse av verksamhet skett från ett landsting till samtliga kommuner i ett landsting (17 § tredje stycket). I samtliga län har kommunerna också funnit skäl att försöka utjämna kostnads- skillnaderna mellan sig för den övertagna verksamheten. Detta har gjorts genom länsvisa överenskommelser, s.k. mellankommunala utjämningssystem.
Utjämningssystem mellan kommuner kräver lagstöd. Sådant lagstöd finns förutom i 17 § LSS också i 16 § lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.
Om en överlåtelse av huvudmannaskap skett så att ansvaret för en uppgift genom avtal flyttats över från ett landsting till en kom- mun eller från en kommun till ett landsting får överlåtaren lämna ekonomiskt bidrag till mottagaren (17 § tredje stycket). Denna möjlighet finns för att de huvudmannaskapsförändringar, som är motiverade av lokala förhållanden, ska kunna regleras ekonomiskt
37
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) SOU 2007:62
mellan parterna och därmed underlättas. Detta framgår av regeringens proposition 1992/93:159.
Den länsvisa kostnadsutjämningen har lösts särskilt i varje län för sig, vilket resulterat i att det funnits flera olika typer av model- ler för utjämning mellan kommuner med olika varaktighetstider. I några län kunde kommunerna inte komma överens om hur utjäm- ningen skulle ske. Regeringen utsåg därför en förhandlingsdelega- tion i dessa län som bistod kommunerna i förhandlingarna.
I många länsvisa utjämningssystem har det funnits klausuler som innebär att den länsvisa utjämningen ska upphöra eller omför- handlas i det fall ett nationellt utjämningssystem införs.
År 2006 har samtliga mellankommunala utjämningssystem upp- hört.
2.4Tidigare utredningar om kostnadsutjämning för
2.4.1Strukturkostnadsutredningen
Strukturkostnadsutredningen (SOU 1993:53), vars förslag i stor utsträckning ligger till grund för nuvarande kostnadsutjämning för kommunerna, föreslog att ett framtida mer generellt övertagande från kommunerna av de särskilda omsorgerna skulle inkluderas i inkomst- och kostnadsutjämningen. Vidare föreslogs att skatteväx- lingar på grund av huvudmannaskapsförändringar endast borde genomföras när förändringen genomförts i alla län. Skatteväxlingen skulle då genomföras med en enhetlig skattesats i utjämningssy- stemet som motsvarar det vägda genomsnittet av de länsvisa skat- teväxlingarna. Strukturella skillnader utjämnas i kostnadsutjäm- ningen. Om endast några län genomfört huvudmannaskapsföränd- ringar bör sådana förändringar genomföras avtalsvägen och regleras inom länen.
Principerna för inkomstutjämningen har helt förändrats sedan Strukturkostnadsutredningen lämnade sitt betänkande varför för- slagen i dessa delar inte längre är tillämpliga. Dessutom har skatte- växlingar därefter genomförts i samtliga län. Den länsvisa skattesat- sen i utjämningssystemet justerades initialt utifrån skatteväxlingen i respektive län, men har senare ersatts av en riksgenomsnittlig läns- vis skattesats där skillnader i skatteväxlingsnivåer mellan länen beaktas.
38
SOU 2007:62 |
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
2.4.2Landstingsekonomiska utredningen
Landstingsekonomiska utredningen (SOU 1994:70) fann att det inte fanns några större strukturella behovsskillnader om man ser till var omsorgstagarna är födda. Däremot konstaterades att det fanns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna som bl.a. berodde på var omsorgstagarna var bosatta, vilket i sin tur hade ett samband med utbudet av vårdresurser.
Utredningen framhöll vikten av att skyndsamt utreda hur ett betalningsansvar för omsorgstagare på institutioner av nationell och regional karaktär skulle kunna konstrueras. I annat fall skulle enskilda kommuner där dyra vårdanläggningar byggts upp drabbas oförskyllt av huvudmannaskapsförändringen.
2.4.3Statsbidragsberedningen
Beredningen för statsbidrag och utjämning i kommunsektorn (SOU 1994:144), vars förslag med vissa justeringar ligger till grund för kostnadsutjämningen i det nuvarande systemet för kommunal- ekonomisk utjämning för kommuner och landsting, gjorde den bedömningen att en kostnadsutjämning för omsorgsverksamhet kunde utformas först när ett bättre underlag om kostnadsskillnader fanns tillgängligt och när frågan om det framtida betalningsansvaret var löst.
2.4.4Arbetsgrupp inom Socialdepartementet
Under våren 1995 fick en arbetsgrupp inom Socialdepartementet i uppdrag att utreda frågan om behovet av en utjämning av kostnads- skillnader mellan kommuner med anledning av LSS. Enligt uppdra- get skulle arbetsgruppen särskilt belysa om inrättandet av ett na- tionellt kostnadsutjämningssystem för
Arbetsgruppen konstaterade i promemorian Utjämning av kost- nadsskillnader för verksamhet enligt LSS (Ds 1996:47) att kost- nadsskillnaderna mellan kommunerna för
39
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
SOU 2007:62 |
mellan kommuner för
Ett sådant utjämningssystem skulle också komma att ta hänsyn till förändringar över tiden och beakta tillkommande verksamhet, vilket nuvarande länsvisa system inte gjorde och som därför på lång sikt inte gav tillräcklig kostnadstäckning.
Arbetsgruppen fann det inte möjligt att bygga en utjämning av skillnader i behov av
Samma arbetsgrupp genomförde under hösten 1996 en fält- studie i ett urval av kommuner för att undersöka kostnaderna för kommunernas
2.4.5Kommunala utjämningsutredningen
Kommunala utjämningsutredningen, som i december 1998 lade fram betänkandet Kostnadsutjämning för kommuner och landsting
– en översyn av statsbidrags- och utjämningssystemet (SOU 1998:151), inledde ett arbete med att utreda förutsättningarna för att föra in en kostnadsutjämning av
Utredningen gjorde bedömningen att skillnaderna mellan kom- muner och mellan olika delar av landet i övertagna kostnader för
Vidare gjordes bedömningen att det endast är möjligt att åstad- komma en utjämning av kostnadsskillnaderna om den baseras på av kommunerna beslutade insatser. Eftersom en påverkbarhet inte kan uteslutas bör en utjämning för
40
SOU 2007:62 |
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
ramen för det kommunala utjämningssystemet. Utredningen bedöm- de att en utjämning av
2.4.6Arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag till ett statsbidrag för utjämning mellan kommuner av kostnader för verksamhet enligt LSS
Våren 1999 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att utforma ett förslag till ett statsbidrag för utjämning mellan kommuner av kost- nader för verksamhet enligt LSS. Arbetsgruppens resultat presente- rades i promemorian Förslag till utjämning mellan kommuner av kostnader för
Arbetsgruppen fann inte någon grund för en kostnadsutjämning som utgår från strukturella faktorer då kostnadsskillnaderna i för- sta hand beror på individuella behov och att verksamhet har kon- centrerats till vissa kommuner. Även nytillkommande verksamhet är ojämnt fördelad, eftersom det inte finns underlag att bygga upp vissa specialresurser i varje kommun.
Förslaget var huvudsakligen ett utjämningssystem baserat på antal
De kostnadsskillnader som fanns kunde därför inte utjämnas nog mycket med den föreslagna schablonmetoden. För att ändå åstadkomma en utjämning föreslog utredningen att kommunerna skulle omfattas av spärregler, vilket för många kommuner innebar att deras egna kostnader skulle ligga till grund för utjämningssy- stemet.
Kommuner som dessutom hade personer i särskilt kostnadskrä- vande vårdformer, och som samtidigt hade en genomsnittlig kost- nad över riksgenomsnittet, föreslogs därutöver ges möjlighet att ansöka om ett särskilt statsbidrag för de mest kostnadskrävande insatserna. Slutligen ingick också en utvidgad möjlighet att skriva avtal om kostnadsansvar mellan kommuner för
Arbetsgruppen beskrev också en alternativ modell för utjämning utifrån individuella behov av stöd, service och omvårdnad för per- soner i personkrets 1 och 2. Modellen avsågs framför allt gälla per- soner med stora omvårdnadsbehov, dvs. behovet av personalinsat-
41
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
SOU 2007:62 |
ser, vilka skulle summeras per kommun och ligga till grund för en utjämning jämfört med ett riksgenomsnittligt behov. Modellen utreddes inte närmare av tidsskäl.
2.4.7Kommittén Utjämning av
I december 2000 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté för att utreda hur utjämningen skulle ske för kostnadsskillnader mellan kommuner avseende verksamhet enligt LSS.
Kommittén föreslog att ett utjämningssystem skulle införas som skulle omfatta alla kommuner och ha en långtgående utjäm- ning som stödjer kommuner som både har och utvecklar verksam- het. Det föreslagna systemet skulle också stimulera kommuner som hade liten verksamhet i förhållande till invånarantalet att bygga upp en egen verksamhet.
Kommitténs förslag som redovisades i betänkandet Utjämning av
Kommittén föreslog att en grundläggande strukturkostnad skulle beräknas för varje kommun. Därutöver skulle ett koncentra- tions- och ett personalkostnadsindex justera den beräknade struk- turkostnaden. Den modell som kommittén förespråkade var den s.k. genomsnittsmodellen. Kommittén hade också en alternativ modell, bruttoutjämningsmodellen, som till skillnad från genom- snittsmodellen innebar att alla kommuner skulle få ett bidrag som motsvarade den beräknade strukturkostnaden. Skillnaden mellan dessa två modeller var finansieringen. Genomsnittsmodellen inne- bar att systemet finansierade sig självt genom omfördelning av medel mellan kommunerna, medan bruttomodellen innebar att riksdagen skulle besluta om en nivåsänkning av det tidigare gene- rella statsbidraget, men också att de framtida kostnadsökningar som skulle uppkomma i
42
SOU 2007:62 |
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
2.5Statliga bidrag för utjämning av kostnadsskillnader
Efter den remissomgång som följde av promemorian Förslag till utjämning mellan kommuner av kostnader för
Regeringen beslutade att två specialdestinerade statsbidrag skulle införas. Ett statsbidrag administrerades av regeringen (Finansdepartementet) och bestod av en beräkningsmodell som tog hänsyn till kommunernas nettokostnader, men endast vissa insatser för personkretsgrupperna 1 och 2. Dessutom togs hänsyn till intäkter/kostnader som kommunerna hade som en följd av de länsvisa mellankommunala kostnadsutjämningssystemen.
Det andra statsbidraget som administrerades av Socialstyrelsen innebar ett ansökningsförfarande där kommuner med
Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera de två statsbidragen och Socialstyrelsens slutsats var att vissa kommuner blev överkompenserade eftersom de fick statsbidrag för höga kost- nader efter två olika principer (Dnr Fi2002/995).
2.6Nationell kostnadsutjämning för verksamhet enligt LSS införs
Den 1 mars 2004 infördes en nationell kostnadsutjämning för verk- samhet enligt LSS som baserade sig på Kommitténs utjämning av
43
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
SOU 2007:62 |
grund för beräkningarna. Kommittén hade föreslagit att
Remissinstansernas övriga synpunkter gällde givetvis finansie- ringsfrågan, men också förslaget om koncentrations- och personal- kostnadsindex ifrågasattes. Det var främst den teoretiska grunden för de s.k. stordriftsfördelar som låg bakom koncentrationsindexet som var ifrågasatt. Kritiken av personalkostnadsindexet gällde i för- sta hand kompensationsgraden, 70 procent, som vissa instanser ville sänka medan andra ville höja. En annan kritik som framfördes var att personalkostnadsindexet, som bygger på enskilda kommu- ners redovisade kostnader, skulle leda till en minskad effektivitet och att det statistiska underlaget var möjligt att påverka.
2.7Systemet för kommunalekonomisk utjämning
Under större delen av
Förutsättningarna att uppnå ett mål om tillgång till likvärdiga välfärdstjänster är emellertid ganska olika och i vissa fall mycket olika mellan kommunerna i landet. För det första finns det skillna- der i beskattningsbara inkomster, vilket påverkar skatteintäkterna. För det andra finns skillnader i åldersstruktur, social struktur och geografisk struktur, vilket påverkar behoven av kommunala välfärdstjänster och kostnaderna för att utföra dessa tjänster.
Utan utjämning för skillnader i skattekraft skulle exempelvis invånarna i Årjängs kommun behöva betala mer än dubbelt så hög
44
SOU 2007:62 |
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
kommunalskatt som de som bor i Danderyds kommun för att båda kommunerna skulle få in lika stora skatteintäkter per invånare.
Kostnaderna för de kommunala verksamheterna varierar inte minst på grund av skillnaderna i befolkningens ålder, från i genom- snitt ca 8 000 kronor per år per invånare i åldrarna
Det nya utjämningssystemet kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebi- drag och
Inkomstutjämningsbidrag ges till kommuner med en skattekraft under 115 procent av medelskattekraften i landet och en inkomst- utjämningsavgift betalas över dessa nivåer
Kostnadsutjämningen sker genom bidrag och avgifter enligt samma principer som i kostnadsutjämningen för
Ett strukturbidrag har införts för de kommuner och landsting som uppfyller särskilda kriterier
45
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
SOU 2007:62 |
Särskilda införandebidrag tillämpas för åren
Slutligen har regleringsavgifter och regleringsbidrag införts för att summan av alla bidrag och avgifter i det nya systemet ska över- ensstämma med ramanslaget för Kommunalekonomisk utjämning
Skillnaderna mellan 2004 och 2005 samt fördelningen på olika bidrag och avgifter inom anslaget 48:1 kommunalekonomisk utjämning framgår av tabell 2.1. Observera att det generella statsbi- draget upphört 2005 och att strukturbidraget och regleringsavgif- ten tillkommer från och med 2005. Till följd av systemförändring- arna ligger inkomstutjämningsbidrag och
Tabell 2.1 Generellt statsbidrag och utjämningssystemet 2004 och kommunal ekonomisk utjämning 2005 och 2007. Miljarder kronor, löpande priser
|
|
Kommuner |
|
|
Landsting |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2004 |
2005 |
2007 |
2004 |
2005 |
2007 |
Generellt statsbidrag |
34,0 |
|
|
7,5 |
|
|
Inkomstutjämningsbidrag |
13,8 |
45,0 |
48,1 |
5,3 |
14,9 |
15,8 |
Inkomstutjämningsavgift |
||||||
Kostnadsutjämningsbidrag |
5,3 |
4,6 |
4,9 |
1,5 |
1,2 |
1,2 |
Kostnadsutjämningsavgift |
||||||
Införandebidrag |
1,6 |
1,5 |
0,5 |
1,6 |
0,6 |
0,2 |
Nivåjustering |
|
|
|
|
||
Strukturbidrag |
|
1,5 |
1,5 |
|
0,7 |
0,7 |
Regleringsbidrag |
|
|
8,3 |
|
|
0,9 |
Regleringsavgift |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
34,5 |
42,6 |
55,2 |
7,1 |
12,6 |
15,7 |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Utveckling inom den kommunala sektorn, regeringens skrivelse 2005/06:102 och 2007 års ekonomiska vårproposition.
46
SOU 2007:62 |
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
I kostnadsutjämningen beräknas för varje kommun en struktur- kostnad med hjälp av ett antal delmodeller, en för varje verksamhet som omfattas av kostnadsutjämningen. För varje ingående verk- samhet beräknas en standardkostnad per kommun efter principer som liknar
Kostnadsutjämningen omfattar obligatoriska verksamheter och ska enbart utjämna för strukturellt betingade kostnadsskillnader. Med strukturellt betingade kostnader avses kostnader som är opå- verkbara för den enskilda kommunen respektive landstinget och som hänger samman med t.ex. befolkningsstruktur, sociala förhål- landen eller geografiska förutsättningar. Systemet syftar alltså inte till att utjämna för sådana faktiska kostnadsskillnader som hänger samman med val av avgiftssättning, servicenivå eller andra kvalitets- aspekter på utbudet av kommunal service och det är på denna punkt som
Utjämningen för övriga verksamheter ska bara ta sikte på att balansera skillnader i behov av kommunal service såsom det kan bestämmas med utgångspunkt från befolkningens sammansättning och andra förutsättningar för att producera service. Skillnader av detta slag kan kommunerna och landstingen inte själva råda över. Utjämning sker efter den kostnad kommunen eller landstinget skulle ha haft om verksamheten bedrivits vid en genomsnittlig
Från och med 2005 omfattar kostnadsutjämningen för kommu- nerna nio verksamheter och kostnadsslag. Av sammanställningen framgår de faktorer som ligger till grund för beräkningen av stan- dardkostnaden i några av dessa delmodeller.
47
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) |
SOU 2007:62 |
Exempel på verksamheter och faktorer i kostnadsutjämningen fr.o.m. 2005
Verksamhet/kostnadsslag |
Faktorer |
Kommuner |
|
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg |
Åldersstruktur, föräldrarnas förvärvsfrekvens, |
|
skattekraft och befolkningstäthet. |
Förskoleklass och grundskola |
Åldersstruktur, glesbygd samt barn med utländsk |
|
bakgrund. |
Gymnasieskola |
Åldersstruktur, bebyggelsestruktur och programval. |
Äldreomsorg |
Åldersstruktur, könsfördelning, yrkesbakgrund, |
|
civilstånd, utomnordisk bakgrund och glesbygd. |
Individ- och familjeomsorg |
|
- Barn- och ungdomsvård |
Barn till ensamstående föräldrar, barn med ut- |
|
ländsk bakgrund, lagförda ungdomar och folk- |
|
mängdsstorlek upp till 75 000 invånare. |
- Övrig verksamhet |
Ensamstående kvinnor med barn, arbetssökande |
|
utan ersättning, flyktingar och övriga utländska |
|
medborgare, män med låg inkomst samt befolk- |
|
ningstäthet. |
Landsting |
|
Hälso- och sjukvård |
Kön, ålder, civilstånd, sysselsättningsstatus, in- |
|
komst, boendeform, personer i vårdtunga grupper |
|
samt gles byggelsestruktur. |
Från och med 2008 kommer strukturellt betingade lönekostnads- skillnader för kommuner och landsting att ingå i kostnadsutjäm- ningen.
48
3Kostnadsutjämningssystemet för kommunernas
3.1Systemets uppbyggnad
Kostnadsutjämningssystemet för kommunernas
I ett första steg beräknas en kostnad per kommun som utgår från antalet personer med verkställda beslut om
I steg 2 och 3 multipliceras denna kostnad med ett för varje kommun beräknat koncentrations- respektive personalkostnadsindex.
De för kommunerna beräknade standardkostnaderna räknas upp till bidrags- och avgiftsårets nivå med hjälp av den av regeringen prognostiserade förändringen av nettoprisindex.
Den slutliga kostnaden divideras sedan med antalet invånare i kommunen, vilket ger kommunens standardkostnad.
49
Kostnadsutjämningssystemet för kommunernas |
SOU 2007:62 |
3.2Underlaget för beräkningarna
Underlaget för beräkningarna per kommun härrör från två källor: verksamhetsstatistiken från Socialstyrelsen och räkenskaps- sammandraget från Statistiska centralbyrån (SCB). Statistik samlas in av SCB på Socialstyrelsens uppdrag vilket innebär att myndig- heterna har ett gemensamt ansvar för denna. Den statistik som ligger till grund för
3.3Antalet
Samtliga
För bidrags- och avgiftsåret 2007 fördelade sig insatserna enligt följande:
Tabell 3.1 Antalet insatser 2005
Insats |
|
Antal insatser |
|
|
|
Personlig assistans |
|
3 640 |
Ledsagarservice |
|
9 562 |
Kontaktperson |
|
16 683 |
Avlösarservice |
|
3 596 |
Korttidsvistelse |
|
10 504 |
Korttidstillsyn |
|
4 714 |
Boende |
Barn, övrigt |
1 048 |
|
Barn i familjehem |
199 |
|
Vuxna |
20 387 |
Daglig verksamhet |
|
25 051 |
|
|
|
Totalt antal insatser |
|
95 384 |
Källa: Socialstyrelsens statistik den 1 oktober som den redovisas inför bidrags- och avgiftsåret 2007. Vissa justeringar har gjorts jämfört med den officiella statistiken.
50
SOU 2007:62 |
Kostnadsutjämningssystemet för kommunernas |
Antalet insatser var 2005 ca 95 400 samtidigt som antalet personer med insatser endast var ca 54 400. Att summan av antalet insatser inte överensstämmer med antalet personer med insatser beror på att en person kan ha två eller flera insatser samtidigt.
Bortsett från råd och stöd och assistansersättning enligt LASS hade knappt hälften en insats, en tredjedel två insatser och 20 procent tre eller flera insatser.
3.3.1Kommunernas räkenskapssammandrag
Kommunernas räkenskapssammandrag (RS) innehåller information om kommunernas bokslut och samlas årligen in av SCB.
Syftet med insamlingen är att både på kommun- och riksnivå få information om kommunernas ekonomi, nuläge och utveckling. RS används av nationalräkenskaperna som källa för att beräkna kom- munernas del av BNP, finansiellt sparande, kommunernas inve- steringar, transfereringar samt de kommunala affärsverkens drift- överskott. RS är även en viktig källa för staten vid uppföljning och utvärdering av kommunal ekonomi och verksamhet såväl totalt som på kommunnivå.
Från och med uppgiftsinsamlingen 1998 samordnas den ekono- miska statistiken i RS Vård och omsorg med verksamhets- indelningen i socialtjänststatistiken så att kostnader ska fördelas på en mer detaljerad nivå än tidigare. Kommunernas ekonomiska förvaltningar ansvarar för driftredovisningen där kostnader/intäkter på den mer övergripande nivån redovisas. I RS förs dessa kostnader/intäkter automatiskt över till avdelningen Vård och omsorg, där de ska fördelas på en mer detaljerad nivå av kom- munens socialförvaltning. I Jämförelsetal för socialtjänsten anges att flera kommuner haft problem med att ange denna fördelning bl.a. på grund av bristande internt underlag. Fortfarande kan det även förekomma olikheter mellan kommuner som t.ex. beror på att
51
Kostnadsutjämningssystemet för kommunernas |
SOU 2007:62 |
anvisningarna tolkas på olika sätt och att det finns skilda uppfatt- ningar om hur kostnader ska fördelas på de olika verksamheterna.
3.3.2Genomsnittskostnader för olika
Kostnader för en insats skiljer sig åt mellan kommuner och mellan olika individer i samma kommun. I beräkningen av standardkost- naden används genomsnittliga nettokostnaden för olika
Teoretiskt innebär det att kostnaden för en insats på riksnivå divideras med antalet insatser i landet, vilket ger genomsnittskostna- den.
Den genomsnittliga kostnaden per insats baseras på dels räken- skapssammandragets redovisning av kostnaden för fyra grupper av insatser: boende, daglig verksamhet, personlig assistans och övriga insatser, dels Socialstyrelsens statistik över antalet personer med verkställda beslut av någon av dessa insatser den 1 oktober.
För att beräkna den genomsnittliga kostnaden för de insatser som inte är redovisade i RS används uppskattningar som gjordes av Kommittén Utjämning av
I proposition 2002/03:151 ansåg regeringen att kommitténs uppskattningar skulle ligga till grund för beräkningarna, men att den relativa fördelningen borde uppdateras vid en tidpunkt som regeringen beslutar om. Utredningen redovisar i kapitel 4 en upp- följning av dessa uppskattningar samt föreslår där hur de bör upp- dateras.
52
SOU 2007:62 Kostnadsutjämningssystemet för kommunernas
Tabell 3.2 |
Genomsnittskostnader bidrags- och avgiftsåret 2007 |
||
|
|
|
|
Insats |
|
Genomsnittskostnad per insats |
|
|
|
|
|
Personlig assistans |
599 925 |
|
|
Ledsagarservice |
|
23 065 |
|
Kontaktperson |
|
23 065 |
|
Avlösarservice |
|
46 131 |
|
Korttidsvistelse |
|
184 522 |
|
Korttidstillsyn |
|
184 522 |
|
Boende |
Barn, övrigt |
857 735 |
|
|
Barn i familjehem |
183 800 |
|
|
Vuxna |
612 668 |
|
Daglig verksamhet |
166 034 |
|
Källa: SCB. Avser nettokostnader före uppräkning med NPI.
3.3.3Grundläggande standardkostnad
Den grundläggande standardkostnaden beräknas genom att antalet verkställda beslut per insats enligt 9 §
Den grundläggande standardkostnaden uttrycker vad det skulle kosta att bedriva verksamheten om kommunen har en riksgenom- snittlig kostnad. Det finns ingen koppling till kommunens egna faktiska kostnad för verksamheten, men det är inte heller syftet med denna grundläggande standardkostnad.
3.3.4Koncentrations- och personalkostnadsindex
Koncentrationsindexet utgår ifrån att kommuner som har många personer med insatser enligt LSS i förhållande till totalfolkmängden har lägre kostnader per
53
Kostnadsutjämningssystemet för kommunernas |
SOU 2007:62 |
rande beräkning för landet erhåller kommunen ett index som är lägre än 1,0.
Personalkostnadsindexet skall avspegla hur mycket kommunens personalkostnader avviker från motsvarande genomsnittskostnader i landet. I direktiven till Kommittén utjämning av
Regeringen konstaterade i proposition 2002/03:151 att det finns behovsmätningar eller vårdtyngdsmätninar i olika delar av landet och även utomlands. Svårigheterna med dessa mätningar har dock bl.a. varit att definiera faktiskt behov och uppskattat behov. I stället för att mäta omsorgsbehovet hos varje individ, vilket kräver en stor administration, ansåg regeringen, i likhet med kommittén, att ett personalkostnadsindex som bygger på uppgifter i räken- skapssammandraget ska tillämpas. Kommittén konstaterade att ett enkelt sätt att mäta stödets omfattning var att ta hänsyn till de personalkostnader som kommunen har eftersom det bör avspegla omfattningen på stödet, dvs. antalet anställda men också kvalitet i insatsen.
Mot denna bakgrund konstruerades ett index så att inte hela kostnadsskillnaden utan enbart 70 procent av denna skulle beaktas. Syftet var att minska risken för att systemet utjämnar för skillnader i kvalitet eller effektivitet mellan kommunerna. Indexet utformades så att det är neutralt för om kommunen bedriver
Av proposition 2002/03:151 framgår att vissa remissinstanser framförde kritiska synpunkter avseende indexen. Några remissin- stanser, t.ex. Socialstyrelsen, var tveksam till koncentrationsindexet eftersom det konstrueras utifrån historiska kostnader, men styrel-
54
SOU 2007:62 |
Kostnadsutjämningssystemet för kommunernas |
sen var även tveksam till om det finns några stordriftsfördelar. Svenska Kommunförbundet ansåg att personalkostnadsindexet leder till risk att kostnader konserveras.
3.3.5Slutlig standardkostnad, bidrag och avgift
Efter att SCB har beräknat en grundläggande standardkostnad justeras den med koncentrations- och personalkostnadsindex. Den slutliga standardkostnaden per kommun divideras sedan med anta- let invånare den 1 november året före
En summering av alla kommuners slutliga standardkostnader dividerad med befolkningen i landet den 1 november året före
En kommun som har en högre slutlig standardkostnad i kronor per invånare än landets genomsnittliga standardkostnad i kronor per invånare erhåller ett bidrag från staten motsvarande mellan- skillnaden och motsatt (3 §
3.3.6Införanderegler
Riksdagen har beslutat att systemet skall införas successivt genom att bidrags- och avgiftskommuner inledningsvis inte får fullt bidrag respektive inte får betala full avgift till systemet. Bakgrunden till detta är att avgiftskommunerna har svårare att anpassa sig till en situation där de blir tvungna att betala medel till staten som sedan omfördelar medlen till bidragskommunerna. Övergångsperioden sträcker sig under perioden
År 2004 begränsas den avgift som en kommun skall betala till högst 250 kronor per invånare, 2005 till högst 550 kronor per invå-
55
Kostnadsutjämningssystemet för kommunernas |
SOU 2007:62 |
nare, 2006 till högst 850 kronor per invånare, 2007 till högst 1 150 kronor per invånare och 2008 till högst 1 450 kronor per invånare.
År 2004 reduceras det bidrag som en kommun har rätt till med högst 270 kronor per invånare, 2005 med högst 70 kronor per invånare och 2006 med högst 15 kronor per invånare.
Efter att hänsyn tagits till införandereglerna är summan av alla bidrag 2 014 miljoner kronor och summan av alla avgifter 1 949 miljoner kronor 2007. Underskottet om 65 miljoner kronor regle- ras med ett års eftersläpning genom en motsvarande minskning av anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning.
3.4Möjligheter att ändra i kommunernas underlag
Den statistik som används i beräkningar och som ligger till grund för Skatteverkets beslut om bidrag respektive avgifter avser en tid- punkt/period ett till två år innan beslutet fattas av Skatteverket.
Normalt sett har kommunerna goda möjligheter att ändra i statistiken efter uppgiftslämnandet, men Regeringskansliet och berörda myndigheter har observerat att det i många fall inte är förrän de preliminära beräkningarna erhållits från SCB som kvalitetskontrollen i kommunerna påbörjas.
Kommunerna har möjlighet att ändra lämnade uppgifter i sam- band med statistikinsamlingen men även efter att statistiken publi- ceras som officiell statistik och ända fram till och med den tid som dessa kan anmärka på Skatteverkets preliminära beslut i februari under bidrags- och avgiftsåret (5 § andra stycket
Fram t.o.m. 2005 kunde kommuner vända sig till regeringen och påtala fel i underlaget för de slutliga besluten även efter att Skatte- verket hade fastställt dem. Eftersom fel emellertid i princip endast kan rättas till förmån för en kommun fick staten kompensera den kommun som klagat till regeringen utanför ramen för utjämnings- systemet. Hade en sådan uppgift kommit Skatteverket tillkänna före det att verket fastställt bidrag och avgifter i kostnads- utjämningen kunde en omräkning i stället ha skett av beräkningarna för samtliga kommuner.
Mot denna bakgrund gäller sedan den 1 januari 2006 att regeringen bara, om det finns synnerliga skäl, får beakta sådana fel och brister i underlaget för beslutet som inte påtalats hos
56
SOU 2007:62 |
Kostnadsutjämningssystemet för kommunernas |
Skatteverket senast den 15 februari under
57
4Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS
4.1Inledning
Kostnadsutjämningen för kommunernas
4.2Kostnadsutvecklingen för LSS och de olika LSS- insatserna
Enligt kommunernas räkenskapssammandrag (RS) har kommuner- nas nettokostnader för LSS och LASS ökat från 20,7 miljarder kronor 2002 till närmare 23,2 2003, 24,9 2004, 26,2 2005 och 28,1
59
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
SOU 2007:62 |
miljarder kronor 2006. Nettokostnaderna motsvarar kommunernas bruttokostnader för verksamheten minskat med verksamhetens intäkter. Det är dessa belopp som använts i beräkningarna i kostnadsutjämningen två år senare. Mellan 2002 och 2003 var nettokostnadsökningen avsevärt högre än för kommunernas övriga verksamheter, medan de under de senaste åren inte ökat lika mycket. Totalt har dock kostnaderna ökat med mellan 7 och 8 mil- jarder kronor på fyra år samtidigt som assistansersättningen ökat med 6,2 miljarder samma period, således en mycket kraftig kost- nadsökning. Mer ingående analyser om orsaker till denna ökning saknas.
I RS är kostnaderna för
60
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
Diagram 4.1 Nettokostnader för kommunernas
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
25 000 |
|
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
kronor |
15 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner |
10 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 000 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
Bostad med |
Daglig |
Övriga insatser |
Personlig |
Summa |
särskild service |
verksamhet |
|
assistans |
|
Källa: SCB.
Genomsnittskostnaderna i landet för de olika
Kostnaderna för personlig assistans har ökat mycket kraftigare än kostnaderna för övriga insatser och mellan 2001 och 2004 mer än fördubblades kostnaden per insats. Den snabba kostnads- ökningen beror främst på att det i kommunernas redovisade kost- nader ingår både personlig assistent enligt LSS och de kostnader kommunerna har för LASS och att den totala kostnaden här endast sätts i relation till antalet personer med assistent enligt LSS. Kom- munerna har även kostnader för personer med beslut enligt LASS utöver de 20 första timmarna. Detta beror på att den statliga
61
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
SOU 2007:62 |
timersättningen inte täcker hela den faktiska kostnaden, att antalet beviljade timmar överstiger de som ersätts, kommunala kostnader under Försäkringskassans handläggningstid för LASS och vid pri- vata assistenters sjukdom, tillfälligt utökat behov m.m.
Diagram 4.2 Riksgenomsnittliga kostnader för
|
700000 |
|
|
|
|
|
|
600000 |
|
|
|
|
|
|
500000 |
|
|
|
|
|
Kronor |
400000 |
|
|
|
|
|
300000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200000 |
|
|
|
|
|
|
100000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
2 001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Källa: Proposition 2002/03:151 och SCB.
Anm. För bostad med särskild service anges riktvärdet (100 %) för vuxna och för övriga insatser anges riktvärdet (100 %) för korttidsvistelse.
Kostnadsökningen beror även på att definitionen av personlig assi- stans i verksamhetsstatistiken har förändrats och förtydligats från insamlingen 2004, vilket innebär att uppgifterna inte är helt jäm- förbara med tidigare års uppgifter.
62
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
Diagram 4.3 Riksgenomsnittliga kostnader för
|
250 |
|
|
|
|
|
|
225 |
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
2001=100 |
175 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Index |
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
125 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
Källa: Beräkning från Proposition 2002/03:151 och SCB. |
|
|
|
|||
Anm. För bostad med särskild service anges riktvärdet (100 %) för vuxna och för övriga insatser |
||||||
anges riktvärdet (100 %) för korttidsvistelse. |
|
|
|
För insatsen daglig verksamhet och för övriga insatser minskade till och med kostnaden per insats i löpande priser mellan 2003 och 2004. Även mellan 2005 och 2006 minskade genomsnittskostnaden för övriga insatser.
4.2.1Stora kostnadsskillnader för LSS mellan län och kommuner
Kostnaderna för LSS är ojämnt fördelade mellan länen och mellan kommunerna. Kostnaderna per invånare är högst i Jämtlands län och lägst i Skåne län. Kostnaderna i Jämtlands län översteg 2006 riksgenomsnittet med över 1 000 kronor per invånare, motsvarande 34 procent. Skånes kostnader är 650 kronor lägre per invånare än
63
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
SOU 2007:62 |
riksgenomsnittet. Jämtland har nästan 70 procent högre kostnader per invånare än Skåne. Kostnaderna i Stockholms län ligger i nivå med riksgenomsnittet. Under perioden har kostnaderna ökat i samtliga län men med vissa undantag något snabbare i län med låga kostnader och något långsammare i län med höga kostnader. Det finns således en svag tendens till att kostnadsskillnaderna mellan länen utjämnats.
Diagram 4.4 Genomsnittliga nettokostnader per län för
|
2003 |
|
2004 |
|
2005 |
|
2006 |
4 500
4 000
3 500
Kronor per invånare
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Riket |
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
K |
LM |
N |
OPR |
S |
T |
U |
W |
X |
Y |
Z |
AC BD |
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Bearbetning av uppgifter från SCB.
Det är stora skillnader mellan kommuner i antalet personer med
64
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
Diagram 4.5 Kommunerna fördelade efter redovisade nettokostnader 2006 i kronor per invånare
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
|
|
499 |
|
|
999 |
|
|
499 |
|
|
999 |
|
|
499 |
|
|
999 |
>5000 |
||
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
<1 |
|
2 |
|
2 |
|
3 |
|
3 |
|
4 |
|
4 |
|||||||||
|
- |
|
- |
|
- |
|
- |
|
- |
|
- |
|
||||||||||
|
1000 |
1500 |
2000 |
|
|
2500 |
|
|
3000 |
|
|
3500 |
|
|
0 |
|
|
0 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
0 |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
45 |
|
|
|
Nettokostnader i kronor per invånare
Källa: SCB.
Hur kommunernas nettokostnader för LSS förändrats under senare år framgår av diagram 4.6. För det stora flertalet kommuner, över 80 procent 2005/06, ligger den årliga förändringen av nettokostna- derna i förhållande till den riksgenomsnittliga förändringen inom intervallet +- 250 kronor per invånare. Antalet kommuner med förändringar som understiger +- 250 kronor per invånare i förhål- lande till den riksgenomsnittliga förändringen har ökat både mellan 2004 och 2005 och mellan 2005 och 2006.
65
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
SOU 2007:62 |
Diagram 4.6 Kommunerna fördelade efter förändring av nettokostnader för LSS- verksamhet
|
|
2002/2003 |
2003/2004 |
2004/2005 |
2005/2006 |
|
||||||||
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
9 |
|
|
|
|
9 |
9 |
|
|
99 |
0 |
||
|
|
|
|
4 |
|
|
5 |
|||||||
|
|
|
2 |
|
|
4 |
>7 |
|||||||
|
|
- |
|
|
- |
|
||||||||
|
< |
- |
|
|
|
0 |
250 |
|
|
0 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Nettokostnadsförändring i kronor per invånare |
|
Källa: Bearbetning av uppgifter från SCB.
För ett fåtal kommuner har dock förändringen varit i storleksord- ningen uppåt eller till och med över 2 000 kronor per invånare. De största variationerna mellan åren finns i första hand i de kommuner med de allra högsta kostnaderna, t.ex. Hedemora, Boden och Mellerud men även i kommuner med relativt genomsnittliga kost- nader.
Kostnadsskillnaderna är betydligt större mellan kommunerna inom länen än mellan genomsnittskostnaderna för länen. Högst kostnader 2006 hade Hedemora kommun i Dalarnas län med ca 6 300 per invånare. Även kommunerna Boden i Norrbottens, Vännäs i Västerbottens, Kungsör i Västmanlands, Hultsfred i Kalmar och Mellerud i Västra Götalands län hade 2006 nettokostnader översti- gande 5 000 kronor per invånare.
66
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
Diagram 4.7 Kommuner med lägsta respektive högsta nettokostnader per län för
Kronor per invånare
|
|
2003 Lägst |
|
2003 Högst |
|
2006 Lägst |
|
2006 Högst |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
t |
AB |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
K |
LM |
N |
OPR |
S |
T |
U |
W |
X |
Y |
Z |
AC BD |
|
Rike |
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Bearbetning av uppgifter från SCB.
Habo kommun hade lägst kostnader 2006. Ydre kommun har haft landets lägsta kostnader tidigare år medan Bräcke kommun hade högst kostnader 2002 och 2003 men överträffades av Hedemora kommun de tre senaste åren. Av diagram 4.7 framgår att variatio- nerna inom länen är mycket olika, men i de flesta län är det en eller möjligen två kommuner med liten folkmängd som avviker kraftigt uppåt eller nedåt. I vissa län, t.ex. Kronoberg (G), har skillnaderna mellan kommuner med högsta och lägsta kostnader minskat medan de i andra län, t.ex. Örebro (T) och Västerbotten (AC), har ökat ytterligare under perioden. I Blekinge (K) och Västernorrlands län
(Y) är variationsvidden avsevärt lägre än i Västmanlands (U), Dalarnas (W) och Västerbottens län (AC). I de två förstnämnda länen är skillnaden från knappt 1 700 till drygt 1 800 kronor per invånare och i Västerbotten närmare 5 000 kronor per invånare 2006. Inom länen är det i de flesta fall samma kommuner som har högst respektive lägst kostnader från år till år. I flera län, t.ex. Dalarna, Västra Götaland (OPR), Västerbotten och Norrbotten ökade spännvidden kraftigt mellan 2003 och 2004 i samband med
67
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
SOU 2007:62 |
att betalningsansvaret mellan kommuner ändrades och att tidigare inomlänsutjämning avvecklades.
4.3Utvecklingen av antalet
I de årliga utjämningsberäkningarna för LSS används per kommun och för hela landet både antalet personer med insatser enligt LSS och antalet insatser per typ av insats exklusive råd och stöd. Det beror på att råd och stöd med några undantag sker genom lands- tingens försorg. Dessutom ingår den ersättning som kommunerna betalar till Försäkringskassan för personlig assistans enligt LASS. Antalet personer som har verkställda beslut om insatser enligt LSS har i beräkningsunderlaget ökat från ca 49 400 den 1 september 2002 till ca 55 800 personer den 1 oktober 2006, dvs. med 13,1 pro- cent. Samtidigt har antalet kommunala insatser i underlaget (exklu- sive råd och stöd) ökat från ca 86 300 den 1 september 2002 till ca 97 700 den 1 oktober 2006, dvs. med 13,3 procent vilket motsvarar ökningen av antalet personer med insatser.
Daglig verksamhet är den insats som är vanligast förekom- mande, med ca 25 800, följd av boende för vuxna med drygt 20 900. Boende för barn är den minst frekventa insatsen, drygt 1 200. Som framgår av diagram 4.8 har antalet insatser ökat utom för boende barn och avlösarservice. Insatsen personlig assistans har minskat enligt statistiken, vilket främst beror på att definitionen av vilka personer med insatsen som skulle rapporteras i statistiken för 2004 har förtydligats.
68
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
Diagram 4.8 Antalet insatser enligt LSS
|
|
|
|
|
2002 |
|
|
|
2003 |
|
|
2004 |
|
|
|
|
2005 |
2006 |
|
|||||
|
30 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
insatser |
20 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Antal |
10 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uxna |
|
|
n |
|
|
het |
|
|
e |
|
|
lsyn |
|
ice |
|
|
|
ce |
|
|
S |
|
|
|
|
ar |
|
|
|
|
els |
|
|
|
|
|
rvi |
|
|
LS |
||||||
|
|
|
|
b |
|
|
am |
|
|
|
|
|
|
v |
|
|
Kontaktperson |
|
|
|||||
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
ist |
|
il |
|
er |
|
e |
|
|
|
|||||
|
|
|
v |
|
|
|
|
|
dsv |
idst |
|
rs |
|
|
ans |
|
||||||||
|
|
oende |
|
Boend |
|
|
erks |
|
|
|
|
sa |
|
|
ars |
|
ist |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
i |
|
rtt |
|
|
|
ag |
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
v |
|
|
rtt |
|
|
|
ö |
|
|
|
|
ass |
|
|
|||||
|
B |
|
|
ig |
|
|
|
|
|
o |
|
Avl |
|
|
s |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
o |
|
|
K |
|
|
ed |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
agl |
|
|
K |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
L |
|
|
|
Pers |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Socialstyrelsen och SCB.
Anm. En person kan ha en eller flera insatser. bostad. För 2002 avses 1 sept. och övriga år 1
I boende vuxna ingår här boende i särskilt anpassad okt.
4.4Hur skillnader i insatser och kostnader beaktas i kostnadsutjämningen
Standardkostnaden för varje kommun beräknas i ett första steg genom att antalet verkställda beslut om
Antalet insatser av viss typ per kommun och den nationella genomsnittskostnaden per insatstyp har hittills uppdaterats inför varje bidrags- och avgiftsår sedan systemet infördes 2004, med utgångspunkt från Socialstyrelsens statistik över antalet
69
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
SOU 2007:62 |
ser för åren 2002, 2003, 2004 och 2005 och det för riket summerade räkenskapssammandraget för respektive år.
De båda indexen
Diagram 4.9 Koncentrationsindex i |
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
År 2004 och 2005 |
|
|
|
År 2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
1,30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Indexvärde |
1,10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,05 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,95 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,85 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
11 |
21 |
31 |
41 |
51 |
61 |
71 |
81 |
91 |
101 |
111 |
121 |
131 |
141 |
151 |
161 |
171 |
181 |
191 |
201 |
211 |
221 |
231 |
241 |
251 |
261 |
271 |
281 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunerna rangordnade efter index 2007 |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Bearbetning av uppgifter från SCB.
70
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
I diagram 4.9 har kommunerna rangordnats efter koncentrations- index i 2004 och 2005 respektive 2007 års utjämning. Ydre kom- mun har högst värde alla år, vilket innebär att andelen personer med
Skillnaderna i personalkostnadsindex, dvs. spridningen mellan kommunerna är, som framgår av diagram 4.10, större än för koncentrationsindex. Personalkostnadsindex får därigenom en större inverkan på de slutliga standardkostnaderna än vad koncent- rationsindex får. Förändringarna från år till år för enskilda kommuner är också större än för koncentrationsindex. Nykvarns kommun har högst indexvärden samtliga år och Aneby och Sorsele kommuner de lägsta. Över 10 procent av kommunerna har ett värde på personalkostnadsindex som ligger över 1,1 ,dvs. avviker med mer än 10 procent från genomsnittet. Över 20 procent av kommunerna har ett värde på personalkostnadsindex som ligger under 0,9 dvs. avviker nedåt med mer än 10 procent från genomsnittet.
71
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SOU 2007:62 |
||||||||||||||||
Diagram 4.10 Personalkostnadsindex i |
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
År 2004 och 2005 |
|
|
|
|
|
|
År 2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
1,75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Indexvärde |
1,30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,85 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,55 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
11 |
21 |
31 |
41 |
51 |
61 |
71 |
81 |
91 |
101 |
111 |
121 |
131 |
141 |
151 |
161 |
171 |
181 |
191 |
201 |
211 |
221 |
231 |
241 |
251 |
261 |
271 |
281 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunerna rangordnade efter index 2007 |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Bearbetning av uppgifter från SCB.
I vilken utsträckning uppdateringarna av antalet insatser och index- värden påverkat förändringarna av bidrag och avgifter framgår av avsnitt 4.5 där också jämförelser med kommunernas redovisade nettokostnader görs. Vi kan dock konstatera att stora förändringar i de båda indexen främst uppstår i kommuner med liten folkmängd.
Hur utfallet av 2007 års utjämning, exklusive införanderegler, fördelar sig på kommunerna framgår av diagram 4.11. Kostnadsut- jämningen sker genom att kommuner med en beräknad standard- kostnad under riksgenomsnittet betalar en avgift till staten som motsvarar skillnaden mellan detta och kommunens standardkost- nad. Kommuner med en beräknad standardkostnad över riks- genomsnittet får på motsvarande sätt ett bidrag av staten. Summan av bidragen i landet motsvarar i stort summan av avgifterna. Infö- randereglerna tillämpas för vissa kommuner längst t.o.m. 2008, varefter de upphör.
Den sammanlagda standardkostnaden i
72
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
2 013 miljoner kronor i bidrag och 157 kommuner betalar utjäm- ningsavgifter på 1 948 miljoner kronor.
Diagram 4.11 Kommunerna fördelade efter bidragets/avgiftens storlek i kronor per
|
|
|
invånare 2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1500 |
|
1400 |
99 |
|
99 |
99 |
|
14 |
99 |
1500 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
- |
- |
00 |
1 |
0 |
0 |
- |
|
> |
||||
|
< |
|
|
- |
|
|
50 |
000 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avgift/Bidrag i kronor per invånare |
|
|
|
|
Källa: SCB.
I diagram 4.12 visas hur utfallet av kostnadsutjämningen förändrats mellan kommuner sedan det infördes 2004. Mellan 2/3 och 3/4 av kommunerna ligger 2004/05 och 2005/06 i intervallet +/- 250 kronor per invånare i årlig förändring i bidrag/avgift. 2006/07 ökar andelen till ca 80 procent.
73
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
|
|
|
|
SOU 2007:62 |
||||||
Figur 4.12 |
Kommunerna fördelade efter förändringar i bidrag/avgift i LSS- |
||||||||||
|
|
utjämningen |
|
|
|||||||
|
|
2004/2005 |
|
2005/2006 |
2006/2007 |
|
2004/2007 |
|
|||
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
99 |
0 |
|||||
|
|
|
|
5 |
|||||||
|
|
|
4 |
>7 |
|||||||
|
|
- |
|
||||||||
|
< |
0 |
- |
0 |
0 |
|
|
500 |
|||
|
|
|
|
25 |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
Källa: Bearbetning av uppgifter från SCB.
Om man studerar den sammantagna nettoförändringen över alla verksamheter i det kommunalekonomiska utjämningssystemet är variationsvidden mindre i
I
74
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
I utredningens delbetänkande (SOU 2006:69) redovisades jäm- förelser av stabiliteten i förändringarna mellan åren i den kommu- nalekonomiska kostnadsutjämningen och
4.5Resultat av uppföljningen
4.5.1Jämförelser mellan kostnadsutjämningen och redovisade kostnader
Som utjämningssystemets mått på träffsäkerheten har vi här jäm- fört kommunens beräknade standardkostnad i kostnadsutjäm- ningen för
75
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
SOU 2007:62 |
”Vad kostar verksamheten i Din kommun?” (VKV) jämförs bl.a. de i den kommunalekonomiska utjämningen beräknade standard- kostnaderna för olika kommunala verksamheter med nettokostna- derna för det år som underlaget för beräkningarna baseras på. Det innebär att de beräknade standardkostnaderna för ett visst år i VKV jämförs med nettokostnaderna för verksamheten två år tidigare. Anledningen till detta är att det är den struktur som stämmer överens med verksamhetsåret. Uppgifter om befolkningen, som är det viktigaste av underlagen för den kommunalekonomiska kostnads- utjämningen, liksom flertalet övriga uppgifter, avser 2005 i de beräkningar som ligger till grund för utjämningsåret 2007. Även i kostnadsutjämningen för LSS används uppgifter om antalet LSS- insatser av olika typ och deras kostnader m.m. för 2005 till grund för beräkningarna av standardkostnaderna 2007.
Om vi tillämpar samma resonemang vid jämförelser mellan kostnadsutjämning och nettokostnader för
Eftersom stabiliteten i utjämningssystemet för LSS är betydligt lägre än för den kommunalekonomiska utjämningen och det kan röra sig om stora årliga förändringar i förhållandevis små verksam- heter är det viktigt att jämföra utfallet av kostnadsutjämningen för ett år med det år som kostnaderna faktiskt avsåg. Jämförelser mellan kostnadsutjämning och nettokostnader utan eller med annan tidsförskjutning än två år redovisas därför också i detta avsnitt (diagram 4.16 – 4.17 samt tabell 4.2).
I diagram 4.13 har standardkostnaden för 2007 beräknats utan inverkan av koncentrations- och personalkostnadsindex
76
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
Diagram 4.13 Jämförelse mellan nettokostnad 2005 och grundläggande standardkostnad i
Nettokostnad 2005
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
0 |
1000 |
2000 |
3000 |
4000 |
5000 |
6000 |
7000 |
Grundläggande standardkostnad 2007
Källa: Bearbetning av uppgifter från SCB.
I diagram 4.14 redovisas motsvarande jämförelse mellan nettokost- naderna för 2005 och 2007 års
77
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
SOU 2007:62 |
Diagram 4.14 Jämförelse mellan nettokostnad 2005 och standardkostnad i LSS- utjämning 2007 i kronor per invånare med 2005 års värden på
Nettokostnad 2005
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
0 |
1000 |
2000 |
3000 |
4000 |
5000 |
6000 |
7000 |
Standardkostnad 2007
Källa: Bearbetning av uppgifter från SCB.
För de fyra år som
78
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
Tabell 4.1 Jämförelser av träffsäkerhet mellan slutlig standardkostnad och redovisade nettokostnader två år tidigare
Nettokostnad, år |
Slutlig standardkostnad, år |
Träffsäkerhet, % |
2002 |
2004 |
89 |
2003 |
2005 |
73 |
2004 |
2006 |
80 |
2005 |
2007 |
90 |
|
|
|
Källa: SCB.
Anm. Med träffsäkerhet avses andelen modellskattningar som hamnar inom en felmarginal på +/– 15 procent.
Skillnaderna i kronor per invånare räknat mellan standardkostnad och nettokostnad två år tidigare redovisas i diagram 4.15. Även här framgår att utjämningsåren 2007 och 2004 uppvisar en bättre träff- bild än de två åren däremellan.
Diagram 4.15 Kommunerna fördelade efter skillnad mellan standardkostnad 2004– 2006 och nettokostnad två år tidigare. Kronor per invånare
|
|
|
|
|
2004/2002 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005/2003 |
|
|
|
|
|
2006/2004 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2007/2005 |
||||||||||||||||||
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
9 |
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
- |
|
|
|
5 |
|
|
|
4 |
|
|
|
9 |
|
|
|
|
4 |
|
|
4 |
|
|
|
9 |
|
|
|
4 |
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
0 |
|||||||||
|
|
7 |
|
|
|
7 |
|
|
|
4 |
|
|
|
|
2 |
|
|
2 |
|
|
|
4 |
|
|
|
7 |
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
5 |
||||||||||
|
|
- |
|
|
|
- |
|
|
|
- |
|
|
|
|
- |
|
|
- |
|
|
|
- |
|
|
|
- |
|
|
|
- |
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
2 |
|
|||||||||
|
< |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
- |
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- |
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
5 |
|
|
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
0 |
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
> |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skillnad i kronor per invånare
Källa: Bearbetning av uppgifter från SCB.
79
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
SOU 2007:62 |
För 2006 ligger antalet kommuner med större avvikelser antals- mässigt mellan 2004 och 2005. Inför 2006 gjordes en ”halv” upp- datering av de båda indexen. Variationsvidden i avvikelserna var dock högst 2004 och lägst 2007.
De beräknade standardkostnaderna för ett visst år jämförs oftast med nettokostnaderna för verksamheten två år tidigare. Anled- ningen till detta är, som nämnts, att det beräkningsunderlag som används avser verksamheten två år tidigare. En jämförelse av netto- kostnader och standardkostnader utan en sådan tvåårig tidseftersläpning kan också vara av intresse. En jämförelse mellan standardkostnader och nettokostnader för samma år redovisas i diagrammen 4.16 och 4.17.
Diagram 4.16 Jämförelse mellan nettokostnad 2004 och standardkostnad i LSS- utjämning 2004 i kronor per invånare
Nettokostnad 2004
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
0 |
1000 |
2000 |
3000 |
4000 |
5000 |
6000 |
Standardkostnad 2004
Källa: Bearbetning av uppgifter från SCB.
”Träffbilden” är förvånansvärt god och trots att underlaget för beräkningarna avviker från nettokostnadsredovisningen med två år är träffbilden bättre än i diagram 4.13 där standardkostnaderna redovisas exklusive personalkostnads- och koncentrationsindex.
80
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
Diagram 4.17 Jämförelse mellan nettokostnad 2005 och standardkostnad i LSS- utjämning 2005 i kronor per invånare
Nettokostnad 2005
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
0 |
1000 |
2000 |
3000 |
4000 |
5000 |
6000 |
7000 |
Standardkostnad 2005
Källa: Bearbetning av uppgifter från SCB.
Tabell 4.2 Jämförelser av träffsäkerhet mellan slutlig standardkostnad och redovisade nettokostnader samma år respektive ett år tidigare
Nettokostnad, år |
Slutlig standardkostnad, år |
Träffsäkerhet, % |
2004 |
2004 |
79 |
2005 |
2005 |
72 |
2003 |
2004 |
80 |
2004 |
2005 |
74 |
2005 |
2006 |
80 |
Källa: SCB.
Anm. Med träffsäkerhet avses andelen modellskattningar som hamnar inom en felmarginal på +/– 15 procent.
Som framgår av tabell 4.2 är träffsäkerheten 2004/2004 högre än
81
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
SOU 2007:62 |
ingen respektive en begränsad uppdatering av personalkostnads- och koncentrationsindex.
Kostnadsutjämning för 2007 kan jämföras med 2007 års netto- kostnader först sommaren 2008 när RS från respektive kommun finns tillgängligt.
4.5.2Måluppfyllelsen i kostnadsutjämningen
I uppdraget ingår att bedöma i vilken utsträckning målet med systemet uppnåtts, dvs. att ge alla kommuner likvärdiga ekono- miska förutsättningar att bedriva verksamhet enligt LSS trots stora skillnader mellan kommunerna i andelen personer med beslut om insatser enligt LSS och kostnader för
Vi har i detta kapitel redovisat vår uppföljning av kostnadsut- jämningen. Kostnadsskillnaderna mellan kommunerna före utjäm- ningen 2005 uppgick till över 6 500 kronor per invånare. Före utjämning hade 32 kommuner en nettokostnad som översteg riks- genomsnittet med 1 000 kronor per invånare eller mer och som mest över 4 000 kronor per invånare. Samtidigt hade 42 kommuner en nettokostnad som var 1 000 kronor lägre per invånare än riksgenomsnittet och som mest ca 2 500 kronor per invånare.
82
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
Diagram 4.18 Antal kommuner efter skillnad mellan nettokostnad och riksgenomsnittlig nettokostnad 2005 före och efter tillägg av bidrag och avgift i 2007 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Före kostnadsutjämning |
|
|
Efter kostnadsutjämning |
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1500 |
|
|
|
9 |
|
|
9 |
|
9 |
49 |
49 |
99 |
|
9 |
|
9 |
|
|
|
49 |
|
|
99 |
|
0 |
||||
|
|
|
|
|
49 |
|
|
24 |
9 |
4 |
9 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
14 |
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
1 |
|
1 |
|
0 |
1 |
50 |
00 |
|
50 |
|
|
|
1 |
|
|
|
|
1 |
|||||||||
|
- |
|
- |
|
- |
|
|
|
|
|
- |
|
|
|
- |
|
> |
|
|||||||||||||
|
< |
|
0 |
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
0 |
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
5 |
|
7 |
|
|
00 |
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
Kronor per invånare
Källa: Bearbetning av uppgifter från SCB.
Efter kostnadsutjämningen, med 2007 års bidrag och avgifter, hade ingen kommun en nettokostnad som avvek från riksgenomsnittet med mer än 1 000 kronor per invånare. Närmare 78 procent av kommunerna låg i intervallet +/- 250 kronor per invånare efter kostnadsutjämningen jämfört med 23 procent före utjämningen. För 89 procent av kommunerna minskade skillnaden gentemot riksgenomsnittet genom utjämningen.
Genom utjämningen reduceras skillnaden mellan kommunerna betydligt och de ekonomiska förutsättningarna blir således mer lik- värdiga för det stora flertalet kommuner. Vi anser därför att målet med utjämningen i stor utsträckning har uppnåtts även om det sker med en viss tidseftersläpning.
83
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
SOU 2007:62 |
4.6Kommunernas underlag i utjämningssystemet
4.6.1Ändringar i underlagen och överklaganden
Den statistik som används i beräkningar och som ligger till grund för beslut om bidrag respektive avgift för varje kommun avser en tidpunkt/period ett till två år innan beslutet fattas av Skatteverket.
Frågan om kommunernas möjligheter att påverka underlagen behandlas utförligt i kapitel 5. Här redovisas endast utvecklingen av ändringar i kommunernas underlag som redovisats till SCB eller Socialstyrelsen.
Tabell 4.3 |
Ändringar i kommunernas underlag |
|
|
|
|
Utjämningsår |
Antal kommuner som ändrat i |
Antal kommuner som ändrat i Räken- |
|
insatsstatistiken |
skapssammandraget |
2004 |
40 |
14 |
2005 |
39 |
- |
2006 |
7 |
7 |
2007 |
24 |
1 |
|
|
|
Överklagande av de slutliga beslut från Skatteverket, som ska fattas senast den 15 april samma år som utjämningen gäller, har gjorts av tre kommuner sedan införandet. Möjligheterna för kommunerna att överklaga Skatteverkets beslut har begränsats genom en lagänd- ring som infördes den 1 januari 2006. Fel och brister i underlaget för beslut beaktas endast om det finns synnerliga skäl. Syftet med lagändringen var att öka kommunernas uppmärksamhet på kvalitén på inlämnade uppgifter.
4.6.2Aktualitet i underlagen för utjämningssystemet
I utredningens direktiv ingår att undersöka effekter av eftersläp- ningen i underlagen. Dessutom har frågan om hur tidigareläggning av någorlunda säkra beräkningar som publiceras för att ge kommu- nerna bättre planeringsförutsättningar diskuterats.
I utredningen som föregick införandet av utjämningssystemet (SOU 2002:103) föreslogs att uppgifterna om antalet insatser per kommun skulle baseras på statistik från året innan utjämningsåret.
84
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
När utjämningssystemet infördes 2004 valde regeringen ändå att använda senast kända officiella statistik för insatser enligt LSS, dvs. från oktober två år före utjämningsåret. Detta eftersom man ansåg att ekonomiska uppgifter från RS och insatsstatistiken bör avse samma år.
Socialstyrelsen har fått i uppgift att utveckla personnummer- baserad statistik inom kommunal äldre- och handikappomsorg enligt SoL och HSL. Uppgifter ska samlas in med start den 1 okto- ber 2007, då statistiken avser en mätdag. Fr.o.m. den 1 juli 2008 påbörjas en kontinuerlig registrering av insatser m.m. om äldre- och handikappomsorgen. Dessa uppgifter insamlas fr.o.m. januari 2009. Uppgifterna på årsbasis kommer att omfatta vid vilka datum en insats inleds respektive upphör i stället för att som i dag bara omfatta uppgifter om hur många som har en viss insats vid ett visst datum.
De ekonomiska uppgifterna från RS som används i utjämningen finns i allmänhet tillgängliga tidigast i juni året före utjämningsåret. Att använda uppgifter från ett år senare är i praktiken omöjligt eftersom kommunerna då inte skulle få utfallet i utjämningen förrän en stor del av året som avses har gått. Däremot skulle en tidigareläggning av insändande av RS till SCB från kommunerna kunna möjliggöra preliminära beräkningar som skulle ge bättre planeringsförutsättningar. Om det datum som gäller för sista insändningsdag, 31 mars, skulle uppnås av de flesta kommuner så skulle preliminära beräkningar kunna göras redan i maj. Eftersom endast
Åtgärder för att få en snabbare insamling av den ekonomiska statistiken skulle alltså kunna ge kommunerna ett bättre plane- ringsunderlag i deras budgetarbete. Vad som krävs för att i prakti- ken få en snabb insamling av statistiken från alla kommuner är oklart. Några faktorer som lyfts fram i betänkandet Jämförelsevis (SOU 2005:110) från Rådet för kommunala analyser och jämförel- ser är att publicera preliminära uppgifter som senare kan revideras och att öka statusen på statistikarbetet i kommunsektorn. Några möjligheter att öka aktualiteten i underlaget så att eftersläpningen minskar till ett år föreligger dock inte vad gäller RS.
85
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
SOU 2007:62 |
4.7Kostnads- och volymutvecklingen för handikappomsorgen
Införandet av utjämningssystemet kan tänkas ha påverkat kost- nadsutvecklingen för verksamheten eftersom underlaget utgörs av kommunernas egna beslut om insatser. Dessutom finns en viss överlappning mellan insatser som beslutas enligt LSS och insatser som beslutas enligt SoL vilket kan ge incitament att välja
Tabell 4.4 |
Kostnader för handikappomsorg |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
||
Verksamhet |
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Insats enligt SoL/HSL |
5 |
6,4 |
6,5 |
6,7 |
7,1 |
7,2 |
||
Särskilt boende |
|
2,5 |
2,8 |
2,8 |
2,8 |
2,8 |
2,8 |
|
Ordinärt boende enligt SoL |
2,5 |
2,9 |
3 |
3,2 |
3,6 |
3,9 |
||
Öppen verksamhet |
- |
0,7 |
0,7 |
0,7 |
0,7 |
0,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Insatser enligt LSS och LASS |
20,3 |
22,5 |
25,2 |
26,4 |
27,7 |
29,7 |
||
Bostad med särskild service |
11,1 |
12 |
13,3 |
13,8 |
14,3 |
15,7 |
||
Daglig verksamhet |
3,5 |
3,8 |
4,1 |
4,2 |
4,4 |
4,6 |
||
Personlig assistans* |
3,2 |
4 |
4,6 |
5,1 |
5,3 |
5,7 |
||
Övriga insatser enligt LSS |
2,5 |
2,7 |
3,2 |
3,3 |
3,7 |
3,7 |
||
SUMMA |
|
|
25,3 |
28,9 |
31,7 |
33,1 |
34,8 |
36,9 |
*enligt LSS och kommunernas andel av LASS |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
Enligt LSS/LASS |
|
|
11% |
12% |
5% |
5% |
7% |
|
Enligt SoL |
|
|
28% |
2% |
3% |
6% |
1% |
|
Totalt |
|
|
|
14% |
10% |
4% |
5% |
6% |
Källa: SCB.
Kostnadsutvecklingen ger inte något stöd för farhågorna om att utjämningssystemet skulle verka kostnadsdrivande, åtminstone inte på nationell nivå. Tvärtom har kostnadsökningen dämpats, både för SoL- och
86
SOU 2007:62 |
Uppföljning av kostnadsutjämningen för LSS |
Att undersöka möjligheterna till ett utjämningssystem som även innefattar kostnader för kommunernas handikappomsorg enligt SoL ingår inte i utredningens direktiv.
Tabell 4.5 Antal insatser och personer med insatser i kommunal handikappomsorg
År |
2003 |
2006 |
Förändring |
Insatser enl LSS exkl råd och stöd |
90 500 |
97 700 |
+ 7,9 % |
Antal personer med insatser enl LSS exkl. råd och stöd |
51 800 |
55 800 |
+ 8,3 % |
Antal insatser enl. LSS per person |
1,76 |
1,75 |
|
Antal insatser enl. SoL |
23 400 |
28 600 |
+ 22 % |
|
|
|
|
Källa: Socialstyrelsen.
Inte heller volymutveckling eller antal insatser per brukare verkar ha påverkats av införandet av utjämningssystemet. Kostnadsök- ningen för kommunernas
Antalet personer med insatser enligt SoL finns inte insamlat i officiell statistik. Utvecklingen av antal
87
5 Påverkbarhet och påverkan
5.1Inledning
Enligt utredningsdirektiven ingår att undersöka om, hur och i vilken omfattning påverkbarheten på underlaget kan ha inverkat på utfallet i
Dessutom ska utredningen undersöka om det finns ett samband mellan utjämningssystemet och förändringar inom kommunernas
Det statistiska underlaget, som ligger till grund för beräkningarna av standardkostnaden, härrör från beslut
Påverkan på verksamheten skulle kunna yttra sig i t.ex. ändringar i personaldimensionering, högre ambitionsnivå vid val av insats eller att man beviljar flera insatser än tidigare för en person som är berättigad till
5.2Hur kommunala beslut kan påverka utjämningen
Den första möjligheten att kunna påverka utfallet i utjämnings- systemet är vid individens ansökan om insatser enligt socialtjänst- lagen (SoL) alternativt LSS. I lagen framgår att individens ansökan om bistånd i första hand ska prövas enligt LSS i andra hand enligt SoL. Denna möjlighet bedömer vi därför som tämligen liten. En viss påverkan på individen kan finnas via information, utbud av insatser m.m. Dessutom finns det möjlighet att anhöriga, god man
89
Påverkbarhet och påverkan SOU 2007:62
eller andra personer i den enskildes närhet kan påverka den enskilde i dennes val vid ansökan om bistånd.
Det kan finnas skäl från kommunerna att ge insatser enligt SoL före LSS. I vissa fall kan SoL vara att föredra framför LSS eftersom det ger kommunerna mer flexibilitet och individen en mer adekvat insats än den mer rigida
Redovisning av insatser
Den verksamhetsstatistik som används i utjämningen baseras på de uppgifter som kommunerna redovisat till den officiella statistiken över insatser enligt LSS två år före utjämningsåret. Vid datainsam- lingen sker en omfattande granskning av de insamlade uppgifterna. Innan statistiken publiceras som officiell statistik återsänds den granskade och rättade statistiken till respektive kommun för en sista kontroll varefter socialchefen eller motsvarande ska intyga att statistiken är korrekt. Möjlighet till påverkan på statistiken bedöms sammantaget som låg.
När Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sedan presente- rar sin prognos över utfallet i maj månad och när SCB gör sin första preliminära beräkning i oktober, året före utjämningsåret, påbörjas en ny kontroll av kommunens lämnade uppgifter på lokal nivå och de kommuner som anser att uppgifterna är felaktiga har då återigen möjlighet att rätta sin statistik. Några större rättningar sker dock inte utan det handlar om totalt som mest 400 insatser per år av totalt 93 000 insatser för 53 000 personer (se avsnitt 4.6). Antalet rättningar, var som störst inför första utjämningsåret 2004, och har därefter successivt sjunkit. Att någon kommun eller hand- läggare skulle missbruka systemet genom att medvetet lämna fel- aktiga uppgifter till Socialstyrelsen är straffbart om det är uppen- bart att kommunen handlat med uppsåt för att få ett högre bidrag alternativt lägre avgift.
90
SOU 2007:62 |
Påverkbarhet och påverkan |
Redovisning av kostnader och intäkter
Liknande vägval kan följas när det gäller redovisning av kostnader och intäkter som för redovisning av verkställda beslut om insatser. I och med att beslutet verkställs förutsätts att kostnader och intäkter för insatsen bokförs rätt i kommunens redovisnings- system. Här är påverkbarheten stor eftersom t.ex. boendet för LSS ska vara kodat som boende LSS och inte SoL. Under de år som någon form av statsbidrag eller utjämningssystem för LSS har funnits dvs. fr.o.m. 2001 har några kommuner upptäckt att deras gruppboende som varit kodade som
Kommunen ska årligen fylla i uppgifter till räkenskapssamman- draget (RS) till SCB som bygger på kommunens bokslut och där- med i grunden på kommunens redovisningssystem.
RS är vanligtvis ett samarbete mellan olika ekonomer på olika kommunala nivåer. Att kommuner medvetet lämnar oriktiga upp- gifter med syfte att gynnas i utjämningssystemet behöver alltså bygga på samförstånd mellan flera inblandade. Detta bör verka återhållande på de inblandade. Dessutom har kommunens revisorer insyn i processer kring insamlingen av den ekonomiska statistiken och möjligheter att granska denna. Vår bedömning är att medvetna felaktigheter har liten inverkan på utjämningssystemet. Denna hypotes stöds också av att kostnadsökningstakten för kommuner- nas totala
5.3Har utjämningssystemet påverkat LSS- verksamheten?
Eftersom utjämningssystemet bygger på kommunernas redovis- ningar av verkställda beslut och kostnader för verksamheten så har det framförts från olika aktörer att införandet kan komma att påverka verksamheten på olika sätt. Som exempel kan nämnas att en överströmning av personer med mindre omfattande funktions- hinder från insatser enligt SoL till insatser enligt LSS skulle kunna få negativa konsekvenser för möjligheten att bevilja insatser som är väl anpassade till denna grupp.
I utredningen som föregick införandet av utjämningssystemet (SOU 2002:103) pekas på vikten av att en utjämning för kommu-
91
Påverkbarhet och påverkan |
SOU 2007:62 |
nernas
5.4Synpunkter från kommuner och fältundersökning
Med syfte att undersöka om kommunernas beslut och redovisning av insatser påverkat utfallet i utjämningen och huruvida verksam- heten påverkats av införandet av ett utjämningssystem har följande aktiviteter genomförts:
•En hearing med ett urval av 11 kommuner våren 2006.
•En fältstudie i 12 kommuner med syfte att studera skillnader i insatser för funktionshindrade i förhållande till behovskriterier. Studien utfördes av en konsult hösten 2006 (se bilaga 3).
•En intervjuundersökning i 13 kommuner med frågor om påverkbarhet och påverkan våren 2007.
Hearingen hade karaktären av en startpunkt för utredningens arbete där kommunerna gav allmänna synpunkter och redovisade hur man såg på vikten att belysa olika aspekter på utjämningen utifrån direktiven. Den refereras därför inte. Såväl fältstudien som intervjuundersökningen omfattade, med vissa utökningar och bortfall, de kommuner som deltog i hearingen.
Fältundersökningen
Fältundersökningen avseende kommunernas
•att bestämma vilka och hur stora insatser en person i genom- snitt får givet olika grad/typ av funktionshinder,
•att kartlägga variationer mellan kommunerna när det gäller insatsernas omfattning givet olika mått på behoven,
•att belysa den individuella variationen i insatser givet behovs- mått.
92
SOU 2007:62 |
Påverkbarhet och påverkan |
För att ge en helhetsbild av den kommunala servicen till funktions- hindrade personer har undersökningen inte enbart varit begränsad till dem med
Som mått på behovet har dels använts indelningen i person- kretsgrupper enligt
Resultatet av undersökningen visar att det råder ganska stora skillnader mellan personkretsgrupperna när det gäller graden av funktionsnedsättning. Personer i personkretsgrupp 2 (personer med hjärnskada som erhållits vid vuxen ålder) är som genomsnitt mer nedsatta än personer i övriga personkretsgrupper. När det gäller kommunikativa hinder är dock personkretsgrupp 1 (utveck- lingsstörda) som genomsnitt mer nedsatta. Minst funktionsned- satta är de som inte tillhör personkretsen enligt LSS.
Antalet
– naturligt nog – lägst bland dem som inte tillhör personkretsen. Insatsprofilen skiljer ganska starkt mellan personkretsgrupperna: LASS är vanligast förekommande i grupp 2 och 3 (övriga med varaktiga, betydande funktionshinder), personlig assistans i grupp 3, kontaktperson, avlösarservice och korttidsvistelse samt boende för vuxna och daglig verksamhet i grupp 1 samt verksamheter enligt SoL bland dem utanför personkretsen. Omfattningen av insatserna – uttryckt som genomsnitt timmar per vecka för dem med insatsen – skiljer dock som genomsnitt inte mycket mellan personkretsgrupperna.
Delar man i stället upp personerna efter behovsgrupp (LSS- index) finner man inga större skillnader i antalet
93
Påverkbarhet och påverkan |
SOU 2007:62 |
domineras av personer utanför personkretsen i LSS. Däremot skil- jer andelen med assistansersättning och personlig assistans starkt mellan behovsgrupperna. Genomgående är dock skillnaderna i andelen med insatser mycket mindre mellan behovsgrupperna än mellan personkretsgrupperna. Det omvända gäller dock när man jämför insatsernas storlek för dem som får insatser. Där skiljer ganska starkt beroende på behovsgrupp.
För att jämförelsen ska vara så rättvisande som möjligt har medelvärden av andelen med insats respektive insatsens storlek beräknats standardiserat för personkretsgrupp respektive behovs- grupp. Detta innebär att man beräknar det värde som skulle ha erhållits, om samtliga kommuner haft samma fördelning av de regi- strerade personerna med avseende på respektive behovsmått.
Oavsett om standardiseringen gjorts med avseende på det ena eller det andra behovsmåttet är dock resultatet entydigt. Det råder mycket stora skillnader mellan kommunerna såväl när det gäller behoven av insatser som de insatser man får och hur stora insatser man får vid ett givet behov. Skillnaderna förefaller större när man standardiserar per behovsgrupp än per personkretsgrupp. En del av dessa skillnader kan förmodligen förklaras med att liknande verk- samheter rubriceras på olika sätt. Det finnas också en tendens att kommuner, där en låg andel av befolkningen får insatser, också ger insatserna i mindre omfattning.
Det tredje syftet med undersökningen var att undersöka de individuella skillnaderna i tilldelningen av insatser givet behovet. Undersökningen visar här återigen på mycket stora skillnader i insatsernas omfattning vid samma behovsnivå. Ett mått på dessa skillnader är förhållandet mellan den tredje (P75) och första (P25) kvartilen. Genomgående visar det sig här att denna kvot uppgår till det dubbla eller mer. Mellan 95:e och 5:e percentilen är motsva- rande kvot genomgående
Slutsatser
Undersökningen bör ge en bild av läget i Sveriges kommuner efter- som de deltagande kommunerna ligger i olika delar av landet och såväl glesbygd som stadsbygd finns representerade. Det finns kommuner med mycket hög andel
94
SOU 2007:62 |
Påverkbarhet och påverkan |
randet av undersökningen. Bortfallet när det gäller behovsgrupp påverkar knappast undersökningens huvudresultat. En kontroll av bortfallet visar att det fördelar sig på personkretsgrupp och insatser ungefär som övriga personer. Även insatserna är fördelade på i stort sett samma sätt. Den återstående frågan blir då: Vad är det som gör att skillnaderna i här studerade avseenden blir så stora?
Det ligger närmast till hands att ifrågasätta mätningen av beho- vet. Personkretsgrupp är en indelning som i sig inte säger något om behovet av insatser – en hjärnskada för en person i grupp 2 kan vara mer eller mindre allvarlig, en utvecklingsstörning för en person i grupp 1 mer eller mindre grav. I några kommuner är antalet i varje grupp så få, speciellt i personkretsgrupp 2, vilket kan göra slumpens inverkan på medelvärden stor.
På genomsnittsnivå finns stora skillnader mellan personkrets- grupperna i såväl andelen med olika insatser som – fast i något mindre grad – insatsernas omfattning. Indelningen i behovsgrupper är gjord utgående från ett index sammansatt av 11 olika variabler, som tillsammans avser att beskriva behovet av insatser. Urvalet av variabler bygger till en del på en lång vetenskaplig tradition när det gäller äldreomsorg och rehabilitering och till en del på diskussioner med kommunala företrädare för
En kritik som har riktats mot undersökningen är att begåvningshandikapp inte vägts in i
Det faktum att man genomgående får ganska låga förklarings- värden, när det gäller sambandsanalyser av insatser mot de variabler och index, som avser beskriva behov, talar för att det kan saknas något i beskrivningen av behovet. En annan förklaring kan vara att olika traditioner och värderingar i kommunerna påverkar behovs- bedömningen mer än vad man tidigare trott. Givetvis kan ingen förvänta sig att tilldelningen av
95
Påverkbarhet och påverkan |
SOU 2007:62 |
om de skillnader – mellan kommuner och individuellt – som här kunnat observeras är rimliga.
Insatser enligt både SoL och LSS bygger på individuella behovs- bedömningar och den enskilde ska ha inflytande över insatserna. LSS förutsätter en flexibel tillämpning av de i lagen definierade insatserna.
5.5Intervjuundersökningen
Totalt 13 kommuner av varierande storlek, varierande andel med
Kommun |
Antal inv 2006 |
Personer med |
|
|
tusental |
10000 inv |
kr/inv |
|
|
|
|
Norrköping |
125,3 |
79 |
306 |
Helsingborg |
122,1 |
49 |
|
Södertälje |
80,6 |
81 |
1 070 |
Trollhättan |
53,3 |
62 |
132 |
Piteå |
40,9 |
65 |
|
Söderhamn |
26,5 |
97 |
1 638 |
Kristinehamn |
23,9 |
70 |
|
Stenungsund |
22,9 |
56 |
|
Hedemora |
15,5 |
101 |
3 045 |
Mönsterås |
13,1 |
56 |
434 |
Mellerud |
9,6 |
96 |
1 658 |
Vännäs |
8,4 |
146 |
2 332 |
Nykvarn |
8,4 |
41 |
595 |
|
|
|
|
Frågorna rörde sig om införandet av utjämningssystemet påverkat kommunernas sätt att bevilja insatser, hur insatserna dimensione- ras, hur man samverkar med andra kommuner och hur kostnader redovisas. Dessutom tillfrågades de intervjuade om oklarheter i regelverket kring utjämningen som kunde tänkas påverka deras agerande och om de hade haft problem med insatsstatistiken till Socialstyrelsen.
96
SOU 2007:62 |
Påverkbarhet och påverkan |
Det samstämmiga svaret var att införandet av ett utjämnings- system inte påverkat kommunernas agerande på något markant sätt. Däremot påpekade vissa kommuner att en viss påverkbarhet, exempelvis om insatser skulle beviljas enligt SoL eller LSS, kunde finnas men att den individuella behovsbedömningen och tillämp- ningen av lagstiftningen vägde betydligt tyngre i de enskilda fallen. I de flesta fall var också biståndsbedömningen organisatoriskt skild från utförandet av verksamheten vilket underlättade att insatserna beviljades utifrån behoven hos den enskilde. Dessutom påverkade inte utfallet i utjämningssystemet budgeten för den förvaltning som ansvarade för
Vad gäller samarbete och samverkan med andra kommuner sva- rar majoriteten av de tillfrågade att detta inte påverkats av införan- det av utjämningssystemet. I några fall har tvister vid uppsägning av avtal eller avveckling av länsvisa kostnadsutjämningar påverkat samarbetsklimatet.
På frågan om oklarheter i utjämningssystemet som kan ha påverkat kommunernas agerande tog flera upp osäkerheten kring tidpunkten för uppdatering av personalkostnads- och koncentra- tionsindex. Eftersom regeringen inte lämnat besked om eller beslutat om en eventuell indexuppdatering förrän tidigast i september året före utjämningsåret har kommunernas övergripande planeringsförutsättningar påverkats negativt jämfört med om denna information getts redan före sommaren.
Vad gäller statistiken över antalet verkställda beslut om insatser enligt LSS så hade de problem som funnits vid införandet av utjäm- ningssystemet lösts och alla sa sig vara i huvudsak nöjda med nuva- rande rutiner.
Slutsats
I och med att utjämningssystemet bygger på beslut om insatser från kommunerna och kostnadsredovisning på kommunnivå finns det en risk att systemet går att påverka i olika steg. Eftersom vi inte heller i denna utredning om utjämning för
97
Påverkbarhet och påverkan |
SOU 2007:62 |
Påverkan på underlag som används i utjämningssystemet
Att direkta felaktigheter i kommunernas inrapportering till räken- skapssammandrag och Socialstyrelsens insatsstatistik skulle påverka utjämningen i någon nämnvärd omfattning förefaller osannolikt. Eftersom flera personer alltid är inblandade i dessa aktiviteter så krävs ett samförstånd bland tjänstemännen.
Eftersom lagstiftningen är otydlig i LSS, t.ex. i definitionerna kring insatserna, är det en risk att kommunerna gör olika tolkningar av vad som ingår i insatsen och hur den skall bedömas. Läkarintyg krävs för de två första personkretsgrupperna men inte för den tredje personkretsen vilket också gör att det finns olikheter och ojämlikhet och därmed kostnadsskillnader mellan kommu- nerna. Bland handläggare och chefer i kommuner pågår ett omfat- tande arbete bl.a. i nätverk där diskussioner förs om definitioner och hur man ska handlägga ärenden och lämna statistik såväl till Socialstyrelsen som SCB. SKL:s projekt ”Handikappnycklar” är en typ av systematiska jämförelser mellan kommuner som förutsätter analys och jämförelse av kostnader och myndighetsutövning.
De argument som förts fram i debatten om att kommunerna inte kan påverka LSS verkar vara direkt felaktig. När väl individen tillhör personkretsen har individen rätt till insatser, men kommu- nerna och individerna har stora möjligheter att påverka valet av insats och därmed också kostnaderna för kommunerna.
Slutsatsen är att påverkbarhet finns i systemet i och med att det bygger på beslut som fattas i kommunerna. Vi har dock inte funnit några belägg för att kommunerna systematiskt anpassar sina ageranden för att maximera sina utfall i utjämningssystemet.
5.6Har
Det finns, som visats i tidigare avsnitt, flera sätt som utjämnings- systemet för
98
SOU 2007:62 |
Påverkbarhet och påverkan |
Överströmning från SoL till LSS
Att kommunerna i utjämningssystemet tjänar på att fatta beslut om insatser enligt LSS i stället för enligt SoL där så är möjligt är uppenbart. Men vare sig kostnadsutvecklingen eller utvecklingen av antalet insatser visar att några sådana tendenser kan utläsas på nationell nivå sedan utjämningssystemet för LSS infördes 2004. Inte heller de undersökningar som kommittén genomfört pekar på att kommunernas agerande i någon högre grad påverkats av att ett utjämningssystem för
Fler
Antalet
5.7Hur avtal om kostnadsansvar för
När kostnadsutjämningssystemet för
I ett fåtal fall ledde uppsägningar av individuella avtal, som skedde med hänvisning till utjämningssystemet, till konflikter mellan de inblandade kommunerna. Socialstyrelsen fick därför i uppdrag av regeringen att tillsammans med länsstyrelserna följa upp utvecklingen av avtal om kostnadsansvar för
– Antalet avtal som gällde boende för barn och ungdomar
99
Påverkbarhet och påverkan |
SOU 2007:62 |
(9 § 8 LSS ) minskade något, från ca 550 till ca 500. Efter att avtalen upphörde flyttade ca 70 procent av brukarna tillbaka till den kost- nadsansvariga kommunen eller till en annan kommun. Drygt hälften av avtalen har tecknats med anledning av att ungdomarna ska gå i skolan (främst gymnasiesärskola) på annan ort.
– Antalet avtal som gäller boende för vuxna har minskat från ca 1 200 till ca 800 under perioden. Efter att avtalen upphörde bodde 82 procent av brukarna kvar i samma bostad som avtalet gällt för. De avtal som tecknats efter oktober 2003 (150 stycken) rör nästan enbart privata verksamheter i annan kommun. Av de skäl som anges för avtal som tecknats efter 2001 så dominerar sådana som har med individen att göra.
De konflikter som rapporterats handlar uteslutande om avtal som rör insatser för vuxna. De mellankommunala utjämnings- systemen har avvecklats som förutsattes. I ett län pågår ett rättsligt efterspel till avtalet om länsvis kostnadsutjämning.
Den kritik som riktats mot utjämningssystemet i samband med diskussioner om uppsägning av individuella avtal mellan kommuner har dels avsett eftersläpningen i systemet, dels kompensations- graden för brukare med kostnadskrävande insatser. Dessa frågor behandlas i andra delar av betänkandet.
Enligt de tilläggsdirektiv till
100
6Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS
6.1Utgångspunkter för kostnadsutjämningen och behov av förändringar
Enligt direktiven ska utredaren svara för en uppföljning och utvärdering av det nationella kostnadsutjämningssystemet för verk- samhet enligt LSS och vid behov föreslå förändringar på såväl kort som lång sikt. I uppdraget ingår att bedöma i vilken utsträckning målet med systemet uppnåtts, dvs. att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet enligt LSS trots stora skillnader mellan kommunerna i andelen personer med beslut om insatser enligt LSS och kostnader för
Utgångspunkten för förslagen på lång sikt ska vara ett utjäm- ningssystem med faktorer som uppfyller kriteriet att vara opåverk- bara för den enskilda kommunen. I ett delbetänkande Uppföljning av kostnadsutjämningen för
Utgångspunkten för det fortsatta arbetet har varit att ta fram och analysera ytterligare underlag för att kunna lämna förslag till om och i så fall hur utjämningssystemet bör förändras på längre sikt, dvs. från och med 2009 efter det att nuvarande systems infö- randeperiod upphört.
101
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
6.2Förutsättningar att begränsa påverkbarheten på underlaget för beräkningarna
6.2.1Finns det opåverkbara faktorer för
Kostnadsutjämningen i den kommunalekonomiska utjämningen omfattar de viktigaste verksamheterna i kommuner och landsting. Standardkostnaderna för de där ingående verksamheterna beräknas med utgångspunkt från för enskilda kommuner opåverkbara fakto- rer som åldersstruktur, socioekonomiska förhållanden och bebyg- gelsestruktur (se avsnitt 2.7). En grundprincip i den kommunal- ekonomiska kostnadsutjämningen är således att de faktorer som ligger till grund för utjämningsberäkningarna ska vara opåverkbara från kommunens sida samtidigt som de ska ta hänsyn till de struk- turella skillnader mellan kommuner som finns i de olika verksam- heterna. Dessa faktorer ska således kunna beakta såväl skillnader i behov av de kommunala tjänsterna som skillnader i kostnader att tillgodose dessa behov.
Denna princip har visat sig mycket svår att följa i utjämnings- systemet för
I detta avsnitt sammanfattas de studier och analyser som utred- ningen låtit göra av data från socialförsäkringen och den fältunder- sökning som genomförts hösten 2006 avseende
102
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
6.2.2Möjligheter att utnyttja information från socialförsäkringssystemet för kostnadsutjämningen
En avgörande svaghet med nuvarande utjämning är att den bygger på
Departementspromemorian ”Utjämning av kostnadsskillnader för verksamhet enligt LSS” (Ds 1996:47) behandlar möjligheterna att utforma ett nationellt utjämningssystem för kommunernas LSS- verksamhet baserat på faktorer, som inte ska vara påverkbara från kommunernas sida. Bland annat diskuterades faktorer som ankny- ter till olika socialförsäkringsförmåner.
Eftersom tilldelningen av socialförsäkringsförmåner beslutas av Försäkringskassan uppfyller de kravet på opåverkbarhet från kom- munernas sida. De förmåner som där undersöktes var förtids- pensionen (numera: sjukersättning/– aktivitetsersättning) och handikappersättningen. I promemorian anförs emellertid vägande skäl för att inte välja förekomsten av dessa ersättningar som utgångspunkt för en utjämning. Problemet med förtidspensionen eller
103
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
behov av
Utredningen har uppdragit åt Mårten Lagergren att genomföra motsvarande analyser på aktuellt underlag. Dessa analyser omfattar även vårdbidraget (se bilaga 4). Dessa analyser visar att korrelatio- nen är låg och ännu lägre blir korrelationen när man jämför med kostnaden för
Handikappersättningen lämnas till den som fyllt 19 år och som för avsevärd tid fått sin funktionsförmåga nedsatt innan han eller hon fyllt 65 år och som behöver mer tidskrävande stöd i sin dagliga livsföring eller för att kunna förvärvsarbeta. Ersättningen lämnas dock inte eller endast i begränsad omfattning till personer som bor i boende med särskild service. Detta innebär att personer i många fall inte uppbär handikappersättning. Omvänt kan personer med små eller inga behov av stöd i vissa fall få ersättning.
Precis som för
Tyvärr saknas statistik över antalet personer per kommun, som har båda formerna av ersättning, varför det inte går att analysera utfallet av ett sådant alternativ på kommunnivå. När utredningen söker ”förklara” andelen med
104
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
någon motsvarande rangordning för
Vårdbidrag
Utredningen har även prövat om vårdbidraget, vilket utgår per barn som en ersättning för föräldrarnas merarbete för särskild tillsyn och vård och/eller de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionshinder ger upphov till kan ligga till grund för ett utjäm- ningssystem. Vårdbidraget kan utgå längst till det år barnet fyller
19år.
Statistik från Försäkringskassan över antalet barn med bidrag
visar att det är en stor variation mellan kommunerna. Eftersom vårdbidraget endast utgår till barn under 20 år kan det vara av intresse att jämföra med
Kombination av socialförsäkringar
Att kombinera vårdbidraget med andra socialförsäkringar som
Analysen av vårdbidraget som en möjlig opåverkbar faktor för den kommunala utjämningen av kostnaderna för
105
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
mellan kommunerna givet andelen med insatser. På grund härav försvinner detta samband till största delen när man anknyter ande- len med vårdbidrag till kostnaderna per invånare. En kombination med övriga diskuterade ersättningar från socialförsäkringen kan inte ändra detta, eftersom sambandet med
6.3Olika utjämningsmodeller
Enligt direktiven är målet för utredningsarbetet att på lång sikt dels öka träffsäkerheten i
Parallellt med vårt utredningsarbete har pågått en översyn av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Vi har samrått med
106
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
Utredningens förslag är att i nuvarande
Utredningen redovisar också två andra möjliga lösningar på kostnadsutjämningen. Ett av dessa alternativ utgår också från anta- let
Det tredje alternativet avser att inte bygga på antalet
6.4Utredningens förslag – en förbättring av nuvarande
Utredningens förslag: Vid beräkningen av en kommuns stan- dardkostnad uppdateras kostnadsfördelningen mellan olika LSS- insatser.
Vissa
-I insatsen enligt 9 § 9 LSS, bostad och särskild service för vuxna, ingår inte personer boende i särskilt anpassad bostad.
-Både antalet personer med personlig assistent enligt LSS och personlig assistent enligt LASS ingår i beräkningarna.
-För personer som har både insatsen boende och insatsen personlig assistent ingår endast en insats i beräkningen av stan- dardkostnaden.
-En omräkning av personalkostnadsindex görs. Koncentrationsindex ingår inte i beräkningarna.
107
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
Vi har i avsnitt 4.5 redovisat att skillnaden mellan kommunerna reduceras betydligt genom utjämningen så att de ekonomiska förutsättningarna blir mer likvärdiga för det stora flertalet kommu- ner. Vi anser därför att målet med utjämningen i stor utsträckning har uppnåtts även om det sker med en viss tidseftersläpning.
Utredningens förslag utgör en förändring av nuvarande LSS- utjämning. Den utgår från i nuvarande
Påverkbarheten kan minskas något genom att, som framgår av avsnitt 6.5, begränsa antalet
För att minska kommunernas påverkbarhet har vi diskuterat möjligheterna att ersätta personalkostnadsindex med möjligheten att söka ett riktat statsbidrag för kommuner med funktions- hindrade med omfattande vårdbehov. Detta skulle dock skapa behov av administrativa resurser och en viss påverkbarhet för berörda kommuner skulle ändå kvarstå i samband med ansök- ningsförfarandet.
6.4.1Underlag för kostnadsutjämningen
Ändring av genomsnittskostnader för
För varje typ av insats enligt LSS beräknas i nuvarande kostnads- utjämning en riksgenomsnittlig kostnad. Den riksgenomsnittliga kostnaden baseras på räkenskapssammandragets (RS) redovisning
108
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
av nettokostnaderna för fyra grupper av
Utredningen har följt upp denna fördelning genom att utnyttja underlag från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) handi- kappnycklar avseende 2005 och som omfattar uppgifter från ca 80 kommuner. Underlaget har därvid omräknats till samma nivå som det kommunala räkenskapssammandraget på riksnivå för 2005. Även underlag avseende 2004 från SKL och från Göteborgsregionens kommunalförbund har studerats. De olika
Uppdelning av kostnader för personlig assistent på LSS och LASS
Den genomsnittskostnad som tillämpas för personlig assistent är i
109
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
Kommunerna kan även ha kostnader för de beslut enligt LASS som Försäkringskassan fattar, men antalet
Till den 1 oktober 2006 hade antalet personer med
Vi anser att den i nuvarande utjämning tillämpade genomsnitts- kostnaden för personlig assistans enligt LSS är orimligt hög. Kom- munernas genomsnittskostnader för insatser till personer med per- sonlig assistans enligt LSS respektive enligt LASS föreslås, i brist på bättre underlag, utgå från de handikappnycklar som Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram i samarbete med ett
Antalet personer med LASS per kommun har erhållits från Försäkringskassan. Kostnaderna för personlig assistent enligt LSS hamnar därigenom på en betydligt lägre nivå än i de nuvarande utjämningsberäkningarna.
Boende i särskilt anpassad bostad för vuxna ska inte ingå
110
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
kostnadsberäkningen. Av de drygt 20 000 personerna med denna insats bor drygt 500 personer i ca 100 kommuner i särskilt anpassad bostad. När vuxna boende i särskilt anpassad bostad tas bort från beräkningen av standardkostnaden ökar genomsnittskostnaden för insatsen med närmare 20 000 kronor.
I tabell 6.1 redovisas genomsnittskostnader för
Tabell 6.1 I beräkningarna för 2007 använda genomsnittskostnader per LSS- insats och LASS
Typ av insats |
Nuvarande |
Nuvarande |
Fördelning enligt |
Genomsnitts- |
|
fördelning, |
fördelning, |
Handikappnycklar, |
kostnad, |
|
procent |
kr/insats |
procent |
kr/insats |
|
|
|
|
|
Bostad med särskild |
|
|
|
|
service |
|
|
|
|
100 |
612 668 |
100 |
631 882 |
|
140 |
857 735 |
125 |
789 852 |
|
30 |
183 800 |
45 |
284 347 |
|
Daglig verksamhet |
100 |
166 034 |
100 |
166 034 |
Övriga insatser |
|
|
|
|
100 |
184 522 |
100 |
198 249 |
|
(riktvärde) |
|
|
|
|
100 |
184 522 |
55 |
109 037 |
|
25 |
46 131 |
25 |
49 562 |
|
12,5 |
23 065 |
25 |
49 562 |
|
12,5 |
23 065 |
10 |
19 825 |
|
Personlig assistent |
100 |
599 925 |
|
212 168 |
(LSS) |
|
|
|
|
Insatser till personer |
|
Ingår ej |
|
106 083 |
med LASS |
|
|
|
|
Källa: SCB, SKL och egna beräkningar.
Som framgår av tabell 6.1 uppkommer de största förändringarna av genomsnittskostnaden när personlig assistans enligt LASS till-
111
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
kommer och en uppdelning av kostnaderna för personlig assistans görs på LSS respektive LASS.
Vissa dubbelräkningar tas bort
Enligt den insatsstatistik som utgör underlag för utjämningsberäk- ningarna hade 2005 ca 90 kommuner tillsammans drygt 170 perso- ner med båda insatserna personlig assistent enligt LSS och bostad med särskild service. I nuvarande utjämning ger denna ”dubbel- räkning” för berörda kommuner ett bidrag till den grundläggande standardkostnaden på över 1,2 miljoner kronor per person och år. Utredningen anser det rimligt att endast en av dessa insatser bör ingå i beräkningen av standardkostnaden. Med övriga föreslagna förändringar anser vi att det ligger närmast till hands att dessa per- soner i kostnadsutjämningen för
Koncentrationsindex tas bort
SCB har på utredningens uppdrag skattat stordriftsfördelar i kom- munernas
I de alternativa beräkningar som utredningen gjort av LSS- utjämningen förefaller träffsäkerheten vara lägre i de beräkningar där både personalkostnads- och koncentrationsindex ingår jämfört med de där endast personalkostnadsindex ingår. Då dessutom innebörden av koncentrationsindex är svår att förstå föreslår vi att
112
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
det utgår ur
Uppdatering av personalkostnadsindex
Personalkostnadsindex avser att mäta behovet av stöd och service hos de personer som har insatser enligt LSS. I avsnitt 3.3.4 anges möjligheter att beakta skillnader i omsorgsbehov genom behovs- eller vårdtyngdsmätningar. I den fältstudie som utredningen låtit utföra i ett urval kommuner har behovsmätningar använts (bilaga 3). I promemorian Förslag till utjämning mellan kommuner av kostnader för
I proposition 2002/03:151 konstaterade regeringen att en indi- viduell mätning av omsorgsbehovet kräver en stor administration och ansåg, i likhet med kommittén, att ett personalkostnadsindex som bygger på uppgifter i räkenskapssammandraget ska tillämpas. Vi avstår därför från att föreslå en kostnadsutjämning som bygger på individuella mätningar av skillnader i vårdbehov.
I utredningens delbetänkande Uppföljning av kostnadsutjäm- ningen för kommunernas
113
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
Utredningens analyser och alternativa beräkningar pekar tydligt på att personalkostnadsindex har avgörande betydelse för att en hög träffsäkerhet, dvs. överensstämmelse mellan i utjämningen beräknade standardkostnader och redovisade nettokostnader för verksamheten, ska kunna uppnås. Vi föreslår därför att personal- kostnadsindex ska finnas kvar men att det måste räknas om med utgångspunkt från de förändringar som föreslås i övrigt. Våra ana- lyser pekar även på att personalkostnadernas andel av nettokostna- derna bör sänkas från nuvarande 86 till 85 procent. Vid beräk- ningen av personalkostnadsindex bör även den andel som kommu- nerna betalar till Försäkringskassan för privat assistansverksamhet sänkas från nuvarande 23 till 20 procent. Anledningen är att det ökade antalet timmar som en person med LASS beviljas i genom- snitt gör att kommunernas andel av finansieringen minskat sedan utjämningssystemet infördes.
Det är viktigt att upprätthålla en hög träffsäkerhet och särskilt för mindre kommuner kan ett fåtal och t.o.m. enstaka tillkom- mande personer med omfattande behov av stöd och service med- föra kostnader som avsevärt överstiger de genomsnittskostnader för
De förändringar och uppdateringar som här föreslås innebär att också personalkostnadsindex samtidigt uppdateras, dvs. från 2009. Vi anser också att personalkostnadsindex bör uppdateras ofta, kanske varje år, för att en hög träffsäkerhet ska kunna upprätt- hållas. Tidseftersläpningen i genomslaget av indexuppdateringen blir även med en årlig indexuppdatering uppemot två år. Eftersläp- ningen är dock densamma som i den kommunalekonomiska kost- nadsutjämningen för andra kommunala verksamheter.
Genom personalkostnadsindex kompenseras kommunerna till 70 procent av skillnaden mellan kommunens beräknade personal- kostnader och de personalkostnader som ingår i standardkost- naden. Motivet till att endast kompensera för 70 procent av skill- naden är, enligt propositionen Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade (prop. 2002/03:151) att minska risken för att kompensation utgår för skillnader i effektivi- tet eller politiska ambitioner.
Vi har beräknat effekterna av att sänka kompensationen till 60 respektive 50 procent med syfte att ytterligare minska risken för att
114
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
kompensation utgår för skillnader i effektivitet eller politiska ambitioner.
Diagram 6.1
|
|
Differens 70/50 %. Max 383 Min |
Differens 70/60 %. Max 189 Min |
|||||||
|
180 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
199 |
|
|
9 |
>200 |
||
|
|
|
|
|
19 |
|||||
|
- |
- |
1 |
0 |
- |
|||||
|
< |
|
00 |
|
- |
|
|
00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
Kronor per invånare
Källa: Bearbetning av underlag från SCB.
Vid en sänkning av kompensationen till 60 procent skulle föränd- ringen för drygt 95 procent av kommunerna hamna inom inter- vallet +/- 100 kronor per invånare. Sänks kompensationen till 50 procent skulle 75 procent av kommunerna hamna inom detta inter- vall. Träffsäkerheten skulle sjunka från drygt 91 till ca 87 respektive 82 procent. En sänkning av kompensationsgraden skulle få till följd att kommuner med nettokostnader som överstiger standardkost- naden skulle få en lägre kompensation än i dag. Beror de höga kostnaderna på låg effektivitet vore en sänkning rimlig men då skulle samtidigt kommuner med personer med omfattande vård- behov inte bli kompenserade för detta och då skulle syftet med personalkostnadsindex inte uppnås. Nuvarande kompensation på 70 procent är godtyckligt valt för att inte full kompensation ska utgå för skillnader i effektivitet och politiska ambitioner. Vi har inte funnit några motiv för att ändra den nuvarande kompensationsgraden varken uppåt eller nedåt.
115
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
Författningskonsekvenser
De föreslagna förändringarna föranleder ändringar i
Dessutom lämnas förslag till lag om ändring i 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
6.4.2Ekonomiska effekter
Utfallseffekterna för varje kommun av de här föreslagna föränd- ringarna har beräknats som om de införts 2007. Som ett mått på utjämningssystemets träffsäkerhet har vi jämfört kommunens utfall i kostnadsutjämningen med kommunens redovisade nettokostnad för
116
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
Tabell 6.2 Träffsäkerhet vid alternativa beräkningar av
Modellalternativ |
Grundläggande standard- |
Slutlig standardkostnad |
|
kostnad |
|
|
|
|
Nuvarande system |
59,3 |
90,5 |
Föreslagen modell inkl. |
57,7 |
89,9 |
koncentrationsidex |
|
|
Föreslagen modell exkl. |
57,7 |
91,6 |
koncentrationsidex |
|
|
Källa: SCB.
Träffsäkerheten, som vi valt att mäta den, blir något lägre jämfört med nuvarande utjämning om koncentrationsindex bibehålls i utjämningen. Vårt förslag att ta bort koncentrationsindex från standardkostnadsberäkningen innebär en förbättrad träffsäkerhet, samtidigt med en förenkling av utjämningssystemet. Genom att ta bort koncentrationsindex blir flera kommuner med hög andel LSS- insatser inte längre underkompenserade i förhållande till sina kost- nader. På motsvarande sätt blir kommuner med låg andel LSS- insatser överkompenserade i lägre grad. Påverkbarheten förblir ungefär densamma som i nuvarande utjämning.
Av diagram 6.2 framgår att skillnaderna mellan kommunernas beräknade standardkostnader 2007 enligt nuvarande och föreslagen utjämning och deras redovisade nettokostnader två år tidigare är relativt likartade.
Även de grundläggande standardkostnaderna beräknade enligt nuvarande och föreslagen modell skiljer sig på ungefär likartat sätt från nettokostnaderna. Skillnaderna mellan slutlig standardkostnad och grundläggande standardkostnad visar betydelsen av indexen. I utredningens förslag tillämpas dock endast personalkostnadsindex.
117
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
Diagram 6.2 Kommunerna fördelade efter skillnad mellan standardkostnad 2007 enligt nuvarande och föreslagen modell och redovisade nettokostnader 2005
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2007 års utjämning |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grundlägg stdk |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grundlägg stdk 2007 |
|||||||
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
9 |
|
|
9 |
|
|
9 |
|
|
|
9 |
|
9 |
|
|
9 |
|
|
9 |
|
|
9 |
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0 |
|
9 |
|
4 |
|
9 |
|
|
4 |
4 |
|
9 |
|
4 |
|
9 |
|
|
0 |
||||||||||
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
||||||||||
|
|
1 |
|
|
|
0 |
|
|
0 |
|
|
0 |
|
|
- |
|
0 |
|
|
0 |
|
|
0 |
|
|
0 |
|
1 |
|
|
|||
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
> |
|
|
|
|||||||||
|
< |
|
|
|
|
5 |
|
0 |
|
5 |
|
- |
|
|
|
|
|
5 |
|
0 |
|
5 |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
5 |
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
Differens i kronor per invånare
Källa: Bearbetning av underlag från SCB.
Trots att träffbilden mellan nuvarande utjämning och utredningens förslag är relativt lika kan ändå skillnaderna i utfall för enskilda kommuner bli märkbara. De största förändringarna i utfall beror på att personlig assistans enligt LASS läggs in i beräkningarna och att det samtidigt görs en uppdelning av de i RS redovisade kostnaderna för personlig assistans på LSS respektive LASS. Vidare påverkas ett antal kommuner av att personer som bor i särskilt anpassad bostad tas bort från utjämningsberäkningarna. Uppdateringen av kost- nadsfördelningen på de olika insatserna ger däremot endast upphov till begränsade omfördelningseffekter. För ett flertal kommuner dämpas dock de totala omfördelningseffekterna av att personal- kostnadsindex samtidigt räknas om.
Knappt 60 procent av kommunerna får förändrade bidrag/avgifter som är mindre än 100 kronor per invånare.
118
SOU 2007:62 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
|||||||||||||||||||||||||||
Diagram 6.3 Utfallsförändring jämfört med 2007 års utjämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
9 |
|
9 |
9 |
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
9 |
|
|
0 |
|
|
|
0 |
|
|
|
9 |
|
|
|
9 |
|
|
|
9 |
|
|
|
|
9 |
|
|
|
9 |
|
|
|
9 |
|
|
|
9 |
|
0 |
|||||||||||
|
|
4 |
|
|
|
3 |
|
|
|
2 |
|
|
|
1 |
|
1 |
0 |
|
|
1 |
|
|
|
2 |
|
|
|
3 |
|
|
|
4 |
|
5 |
|
||||||||||
|
- |
|
|
|
- |
|
|
|
- |
|
|
|
- |
|
|
|
- |
|
|
|
- |
|
|
|
- |
|
|
|
- |
|
|
> |
|
|
|||||||||||
|
< |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
- |
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
0 |
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
0 |
|
|
|
0 |
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
Kronor per invånare
Källa: Bearbetning av underlag från SCB.
Cirka 15 kommuner förlorar över 200 kronor per invånare och som mest drygt 400 kronor per invånare. Närmare 35 kommuner får en förbättring med över 200 kronor per invånare och som mest över 900 kronor per invånare.
Att träffsäkerheten förbättras marginellt med de föreslagna förändringarna och uppdateringarna framgår inte speciellt tydligt vid en jämförelse av skillnaderna mellan nettokostnader och stan- dardkostnader.
119
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
Diagram 6.4 Kommunerna fördelade efter skillnad mellan standardkostnad 2007 och nettokostnad 2005 med nuvarande och föreslagen
|
|
|
kostnadsutjämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Nuvarande utjämning |
|
|
|
Förslag |
|
|
|
||
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
99 |
9 |
|
9 |
|
9 |
|
50 |
|||
|
|
4 |
|
|
|||||||||
|
0 |
|
|
7 |
|||||||||
|
|
0 |
0 |
0 |
|
|
0 |
00 |
> |
|
|||
|
< |
|
|
|
|
5 |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
2 |
|
5 |
|
|
Kronor per invånare
Källa: Bearbetning av underlag från SCB.
I diagram 6.5 görs en kommunvis jämförelse mellan nettokostna- den 2005 och standardkostnaden i föreslagen kostnadsutjämning om denna hade gällt för 2007.
120
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
Diagram 6.5 Kommunvis jämförelse mellan nettokostnad 2005 och
|
|
|
|
standardkostnad i 2007 års utjämning |
||||||||
|
|
|
|
|
Nettokostnad 2005 |
Standardkostnad 2007 enl förslag |
||||||
|
8 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
invånare |
5 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
per |
4 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kronor |
3 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
11 |
21 |
31 |
41 |
51 |
61 |
71 |
81 |
91 |
101 111 121 131 141 151 161 171 181 191 201 211 221 231 241 251 261 271 281 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunerna rangordnade efter nettokostnad |
Källa: Bearbetning av underlag från SCB.
Överensstämmelsen är förhållandevis god även om det finns några större avvikelser och det finns kommuner som genom utjämningen blir både överkompenserade och underkompenserade i förhållande till sina kostnader.
Utfallet av de föreslagna förändringarna per kommun för 2007 för samtliga kommuner framgår av bilaga 7.
Vi har uppdragit åt SCB att göra utjämningsberäkningar för 2008 enligt nuvarande och enligt föreslaget system. Dessa beräk- ningar är preliminära beroende på att samtliga kommuners inläm- nade RS för 2006 inte var helt färdiggranskade vid beräknings- tillfället
121
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
Genomsnittskostnaderna har samma relativa fördelning som i 2007 års utjämning men utgår från RS ett år senare, dvs. 2006.
Tabell 6.3 I preliminära beräkningarna för 2008 använda genomsnittskostnader per
Typ av insats |
Nuvarande |
Nuvarande |
Fördelning enligt |
Genomsnitts- |
|
fördelning, |
fördelning, |
Handikappnycklar. |
kostnad, |
|
procent |
kr/insats |
procent |
kr/insats |
|
|
|
|
|
Bostad med |
|
|
|
|
särskild service |
|
|
|
|
100 |
651 697 |
100 |
674 274 |
|
140 |
912 376 |
125 |
842 830 |
|
30 |
195 509 |
45 |
303 419 |
|
Daglig verksamhet |
100 |
166 582 |
100 |
166 582 |
Övriga insatser |
|
|
|
|
100 |
181 658 |
100 |
195 943 |
|
(riktvärde) |
|
|
|
|
100 |
181 658 |
55 |
107 769 |
|
25 |
45 415 |
25 |
48 986 |
|
12,5 |
22 707 |
25 |
48 986 |
|
12,5 |
22 707 |
10 |
19 594 |
|
Personlig assistent |
100 |
621 258 |
|
213 374 |
(LSS) |
|
|
|
|
Insatser till personer |
|
Ingår ej |
|
106 687 |
med LASS |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: SCB, SKL och egna beräkningar.
Träffsäkerheten vid en
122
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
Tabell 6.4 Träffsäkerhet vid alternativa preliminära beräkningar av LSS- utjämningen för 2008
Modellalternativ |
Grundläggande stan- |
Slutlig standard- |
|
dardkostnad |
kostnad |
|
|
|
Nuvarande system, uppdaterade index |
56,6 |
90,3 |
Nuvarande system, ej uppdaterade index |
56,6 |
81,5 |
Föreslagen modell inkl. koncentrationsidex, upp- |
56,9 |
92,4 |
daterade index |
|
|
Föreslagen modell exkl. koncentrationsidex, upp- |
56,9 |
92,3 |
daterat personalkostnadsindex |
|
|
|
|
|
Källa: SCB.
Träffsäkerheten med den föreslagna utjämningen blir något högre än med den nuvarande med uppdaterade index samt något högre än för 2007.
Utfallet av de föreslagna förändringarna per kommun för 2008 redovisas inte för enskilda kommuner i betänkandet.
6.5Kan
Utredningen vill även redovisa andra möjliga lösningar på hur en utjämning av skillnader i
123
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
Kostnadsutjämningen skulle således begränsas till att omfatta de insatser där kostnadsvariationerna mellan kommunerna är störst och där variationer av betydelse mellan kommuner förekommer. I beräkningen av standardkostnaden ingår därför inte de
Vissa insatser, t.ex. barn i särskilt boende, förekommer inte i alla kommuner medan andra insatser, t.ex. daglig verksamhet, före- kommer i samtliga kommuner. Barn i familjehem förekommer inte alls i 2/3 av kommunerna och endast ett fåtal kommuner har fler än tre personer som beviljats insatsen.
Diagram 6.6 Antal
|
|
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Barn |
|
|
|
|
|
|
|
e |
|
son |
|
na |
|
t |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
n |
|
vic |
|
|
|
amhe |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
ista |
Korttidstillsyn |
r |
tper |
|
Vux |
|
|||||
|
|
familjehem |
de |
Avlösarservice |
|
s |
|
agarse |
rttidsvistelse |
Boende |
|
|
|
s |
|||||
|
|
s |
|
|
|
|
|
|
rk |
||||||||||
|
|
n |
a |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
e |
|||||||||
|
|
i |
Boe |
|
|
|
|
|
|
glig |
v |
|
|||||||
|
Barn |
|
|
|
|
rsonlig |
|
|
|
|
Leds |
|
|
|
|
a |
|
|
|
|
|
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ av insats
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
250+ |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Bearbetning av Socialstyrelsens insatsstatistik.
124
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
Det är även betydande skillnader i den totala kostnaden för de olika insatserna och hur mycket var och en av insatserna omfördelar i kostnadsutjämningen. Insatsen barn i familjehem omfördelar endast 20 miljoner kronor medan insatsen boende vuxna omförde- lar 1,9 miljarder kronor.
Tabell 6.5 Beräknad kostnad per insatstyp och omfördelning i
|
Personlig |
Ledsagar- |
Kontakt- |
Avlösar- Korttids- Korttids- Boende |
|
|
Daglig |
|||
|
assistans |
service |
person |
service |
vistelse |
tillsyn |
Barn, |
Barn i |
Vuxna |
verksam- |
|
|
|
|
|
|
|
övrigt |
familjehem |
|
het |
Totkost, mnkr |
2 184 |
221 |
385 |
166 |
1 938 |
870 |
897 |
37 |
12 492 |
4 159 |
Kr/inv i riket |
241 |
24 |
43 |
18 |
214 |
96 |
99 |
4 |
1381 |
460 |
Max, kr/inv |
2 179 |
208 |
142 |
60 |
578 |
291 |
1 576 |
364 |
4 260 |
1 165 |
Min, kr/inv |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
29 |
Omfördeln, mnkr |
516,8 |
53,9 |
80,4 |
34,6 |
256,7 |
138,3 |
311,8 |
20,3 |
1933,5 |
498,8 |
% omfördeln inom insats |
23,7 |
24,5 |
20,9 |
20,8 |
13,2 |
15,9 |
34,7 |
55,5 |
15,5 |
12,0 |
% av tot omfördeln netto |
18,8 |
2,0 |
2,9 |
1,3 |
9,3 |
5,0 |
11,3 |
0,7 |
70,3 |
18,1 |
% av tot omfördeln brutto |
12,4 |
1,3 |
1,9 |
0,8 |
6,1 |
3,3 |
7,5 |
0,5 |
46,3 |
11,9 |
Källa: Egna beräkningar.
Den i utjämningen schablonberäknade standardkostnaden för insatsen boende vuxna varierar för 2005 mellan 0 och 4 260 kronor per invånare. Skillnaderna är betydligt mindre för flertalet övriga insatser även om höga värden kan förekomma för enstaka mindre kommuner. Av diagram 6.7 framgår att variationerna i kostnad för boende vuxna varierar betydligt, medan summan av de fem insatser med lägst kostnad varierar avsevärt mindre.
125
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
Diagram 6.7 Kostnad per invånare för vissa
|
4500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Boende vuxna |
|
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Daglig verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fyra insatser med liten variation |
|
3500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
per invånare |
3000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
11 |
21 |
31 |
41 |
51 |
61 |
71 |
81 |
91 |
101 111 121 131 141 151 161 171 181 191 201 211 221 231 241 251 261 271 281 |
|
|
|
|
Kommunerna rangornade efter beräknad kostnad för insatsen boende vuxna |
|||||||
Källa: Egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
Denna förenklade utjämningsmodell har beräknats i två alternativ, ett som utgår från de två insatserna särskilt boende för vuxna och daglig verksamhet. Det andra alternativet utgår från de två nämnda insatserna plus personlig assistans enligt både LSS och LASS, dvs. fyra insatser. I förekommande delar har genomsnittskostnaderna för olika insatser uppdaterats som i utredningens förslag liksom att antalet boende i särskilt anpassad bostad inte ingår. Genom att begränsa antalet insatser i förhållande till nuvarande utjämning och utredningens förslag uppnår man inte den totala nettokostnaden för kommunernas
126
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
nödvändigt att ett personalkostnadsindex ingår i beräkningarna för att en tillräckligt hög träffsäkerhet ska kunna uppnås.
De här skisserade förändringarna skulle föranleda ändring i 3 §
Då denna förenklade lösning skulle innebär en viss begränsning av påverkbarheten blir förutsättningarna att överföra
6.5.1Ekonomiska effekter
Utfallseffekterna för varje kommun av de här föreslagna föränd- ringarna har beräknats som om de införts 2007. Utfallet för enskilda kommuner redovisas dock inte i betänkandets bilagor. Som ett mått på utjämningssystemets träffsäkerhet har vi jämfört kommunens utfall i kostnadsutjämningen med kommunens redovi- sade nettokostnad för
Tabell 6.6 |
Träffsäkerhet vid alternativa beräkningar av |
||
|
2007 |
|
|
|
|
|
|
Modellalternativ |
|
Grundläggande standard- |
Slutlig |
|
|
kostnad |
standardkostnad |
Nuvarande system |
59,3 |
90,5 |
|
Beräkningsalternativ med 2 insatser |
53,5 |
57,7 |
|
exkl. pkindex |
|
|
|
Beräkningsalternativ med 4 insatser |
50,9 |
59,7 |
|
exkl. |
|
|
|
Beräkningsalternativ med 2 insatser |
53,5 |
90,4 |
|
inkl. |
|
|
|
Beräkningsalternativ med 4 insatser |
50,9 |
90,0 |
|
inkl. |
|
|
|
Källa: SCB.
127
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
Träffsäkerheten med två alternativt fyra
Av diagram 6.8 framgår att skillnaderna mellan kommunernas beräknade standardkostnader 2007 enligt nuvarande utjämnings- modell och de förenklade utjämningsmodellerna och deras redovi- sade nettokostnader två år tidigare är relativt likartade. Utan personalkostnadsindex blir dock träffsäkerheten för den grund- läggande standardkostnaden sämre än motsvarande för nuvarande utjämningsmodell och enligt utredningens förslag.
Diagram 6.8 Kommunerna fördelade efter skillnad mellan standardkostnad 2007 enligt nuvarande utjämning förenklad modell och redovisade nettokostnader 2005
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2007 års utjämning |
|
|||||
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
kommuner |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
9 |
|
|
99 |
|
|
49 |
|
|
99 |
>1000 |
||||
|
|
|
|
24 |
|
4 |
|
7 |
|
9 |
|||||||||
|
|
|
|
- |
|
- |
|
- |
|
||||||||||
|
- |
50 |
|
0 |
250 |
|
|
500 |
|
|
750 |
|
|
||||||
|
< |
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Differens i kronor per invånare
Källa: Bearbetning av underlag från SCB.
128
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
Knappt 60 procent av kommunerna får med två
Diagram 6.9 |
|
Utfallsförändring |
|
|
med |
|
|
förenklad |
utjämning |
jämfört |
med |
2007 |
års |
|||||||||||||||||
|
|
|
|
utjämning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
9 |
|
9 |
|
|
99 |
|
|
99 |
|
|
|
|
99 |
|
|
|
99 |
|
9 |
|
499 |
0 |
|
|||
|
|
50 |
|
49 |
|
39 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
39 |
|
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
|
2 |
|
1 |
|
|
- |
0 |
|
1 |
|
|
2 |
|
|
>5 |
|
||||||||||
|
- |
- |
- |
- |
|
- |
|
|
1 |
|
- |
|
|
- |
|
- |
- |
|
||||||||||||
|
< |
|
0 |
|
|
|
|
|
- |
|
|
|
0 |
|
|
|
0 |
|
|
300 |
|
400 |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring i kronor per invånare |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Bearbetning av underlag från SCB.
Liksom i utredningens förslag skulle ca 15 kommuner förlora över 200 kronor per invånare och som mest närmare 550 kronor per invånare om fyra insatser ingår i beräkningarna. Cirka 10 kommu- ner får en förbättring med över 200 kronor per invånare och som mest drygt 500 kronor per invånare. Om endast två
Preliminära beräkningar för 2008 ger ungefär samma träffsäker- het som 2007, dvs. runt 90 procent och i nivå med nuvarande utjämning med uppdaterade index men något sämre än den av utredningen föreslagna.
129
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
6.6En opåverkbar kostnadsutjämning, men först på längre sikt
En viktig uppgift för utredningen har varit att undersöka möjlig- heterna att minska påverkbarheten på utfallet i
Orsaken till att det inte går att hitta opåverkbara strukturella faktorer, som förklarar de stora kostnadsskillnaderna mellan kom- munerna är som nämnts tidigare att söka i historiska förhållanden. Före 1995 tillhörde vård och service för funktionshindrade perso- ner till största delen landstingens ansvarsområde och när kommu- nerna övertog ansvaret för
På sikt bör man kunna räkna med att de nuvarande stora skill- naderna jämnas ut. För detta talar att tillflödet av nya funktions- hindrade personer inte är bestämt av den nuvarande strukturen. Kvarstående orsaker till de kommunala skillnaderna skulle dock kunna vara genetiska faktorer, när det gäller utvecklingsstörning, samt den ovan nämnda specialiseringstrenden.
För att undersöka om det sker någon utjämning av den nuva- rande strukturen har samtliga Sveriges kommuner utom två rang- ordnats utgående från andelen med
130
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
respektive decilgrupp. Genomsnittet per grupp är beräknat oviktat, dvs. utan hänsyn till antalet personer i respektive kommun.
Tabell 6.7 Genomsnittlig andelen med
Decilgrupp |
Andel |
Andel |
Ökning |
Förändring jämfört |
Förändring |
jämfört |
|
2000 |
2005 |
med totalt |
med totalt per år |
||
|
|
|
|
|
|
|
1 |
94 |
108 |
14.3% |
|
||
2 |
73 |
90 |
22.9% |
|
||
3 |
62 |
80 |
28.9% |
|
||
4 |
57 |
78 |
35.4% |
2.4% |
0.5% |
|
5 |
52 |
69 |
32.6% |
0.2% |
0.0% |
|
6 |
47 |
65 |
37.9% |
4.2% |
0.8% |
|
7 |
43 |
61 |
41.3% |
6.8% |
1.3% |
|
8 |
38 |
53 |
38.3% |
4.6% |
0.9% |
|
9 |
32 |
48 |
50.3% |
13.6% |
2.6% |
|
10 |
22 |
39 |
77.5% |
34.2% |
6.1% |
|
Totalt |
52 |
69 |
32.3% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Som framgår av tabellen är ökningstakten
En ny princip för
131
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
Tekniskt skulle detta kunna gå till så att för ett givet år beräknas för varje kommun en standardkostnad för
Ett sätt att beräkna procentsatsen kan vara att indela kommu- nerna i ”klasser” beroende på omfattningen av
Genom att kostnadsutvecklingen på senare år genomsnittligt varit lägre för kommuner med höga kostnader per invånare än för dem med låga, skulle de förra erhålla ett lägre utvecklingsindex än de senare. Kostnadsskillnaderna mellan kommunerna skulle på detta sätt successivt komma att avklinga i takt med den uppmätta trenden.
Metoden behöver analyseras närmare i olika avseenden för att se vilka effekter den skulle medföra under olika antaganden. En simuleringsmodell har därför utvecklats, där det är möjligt att stu- dera utfallet såväl totalt för kommunerna som för enskilda kom- muner under olika förutsättningar (se bilaga 5).
De alternativ som studerats avser dels valet av intervall för upp- datering av systemet (basperiodens längd), dels om uppdateringen också skall omfatta beräkning av ett nytt utjämningsindex som då baseras på den senast tillgängliga kostnadsutvecklingen. Simule- ringsmodellen har utvecklats i fyra basvarianter med olika uppdate- ringsintervall – 2, 3, 4 och 6 år. Initial basperiod för beräkningen är i tvåårsmodellen
De faktiska kostnaderna, som normkostnaderna ska utgå från, avser initialt i samtliga fall år 2006. Modellberäkningarna utgår från redovisningen av kostnader och insatser för
132
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
under åren
Utjämningsindex för den första perioden bestäms genom regression avseende kostnadsutvecklingen under respektive bas- period. Indexet anges i procent, där 100 betyder oförändrad kost- nad. Genom att kommunerna med höga kostnader per innevånare som genomsnitt haft en lägre kostnadsutveckling än kommuner med låga kostnader blir utjämningsindex för de förra lägre än 100 och för de senare högre.
Formeln för utjämningsindex är:
U = K*Kost + L,
där U = Utjämningsindex och
Kost = Kostnad per invånare för
I tabell 6.8 visas koefficienterna K och L skattade för olika tids- perioder. Som exempel visas också utfallet för en kommun med en årskostnad på 4 250 respektive 1 700 kronor per invånare. Den högre siffran är omkring medelvärdet för de 10 procent av kom- munerna som ligger högst och den lägre för de 10 procent som ligger lägst.
Tabell 6.8 |
Koefficienter och utfall av utjämningsindex skattat på olika |
|||
|
basperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
Basperiod |
Utfall vid kostnad |
Utfall vid kostnad |
||
|
|
|
4 250 kr/inv |
1 700 kr/inv |
|
|
|
|
|
103.0 |
97.9 |
101.0 |
||
104.5 |
97.3 |
101.6 |
||
105.5 |
97.0 |
102.1 |
||
105.2 |
97.6 |
102.1 |
||
103.8 |
98.3 |
101.6 |
133
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
SOU 2007:62 |
Som framgår av tabellen varierar skattningarna något beroende på vilken tidsperiod som använts.
Utjämningsindex avser i tvåårsmodellen initialt åren
Utjämningsindex uppdateras sedan på basis av den simulerade kostnadsutvecklingen
De simuleringar som utredningen låtit göra, och som redovisas i bilaga 5, pekar på att den här redovisade metoden skulle kunna vara en möjlig lösning på
Spridningen i kommunernas faktiska kostnadsutveckling är en mycket kritisk parameter för
Å andra sidan är det rimligt att anta att införandet av ett utjäm- ningssystem baserat på normkostnad leder till en minskad sprid- ning i den faktiska kostnadsutvecklingen mellan kommuner efter- som det inte längre blir möjligt att få kostnadstäckning genom utjämning för kostnader som överstiger normkostnaden. Systemet skulle vidare kunna innehålla incitament till besparingar genom att kompensation inte ges för en kostnadsutveckling snabbare än genomsnittet för kommuner på samma kostnadsnivå. Effekterna av en reducerad spridning i kommunernas faktiska kostnadsutveckling skulle, som redovisas i bilaga 5, leda till ett bättre fungerande utjämningssystem.
134
SOU 2007:62 |
Överväganden och förslag om kostnadsutjämning för LSS |
att förutse i ett utjämningssystem. En rimlig lösning kan vara att man antingen löser detta på försäkringsbasis i någon form, genom undantagsbestämmelser för det enskilda fallet eller genom riktade statsbidrag som utbetalas efter ansökan.
Utredningen har här redovisat en möjlig lösning som bygger på för de enskilda kommunerna opåverkbara faktorer. I korthet inne- bär den att det för varje kommun beräknas en standardkostnad genom att kommunens kostnad för
Metoden måste dock utvecklas ytterligare och kan införas först när tillräckligt empiriskt underlag finns tillgängligt vilket uppskat- tas ta omkring fem år.
135
7Införandet av de föreslagna förändringarna i kostnadsutjämningen
7.1När bör de föreslagna förändringarna införas?
Utredningens förslag: Förändringarna i kostnadsutjämningen för
Införandeperioden för kostnadsutjämningen för kommunernas
Under förutsättning att
I propositionen Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade (prop. 2002/03:151) bedömde regeringen att frågan om huruvida verksamhet enligt LSS kan infogas i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet bör övervägas på nytt när införande- perioden har avslutats. Införandeperioden pågår till och med 2008.
Skälet till att
Se punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
137
Införandet av de föreslagna förändringarna i kostnadsutjämningen |
SOU 2007:62 |
underlaget i den kommunalekonomiska kostnadsutjämningen. Där utgörs underlaget för beräkningarna av faktorer som anses uppfylla kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen. Underlaget i
Då våra förslag inte ändrar denna påverkbarhet i någon större utsträckning finns ingen grund för att föreslå att
För att minska kommunernas påverkbarhet har vi diskuterat möjligheterna att ersätta personalkostnadsindex med möjligheten att söka ett riktat statsbidrag för kommuner med funktions- hindrade med omfattande vårdbehov. Detta skulle dock skapa behov av administrativa resurser och en viss påverkbarhet för berörda kommuner skulle ändå kvarstå i samband med ansök- ningsförfarandet.
7.2Förslag till nya införanderegler
Utredningens förslag: Kommuner som till följd av utredningens förslag får en utfallsförsämring överstigande 200 kronor per invånare har rätt till ett tillfälligt införandebidrag under 2009 motsvarande det belopp som överstiger 200 kronor per invånare.
De föreslagna förändringarna leder för det stora flertalet kommu- ner till begränsade förändringar av bidrag och avgifter varför någon motsvarande införandeperiod som när systemet infördes inte behövs. Genom de föreslagna förändringarna är det ca 15 kommu- ner som förlorar mer än 200 kronor per invånare och som mest drygt 400 kronor per invånare.
138
SOU 2007:62 Införandet av de föreslagna förändringarna i kostnadsutjämningen
Vi anser att de kommuner som får en avgiftshöjning eller en bidragsminskning till följd av de föreslagna förändringarna som överstiger 200 kronor per invånare bör få ett bidrag motsvarande det belopp som överstiger 200 kronor per invånare. Mot bakgrund av att den största försämringen är ca 400 kronor per invånare bör bidraget endast utgå under ett år, dvs. införandeåret 2009.
Bidraget bör beräknas enligt följande. En kommun vars bidrag 2008 minskar eller vars avgift 2008 ökar med mer än 200 kronor per invånare enligt förslaget jämfört med en kommuns bidrag respek- tive avgift enligt nuvarande system om de föreslagna föränd- ringarna skulle ha gällt för 2008 har rätt till ett tillfälligt införande- bidrag under 2009 motsvarande det belopp som överstiger 200 kronor per invånare. Om de föreslagna förändringarna införts 2007 har kostnaderna för införandereglerna beräknats till ca 20 miljoner kronor. Vi föreslår att kostnaderna för införandereglerna finansie- ras antingen genom en motsvarande minskning av anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning eller genom en motsvarande nivåjustering av anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS- kostnader.
De föreslagna införandereglerna återfinns i utredningens för- fattningsförslag.
139
8
Utredningens förslag: Utjämningssystemet bör bli föremål för en löpande uppföljning och utvärdering.
Regeringen redovisade i propositionen Utjämning av vissa kostna- der för stöd och service till funktionshindrade (prop. 2002/03:151) bedömningen att utjämningssystemet kontinuerligt bör följas upp och ses över. Dessförinnan hade Kommittén utjämning av LSS- kostnader föreslagit att en uppföljningsgrupp skulle tillsättas för att årligen följa upp utjämningssystemet.
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet och dess före- gångare har varit under mer eller mindre ständig uppföljning och utredning sedan början av
Socialstyrelsen har uppdraget att utveckla statistiken inom kommunal äldre- och handikappomsorg. Den kontinuerliga regi- strering av insatser m.m. inom äldre- och handikappomsorgen som avses insamlas fr.o.m. januari 2009 bör göras på ett sådant sätt att
141
SOU 2007:62 |
den kan utnyttjas för att utveckla
Sedan kostnadsutjämningen för LSS infördes har Socialstyrelsen och SCB svarat för uppgiftsinsamling, granskning och publicering av insatsstatistik och räkenskapssammandrag från kommunerna. SCB har ansvarat för utjämningsberäkningarna och Skatteverket för beslut om bidragens och avgifternas storlek och deras utbetal- ning och avräkning i samband med utbetalning av kommunal- skattemedel. Kommunerna kan påtala brister i underlaget för beslutet till Skatteverket.
En samrådsgrupp med representanter från dessa tre myndighe- ter samt Försäkringskassan, Regeringskansliet och Sveriges Kom- muner och Landsting samråder kring olika frågor som uppkommer inför de årliga utjämningsberäkningarna. Vår bedömning är att denna samrådsgrupp har en viktig funktion för att upprätthålla och förbättra kvalitén i underlaget för beräkningarna.
Vi ser ingen anledning att föreslå förändringar i de olika myn- digheternas ansvar vad rör
142
9 Författningskommentar
9.1Förslaget till lag om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade
1 §
Bestämmelsen överensstämmer med motsvarande bestämmelser i 1 §
2 §
I paragrafens första och andra stycke, som motsvarar 2 § första stycket
En bestämmelse motsvarande tredje stycket återfinns i 2 § andra stycket
Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med
143
Författningskommentar |
SOU 2007:62 |
9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
4 §
Föreslagna ändringar utgör endast följdändringar. Hänvisningar till
144
Bilaga 1
Kommittédirektiv
Uppföljning av kostnadsutjämningssystemet |
Dir. |
för verksamhet enligt LSS |
2006:15 |
|
|
Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare får i uppdrag att följa upp och se över det na- tionella kostnadsutjämningssystemet för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Sammanfattningsvis skall utredaren
svara för en uppföljning och utvärdering av det nationella kost- nadsutjämningssystemet för verksamhet enligt LSS och vid be- hov föreslå förändringar på såväl kort som lång sikt,
bedöma i vilken utsträckning målet med systemet uppnåtts och om systemets utformning ger resultat som kan betraktas som rättvisa,
undersöka effekterna av tidseftersläpningen i underlaget för utjämningsberäkningarna samt stabiliteten i utfallet mellan åren och om systemet, trots viss eftersläpning, ger ett rättvisande re- sultat,
följa upp och vid behov se över de genomsnittskostnader för olika
undersöka om, hur och i vilken omfattning påverkbarheten på underlaget för beräkningarna kan ha inverkat på utfallet i LSS- utjämningen och vid behov föreslå åtgärder som kan vidtas för att begränsa påverkbarheten, samt
undersöka om det finns samband mellan utjämningssystemet och förändringar inom kommunens
Utgångspunkten för förslagen på lång sikt skall vara ett utjäm- ningssystem med faktorer som uppfyller kriteriet att vara opåverk- bara för den enskilda kommunen.
145
Bilaga 1 |
SOU 2007:62 |
Om utredaren anser att det finns behov av justeringar i systemet inför bidrags- och avgiftsåret 2007, skall förslag till sådana redovi- sas till regeringen senast den 1 juni 2006. Resterande delar av upp- draget skall redovisas senast den 1 juni 2007.
Bakgrund
Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft den 1 januari 1994. LSS skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att per- soner med omfattande funktionshinder skall ha möjlighet att leva som andra medborgare i samhället. Genom att ansvaret för de olika insatserna ligger hos kommunerna, markeras att personer med funktionshinder skall ha samma ställning i kommunerna som alla andra kommunmedborgare.
LSS är en rättighetslag. Alla som ingår i LSS personkrets och dessutom uppfyller villkoren för de i lagen angivna insatserna har rätt till dessa. Insatserna skall anpassas till mottagarens individuella behov och den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges in- flytande och medbestämmande över de insatser som ges. Av re- geringens proposition om stöd och service till vissa funktionshind- rade (prop. 1992/93:159) framgår att LSS inte är en detaljstyrande lag utan syftar till att definiera rättigheter för människor med funktionshinder. Kommuner och brukare skall tillsammans ut- forma stödet på bästa möjliga sätt.
Huvudmannaskapsförändring, ekonomiska regleringar och tidigare utjämning
I och med införandet av LSS överfördes huvudmannaskapet för bl.a. omsorgen om personer med utvecklingsstörning från lands- ting till kommuner. Huvudmannaskapsförändringen för omsorgs- verksamheten genomfördes länsvis successivt under perioden
Den ekonomiska regleringen av huvudmannaskapsförändringen skedde genom en skatteväxling, dvs. att landstinget sänkte skatte-
146
SOU 2007:62 |
Bilaga 1 |
satsen så mycket att det motsvarade kostnaderna för den överförda verksamheten och att kommunerna i länet höjde skattesatsen i motsvarande mån. Till följd av ojämnt fördelade övertagna kostna- der mellan kommunerna inom respektive län träffades länsvisa överenskommelser om s.k. mellankommunala utjämningssystem. Den länsvisa kostnadsutjämningen löstes på olika sätt i enskilda län, vilket resulterade i att det uppstod flera olika typer av modeller för utjämning mellan kommuner – modeller med olika varaktig- hetstider.
Införandet av ett nationellt kostnadsutjämningssystem för LSS- verksamhet från och med 2004 föregicks av ett omfattande utred- ningsarbete av olika kommittéer och arbetsgrupper. Frågan och därmed sammanhängande problem blev därmed belyst i flera be- tänkanden och promemorior (SOU 1994:70, SOU 1994:144, Ds 1996:47, Ds 1997:34, SOU 1998:151 och Ds 1999:72). En slutsats i dessa var att det fanns behov av en utjämning av de stora kostnads- skillnader för
Under perioden
Regeringen tillsatte i december 2000 en parlamentarisk kom- mitté med uppgift att föreslå hur en utjämning av kostnadsskillna- der mellan kommuner för verksamhet enligt LSS skulle kunna ut- formas. I november 2002 redovisade kommittén, som antog nam- net Kommittén för utjämning av
147
Bilaga 1 |
SOU 2007:62 |
2002:103). Sedan betänkandet remissbehandlats och Lagrådets ytt- rande över lagförslagen inhämtats, överlämnade regeringen i sep- tember 2003 propositionen Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade till riksdagen (prop. 2002/03:151).
Ett nationellt system för utjämning av
Ett kostnadsutjämningssystem för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) infördes från och med den 1 mars 2004 (prop. 2002/03:151, bet. 2003/04:FiU9, rskr. 2003/04:40). Systemet regleras i lagen (2003:886) om utjämningsavgift för kommuner för kostnader en- ligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshind- rade respektive lagen (2003:887) om utjämningsbidrag för kom- muner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Kostnadsutjämningssystemet omfattar samtliga kommuner. För varje kommun beräknas en standardkostnad i kronor per invånare för
148
SOU 2007:62 |
Bilaga 1 |
tistiska centralbyrån (SCB) svarar för beräkningarna i systemet och Skatteverket beslutar om bidrag till och avgifter för kommunerna. Under 2005 omfördelades i
Varje kommuns standardkostnad beräknas genom att antalet personer med verkställda beslut om insatser enligt LSS multiplice- ras med en nationell genomsnittskostnad för respektive insats. Alla tre personkretsar i LSS och samtliga insatser enligt lagen, med un- dantag av insatsen råd och stöd, samt assistansersättning enligt 20 § lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS) ingår i beräk- ningen av standardkostnaden och omfattas således av utjämningen. För att i kostnadsutjämningen även kunna ta hänsyn till skillnader i vårdtyngd och till stordriftsfördelar i verksamheten beräknas för varje kommun ett personalkostnadsindex och ett koncentrations- index.
Skälet till att
I propositionen Utjämning av vissa kostnader för stöd och ser- vice till funktionshindrade (prop. 2002/03:151) bedömde reger- ingen att frågan om huruvida verksamhet enligt LSS kan infogas i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet bör övervägas på nytt när lagens införandeperiod har avslutats. Införandeperioden pågår, enligt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
Regeringen beslutar inför varje bidrags- och avgiftsår om de för- ändringar som skall göras i bestämmelserna om beräkningarna av bidrag och avgifter. Koncentrations- och personalkostnadsindex har hittills endast uppdaterats inför 2006 års utjämning. Skälet för att inte göra årliga uppdateringar är att minska påverkbarheten på underlaget för systemet.
149
Bilaga 1 |
SOU 2007:62 |
Riksdagen beslutade i november 2005 att vissa ändringar i LSS- utjämningslagarna skulle träda i kraft den 1 januari 2006. Lagänd- ringarna innebär bl.a. att sådana fel och brister i underlaget för be- slut om bidrag och avgifter i utjämningssystemet som påtalas först i samband med ett överklagande av Skatteverkets slutliga beslut, skall beaktas av regeringen endast om det finns synnerliga skäl (7 § andra stycket
Andra regeringsuppdrag med anknytning till
För att belysa vissa frågeställningar med anknytning till kostnads- utjämningssystemet för LSS, som uppkommit efter att systemet infördes, har regeringen lämnat uppdrag till Socialstyrelsen och SCB.
Socialstyrelsen fick i december 2004 (dnr S2004/9430) uppdraget att följa upp hur bestämmelsen om möjligheten för kommunerna att sluta avtal enligt 17 a § LSS fungerar, följa upp vad som händer med de äldre individuella avtalen, hur vanligt det är att kommuner upphäver beslut m.m. Uppdraget redovisades den 5 december 2005 i rapporten Nästan hemma – Uppföljning av avtal enligt 17 a § och andra äldre avtal. En slutsats som dras är att 17 a § LSS i huvudsak tillämpas på ett korrekt sätt. Det finns dock enligt rapporten en risk att kommuner ger insatser i en annan kommun i stället för att planera för att bygga egen verksamhet. Det framkommer vidare att ett stort antal äldre avtal som träffats före kommunaliseringen har sagts upp.
SCB fick i december 2004 (dnr Fi2004/6593) uppdraget att lämna förslag på en lämplig metod för att öka stabiliteten i kost- nadsutjämningssystemet. Uppdraget redovisades den 1 maj 2005 i promemorian Ökad stabilitet i
Assistanskommittén (S 2004:06) skall bl.a. analysera orsakerna till kostnadsutvecklingen för personlig assistans och konsekven- serna av det delade finansieringsansvaret mellan staten och kom-
150
SOU 2007:62 |
Bilaga 1 |
munerna samt om detta förskjutit kostnader mellan staten, kom- munerna och landstingen. Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 mars 2007.
Behov av uppföljning
Regeringen redovisade i propositionen Utjämning av vissa kostna- der för stöd och service till funktionshindrade (prop. 2002/03:151) bedömningen att utjämningssystemet kontinuerligt bör följas upp och ses över eftersom det är första gången som kostnader för insat- ser enligt LSS kommer att utjämnas genom ett nationellt system. Frågan om utformningen av ett utjämningssystem för insatser en- ligt LSS är enligt propositionen komplicerad och olika former av beräkningar och antaganden ledde fram till förslaget. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att en kontinuerlig granskning bör ske av hur utjämningssystemet fungerar och om dess utformning i olika delar leder till rättvisa resultat m.m. En annan viktig fråga att granska kan enligt vad regeringen uttrycker i propositionen vara om det finns kopplingar mellan utjämningssystemet och föränd- ringar i kommunernas
Det finns således ett behov av att följa upp och se över utjäm- ningssystemet för verksamhet enligt LSS. Eftersom systemet bör- jade gälla under 2004 har det först nu blivit möjligt att tillgodose detta uppföljningsbehov genom att t.ex. jämföra den för varje kommun beräknade standardkostnaden för systemets första ut- jämningsår, dvs. 2004, med de faktiska kostnaderna för verksam- heten samma år. Men det kan även vara av intresse att t.ex. följa åren dessförinnan. Skillnader i effektivitet, servicenivå och sättet att beräkna och redovisa kostnader och intäkter m.m. innebär att nå- gon exakt överensstämmelse mellan de båda kostnaderna inte går att uppnå ens med ett utjämningssystem som kan beakta alla skill- nader i insatser och vårdbehov. Jämförelserna bör emellertid kunna användas som ett underlag för att bedöma i vilken utsträckning målet med systemet uppnåtts. Däri ingår även att bedöma om sy- stemets utformning ger resultat som kan betraktas som rättvisa.
För att i kostnadsutjämningen även kunna ta hänsyn till skillna- der i vårdtyngd och till stordriftsfördelar i verksamheten beräknas för varje kommun ett personalkostnadsindex och ett koncentra- tionsindex. Beräkningen av varje kommuns personalkostnadsindex baseras bl.a. på de kostnader för verksamheten som kommunen re-
151
Bilaga 1 |
SOU 2007:62 |
dovisat till SCB i räkenskapssammandraget. För att begränsa den kommunala redovisningens påverkbarhet på kostnadsutjämningen uppdateras inte personalkostnads- och koncentrationsindex inför varje års utjämning. Graden av påverkbarhet i systemets alla delar behöver följas upp för att det skall bli möjligt att bedöma i vilken utsträckning de av kommunerna lämnade underlagen kan ha inver- kat på utfallet.
I olika sammanhang har synpunkter framförts på tidseftersläp- ningen i redovisningen av de
Kostnadsutjämningen för LSS har kritiserats för att de prelimi- nära beräkningarna kommer sent, vilket inte ger tillräckliga plane- ringsförutsättningar för kommunerna. Även i det ordinarie kost- nadsutjämningssystemet lämnar SCB preliminära beräkningar till kommuner och landsting först den 1 oktober året före utjämnings- året. SCB:s möjlighet att lämna preliminära beräkningar tidigare styrs av
De genomsnittskostnader för olika
Finansutskottet konstaterar i sitt betänkande Vissa kommunal- ekonomiska frågor (bet. 2005/06:FiU13) att regeringen aviserar en uppföljning av systemet för
152
SOU 2007:62 |
Bilaga 1 |
Uppdraget
En särskild utredare får i uppdrag att följa upp och utvärdera det nationella kostnadsutjämningssystemet för
I uppdraget ingår att bedöma i vilken utsträckning målet med sy- stemet uppnåtts, dvs. att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet enligt LSS trots stora skill- nader mellan kommunerna i andelen personer med beslut om insat- ser enligt LSS och kostnader för
Utredaren skall undersöka effekterna av tidseftersläpningen för de
Det förekommer att kommuner har sagt upp kostnadsavtal om
De genomsnittskostnader för olika
Eftersom underlaget för
153
Bilaga 1 |
SOU 2007:62 |
nerna har lämnat uppgifter till SCB året före utjämningsåret fram till det datum Skatteverket fastställer bidrag och avgifter. Utreda- ren skall särskilt belysa förändringar i räkenskapssammandraget för 2004.
Utredaren skall se över möjligheterna att öka kvaliteten i upp- giftslämnandet och formerna för det och i det sammanhanget be- akta finansutskottets uttalande om hantering av fel i underlaget. Mot bakgrund av den påverkbarhet som finns skall utredaren över- väga om stora skillnader i verksamhetskostnader som beror på mycket kvalificerade stödinsatser kan beaktas på annat sätt än ge- nom personalkostnads- och koncentrationsindex. Utredaren bör bl.a. pröva lösningar som innebär att systemet kan förenklas och att påverkbarheten samtidigt minskas. Om en förenkling kan komma att leda till att systemet ger en sämre träffsäkerhet bör utredaren föreslå hur denna kan förbättras. Utgångspunkten för förslagen på lång sikt skall dock i första hand vara ett utjämningssystem med faktorer som uppfyller kriteriet att vara opåverkbara för den en- skilda kommunen.
Utredaren skall också överväga om det går att ge kommunerna bättre planeringsförutsättningar genom att tidigarelägga den tid- punkt då SCB skall lämna preliminära uppgifter till kommunerna året före utjämningsåret.
I uppdraget ingår att undersöka om det finns samband mellan utjämningssystemet och förändringar inom kommunernas LSS- verksamhet. Förändringar av kostnader och insatser är då av sär- skilt intresse.
Förslaget på kort sikt skall avse hur kostnadsutjämningen för 2007 och 2008 bör utformas så att påverkbarheten minskar och träffsäkerheten ökar. Utformningen av kostnadsutjämningen på lång sikt skall avse tiden efter införandeperiodens slut, dvs. från och med 2009.
Utredaren bör under arbetet samråda med Assistanskommittén.
Redovisning av uppdraget
Om utredaren anser att det finns behov av justeringar i systemet inför bidrags- och avgiftsåret 2007, skall sådana förslag redovisas till regeringen senast den 1 juni 2006. Resterande delar av uppdra- get skall redovisas senast den 1 juni 2007.
(Finansdepartementet)
154
Bilaga 2
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till |
Dir. |
kommittén (Fi 2006:02) |
2007:65 |
|
|
155
Bilaga 3
Fältundersökning om insatser och behov för personer med funktionshinder
Mårten Lagergren
1 Bakgrund
Som ett led i
Undersökningen har genomförts i tolv svenska kommuner under
Ett antal kommuner inbjöds i maj 2006 genom brev till kommunstyrelsen att delta i undersökningen. De tolv kommuner
157
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
som valde att vara med framgår av tabell 1.1. Kommunerna har sorterats efter andel i befolkningen med
Som framgår av tabell 1.1 är det en stor spännvidd mellan de deltagande kommunerna när det gäller antalet personer med insats per 10 000 invånare – från 41 (Nykvarn) till 146 (Vännäs). Totalt utgör befolkningen i de deltagande kommunerna omkring 5 % av Sveriges befolkning. Totala andelen personer med insats stämmer ganska väl med riksgenomsnittet – 60 personer per 10 000 invånare.
Tabell 1.1 |
Deltagande kommuner i |
||
|
|
|
|
Kommuner |
Antal invånare |
Antal personer med |
D:o per 10 000 pers. |
|
(1 |
i befolkn. |
|
|
|
|
|
Vännäs |
8.4 |
123 |
146 |
Hedemora |
15.5 |
157 |
101 |
Söderhamn |
26.5 |
256 |
97 |
Mellerud |
9.6 |
93 |
96 |
Södertälje |
80.6 |
655 |
81 |
Kristinehamn |
23.9 |
168 |
70 |
Piteå |
40.9 |
267 |
65 |
Trollhättan |
53.3 |
333 |
62 |
Finspång |
20.9 |
127 |
61 |
Stenungssund |
22.9 |
129 |
56 |
Helsingborg |
122.1 |
603 |
49 |
Nykvarn |
8.4 |
34 |
41 |
|
|
|
|
Totalt |
433 |
2 945 |
68 |
|
|
|
|
Representanter från de deltagande kommunerna samlades vid två möten i juni respektive augusti 2006 före igångsättningen av under- sökningen för genomgång av syfte, tillvägagångssätt, undersök- ningsprotokoll och tidplan. Vid detta tillfälle gavs möjlighet att ge synpunkter på uppläggning och protokoll, varvid särskilt det senare modifierades på ett flertal punkter.
Undersökningen genomfördes under augusti månad 2006 och avser läget per den 1 augusti 2006. Nedan följer en redovisning av
158
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
datamaterial och metodik för undersökningen. Härefter presente- ras olika resultat avseende insatser per personkrets respektive behovsgrupp – totalt respektive per kommun. Rapporten avslutas med en sammanfattning av resultaten och en diskussion av vilka slutsatser som undersökningen berättigar till.
Fältundersökningen 2006 utgör en mycket rik kunskapskälla för information om och analys av den kommunala verksamheten för de funktionshindrade. De resultat som presenteras i det följande representerar endast en liten del av de analyser som är möjliga att göra. Ytterligare bearbetningar kan göras per kommun eller sammantaget för studium av olika speciella frågeställningar.
2 Material
Den genomförda undersökningen omfattade registrering av alla personer med
•Personlig assistans
•Ledsagarservice
•Kontaktperson
•Avlösarservice
•Korttidsvistelse
•Korttidstillsyn
•Boende, barn
•Boende, vuxna
•Daglig verksamhet
Samtliga dessa verksamheter ligger inom kommunens ansvars- område. Förutom
•Hemtjänst
•Boendestöd
159
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
•Daglig verksamhet
•Särskilt boende
Skälet till att ta med även personer med LASS- respektive SoL- insatser var att söka skapa en helhetsbild av insatserna för funk- tionshindrade personer. Bland annat förekommer skillnader i praxis mellan kommunerna om psykiskt funktionshindrade personer får bistånd enlig LSS eller SoL. Genom att båda formerna av insatser här ingår kommer dessa personer med i undersökningen i vilket fall, men typen av insats kommer självfallet noteras olika. För insatserna enligt LASS samt personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice och hemtjänst noterades antal (beslutade) timmar per vecka och för korttidsvistelse antal dygn per månad.
I tabell 2.1 nedan visas andelen av de registrerade personerna med respektive typ av insats per kommun.
Tabell 2.1 Andel av vårdtagarna med olika insatser per kommun
LSS
|
LASS |
Personlig |
Ledsag- |
Kontakt |
Avlös- |
Korttids- |
Korttids- |
|
|
assistans |
ning |
person |
ning |
vistelse |
tillsyn |
Vännäs |
7.3 % |
1.3 % |
55.0 % |
25.8 % |
9.3 % |
11.9 % |
10.6 % |
Hedemora |
21.9 % |
25.9 % |
1.8 % |
33.9 % |
1.8 % |
8.9 % |
2.7 % |
Söderhamn |
12.8 % |
2.9 % |
3.9 % |
24.3 % |
0.7 % |
9.3 % |
2.0 % |
Mellerud |
9.1 % |
1.7 % |
10.7 % |
24.0 % |
1.7 % |
9.1 % |
7.4 % |
Södertälje |
12.0 % |
2.9 % |
3.9 % |
12.4 % |
1.9 % |
7.5 % |
4.4 % |
Kristinehamn |
9.8 % |
5.1 % |
16.6 % |
24.1 % |
4.1 % |
8.5 % |
3.7 % |
Piteå |
17.1 % |
2.9 % |
17.1 % |
18.1 % |
3.1 % |
8.1 % |
3.3 % |
Trollhättan |
10.5 % |
3.1 % |
13.8 % |
13.8 % |
2.1 % |
11.2 % |
7.9 % |
Finspång |
17.1 % |
3.2 % |
2.3 % |
25.2 % |
1.8 % |
15.3 % |
5.4 % |
Stenungssund |
14.4 % |
4.8 % |
5.7 % |
10.5 % |
1.0 % |
30.6 % |
5.8 % |
Helsingborg |
17.0 % |
2.9 % |
12.9 % |
10.2 % |
4.0 % |
10.2 % |
6.3 % |
Nykvarn |
21.7 % |
6.7 % |
3.3 % |
11.7 % |
3.3 % |
15.0 % |
10.0 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
13.9 % |
4.1 % |
10.3 % |
16.3 % |
2.7 % |
10.3 % |
5.1 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
160
SOU 2007:62 Bilaga 3
|
LSS |
|
|
SoL |
|
|
|
Boende barn |
Boende |
Daglig |
Hemtjänst |
Boende |
Daglig |
Särskilt |
|
|
vuxna |
verksamhet |
|
stöd |
verksamhet |
boende |
|
Vännäs |
0.0 % |
41.1 % |
55.0 % |
16.6 % |
2.0 % |
1.3 % |
3.3 % |
Hedemora |
1.8 % |
28.1 % |
37.1 % |
0.0 % |
27.2 % |
12.1 % |
0.5 % |
Söderhamn |
0.7 % |
33.1 % |
29.7 % |
11.0 % |
9.3 % |
13.2 % |
3.4 % |
Mellerud |
2.5 % |
42.1 % |
35.5 % |
12.4 % |
3.3 % |
0.0 % |
11.6 % |
Södertälje |
1.3 % |
21.1 % |
30.0 % |
15.6 % |
11.6 % |
27.9 % |
7.4 % |
Kristinehamn |
1.0 % |
18.0 % |
24.1 % |
17.0 % |
11.2 % |
0.0 % |
12.2 % |
Piteå |
0.2 % |
22.7 % |
25.2 % |
16.7 % |
5.0 % |
3.9 % |
6.0 % |
Trollhättan |
0.7 % |
20.9 % |
29.1 % |
22.0 % |
13.2 % |
2.3 % |
10.1 % |
Finspång |
0.0 % |
29.7 % |
25.2 % |
14.4 % |
8.6 % |
5.4 % |
4.1 % |
Stenungssund |
2.9 % |
15.8 % |
22.0 % |
12.0 % |
19.1 % |
14.8 % |
5.7 % |
Helsingborg |
1.0 % |
13.2 % |
29.9 % |
21.9 % |
11.2 % |
6.5 % |
4.1 % |
Nykvarn |
1.7 % |
15.0 % |
36.7 % |
1.7 % |
15.0 % |
25.0 % |
5.0 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
1.0 % |
21.9 % |
24.7 % |
16.3 % |
11.3 % |
12.1 % |
6.3 % |
Det framgår av tabell 2.1 att det är stora skillnader mellan kommu- nerna när det gäller andelen med olika typer av insatser. Skillna- derna är i en del fall så stora att man kan ifrågasätta om insatserna rubricerats på ett likartat sätt. En orsak till skillnaderna skulle kunna vara skillnader i behov. Ett sätt att specificera behovet är uppdelningen på personkretsar.
Insatser enligt LSS ges till personer som tillhör tre olika person- kretsar:
Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Personkrets 2: Personer med betydande och bestående begåv- ningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föran- ledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Personkrets 3: Personer med andra varaktiga fysiska eller psy- kiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Vid undersökningen noterades vilket personkrets personen tillhör. Eftersom undersökningen också omfattade personer med andra insatser än enligt LSS ingår ett betydande antal personer som inte tillhör någon krets. Totalt ingick i undersökningen 5 236 per-
161
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
soner. Fördelningen av de registrerade personerna på personkrets per kommun framgår av tabell 2.2 nedan.
Tabell 2.2 Antal vårdtagare i undersökningen per personkrets och kommun
|
Ingen |
Krets 1 |
Krets 2 |
Krets 3 |
S:a i |
Totalt |
|
personkrets |
|
|
|
personkrets |
|
Vännäs |
10 |
124 |
3 |
14 |
151 |
151 |
Hedemora |
37 |
143 |
6 |
38 |
187 |
224 |
Söderhamn |
113 |
205 |
11 |
79 |
295 |
408 |
Mellerud |
24 |
81 |
2 |
14 |
97 |
121 |
Södertälje |
589 |
646 |
26 |
139 |
811 |
1 400 |
Kristinehamn |
104 |
146 |
4 |
41 |
191 |
295 |
Piteå |
148 |
275 |
10 |
87 |
372 |
520 |
Trollhättan |
226 |
266 |
8 |
73 |
347 |
573 |
Finspång |
39 |
127 |
5 |
51 |
183 |
222 |
Stenungssund |
71 |
123 |
0 |
15 |
138 |
209 |
Helsingborg |
320 |
504 |
30 |
199 |
733 |
1 053 |
Nykvarn |
21 |
32 |
2 |
5 |
39 |
60 |
Summa |
1702 |
2672 |
107 |
755 |
3534 |
5236 |
|
|
|
|
|
|
|
För Vännäs kommun har endast de personer tilldelats personkrets 0, som saknar såväl LSS- som
Uppgift på personkrets saknas sedan år 2002 i den officiella sta- tistiken. Undersökningen tillför härmed ny viktig information om
En viktig del av undersökningen har bestått i att på individnivå ställa samman olika serviceinsatser för personer med funktions- hinder med faktorer som är avsedda att beskriva behovet av insat- ser. För detta ändamål har registrerats olika former av beroenden i
162
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
dagligt liv (ADL), grad av rörelsehinder samt olika kommunikativa hinder. Med hjälp av dessa uppgifter har konstruerats ett index och på basis av detta har en indelning gjorts av de undersökta perso- nerna i behovsgrupper. Genom att relatera insatserna till behovs- grupp kan man se i vilken grad insatserna påverkas av graden av funktionshinder.
Diagram 2. 1 Fördelning av personerna i undersökningen på personkrets per kommun.
Vännäs |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Hedemora |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Söderhamn |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Mellerud |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Södertälje |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingen |
|
||
Kristinehamn |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Krets 1 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Piteå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Krets 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Trollhättan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Krets 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Finspång |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Stenungssund |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Hälsingborg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Nykvarn |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
20% |
|
40% |
60% |
80% |
100% |
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Som kommer att framgå av nedanstående skiljer behov och insatser i hög grad mellan personkretsarna. De omfattar också olika ålders- grupper i befolkningen. Tabell 2.3 nedan visar fördelningen på åldersgrupp per personkrets.
163
Bilaga 3 SOU 2007:62
Tabell 2.3 |
Fördelning på åldersgrupper per personkrets |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åldersgrupp |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 – 22 år |
45 – 54 år |
55 – 64 år |
65 - år |
|
Tillhör ej personkrets |
3.5 % |
30.8 % |
25.6 % |
37.8 % |
2.4 % |
|
Personkrets 1 |
|
32.1 % |
37.2 % |
11.9 % |
10.6 % |
8.3 % |
Personkrets 2 |
|
0.0 % |
21.5 % |
27.1 % |
43.0 % |
8.4 % |
Personkrets 3 |
|
12.9 % |
22.0 % |
15.2 % |
31.5 % |
18.4 % |
Totalt |
|
19.4 % |
32.6 % |
17.1 % |
23.1 % |
7.8 % |
|
|
|
|
|
|
|
Andel personer i befolkningen |
27.2 % |
29.2 % |
12.9 % |
13.3 % |
17.5 % |
Som man ser i tabell 2.3 är andelen barn och ungdomar mycket högre i personkrets 1 än i de övriga. I personkrets 2 förkommer dessa inte alls. Detta är en naturlig följd av hur personkretsarna definierats. Den största åldersgruppen är
Antalet personer i undersökningen med typ av insats per per- sonkrets framgår av tabell 2.4 nedan. Det genomsnittliga antalet insatser per person uppgår till 1,56 - inräknas endast
164
SOU 2007:62 Bilaga 3
Tabell 2.4 |
Antal personer med typ av insats per personkrets |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingen |
Krets 1 |
Krets 2 |
Krets 3 |
Summa |
|
|
|
|
|
|
|
LASS |
|
4 |
320 |
46 |
359 |
729 |
LSS - Personlig assistans |
2 |
85 |
10 |
117 |
214 |
|
LSS – Ledsagarservice |
2 |
379 |
17 |
144 |
542 |
|
LSS – Kontaktperson |
12 |
771 |
9 |
60 |
852 |
|
LSS – Avlösarservice |
0 |
117 |
1 |
21 |
139 |
|
LSS – Korttidsvistelse |
3 |
500 |
1 |
33 |
537 |
|
LSS – Korttidstillsyn |
15 |
245 |
0 |
9 |
269 |
|
LSS - Boende barn |
1 |
51 |
0 |
2 |
54 |
|
LSS - Boende vuxna |
9 |
1010 |
22 |
103 |
1144 |
|
LSS – Daglig verksamhet |
11 |
1471 |
63 |
13 |
1558 |
|
SoL – Hemtjänst |
|
664 |
114 |
12 |
65 |
855 |
SoL – Boendestöd |
|
489 |
85 |
1 |
14 |
589 |
SoL – Daglig verksamhet |
562 |
25 |
5 |
41 |
633 |
|
SoL – Särsk. boende |
277 |
28 |
9 |
16 |
330 |
|
Summa insatser |
|
2040 |
5001 |
196 |
997 |
8445 |
D:o per person |
|
1.20 |
1.87 |
1.83 |
1.32 |
1.61 |
Summa |
55 |
4629 |
123 |
502 |
5309 |
|
D:o per person |
|
0.03 |
1.73 |
1.15 |
0.66 |
1.01 |
|
|
|
|
|
|
|
3 Metod
Som nämndes inledningsvis genomfördes undersökningen i juli/augusti 2006 i tolv kommuner. Förberedelserna omfattade genomgång av syfte, undersökningsprotokoll, genomförande och tidplan vid två sammanträden med representanter för de deltagande kommunerna. Flera förändringar gjordes därvid i undersöknings- protokollet. Alla synpunkter som kom fram beaktades och full enighet rådde om protokollets slutliga utformning.
Undersökningsprotokollet omfattade följande delar:
•Administrativa data (löpnummer, födelseår, kön)
•Ev LASS (timmar per vecka)
•
165
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
•
•Personkrets
•
•Rörelsehinder
•”Kommunikativa” hinder (behov av tillsyn, svårhanterligt bete- ende, kommunikation, syn, hörsel).
Samtliga ingående variabler definierades i anvisningarna. Ingen identifikation av individer har skett. Anvisningar och protokoll- blankett återfinns som bilaga.
De variabler, som beskriver
Tabell 3.1 Andel av vårdtagarna med olika grad av
Antal
|
Inget |
Ett el. två |
Tre till fyra |
Alla |
Ingen |
62.9 % |
23.5 % |
10.2 % |
3.4 % |
Krets 1 |
29.3 % |
22.9 % |
28.5 % |
19.3 % |
Krets 2 |
16.3 % |
11.3 % |
28.8 % |
43.8 % |
Krets 3 |
12.2 % |
15.8 % |
29.7 % |
42.4 % |
|
|
|
|
|
Skillnaderna mellan personkretsarna är, som man kan se i tabell 3.1, mycket stora. I personkrets 2 och 3 är fyra av tio personer bero- ende i samtliga personliga
166
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
Personkrets 1 tillhör ett mellanläge - en av fem är helt ADL- beroende, men närmare en tredjedel är oberoende i samtliga ADL- aktiviteter.
Förekomsten av rörelsehinder bland de undersökta personerna visas i den följande tabell 3.2
Tabell 3.2 Andel av vårdtagarna med olika grad av rörelsehinder per personkrets
Grad av rörelsehinder
|
Inga |
Lätta |
Svåra |
Mkt svåra |
Ingen |
74.4 % |
15.2 % |
6.4 % |
4.0 % |
Krets 1 |
72.9 % |
10.7 % |
5.3 % |
11.1 % |
Krets 2 |
31.4 % |
19.8 % |
15.1 % |
33.7 % |
Krets 3 |
28.6 % |
11.1 % |
26.0 % |
34.4 % |
|
|
|
|
|
Mönstret här är likartat. I personkrets 2 och 3 har omkring hälften av personerna svåra eller mycket svåra rörelsehinder, innebärande att de antingen är rullstolsburna eller kan röra sig på egen hand endast inomhus. Bland dem som ej tillhör personkrets är det endast en av tio som är rörelsehindrad i så hög grad och tre fjärdedelar saknar rörelsehinder. Detsamma gäller i stort sett de utvecklings- störda i personkrets 1.
När det gäller kommunikativa hinder har ett index skapats för att sammanfatta informationen. Var och en av de fem ingående variablerna går från 0 till
167
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
Tabell 3.3 Andel av vårdtagarna med olika grad av kommunikativa hinder per personkrets
Grad av kommunikativa hinder
|
Inga |
Lätta |
Medelsvåra |
Svåra |
Mkt svåra |
Ingen |
48.4 % |
16.4 % |
25.6 % |
9.3 % |
0.3 % |
Krets 1 |
12.9 % |
22.9 % |
29.8 % |
27.6 % |
6.8 % |
Krets 2 |
7.0 % |
20.9 % |
43.0 % |
26.7 % |
2.3 % |
Krets 3 |
29.6 % |
15.8 % |
36.8 % |
16.2 % |
1.7 % |
|
|
|
|
|
|
Även här skiljer det som synes mycket starkt mellan personkret- sarna. Till skillnad från tidigare uppvisar här personkrets 1 den svå- raste problembilden. Mer än en tredjedel har svåra eller mycket svåra kommunikativa hinder – omkring dubbelt så stor andel som i personkrets 3. Krets 2 liknar i dessa avseenden mer krets 1. Liksom tidigare uppvisar personer utanför personkretsarna för LSS en betydligt lättare problembild.
Av de tre komponenterna
Tabell 3.4 |
Definition av behovsgrupper |
||
|
|
|
|
|
Antal personer |
||
|
|
|
|
Behovsgrupp 1 |
683 |
|
|
Behovsgrupp 2 |
819 |
|
|
Behovsgrupp 3 |
637 |
|
|
Behovsgrupp 4 |
710 |
|
|
Behovsgrupp 5 |
17– |
759 |
|
Summa |
|
3608 |
|
|
|
|
|
168
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
Indelningen har valts så att grupperna blir ungefär jämnstora. Tyvärr är det ett ganska stort bortfall – framförallt avseende ADL- variablerna. Härigenom saknas behovsgrupptillhörighet för 1 628 personer. Orsaken till detta är att p g a den begränsade tid som stod till förfogande för undersökningen det inte var möjligt att begära in uppgifter, som inte redan var tillgängliga i kommunen. För en del hjälptagare har det aldrig varit aktuellt att registrera några uppgifter, eftersom detta inte haft betydelse för insatsbeslu- ten.
Bortfallet i behovsgrupp varierar från några få procent (Vännäs, Finspång) till hälften eller mer (Trollhättan, Helsingborg). Kon- troll har visat att bortfallet inte skiljer från populationen i övrigt med avseende på fördelningen på personkrets. Eftersom det finns ett klart samband mellan personkrets och behov (jfr tab. 3.5 och 3.6 nedan) talar detta för att bortfallet inte påverkar behovsbilden i någon högre grad. När det gäller andelen med insatser avviker bortfallet endast när det gäller boende för vuxna och daglig verk-
Avsikten med indelningen i behovsgrupper är att kunna se hur andelen personer med olika typ av insats och insatsernas storlek varierar med graden av behov, sådant det mäts genom de registre- rade variablerna. Eftersom bortfallet alltså torde vara relativt jämnt fördelat med avseende på behoven saknar det i detta sammanhang större betydelse. En annan fråga är givetvis om de valda variablerna på ett uttömmande sätt fångar in hela behovsbilden. Denna fråga tas upp till behandling i diskussionsavsnittet.
Tabell 3.5 nedan visar fördelningen på behovsgrupper per personkrets. Som man kan förvänta sig är andelen av behovs- grupperna 4 och 5 betydligt högre i personkrets 2 och 3 än i krets 1 och för personer utanför personkretsen. Omkring två tredjedelar i kretsarna 2 och 3 faller i de två högsta behovsgrupperna mot endast en av fem av dem som inte tillhör någon
169
Bilaga 3 SOU 2007:62
Tabell 3.5 Fördelning på behovsgrupper per personkrets
|
Grupp 1 |
Grupp 2 |
Grupp 3 |
Grupp 4 |
Grupp 5 |
Ingen |
34.5 % |
27.7 % |
18.6 % |
13.3 % |
5.8 % |
Krets 1 |
15.0 % |
24.0 % |
18.7 % |
21.2 % |
21.2 % |
Krets 2 |
8.8 % |
7.5 % |
15.0 % |
25.0 % |
43.8 % |
Krets 3 |
3.6 % |
10.1 % |
12.2 % |
26.0 % |
48.0 % |
Omvänt kan man se hur behovsgrupperna fördelar sig på person- kretsar. Tabell 3.6 visar att i den lägsta behovsgruppen dominerar personer utanför
Tabell 3.6 Fördelning på personkrets per behovsgrupp
|
Ingen |
Krets 1 |
Krets 2 |
Krets 3 |
Grupp 1 |
53.4 % |
42.8 % |
1.0 % |
2.8 % |
Grupp 2 |
35.8 % |
57.0 % |
0.7 % |
6.5 % |
Grupp 3 |
30.9 % |
57.1 % |
1.9 % |
10.1 % |
Grupp 4 |
19.9 % |
58.2 % |
2.8 % |
19.2 % |
Grupp 5 |
8.0 % |
54.3 % |
4.6 % |
33.1 % |
I den följande tabellen 3.7 visas fördelningen på behovsgrupper i de deltagande kommunerna samt genomsnitt för
170
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
Tabell 3.7 Fördelning på behovsgrupp per kommun
|
|
|
|
|
|
Medelvärde |
Kommun |
Grupp 1 |
Grupp 2 |
Grupp 3 |
Grupp 4 |
Grupp 5 |
|
Vännäs |
15.3 % |
16.7 % |
16.7 % |
20.1 % |
31.5 % |
13.1 |
Hedemora |
5.6 % |
20.7 % |
18.4 % |
24.0 % |
31.3 % |
13.2 |
Söderhamn |
14.3 % |
12.3 % |
23.7 % |
22.7 % |
27.0 % |
12.2 |
Mellerud |
17.8 % |
29.0 % |
12.1 % |
28.0 % |
13.1 % |
8.9 |
Södertälje |
29.8 % |
25.4 % |
17.1 % |
14.7 % |
13.0 % |
7.5 |
Kristinehamn |
28.2 % |
23.0 % |
13.8 % |
15.5 % |
19.5 % |
8.8 |
Piteå |
16.5 % |
24.7 % |
13.4 % |
21.0 % |
24.4 % |
10.9 |
Trollhättan |
3.4 % |
16.3 % |
28.6 % |
26.8 % |
24.9 % |
12.9 |
Finspång |
19.0 % |
22.2 % |
19.9 % |
19.4 % |
19.4 % |
9.8 |
Stenungssund |
6.0 % |
33.1 % |
18.5 % |
18.5 % |
23.8 % |
11.8 |
Helsingborg |
17.3 % |
22.6 % |
14.0 % |
21.0 % |
25.0 % |
11.3 |
Nykvarn |
21.2 % |
32.7 % |
5.8 % |
21.2 % |
23.8 % |
9.8 |
|
|
|
|
|
|
|
Medelvärdet för
171
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
Tabell 3.8 Medelvärde för
|
Ingen |
Krets 1 |
Krets 2 |
Krets 3 |
Totalt för |
|
|
|
|
|
pers. i krets |
|
|
|
|
|
|
Vännäs |
5.8 |
13.7 |
14.3 |
10.2 |
13.4 |
Hedemora |
4.5 |
14.7 |
13.8 |
18.3 |
15.5 |
Söderhamn |
4.2 |
13.7 |
25.7 |
17.0 |
15.1 |
Mellerud |
5.3 |
8.2 |
28.0 |
18.7 |
10.0 |
Södertälje |
5.0 |
7.6 |
13.6 |
18.6 |
9.4 |
Kristinehamn |
4.2 |
6.9 |
19.0 |
17.1 |
9.6 |
Piteå |
5.4 |
11.5 |
14.9 |
18.2 |
13.3 |
Trollhättan |
7.0 |
13.7 |
12.0 |
20.5 |
14.8 |
Finspång |
6.0 |
9.8 |
19.0 |
11.7 |
10.6 |
Stenungssund |
6.7 |
15.5 |
|
20.5 |
16.2 |
Helsingborg |
6.0 |
11.3 |
15.9 |
15.3 |
12.7 |
Nykvarn |
7.2 |
9.7 |
22.0 |
18.3 |
11.6 |
|
|
|
|
|
|
Totalt |
5.4 |
10.8 |
16.9 |
16.9 |
12.2 |
|
|
|
|
|
|
Som man kan se handlar det om mycket stora skillnader. Detta kan tolkas på så sätt att kriterierna för att bli inkluderad i en person- krets skiljer mellan kommunerna, vilket naturligtvis skulle vara ett problem i sig. En annan fråga är förstås om dessa skillnader i behov förklarar de ovan observerade skillnaderna i insatser. Det är också värt att notera att det skiljer mycket mellan personkretsarna. En kommun, som har ett högt medelvärde för en personkrets, kan ha ett lågt medelvärde för en annan. Inte heller kan man se något tyd- ligt mönster så att kommunerna med den högsta andelen med LSS- insatser, dvs. de överst i tabellen, skulle ha lägre medelvärden, som skulle antyda en större generositet när det gäller att bevilja LSS- insatser. Avvikelserna mellan kommuner verkar alltså inte syste- matiska på något uppenbart sätt.
Vid den fortsatta analysen av insatser i förhållande till behov kommer att användas dels indelningen efter personkrets, dels indelningen i behovsgrupper. Tillsammans bör dessa två begrepp något så när kunna fånga in den komplicerade behovsbilden hos de funktionshindrade personerna.
172
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
4 Resultat – insatser i förhållande till behov
4.1Insatser per personkrets
Tabell 4.1 nedan visar fördelningen på antal insatser per person- krets. Som redan visats i tabell 2.4 skiljer det genomsnittliga antalet insatser ganska starkt mellan personkretsarna. Av de som inte till- hör
Tabell 4.1 Fördelning på antal
Antal
|
0 |
1 |
2 |
3 |
4– |
Medelvärde |
Ingen |
97.0 % |
2.4 % |
0.4 % |
0.2 % |
0.0 % |
0.04 |
Krets 1 |
4.9 % |
36.5 % |
37.5 % |
18.7 % |
2.3 % |
1.78 |
Krets 2 |
18.2 % |
48.1 % |
29.9 % |
3.9 % |
0.0 % |
1.19 |
Krets 3 |
43.3 % |
47.3 % |
8.6 % |
0.7 % |
0.0 % |
0.66 |
Summa |
40.7 % |
26.9 % |
21.3 % |
10.0 % |
1.2 % |
1.05 |
|
|
|
|
|
|
|
Andelen personer i respektive personkrets som har de olika typerna av insatser framgår av den följande tabell 4.2. Som man ser är det återigen stor skillnad mellan personkretsarna. En hög andel av dem, som inte tillhör
173
Bilaga 3 SOU 2007:62
Tabell 4.2 Andel med olika typer av insats per personkrets
Insats LSS
|
LASS |
Pers ass |
Ledsagar- |
Kontakt |
Avlösar- |
Korttids- |
Korttids- |
|
|
|
service |
person |
service |
vistelse |
tillsyn |
Ingen |
0.8 % |
0.1 % |
0.1 % |
0.7 % |
0.0 % |
0.2 % |
0.3 % |
Krets 1 |
12.0 % |
3.2 % |
14.2 % |
28.9 % |
4.4 % |
18.7 % |
9.2 % |
Krets 2 |
43.0 % |
9.4 % |
15.9 % |
8.4 % |
0.9 % |
0.9 % |
0.0 % |
Krets 3 |
47.6 % |
15.5 % |
19.1 % |
8.0 % |
2.8 % |
4.4 % |
1.2 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
13.9 % |
4.1 % |
10.4 % |
16.3 % |
2.7 % |
10.3 % |
5.1 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Insats SoL |
|
|
|
|
Boende, |
Boende, |
Dagl verk- |
Hemtjänst |
Boende |
Dagl verk- |
Särsk |
|
barn |
vuxna |
samhet |
|
stöd |
samhet |
boende |
Ingen |
0.1 % |
0.5 % |
0.7 % |
39.0 % |
28.7 % |
33.0 % |
16.3 % |
Krets 1 |
1.9 % |
37.8 % |
55.1 % |
4.3 % |
3.2 % |
0.9 % |
1.1 % |
Krets 2 |
0.0 % |
20.6 % |
58.9 % |
11.2 % |
0.9 % |
4.7 % |
8.4 % |
Krets 3 |
0.3 % |
13.6 % |
1.7 % |
8.6 % |
1.9 % |
5.4 % |
2.1 % |
Totalt |
1.0 % |
21.9 % |
29.8 % |
16.3 % |
11.3 % |
12.1 % |
6.3 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
I personkrets 1 är daglig verksamhet, boende för vuxna och kontaktperson de vanligaste insatserna. För krets 2 är daglig verk- samhet enligt LSS mest förekommande. Nästan hälften har LASS. Boende för vuxna är också en ganska vanlig insatsform i denna personkrets liksom ledsagarservice. Mest förekommande i person- krets 3 är LASS. Bland
Den följande tabellen 4.3 visar för varje personkrets den genom- snittliga omfattningen – uttryckt som timmar per vecka – av vissa insatser: LASS, personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice och hemtjänst för de personer som har insatsen ifråga. Det bör noteras att det, som framgått ovan, är mycket få personer utanför personkretsarna, som har LASS och här aktuella
174
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
Tabell 4.3 Genomsnittligt antal timmar/vecka av olika insatser för de med insatsen per personkrets
Insatstyp
|
LASS |
Pers assistans |
Ledsagare |
Avlösare |
Hemtjänst |
Ingen |
(100) |
(44.4) |
(10.5) |
– |
8.4 |
Krets 1 |
102.8 |
42.8 |
4.4 |
7.6 |
11.4 |
Krets 2 |
154.4 |
65.6 |
7.3 |
5.0 |
7.8 |
Krets 3 |
103.3 |
42.6 |
6.9 |
7.5 |
11.6 |
|
|
|
|
|
|
Totalt |
106.3 |
43.8 |
5.1 |
7.6 |
9.0 |
|
|
|
|
|
|
De största insatserna vad gäller LASS och personlig assistans till- faller personkrets 2. Insatserna i de två andra
4.2Insatser per behovsgrupp
Motsvarande beskrivning som i mom.4.1 har gjorts per person- krets, kan också göras per behovsgrupp enligt den definition som presenterats ovan i avsnitt 3. Tabell 4.4 visar
fördelningen på antal
Tabell 4.4 Fördelning på antal
Antal
|
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Medeltal |
Grupp 1 |
56.3 % |
23.0 % |
15.2 % |
5.3 % |
0.2 % |
0.0 % |
0.70 |
Grupp 2 |
39.7 % |
20.1 % |
23.9 % |
14.1 % 2.2 % 0.0 % |
1.19 |
||
Grupp 3 |
33.7 % |
21.5 % |
27.4 % |
15.2 % 2.1 % 0.2 % |
1.31 |
||
Grupp 4 |
29.0 % |
23.0 % |
30.2 % |
16.0 % 1.8 % 0.0 % |
1.38 |
||
Grupp 5 |
33.6 % |
29.0 % |
24.0 % |
12.3 % |
0.9 % |
0.2 % |
1.18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
175
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
Det framgår av tabell 4.4 att det genomsnittliga antalet
Bortsett från behovsgrupp 1 är dock skillnaderna mellan behovsgrupperna små.
I tabell 4.5 visas på samma sätt som i tabell 4.2 ovan andelen personer med respektive typ av insats, men denna gång uppdelat på behovsgrupper.
Tabell 4.5 Andel med olika typer av insats per behovsgrupp
Insats LSS
|
LASS |
Pers ass |
Ledsagar- |
Kontakt |
Avlösar- |
Korttids- |
Korttids- |
|
|
|
service |
person |
service |
vistelse |
tillsyn |
Grupp 1 |
0.3 % |
1.0 % |
4.3 % |
19.2 % |
0.4 % |
6.7 % |
3.2 % |
Grupp 2 |
1.6 % |
2.1 % |
11.1 % |
21.0 % |
1.7 % |
9.5 % |
4.4 % |
Grupp 3 |
4.1 % |
4.9 % |
10.7 % |
19.5 % |
2.8 % |
14.6 % |
6.8 % |
Grupp 4 |
17.0 % |
8.6 % |
10.9 % |
16.5 % |
3.4 % |
14.5 % |
4.9 % |
Grupp 5 |
45.7 % |
10.0 % |
10.0 % |
9.1 % |
2.2 % |
12.0 % |
4.0 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Insats SoL |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Boende |
Boende |
Dagl. verk- |
Hemtjänst |
Boende |
Dagl. verk- |
Särsk |
|
barn |
vuxna |
samhet |
|
stöd |
samhet |
boende |
Grupp 1 |
0.7 % |
12.6 % |
14.5 % |
18.0 % |
21.7 % |
28.7 % |
7.9 % |
Grupp 2 |
1.0 % |
32.4 % |
36.6 % |
18.6 % |
14.9 % |
14.8 % |
10.0 % |
Grupp 3 |
0.9 % |
35.5 % |
36.1 % |
16.3 % |
12.2 % |
11.0 % |
10.2 % |
Grupp 4 |
2.1 % |
39.6 % |
37.0 % |
16.2 % |
2.4 % |
4.7 % |
5.2 % |
Grupp 5 |
1.0 % |
33.5 % |
36.0 % |
10.0 % |
0.3 % |
1.7 % |
3.4 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vad man kan se i tabell 4.5 är att det i allmänhet råder ganska stor skillnad mellan behovsgrupp 1 och de övriga när det gäller andel med insats. Denna beror som påpekats ovan till stor del på skillna- derna mellan de i personkrets och de utanför. För övrigt är skillna- derna i andel med insats påfallande små på några undantag när.
176
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
Sålunda ökar andelen med LASS mycket starkt med behovs- gruppen. Detsamma gäller fast på en lägre nivå andelen med personlig assistans. Andelen med kontaktperson minskar vid ökande behovsgrupp. En närmare analys visar att detta i stort gäller för samtliga kretsar. Detsamma är fallet med minskningarna i andelen med
Hur stora insatserna är som genomsnitt i de olika behovs- grupperna framgår av den följande tabell 4.6. Insatserna avser som ovan LASS, personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice och hemtjänst.
Tabell 4.6 Genomsnittligt antal timmar/vecka av olika insatser för de med insatsen per behovsgrupp
Insatstyp
|
LASS |
Personlig assistans |
Ledsagare |
Avlösare |
Hemtjänst |
Grupp 1 |
29.5 |
15.4 |
5.2 |
5.5 |
5.4 |
Grupp 2 |
95.7 |
32.0 |
4.2 |
4.8 |
9.0 |
Grupp 3 |
92.2 |
29.4 |
6.1 |
8.6 |
11.4 |
Grupp 4 |
87.1 |
36.0 |
5.1 |
6.0 |
12.4 |
Grupp 5 |
112.6 |
59.0 |
3.7 |
15.8 |
16.0 |
Här framträder nu tydliga ökningar med graden av behov – mätt enligt det använda indexet. Detta gäller dock i första hand LASS, personlig assistans och hemtjänst och är klarast för behovsgrupp 1 i förhållande till de övriga. För ledsagar- och avlösarservice är det svårt att avläsa tydliga tendenser. Man skall också ha klart för sig att LASS och personlig assistans är mycket ovanliga i de lägre behovsgrupperna, varför siffrorna för dessa är osäkra, samt att det är fråga om genomsnitt. Som kommer att visas längre fram är de individuella variationerna mycket större än variationen mellan behovsgrupper.
177
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
4.3Kommunvisa jämförelser
Ett syfte med undersökningen har varit att jämföra de tolv delta- gande kommuner med avseende på insatser och behov – uttryckt som personkrets respektive behovsgrupp. Tabell 4.7 visar för de deltagande kommunerna antalet i respektive personkrets per 10 000 innevånare. Det bör observeras att här också ingår registrerade personer utanför
Skillnaderna mellan kommunerna är som man kan se stora. När det gäller LSS ligger, som också framgick av tabell 1.1, Vännäs och Hedemora högst. När de funktionshindrade utanför personkret- sarna lagts till kommer dock Södertälje nära Vännäs och även Söderhamn hamnar högre än Hedemora. Nykvarn, Helsingborg och Stenungssund ligger fortfarande lägst efter det att man inklu- derat de funktionshindrade personer som ej tillhör personkret- sarna. För de flesta kommunerna är det inte fråga om ett mönster, där insatser utanför personkretsarna kompenserar
178
SOU 2007:62 Bilaga 3
Tabell 4.7 |
Antal per 10 000 innevånare i respektive personkrets per kommun |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingen |
Krets 1 |
Krets 2 |
Krets 3 |
S:a |
Totalt |
Andel ej |
|
|
|
|
|
person- |
|
i krets |
|
|
|
|
|
krets |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vännäs |
11.9 |
147.6 |
3.6 |
16.7 |
167.9 |
179.8 |
0.0 % |
Hedemora |
23.9 |
92.3 |
3.9 |
24.5 |
120.6 |
144.5 |
16.5 % |
Söderhamn |
42.6 |
77.4 |
4.2 |
29.8 |
111.3 |
154.0 |
27.7 % |
Mellerud |
25.0 |
84.4 |
2.1 |
14.6 |
101.0 |
126.0 |
19.8 % |
Södertälje |
73.1 |
80.1 |
3.2 |
17.2 |
100.6 |
173.7 |
42.1 % |
Kristinehamn |
43.5 |
61.1 |
1.7 |
17.2 |
79.9 |
123.4 |
35.3 % |
Piteå |
36.2 |
67.2 |
2.4 |
21.3 |
91.0 |
127.1 |
28.5 % |
Trollhättan |
42.4 |
49.9 |
1.5 |
13.7 |
65.1 |
107.5 |
39.4 % |
Finspång |
18.7 |
60.8 |
2.4 |
24.4 |
87.6 |
106.2 |
17.6 % |
Stenungssund |
31.0 |
53.7 |
0.0 |
6.6 |
60.3 |
91.3 |
34.0 % |
Helsingborg |
26.2 |
41.3 |
2.5 |
16.3 |
60.0 |
86.2 |
30.4 % |
Nykvarn |
25.0 |
38.1 |
2.4 |
6.0 |
46.4 |
71.4 |
35.0 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
39.3 |
61.7 |
2.5 |
17.4 |
81.6 |
120.9 |
32.5 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
I den följande tabell 4.8 visas för respektive kommun den motsva- rande andelen per 10 000 innevånare per behovsgrupp enligt den definition som redovisats ovan. De personer för vilka det saknats underlag för bestämning av behovsgrupp redovisas separat.
179
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
Tabell 4.8 Antal per 10 000 innevånare i respektive behovsgrupp per kommun
|
Grupp 1 |
Grupp 2 |
Grupp 3 |
Grupp 4 |
Grupp 5 |
Grupp |
|
|
|
|
|
|
saknas |
|
|
|
|
|
|
|
Vännäs |
26.2 |
28.6 |
28.6 |
34.5 |
53.6 |
8.3 |
Hedemora |
6.5 |
23.9 |
21.3 |
27.7 |
36.1 |
29.0 |
Söderhamn |
16.2 |
14.0 |
26.8 |
25.7 |
30.6 |
40.8 |
Mellerud |
19.8 |
32.3 |
13.5 |
31.3 |
14.6 |
13.5 |
Södertälje |
39.2 |
33.5 |
22.6 |
19.4 |
17.1 |
41.9 |
Kristinehamn |
20.5 |
16.7 |
10.0 |
11.3 |
14.2 |
50.6 |
Piteå |
17.8 |
26.7 |
14.4 |
22.7 |
26.4 |
19.1 |
Trollhättan |
2.1 |
9.9 |
17.4 |
16.3 |
15.2 |
46.5 |
Finspång |
19.6 |
23.0 |
20.6 |
20.1 |
20.1 |
2.9 |
Stenungssund |
3.9 |
21.8 |
12.2 |
12.2 |
15.7 |
25.3 |
Helsingborg |
6.5 |
8.4 |
5.2 |
7.9 |
9.3 |
48.9 |
Nykvarn |
13.1 |
20.2 |
3.6 |
13.1 |
11.9 |
9.5 |
|
|
|
|
|
|
|
Totalt med |
15.8 |
18.9 |
14.7 |
16.4 |
17.5 |
37.6 |
behovsgrupp |
|
|
|
|
|
|
Värt att notera i tabell 4.8 är att de kommuner som ligger högt när det gäller andelen i befolkningen, som tillhör personkrets, också ligger högre än de övriga med avseende på andelen i de högsta behovsgrupperna. Det verkar alltså inte vara så att dessa kommuner ligger högt beroende på att de sträckt ut definitionen av funktions- hinder till att omfatta personer med mindre grad av nedsättning. Det förefaller dock som att den stora andelen personer i Södertälje utanför personkrets huvudsakligen omfattar personer med en lägre grad av behov mätt enligt det här använda
Som framhållits i inledningen var ett syfte med undersökningen att undersöka skillnaderna mellan kommunerna när det gäller andelen med insats och insatsens storlek givet behoven. I avsnitt 2 ovan redovisades en tabell 2.1 över andelen vårdtagare som hade olika typer av insatser per kommun. Tabellen visade på stora skill- nader mellan kommunerna i detta avseende. En orsak till dessa skillnader kan vara skillnader i behov.
Behovet av insatser kan uttryckas genom personkrets eller behovsgrupp eller en kombination av båda. Eftersom fördelningen på personkretsar och behovsgrupper skiljer mellan kommunerna
180
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
blir en jämförelse inte rättvisande om man inte tar hänsyn till dessa olikheter. Ett enkelt sätt att göra detta är att beräkna medelvärden standardiserat för personkrets eller behovsgrupp. Detta innebär att man beräknar medelvärdet av andelen med insatsen ifråga under antagandet att fördelningen på personkrets respektive behovsgrupp är densamma för alla kommunerna och lika med genomsnittet över samtliga kommuner i undersökningen. I tabellerna 4.9 och 4.10 visas först resultatet av en sådan standardiserad medelvärdesberäk- ning per personkrets avseende dels andelen med respektive insats, dels storleken av vissa insatser.
Tabell 4.9 Andel av vårdtagarna med olika insatser per kommun – standardiserat med avseende på personkrets
Insats LASS; LSS
|
LASS |
Pers |
Ledsagning |
Kontakt |
Avlösning |
Boende |
Dagl verk- |
|
|
ass |
|
person |
|
vuxna |
samhet |
Vännäs |
7.5 |
1.1 |
37.5 |
18.8 |
5.8 |
25.5 |
35.9 |
Hedemora |
18.0 |
21.3 |
1.4 |
27.2 |
1.4 |
22.6 |
29.6 |
Söderhamn |
10.0 |
2.5 |
3.2 |
23.5 |
0.7 |
31.7 |
29.5 |
Mellerud |
8.9 |
2.1 |
11.3 |
18.7 |
1.6 |
32.9 |
28.2 |
Södertälje |
15.5 |
3.6 |
4.6 |
13.7 |
2.2 |
25.3 |
33.1 |
Kristinehamn |
10.5 |
5.3 |
17.3 |
25.1 |
4.2 |
18.5 |
25.2 |
Piteå |
15.7 |
2.6 |
16.1 |
17.4 |
3.0 |
21.8 |
24.4 |
Trollhättan |
11.7 |
3.6 |
15.2 |
15.2 |
2.3 |
23.0 |
32.3 |
Finspång |
13.0 |
2.2 |
1.8 |
22.4 |
1.5 |
24.0 |
22.4 |
Stenungssund |
18.9 |
6.5 |
5.8 |
9.3 |
0.8 |
14.1 |
20.0 |
Helsingborg |
15.3 |
2.5 |
12.3 |
10.5 |
3.9 |
12.9 |
31.3 |
Nykvarn |
23.4 |
7.6 |
4.5 |
10.6 |
4.5 |
14.3 |
34.3 |
181
Bilaga 3 SOU 2007:62
Insats SoL
|
Hemtjänst |
Bo stöd |
Dagl verksamhet |
Särsk boende |
Vännäs |
43.3 |
9.8 |
1.1 |
2.3 |
Hedemora |
0.0 |
40.1 |
22.2 |
0.3 |
Söderhamn |
12.6 |
10.8 |
14.8 |
3.8 |
Mellerud |
18.9 |
4.3 |
0.0 |
3.8 |
Södertälje |
13.6 |
9.5 |
22.4 |
6.4 |
Kristinehamn |
16.4 |
10.5 |
0.0 |
11.2 |
Piteå |
19.1 |
5.7 |
4.4 |
0.7 |
Trollhättan |
18.8 |
12.4 |
1.9 |
8.7 |
Finspång |
21.7 |
13.0 |
4.0 |
6.0 |
Stenungssund |
11.5 |
18.3 |
13.8 |
5.7 |
Helsingborg |
22.6 |
12.0 |
6.7 |
4.2 |
Nykvarn |
1.6 |
15.4 |
24.7 |
4.8 |
|
|
|
|
|
Värt att notera i tabell 4.9 är först och främst de mycket stora skill- naderna i andelen med insatser även efter det att hänsyn tagits till skillnader i fördelningen på personkrets. Regelmässigt skiljer det med en faktor tre till fyra mellan de högsta och de lägsta – ibland betydligt mer. Det tycks också vara så att det utbildats olika kultu- rer när det gäller vilka insatser som ges. Vissa kommuner satsar på ledsagning och avlösning eller daglig verksamhet – i andra före- kommer dessa insatser knappast. Även när det gäller LASS, som beslutas av Försäkringskassan, är skillnaderna mycket stora – upp till fyra gånger. I vissa fall är skillnaderna så stora att man måste ifrågasätta om data är korrekta – t.ex. andelen med personlig assi- stans i Hedemora eller andelen med daglig verksamhet i Mellerud. En förklaring kan vara att insatser, som till innehållet egentligen är desamma, rubriceras på olika sätt – som t.ex. personlig assistans eller ledsagning, hemtjänst eller boendestöd. .
Man kan knappast se något mönster som att kommuner med hög andel personer med insatser har färre insatser per hjälpt person. ”Högkommunerna” Vännäs, Hedemora och Söderhamn skiljer sig mycket inbördes, men har alla tre har högre andel med kontaktperson, boende vuxna och daglig
182
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
Insatsernas genomsnittliga storlek - för de personer som får insatsen – varierar, som kan man se i tabell 4.10, också i hög grad mellan kommunerna även efter standardisering per personkrets. Variationen är relativt måttlig när det gäller antal timmar LASS per vecka, men betydligt högre för personlig assistans, där speciellt Hedemora står ut, avlösning och ledsagning. Också för hemtjänst är variationen stor även om man utesluter Hedemora, som inte rapporterar några insatser av detta slag. Liksom tidigare är skillna- derna stora även bland ”hög”- kommunerna, medan
Tabell 4.10 |
Genomsnittligt antal timmar/vecka av olika insatser för de med |
||||
insatsen |
per kommun – standardiserat med avseende på personkrets |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Insats |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LASS |
Pers ass |
Ledsagn. |
Avlösning |
Hemtjänst |
Vännäs |
83.9 |
45.4 |
4.4 |
17.1 |
4.6 |
Hedemora |
107.6 |
80.4 |
2.4 |
7.0 |
0.0 |
Söderhamn |
88.8 |
27.2 |
6.3 |
13.2 |
13.8 |
Mellerud |
96.3 |
28.7 |
7.8 |
5.2 |
4.0 |
Södertälje |
126.7 |
26.8 |
6.0 |
8.0 |
13.4 |
Kristinehamn |
106.0 |
26.5 |
6.6 |
6.7 |
4.0 |
Piteå |
119.9 |
27.3 |
5.0 |
5.1 |
7.3 |
Trollhättan |
84.4 |
53.9 |
7.4 |
7.1 |
9.9 |
Finspång |
104.5 |
26.4 |
3.4 |
5.0 |
6.3 |
Stenungssund |
84.8 |
30.6 |
3.3 |
6.5 |
6.5 |
Helsingborg |
97.2 |
31.6 |
4.3 |
4.8 |
6.3 |
Nykvarn |
109.6 |
31.4 |
3.8 |
2.0 |
4.1 |
Totalt |
106.3 |
43.8 |
5.1 |
7.6 |
9.0 |
|
|
|
|
|
|
Ett annat sätt att jämföra kommunernas insatser med hänsynsta- gande till skillnaderna i behov är att beräkna standardiserade medelvärden med avseende på behovsgrupp. En begränsning härvidlag är tyvärr det ovan nämnda bortfallet. Detta påverkar framförallt andelen med boende för vuxna och daglig verksamhet- LSS som överskattas. I övrigt saknar bortfallet nämnvärd inverkan. Tabell 4.11 visar resultatet i vad avser andelen med olika typer av insatser.
183
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
Tabell 4.11 Andel av vårdtagarna med olika insatser per kommun - standardiserat med avseende på behovsgrupp
Insats LASS; LSS
|
LASS |
Personlig |
Ledsag- |
Kontakt |
Avlös- |
Boende |
Dagl verk- |
|
|
assistans |
ning |
pers |
ning |
vuxna |
verksamhet |
Vännäs |
6.1 |
1.4 |
54.8 |
32.0 |
8.7 |
38.7 |
56.9 |
Hedemora |
18.8 |
22.7 |
1.0 |
26.9 |
0.5 |
27.1 |
33.9 |
Söderhamn |
14.3 |
3.6 |
1.4 |
18.8 |
0.8 |
40.5 |
29.4 |
Mellerud |
14.8 |
1.7 |
5.9 |
20.9 |
0.6 |
45.7 |
36.4 |
Södertälje |
13.1 |
4.8 |
4.1 |
13.1 |
1.5 |
28.1 |
33.5 |
Kristinehamn |
18.4 |
8.3 |
20.4 |
33.0 |
2.9 |
32.1 |
39.7 |
Piteå |
18.6 |
3.5 |
12.2 |
14.2 |
3.5 |
26.2 |
29.3 |
Trollhättan |
11.7 |
3.7 |
13.4 |
19.1 |
1.3 |
27.3 |
46.4 |
Finspång |
17.5 |
3.3 |
2.3 |
25.8 |
1.4 |
30.8 |
24.8 |
Stenungssund |
13.1 |
5.3 |
3.6 |
7.3 |
0.0 |
19.8 |
23.3 |
Helsingborg |
12.5 |
5.3 |
14.1 |
10.5 |
3.4 |
30.6 |
33.3 |
Nykvarn |
24.4 |
11.6 |
7.2 |
10.6 |
1.8 |
9.8 |
32.3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Insats SoL
|
Hemtjänst |
Boende stöd |
Dagl |
Särsk boende |
Vännäs |
12.5 |
0.0 |
1.5 |
3.2 |
Hedemora |
0.0 |
41.1 |
21.5 |
0.0 |
Söderhamn |
17.7 |
16.1 |
8.7 |
4.3 |
Mellerud |
13.3 |
3.7 |
0.0 |
12.7 |
Södertälje |
20.4 |
8.7 |
21.2 |
6.8 |
Kristinehamn |
4.6 |
2.7 |
0.0 |
13.7 |
Piteå |
19.2 |
6.3 |
3.1 |
7.3 |
Trollhättan |
4.0 |
23.7 |
3.3 |
8.4 |
Finspång |
14.7 |
8.7 |
5.6 |
4.1 |
Stenungssund |
17.6 |
21.3 |
15.8 |
8.3 |
Helsingborg |
27.7 |
0.2 |
5.3 |
9.2 |
Nykvarn |
1.8 |
18.2 |
31.8 |
9.3 |
|
|
|
|
|
Resultatet skiljer inte på något avgörande sätt från det som visades i tabell 4.9 även om enskilda siffror kan avvika. Fortfarande handlar det om mycket stora skillnader mellan kommunerna - skillnaderna är snarare större än de tidigare visade. Genom att fördelningen på personkrets och behovsgrupp skiljer sig mellan kommunerna
184
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
påverkas resultaten i olika riktningar beroende på om standardise- ringen görs med avseende på den ena eller den andra faktorn.
Motsvarande resultat avseende insatsernas storlek visas i tabell 4.12.
Tabell 4.12 |
Genomsnittligt antal timmar/vecka av olika insatser för de med |
||||
insatsen |
per kommun - standardiserat med avseende på behovsgrupp |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Insatstyp |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LASS |
Pers ass |
Ledsag |
Avlösn |
Hemtjänst |
Vännäs |
90.3 |
47.5 |
2.8 |
14.5 |
7.8 |
Hedemora |
117.0 |
74.4 |
4.2 |
9.4 |
0.0 |
Söderhamn |
91.1 |
26.7 |
6.6 |
14.5 |
14.2 |
Mellerud |
94.5 |
37.7 |
9.8 |
8.3 |
4.6 |
Södertälje |
127.2 |
24.7 |
5.7 |
7.6 |
13.9 |
Kristinehamn |
106.1 |
27.4 |
5.3 |
8.2 |
4.5 |
Piteå |
118.9 |
32.7 |
4.7 |
4.9 |
7.1 |
Trollhättan |
80.0 |
41.6 |
6.7 |
4.2 |
8.0 |
Finspång |
111.6 |
25.3 |
3.7 |
7.8 |
6.4 |
Stenungssund |
85.3 |
29.4 |
3.4 |
|
5.6 |
Helsingborg |
83.5 |
28.2 |
4.2 |
4.4 |
9.1 |
Nykvarn |
116.1 |
44.1 |
6.5 |
7.0 |
8.2 |
|
|
|
|
|
|
Bilden är här densamma som visats ovan i tabell 4.10. Avvikelserna är måttliga med avseende på
Som sammanfattning av resultatet i tabell
185
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
5Individuella variationer i insatserna storlek givet behovet
5.1Behovet uttryckt som personkrets
Den individuella variationen i antalet insatstimmar vecka per personkrets för de som fått insatsen framgår av tabell 5.1 nedan. Värdena P5, P25, P75 samt P95 avser det värde som 5 % respektive 25 %, 75 % och 95 % av hjälptagarna understiger. Detta innebär att 90 % ligger mellan P5- och
Tabell 5.1 Individuell variation - percentiler för antal timmar/vecka för de med insatsen per personkrets
|
|
LASS |
|
|
|
Personlig assistans |
|
|
|
P5 |
P25 |
P75 |
P95 |
P5 |
P25 |
P75 |
P95 |
Ingen |
40 |
49 |
151 |
160 |
20 |
20 |
69 |
69 |
Krets 1 |
40 |
65 |
126 |
203 |
8 |
20 |
50 |
127 |
Krets 2 |
46 |
98 |
198 |
281 |
16 |
40 |
92 |
105 |
Krets 3 |
35 |
56 |
135 |
232 |
10 |
20 |
47 |
134 |
Totalt |
38 |
60 |
133 |
231 |
9 |
20 |
52 |
127 |
|
|
Avlösarservice |
|
|
Ledsagarservice |
|
||
|
P5 |
P25 |
P75 |
P95 |
P5 |
P25 |
P75 |
P95 |
Ingen |
- |
- |
- |
- |
1 |
1 |
20 |
20 |
Krets 1 |
2 |
4 |
9 |
24 |
1 |
2 |
5 |
10 |
Krets 2 |
5 |
5 |
5 |
5 |
2 |
4 |
10 |
20 |
Krets 3 |
2 |
4 |
8 |
16 |
3 |
4 |
9 |
15 |
Totalt |
2 |
4 |
9 |
24 |
1 |
3 |
6 |
12 |
|
|
Hemtjänst |
|
|
|
|
|
|
|
P5 |
P25 |
P75 |
P95 |
|
|
|
|
Ingen |
1 |
2 |
11 |
30 |
|
|
|
|
Krets 1 |
1 |
3 |
14 |
40 |
|
|
|
|
Krets 2 |
2 |
3 |
13 |
23 |
|
|
|
|
Krets 3 |
1 |
4 |
15 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
1 |
2 |
11 |
30 |
|
|
|
|
Det är här slående hur vida intervallen är för samtliga typer av insatser. Genomgående är
186
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
Variationen i timmar avlösarservice för personkrets 2 är dock obetydlig. Skillnaderna mellan personkretserna är på några undantag när små och också här gäller samma mönster i stort sett genomgående. Såväl maximi- som minimiinsatser är på i stort sett samma nivå oavsett personkrets. Ett undantag är personkrets 2, som avviker från de övriga genom större maximala
Ett likartat resultat får man om man i stället jämför per behovs- grupp. Som framgår av tabell 5.2 skiljer sig dock här grupp 1 tydligt från de övriga grupperna genom dels lägre insatser, dels något mindre spännvidd. För de övriga behovsgrupperna är mönstret ungefär detsamma som visades ovan i tabell 5.1. Även här är spänn- vidden mellan P25- och
187
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
Tabell 5.2 Individuell variation - percentiler för antal timmar/vecka för de med insatsen per behovsgrupp
|
|
LASS |
|
Personlig assistans |
||||
|
P5 |
P25 |
P75 |
P95 |
P5 |
P25 |
P75 |
P95 |
Grupp 1 |
24 |
24 |
35 |
35 |
7 |
10 |
20 |
23 |
Grupp 2 |
38 |
56 |
112 |
212 |
10 |
17 |
35 |
134 |
Grupp 3 |
30 |
53 |
112 |
205 |
8 |
18 |
32 |
94 |
Grupp 4 |
38 |
52 |
112 |
173 |
10 |
15 |
45 |
99 |
Grupp 5 |
40 |
63 |
140 |
267 |
9 |
20 |
75 |
239 |
|
|
Avlösarservice |
|
|
Ledsagarservice |
|||
|
P5 |
P25 |
P75 |
P95 |
P5 |
P25 |
P75 |
P95 |
Grupp 1 |
4 |
4 |
9 |
9 |
1 |
3 |
6 |
13 |
Grupp 2 |
2 |
3 |
5 |
12 |
1 |
2 |
5 |
10 |
Grupp 3 |
1 |
4 |
10 |
35 |
2 |
3 |
6 |
15 |
Grupp 4 |
2 |
5 |
8 |
10 |
1 |
3 |
5 |
15 |
Grupp 5 |
3 |
5 |
24 |
48 |
1 |
1 |
4 |
12 |
|
|
Hemtjänst |
|
|
|
|
|
|
|
P5 |
P25 |
P75 |
P95 |
|
|
|
|
Grupp 1 |
1 |
2 |
6 |
20 |
|
|
|
|
Grupp 2 |
1 |
2 |
10 |
30 |
|
|
|
|
Grupp 3 |
1 |
3 |
19 |
30 |
|
|
|
|
Grupp 4 |
1 |
3 |
17 |
41 |
|
|
|
|
Grupp 5 |
1 |
5 |
20 |
46 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 Sammanfattning av resultat och diskussion
Som framhölls i inledningen har fältundersökningen 2006 avseende kommunernas
•att bestämma vilka och hur stora insatser en person som genomsnitt får givet olika grad/typ av funktionshinder.
•att kartlägga variationer mellan kommunerna när det gäller insatsernas omfattning givet olika mått på behoven samt
•att belysa den individuella variationen i insatser givet behovs- mått.
För att ge en helhetsbild av den kommunala servicen till de funk- tionshindrade personer har undersökningen inte enbart varit begränsad till dem med
188
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
personlig assistans (LASS). Denna grupp omfattade omkring en tredjedel av de registrerade personerna.
Som mått på behovet har dels använts indelningen i personkrets enligt
Resultatet av undersökningen visar att det råder ganska stora skillnader mellan personkretsarna när det gäller graden av funktionsnedsättning. Personer i personkrets 2 (personer med hjärnskada som erhållits vid vuxen ålder) är som genomsnitt mer nedsatta än personer i övriga personkretsar. När det gäller kom- munikativa hinder är dock personkrets 1 (utvecklingsstörda) som genomsnitt mer nedsatta. Minst nedsatta är de som inte tillhör någon personkrets enligt LSS.
Antalet
Delar man i stället upp de undersökta personerna efter behovs- grupp (för dem som sådan grupp gått att fastställa) finner man inga större skillnader i antalet
189
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
i andelen med insatser mycket mindre mellan behovsgrupperna än mellan personkretsarna. Det omvända gäller dock när man jämför insatsernas storlek för dem som får insatser. Där skiljer ganska starkt beroende på behovsgrupp. Detta gäller i särskilt hög grad LASS, personlig assistans, avlösningsservice och hemtjänst.
Jämförelserna mellan kommunerna har avsett dels andelen av de registrerade, som haft olika typer av insatser, dels insatserna omfattning för de som fått respektive insats. De deltagande kom- munerna skiljer sig starkt när det gäller andelen i befolkningen som får
För att jämförelsen skall vara så rättvisande som möjligt har medelvärden av andelen med insats respektive insatsens storlek beräknats standardiserat för personkrets respektive behovsgrupp. Detta innebär att man beräknar det värde som skulle ha erhållits, om samtliga kommuner haft samma fördelning av de registrerade personerna med avseende på respektive behovsmått.
Oavsett om standardiseringen gjorts med avseende på det ena eller det andra behovsmåttet är dock resultatet ensartat. Det råder mycket stora skillnader mellan kommunerna mellan kommunerna såväl när det gäller behoven av insatser, de insatser man får och hur stora insatser man får givet behov. Skillnaderna förefaller större när man standardiserar per behovsgrupp än per personkrets. En del av dessa skillnader kan förmodligen förklaras med att liknande verk- samheter rubriceras på olika sätt. Det verkar också finnas en tendens att kommuner, där en låg andel av befolkningen får insat- ser, också ger insatserna i mindre omfattning. Detta gäller i första hand personlig assistans, avlösning och hemtjänst. För övriga insat- ser är tendensen mindre klar. Ytterligare kunskap om samspelet mellan insats, personkrets och behovsgrupp skulle man kunna få genom att analysera insatserna per personkrets och behovsgrupp.
Det tredje syftet med undersökningen var att undersöka de individuella skillnaderna i tilldelningen av insatser givet behovet. Som tidigare har som mått på detta behov använts dels person- kretsen (inkl. utanför personkrets) dels behovsgruppen. Under-
190
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
sökningen visar här återigen på mycket stora skillnader i insatsernas omfattning vid samma behovsnivå. Ett mått på dessa skillnader är förhållandet mellan den tredje (P75) och första (P25) kvartilen. Genomgående visar det sig här att denna kvot uppgår till det dubbla eller mer. Mellan 95:te och 5:te percentilen är motsvarande kvot genomgående
Frågan är nu vilka slutsatser som är berättigade att dra av här presenterade resultat. Undersökningen får betraktas som hygglig representativ för alla Sveriges kommuner. De deltagande kommu- nerna ligger i olika delar av landet och såväl glesbygd som stads- bygd finns representerade. Det finns kommuner med mycket hög andel med
Bortfallet när det gäller behovsgrupp påverkar knappast under- sökningens huvudresultat. En kontroll av bortfallet visar att det fördelar sig på personkrets och insatser ungefär som övriga perso- ner. Även insatserna är fördelade på i stort sett samma sätt. Ett undantag är boende för vuxna, där andelen i bortfallet som har denna insats är mycket lägre än genomsnittligt. Detsamma gäller fast i mindre grad daglig verksamhet enligt LSS.
Sammantaget förefaller undersökningen genomförd på ett till- förlitligt sätt och resultaten såsom de här presenterats trovärdiga. Den återstående frågan blir då: Vad är det som gör att skillnaderna i här studerade avseenden förefaller så stora?
Det som här ligger närmast till hands att ifrågasätta är beskriv- ningen av behovet. Personkrets är en indelning som i sig inte säger något om behovet av insatser – en hjärnskada för en person i personkrets 2 kan vara mer eller mindre allvarlig, en utvecklings- störning för en person i krets 1 mer eller mindre grav. Inte desto mindre ser man på genomsnittsnivå stora skillnader mellan person- kretsarna i såväl andelen med olika insatser som – fast i något mindre grad – insatsernas omfattning. Givet att varje personkrets har samma sammansättning med avseende på behov i de olika kommunerna borde standardisering med avseende på fördelningen på personkrets leda till likartade insatser. Men så har uppenbarligen inte skett!
191
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
Indelningen i behovsgrupper är gjord utgående från ett index sammansatt av 11 olika variabler, som tillsammans avser att beskriva behovet av insatser. Urvalet av variabler bygger till en del på en lång vetenskaplig tradition när det gäller äldreomsorg och rehabilitering och till en del på diskussioner med kommunala före- trädare för
Givetvis kan ingen förvänta sig att tilldelningen av
Den genomförda fältundersökningen 2006 innebar insamling av ett unikt material för beskrivning och analys av
192
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
Anvisningar för ifyllandet av blankett vid fältundersökning avseende personer med funktionshinder som har LSS- och/eller
Undersökningen skall omfatta samtliga i kommunen bosatta personer med
Uppgifter om ålder, kön mm, insatser enligt LSS respektive SoL och funktionsnedsättning skall fyllas i med en rad på blanketten per vårdtagare. Varje blankett rymmer 20 vårdtagare. Det är viktigt att alla uppgifter fylls i, eftersom det annars inte är möjligt att utnyttja informationen i beräkningarna.
Löpnummer: Från 0 till 9 999 enligt det system kommunen finner lämpligt. Avser att i möjligaste mån eliminera dubbelregistrering.
Födelseår:: Anges med två siffror (dvs. ej hundratal).
Kön: Kvinna = K; Man = M.
Insatser enligt LASS: Anges med timmar per vecka
Insatser enligt LSS: |
|
Personlig assistans: |
Anges med timmar per vecka (0 om ej insats). |
Ledsagarservice: |
Anges med timmar per vecka (0 om ej insats). |
Kontaktperson: |
Anges med kryss |
Avlösarservice: |
Anges med timmar per vecka (0 om ej insats). |
Korttidsvistelse: |
Anges med antal dygn per månad |
Korttidstillsyn: |
Anges med kryss |
Boende, barn: |
Anges med kryss |
Boende, vuxna: |
Anges med kryss |
Daglig verksamhet: |
Anges med kryss |
193
Bilaga 3 |
SOU 2007:62 |
Insatser enligt SoL: |
|
Hemtjänst : |
Biståndsbeviljad insats i ordinärt boende |
|
eller serviceboende - anges med timmar per |
|
vecka |
Boendestöd:: |
Anges med kryss |
Daglig verksamhet: |
Anges med kryss |
Särskilt boende: |
Biståndsbeviljat boende med heldygns- |
|
omsorg – anges med kryss |
Personkrets: Anges med siffra enligt LSS definition
ADLberoende: Avser begränsningar i aktiviteter för dagligt liv. För varje variabel anges
Oberoende |
= 0 |
Delvis |
= 1 |
beroende |
|
Helt |
= 2enligt nedanstående definitioner. ”Beroende” |
beroende |
även om personen i och för sig kan utföra uppgiften |
|
men av olika skäl ändå inte gör det: |
Bad och |
innebär att ta sig till tvättplatsen och rengöra hela |
dusch |
kroppen, med tvättlapp vid handfat, i badkar eller |
|
dusch. |
Oberoende |
= tar sig själv till handfatet eller i och ur badkaret |
|
(ev med hjälp av stödhandtag etc) och tvättar sig |
|
själv utan hjälp (även ryggen) och behöver inte |
|
någon tillsyn av trygghetsskäl. |
Delvis |
= får tvätthjälp med ryggen |
beroende |
|
Beroende |
= får hjälp att ta sig till tvättplats eller vatten fram- |
|
buret, tillsyn i dusch, hjälp med fötter och/eller |
|
underlivet alternativt total hjälp. |
Klädsel |
avser av- och påklädning, dvs. att ta sig till skåp och |
|
lådor, klä på och av sig |
Oberoende |
= hämtar själv kläder, klär på och av sig (även ytter- |
|
kläder), skor och strumpor (knytande av skor får |
|
undvikas). |
Delvis |
= får hjälp att ta på sig strumpor och ev. att knyta |
beroende |
skor. |
Beroende |
= får hjälp att hämta kläder, eller med |
194
SOU 2007:62 Bilaga 3
|
på/avklädning, eller förblir ofullständigt klädd, eller |
|
|
total hjälp. |
|
Toalett |
innebär att ta sig till toalettrummet, komma på och |
|
|
av toalettstolen, torka sig och ordna kläderna. |
|
Oberoende |
= kan själv utan hjälp göra detta – ev. med hjälp av |
|
|
käpp, gåstol, rollator etc. kan använda ev. nattkärl |
|
|
eller toalettstol nattetid och tömma detta. |
|
Delvis |
= får hjälp att ta sig till toaletten, eller med något av |
|
beroende |
ovanstående |
|
Beroende |
= får hjälp/övervakning, kan inte ta sig till toaletten |
|
|
eller använder bäcken,blöja eller rullandet toalett- |
|
|
stol. |
|
Förflyttning |
(inkl. uppstigning /sänggående) innebär att ta sig |
|
|
i/ur sängen och från säng till stol. |
|
Oberoende |
= kan själv utan hjälp kan göra detta – ev. med hjälp |
|
|
av stöd (käpp, gåstol, sängstolpe etc..). |
|
Delvis |
= får hjälp av en annan person, obs ej två personer. |
|
beroende |
|
|
Beroende |
= sängbunden, kan eller får ej lämna sängen, eller |
|
|
behöver lyftas av två personer. |
|
Födointag |
innebär att få maten från tallrik eller motsv. in i |
|
|
munnen (hygien/bordskick räknas ej). |
|
Oberoende |
= kan själv föra in maten i munnen och sväljer. |
|
Delvis |
= hjälp med att skära kött, öppna förpackningar. |
|
beroende |
|
|
Beroende |
= hjälp med att få in maten i munnen eller sond- |
|
|
matas, eller har näringsdropp. |
|
Rörelsehinder: Avser förmågan att röra sig utomhus |
|
|
|
respektive inomhus med eller utan hjälpme- |
|
|
del |
|
|
Inga rörelsehinder |
= 0 |
|
Kan gå utomhus med hjälpmedel (käpp, rol- |
= 1 |
|
lator) och klarar mindre trappor |
|
|
Kan röra sig inomhus med hjälpmedel, men |
= 2 |
|
|
195 |
Bilaga 3 SOU 2007:62
klarar ej trappor eller förflyttning utomhus (rullstol om personen själv kan manövrera den och själv ta sig i och ur)
Beroende av levande stöd och/eller rullstols- = 3 buren (och ej i stånd att själv manövrera
denna eller ta sig i och ur) eller sängbunden
Kommunikation : |
|
Kommunicerar med lätthet, förstår och är |
= 0 |
lättförstådd |
|
Har vissa svårigheter att förstå, men kan |
= 1 |
uttrycka själv |
|
Har stora svårigheter att förstå men kan |
= 2 |
uttrycka sina basala behov el. besvara enkla |
|
frågor |
|
Kan inte kommunicera - vare sig förstå eller |
= 3 |
uttrycka |
|
Behov av särskild tillsyn: Anges med kryss
Svårhanterligt beteende:
Har det under den senaste månaden förekommit beteende hos per- sonen som upplevs som svåra att hantera i den dagliga omvårdnan- den
Nej |
= 0 |
Lätta – tillfälliga problem |
= 1 |
Svåra – periodvisa problem |
= 2 |
Mycket svåra – ständiga problem |
= 3 |
Syn: |
|
Ser bra med el. utan hjälpmedel |
= 0 |
Nedsatt syn men ser tillräckligt bra för |
= 1 |
att klara sin ADL |
|
Ser endast konturer och behöver hjälp |
= 2 |
för att sköta sin ADL |
|
Blind |
= 3 |
Hörsel: |
|
Hör bra med el. utan hjälpmedel |
= 0 |
Hör om man talar med hög röst |
= 1 |
196 |
|
SOU 2007:62 |
Bilaga 3 |
Hör endast om man skriker el. endast |
= 2 |
vissa ord |
|
Döv |
= 3 |
197
Undersökning: Personer med funktionshinder, 2006
|
Kommun: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Enhet: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Handläggare: |
|
|
|
|
||||
|
Personuppgifter |
|
|
|
|
Insats enl LSS |
|
|
|
Insats enl SoL |
|
|
|
|
Funktionsnedsättning |
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
Löpnr |
Födelse- |
Kön |
LASS |
Pers |
Ledsag |
Kontakt |
Avlös. |
Korttid- |
Korttid- |
Boende |
Boende |
Daglig |
Hem- |
Boende- |
Daglig |
Särsk |
Person- |
|
ADL - beroende |
|
|
Rörelse |
Behov |
Svårhan |
Kommun |
Syn |
Hörsel |
|
|
|
år |
|
|
ass |
service |
person |
service |
vistelse |
tillsyn |
barn |
vuxna |
verksam |
tjänst |
stöd |
verksam |
boende |
krets |
Bad o d |
Klädsel |
Toalett |
Förflyttn |
Födointa |
hinder |
av tillsy |
beteend |
kation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 4
Genomgång av möjliga faktorer för ett nationellt utjämningssystem för kommunernas
Mårten Lagergren
1 Inledning
En grundprincip i det kommunala kostnadsutjämningssystemet är att de faktorer som ligger till grund för utjämningsberäkningarna skall vara opåverkbara från kommunens sida. Denna princip har visat sig mycket svår att följa i utjämningssystemet för
Eftersom detta inte är en tillfredsställande lösning kvarstår ett starkt önskemål att söka bestämma opåverkbara faktorer till grund för utjämningen. I departementsskrivelsen Utjämning av kostnads- skillnader för verksamhet enligt LSS (Ds 1996:47) analyseras möj- liga faktorer för en nationell utjämning – bl.a. koppling till social- försäkringssystemet. Det finns ett behov av att gå tillbaka till dessa analyser och återigen inventera möjligheterna att bestämma kost- nadspåverkande faktorer, som ligger utanför möjligheterna till kommunens direkta påverkan.
199
Bilaga 4 |
SOU 2007:62 |
I denna promemoria granskas de olika förslag, som redovisades i den ovan nämnda departementsskrivelsen, mot bakgrund av data från socialförsäkringen och den fältundersökning som genomförs hösten 2006 avseende
2Granskning av förslag till faktorer för ett nationellt system för kostnadsutjämning
Departementspromemorian ”Utjämning av kostnadsskillnader för verksamhet enligt LSS (Ds 1996:47)” behandlar möjligheterna att utforma ett nationellt utjämningssystem baserat på faktorer, som inte skall vara påverkbara från kommunernas sida. De faktorer som man valt att diskutera är dels faktorer anknyter till olika social- försäkringsförmåner, dels faktorer som är direkt kopplade till LSS- verksamheten såsom antal personer med
Den avgörande svagheten med de förslag som bygger på LSS- insatserna, vare sig det gäller insatser eller kostnader, är givetvis att de inte är opåverkbara från kommunernas sida. Det är represen- tanter för kommunen som fattar beslut om en person skall anses tillhöra en personkrets enligt lagen om särskild stöd och service (LSS) och vilka insatser personen enligt lagen är berättigad till. Även om det är fråga om att tillämpa en rättighetslagstiftning är det uppenbart att denna ger utrymme för varierande tolkningar både när det gäller vem som skall anses tillhöra personkretsarna och hur stora och vilka insatser som skall ges.
Att så är fallet framgår med all önskvärd tydlighet av resultaten av den fältundersökning som redovisas i bilaga 3 och som gjorts i tolv kommuner på uppdrag av
200
SOU 2007:62 |
Bilaga 4 |
en tendens att för kommuner med hög andel
I bilaga 3 diskuteras också möjligheten att endast ta hänsyn till vissa, mer kostnadskrävande
Sammanfattningsvis ger fältundersökningen inget stöd för upp- fattningen att
Den ovan nämnda departementspromemorian diskuterar också möjligheten att på något sätt knyta utjämningen till socialförsäk- ringarna. Eftersom tilldelningen av dessa förmåner beslutas av Försäkringskassan uppfylls här kravet på opåverkbarhet från kommunernas sida. De förmåner som behandlas i promemorian är förtidspensionen (numera: sjukersättning/aktivitetsersättning), handi- kappersättningen och vårdbidraget. I promemorian anförs emellertid vägande skäl för att inte välja förekomsten av dessa ersättningar som utgångspunkt för
Långt ifrån alla med
201
Bilaga 4 |
SOU 2007:62 |
kan variera beroende på var man bor i landet och andelen, som får ersättningen, varierar också i hög grad. Denna variation har dock ett mycket svagt samband med variationen i andelen som har LSS- insatser. Beräkningar visar att korrelationen (Pearson) inte är högre än 0,25. Ännu lägre blir korrelationen när man jämför med kostna- den för
Handikappersättningen är en merkostnadsersättning som läm- nas till den som fyllt 16 år och som för avsevärd tid fått sin funk- tionsförmåga nedsatt innan han eller hon fyllt 65 år och som behö- ver mer tidskrävande hjälp i sin dagliga livsföring eller för att kunna förvärvsarbeta. Det finns tre olika nivåer för ersättningen beroende på hjälpbehovets omfattning. Ersättningen lämnas dock inte eller endast i begränsad omfattning till personer som i boende med sär- skild service, såsom gruppbostäder. Detta innebär att personer med stora och kostsamma
I departementspromemorian övervägs också möjligheten att basera utjämningssystemet på en kombination av dessa båda ersätt- ningar, eftersom man på det sättet skulle kunna ringa in de perso- ner, som både var oförmögna att bidra till egen försörjning och hade funktionshinder som medförde avsevärda merkostnader. Arbetsgruppen gjorde dock bedömningen att detta var olämpligt av samma skäl som anförts ovan. Tyvärr saknas statistik över antalet personer per kommun, som har båda formerna av ersättning, varför det inte går att analysera utfallet av ett sådant förslag på kommun- nivå.
Statistisk analys med lineär regression, där man söker ”förklara” andelen med
202
SOU 2007:62 |
Bilaga 4 |
gäller kostnaderna, till och med obefintliga förklaringsvärden (R2 0.00 – 0.08). Som illustration till de ovan nämnda förhållandena visas i tabell 1 en jämförelse mellan ersättningar,
Tabell 1 En jämförelse mellan ersättningar,
|
Sjuk o aktivitets |
Handikappersättning |
Andel med LSS- |
Kostnad |
|
ersättning per |
per invånare |
insats per |
per invå- |
|
invånare |
|
invånare |
nare |
|
|
|
|
|
Vännäs |
766 |
89 |
146 |
6405 |
Hedemora |
843 |
52 |
101 |
7764 |
Söderhamn |
974 |
87 |
97 |
5190 |
Mellerud |
757 |
85 |
96 |
5602 |
Södertälje |
631 |
74 |
81 |
5654 |
Kristinehamn |
764 |
61 |
70 |
4074 |
Piteå |
822 |
78 |
65 |
3586 |
Trollhättan |
622 |
69 |
62 |
4269 |
Finspång |
558 |
74 |
61 |
3631 |
Stenungsund |
542 |
54 |
56 |
2919 |
Helsingborg |
552 |
59 |
49 |
2733 |
Nykvarn |
503 |
55 |
41 |
5056 |
|
|
|
|
|
Även förutsättningarna att använda vårdbidraget som opåverkbar faktor för en kostnadsutjämning har prövats. Vårdbidraget utgår per barn som en ersättning för förälderns merarbete för särskild tillsyn och vård och/eller de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionshinder ger upphov till. Vårdbidraget kan utgå längst till det år barnet fyller 19 år. Det finns möjlighet att få helt, tre fjärdedels, halvt och en fjärdedels vårdbidrag.
Statistik från Försäkringskassan över antalet barn med bidrag per 10 000 invånare (per dec. 2005) visar att den är en stor variation
203
Bilaga 4 |
SOU 2007:62 |
mellan kommunerna. Maximalt erhåller 353 barn per 10 000 vård- bidraget (Filipstad), minimalt 87 (Ydre). Filipstad har relativt höga kostnader för
Eftersom vårdbidraget endast utgår till barn under 20 år kan det ha intresse att jämföra med
Verksamheten för barn/ungdomar är dock endast en del av LSS- verksamheten och som visats ovan är dessutom sambandet mellan antalet hjälpta personer och kostnaderna per invånare ganska svagt. Det visar sig att korrelationen mellan kostnaderna för
Analysen av vårdbidraget som en möjlig opåverkbar faktor för den kommunala utjämningen av kostnaderna för
204
SOU 2007:62 |
Bilaga 4 |
kostnaderna per invånare varierar dessutom i hög grad mellan kommunerna givet andelen med insatser. På grund härav försvinner detta samband till största delen när man anknyter andelen med vårdbidrag till kostnaderna per invånare. En kombination med övriga diskuterade ersättningar från socialförsäkringen kan inte ändra detta, eftersom sambandet med
Slutsatsen blir därför att ersättningar från socialförsäkringen inte kan ligga till grund för utjämningen av de kommunala kostna- derna för
3Ett förslag till metod för utjämning baserat på successiv avklingning av historiska förhållanden
Som framhållits ovan syftar systemet för utjämning av kostnaderna för den kommunala verksamheten till att ge kommunerna likartade ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet för kom- munens invånare. Detta innebär att hänsyn skall tas till olikheter i strukturella förhållanden av betydelse för kostnaderna såsom åldersfördelning, social struktur, befolkningstäthet etc. Ett genom- gående krav är att dessa faktorer skall kunna betraktas som opå- verkbara från kommunens sida och att det inte skall gå att manipu- lera uppgifterna i syfte att få en högre ekonomisk utdelning.
När det gäller
205
Bilaga 4 |
SOU 2007:62 |
Att så sker kan avläsas genom en jämförelse mellan kostnads- utvecklingen för SoL- och
Orsaken till att det inte går att hitta opåverkbara strukturella faktorer, som förklarar de stora kostnadsskillnaderna mellan kom- munerna när det gäller
Vid avvecklingen av inrättningarna fick kommunen ordna bostäder, vård och service inom kommunen och strukturen blev på detta sätt permanentad, trots att det egentligen inte fanns något skäl för att just denna kommun skulle göra stora insatser. Till bilden hör också att de kommuner, som var framstående i detta arbete, kom att fungera som ”vårdmagneter” och dra till sig funk- tionshindrade personer, som var i behov av olika specialiserade verksamheter. Så länge kommunerna får full kostnadskompensa- tion är detta givetvis inget problem för kommunen, men om finan- sieringssystemet inte fungerar tillfredsställande kan det uppstå en besvärlig situation för kommunen. Uppenbart är detta också starkt kostnadsdrivande så länge man får full ersättning.
206
SOU 2007:62 |
Bilaga 4 |
Historiskt bestämda förhållanden varar givetvis inte för evigt. En analys av utvecklingen av
Ett radikalt förslag till nytänkande när det gäller den kommu- nala utjämningen för LSS skulle kunna vara att i stället ta de histo- riska förhållanden som utgångspunkt samt att till detta foga en mekanism för successiv utjämning av kostnaderna. Den senare skulle kunna kalibreras så att den överensstämmer med den trend som uppmätts för, förslagsvis, den senaste femårsperioden. Ingenting är så opåverkbart som det som redan inträffat! Och den successiva utjämningen är ett naturligt fenomen som direkt kan observeras och mätas.
Tekniskt skulle detta kunna gå till så att för ett givet år beräknas för varje kommun en kommunal standardkostnad för
Ett sätt att beräkna procentsatsen kan vara att indela kommu- nerna i ”klasser” (förslagsvis tio, motsvarande decilgrupper) bero- ende på omfattningen av
207
Bilaga 4 |
SOU 2007:62 |
samtliga kommuner så att den blir positiv för den kommunklass, som haft en snabbare utveckling, och negativ för den som haft en långsammare. Eventuellt görs en utjämning så att ökningen/minsk- ningen mellan kommunklasserna sker i jämna steg. Kommunerna med den största verksamheten kommer att få ett negativt utvecklingsindex och de med den minsta insatsen ett positivt. Skillnaderna kommer helt enkelt att avspegla takten i den suc- cessiva utjämning som pågår. Totalt kommer med detta sätt att räkna standardkostnaderna för
Metoden kan illustreras med ett förenklat räkneexempel. Detta bygger på statistiken för andelen av befolkningen med
208
SOU 2007:62 |
Bilaga 4 |
Tabell 2 Genomsnittlig andelen med
|
Andel |
Andel |
Ökning |
Förändring |
Förändring |
|
2000 |
2005 |
|
jämfört |
jämfört med |
|
|
|
|
med totalt |
totalt per år |
|
|
|
|
|
|
Decilgrupp 1 |
94 |
108 |
14.3 % |
||
Decilgrupp 2 |
73 |
90 |
22.9 % |
||
Decilgrupp 3 |
62 |
80 |
28.9 % |
||
Decilgrupp 4 |
57 |
78 |
35.4 % |
2.4 % |
0.5 % |
Decilgrupp 5 |
52 |
69 |
32.6 % |
0.2 % |
0.0 % |
Decilgrupp 6 |
47 |
65 |
37.9 % |
4.2 % |
0.8 % |
Decilgrupp 7 |
43 |
61 |
41.3 % |
6.8 % |
1.3 % |
Decilgrupp 8 |
38 |
53 |
38.3 % |
4.6 % |
0.9 % |
Decilgrupp 9 |
32 |
48 |
50.3 % |
13.6 % |
2.6 % |
Decilgrupp 10 |
22 |
39 |
77.5 % |
34.2 % |
6.1 % |
Totalt |
52 |
69 |
32.3 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ökningstakten
Räkneexemplet syftar till att illustrera principen och är förenklat i olika avseenden. I stället för andelen med insatser bör man kunna räkna utgående från kostnad per innevånare, medelvärdet bör beräknas sammanvägt utifrån invånarantal, sifferserien av relativa ökningstal bör utjämnas etc. På lång sikt leder systemet till att alla kommuner får samma standardkostnad per innevånare, men detta kommer att ta många år.
I bilaga 5 analyseras den skisserade utjämningsmetoden från olika utgångspunkter för att se hur det skulle komma att falla ut under olika antaganden om utvecklingen.. Med hjälp av en enkel simuleringsmodell illustreras dessa effekter och vilket utfall man får med olika antaganden.
209
Bilaga 5
Beräkningar av förslag till opåverkbart system för kommunal kostnadsutjämning av LSS- verksamheten
Mårten Lagergren
1 Bakgrund
Den grundläggande idén bakom den i bilaga 4 skisserade utjäm- ningsmetoden är att som normkostnad utgå från kommunens fak- tiska kostnader per person under ett basår och sedan räkna upp denna kostnad med ett utjämningsindex beräknat utifrån den fak- tiska kostnadsutvecklingen för kommuner på olika kostnadsnivå under en bakomliggande period.
Genom att kostnadsutvecklingen på senare år varit lägre för kommuner med höga kostnader per invånare än för dem med låga, skulle de förra erhålla ett lägre utjämningsindex än de senare. Kost- nadsskillnaderna mellan kommunerna skulle på detta sätt successivt komma att avklinga i takt med den uppmätta trenden. Systemet skulle därigenom beakta både de historiskt betingade kostnads- skillnader, som idag är för handen, och den tendens till utjämning av dessa som faktiskt pågår. Systemet skulle vidare skapa incita- ment till besparingar genom att kompensation inte ges för en kost- nadsutveckling snabbare än genomsnittet för kommuner på samma kostnadsnivå. En sådan utveckling leder i stället till långsammare uppräkning av normkostnaden framöver.
I denna bilaga analyseras den skisserade utjämningsmetoden närmare i olika avseenden för att se vilka effekter det skulle med- föra under olika antaganden. En metod för att göra detta har varit
211
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
att utveckla en simuleringsmodell, där det är möjligt studera utfal- let såväl totalt för kommunerna sammantaget som för enskilda kommuner under olika förutsättningar. Nedan ges en beskrivning av den framtagna modellen och redovisas resultat av beräkningar avseende olika alternativa utformningar av det förslagna utjäm- ningssystemet.
Modellen har utformats i dels fyra olika varianter avseende upp- dateringsintervall
Eftersom det varit angeläget att kunna bygga på senast tillgäng- liga data och det för närvarande saknas kostnadsdata för år 2006 har beräkningarna baserats på data avseende insatser omräknade till kostnader med en standardkostnad per insats. För att undersöka tillförlitligheten i denna metod har beräkningar gjorts för utveck- lingen 2002/05 grundat på såväl insatser som kostnader. Jämfö- rande analyser har vidare gjorts avseende utvecklingen 2000/03 och 2003/06 i syfte att studera stabiliteten i beräkningen av utjäm- ningsindex baserat på olika perioder. Motsvarande analyser har också gjorts avseende insatser för personer
Eftersom kostnadsdata från kommunernas räkenskapssamman- drag erhålls först ca ett halvår efter verksamhetsåret tillämpas två års fördröjning mellan det år som kostnaderna avser och det år uppgifterna är tillgängliga.
2 Material och metod
Uppdateringen av normkostnaden avser dels faktisk kostnad, dels utjämningsindex. De faktiska kostnader, som normkostnaderna utgår från, avser initialt i samtliga fall år 2006. Modellberäkningarna utgår från redovisningen av kostnader och insatser för
212
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
Utgångspunkt för simuleringen är kostnaderna per ingående kommun år 2006. Utjämningsindex för den första perioden bestäms genom (lineär) regression avseende kostnadsutvecklingen under respektive basperiod med kostnad per innevånare som obe- roende variabel. Kostnadsutvecklingen har härvid först reducerats i förhållande till (det ovägda) genomsnittet för alla kommuner så att den som genomsnitt blivit noll1. Indexet anges i procent, där 100 betyder oförändrad kostnad. Genom att kommunerna med höga kostnader per innevånare som genomsnitt haft en lägre kostnads- utveckling än kommuner med låga kostnader blir utjämningsindex för de förra lägre än 100 och för de senare högre.
Formeln för utjämningsindex är U = K*Kost + L,
där U= Utjämningsindex och
Kost = Kostnad per invånare för
I tabell 1 nedan visas koefficienterna K och L skattade för olika tidsperioder. Som exempel visas också utfallet för en kommun med en årskostnad på 4 250:- resp. 1 700:- per invånare. Den förra siff- ran är omkring medelvärdet för de 10 % av kommunerna som lig- ger högst och den andra för de 10 % som ligger lägst.
Tabell 1 |
Koefficienter och utfall av utjämningsindex skattat på olika perioder |
|||
|
|
|
|
|
Period |
L- koefficient |
Utfall vid kost- |
Utfall vid kost- |
|
|
|
|
nad 4 |
nad 1 |
|
|
|
|
|
103.0 |
97.9 |
101.0 |
||
104.5 |
97.3 |
101.6 |
||
105.5 |
97.0 |
102.1 |
||
105.2 |
97.6 |
102.1 |
||
103.8 |
98.3 |
101.6 |
||
|
|
|
|
|
Som framgår av tabellen varierar skattningarna något beroende på vilken tidsperiod som använts. För de modeller som beräknats, dvs. de fyra senare alternativen, varierar spännvidden i utjämningen mellan 3.3 och 5.1 procentenheter.
1 Eller nära noll – viss avvikelse erhålles p.g a olika befolkningsvikt. Beräkningar med befolkningsviktade värden avviker endast med
213
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
Eftersom man givetvis inte kan utgå från att kostnadsutveck- lingen i en kommun exakt följer normkostnaden är det nödvändigt att också anta en ”faktisk” kostnadsutveckling per kommun. Detta har gjorts genom att slumpa ut en kostnadsutveckling med kom- munens utjämningsindex som medelvärde och en spridning lika med den empiriskt bestämda under föregående period – initialt basperioden. Utslumpningen har gjorts med utnyttjande av normalfördelningen. För varje ingående kommun beräknas alltså i modellen för varje år under perioden
Simuleringsmodellen har utvecklats i fyra basvarianter med olika uppdateringsintervall – 2, 3, 4 och 6 år. Genom eftersläpningen i kostnadsredovisningen erhålles en fördröjning på två år för beräk- ningen av utjämningsindex och normkostnader. Initial basperiod för beräkningen är i tvåårsmodellen
Utjämningsindex avser i tvåårsmodellen initialt åren
Utjämningsindex uppdateras sedan på basis av den simulerade kostnadsutvecklingen
De övriga modellerna är upplagda på samma sätt, men med skillnaden att
214
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
innebär att i treårsmodellen den initiala beräkningen avser åren
För beräkningen av utjämningsindex finns två varianter. I den ena uppdateras de koefficienter, som ligger till grund för beräkning av utjämningsindex, successivt med samma intervall som de faktiska kostnaderna. I den andra ligger koefficienterna kvar under hela simuleringsperioden och index blir då bara beroende av kom- munens kostnad per invånare uppdateringsåret.
Som kommer att framgå av resultaten nedan är spridningen i kommunernas kostnadsutveckling en mycket kritisk parameter. Om spridningen är hög blir avvikelsen stor mellan normkostnad och ”faktisk” kostnad, dvs. utjämningen fungerar dåligt. Som anförts ovan har spridningen initialt bestämts empiriskt med utnyttjande av data från
Å andra sidan är det rimligt att anta att införandet av ett utjäm- ningssystem baserat på normkostnad leder till en minskad sprid- ning. Det blir ju inte längre möjligt att få kostnadstäckning genom utjämning för kostnader som överstiger normkostnaden. Det kan därför finna skäl att undersöka vad som händer om man reducerar spridningen. Detta kan i modellen göras enkelt med hjälp av en faktor – den s.k.
3 Resultat
Som nämndes ovan har simuleringsmodellen gjorts med fyra alter- nativ med uppdatering av normkostnaderna vartannat år, vart tredje år, vart fjärde år respektive vart sjätte år. För var och en av dessa alternativ studeras dels fallet där koefficienterna för beräkningen av utjämningsindex beräknas på nytt vid varje uppdatering (Uppdate- rade koefficienter), dels det fall där koefficienterna ligger fasta under hela simuleringsperioden (Konstanta koefficienter). Skillna- den är den att i det första fallet kommer utjämningen i kostnad per invånare att avstanna om spridningen i faktisk kostnad är för stor. I
215
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
det andra fallet fortgår denna utjämning med oförändrad kraft under hela simuleringsperioden.
Tabellerna
Resultatet skiljer som man ser starkt mellan A- och
Uppdatering vart fjärde år (Tabell 3A) ger i stort sett oföränd- rad spridning mellan kommunerna. Differensen mellan normkost- nad och faktisk kostnad blir som man kan vänta högre än i vid uppdatering vart tredje år. Utjämningsindex förblir utjämnande även om det blir något svagare efter 2015.
Uppdatering vart sjätte år (Tabell 4A) leder i
216
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
uppdateringen sker med längre tidsintervall. Avvikelserna mellan normkostnad och faktisk kostnad blir något lägre än i
enter.
Diagram 1 Standardavvikelse för differensen mellan normkostnad och faktisk (simulerad ) kostnad , uppdatering vartannat år – konstanta koefficienter
350 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stand.avvikelse - |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Differens |
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2010 |
2012 |
2014 |
2016 |
|
|
|
|
2026 |
2028 |
2030 |
2032 |
2034 |
2008 |
2 |
2 |
2 |
2 |
|||||||||
|
|
|
|
|
018 |
020 |
022 |
024 |
|
|
|
|
|
217
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
Diagram 2 Standardavvikelse för differensen mellan normkostnad och faktisk (simulerad ) kostnad , uppdatering vart tredje år – konstanta koefficienter
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stand.avvikelse - |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Differens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
2010 |
2012 |
2014 |
2016 |
2018 |
2020 |
2022 |
2024 |
2026 |
2028 |
2030 |
2032 |
2035 |
Diagram 3 Standardavvikelse för differensen mellan normkostnad och faktisk (simulerad ) kostnad , uppdatering vart fjärde år – konstanta koefficienter
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Stand.avvikelse - |
|
|
|
|
|
|
|
|
Differens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
2011 |
2014 |
2017 |
2020 |
023 |
2026 |
029 |
2032 |
035 |
2 |
2 |
2 |
218
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
Diagram 4 Standardavvikelse för differensen mellan normkostnad och faktisk (simulerad ) kostnad , uppdatering vart sjätte år – konstanta koefficienter
450 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stand.avvikelse - Differens |
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
|
11 |
2014 |
2017 |
|
0 |
2023 |
|
|
6 |
|
9 |
|
32 |
|
5 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
3 |
||||||||||
|
20 |
|
|
|
20 |
|
|
20 |
|
|||||||
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
0 |
|
|
Som man ser ökar differensen fram till nästa uppdatering. Den sjunker därefter starkt, men inte till noll, eftersom det är en efter- släpning i tillgången till de kostnadsdata, som skall ligga till grund för normkostnadsberäkningen.
En faktor, som starkt påverkar hur väl normkostnaden följer den faktiska kostnaden och om det blir någon utjämningseffekt eller inte, är spridningen i kostnadsutveckling mellan kommunerna. En stor spridning tenderar att dränka den statistiska skillnaden i kostnadsutveckling mellan kommuner med höga och låga kostna- der per innevånare.
I de beräkningar, som här redovisas, antas spridningen mellan kommunernas ”faktiska” kostnadsutveckling var densamma hela simuleringsperioden och lika med den som skattats för respektive basperiod. Längden av denna är lika med uppdateringsperioden och skiljer alltså mellan de fyra alternativa modellerna. Spridningen avser den årliga kostnadsökningen. Det visar sig att denna blir lägre, ju längre basperioden är. Detta beror på att det sker en viss utjämning av kostnadsutvecklingen över tiden.
Som påpekats ovan kan man vänta sig att utjämningssystemet skall ha en viss normerande effekt genom att kommunerna inte längre får ersättning för sina kostnader oavsett hurudan kostnads- utvecklingen har varit. För den skull har också några alternativ stu-
219
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
derats där det antas att spridningen reduceras med en faktor, som är konstant över tiden. I tabellerna
Det framgår av tabellerna
Diagram 5 visar hur kommunernas kostnader per invånare kon- vergerar i alternativet ”Uppdatering vart sjätte år- konstanta utjämningskoefficienter” med
Diagram 5 Spridning i kommunernas kostnader per invånare – uppdatering vart sjätte år, konstanta utjämningskoefficienter, 25 procents spridningsreduktion
7000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Max |
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Median |
3000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Min |
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2006 |
2009 |
2012 |
2015 |
2018 |
2021 |
2024 |
2027 |
2030 |
2033 |
220 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
Det följande diagram 6 visar för samma beräkningsalternativ den simulerade utvecklingen av faktiska kostnader och normkostnader för tre kommuner med olika initial kostnadsnivå : kommun Hög, kommun Medel och kommun Låg.
Diagram 6 Exempel 1 på simulerad utveckling per kommun - uppdatering vart sjätte år, konstanta utjämningskoefficienter, 25 procents spridningsreduktion
7000 |
|
|
|
|
|
|
|
6000 |
|
|
|
|
|
|
|
5000 |
|
|
|
|
|
|
|
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
3000 |
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
2006 |
2010 |
2014 |
2018 |
2022 |
2026 |
2030 |
2034 |
normkostnad
normkostnad
normkostnad
Ett anat exempel ges i diagram 7. Detta avser samma kommuner men alternativet ”Uppdatering vart tredje år, konstanta koeffici- enter och ingen spridningsreduktion”.
221
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
Diagram 7 Exempel 2 på simulerad utveckling per kommun - uppdatering vart tredje år, konstanta utjämningskoefficienter, ingen spridningsreduktion
7000 |
|
|
|
|
|
|
|
6000 |
|
|
|
|
|
|
|
5000 |
|
|
|
|
|
|
|
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
3000 |
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
2006 |
2010 |
2014 |
2018 |
2022 |
2026 |
2030 |
2034 |
normkostnad
normkostnad
normkostnad
Resultatet får givetvis inte tolkas som en prognos för respektive kommun. Den simulerade utvecklingen per kommun beror på slumptalen och kan allts variera från en körning av modellen till en annan. Tendensen till utjämning i dessa båda alternativ är däremot klar.
4 Slutsatser
Tidigare har gjorts preliminära beräkningar som pekade på att ett system av detta slag skulle kunna ge bra träffsäkerhet även under relativt ogynnsamma antaganden. Det skulle samtidigt uppfylla kravet att vara opåverkbart för kommunerna och ge bättre incita- ment till resurshushållning än det nuvarande.
De nya beräkningar som nu redovisat skiljer sig en hel del från de tidigare. Realismen är högre genom att en fördröjning införts mellan det år som kostnaderna uppkommer och det år dessa kost- nader finns redovisade. Fördröjningen uppgår i beräknings- modellen till två år. Vidare har analyser gjorts av olika alternativ för uppdatering. I de tidigare beräkningarna antogs ett tre års intervall
222
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
– i de nya beräkningarna analyseras fyra olika alternativ: två år, tre år, fyra år och sex år.
Tidigare poängterades den stora betydelse spridningen i kost- nadsutveckling har för att reducera skillnaderna i kostnader per invånare mellan kommunerna. Det ingick då beräkningsalternativ, där spridningen automatiskt justerades vid varje uppdaterings- omgång. Detta antagande var inte särskilt realistiskt, eftersom spridningen är en exogen faktor som inte påverkas av utjämnings- systemet – åtminstone inte direkt. I de nya beräkningarna antas spridningen konstant över tiden. Alternativ analyseras dock där denna är reducerad – eventuellt som en indirekt följd av utjäm- ningssystemet.
En annan förändring är att två olika antaganden görs när det gäller koefficienterna vid beräkningen av utjämningsindex. Detta index är avsett att mäta skillnaden i kostnadsutveckling mellan kommuner med höga
Valet av koefficienter är en fråga för utformningen av utjäm- ningssystemet. Om man önskar att kostnadsskillnaderna mellan kommunerna skall fortsätta att minska förefaller det mot bakgrund av här redovisade beräkningar vara bättre att låta koefficienterna ligga kvar för flera decennier framåt. Det bör dock påpekas, att detta resultat är beroende av de antaganden som gjorts i modell- simuleringarna avseende sambandet mellan utjämningsindex och den faktiska kostnadsutvecklingen. Verkligheten kan visa sig vara en annan och det finns givetvis ingen anledning att låsa detta i för- väg.
Valet av uppdateringsfrekvens är inte självklart. Å ena sidan blir spridningen i kostnadsutvecklingen lägre, om man väljer ett längre intervall. Detta beror på att takten i kostnadsutvecklingen tenderar att jämna ut sig mellan kommunerna, om man mäter över flera år. Lägre spridning innebär bättre överensstämmelse mellan norm- kostnad och faktisk kostnad, dvs. en bättre kostnadsutjämning. Å andra sidan växer avståndet mellan normkostnad och faktisk kost- nad över tiden om ingen uppdatering görs, varvid alltså kostnads-
223
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
utjämningen mellan kommunerna blir allt sämre. Tre eller fyra års intervall verkar vara en rimlig kompromiss.
Som framgått av tabellerna ovan leder reducerad spridning i kommunernas kostnadsutveckling till att utjämningssystemet fun- gerar bättre. Om systemet i sig kommer att få denna effekt kan man givetvis endast spekulera över. Det verkar dock inte helt otro- ligt, eftersom normkostnaderna kommer att medföra en form av styrning över kostnadsutvecklingen, som man tidigare överhuvud- taget inte haft.
Det finns i själva verket goda skäl att anta att det föreslagna normkostnadssystemet kommer att påverka spridningen i kost- nadsutveckling för
Beräkningarna har vissa begränsningar. Som nämndes ovan var det nödvändigt att utesluta ett
En annan begränsning är att beräkningarna inte gjorts utgående ifrån faktiska kostnader utan på grundval av insatser omräknade till kostnader med hjälp av standardkostnad. Skälet härtill har varit en önskan att kunna använda data från år 2006, där ännu inga data på kostnader föreligger. I syfte att undersöka betydelsen av detta har jämförande analyser gjorts av kostnads- och insatsutveckling för perioden 2002/05. Det visar sig här att resultatet blir mycket likartat oberoende av om man använder insatser eller kostnader som grund för beräkningen. Spridningen i kommunernas insats-
224
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
utveckling (antal personer med
Den lägre spridningen perioden 2003/06 gör att man genom att använda insatsdata från denna period får en mer rättvisande bild av systemets beräknade funktion än om man använt kostnadsdata för perioden 2002/05. Skulle samma skillnad mellan insatser och kost- nader gälla också för perioden 2003/06 blir systemets funktion också en aning bättre än som här har visats, dvs. avvikelsen mellan normkostnad och faktisk kostnad blir mindre.
Motsvarande beräkningar har även gjorts när det gäller insatser för personer under 22 år. Här är spridningen i insatsutveckling högre – 26,1 för perioden 2003/06. Den har dock avtagit mycket på senare år. Samma tendens till lägre ökning av insatserna för kom- muner, som redan har hög andel med insatser finns även här och – vilket synes rimligt - något starkare än för befolkningen som hel- het.
225
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
226
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
227
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
228
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
229
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
230
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
231
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
232
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
233
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
234
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
235
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
236
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
237
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
238
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
239
Bilaga 5 |
SOU 2007:62 |
240
SOU 2007:62 |
Bilaga 5 |
241
Bilaga 6
243
Bilaga 6 |
SOU 2007:62 |
244
SOU 2007:62 |
Bilaga 6 |
245
Bilaga 6 |
SOU 2007:62 |
246
SOU 2007:62 |
Bilaga 6 |
247
Bilaga 6 |
SOU 2007:62 |
248
Tabellbilaga |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar 2007 |
|
|
|
|
|
||||||
Län |
|
2007 års |
|
|
|
Utredningens förslag 2007 |
|
|
||||
|
|
Grund- |
Slutlig |
Bidrag/ |
|
Grund- |
Per- |
Slutlig |
Bidrag/ |
Differens, |
Nettokost- |
Differens, |
Kommun |
|
läggande |
standard- |
avgift |
|
läggande |
sonal- |
standard- |
avgift, nuvarande/ nader 2005 |
nettokost- |
||
|
|
standard- |
kostnad, |
exkl. in- |
|
standard- |
kost- |
kostnad, |
kr per inv föreslagen, |
i 2007 års |
nad/slutlig |
|
|
|
kostnad, |
kr per inv |
förande- |
|
kostnad, |
nads- |
kr per inv |
|
kr per inv beräknade |
standard- |
|
|
|
kr per inv |
|
regler, |
|
kr per inv |
index |
|
|
|
nivå, kr per |
kostnad, |
|
|
|
|
kr per inv |
|
|
|
|
|
|
inv |
kr per inv |
Hela riket |
2 891 |
2 936 |
|
2 887 |
1,000 |
2 936 |
|
|
2 936 |
|
||
Stockholms |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Botkyrka |
2 877 |
3 266 |
330 |
2 930 |
1,118 |
3 292 |
356 |
26 |
3 481 |
189 |
||
Danderyd |
2 142 |
2 847 |
2 120 |
1,242 |
2 645 |
3 214 |
569 |
|||||
Ekerö |
3 638 |
4 333 |
1 397 |
3 591 |
1,194 |
4 309 |
1 373 |
4 665 |
356 |
|||
Haninge |
2 387 |
2 887 |
2 477 |
1,160 |
2 887 |
0 |
3 063 |
176 |
||||
Huddinge |
2 209 |
2 526 |
2 246 |
1,070 |
2 415 |
2 495 |
80 |
|||||
Järfälla |
2 537 |
2 620 |
2 613 |
0,975 |
2 560 |
2 607 |
47 |
|||||
Lidingö |
2 679 |
2 885 |
2 264 |
1,150 |
2 616 |
2 935 |
319 |
|||||
Nacka |
1 888 |
2 241 |
1 852 |
1,121 |
2 086 |
2 171 |
85 |
|||||
Norrtälje |
2 912 |
2 945 |
9 |
2 983 |
0,972 |
2 914 |
2 691 |
|||||
Nykvarn |
1 937 |
3 531 |
595 |
2 010 |
1,690 |
3 414 |
478 |
4 491 |
1 077 |
|||
Nynäshamn |
2 940 |
3 174 |
238 |
2 933 |
1,068 |
3 148 |
212 |
3 067 |
||||
Salem |
2 670 |
2 756 |
2 793 |
0,958 |
2 689 |
2 667 |
||||||
Sigtuna |
2 809 |
2 899 |
2 822 |
1,014 |
2 875 |
2 914 |
39 |
|||||
Sollentuna |
2 263 |
2 715 |
2 319 |
1,130 |
2 633 |
2 869 |
236 |
|||||
Solna |
1 357 |
1 653 |
1 312 |
1,105 |
1 456 |
1 547 |
91 |
|||||
Stockholm |
2 031 |
2 641 |
2 051 |
1,212 |
2 498 |
2 889 |
391 |
|||||
Sundbyberg |
1 827 |
2 226 |
1 734 |
1,152 |
2 008 |
2 196 |
188 |
|||||
Södertälje |
4 334 |
4 006 |
1 070 |
4 315 |
0,966 |
4 188 |
1 252 |
182 |
4 057 |
|||
Tyresö |
2 204 |
2 473 |
2 262 |
1,069 |
2 430 |
2 548 |
118 |
|||||
Täby |
2 454 |
3 040 |
104 |
2 501 |
1,165 |
2 928 |
3 240 |
312 |
||||
Upplands Väsby |
3 130 |
3 610 |
674 |
3 262 |
1,091 |
3 576 |
640 |
3 796 |
220 |
|||
2 313 |
2 430 |
2 404 |
1,021 |
2 466 |
36 |
2 571 |
105 |
|||||
Vallentuna |
3 399 |
3 289 |
353 |
3 520 |
0,955 |
3 378 |
442 |
89 |
3 192 |
|||
Vaxholm |
1 861 |
2 285 |
1 949 |
1,072 |
2 100 |
2 133 |
33 |
|||||
Värmdö |
2 009 |
2 264 |
1 920 |
1,068 |
2 060 |
2 035 |
||||||
Österåker |
3 537 |
3 713 |
777 |
3 513 |
1,058 |
3 735 |
799 |
22 |
3 803 |
68 |
Tabellbilaga |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar 2007 |
|
|
|
|
|
||||||
Län |
|
2007 års |
|
|
|
Utredningens förslag 2007 |
|
|
||||
|
|
Grund- |
Slutlig |
Bidrag/ |
|
Grund- |
Per- |
Slutlig |
Bidrag/ |
Differens, |
Nettokost- |
Differens, |
Kommun |
|
läggande |
standard- |
avgift |
|
läggande |
sonal- |
standard- |
avgift, nuvarande/ nader 2005 |
nettokost- |
||
|
|
standard- |
kostnad, |
exkl. in- |
|
standard- |
kost- |
kostnad, |
kr per inv föreslagen, |
i 2007 års |
nad/slutlig |
|
|
|
kostnad, |
kr per inv |
förande- |
|
kostnad, |
nads- |
kr per inv |
|
kr per inv beräknade |
standard- |
|
|
|
kr per inv |
|
regler, |
|
kr per inv |
index |
|
|
|
nivå, kr per |
kostnad, |
|
|
|
|
kr per inv |
|
|
|
|
|
|
inv |
kr per inv |
Hela riket |
2 891 |
2 936 |
|
2 887 |
1,000 |
2 936 |
|
|
2 936 |
|
||
Uppsala |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Enköping |
2 663 |
2 909 |
2 592 |
1,079 |
2 810 |
2 833 |
23 |
|||||
Heby |
2 363 |
2 351 |
2 482 |
0,978 |
2 439 |
88 |
2 401 |
|||||
Håbo |
1 193 |
1 416 |
1 189 |
1,064 |
1 271 |
1 348 |
77 |
|||||
Knivsta |
2 084 |
2 435 |
1 919 |
1,185 |
2 285 |
2 530 |
245 |
|||||
Tierp |
3 832 |
3 746 |
810 |
3 640 |
1,072 |
3 921 |
985 |
175 |
4 104 |
183 |
||
Uppsala |
3 584 |
3 364 |
428 |
3 453 |
0,969 |
3 362 |
426 |
3 361 |
||||
Älvkarleby |
2 547 |
2 280 |
2 017 |
1,014 |
2 055 |
2 030 |
||||||
Östhammar |
2 822 |
2 599 |
2 655 |
0,987 |
2 633 |
34 |
2 548 |
|||||
Södermanlands |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eskilstuna |
2 853 |
3 059 |
123 |
2 815 |
1,064 |
3 010 |
74 |
3 103 |
93 |
|||
Flen |
3 327 |
3 610 |
674 |
3 419 |
1,089 |
3 742 |
806 |
132 |
3 823 |
81 |
||
Gnesta |
2 608 |
2 517 |
2 416 |
0,990 |
2 403 |
2 451 |
48 |
|||||
Katrineholm |
3 975 |
3 904 |
968 |
3 916 |
1,018 |
4 006 |
1 070 |
102 |
3 784 |
|||
Nyköping |
2 675 |
3 146 |
210 |
2 685 |
1,170 |
3 157 |
221 |
11 |
3 496 |
339 |
||
Oxelösund |
2 849 |
2 714 |
2 542 |
1,031 |
2 633 |
2 537 |
||||||
Strängnäs |
1 746 |
1 867 |
1 661 |
1,017 |
1 698 |
1 709 |
11 |
|||||
Trosa |
1 863 |
1 905 |
1 685 |
0,976 |
1 652 |
1 593 |
||||||
Vingåker |
2 769 |
2 558 |
2 861 |
0,900 |
2 588 |
30 |
2 423 |
|||||
Östergötlands |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Boxholm |
2 176 |
2 011 |
2 198 |
0,844 |
1 864 |
1 572 |
||||||
Finspång |
3 316 |
2 868 |
3 485 |
0,863 |
3 022 |
86 |
154 |
3 343 |
321 |
|||
Kinda |
3 592 |
2 812 |
3 319 |
0,846 |
2 822 |
10 |
2 353 |
|||||
Linköping |
3 363 |
2 915 |
3 435 |
0,856 |
2 955 |
19 |
40 |
2 550 |
||||
Mjölby |
3 084 |
3 107 |
171 |
2 865 |
1,080 |
3 109 |
173 |
2 |
3 221 |
112 |
||
Motala |
3 021 |
3 136 |
200 |
3 121 |
1,020 |
3 198 |
262 |
62 |
3 054 |
|||
Norrköping |
3 690 |
3 242 |
306 |
3 712 |
0,911 |
3 398 |
462 |
156 |
3 198 |
|||
Söderköping |
5 375 |
3 995 |
1 059 |
4 779 |
0,879 |
4 221 |
1 285 |
226 |
3 853 |
Tabellbilaga |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar 2007 |
|
|
|
|
|
||||||
Län |
|
2007 års |
|
|
|
Utredningens förslag 2007 |
|
|
||||
|
|
Grund- |
Slutlig |
Bidrag/ |
|
Grund- |
Per- |
Slutlig |
Bidrag/ |
Differens, |
Nettokost- |
Differens, |
Kommun |
|
läggande |
standard- |
avgift |
|
läggande |
sonal- |
standard- |
avgift, nuvarande/ nader 2005 |
nettokost- |
||
|
|
standard- |
kostnad, |
exkl. in- |
|
standard- |
kost- |
kostnad, |
kr per inv föreslagen, |
i 2007 års |
nad/slutlig |
|
|
|
kostnad, |
kr per inv |
förande- |
|
kostnad, |
nads- |
kr per inv |
|
kr per inv beräknade |
standard- |
|
|
|
kr per inv |
|
regler, |
|
kr per inv |
index |
|
|
|
nivå, kr per |
kostnad, |
|
|
|
|
kr per inv |
|
|
|
|
|
|
inv |
kr per inv |
Hela riket |
2 891 |
2 936 |
|
2 887 |
1,000 |
2 936 |
|
|
2 936 |
|
||
Vadstena |
2 200 |
1 514 |
1 924 |
0,729 |
1 409 |
1 178 |
||||||
Valdemarsvik |
4 116 |
3 626 |
690 |
3 920 |
0,986 |
3 884 |
948 |
258 |
3 769 |
|||
Ydre |
1 051 |
938 |
892 |
0,773 |
693 |
524 |
||||||
Åtvidaberg |
1 833 |
2 297 |
1 882 |
1,172 |
2 216 |
2 416 |
200 |
|||||
Ödeshög |
1 732 |
1 793 |
1 922 |
0,920 |
1 777 |
1 765 |
||||||
Jönköpings |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Aneby |
2 753 |
1 843 |
2 433 |
0,692 |
1 692 |
1 169 |
||||||
Eksjö |
3 428 |
2 684 |
2 783 |
0,913 |
2 554 |
2 544 |
||||||
Gislaved |
3 124 |
2 540 |
2 507 |
0,892 |
2 247 |
2 027 |
||||||
Gnosjö |
1 832 |
1 916 |
1 712 |
1,025 |
1 763 |
1 839 |
76 |
|||||
Habo |
838 |
889 |
975 |
0,888 |
870 |
737 |
||||||
Jönköping |
3 034 |
2 776 |
2 769 |
0,950 |
2 643 |
2 510 |
||||||
Mullsjö |
2 488 |
2 306 |
2 521 |
0,912 |
2 311 |
5 |
2 163 |
|||||
Nässjö |
3 179 |
3 008 |
72 |
3 144 |
0,946 |
2 989 |
53 |
2 808 |
||||
Sävsjö |
5 111 |
3 789 |
853 |
4 959 |
0,821 |
4 091 |
1 155 |
302 |
3 298 |
|||
Tranås |
3 381 |
2 853 |
3 251 |
0,888 |
2 901 |
48 |
2 593 |
|||||
Vaggeryd |
5 738 |
4 349 |
1 413 |
4 794 |
0,892 |
4 297 |
1 361 |
3 868 |
||||
Vetlanda |
3 308 |
2 760 |
3 240 |
0,858 |
2 793 |
33 |
2 430 |
|||||
Värnamo |
4 015 |
3 663 |
727 |
4 034 |
0,934 |
3 786 |
850 |
123 |
3 448 |
|||
Kronobergs |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alvesta |
2 725 |
2 791 |
2 961 |
0,968 |
2 880 |
89 |
2 920 |
40 |
||||
Lessebo |
2 306 |
2 499 |
1 862 |
1,131 |
2 116 |
2 210 |
94 |
|||||
Ljungby |
4 620 |
3 762 |
826 |
4 325 |
0,883 |
3 838 |
902 |
76 |
3 433 |
|||
Markaryd |
2 768 |
2 503 |
2 780 |
0,923 |
2 578 |
75 |
2 426 |
|||||
Tingsryd |
4 223 |
3 616 |
680 |
4 300 |
0,876 |
3 785 |
849 |
169 |
3 282 |
|||
Uppvidinge |
3 014 |
3 567 |
631 |
2 853 |
1,200 |
3 440 |
504 |
3 732 |
292 |
|||
Växjö |
4 103 |
3 843 |
907 |
4 216 |
0,939 |
3 978 |
1 042 |
135 |
3 725 |
|||
Älmhult |
1 699 |
1 851 |
1 644 |
1,039 |
1 717 |
1 760 |
43 |
Tabellbilaga |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar 2007 |
|
|
|
|
|
||||||
Län |
|
2007 års |
|
|
|
Utredningens förslag 2007 |
|
|
||||
|
|
Grund- |
Slutlig |
Bidrag/ |
|
Grund- |
Per- |
Slutlig |
Bidrag/ |
Differens, |
Nettokost- |
Differens, |
Kommun |
|
läggande |
standard- |
avgift |
|
läggande |
sonal- |
standard- |
avgift, nuvarande/ nader 2005 |
nettokost- |
||
|
|
standard- |
kostnad, |
exkl. in- |
|
standard- |
kost- |
kostnad, |
kr per inv föreslagen, |
i 2007 års |
nad/slutlig |
|
|
|
kostnad, |
kr per inv |
förande- |
|
kostnad, |
nads- |
kr per inv |
|
kr per inv beräknade |
standard- |
|
|
|
kr per inv |
|
regler, |
|
kr per inv |
index |
|
|
|
nivå, kr per |
kostnad, |
|
|
|
|
kr per inv |
|
|
|
|
|
|
inv |
kr per inv |
Hela riket |
2 891 |
2 936 |
|
2 887 |
1,000 |
2 936 |
|
|
2 936 |
|
||
Kalmar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Borgholm |
4 444 |
4 525 |
1 589 |
4 437 |
1,047 |
4 668 |
1 732 |
143 |
4 466 |
|||
Emmaboda |
4 751 |
4 422 |
1 486 |
4 812 |
0,977 |
4 724 |
1 788 |
302 |
4 369 |
|||
Hultsfred |
5 412 |
4 712 |
1 776 |
5 661 |
0,906 |
5 153 |
2 217 |
441 |
4 657 |
|||
Högsby |
3 125 |
3 011 |
75 |
2 941 |
0,996 |
2 944 |
8 |
3 022 |
78 |
|||
Kalmar |
3 406 |
3 299 |
363 |
3 397 |
0,995 |
3 396 |
460 |
97 |
3 399 |
3 |
||
Mönsterås |
3 170 |
3 370 |
434 |
3 052 |
1,070 |
3 281 |
345 |
3 436 |
155 |
|||
Mörbylånga |
3 284 |
3 557 |
621 |
3 413 |
1,043 |
3 577 |
641 |
20 |
3 708 |
131 |
||
Nybro |
3 640 |
3 407 |
471 |
3 657 |
0,966 |
3 550 |
614 |
143 |
3 388 |
|||
Oskarshamn |
1 972 |
2 498 |
1 958 |
1,219 |
2 399 |
2 667 |
268 |
|||||
Torsås |
2 087 |
2 172 |
2 176 |
0,959 |
2 096 |
2 040 |
||||||
Vimmerby |
2 628 |
2 564 |
2 452 |
1,003 |
2 472 |
2 429 |
||||||
Västervik |
3 919 |
3 827 |
891 |
3 711 |
1,030 |
3 840 |
904 |
13 |
3 813 |
|||
Gotlands |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gotland |
3 145 |
3 543 |
607 |
3 201 |
1,116 |
3 590 |
654 |
47 |
3 739 |
149 |
||
Blekinge |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlshamn |
3 318 |
3 514 |
578 |
3 495 |
1,072 |
3 765 |
829 |
251 |
3 797 |
32 |
||
Karlskrona |
2 687 |
2 881 |
2 712 |
1,047 |
2 853 |
2 765 |
||||||
Olofström |
3 421 |
3 599 |
663 |
3 542 |
1,048 |
3 730 |
794 |
131 |
3 838 |
108 |
||
Ronneby |
2 343 |
2 686 |
2 347 |
1,119 |
2 639 |
2 799 |
160 |
|||||
Sölvesborg |
2 348 |
2 220 |
2 092 |
1,016 |
2 136 |
2 286 |
150 |
|||||
Skåne |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bjuv |
1 760 |
1 990 |
1 814 |
1,083 |
1 975 |
2 108 |
133 |
|||||
Bromölla |
1 976 |
1 906 |
1 699 |
1,040 |
1 776 |
1 836 |
60 |
|||||
Burlöv |
1 716 |
1 627 |
1 704 |
0,899 |
1 539 |
1 376 |
||||||
Båstad |
1 654 |
1 987 |
1 600 |
1,156 |
1 859 |
2 085 |
226 |
|||||
Eslöv |
4 789 |
3 690 |
754 |
4 790 |
0,822 |
3 957 |
1 021 |
267 |
3 305 |
|||
Helsingborg |
2 159 |
2 122 |
2 021 |
0,978 |
1 986 |
1 980 |
Tabellbilaga |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar 2007 |
|
|
|
|
|
||||||
Län |
|
2007 års |
|
|
|
Utredningens förslag 2007 |
|
|
||||
|
|
Grund- |
Slutlig |
Bidrag/ |
|
Grund- |
Per- |
Slutlig |
Bidrag/ |
Differens, |
Nettokost- |
Differens, |
Kommun |
|
läggande |
standard- |
avgift |
|
läggande |
sonal- |
standard- |
avgift, nuvarande/ nader 2005 |
nettokost- |
||
|
|
standard- |
kostnad, |
exkl. in- |
|
standard- |
kost- |
kostnad, |
kr per inv föreslagen, |
i 2007 års |
nad/slutlig |
|
|
|
kostnad, |
kr per inv |
förande- |
|
kostnad, |
nads- |
kr per inv |
|
kr per inv beräknade |
standard- |
|
|
|
kr per inv |
|
regler, |
|
kr per inv |
index |
|
|
|
nivå, kr per |
kostnad, |
|
|
|
|
kr per inv |
|
|
|
|
|
|
inv |
kr per inv |
Hela riket |
2 891 |
2 936 |
|
2 887 |
1,000 |
2 936 |
|
|
2 936 |
|
||
Hässleholm |
3 562 |
2 881 |
3 610 |
0,840 |
3 047 |
111 |
166 |
2 654 |
||||
Höganäs |
2 473 |
2 323 |
2 531 |
0,915 |
2 327 |
4 |
2 204 |
|||||
Hörby |
3 781 |
3 293 |
357 |
3 037 |
1,021 |
3 116 |
180 |
3 051 |
||||
Höör |
2 752 |
2 353 |
2 851 |
0,814 |
2 332 |
1 992 |
||||||
Klippan |
2 219 |
2 266 |
2 209 |
0,982 |
2 180 |
2 130 |
||||||
Kristianstad |
2 848 |
2 947 |
11 |
2 989 |
1,010 |
3 034 |
98 |
87 |
3 048 |
14 |
||
Kävlinge |
2 142 |
2 134 |
2 214 |
0,921 |
2 049 |
1 933 |
||||||
Landskrona |
2 620 |
2 765 |
2 653 |
1,047 |
2 792 |
27 |
2 811 |
19 |
||||
Lomma |
1 414 |
1 348 |
1 251 |
0,870 |
1 094 |
989 |
||||||
Lund |
2 799 |
2 780 |
2 787 |
0,978 |
2 739 |
2 660 |
||||||
Malmö |
2 526 |
2 643 |
2 552 |
1,001 |
2 567 |
2 503 |
||||||
Osby |
1 639 |
1 534 |
1 765 |
0,879 |
1 559 |
25 |
1 467 |
|||||
Perstorp |
1 319 |
1 419 |
1 178 |
1,070 |
1 267 |
1 474 |
207 |
|||||
Simrishamn |
3 564 |
3 424 |
488 |
3 343 |
1,013 |
3 403 |
467 |
3 310 |
||||
Sjöbo |
1 998 |
1 925 |
2 101 |
0,907 |
1 915 |
1 850 |
||||||
Skurup |
1 741 |
1 935 |
1 807 |
0,999 |
1 814 |
1 750 |
||||||
Staffanstorp |
2 182 |
1 979 |
2 255 |
0,835 |
1 892 |
1 588 |
||||||
Svalöv |
2 913 |
2 615 |
2 969 |
0,883 |
2 634 |
19 |
2 371 |
|||||
Svedala |
2 417 |
2 284 |
2 546 |
0,866 |
2 215 |
1 936 |
||||||
Tomelilla |
2 399 |
2 303 |
2 454 |
0,918 |
2 263 |
2 105 |
||||||
Trelleborg |
2 565 |
2 187 |
2 719 |
0,822 |
2 246 |
59 |
1 956 |
|||||
Vellinge |
1 499 |
1 665 |
1 563 |
0,983 |
1 544 |
1 567 |
23 |
|||||
Ystad |
2 116 |
2 330 |
2 280 |
0,999 |
2 289 |
2 315 |
26 |
|||||
Åstorp |
2 046 |
2 011 |
2 140 |
0,939 |
2 020 |
9 |
1 929 |
|||||
Ängelholm |
2 736 |
2 514 |
2 824 |
0,893 |
2 534 |
20 |
2 355 |
|||||
Örkelljunga |
2 741 |
2 280 |
2 472 |
0,886 |
2 201 |
2 093 |
||||||
Östra Göinge |
2 419 |
2 400 |
2 632 |
0,938 |
2 481 |
81 |
2 384 |
Tabellbilaga |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar 2007 |
|
|
|
|
|
||||||
Län |
|
2007 års |
|
|
|
Utredningens förslag 2007 |
|
|
||||
|
|
Grund- |
Slutlig |
Bidrag/ |
|
Grund- |
Per- |
Slutlig |
Bidrag/ |
Differens, |
Nettokost- |
Differens, |
Kommun |
|
läggande |
standard- |
avgift |
|
läggande |
sonal- |
standard- |
avgift, nuvarande/ nader 2005 |
nettokost- |
||
|
|
standard- |
kostnad, |
exkl. in- |
|
standard- |
kost- |
kostnad, |
kr per inv föreslagen, |
i 2007 års |
nad/slutlig |
|
|
|
kostnad, |
kr per inv |
förande- |
|
kostnad, |
nads- |
kr per inv |
|
kr per inv beräknade |
standard- |
|
|
|
kr per inv |
|
regler, |
|
kr per inv |
index |
|
|
|
nivå, kr per |
kostnad, |
|
|
|
|
kr per inv |
|
|
|
|
|
|
inv |
kr per inv |
Hela riket |
2 891 |
2 936 |
|
2 887 |
1,000 |
2 936 |
|
|
2 936 |
|
||
Hallands |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Falkenberg |
3 421 |
3 605 |
669 |
3 478 |
1,065 |
3 722 |
786 |
117 |
3 864 |
142 |
||
Halmstad |
2 657 |
2 995 |
59 |
2 729 |
1,084 |
2 972 |
36 |
3 081 |
109 |
|||
Hylte |
1 949 |
1 960 |
1 924 |
0,970 |
1 875 |
1 889 |
14 |
|||||
Kungsbacka |
1 723 |
1 971 |
1 695 |
1,063 |
1 811 |
1 783 |
||||||
Laholm |
2 986 |
3 292 |
356 |
3 151 |
1,071 |
3 391 |
455 |
99 |
3 535 |
144 |
||
Varberg |
2 385 |
2 338 |
2 497 |
0,917 |
2 301 |
2 190 |
||||||
V Götalands |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ale |
2 164 |
2 532 |
2 149 |
1,121 |
2 421 |
2 632 |
211 |
|||||
Alingsås |
4 365 |
3 976 |
1 040 |
4 594 |
0,915 |
4 224 |
1 288 |
248 |
4 016 |
|||
Bengtsfors |
2 105 |
2 065 |
1 983 |
0,956 |
1 905 |
1 696 |
||||||
Bollebygd |
2 645 |
2 051 |
2 152 |
0,885 |
1 914 |
1 823 |
||||||
Borås |
3 650 |
3 200 |
264 |
3 653 |
0,890 |
3 267 |
331 |
67 |
2 963 |
|||
2 085 |
2 171 |
2 297 |
0,958 |
2 212 |
41 |
2 213 |
1 |
|||||
Essunga |
1 036 |
1 041 |
1 107 |
0,932 |
1 036 |
993 |
||||||
Falköping |
3 020 |
3 154 |
218 |
3 100 |
1,025 |
3 192 |
256 |
38 |
3 158 |
|||
Färgelanda |
1 554 |
1 585 |
1 544 |
0,971 |
1 506 |
1 491 |
||||||
Grästorp |
3 213 |
3 179 |
243 |
2 734 |
1,119 |
3 074 |
138 |
3 260 |
186 |
|||
Gullspång |
4 386 |
4 097 |
1 161 |
4 072 |
1,005 |
4 112 |
1 176 |
15 |
3 972 |
|||
Göteborg |
2 560 |
2 948 |
12 |
2 495 |
1,148 |
2 879 |
3 081 |
202 |
||||
Götene |
2 594 |
2 844 |
2 585 |
1,103 |
2 865 |
21 |
2 967 |
102 |
||||
Herrljunga |
2 141 |
1 943 |
2 219 |
0,837 |
1 867 |
1 617 |
||||||
Hjo |
2 700 |
2 535 |
2 366 |
1,063 |
2 528 |
2 508 |
||||||
Härryda |
2 805 |
3 205 |
269 |
2 746 |
1,143 |
3 154 |
218 |
3 423 |
269 |
|||
Karlsborg |
1 964 |
2 112 |
2 081 |
0,978 |
2 045 |
1 944 |
||||||
Kungälv |
2 617 |
2 693 |
2 665 |
1,016 |
2 721 |
28 |
2 704 |
|||||
Lerum |
2 023 |
2 621 |
1 970 |
1,257 |
2 488 |
2 828 |
340 |
|||||
Lidköping |
2 845 |
2 963 |
27 |
2 946 |
1,066 |
3 155 |
219 |
192 |
3 119 |
Tabellbilaga |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar 2007 |
|
|
|
|
|
||||||
Län |
|
2007 års |
|
|
|
Utredningens förslag 2007 |
|
|
||||
|
|
Grund- |
Slutlig |
Bidrag/ |
|
Grund- |
Per- |
Slutlig |
Bidrag/ |
Differens, |
Nettokost- |
Differens, |
Kommun |
|
läggande |
standard- |
avgift |
|
läggande |
sonal- |
standard- |
avgift, nuvarande/ nader 2005 |
nettokost- |
||
|
|
standard- |
kostnad, |
exkl. in- |
|
standard- |
kost- |
kostnad, |
kr per inv föreslagen, |
i 2007 års |
nad/slutlig |
|
|
|
kostnad, |
kr per inv |
förande- |
|
kostnad, |
nads- |
kr per inv |
|
kr per inv beräknade |
standard- |
|
|
|
kr per inv |
|
regler, |
|
kr per inv |
index |
|
|
|
nivå, kr per |
kostnad, |
|
|
|
|
kr per inv |
|
|
|
|
|
|
inv |
kr per inv |
Hela riket |
2 891 |
2 936 |
|
2 887 |
1,000 |
2 936 |
|
|
2 936 |
|
||
Lilla Edet |
2 302 |
2 657 |
2 277 |
1,127 |
2 578 |
2 740 |
162 |
|||||
Lysekil |
3 070 |
2 831 |
3 003 |
0,949 |
2 864 |
33 |
2 639 |
|||||
Mariestad |
4 231 |
3 469 |
533 |
4 278 |
0,851 |
3 659 |
723 |
190 |
3 014 |
|||
Mark |
2 508 |
2 738 |
2 655 |
1,009 |
2 692 |
2 810 |
118 |
|||||
Mellerud |
5 197 |
4 594 |
1 658 |
5 246 |
0,945 |
4 982 |
2 046 |
388 |
4 632 |
|||
Munkedal |
2 435 |
2 534 |
2 490 |
0,985 |
2 465 |
2 376 |
||||||
Mölndal |
3 045 |
3 207 |
271 |
3 022 |
1,058 |
3 212 |
276 |
5 |
3 392 |
180 |
||
Orust |
2 204 |
2 410 |
2 306 |
1,009 |
2 338 |
2 220 |
||||||
Partille |
2 423 |
2 541 |
2 462 |
1,019 |
2 521 |
2 612 |
91 |
|||||
Skara |
3 342 |
2 983 |
47 |
3 304 |
0,932 |
3 094 |
158 |
111 |
2 867 |
|||
Skövde |
3 338 |
3 071 |
135 |
3 293 |
0,956 |
3 163 |
227 |
92 |
3 004 |
|||
Sotenäs |
2 586 |
3 290 |
354 |
2 473 |
1,297 |
3 222 |
286 |
3 850 |
628 |
|||
Stenungsund |
2 641 |
2 609 |
2 588 |
0,978 |
2 544 |
2 436 |
||||||
Strömstad |
2 538 |
3 016 |
80 |
2 665 |
1,132 |
3 032 |
96 |
16 |
3 172 |
140 |
||
Svenljunga |
3 255 |
3 646 |
710 |
3 414 |
1,104 |
3 787 |
851 |
141 |
3 950 |
163 |
||
Tanum |
1 809 |
2 000 |
1 913 |
0,976 |
1 876 |
1 814 |
||||||
Tibro |
2 920 |
2 572 |
3 214 |
0,861 |
2 780 |
208 |
2 520 |
|||||
Tidaholm |
2 947 |
2 712 |
2 947 |
0,910 |
2 695 |
2 475 |
||||||
Tjörn |
2 871 |
2 323 |
2 179 |
0,872 |
1 909 |
1 746 |
||||||
Tranemo |
2 478 |
2 136 |
2 540 |
0,810 |
2 067 |
1 648 |
||||||
Trollhättan |
2 823 |
3 068 |
132 |
2 830 |
1,081 |
3 074 |
138 |
6 |
3 078 |
4 |
||
Töreboda |
3 373 |
3 180 |
244 |
3 608 |
0,941 |
3 412 |
476 |
232 |
3 279 |
|||
Uddevalla |
3 160 |
3 218 |
282 |
3 291 |
1,010 |
3 340 |
404 |
122 |
3 216 |
|||
Ulricehamn |
4 132 |
3 693 |
757 |
4 026 |
0,937 |
3 791 |
855 |
98 |
3 574 |
|||
Vara |
3 749 |
3 076 |
140 |
3 595 |
0,908 |
3 280 |
344 |
204 |
3 001 |
|||
Vårgårda |
1 762 |
1 907 |
1 836 |
1,010 |
1 864 |
1 912 |
48 |
|||||
Vänersborg |
3 368 |
3 614 |
678 |
3 574 |
1,051 |
3 775 |
839 |
161 |
3 639 |
|||
Åmål |
3 849 |
3 586 |
650 |
3 975 |
0,937 |
3 742 |
806 |
156 |
3 448 |
Tabellbilaga |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar 2007 |
|
|
|
|
|
||||||
Län |
|
2007 års |
|
|
|
Utredningens förslag 2007 |
|
|
||||
|
|
Grund- |
Slutlig |
Bidrag/ |
|
Grund- |
Per- |
Slutlig |
Bidrag/ |
Differens, |
Nettokost- |
Differens, |
Kommun |
|
läggande |
standard- |
avgift |
|
läggande |
sonal- |
standard- |
avgift, nuvarande/ nader 2005 |
nettokost- |
||
|
|
standard- |
kostnad, |
exkl. in- |
|
standard- |
kost- |
kostnad, |
kr per inv föreslagen, |
i 2007 års |
nad/slutlig |
|
|
|
kostnad, |
kr per inv |
förande- |
|
kostnad, |
nads- |
kr per inv |
|
kr per inv beräknade |
standard- |
|
|
|
kr per inv |
|
regler, |
|
kr per inv |
index |
|
|
|
nivå, kr per |
kostnad, |
|
|
|
|
kr per inv |
|
|
|
|
|
|
inv |
kr per inv |
Hela riket |
2 891 |
2 936 |
|
2 887 |
1,000 |
2 936 |
|
|
2 936 |
|
||
Öckerö |
2 519 |
2 657 |
2 556 |
1,012 |
2 599 |
2 609 |
10 |
|||||
Värmlands |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arvika |
2 507 |
2 544 |
2 632 |
0,983 |
2 600 |
56 |
2 448 |
|||||
Eda |
2 147 |
2 060 |
2 178 |
0,908 |
1 987 |
1 792 |
||||||
Filipstad |
3 736 |
3 476 |
540 |
3 541 |
1,033 |
3 676 |
740 |
200 |
3 629 |
|||
Forshaga |
3 397 |
3 260 |
324 |
3 601 |
0,961 |
3 477 |
541 |
217 |
3 408 |
|||
Grums |
2 862 |
2 890 |
2 904 |
1,014 |
2 959 |
23 |
69 |
2 955 |
||||
Hagfors |
3 437 |
3 297 |
361 |
2 766 |
1,144 |
3 180 |
244 |
3 362 |
182 |
|||
Hammarö |
4 340 |
3 931 |
995 |
3 892 |
1,015 |
3 970 |
1 034 |
39 |
4 065 |
95 |
||
Karlstad |
2 856 |
2 791 |
2 929 |
0,963 |
2 834 |
43 |
2 756 |
|||||
Kil |
2 556 |
2 472 |
2 632 |
0,963 |
2 547 |
75 |
2 504 |
|||||
Kristinehamn |
2 856 |
2 650 |
2 843 |
0,948 |
2 708 |
58 |
2 666 |
|||||
Munkfors |
2 115 |
2 947 |
11 |
1 969 |
1,469 |
2 906 |
3 107 |
201 |
||||
Storfors |
1 946 |
1 807 |
1 967 |
0,955 |
1 888 |
81 |
1 976 |
88 |
||||
Sunne |
3 971 |
3 444 |
508 |
3 740 |
0,919 |
3 453 |
517 |
9 |
3 177 |
|||
Säffle |
3 882 |
3 633 |
697 |
3 858 |
0,965 |
3 741 |
805 |
108 |
3 743 |
2 |
||
Torsby |
2 646 |
2 917 |
2 854 |
1,047 |
3 003 |
67 |
86 |
3 073 |
70 |
|||
Årjäng |
4 024 |
2 621 |
3 909 |
0,712 |
2 797 |
176 |
2 144 |
|||||
Örebro |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Askersund |
4 093 |
3 362 |
426 |
3 981 |
0,850 |
3 401 |
465 |
39 |
2 968 |
|||
Degerfors |
2 904 |
2 651 |
2 993 |
0,893 |
2 686 |
35 |
2 409 |
|||||
Hallsberg |
2 738 |
2 572 |
2 807 |
0,924 |
2 606 |
34 |
2 553 |
|||||
Hällefors |
3 802 |
3 263 |
327 |
3 571 |
0,917 |
3 291 |
355 |
28 |
3 156 |
|||
Karlskoga |
3 167 |
2 918 |
3 120 |
0,942 |
2 954 |
18 |
36 |
2 703 |
||||
Kumla |
3 197 |
3 102 |
166 |
3 081 |
1,008 |
3 120 |
184 |
18 |
2 974 |
|||
Laxå |
3 276 |
3 047 |
111 |
3 349 |
0,928 |
3 123 |
187 |
76 |
3 045 |
|||
Lekeberg |
1 462 |
1 645 |
1 547 |
1,003 |
1 559 |
1 533 |
||||||
Lindesberg |
3 860 |
3 265 |
329 |
4 115 |
0,844 |
3 490 |
554 |
225 |
2 856 |
Tabellbilaga |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar 2007 |
|
|
|
|
|
||||||
Län |
|
2007 års |
|
|
|
Utredningens förslag 2007 |
|
|
||||
|
|
Grund- |
Slutlig |
Bidrag/ |
|
Grund- |
Per- |
Slutlig |
Bidrag/ |
Differens, |
Nettokost- |
Differens, |
Kommun |
|
läggande |
standard- |
avgift |
|
läggande |
sonal- |
standard- |
avgift, nuvarande/ nader 2005 |
nettokost- |
||
|
|
standard- |
kostnad, |
exkl. in- |
|
standard- |
kost- |
kostnad, |
kr per inv föreslagen, |
i 2007 års |
nad/slutlig |
|
|
|
kostnad, |
kr per inv |
förande- |
|
kostnad, |
nads- |
kr per inv |
|
kr per inv beräknade |
standard- |
|
|
|
kr per inv |
|
regler, |
|
kr per inv |
index |
|
|
|
nivå, kr per |
kostnad, |
|
|
|
|
kr per inv |
|
|
|
|
|
|
inv |
kr per inv |
Hela riket |
2 891 |
2 936 |
|
2 887 |
1,000 |
2 936 |
|
|
2 936 |
|
||
Ljusnarsberg |
3 290 |
3 399 |
463 |
3 348 |
1,010 |
3 398 |
462 |
3 309 |
||||
Nora |
4 528 |
3 345 |
409 |
4 198 |
0,844 |
3 560 |
624 |
215 |
3 002 |
|||
Örebro |
3 522 |
3 546 |
610 |
3 568 |
1,026 |
3 678 |
742 |
132 |
3 350 |
|||
Västmanlands |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arboga |
2 662 |
2 518 |
2 681 |
0,904 |
2 436 |
2 224 |
||||||
Fagersta |
3 664 |
3 250 |
314 |
3 743 |
0,886 |
3 333 |
397 |
83 |
2 924 |
|||
Hallstahammar |
5 264 |
4 253 |
1 317 |
5 067 |
0,890 |
4 531 |
1 595 |
278 |
4 107 |
|||
Kungsör |
5 646 |
5 023 |
2 087 |
5 789 |
0,944 |
5 491 |
2 555 |
468 |
5 229 |
|||
Köping |
3 255 |
2 875 |
3 182 |
0,899 |
2 875 |
0 |
2 647 |
|||||
Norberg |
2 578 |
2 741 |
2 484 |
1,073 |
2 678 |
2 704 |
26 |
|||||
Sala |
2 531 |
2 516 |
2 647 |
0,957 |
2 545 |
29 |
2 429 |
|||||
Skinnskatteberg |
1 313 |
943 |
1 179 |
0,662 |
785 |
572 |
||||||
Surahammar |
2 487 |
2 097 |
2 240 |
0,874 |
1 967 |
1 711 |
||||||
Västerås |
2 524 |
2 496 |
2 497 |
0,972 |
2 439 |
2 500 |
61 |
|||||
Dalarnas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avesta |
2 762 |
3 040 |
104 |
2 751 |
1,086 |
3 002 |
66 |
3 054 |
52 |
|||
Borlänge |
3 082 |
3 072 |
136 |
3 278 |
1,006 |
3 313 |
377 |
241 |
3 349 |
36 |
||
Falun |
2 712 |
2 892 |
2 863 |
1,016 |
2 923 |
31 |
3 054 |
131 |
||||
Gagnef |
2 656 |
2 560 |
1 954 |
1,122 |
2 203 |
2 477 |
274 |
|||||
Hedemora |
5 233 |
5 981 |
3 045 |
5 338 |
1,197 |
6 421 |
3 485 |
440 |
6 965 |
544 |
||
Leksand |
2 365 |
2 908 |
2 494 |
1,145 |
2 869 |
3 075 |
206 |
|||||
Ludvika |
2 706 |
2 863 |
2 807 |
1,019 |
2 874 |
11 |
2 861 |
|||||
Malung |
2 819 |
3 531 |
595 |
2 630 |
1,258 |
3 324 |
388 |
3 765 |
441 |
|||
Mora |
3 610 |
3 807 |
871 |
3 857 |
1,021 |
3 957 |
1 021 |
150 |
3 947 |
|||
Orsa |
2 300 |
2 262 |
2 312 |
0,915 |
2 126 |
1 888 |
||||||
Rättvik |
4 189 |
3 889 |
953 |
4 269 |
0,982 |
4 213 |
1 277 |
324 |
4 015 |
|||
Smedjebacken |
2 238 |
2 856 |
2 219 |
1,226 |
2 734 |
3 020 |
286 |
|||||
Säter |
2 850 |
3 065 |
129 |
2 848 |
1,028 |
2 942 |
6 |
2 957 |
15 |
Tabellbilaga |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar 2007 |
|
|
|
|
|
||||||
Län |
|
2007 års |
|
|
|
Utredningens förslag 2007 |
|
|
||||
|
|
Grund- |
Slutlig |
Bidrag/ |
|
Grund- |
Per- |
Slutlig |
Bidrag/ |
Differens, |
Nettokost- |
Differens, |
Kommun |
|
läggande |
standard- |
avgift |
|
läggande |
sonal- |
standard- |
avgift, nuvarande/ nader 2005 |
nettokost- |
||
|
|
standard- |
kostnad, |
exkl. in- |
|
standard- |
kost- |
kostnad, |
kr per inv föreslagen, |
i 2007 års |
nad/slutlig |
|
|
|
kostnad, |
kr per inv |
förande- |
|
kostnad, |
nads- |
kr per inv |
|
kr per inv beräknade |
standard- |
|
|
|
kr per inv |
|
regler, |
|
kr per inv |
index |
|
|
|
nivå, kr per |
kostnad, |
|
|
|
|
kr per inv |
|
|
|
|
|
|
inv |
kr per inv |
Hela riket |
2 891 |
2 936 |
|
2 887 |
1,000 |
2 936 |
|
|
2 936 |
|
||
Vansbro |
3 336 |
3 671 |
735 |
2 755 |
1,267 |
3 507 |
571 |
3 883 |
376 |
|||
Älvdalen |
2 705 |
2 881 |
2 822 |
1,024 |
2 903 |
22 |
2 867 |
|||||
Gävleborgs |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bollnäs |
3 606 |
3 405 |
469 |
3 746 |
0,929 |
3 497 |
561 |
92 |
3 254 |
|||
Gävle |
3 006 |
2 890 |
2 904 |
0,997 |
2 909 |
19 |
2 970 |
61 |
||||
Hofors |
2 604 |
2 245 |
2 667 |
0,831 |
2 227 |
1 990 |
||||||
Hudiksvall |
3 161 |
3 656 |
720 |
3 234 |
1,133 |
3 682 |
746 |
26 |
3 822 |
140 |
||
Ljusdal |
2 657 |
3 002 |
66 |
2 832 |
1,046 |
2 977 |
41 |
3 037 |
60 |
|||
Nordanstig |
2 586 |
3 228 |
292 |
2 770 |
1,176 |
3 273 |
337 |
45 |
3 536 |
263 |
||
Ockelbo |
2 881 |
2 912 |
3 146 |
0,941 |
2 975 |
39 |
63 |
2 816 |
||||
Ovanåker |
2 419 |
2 343 |
2 368 |
0,953 |
2 268 |
2 116 |
||||||
Sandviken |
2 693 |
2 429 |
2 829 |
0,906 |
2 576 |
147 |
2 401 |
|||||
Söderhamn |
5 311 |
4 574 |
1 638 |
5 342 |
0,925 |
4 965 |
2 029 |
391 |
4 533 |
|||
Västernorrlands |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Härnösand |
4 291 |
3 635 |
699 |
4 294 |
0,914 |
3 943 |
1 007 |
308 |
3 558 |
|||
Kramfors |
4 317 |
3 856 |
920 |
4 308 |
0,936 |
4 052 |
1 116 |
196 |
3 931 |
|||
Sollefteå |
4 068 |
3 791 |
855 |
4 198 |
0,962 |
4 058 |
1 122 |
267 |
3 809 |
|||
Sundsvall |
2 899 |
2 953 |
17 |
2 981 |
1,011 |
3 028 |
92 |
75 |
3 124 |
96 |
||
Timrå |
2 479 |
2 277 |
2 535 |
0,914 |
2 328 |
51 |
2 267 |
|||||
Ånge |
3 166 |
2 762 |
3 480 |
0,847 |
2 962 |
26 |
200 |
2 633 |
||||
Örnsköldsvik |
3 015 |
2 956 |
20 |
3 143 |
0,967 |
3 054 |
118 |
98 |
3 065 |
11 |
||
Jämtlands |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Berg |
3 384 |
3 670 |
734 |
3 661 |
1,018 |
3 745 |
809 |
75 |
3 547 |
|||
Bräcke |
6 275 |
5 258 |
2 322 |
5 992 |
0,945 |
5 690 |
2 754 |
432 |
5 092 |
|||
Härjedalen |
4 813 |
4 018 |
1 082 |
4 698 |
0,862 |
4 070 |
1 134 |
52 |
3 589 |
|||
Krokom |
3 710 |
3 982 |
1 046 |
3 358 |
1,173 |
3 958 |
1 022 |
4 179 |
221 |
|||
Ragunda |
3 242 |
3 044 |
108 |
3 387 |
0,951 |
3 236 |
300 |
192 |
2 973 |
|||
Strömsund |
3 920 |
3 641 |
705 |
4 048 |
0,933 |
3 795 |
859 |
154 |
3 572 |
Tabellbilaga |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar 2007 |
|
|
|
|
|
||||||
Län |
|
2007 års |
|
|
|
Utredningens förslag 2007 |
|
|
||||
|
|
Grund- |
Slutlig |
Bidrag/ |
|
Grund- |
Per- |
Slutlig |
Bidrag/ |
Differens, |
Nettokost- |
Differens, |
Kommun |
|
läggande |
standard- |
avgift |
|
läggande |
sonal- |
standard- |
avgift, nuvarande/ nader 2005 |
nettokost- |
||
|
|
standard- |
kostnad, |
exkl. in- |
|
standard- |
kost- |
kostnad, |
kr per inv föreslagen, |
i 2007 års |
nad/slutlig |
|
|
|
kostnad, |
kr per inv |
förande- |
|
kostnad, |
nads- |
kr per inv |
|
kr per inv beräknade |
standard- |
|
|
|
kr per inv |
|
regler, |
|
kr per inv |
index |
|
|
|
nivå, kr per |
kostnad, |
|
|
|
|
kr per inv |
|
|
|
|
|
|
inv |
kr per inv |
Hela riket |
2 891 |
2 936 |
|
2 887 |
1,000 |
2 936 |
|
|
2 936 |
|
||
Åre |
2 440 |
2 249 |
2 283 |
0,868 |
1 991 |
1 767 |
||||||
Östersund |
4 700 |
4 308 |
1 372 |
4 814 |
0,944 |
4 566 |
1 630 |
258 |
4 419 |
|||
Västerbottens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bjurholm |
1 519 |
1 144 |
1 224 |
0,856 |
1 052 |
962 |
||||||
Dorotea |
4 160 |
4 370 |
1 434 |
3 526 |
1,193 |
4 227 |
1 291 |
4 488 |
261 |
|||
Lycksele |
5 199 |
4 591 |
1 655 |
5 401 |
0,927 |
5 031 |
2 095 |
440 |
4 586 |
|||
Malå |
2 844 |
2 875 |
2 724 |
1,034 |
2 830 |
2 885 |
55 |
|||||
Nordmaling |
3 574 |
3 748 |
812 |
3 797 |
1,022 |
3 899 |
963 |
151 |
3 754 |
|||
Norsjö |
4 915 |
4 523 |
1 587 |
4 891 |
0,970 |
4 768 |
1 832 |
245 |
4 371 |
|||
Robertsfors |
3 270 |
2 859 |
2 839 |
0,981 |
2 799 |
2 679 |
||||||
Skellefteå |
4 641 |
4 186 |
1 250 |
4 641 |
0,960 |
4 477 |
1 541 |
291 |
4 306 |
|||
Sorsele |
2 031 |
1 301 |
1 382 |
0,681 |
946 |
441 |
||||||
Storuman |
3 354 |
3 271 |
335 |
3 139 |
1,019 |
3 214 |
278 |
3 144 |
||||
Umeå |
2 915 |
2 730 |
2 970 |
0,954 |
2 847 |
117 |
2 727 |
|||||
Vilhelmina |
4 619 |
4 076 |
1 140 |
3 791 |
1,045 |
3 981 |
1 045 |
4 019 |
38 |
|||
Vindeln |
2 924 |
3 309 |
373 |
2 896 |
1,164 |
3 388 |
452 |
79 |
3 466 |
78 |
||
Vännäs |
5 957 |
5 268 |
2 332 |
6 316 |
0,976 |
6 194 |
3 258 |
926 |
5 669 |
|||
Åsele |
3 576 |
3 683 |
747 |
3 483 |
1,023 |
3 580 |
644 |
3 473 |
||||
Norrbottens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arjeplog |
3 352 |
2 792 |
2 799 |
0,852 |
2 397 |
2 108 |
||||||
Arvidsjaur |
4 024 |
3 609 |
673 |
4 137 |
0,972 |
4 041 |
1 105 |
432 |
3 990 |
|||
Boden |
5 489 |
5 123 |
2 187 |
5 391 |
1,023 |
5 542 |
2 606 |
419 |
5 694 |
152 |
||
Gällivare |
2 968 |
3 284 |
348 |
3 020 |
1,056 |
3 205 |
269 |
3 326 |
121 |
|||
Haparanda |
4 987 |
4 446 |
1 510 |
4 504 |
1,008 |
4 562 |
1 626 |
116 |
4 414 |
|||
Jokkmokk |
2 881 |
2 850 |
2 737 |
1,009 |
2 775 |
2 708 |
||||||
Kalix |
3 735 |
3 187 |
251 |
3 392 |
0,914 |
3 115 |
179 |
2 878 |
||||
Kiruna |
2 217 |
2 697 |
2 385 |
1,133 |
2 715 |
18 |
2 935 |
220 |
||||
Luleå |
2 984 |
3 366 |
430 |
3 116 |
1,099 |
3 441 |
505 |
75 |
3 574 |
133 |
Tabellbilaga |
Utfall och effekter av föreslagna förändringar 2007 |
|
|
|
|
|
||||||
Län |
|
2007 års |
|
|
|
Utredningens förslag 2007 |
|
|
||||
|
|
Grund- |
Slutlig |
Bidrag/ |
|
Grund- |
Per- |
Slutlig |
Bidrag/ |
Differens, |
Nettokost- |
Differens, |
Kommun |
|
läggande |
standard- |
avgift |
|
läggande |
sonal- |
standard- |
avgift, nuvarande/ nader 2005 |
nettokost- |
||
|
|
standard- |
kostnad, |
exkl. in- |
|
standard- |
kost- |
kostnad, |
kr per inv föreslagen, |
i 2007 års |
nad/slutlig |
|
|
|
kostnad, |
kr per inv |
förande- |
|
kostnad, |
nads- |
kr per inv |
|
kr per inv beräknade |
standard- |
|
|
|
kr per inv |
|
regler, |
|
kr per inv |
index |
|
|
|
nivå, kr per |
kostnad, |
|
|
|
|
kr per inv |
|
|
|
|
|
|
inv |
kr per inv |
Hela riket |
2 891 |
2 936 |
|
2 887 |
1,000 |
2 936 |
|
|
2 936 |
|
||
Pajala |
3 745 |
3 771 |
835 |
3 727 |
1,040 |
3 895 |
959 |
124 |
3 760 |
|||
Piteå |
3 112 |
2 803 |
3 264 |
0,888 |
2 912 |
109 |
2 652 |
|||||
Älvsbyn |
5 673 |
4 339 |
1 403 |
5 919 |
0,822 |
4 889 |
1 953 |
550 |
4 033 |
|||
Överkalix |
3 677 |
3 875 |
939 |
3 913 |
1,036 |
4 074 |
1 138 |
199 |
4 260 |
186 |
||
Övertorneå |
5 592 |
3 860 |
924 |
5 295 |
0,757 |
4 028 |
1 092 |
168 |
3 277 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|