Deluppföljning 2 av den kommunalekonomiska utjämningen - med försalg till förändringar i kostnadsutjämningen

Deluppföljning 2

av den kommunalekonomiska utjämningen

– med förslag till förändringar i kostnadsutjämningen

Slutbetänkande

av 2005 års uppföljning av utjämningssystemet

Stockholm 2007

SOU 2007:61

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice

Tryckt av Edita Sverige AB

Stockholm 2007

ISBN 978-91-38-22795-4

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Mats Odell

Regeringen beslutade den 3 mars 2005 att tillkalla en särskild utre- dare med uppdrag att löpande följa upp det system för kommunal- ekonomisk utjämning som infördes den 1 januari 2005 (Dir. 2005:26). Utredningen har antagit namnet 2005 års uppföljning av utjämningssystemet (Fi 2005:02).

Till utredare förordnades fr.o.m. den 29 mars 2005 f.d. verkstäl- lande direktören Ulf Wetterberg.

Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den 27 maj 2005 ekonomen Henrik Berggren, ekonomen, numera departementssekreteraren Pontus Johansson, departementssekreteraren Hans Nyström, ämnes- rådet Lennart Tingvall och fr.o.m. den 5 september 2005 ekonomen Niclas Johansson.

Som experter förordnades fr.o.m. den 27 maj 2005 departements- sekreteraren Uta Bertram, kanslirådet Ingela Englund, departements- sekreteraren Annika Hägg, statistikern Tomas Johansson och departe- mentssekreteraren Henrik Tiselius.

I sekretariatet har ingått Ulf Andersson som huvudsekreterare fr.o.m. den 1 maj 2005 och som sekreterare Joakim Feldt fr.o.m. den 9 augusti 2005 och Pia Fagerström fr.o.m. den 1 mars 2007. Eva Gatsinzi har varit utredningens assistent.

Hösten 2006 överlämnade utredningen i enlighet med direktiven delbetänkandet Deluppföljning av den kommunalekonomiska ut- jämningen – med förslag om organisation samt löne- och bygg- kostnadsutjämning (SOU 2006:84). Efter remissbehandling tog regeringen i 2007 års ekonomiska vårproposition ställning till för- slagen i delbetänkandet. Riksdagen beslutade i juni 2007 i enlighet med regeringens förslag. De därigenom beslutade förändringarna genomförs från 2008.

Jag får härmed överlämna slutbetänkandet Deluppföljning 2 av den kommunalekonomiska utjämningen – med förslag till föränd- ringar i kostnadsutjämningen.

Utredningens arbete är därmed avslutat.

Stockholm i september 2007

Ulf Wetterberg

/Ulf Andersson

Joakim Feldt

Pia Fagerström

Innehåll

Sammanfattning ................................................................		11
Författningsförslag .............................................................		21
1	Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning....	23
1.1	Varför utjämning?....................................................................	23
1.2	Utredningens uppdrag och genomförande ............................	24

1.3Förslagen i delbetänkandet samt statsmakternas beslut

	med anledning av dessa förslag ...............................................	25
1.4	Slutbetänkandets innehåll samt arbetets genomförande .......	29
2	Den kommunalekonomiska utjämningen − en
	beskrivning................................................................	33
2.1	Kort historik.............................................................................	33
2.2	Den kommunalekonomiska utjämningens fem delar ............	35

2.3Något om den kommunalekonomiska utjämningens

	samlade utfall år 2007...............................................................	40
3	Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg .....................	45
3.1	Kort om nuvarande delmodells utformning...........................	45
3.2	Utvecklingen inom förskolan och skolbarnsomsorgen.........	46
3.3	Mitt förslag till uppdatering och förändring ..........................	50
3.4	Resultatet av mitt förslag.........................................................	53
		5

Innehåll		SOU 2007:61
4	Förskoleklass och grundskola	.......................................55

4.1Kort om nuvarande delmodells utformning och

	utredningens arbete..................................................................	55
4.2	Mitt förslag till uppdatering och förändring ..........................	58
4.3	Resultatet av mitt förslag .........................................................	60
5	Gymnasieskola ...........................................................	63

5.1Kort om nuvarande delmodells utformning samt

	utredningens arbete..................................................................	63
5.2	Mitt förslag till uppdatering och förändring ..........................	65
5.3	Resultatet av mitt förslag .........................................................	66
6	Individ- och familjeomsorg ..........................................	69
6.1	Kort om nuvarande delmodell.................................................	69
6.2	Utvecklingen inom individ- och familjeomsorgen.................	71
6.3	Mitt förslag till uppdatering och förändring ..........................	72
6.4	Resultatet av mitt förslag .........................................................	76
7	Äldreomsorg...............................................................	77
7.1	Kort om nuvarande delmodells utformning ...........................	77
7.2	Beräkning av normkostnaden..................................................	79
7.3	Mitt förslag till uppdatering och förändring ..........................	80
7.4	Resultatet av mitt förslag .........................................................	84
8	Bebyggelsestruktur .....................................................	87
8.1	Kort om delmodellens utformning .........................................	87
8.2	Mitt förslag till uppdatering och förändring av
	komponenten administration, resor och räddningstjänst......	88
8.3	Resultatet av mitt förslag .........................................................	94

SOU 2007:61

Innehåll

8.4Samlat utfall av mina förslag i delmodellen för

	bebyggelsestruktur...................................................................	95
8.5	Komponenten gator och vägar................................................	96
8.6	Komponenten uppvärmningskostnader .................................	98

8.7Mina överväganden om behovet av kostnadsutjämning

	för landstingens bebyggelsestruktur.......................................	99
9	Hälso- och sjukvård ..................................................	101
9.1	Kort om delmodellen.............................................................	102
9.2	Glesbygdsutjämningens utformning ....................................	102
9.3	Mitt förslag till uppdatering och förändring .......................	104

9.4Det samlade utfallet av mina förslag för hälso- och

	sjukvård...................................................................................	109
9.5	Sjukvårdskostnaderna i Gotlands kommun .........................	111
9.6	Kostnadsstrukturen inom psykiatri och missbruk ..............	111
9.7	En genderanalys av sjukvårdsmodellen.................................	113
10	Samlade effekter för kommunerna av utredningens
	förslag.....................................................................	115
10.1	Behovet av löpande uppföljning av den
	kommunalekonomiska utjämningen ....................................	115
10.2	Ekonomiska konsekvenser för kommunerna ......................	117
11	Införanderegler ........................................................	123
12	Övriga frågor ............................................................	125
12.1	Kommunernas va-verksamhet...............................................	125
12.2	Vissa frågor rörande den gränsregionala statistiken ............	129

Innehåll SOU 2007:61

Kommittédirektiv .............................................................		133
Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner,
utjämningsår 2007...................................................		141
Bilaga 2b Kommunalekonomisk utjämning för landsting,
utjämningsår 2007...................................................		155
Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår
2007 ......................................................................		157
Bilaga 3b Kostnadsutjämning för landsting, utjämningsår
2007 ......................................................................		171
Bilaga 4 Kommungruppsindelningen..................................		173
Bilaga 5	Glesbygdsverkets beräkning av merkostnaden för
gles bebyggelsestruktur .............................................		177
Bilaga 6a Beräkningarna till grund för delmodellen
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ....................		183
Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg.......................................................		193
Bilaga 7	Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola ......	203
Bilaga 8	Resultatbilaga för gymnasieskola ..........................	219
Bilaga 9	Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg .........	229

SOU 2007:61 Innehåll

Bilaga 10a	Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg
2007	- redovisning av resultat ...................................	245
Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994,
2002 och 2007 .......................................................		281
Bilaga 10c	Resultatbilaga för äldreomsorg..........................	291
Bilaga 11a	Resultatbilaga för bebyggelsestruktur ................	309
Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur, inklusive
beslutade förändringar som genomförs 2008 ..............		327
Bilaga 12 En genderanalys av kostnadsmatriserna i
delmodellen hälso- och sjukvård ................................		345
Bilaga 13a	Samlat utfall av utredningens förslag för
kommuner ...............................................................		349
Bilaga 13b Kostnadsutjämning för kommuner utjämningsår
2007, med beaktande av utredningens förslag ............		365

Bilaga 14 Förslag till införanderegler – utfall

(sammantagen förändring plus införandebidrag/avgift .. 381

Sammanfattning

En övergripande ambition för riksdag och regering är att kommu- nerna och landstingen ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna ge sina invånare likvärdig service oberoende av olika strukturella förhållanden såsom exempelvis kommuninvånarnas ålder och inkomster.

Det stora offentliga åtagande som lagts på kommuner och landsting förutsätter att staten tillskjuter medel till kommun- sektorn utöver kommunernas egna skatte- och avgiftsintäkter. Därutöver behövs även en omfördelning mellan kommuner och mellan landsting. Inom ramen för ett särskilt system för kommu- nalekonomisk utjämning hanteras både de medel som staten till- skjuter och de medel som omfördelas mellan kommunerna och mellan landstingen. Sammantaget ger systemet en långtgående ut- jämning av kommunernas och landstingens intäkter och struktu- rellt betingade kostnadsskillnader. Systemet i dess nuvarande ut- formning infördes den 1 januari 2005.

Behovet av löpande uppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen

Mitt uppdrag har varit att löpande följa upp systemet för kommu- nalekonomisk utjämning. Utöver den löpande uppföljningen har jag haft i uppdrag att analysera ett antal specifika frågeställningar. Detta betänkande utgör utredningens slutbetänkande. I oktober 2006 lämnade jag till regeringen delbetänkandet Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen – med förslag om organi- sation samt löne- och byggkostnadsutjämning (SOU 2006:84).

Jag föreslog i mitt delbetänkande att två nya delmodeller införs i kostnadsutjämningen för utjämning av strukturellt betingade löne- skillnader i kommunsektorn, en för kommunerna och en för landstingen. Jag föreslog vidare en förändring av komponenten för

Sammanfattning

SOU 2007:61

utjämning av byggkostnader i delmodellen bebyggelsestruktur samt en uppdatering av kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård och av underlaget för beräkning av antalet HIV-pati- enter.

I 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) be- handlade regeringen förslagen i delbetänkandet. Regeringen före- slog att två nya delmodeller för lönekostnadsutjämning införs, men med ett begränsat genomslag i förhållande till mitt förslag. Reger- ingen föreslog vidare att de av mig föreslagna förändringarna av byggkostnadsutjämningen samt uppdateringen av hälso- och sjuk- vårdsmodellen genomförs. Samtliga förändringar föreslogs genomföras fr.o.m. 2008. Riksdagen beslutade i juni i år i enlighet med regeringens förslag.

För att den kommunalekonomiska utjämningen ska fungera och upplevas som legitim krävs att den vårdas och utvecklas i takt med demografiska eller andra strukturella förändringar i samhället samt anpassas till de politiska beslut på statsmaktsnivå, som påverkar kommunsektorn och enskilda kommuner och landsting.

Behovet av en aktiv förvaltning gäller hela den kommunal- ekonomiska utjämningen, men i särskilt hög grad kostnads- utjämningen. Flertalet delmodeller i kostnadsutjämningen baseras i grunden på demografin som uppdateras årligen av Statistiska centralbyrån (SCB), som även uppdaterar vissa data i övrigt i delmodellerna årligen. Vid sidan av de årliga uppdateringarna av de olika delmodellerna krävs emellertid specifika insatser för uppföljning och analys ungefärligen med tre till fem års intervall. Det kan exempelvis handla om att uppdatera regressionsmodeller eller att validera olika antaganden som ligger till grund för beräkningarna. Glesbygdskomponenterna behöver genomgående uppdateras med vissa intervall. Det är också viktigt att fortlöpande förbättra metoderna för att beräkna de strukturellt betingade kostnadsskillnaderna mellan kommunerna, och att ta tillvara eventuella nya datakällor.

Det nuvarande systemet för kostnadsutjämning mellan kom- muner och mellan landsting infördes 1996, och flertalet delmodel- ler i dagens utjämning fanns med i systemet redan från början. Un- der de dryga tio år som systemet varit i funktion har ett antal kommittéer med några års mellanrum svarat för fördjupade analy- ser av kostnadsutjämningens olika delmodeller och därmed kom- pletterat SCB:s årliga uppdateringar. Större översyner har regel-

SOU 2007:61

Sammanfattning

mässigt resulterat i betydande omfördelningseffekter, vilket aktua- liserat behovet av införanderegler.

Även mitt arbete har resulterat i förslag som ger förhållandevis stora omfördelningseffekter mellan kommuner och mellan lands- ting. Detta understryker behovet av löpande uppföljning, och att det är viktigt att uppföljningen görs kontinuerligt. En alltför lång tidsrymd mellan uppföljningarna och uppdateringarna leder till kraftiga omfördelningar när väl uppdateringen implementeras.

Ett av mina uppdrag enligt direktiven har varit att överväga och föreslå en lämplig organisatorisk lösning för en permanent upp- följning av utjämningssystemet. I mitt delbetänkande har jag före- slagit att uppdraget ska läggas på Statskontoret. Regeringen har därefter, i vårpropositionen 2007, aviserat att Statskontoret ska få ett permanent uppdrag att löpande följa upp utjämningssystemet.

Jag pekar i detta slutbetänkande ut ett antal delmodeller i kost- nadsutjämningen där fortsatt utvecklingsarbete är angeläget. Det är min förhoppning att mina synpunkter i dessa avseenden ska kunna utgöra ett planeringsunderlag för Statskontoret.

Mina förslag

Jag föreslår som ett led i den löpande uppföljningen av utjämnings- systemet uppdateringar och förändringar i kostnadsutjämningen som berör sex av delmodellerna för kommunerna samt en av del- modellerna för landstingen. Förslagen har föregåtts av en översikt- lig genomgång av samtliga delmodeller.

Mina förslag till uppdateringar och förändringar motiveras av att den löpande uppföljningen påvisat strukturella förändringar som påverkar enskilda kommuners och landstings förutsättningar för de olika verksamheternas bedrivande. I andra fall motiveras mina för- slag av att uppföljningen visat att det finns nya data och metoder som gör det möjligt att mer exakt än tidigare mäta de strukturella skillnader som finns mellan kommunerna. De föreslagna uppdate- ringarna och förändringarna bör genomföras fr.o.m. den 1 januari 2009.

Sammanfattning

SOU 2007:61

Förskola

En viktig strukturell förändring är att nyttjandet av förskolan och skolbarnsomsorgen har blivit jämnare fördelat över landet. Fortfa- rande är andelen inskrivna barn i förskolan större i storstäder, för- ortskommuner och större städer än i övriga delar av landet, men under de senaste åren har andelen inskrivna barn i kommuner utanför de större städerna med omgivningar ökat betydligt. Detta har minskat skillnaden i behovet av barnomsorg mellan kommu- nerna.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella kostnads- skillnader i förskolan:

•Behovet av barnomsorg skattas med hjälp av ett nytt behovsindex.

•Den regressionsmodell som används vid skattningen av barnomsorgsbehovet uppdateras.

•Täthetsvariabeln uppdateras till 2005 års värden.

•Genomslaget av höga och låga värden i variabeln skattekraft begränsas ytterligare.

•Enhetskostnaderna per barn i respektive åldersgrupp uppdateras samtidigt som åldersgrupperna görs om och ut- ökas till att även innefatta barn mellan 10 och 12 år.

Grundskola och gymnasieskola

Andra strukturella förändringar som ligger till grund för mina för- slag har med demografin att göra. I delmodellerna för grundskola och gymnasieskola har befolkningsförändringar, som inte fångas upp av SCB:s årliga uppdateringar, påverkat utfallet vid uppdate- ringen av glesbygdskomponenterna. Förslagen till uppdateringar och förändringar av beräkningarna av merkostnader för gles bebyg- gelsestruktur har även föranletts av bättre tillgång på data. Föränd- ringarna innebär bl.a. att vägavstånden mäts mer exakt.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella kostnads- skillnader i grundskolan:

•Den fasta ersättningen i komponenten för beräkning av merkostnader för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk uppdateras.

SOU 2007:61

Sammanfattning

•En ny fiktiv utplacering av grundskolor implementeras, baserat på befolkningen 2005.

•En ny beräkning av elevernas vägavstånd till grundskolor implementeras, baserat på befolkningen 2005.

•Kostnadsfunktionerna för små skolor och skolskjutsar upp- dateras och ett antal kostnader justeras.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella kostnads- skillnader i gymnasieskolan:

•Underlaget för beräkningen av kommunernas merkostnader för inackorderingstillägg räknas upp.

•Underlaget för beräkningen av kommunernas merkostnader för skolresor till gymnasiet räknas upp.

•En ny beräkning av elevernas vägavstånd till gymnasieskolor implementeras, baserat på befolkningen 2005.

Individ- och familjeomsorg

Inom individ- och familjeomsorgen ökar träffsäkerheten i utjäm- ningen för övrig individ- och familjeomsorg, dvs. för ekonomiskt bistånd, missbrukarvård samt övrig vuxenvård och familjerätt, ge- nom att vissa av de strukturella variabler som används för att mäta behovet i respektive kommun förändras för att fånga målgruppen mer precist. Ingen förändring föreslås av utjämningen för barn- och ungdomsvård.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella kostnads- skillnader för övrig individ- och familjeomsorg:

Den regressionsmodell som används förändras till att innehålla följande variabler

•arbetssökande utan ersättning (oförändrad variabel).

•personer som är sambo/gifta, utrikes födda utanför EU, Norden, USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien, utan introduktionsersättning, med barn (0–17 år) och en in- komst under 150 000 kronor (ny variabel).

•ensamstående kvinnor i åldern 20–55 med barn 0–17 år och en inkomst som understiger 170 000 kronor per år (ny variabel).

Sammanfattning

SOU 2007:61

•roten ur tätortsbefolkningen i kommunen år 2005 (upp- daterad variabel).

Äldreomsorg

Mitt förslag till uppdateringar och förändringar av delmodellen äldreomsorg motiveras bl.a. av att det nu finns nya data som med- för att behovet av omsorg kan skattas på ett bättre sätt än tidigare, samtidigt som modellen förenklas och blir mer stabil. Den nuva- rande delmodellen baseras dessutom i vissa avseenden på data från Folk- och bostadsräkningarna, som i längden inte är möjliga att uppdatera eftersom det inte längre görs några Folk- och bostads- räkningar. Förslagen till uppdateringar och förändringar av beräk- ningarna av merkostnader i glesbygd har grundats på senast till- gängliga befolkningsdata, och på en aktualisering av underliggande kostnadsdata.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella kostnads- skillnader inom äldreomsorgen:

•Beräkningen av normkostnad indelad efter socioekonomisk tillhörighet upphör och ersätts med indelning efter inkomst. Inkomsten för den äldre befolkningen ska uppdateras årli- gen av SCB.

•Skattningen av omsorgsbehov hos äldre görs direkt med hjälp av ADL-beroende. Vårdkonsumtionen som ligger till grund för normkostnaden uppdateras.

•Män och kvinnor får samma normkostnad givet inkomst, etnicitet, ålder och ADL-beroende.

•Kostnaderna för hemtjänsttimme och särskilt boende uppdateras.

•Merkostnaden för hemtjänst i glesbygd uppdateras.

•Tillägget till glesbygdskommuner för särskilt boende upphör.

SOU 2007:61

Sammanfattning

Administration och räddningstjänst

Merkostnaderna för administration och räddningstjänst till följd av litet befolkningsunderlag eller gles bebyggelsestruktur fångas upp bättre med den nya och förenklade metod för utjämning som jag föreslår.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella kostnads- skillnader för administration, resor och räddningstjänst:

•Komponenten administration, resor och räddningstjänst er- sätts av två komponenter – administration respektive rädd- ningstjänst.

•Utjämning för lokala resor upphör.

•I komponenten administration beräknas kommunernas mer- kostnad med variablerna invånardistans respektive folk- mängd.

•I komponenten räddningstjänst beräknas kommunernas merkostnad med variablerna invånardistans respektive lokalt befolkningsunderlag.

Hälso- och sjukvård

Mitt förslag till uppdatering av beräkningarna av merkostnader för hälso- och sjukvård i områden med gles bebyggelsstruktur innebär bl.a. att kostnadsdata och demografiska data till grund för beräk- ningarna har aktualiserats, och att vägavstånden mäts mer exakt. Beräkningarna avser merkostnader för sjukhus, vårdcentraler, övernattningsplatser, ambulanscentraler och sjukresor.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella merkostnader för gles bebyggelsestruktur inom hälso- och sjukvården:

•Sjukhus: Lönekostnaderna vid sjukhus uppdateras. Ny an- knytning av befolkningen till de fiktivt utplacerade sjuk- husen.

•Vårdcentraler: Beräkningen av lönekostnaderna uppdateras och lönekostnader för stafettläkare inkluderas. Lokal- kostnaderna exkluderas ur beräkningen av merkostnaderna. Ny fiktiv utplacering av vårdcentraler med ny anknytning av befolkningen till de fiktivt utplacerade vårdcentralerna.

Sammanfattning

SOU 2007:61

•Övernattningsplatser: Kostnaden per övernattningsplats sänks. Ny fiktiv utplacering av övernattningsplatser.

•Ambulansstationer: Kostnaden för driften av en 1-bils ambulansstation höjs. Ny utplacering av fiktiva ambulans- stationer.

•Sjukresor: Ny beräkning av personkilometer. Kilometer- kostnaden för sjukresor uppdateras.

Ekonomiska konsekvenser

De föreslagna förändringarna innebär att 58 kommuner får sänkta standardkostnader med som mest 1 494 kronor per invånare. Av dem får de allra flesta, 44 stycken, sänkta standardkostnader med mindre än 500 kronor per invånare.

Samtidigt får 232 kommuner höjda standardkostnader med upp till 1 895 kronor per invånare. En majoritet av dessa, 127 stycken, får höjda standardkostnader med mer än 500 kronor per invånare.

I dag omfördelas knappt 4,9 miljarder kronor i kostnads- utjämningen mellan kommunerna. Med mina förslag minskar om- fördelningen till knappt 4,7 miljarder kronor.

På kommungruppsnivå blir det samlade utfallet av förslagen att storstäder och förortskommuner får sänkta standardkostnader me- dan övriga kommungrupper får höjda standardkostnader.

Flertalet av de kommuner som får de största negativa föränd- ringarna till följd av mina förslag till uppdateringar och föränd- ringar ligger i Stockholms län.

Utjämningen sker mellan kommuner, men det kan ändå vara av intresse att belysa det samlade utfallet för kommunerna per län. De 26 kommunerna i Stockholms län får sammantaget sänkta standard- kostnader med drygt 1,35 miljarder kronor, vilket är den största sänkningen för kommunerna i ett län i kronor räknat. Även kommunerna i Skåne län får totalt sett sänkta standardkostnader. Den största positiva förändringen mätt i kronor per invånare får Gotlands kommun och därnäst kommunerna i Kalmar och Kronobergs län. Kommunerna i ett och samma län får givetvis olika utfall av mina förslag, och i flertalet län finns både kommuner som får sänkta standardkostnader och kommuner som får höjda stan- dardkostnader.

SOU 2007:61

Sammanfattning

För landstingen innebär mina förslag rörande glesbygdstilläggen i delmodellen för hälso- och sjukvård att 8 landsting får sänkta standardkostnader, medan 13 landsting får höjda standard- kostnader.

Glesbygdskomponenten i hälso- och sjukvårdsmodellen omför- delar i dag sammanlagt 473 miljoner kronor. Med mitt förslag ökar omfördelningen till 594 miljoner kronor.

Den största negativa förändringen får Stockholms läns landsting med 42 kronor per invånare, eller ca 80 miljoner kronor. Föränd- ringen är mest positiv för Norrbottens läns landsting som får 237 kronor per invånare, eller totalt ca 60 miljoner kronor.

Införanderegler

Införanderegler har vid tidigare större uppdateringar och föränd- ringar av det kommunalekonomiska systemet ansetts nödvändiga för att ge kommuner och landsting som, till följd av förändring- arna, fått ett negativt utfall möjlighet att under en angiven tids- period anpassa sina kostnader.

Med anledning av att mina förslag för flera kommuner ger rela- tivt sett stora omfördelningseffekter anser jag att det är befogat att även denna gång ge de kommuner som får ett negativt utfall på grund av de nya förslagen en viss tid för anpassning. För att finan- siera dessa nya införandebidrag föreslår jag att de kommuner som får ett positivt utfall av mina förslag på motsvarande sätt får accep- tera en tidsmässig förskjutning i genomslaget av förändringarna.

Mitt förslag till nya införanderegler:

•Kommuner som får en negativ förändring av bidrag och av gifter i kostnadsutjämningen till följd av mina förslag erhåller ett särskilt införandebidrag under åren 2009 och 2010, för att möjliggöra en anpassning över tre år till de förslagna förändringarna.

•Kommuner som sammantaget får en positiv förändring av bidrag och avgifter till följd av mina förslag betalar en sär- skild införandeavgift åren 2009 och 2010. Avgiften finansie- rar de särskilda bidragen under införandetiden, och innebär att även de positiva förändringarna får fullt genomslag först efter tre år.

•Bidrag ska lämnas och avgift betalas

Sammanfattning

SOU 2007:61

-år 2009 med ett belopp som motsvarar 33 % av föränd- ringen år 2009, och

-år 2010 med ett belopp som motsvarar 67 % av föränd- ringen år 2009.

Då förändringarna för landstingen till följd av uppdateringen av glesbygdskomponenten i delmodellen för hälso- och sjukvård är begränsad är min bedömning att det inte är motiverat med något särskilt införandebidrag för landstingen.

Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:773) om kommunal- ekonomisk utjämning

dels att rubriken närmast före 13 § ska lyda ”Införandebidrag och införandeavgift”

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 13 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 a §

En kommun som under ut- jämningsåret 2009 får en negativ förändring av bidrag och avgifter i kostnadsutjämningen har rätt till ett särskilt införandebidrag åren 2009 och 2010.

En kommun som under ut- jämningsåret 2009 får en positiv förändring av bidrag och avgifter i kostnadsutjämningen ska betala en särskild införandeavgift åren 2009 och 2010.

Bidrag ska lämnas och avgift betalas om förändringarna har orsakats av de ändringar av be- räkningen av standardkostnaden

Författningsförslag

SOU 2007:61

för verksamheterna förskoleverk- samhet och skolbarnomsorg, för- skoleklass och grundskola, gym- nasieskola, individ- och familje- omsorg, äldreomsorg samt bebyg- gelsestruktur som gäller från och med utjämningsåret 2009.

Bidrag ska lämnas och avgift betalas

– år 2009 med ett belopp som motsvarar 33 procent av för- ändringen år 2009, och

– år 2010 med ett belopp som motsvarar 67 procent av för- ändringen år 2009.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller till och med den 31 december 2010.

1Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

I detta kapitel beskrivs motiven till den kommunalekonomiska ut- jämningen som en introduktion till en redovisning av uppdraget för denna utredning. Av redovisningen framgår vilka delar av uppdra- get som avrapporterats i utredningens delbetänkande, förslagen i delbetänkandet samt de beslut som fattats av regering och riksdag med anledning av dessa förslag. Avslutningsvis redogörs för slut- betänkandets uppläggning och innehåll samt utredningsarbetets genomförande.

1.1Varför utjämning?

De offentliga utgifterna utgör i Sverige en hög andel av BNP sam- tidigt som graden av decentralisering av uppgifter till kommuner och landsting är stor i ett internationellt perspektiv. Kommuner och landsting ansvarar bl.a. för utgiftstunga områden som skola, hälso- och sjukvård samt barn- och äldreomsorg. Samtidigt varierar behoven av olika offentliga tjänster mellan kommunerna och mel- lan landstingen, liksom även skattekraften, dvs. skattebasen per invånare.

En övergripande ambition för riksdag och regering är att kom- munerna och landstingen ska ha likvärdiga ekonomiska förutsätt- ningar att kunna ge sina invånare likvärdig service oberoende av olika strukturella förhållanden såsom exempelvis kommun- invånarnas ålder och inkomster.

Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

SOU 2007:61

ekonomisk utjämning hanteras både de medel som staten tillskjuter och de medel som omfördelas mellan kommunerna och mellan landstingen. Sammantaget ger systemet en långtgående utjämning av kommunernas och landstingens intäkter och strukturellt betingade kostnadsskillnader. Systemet i dess nuvarande utformning infördes den 1 januari 2005. (För en beskrivning av systemet se kapitel 2).

1.2Utredningens uppdrag och genomförande

Mitt uppdrag enligt direktiven (Dir 2005:26) är att löpande följa upp det system för kommunalekonomisk utjämning som infördes den 1 januari 2005. Utöver den löpande uppföljningen har jag haft i uppdrag att analysera ett antal specifika frågeställningar. Direktiven återges i sin helhet i bilaga 1. Detta betänkande utgör utredningens slutbetänkande. I oktober 2006 lämnade jag till regeringen del- betänkandet Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjäm- ningen – med förslag om organisation samt löne- och byggkost- nadsutjämning (SOU 2006:84).

Nedan redovisas en sammanfattning av uppdragets olika delar. I uppdraget ingår att:

•svara för en löpande uppföljning och utvärdering av systemet och säkerställa behovet av dataunderlag för en sådan uppfölj- ning,

•följa upp förändringar i inkomstutjämningen och i kostnads- utjämningens olika delar och skapa metoder för en sådan upp- följning,

•löpande följa verksamhets- och kostnadsutvecklingen i de kom- munala verksamheterna,

•löpande följa förändringar i samhällsutvecklingen och i de kom- munala verksamheterna i de delar som har betydelse för utjäm- ningssystemet, samt

•följa behovet av uppdateringar av kostnadsutjämningens olika delar och vid behov lämna förslag till uppdateringar.

SOU 2007:61

Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

Specifika frågeställningar

I mitt uppdrag ingår att analysera om det finns strukturella kost- nadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet. Därvid bör analyser av löneutvecklingen i kommuner och landsting och en översyn av den regionala indelningen för byggkostnadsfaktorn pri- oriteras.

I uppdraget ingår också att överväga och föreslå lämplig organi- satorisk lösning för en permanent uppföljning av utjämnings- systemet och inriktningen på det fortsatta arbetet efter ett upp- byggnadsskede. I första hand ska prövas att verksamheten läggs i befintlig myndighet.

Enligt direktiven bör utvecklingen av kommunernas VA- kostnader bli föremål för fortsatt uppföljning. Äldreomsorgs- modellen bör följas upp utifrån ett könsperspektiv. Hälso- och sjukvårdsmodellen och andra delar av landstingens verksamhet bör analyseras ytterligare, och då särskilt sjukvårdskostnaderna i Gotlands kommun. Även andra delar av kostnadsstrukturen inom landstingens ansvarsområde, exempelvis psykiatrin och missbrukar- vården, bör analyseras ytterligare.

1.3Förslagen i delbetänkandet samt statsmakternas beslut med anledning av dessa förslag

Mina förslag i delbetänkandet (SOU 2006:84) i sammanfattning

Lönekostnadsutjämningen

Jag föreslår i delbetänkandet att två nya delmodeller införs i kostnads- utjämningen för utjämning av strukturellt betingade löneskillnader i kommunsektorn, en för kommunerna och en för landstingen. I delmodellen för kommunerna beräknas de strukturella löne- skillnaderna utifrån följande variabler: medellönen för kommun- anställda i angränsande kommuner, köpeskillingen på småhus samt förvärvsarbetargraden i kommunen. I delmodellen för landstingen beräknas de strukturella löneskillnaderna utifrån en variabel: lönerna i den privata sektorn i länet. Utjämningen ska enligt mitt förslag finansieras gemensamt av samtliga kommuner respektive landsting med samma belopp per invånare. Tilläggets storlek bör enligt mitt förslag i huvudsak bestämmas utifrån de framtagna regressionsmodellerna. Den faktiska standardiserade genomsnittliga

Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

SOU 2007:61

lönen för kommunen/landstinget ska dock enligt förslaget utgöra ett tak. Jag föreslår ingen automatisk uppdatering av den indexserie som ligger till grund för utjämningen, utan istället att en större översyn görs vart femte år av såväl indexserierna för de faktiska lönenivåerna som för regressions-modellerna. Därmed blir de nya utfallen för enskilda kommuner och landsting inte möjliga att förutse och påverka.

Byggkostnadsutjämningen

Jag föreslår i delbetänkandet att en förändring görs av komponenten för utjämning av byggkostnader i delmodellen bebyggelsestruktur. Utjämningen föreslås fortsättningsvis bli baserad på regionala skillnader i lönekostnader för byggnadsarbetare samt skillnader i klimat. Uppföljning och uppdatering av lönestatistiken för byggnadsarbetare bör lämpligen ske vart tredje år.

Uppdateringen av delmodellen hälso- och sjukvård

Jag föreslår i delbetänkandet att en uppdatering görs av kostnads- matriserna i delmodellen hälso- och sjukvård, baserad på vård- konsumtionen i Region Skåne år 2004. Även en uppdatering av un- derlaget för beräkning av antalet HIV-patienter föreslås.

Införanderegler

Jag föreslår i delbetänkandet att de kommuner som år 2008 får de största negativa förändringarna i kostnadsutjämningen till följd av mina förslag avseende utjämning av lönekostnader och bygg- kostnader, under år 2008 får ett tillfälligt införandebidrag. Det be- tyder att för dessa kommuner medges en anpassning över två år till de föreslagna förändringarna i utjämningssystemet. Min bedöm- ning i delbetänkandet är att det inte är motiverat med något särskilt införandebidrag för landstingen.

SOU 2007:61

Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

Organisationsfrågan

Jag föreslår i delbetänkandet att en ny permanent uppföljnings- organisation inrättas med uppgift att löpande ge underlag till re- geringen om den kommunalekonomiska utjämningen, exempelvis beräkningar, analys och förslag som efter beredning kan ligga till grund för beslut av regeringen eller riksdagen om uppdateringar eller andra förändringar i systemet. Uppdraget att löpande följa upp utjämningssystemet ska enligt mitt förslag läggas på Statskontoret. Jag förordar också att ett av regeringen utsett särskilt beslutsorgan inom Statskontoret ska besluta om inriktningen och prioritering- arna för myndighetens löpande uppföljning av utjämningssystemet och fatta beslut om de rapporter som ska överlämnas till reger- ingen. Regeringen kan besluta att beslutsorganets ordförande ska vara Statskontorets generaldirektör, alternativt utse en extern ord- förande. Den löpande uppföljningen av utjämningssystemet ska enligt mitt förslag vara statligt finansierad.

Statsmakternas beslut

I 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) be- handlar regeringen förslagen i utredningens delbetänkande. Reger- ingen föreslår att lönekostnadsutjämningen införs, men med ett begränsat genomslag och utan det tak som ligger i mitt förslag. Re- geringen föreslår i övrigt att de av mig föreslagna förändringarna av byggkostnadsutjämningen samt den föreslagna uppdateringen av hälso- och sjukvårdsmodellen genomförs. Regeringen aviserar även att Statskontoret ska få som ett permanent uppdrag att löpande följa upp utjämningssystemet. Regeringen föreslår inga införande- regler.

Regeringen framhåller i vårpropositionen bl.a. följande:

– Den av utredaren föreslagna lönekostnadsutjämningen införs inte fullt ut enligt förslaget beroende på svårigheten att avgöra hur stor del av skillnaderna i lönekostnad som är strukturellt betingade. Genom- slaget begränsas 2008 till 50 procent av utfallet i den föreslagna utjäm- ningsmodellen (regressionen) men utan den föreslagna begränsningen till den faktiska lönenivån i respektive kommun och landsting. Det sistnämnda för att helt eliminera påverkan av den faktiska lönenivån. Att införa en lönekostnadsutjämning förutsätter förslag till lagändring i denna proposition.

Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

SOU 2007:61

–De av utredaren föreslagna förändringarna i byggkostnads- utjämningen genomförs från 2008. Förslaget förutsätter ingen lag- ändring.

–Delmodellen för hälso- och sjukvård i landstingens kostnads- utjämning uppdateras från 2008 i enlighet med utredningens för- slag. En sådan uppdatering kräver ingen lagändring.

–En ny permanent uppföljningsorganisation inrättas från 2008 i en- lighet med utredningens förslag. Uppdraget, som omfattar att lö- pande följa upp utjämningssystemet, läggs på Statskontoret.

Riksdagen beslutade den 20 juni 2007 i enlighet med regeringens förslag (2006/07 FiU20, rskr. 2006/07:221).

Regeringen aviserar också i vårpropositionen att en parlamenta- risk utredning ska tillsättas under mandatperioden med uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjäm- ning.

Regeringen anför:

I syfte att värna utjämningssystemet kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning under mandatperioden med uppdrag att ut- värdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning, in- klusive de förändringar som nu föreslås. Alternativa metoder för in- komstutjämning med ett mer långsiktigt perspektiv skall utredas. Ut- redningen kan bland annat pröva möjligheten att utjämna de ekono- miska förhållandena mellan kommunerna genom förändringar av den kommunala skattebasen. Översynen syftar till att undanröja tillväxt- hämmande faktorer och stärka incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Utredningen skall även beakta konsekvenser för utjämningssystemet av reformer som påverkar den kommunala sektorn, t.ex. avvecklingen av den statliga fastighetsskatten. Utred- ningen tillsätts under 2008. Ett slutbetänkande beräknas kunna lämnas i slutet av 2010. Inkomstutjämningen utreds och hanteras med förtur så att ett delbetänkande avseende inkomstutjämningen kan lämnas un- der 2009.

SOU 2007:61

Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

1.4Slutbetänkandets innehåll samt arbetets genomförande

I detta slutbetänkande avrapporterar jag ett antal förslag till upp- dateringar eller förändringar av kostnadsutjämningens olika del- modeller. Jag har följt upp och utvärderat delmodellerna för utjäm- ning mellan kommuner inom följande områden

•förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

•förskoleklass och grundskola

•gymnasieskola

•individ- och familjeomsorg

•äldreomsorg

•administration, resor och räddningstjänst, som är en kompo- nent inom delmodellen bebyggelsestruktur.

Vidare avrapporterar jag rörande landstingen en uppdatering av glesbygdskomponenten i hälso- och sjukvårdsmodellen. I mitt del- betänkande föreslogs som nämnts en uppdatering av stora delar av hälso- och sjukvårdsmodellen, och i och med den nu avrapporte- rade glesbygdskomponenten blir uppdateringen av hälso- och sjuk- vårdsmodellen komplett.

För kommunerna finns för närvarande nio delmodeller i kost- nadsutjämningen, och för landstingen tre delmodeller. Från och med 2008 finns därutöver delmodeller för utjämning av löne- kostnader för både kommuner och landsting.

I och med detta slutbetänkande har jag följt upp hela eller delar av sex av kommunernas delmodeller samt en av landstings- modellerna. Jag har vidare föreslagit införandet av de nya delmo- dellerna för löneutjämning. Urvalet av delmodeller för löpande uppföljning har gjorts efter en översiktlig genomgång av samtliga delmodeller, där respektive delmodells konstruktion och behov av uppföljning, förändring eller uppdatering har värderats efter dis- kussioner med utredningens experter och sakkunniga.

I kostnadsutjämningen ingår således ytterligare några del- modeller utöver de som jag har följt upp och avrapporterat. Jag har i utredningsarbetet inte behandlat delmodellerna för barn- och ungdom med utländsk bakgrund, befolkningsförändringar eller kollektivtrafik. En uppföljning av dessa delmodeller och kompo- nenter kan enligt min mening med fördel prioriteras av Stats- kontoret inom ramen för myndighetens kommande uppdrag att

Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

SOU 2007:61

löpande följa upp den kommunalekonomiska utjämningen. I be- tänkandet fäster jag även uppmärksamhet på vissa brister i den gränsregionala statistiken, som har betydelse för den kommunal- ekonomiska utjämningen.

Presentation av utredningens förslag till uppdateringar och förändringar av olika delmodeller i kostnadsutjämningen

I bilaga 2a och 2b redovisas det samlade utfallet 2007 av den kom- munalekonomiska utjämningen för kommuner och för landsting enligt nu gällande utjämning. I bilaga 3a och 3b redovisas motsva- rande utfall för kostnadsutjämningen totalt och för de olika del- modellerna.

För var och en av de delmodeller i kostnadsutjämningen som behandlas i slutbetänkandet redovisas utfallet av förslagen till upp- dateringar eller förändringar med de standardkostnader som skulle ha gällt 2007 om förslagen genomförts då. Detta bl.a. för att un- derlätta jämförelser med den befintliga utjämningen (genom- förandet av förslagen föreslås till 2009).

För samtliga delmodeller i kostnadsutjämningen för kom- munerna som är föremål för uppdatering eller förändring redovisas en resultatbilaga. Varje resultatbilaga avslutas med en tabell som visar resultatet som ett vägt genomsnitt per län. I respektive av de kapitel som innehåller förslag till uppdateringar eller förändringar av olika delmodeller finns avslutningsvis en tabell som redovisar utfallet per kommungrupp. I denna tabell redovisas genomgående det ovägda genomsnittet. Det vägda snittet, som alltså redovisas länsvis i bilagorna, ger en bild av den regionala eller länsvisa fördelningen av medel totalt sett. Det ovägda snittet, som alltså redovisas per kommungrupp i de olika kapitlen, visar utfallet för en representativ kommun i respektive grupp.

I bilaga 13a visas de samlade effekterna av utredningens förslag per kommun i form av differenser per delmodell och totalt i för- hållande till innevarande års utjämning. Eftersom förslagen beträf- fande landstingen enbart berör delmodellen hälso- och sjukvård redovisas utfallet av utredningens förslag i kapitel 9, som behandlar denna delmodell.

I bilaga 13b visas standardkostnad för respektive kommun 2007 med beaktande av utredningens förslag. Denna avslutande tabell

SOU 2007:61

Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

kan jämföras med bilaga 3a, som alltså visar motsvarande standard- kostnader i den befintliga utjämningen.

Specifika frågeställningar enligt direktiven

I kapitlet om delmodellen för äldreomsorg redovisas även en upp- följning av denna modell ur ett könsperspektiv. I kapitlet om hälso- och sjukvårdsmodellen behandlas förutom en uppdatering av gles- bygdskomponenten även sjukvårdskostnaderna i Gotlands kom- mun samt vissa frågor rörande psykiatri och missbruk. En upp- följning av kommunernas VA-kostnader redovisas under ett sär- skilt delavsnitt.

Utredningens genomförande

Utredningens sekretariat har kompletterats med konsultmedverkan i delar av arbetet. Glesbygdsverket har tagit fram en ny applikation för tillgänglighetsberäkningar i glesbygd och med stöd av den nya applikationen genomfört nya beräkningar. Statistiska centralbyrån (SCB) har på flera områden gjort statistiska bearbetningar till grund för utredningens arbete. Docent Mårten Lagergren har gjort en uppdatering av normkostnaderna i äldreomsorgsmodellen samt vissa analyser av utfallet av denna uppdatering. Statskontoret gjorde under 2006 en genomlysning av utjämningen inom individ- och familjeomsorgen, som legat till grund för utredningens fort- satta arbete med delmodellen individ- och familjeomsorg. Därtill kommer att flera av utredningens experter och sakkunniga har del- tagit aktivt i det operativa utredningsarbetet.

2Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

I kapitlet ges inledningsvis en kort historik över hur den kommunal- ekonomiska utjämningen har förändrats genom åren. Därefter redo- görs för uppbyggnaden av de fem delarna i utjämningen. Avslut- ningsvis kommenteras utfallet från systemet innevarande år. Det samlade utfallet år 2007 för respektive kommun och landsting av hela systemet respektive av kostnadsutjämningen framgår av bilagorna 2 och 3. En beskrivning av systemets olika delar återfinns även i utredningens delbetänkande, SOU 2006:84. Den historik som redovisas i avsnitt 2.1 har samma innehåll som motsvarande avsnitt i delbetänkandet. Även vissa av de beskrivande delarna i öv- rigt har sin motsvarighet i delbetänkandet.

2.1Kort historik

Under större delen av 1900-talet har kommuner och landsting fått någon form av statligt bidrag i syfte att utjämna skillnader i eko- nomiska förutsättningar. System med inslag av utjämning mellan kommuner och mellan landsting har funnits sedan år 1966.

1966 års skatteutjämningssystem

Det skatteutjämningssystem som infördes år 1966 bestod av två delar: inkomstutjämning samt ett särskilt utjämningsbidrag till kommuner och landsting med hög utdebitering alternativt ett re- ducerat bidrag till kommuner och landsting med låg skattesats. Vid sidan av utjämningssystemet fanns ett flertal specialdestinerade statsbidrag. Detta system kom att gälla fram till och med år 1992 även om systemet modifierades i omgångar; exempelvis infördes

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

SOU 2007:61

från och med år 1986 en särskild skatteutjämningsavgift för kom- muner med mycket hög skattekraft, för att utjämna de mest ex- trema skillnaderna i skattekraft mellan kommunerna.

1993 års kommunalekonomiska reform

År 1993 genomfördes omfattande förändringar i de statliga bi- dragssystemen till kommuner. Den största förändringen var att flertalet av de specialdestinerade statsbidragen ersattes med ett ge- nerellt bidrag. Utjämningssystemet kom att bestå av tre delar: in- komstutjämning, kostnadsutjämning samt ett tillägg till kommuner med stor befolkningsminskning. Kommuner med en skattekraft som var högre än den av staten garanterade nivån hamnade utanför bidragssystemet. För landstingen gjordes endast små förändringar år 1993.

1996 års statsbidrags- och utjämningssystem

Från och med 1996 bestod statsbidrags- och utjämningssystemet av fyra delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, ett generellt statsbidrag samt införanderegler. Till skillnad från tidigare system omfattades alla kommuner och landsting, vilket bl.a. innebar att systemet kunde användas vid ekonomiska regleringar mellan staten och kommunerna.

Utjämningen blev statsfinansiellt neutral genom att såväl in- komst- som kostnadsutjämningen finansierades av kommuner och landsting. Den statliga finansieringen utgjordes av det generella statsbidraget. Vissa förändringar genomfördes av delar av kost- nadsutjämningen från år 2000, och från år 2001 infördes en justerad inkomstutjämning för vissa kommuner. Orsaken var att man ville undvika negativa marginaleffekter av skatteinkomster efter in- komstutjämningen vid en ökning av skatteunderlaget. I övrigt kom systemet att bestå t.o.m. utgången av år 2004.

SOU 2007:61

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

2.2Den kommunalekonomiska utjämningens fem delar

Det nu gällande utjämningssystemet infördes den 1 januari 2005 och består av fem olika delar:

•inkomstutjämning

•kostnadsutjämning

•strukturbidrag

•införandebidrag

•regleringsbidrag/avgift

I det följande redogörs närmare för de fem delarna i utjämnings- systemet.

Inkomstutjämningen

I inkomstutjämningen sker en långtgående utjämning av skatte- inkomster mellan kommuner och mellan landsting. Staten svarar för merparten av finansieringen av inkomstutjämningen. Den stat- liga finansieringen härrör från det tidigare generella statsbidraget, som avskaffades i och med införandet av nuvarande system. Avgif- ter från de kommuner och landsting som har den allra högsta skat- tekraften svarar för resterande del av finansieringen.

Bidraget/avgiften för kommuner och landsting i inkomst- utjämningen beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskatt- ningsbara inkomsten per invånare och ett skatteutjämnings- underlag som för kommuner motsvarar 115 % av medelskatte- kraften och för landsting 110 %.TPF1FPT Skatteunderlaget räknas upp med hjälp av uppräkningsfaktorer till utjämningsårets nivå. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa ni- våer får betala en inkomstutjämningsavgift.

För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen utifrån 95 % av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 % av medelskattesatsen samma år. För avgifts- skyldiga kommuner och landsting beräknas avgiften istället utifrån 85 % av medelskattesatsen. Utjämningen är alltså långtgående men inte fullständig.

1TP PT Medelskattekraften är summan av kommunernas och landstingens skatteunderlag (enligt Skatteverkets årliga taxeringsbeslut) två år före utjämningsåret dividerat med befolkningen per den 1 november året före utjämningsåret.

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

SOU 2007:61

För 2007 är det 12 kommuner som har en skattekraft som över- stiger 115 % av rikets uppräknade medelskattekraft. Dessa kom- muner betalar tillsammans en inkomstutjämningsavgift på 3,3 mil- jarder kronor. Flertalet av kommunerna är förortskommuner i Stockholms län. Danderyds kommun har den högsta skattekraften och får betala en inkomstutjämningsavgift på 17 001 kronor per invånare.

Ett antal glesbygdskommuner och vissa små kommuner får de största bidragen per invånare. Lägst skattekraft och högst bidrag har Årjäng som erhåller ett inkomstutjämningsbidrag på 11 935 kronor per invånare. Jämförelsevis befolkningsrika kommuner får givetvis större bidrag totalt sett än små kommuner. Högst bidrag totalt sett får Malmö kommun, med 2,5 miljarder kronor (som jämförelse kan nämnas att samtliga kommuner i Norrbottens län sammantaget får 1,5 miljarder kronor).

Totalt erhåller bidragskommunerna 48,1 miljarder kronor i bi- drag. Sammanlagt tillförs kommunsektorn 44.9 miljarder kronor genom inkomstutjämningen för kommuner.

Av landstingen (inklusive Gotland) hade utjämningsåret 2007 endast Stockholms läns landsting en skattekraft som överstiger ga- rantinivån på 110 % av medelskattekraften. Detta medför att landstinget betalar en inkomstutjämningsavgift på 1 019 kronor per invånare. Övriga landsting erhåller inkomstutjämningsbidrag. Högst bidrag får Gotlands kommun med 3 887 kronor per invå- nare. Totalt sett får Region Skåne det största bidraget, 3 miljarder kronor.

Stockholms läns landsting betalar nära 2 miljarder kronor i av- gift medan övriga landsting får totalt 15,8 miljarder kronor i bidrag.

Kostnadsutjämningen

I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturellt betingade kost- nadsskillnader, dvs. skillnader som kommunerna och landstingen inte kan råda över. En grundprincip är att endast utjämna för strukturella skillnader i verksamheter som är obligatoriska för kommunerna och landstingen. Utjämning sker i ett antal delmo- deller med hänsyn till åldersstruktur och hälsa, socioekonomi samt geografi.

Kostnadsutjämningen baseras på den s.k. standardkostnads- metoden, som innebär att en teoretiskt beräknad kostnad per

SOU 2007:61

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

kommun/landsting tas fram för var och en de verksamheter som är föremål för utjämning och att tillägg eller avdrag i modellen baseras på i vilken utsträckning standardkostnaden för den enskilda kom- munen/landstinget avviker från den genomsnittliga standard- kostnaden i riket. Standardkostnadsmetoden infördes i och med 1996 års utjämningssystem. Kostnadsutjämningen mellan kommu- nerna finansieras helt av kommunerna, dvs. summan av enskilda kommuners bidrag och avgifter är lika stora. Även landstingens bidrag och avgifter tar ut varandra. Kostnadsutjämningen är således statsfinansiellt neutral.

För kommunerna finns från och med 2005 nio delmodeller i kostnadsutjämningen. För landstingen finns i dag tre delmodeller, men i en av dessa, delmodellen för befolkningsförändringar, sker för närvarande ingen omfördelning eftersom inget landsting upp- fyller kriterierna för ett tillägg. Var och en av delmodellerna har unika strukturella faktorer som bas för utjämningen.

Tabell 2.1 Delmodeller och strukturella faktorer samt omfördelning i miljarder kronor år 2007 i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Verksamhet	Strukturella faktorer			Omfördelning,
				Mdkr

Kommuner
Förskoleverksamhet	Åldersstruktur,	föräldrarnas	för-	3,83
och skolbarnomsorg	värvsfrekvens, skattekraft samt be-
	folkningstäthet
Förskoleklass och	Åldersstruktur, hemspråk, glesbygd			3,86
grundskola
Gymnasieskola	Åldersstruktur,	programval, bebyg-		1,73
	gelsestruktur
Individ- och familje-	* Utrikes födda flyktingar och nära			4,03
omsorg	anhöriga, övriga utrikes födda från
	länder utanför	Norden och	EU,

arbetslösa utan ersättning, ensamstå- ende kvinnor med barn, andel män med låg inkomst samt bebyggelse- täthet. * Barn till ensamstående för- äldrar, lagförda ungdomar, barn med utländsk bakgrund, samt kommunens folkmängd

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

SOU 2007:61

Verksamhet	Strukturella faktorer						Omfördelning,
							Mdkr
Barn och ungdomar med	Barn 0-19 år med utländsk						0,45
utländsk bakgrund	bakgrund
Äldreomsorg	Åldersstruktur,			könsfördelning,			6,21
	yrkesbakgrund,			civilstånd, etnisk
	bakgrund samt glesbygd
Befolkningsförändringar	*	Befolkningsminskning				>2%	0,98
	under		senaste		10	åren*
	Förändring, positiv och negativ, av
	antalet skolelever* Ersättning för
	eftersläpning			av	intäkter	vid
	befolkningsökning
Bebyggelsestruktur	Uppvärmning Gator och vägar*						1,32
	Byggkostnader*
	Glesbygdsspecifika				merkostnader
	för	administration,			resor	och
	räddningstjänst
Kollektivtrafik	Gleshet,		arbetspendling			och	0,94
	tätortsstruktur
Landsting
Hälso- och sjukvård	Vårdtunga		grupper,		kön,	ålder,	1,49
	civilstånd,		sysselsättningsstatus,
	inkomst samt			boendetyp. Tillägg
	för glesbygd.
Kollektivtrafik	Gleshet,		arbetspendling			och	1,26

tätortsstruktur

Källa: Egen bearbetning och skriften Kommunalekonomisk utjämning, Sveriges Kommuner och Landsting, Finansdepartementet.

Som nämnts lämnade jag i delbetänkandet (SOU 2006:84) förslag till uppdateringar och förändringar i kostnadsutjämningen. Riks- dagen har därefter beslutat att införa två nya delmodeller i kost- nadsutjämningen för utjämning av strukturellt betingade löneskill- nader i kommuner respektive i landsting fr.o.m. 2008.

Utjämningsåret 2007 får 146 kommuner bidrag och 144 kom- muner betalar avgift. Totalt omfördelar kostnadsutjämningen för kommuner knappt 4,9 miljarder kronor. Att omfördelningen netto blir lägre än summan av de omfördelningar per delmodell som

SOU 2007:61

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

redovisas i tabellen ovan beror på att omfördelningarna delvis tar ut varandra.

Förenklat uttryckt sker i kostnadsutjämningen mellan kommu- nerna en omfördelning från södra Sverige till norra, med undantag för Stockholmsregionen som är mottagare av bidrag. I norra Sverige är det framförallt glesbygdskommunerna i inlandet som får stora bidrag, medan kommunerna längs kusten får betydligt mindre i bidrag eller betalar en avgift i kostnadsutjämningen. I södra Sverige är det framförallt större städer och förortskommuner som betalar en avgift. Bland landstingen går de största bidragen till norrlandslandstingen, men även de tre storstadslandstingen är mottagare av bidrag.

Högst bidrag får Dorotea kommun med 10 122 kronor per invånare. Högst avgift har Umeå kommun som betalar 3 841 kronor per invånare.

Utjämningsåret 2007 får 9 landsting bidrag och de övriga lands- tingen betalar en avgift. Kostnadsutjämningen för landsting om- fördelar knappt 1,2 miljarder kronor.

Högst bidrag får Norrbottens läns landsting med 1 082 kronor per invånare. Högst avgift betalar Uppsala läns landsting, med 1 029 kronor per invånare.

Strukturbidraget

Strukturbidraget inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karak- tär. Dessa bidrag ingick i kostnadsutjämningen i 1996 års utjäm- ningssystem, men har nu förts över till strukturbidraget. Struktur- bidrag utgår även till kommuner som fått större intäkts- minskningar i och med införandet av nu gällande system.

Strukturbidrag på sammanlagt drygt 1,5 miljarder kronor utgår till 94 kommuner. I dessa kommuner bor 22 % av Sveriges befolk- ning. Högst strukturbidrag erhåller Gällivare kommun med mot- svarande 5 438 kronor per invånare.

Fem landsting och den landstingsfria kommunen Gotland er- håller strukturbidrag på sammanlagt 658 miljoner kronor. Sam- manlagt bor 11,3 % av landets befolkning i dessa regioner.

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

SOU 2007:61

Införandebidraget

Införandebidraget används för att mildra omställningseffekterna för de kommuner och landsting som får stora intäktsminskningar till följd av det nya utjämningssystemet. Bidraget finns under perioden 2005-2010 och trappas successivt ner.

För utjämningsåret 2007 är det 98 kommuner som tillsammans får dela på cirka 462 miljoner kronor, och fem landsting som får dela på 235 miljoner kronor.

Regleringsbidraget/avgiften

Regleringsbidraget/avgiften motiveras av att staten önskar ha kon- troll över den totala kostnaden för utjämningssystemet. Re- gleringsposten kan alltså ett enskilt år utgöras av antingen ett bi- drag eller en avgift, beroende på hur stort statens bidrag är det aktuella året jämfört med summan av övriga bidrag och avgifter i systemet.

År 2007 får alla kommuner ett regleringsbidrag på drygt 913 kronor per invånare. Motsvarande belopp för landstingen är 103 kronor per invånare.

2.3Något om den kommunalekonomiska utjämningens samlade utfall år 2007

År 2007 uppgår anslaget till den kommunalekonomiska utjämningen till 55,2 miljarder kronor för kommunerna och 15,7 miljarder kronor för landstingen, dvs. totalt till knappt 71 miljarder kronor.

Tabell 2.2 Kommunalekonomisk utjämning totalt år 2007, miljarder kronor (avrundat till en decimal)

	Kommuner	Landsting
Anslag	55,2	15,7
Inkomstutjämningsbidrag	48,1	15,8
Inkomstutjämningsavgift	-3,3	-2,0
Kostnadsutjämningsbidrag	4,9	1,2
Kostnadsutjämningsavgift	-4,9	-1,2
Strukturbidrag	1,5	0,7
Införandebidrag	0,5	0,2
Regleringsavgift	8,3	0,9

Källa: SCB

SOU 2007:61

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

Utjämningens utfall för kommunerna med uppdelning på län och kommungrupp

Utjämningen sker mellan kommuner, men det kan ändå vara av in- tresse att belysa utfallet för kommunerna samlat per län. På läns- nivå blir nettot positivt för samtliga län, eftersom staten skjuter till medel till den kommunalekonomiska utjämningen. Invånarna i kommunerna i Jämtlans län får sammantaget det högsta beloppet; drygt 12 000 kronor per invånare, motsvarande drygt 12 miljarder kronor. Kommunerna i Stockholms län får sammantaget det lägsta beloppet per invånare, drygt 1 500 kronor, vilket motsvarar drygt 3 miljarder kronor totalt till länet.

Tabell 2.3 Det samlade utfallet för kommunerna av den kommunalekonomiska utjämningen redovisat per län, utjämningsår 2007

	Bidrag,	Avgift,	Netto,	Netto,
	(mkr)	(mkr)	(mkr)	(kr/inv)
Stockholm	6 641	-3 604	3 037	1 586
Uppsala	1 930	-365	1 565	4 892
Södermanland	2 023	-72	1 951	7 419
Östergötland	3 157	-232	2 924	6 999
Jönköping	2 556	-67	2 489	7 516
Kronoberg	1 451	-196	1 256	6 993
Kalmar	2 118	-175	1 944	8 311
Gotland	681	-56	625	10 896
Blekinge	1 094	-233	861	5 684
Skåne	10 067	-742	9 325	7 881
Halland	2 023	-132	1 891	6 551
Västra Götaland	9 819	-542	9 277	6 032
Värmland	2 464	-240	2 224	8 130
Örebro	2 157	-25	2 132	7 756
Västmanland	1 633	-69	1 564	6 294
Dalarna	2 395	-133	2 262	8 205
Gävleborg	2 192	-142	2 050	7 437
Västernorrland	1 784	-195	1 589	6 509
Jämtland	1 635	-103	1 532	12 066
Västerbotten	2 635	-466	2 169	8 418
Norrbotten	2 853	-363	2 490	9 885

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

SOU 2007:61

I tabellen nedan redovisas utfallet för kommunerna i stället per kommungrupp. I denna tabell redovisas utfallet i kronor per invå- nare som ett ovägt genomsnitt, dvs. det samlade utfallet för kom- munerna i respektive grupp har dividerats med antalet kommuner i gruppen. De angivna värdena kan sägas representera en typisk kommun i respektive kommungrupp.

Tabell 2.4 Det samlade utfallet, ovägt, av den kommunalekonomiska utjäm- ningen redovisat per kommungrupp, utjämningsår 2007 (kronor per invånare)

	Bidrag	Avgift	Netto
Storstäder	5 946	-546	5 401
Förortskommuner	4 252	-1 802	2 450
Större städer	6 900	-1 090	5 811
Pendlingskommuner	8 305	-604	7 701
Glesbygdskommuner	16 574	-5	16 569
Varuproducerande kommuner	8 669	-239	8 430
Övr. kommuner, över 25 000 inv.	8 402	-518	7 884
Övr. kommuner, 12 500 - 25 000 inv.	9 470	-280	9 190
Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv.	11 078	-237	10 841

Av tabellen framgår att en genomsnittlig glesbygdskommun netto får cirka 16 500 kronor per invånare medan nettobeloppet för en genomsnittlig förortskommun endast uppgår till cirka 2 500 kronor per invånare.

Utjämningens utfall för landstingen

Av landstingen får Stockholms läns landsting betala knappt 1,4 mil- jarder kronor (729 kronor per invånare), och är därmed det enda landsting som är nettobetalare i systemet. Mest får Norrbottens läns landsting; knappt 1,1 miljarder kronor eller 4 270 kronor per invånare.

SOU 2007:61

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

Tabell 2.5 Det samlade utfallet av den kommunalekonomiska utjämningen redovisat per landsting, utjämningsår 2007

Landsting	Bidrag	Avgift	Netto	Netto
	(Mkr)	(Mkr)	(Mkr)	(kr/inv.)
Stockholm	555	-1 952	-1 396	-729
Uppsala	564	-329	235	734
Södermanland	630	-60	570	2 167
Östergötland	1 112	-69	1 043	2 496
Jönköping	855	-136	719	2 171
Kronoberg	457	-152	305	1 699
Kalmar	620	0	620	2 650
Gotland	321	-13	309	5 383
Blekinge	455	-43	412	2 719
Skåne	3 250	0	3 250	2 747
Hallands	644	-168	476	1 649
Västra Götaland	3 043	0	3 043	1 979
Värmland	690	-65	626	2 288
Örebro	705	-23	683	2 483
Västmanland	453	-89	363	1 463
Dalarnas	692	-19	673	2 440
Gävleborg	714	0	714	2 590
Västernorrland	598	0	598	2 452
Jämtland	505	0	505	3 979
Västerbotten	834	0	834	3 238
Norrbotten	1 076	0	1 076	4 270

Förändringar i utjämningen 2008

Jag lämnade i delbetänkandet (SOU 2006:84) förslag till uppdate- ringar och förändringar i kostnadsutjämningen. Riksdagen har där- efter beslutat att införa två nya delmodeller i kostnadsutjämningen för utjämning av strukturellt betingade löneskillnader i kommuner respektive i landsting, samt att genomföra en förändring av utjäm- ningen för byggkostnader och en uppdatering av hälso- och sjuk- vårdsmodellen.

De beslutade förändringarna i kostnadsutjämningen träder i kraft 2008. De kommer givetvis att påverka utfallet för enskilda

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

SOU 2007:61

kommuner och landsting, och därmed även den ovan redovisade fördelningen.

När det gäller utfallet av den nya löneutjämningen kan nämnas att kommunerna och landstinget i Stockholmsregionen i stället får det mest gynnsamma utfallet. Kommunerna i Stockholms län kommer att tillföras i storleksordningen 300 kronor per invånare eller totalt omkring 600 miljoner kronor. Stockholms läns lands- ting tillförs i storleksordningen knappt 100 kronor per invånare, vilket totalt blir omkring 200 miljoner kronor.

Flertalet kommuner får betala en avgift i löneutjämningen, och en avgift på omkring 100 kronor per invånare är det vanligaste ut- fallet för de avgiftsbetalande kommunerna. Flertalet landsting får betala en avgift i löneutjämningen på omkring 30 kronor per invånare.

Utfallet av förändringen av utjämningen för byggkostnader re- spektive för hälso- och sjukvårdsmodellen 2008 redovisas i kapitel 8 och kapitel 9. I korthet kan nämnas att förändringarna i bygg- utjämningen medför ett negativt utfall för flertalet kommuner i Stockholms län. De samlade effekterna på länsnivå av förändringen av byggkostnadsutjämningen blir negativ även för kommunerna i Jämtland och i mindre utsträckning också för kommunerna i Norrbotten och Blekinge.

Det samlade utfallet 2008 av de beslutade förändringarna blir för kommunerna i Stockholms län en positiv förändring med motsva- rande knappt 100 kronor per invånare.

För kommunerna i Jämtlands län blir det samlade utfallet av de beslutade förändringarna ett negativt utfall på drygt 200 kronor per invånare.

För landstingen innebär den uppdatering av delmodellen hälso- och sjukvård som införs 2008 ett negativt utfall för Norrbottens läns landsting, Jämtlands läns landsting och Gotlands kommun, med i storleksordningen 100 kronor per invånare. Motsvarande förändring innebär en positiv förändring för Stockholms läns landsting med i storleksordningen 100 kronor per invånare.

Det samlade utfallet 2008 av de beslutade förändringarna blir för Norrbottens läns landsting, Jämtlands läns landsting och Gotlands kommun ett negativt utfall på drygt 100 kronor per invånare. Motsvarande förändring innebär för Stockholms läns landsting ett positivt utfall med knappt 200 kronor per invånare.

3Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

I kapitlet föreslår jag en uppdatering och vissa förändringar av kostnadsutjämningens delmodell för förskoleverksamhet och skol- barnsomsorg.

Mitt förslag:

Behovet av barnomsorg skattas med hjälp av ett nytt behovs- index.

Den regressionsmodell som används vid skattningen av barnomsorgsbehovet uppdateras.

Täthetsvariabeln uppdateras till 2005 års värden.

Genomslaget av höga och låga värden i variabeln skattekraft begränsas ytterligare.

Enhetskostnaderna per barn i respektive åldersgrupp uppdateras samtidigt som åldersgrupperna görs om och utökas till att även innefatta barn mellan 10 och 12 år.

De föreslagna uppdateringarna och förändringarna bör införas från och med den 1 januari 2009.

3.1Kort om nuvarande delmodells utformning

Standardkostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg beräknas utifrån andelen barn i kommunen samt ett antal struktur- variabler. Strukturvariablerna används för att förklara de skillnader i behov av barnomsorg, dvs. skillnader i andelen inskrivna barn och vistelsetider, som kvarstår efter det att hänsyn tagits till andelen barn.

Kommunernas behov av barnomsorg skattas i en s.k. multipel regressionsanalys utifrån följande strukturvariabler: andelen

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

SOU 2007:61

vårdnadshavare som arbetar eller studerar minst 28 timmar i veckan (förvärvsfrekvens), skattekraften i kommunen samt ett mått på be- byggelsetätheten i tätorten. Både skattekraften och täthetsmåttet är begränsade såväl uppåt som nedåt för att begränsa genomslaget av mycket höga eller låga värden.

Delmodellens grundstruktur har förutom vissa mindre juster- ingar varit oförändrad sedan den infördes 1996. Statistiska centralbyrån (SCB) uppdaterar årligen andelen barn, samt värdena för två av de strukturvariabler som används i regressionsmodellen; andelen vårdnadshavare som arbetar eller studerar samt skatte- kraften i kommunerna. Andelen vårdnadshavare beräknas som ett medelvärde över två år och skattekraften som ett medelvärde över tre år.

Den genomsnittliga vägda standardkostnaden för rikets samtliga kommuner är 4 903 kronor per invånare. Standardkostnaden varie- rar mellan 2 713 och 8 403 kronor per invånare.

Den regressionsmodell som används för att skatta behovet av barnomsorg och det täthetsmått som ingår som strukturvariabel har uppdaterats efter förslag från Kommunala utjämnings- utredningen (SOU 1998:151) respektive Utjämningskommittén (SOU 2003:88).

3.2Utvecklingen inom förskolan och skolbarnsomsorgen

Under åren 2001–2003 genomfördes en rad reformer med syfte att öka tillgängligheten till förskola och skolbarnsomsorg. Maxtaxan innebär att avgifterna sätts till mellan 1 och 3 % av föräldrarnas in- komst (beroende av antalet barn) upp till ett tak. Det har även bli- vit möjligt för arbetslösa och föräldralediga att ha sina barn i för- skola några timmar om dagen.

Förskola och familjedaghem

Mellan åren 2000 och 2006 ökade andelen barn 1–5 år i förskola från 66 % till 79 %. Samtidigt minskade andelen barn 1–5 år i fa- miljedaghem från 10 till 6 %. Totalt sett var 85 % av alla barn mel- lan 1 och 5 år inskrivna i barnomsorgen 2006.

SOU 2007:61

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Diagram 3.1 Andelen barn 1–5 år i förskola och familjeomsorg i riket åren 2000–
2006 (%)
84
82
80
78
76
74
72
2000	2001	2002	2003	2004	2005
Källa: Skolverket

Andelen barn som är inskrivna i antingen förskola eller familje- daghem varierar i dag betydligt mindre mellan kommungrupperna än för några år sedan.

Tabell 3.1 Andelen inskrivna barn i barnomsorgen 1–5 år, ovägt genomsnitt per kommungrupp åren 2000, 2002 och 2006 (%)

	2000	2002	2006
Storstäder	76	79	83
Förortskommuner	76	81	86
Större städer	78	82	85
Pendlingskommuner	69	76	83
Glesbygdskommuner	72	78	83
Varuproducerande kommuner	72	77	83
Övr. kommuner, över 25 000 inv.	75	81	85
Övr. kommuner, 12 500 – 25 000 inv.	73	78	84
Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv.	70	77	83

Källa: Egna bearbetningar utifrån grunddata från Skolverkets databas för jämförelsetal

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

SOU 2007:61

Skillnaden mellan de kommungrupper som har den högsta respek- tive den lägsta andelen inskrivna barn uppgår 2006 enbart till 3 pro- centenheter. År 2000 var motsvarande skillnad 9 procentenheter. Däremot finns det fortfarande vissa variationer i fördelningen mel- lan förskola och familjedaghem. Storstäder har den minsta andelen barn i familjedaghem (3 %) men den största andelen barn i förskola (81%), medan förhållandet är det omvända i gruppen övriga kom- muner med mindre än 12 500 invånare (9 % respektive 74 %). I nästan 90 % av landets kommuner går 80–90 % av barnen i förskola eller familjedaghem.

Diagram 3.2 Andel barn 1–5 år i förskola och familjedaghem år 2006 per kommungrupp (%)

90
80
70
60
50
40
30
20
10
0

Storstäder	Förortskommuner	Större städer	Pendlingskommuner		Glesbygdskommuner	Varuproducerande kommuner	Övr. kommuner, över 25 000 inv.	Övr. kommuner, 12 500 - 25 000 inv.	Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv.

				Förskola	Familjedaghem
				Förskola	Familjedaghem

Källa: Skolverket

I och med att arbetslösa och föräldralediga fick rätt till barnomsorg har den genomsnittliga vistelsetiden i förskolan minskat, från 31 timmar i veckan 1999 till 29 timmar 2005. För de barn vars föräld- rar arbetar eller studerar är dock vistelsetiderna desamma som un- der åren 1999 och 2002, ca 32 timmar i veckan. Längst vistelsetider har storstäder och förortskommuner. Kortast vistelsetider har gruppen övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare samt glesbygdskommuner. Spännvidden mellan kommungrupperna i

SOU 2007:61

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

fråga om genomsnittliga vistelsetider har ökat något mellan åren 2002 och 2005.

Tabell 3.2 Genomsnittliga vistelsetider i den kommunala förskolan 2002 och 2005 (timmar/vecka)

Kommungrupp	2002	2005
Storstäder	32	31
Förortskommuner	32	31
Större städer	29	28
Pendlingskommuner	29	28
Glesbygdskommuner	28	25
Varuproducerande kommuner	28	27
Övr. kommuner, över 25 000 inv.	28	27
Övr. kommuner, 12 500 – 25 000 inv.	28	26
Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv.	28	25
Riket	30	29

Källa: Egna bearbetningar utifrån grunddata från skolverkets databas för jämförelsetal

Skolbarnsomsorgen

Av samtliga barn i åldrarna 6–9 år var 78 % inskrivna i skolbarns- omsorgen 2006. Det är en ökning med 14 procentenheter sedan år 2000. Andelen inskrivna barn mellan 10 och 12 år är betydligt mindre men även den har ökat sedan år 2000, från 7 till 11 %.

Spridningen mellan kommungrupper är betydligt större i skol- barnsomsorgen än vad som är fallet i förskolan. I landets förorts- kommuner var i genomsnitt 87 % av 6–9 åringarna inskrivna i skol- barnsomsorgen 2006 medan motsvarande siffra för gruppen gles- bygdskommuner var 62 %.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

SOU 2007:61

Diagram 3.3 Andelen 6–9 åringar inskrivna i skolbarnsomsorg 2006 per kommungrupp (%)

100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0

Storstäder

Förortskommuner

Större städer

Pendlingskommuner

Glesbygdskommuner

Varuproducerande kommuner

Övr. kommuner, över 25 000 inv.

Övr. kommuner, 12 500 - 25 000 inv.

Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv.

Källa: Skolverket

Skolverket saknar aktuella genomsnittliga vistelsetider i skolbarns- omsorgen för 6-åringar. För 7–9 åringar har vistelsetiderna gene- rellt sett minskat från 17 timmar i veckan 1999 till 13 timmar i veckan 2005.

3.3Mitt förslag till uppdatering och förändring

Kommunernas behov av barnomsorg beräknas med beaktande av skillnader mellan kommunerna i fråga om andelen barn i olika ål- dersgrupper (demografin), men även med hänsyn till att andelen inskrivna barn samt barnens vistelsetider varierar mellan kommu- nerna.

Allt fler föräldrar nyttjar förskolan och skolbarnsomsorgen, och nyttjandet har under senare år blivit jämnare fördelat över landet. Andelen inskrivna barn har i och för sig ökat i kommungrupperna storstäder, förortskommuner och större städer, där nyttjandet re- dan tidigare var relativt sett högt, men den största ökningen har skett i övriga delar av landet, där andelen inskrivna barn tidigare varit jämförelsevis låg.

SOU 2007:61

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Det finns dock fortfarande betydande skillnader i både andelen inskrivna barn och vistelsetider mellan kommunerna och därmed skillnader i behovet av att tillhandahålla barnomsorg även efter att skillnader i andelen barn har beaktats.

Standardkostnaden beräknas i den befintliga delmodellen enligt formeln:

Standardkostnad = Åldersersättning* KVolymindex

Nedan redogörs kortfattat för utredningens förslag till uppdate- ringar och förändringar. För den som önskar en mer utförlig och detaljerad presentation av delmodellen och de beräknings- förändringar som utredningen föreslår hänvisas till bilaga 6a.

Förändringar i beräkningen av åldersersättningen

Åldersersättningen beräknas genom att andelen barn i ålders- grupperna 1–3, 4–5, 6 och 7–9 år multipliceras med en enhets- kostnad för respektive grupp. Jag föreslår att enhetskostnaderna per barn i respektive åldersgrupp uppdateras samtidigt som ålders- grupperna görs om och utökas till att även innefatta barn mellan 10 och 12 år. Motivet till att utöka åldersgrupperna och även inkludera 10–12 åringar är att allt fler av dem deltar i skolbarnsomsorgen.

Tabell 3.3 Förslag till enhetskostnader och åldersgrupper (kronor per barn)

1–2år	3år	4–5år	6år	7–9år	10–12år
66 706	66 212	69 273	27 051	19 031	2 326

Genom att beräkna en åldersersättning per invånare för respektive kommun beaktas den demografiska strukturen, dvs. andelen barn av totalbefolkningen, i respektive kommun. Dessutom beaktas via enhetskostnaden att barn tar olika mycket av barnomsorgens resur- ser i anspråk beroende på hur gamla de är samt att andelen barn av det totala antalet barn i respektive åldersgrupp som deltar i barn- omsorgen varierar. Beräkningen av enhetskostnaden baseras på genomsnittliga värden för riket och är densamma för samtliga kom- muner.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

SOU 2007:61

Vid beräkningen av åldersersättningen tar man dock inte hänsyn till om det finns andra strukturella faktorer än andelen barn (de- mografin) som påverkar efterfrågan på barnomsorg i respektive kommun. Det görs i stället med hjälp av den så kallade KVolymen.

Övergång från KVolym till behovsindex

Vid beräkningen av KVolymen i en kommun tas hänsyn till såväl andelen inskrivna barn som deras vistelsetider samt att det krävs mer eller mindre resurser beroende på barnens ålder. För att resul- taten i delmodellen inte ska påverkas av kommunernas självvalda servicenivå skattas efter beräkningen av den faktiska KVolymen en ny KVolym, vilken sedan görs om till ett KVolymindex.

Den skattade KVolymen tas fram genom en multipel regres- sionsanalys där sambandet mellan den faktiska KVolymen och ett antal strukturvariabler beräknas. De strukturvariabler som används är andelen vårdnadshavare som arbetar eller studerar minst 28 tim- mar i veckan, skattekraften i kommunen och ett mått på bebyggel- setätheten i tätorten. Att det är just dessa tre variabler som används beror på att de i relativt hög utsträckning visat sig kunna förklara skillnaderna mellan kommunernas faktiska KVolymer.

En viktig komponent vid framtagandet av KVolymen är den ge- nomsnittliga vistelsetiden. Denna har tidigare (exempelvis 1999 och 2002) efterfrågats av Skolverket i verkets föräldraenkät som gått ut till ca 80 000 föräldrar. Resultaten har kunnat brytas ned på kommunnivå. Vid den senaste uppdateringen 2005 valde dock Skolverket att enbart skicka ut enkäten till ca 18 000 personer. Un- derlaget blev därmed inte stort nog för att resultaten ska kunna an- vändas på kommunnivå. Detta har medfört att det inte finns några aktuella vistelsetider per kommun att tillgå vilket i sin tur gör att en ny KVolym inte kan beräknas. Utredningen har därför konstruerat ett nytt index, kallat behovsindex. Syftet med behovsindex är det- samma som med KVolymen, att få ett mått på det strukturella be- hovet av barnomsorg i respektive kommun.

Den främsta skillnaden mellan KVolymen och behovsindex är att de vistelsetider som nu används är de genomsnittliga vistelseti- derna för kommungrupperna och inte som tidigare för respektive kommun, samt att andelen inskrivna barn beräknas som ett genom- snitt över två år. Det senare görs för att ge modellen en ökad stabilitet.

SOU 2007:61

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Av samma skäl som anges ovan till varför den faktiska KVoly- men inte används för beräkningen av standardkostnader i del- modellen, dvs. risken för påverkbarhet, kommer inte heller det faktiska behovsindex att användas direkt i delmodellen. Liksom i dag kommer istället de tre tidigare nämnda strukturvariablerna även fortsättningsvis att användas för att beräkna skillnader i kommunernas behov. Jag föreslår således att såväl sättet att beräkna KVolymen som begreppet utmönstras och ersätts med ett behovs- index. Enligt utredningens förslag kommer formeln för att räkna ut standardkostnaden för barnomsorg att ha följande utseende;

Standardkostnaden = Åldersersättning * Behovsindex

Jag föreslår även att genomslaget av strukturvariabeln skattekraft begränsas ytterligare. I dag är variabeln begränsad nedåt till 82 % och uppåt till 127 %. Jag föreslår att variabeln skattekraft begränsas till 83 % nedåt respektive 117 % uppåt. Skälet till mitt förslag är att utvecklingen inom förskoleområdet, där efterfrågan på barnomsorg blir allt mer lika mellan landets kommuner, medfört att variabeln med sina nuvarande begränsningar tenderar att överskatta behovet av att tillhandahålla barnomsorg i kommuner med hög skattekraft relativt behovet i andra kommuner och till viss del att underskatta motsvarande behov i kommuner med låg skattekraft. Genom de förändrade begränsningarna kommer enligt min bedömning skill- nader i skattekraft på ett bättre sätt än i dag att spegla skillnader i kommunernas behov av att tillhandahålla barnomsorg.

Det täthetsmått som används i dag är från år 2000. Utredningen föreslår att täthetsmåttet uppdateras till 2005 års nivå.

3.4Resultatet av mitt förslag

Resultatet av mina förslag är att 255 kommuner får höjda standard- kostnader medan 35 kommuner får sänkta standardkostnader. I dag omfördelar delmodellen drygt 3,8 miljarder kronor. Med mina för- slag minskar omfördelningen till 3 miljarder kronor.

Storstäder och förortskommuner får som grupp något sänkta standardkostnader medan samtliga övriga kommungrupper får höjda standardkostnader.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

SOU 2007:61

Förändringarna av standardkostnaderna beror till största delen på uppdateringen av den regressionsmodell som ligger till grund för det behovsindex som används i delmodellen. Förändringarna är en följd av att efterfrågan på barnomsorg under de senaste åren blivit mera lika över landet vilket minskat de strukturella skillnaderna mellan kommunerna.

De förändringar som jag föreslår när det gäller beräkning av ål- dersersättningen, uppdateringen av täthetsmåttet samt begräns- ningen av skattekraftens genomslag ger i allmänhet endast små för- ändringar av standardkostnaden.

Tabell 3.4 Utredningens förslag till nya standardkostnader i delmodellen för skola och skolbarnsomsorg, redovisade på kommungruppsnivå (kr/invånare)

	Nytt förslag	Nuvarande	Differens
Storstäder	4 986	5 286	-300
Förortskommuner	6 313	6 426	-110
Större städer	4 737	4 682	55
Pendlingskommuner	4 848	4 643	204
Glesbygdskommuner	3 666	3 389	277
Varuproducerande kommuner	4 245	4 030	215
Övr. kommuner, över 25 000 inv.	4 327	4 175	152
Övr. kommuner, 12 500 – 25 000 inv.	3 943	3 736	207
Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv.	3 716	3 482	235

Av de 35 kommuner som får sänkta standardkostnader har 31 fortfarande en standardkostnad, i 2005 års prisnivå, som överstiger den egna kommunens nettokostnad för verksamheten. De tio kommuner som får de största negativa förändringarna får sänkta standardkostnader med mellan 300 och 679 kronor per invånare. De tio kommuner som får de största positiva förändringarna får höjda standardkostnader med mellan 323 och 380 kronor per invå- nare. Utfallet för respektive kommun presenteras i bilaga 6b.

4 Förskoleklass och grundskola

I kapitlet föreslår jag en uppdatering och vissa förändringar av kostnadsutjämningens delmodell förskoleklass och grundskola.

Mitt förslag:

Den fasta ersättningen i komponenten för beräkning av merkostnader för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk uppdateras. En ny fiktiv utplacering av grundskolor implementeras, baserat på befolkningen 2005. En ny beräkning av elevernas vägavstånd till grundskolor implementeras, baserat på befolkningen 2005. Kostnadsfunktionerna för små skolor och skolskjutsar uppdateras och ett antal kostnader justeras.

De föreslagna uppdateringarna och förändringarna bör införas den 1 januari 2009.

4.1Kort om nuvarande delmodells utformning och utredningens arbete

Grunden för utjämningen i delmodellen förskoleklass och grund- skola är kommunens åldersstruktur. Standardkostnaden för för- skoleklass och grundskola beräknas utifrån andelen 6-åringar och andelen 7-15 åringar. Vidare beräknas merkostnader för moders- målsundervisning och svenska som andraspråk utifrån andelen 7-15 åringar som antingen är födda utanför Sverige, Danmark och Norge eller där båda föräldrarna är det. Därutöver beräknas mer- kostnader för små skolor och skolskjutsar utifrån elevernas geo- grafiska spridning i kommunen.

Grunden i delmodellen har sedan den infördes 1996 varit relativt oförändrad. Störst förändring skedde 2005 efter förslag från Ut- jämningskommittén (SOU 2003:88) då underlaget för att beräkna merkostnader för modersmålsundervisning och svenska som andra-

Förskoleklass och grundskola

SOU 2007:61

språk ändrades från finskt och utomnordiskt medborgarskap till utländsk bakgrund (födda utanför Sverige, Norge och Danmark eller där båda föräldrarna är födda utanför dessa länder), samtidigt som delmodellen anpassades för att ta hänsyn till att förskoleklass hade blivit en verksamhet inom grundskolan.

Den genomsnittliga vägda standardkostnaden uppgår 2007 till 8 640 kronor per invånare, och varierar mellan 5 070 och 11 676 kronor per invånare. Delmodellen omfördelar innevarande år ca 3,86 miljarder kronor.

Utredningen har gjort en genomgång och validering av delmo- dellen förskoleklass och grundskola. Vid genomgången framkom att det finns ett behov av att uppdatera den fastställda ersättningen per elev för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Även beräkningen av merkostnader för små skolor och skolskjutsar behövde uppdateras. Andelen barn och kostnaderna per barn upp- dateras årligen av SCB, vilket innebär att en anpassning av den del av utjämningen som direkt tar fasta på åldersstrukturen sker lö- pande. Mitt förslag till uppdatering av delmodellen avgränsas såle- des till att avse ersättningen per elev för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk samt komponenten bebyggelsestruktur.

Merkostnader för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk

Tillägget eller avdraget för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk beräknas enligt följande: Först multipliceras ande- len 7-15 åringar som är födda utanför Sverige, Norge eller Danmark samt andelen i åldersgruppen som har föräldrar födda utanför dessa länder med den totala andelen 7-15 åringar i kommu- nen. Resultatet multipliceras i sin tur med en för delmodellen fast- ställd ersättning per elev på 6 739 kronor. Ersättningen uppdatera- des senast av Utjämningskommittén (SOU 2003:88).

Utjämningsåret 2007 är det största avdraget för modersmåls- ersättning och svenska som andra språk 101 kronor per invånare, medan det största tillägget är 304 kronor per invånare.

SOU 2007:61

Förskoleklass och grundskola

Merkostnader för små skolor och skolskjutsar

Glesbygdsverket har vid olika tillfällen på uppdrag av de kommit- téer som arbetat med den kommunalekonomiska utjämningen ut- vecklat modeller för att beräkna merkostnader som uppkommer i områden med gles bebyggelsestruktur. Gemensamt för dessa mo- deller är att de utgår från statistik om befolkningens bosättnings- mönster i olika åldersklasser samt en databas över vägnätet. För analyserna har specialutvecklade program baserade på geografiska informationssystem (GIS) använts.

Glesbygdsverkets modeller används i delmodellen förskoleklass och grundskola för en fiktiv utplacering av skolor i enlighet med vissa kriterier, som givet elevunderlaget och dess geografiska sprid- ning ska avspegla kommunens strukturellt betingade behov. Mo- dellen skapar således en teoretisk skolorganisation för respektive kommun. Utplaceringen av skolorna är fiktiv för att kommunerna inte ska kunna påverka utfallet av utjämningen.

Efter utplaceringen av de fiktiva skolorna anknyts samtliga ele- ver till de utplacerade skolorna med utgångspunkt från vägav- stånden från folkbokföringsorten till skolan, varpå vägavståndet för varje elev registreras och ackumuleras per kommun.

De geografiska beräkningarna enligt ovan knyts därefter sam- man med kostnadsfunktioner som tagits fram med utgångspunkt från olika antaganden om kostnaderna för små skolor och skol- skjutsar.

Slutligen kan merkostnaden per invånare för små skolor och skolskjutsar beräknas för var och en av kommunerna.

Den nu gällande beräkningen av merkostnader för små skolor och skolskjutsar i områden med gles bebyggelsestruktur har sin grund i en fiktiv utplacering av grundskolor som senast genom- fördes av Glesbygdsverket år 2003 och avrapporterades av Utjämningskommittén (SOU 2003:86). Beräkningarna implemen- terades 2005.

Vid den fiktiva utplaceringen av skolor för elever i åldrarna 7-12 år (tidigare benämnda låg- och mellanstadieskolor) har beräk- ningsförutsättningarna varit att en skola förutsätter ett underlag på minst 7 elever, och att alla elever som har längre än 3 kilometer till skolan har rätt till skolskjutsar, och att ingen elev ska ha längre än 30 kilometer till skolan. Vid den fiktiva utplaceringen av skolor för elever i åldrarna 13-15 år (tidigare benämnda högstadieskolor) för-

Förskoleklass och grundskola

SOU 2007:61

utsätts minst 20 elever, ett högsta reseavstånd på 50 kilometer, och skolskjutsar vid avstånd överstigande 4 kilometer.

Modellen har i den nu gällande beräkningen inte använts fullt ut i tätorter med mer än 20 000 invånare. I dessa orter bildar modellen i allmänhet endast en skola. För att undvika att skolskjuts- kostnaderna överskattas i de berörda kommunerna, har samtliga elevers elevkilometer inom dessa tätorter plockats bort. I de fall en kommun därefter inte når upp till en samlad merkostnad om 25 kronor per invånare har kommunen i den nuvarande modellen fått värdet 25 kronor som en schablon.

Kompensation för merkostnader utgår enligt den gällande kost- nadsfunktionen för skolor med elever i åldrarna 7-12 år från en minsta skolstorlek på sju elever och avtar därefter med stigande befolkningsunderlag för att helt upphöra vid 300 elever. För skolor med elever i åldrarna 13-15 år utgår kompensation på motsvarande sätt i storlek från 20 elever upp till 350 elever.

Merkostnaderna för små skolor har i nu gällande tillämpningen beräknats baserat på elevunderlaget som ett genomsnitt av åren 1997, 1999 och 2001. Detta för att undvika att små demografiska förändringar föranleder variationer av antalet små skolenheter mellan uppdateringarna, med relativt stora omfördelningseffekter som konsekvens.

I kostnadsfunktionen för små skolor beaktas merkostnader för lokaler, skolmåltider, lärarkostnader, samt kostnader för läromedel.

Merkostnaderna för skolskjutsar beräknas med antaganden om kostnader per personkilometer, dvs. kostnader för personal och fordon vid skolskjutsar.

Det största avdraget för små skolor och skolskjutsar är inneva- rande år 251 kronor per invånare, medan det största tillägget är 2 089 kronor per invånare.

4.2Mitt förslag till uppdatering och förändring

Modersmålsundervisning och svenska som andraspråk

Jag föreslår en uppdatering av lönekostnaderna per elev för mo- dersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Enligt uppgif- ter från Sveriges Kommuner och Landsting uppgick den genom- snittliga månadslönen för en grundskolelärare år 2006 till 24 000 kronor. Den totala årliga kostnaden för samtliga lärare för

SOU 2007:61

Förskoleklass och grundskola

modersmålsundervisning och svenska som andraspråk, inklusive ar- betsgivaravgifter enligt lag och avtal, var omräknat till årsarbets- krafter drygt en miljard kronor. Läsåret 2005/06 uppgick antalet elever som deltog i modersmålsundervisning respektive svenska som andra språk till totalt 148 080 elever.

Mitt förslag till ny ersättning per elev blir 7 170 kronor.

Det största avdraget för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk blir med mitt förslag 108 kronor per invånare, me- dan det största tillägget blir 323 kronor per invånare.

Små skolor och skolskjutsar

Glesbygdsverket har på mitt uppdrag utvecklat en ny applikation för tillgänglighetsberäkningarna bl.a. avseende delmodellen för- skoleklass och grundskola. Den nya applikationen beskrivs närmare i bilaga 5.

Glesbygdsverket har vidare med tillämpning av den nya applika- tionen dels gjort en ny fiktiv utplacering av grundskolor, dels även uppdaterat de aktuella kostnadsfunktionerna för små skolor och skolskjutsar. Därefter har uppdaterade standardkostnader och nya tillägg/avdrag beräknats.

Jag föreslår att de uppdaterade standardkostnaderna läggs till grund för utjämningen i delmodellen förskoleklass och grundskola.

De grundläggande geografiska antagandena för placeringen av de fiktiva skolorna är desamma i det nya förslaget som i den be- fintliga modellen. Merkostnader beräknas även i det nya förslaget för skolor i storlek från sju upp till 300 elever för de yngre eleverna, och från 20 upp till 350 elever för de äldre eleverna.

Med den nya applikationen har det varit möjligt att placera de fiktiva skolorna på ett ännu mer realistiskt sätt än vid föregående uppdatering, till följd av att befolkningens koncentration inom skolans geografiska upptagningsområde i större utsträckning än tidigare har påverkat utplaceringen av skolan. Den nya placeringen är därmed inte lika känslig för smärre variationer av antalet elever mellan uppdateringarna, varför modellen ger en ökad stabilitet över tid i utplaceringen av skolor. Beräkningen av merkostnader har därför gjorts baserat på elevunderlaget för ett år, 2005, och inte som vid föregående uppdatering som ett genomsnitt över tre år.

Den nya applikationen använder en vägdatabas som innehåller samtliga farbara allmänna och enskilda vägar, och mäter även i

Förskoleklass och grundskola

SOU 2007:61

övrigt vägavstånden mer exakt. Den tidigare använda applikationen använde endast allmänna vägar.

Vid körningarna med den nya applikationen har modellen an- vänts fullt ut i samtliga kommuner, dvs. även i större tätorter.

Kostnadsfunktionerna för små skolor och skolskjutsar har upp- daterats och ett antal kostnader har justerats. Den största föränd- ringen gällande kostnadsfunktionen för små skolor är att de an- tagna lärarlönerna och lärartätheten har anpassats till dagens nivå. En viss uppräkning har även skett av de antagna merkostnaderna för skolmåltider och lokalkostnader. En annan förändring är att de antagna merkostnaderna för läromedel tas bort, eftersom en kon- troll mot kommunernas redovisade kostnader inte har gett vid handen att det finns merkostnader för läromedel i små skolor. För skolskjutsar är den största förändringen av kostnadsfunktionen att kostnaden per kilometer har justerats upp.

Det största avdraget för små skolor och skolskjutsar är efter mitt förslag 298 kronor per invånare, medan det största tillägget är 2 078 kronor per invånare.

4.3Resultatet av mitt förslag

Resultatet av mina förslag är att 187 kommuner får höjda standard- kostnader medan 103 kommuner får sänkta standardkostnader. På kommungruppsnivå innebär förslaget att storstäder, förorts- kommuner och större städer får ett negativt utfall. Men även gles- bygdskommuner får som grupp ett negativt utfall. Övriga kom- mungrupper får ett positivt utfall.

SOU 2007:61

Förskoleklass och grundskola

Tabell 4.1 Utredningens förslag till nya standardkostnader i delmodellen för- skoleklass och grundskola, redovisade på kommungruppsnivå (kronor per invånare)

	Nytt förslag	Nuvarande	Differens
Storstäder	7 038	7 101	-63
Förortskommuner	9 905	9 944	-39
Större städer	8 389	8 439	-50
Pendlingskommuner	9 761	9 682	79
Glesbygdskommuner	9 321	9 346	-24
Varuprod. kommuner	9 357	9 203	154
Övriga kommuner över 25 000 inv.	8 797	8 756	41
Övriga kom. 12 500 – 25 000 inv.	8 968	8 825	143
Övriga kom. < 12 500 inv.	9 149	8 910	239

Förändringen av standardkostnaderna härrör främst från beräk- ningen av merkostnader för små skolor och skolskjutsar. Föränd- ringarna beror delvis på förändringar i antalet elever och elevernas geografiska spridning från föregående uppdatering. Förändringarna beror även på att de underliggande kostnaderna för lärarlöner m.m. har anpassats till dagens nivå. De tekniska förbättringarna i utpla- ceringen och den mera exakta mätningen av vägavstånden, bl.a. ge- nom att även enskilda vägar beaktas, ger också upphov till föränd- ringar. Utfallet av mina förslag avseende delmodellen förskoleklass och grundskola för respektive kommun redovisas i bilaga 7.

5 Gymnasieskola

I kapitlet föreslår jag en uppdatering och vissa förändringar av komponenten bebyggelsestruktur i delmodellen gymnasieskola.

Mitt förslag:

Underlaget för beräkningen av kommunernas merkostnader för inackorderingstillägg räknas upp med utgångspunkt från prisbasbeloppet 2007.

Underlaget för beräkningen av kommunernas merkostnader för skolresor till gymnasiet räknas upp med utgångspunkt från ak- tuella kostnadsuppgifter från samtliga länstrafikbolag.

En ny beräkning av elevernas vägavstånd till gymnasieskolor implementeras, baserat på befolkningen 2005.

De föreslagna uppdateringarna och förändringarna bör införas den 1 januari 2009.

5.1Kort om nuvarande delmodells utformning samt utredningens arbete

Standardkostnaden för gymnasieskolan beräknas utifrån andelen ungdomar 16–18 år, bebyggelsestruktur samt elevernas programval de senaste två åren.

Komponenten bebyggelsestruktur avser att utjämna kommu- nernas strukturellt betingade kostnader för elevernas dagliga resor och inackorderingstillägg. Anledningen till att elevernas program- val beaktas vid beräkningen är att kostnaderna varierar mellan olika gymnasieprogram samtidigt som gymnasieelevernas programval skiljer sig åt mellan kommunerna. Allmänt gäller att de teoretiskt orienterade programmen är billigare än de mer praktiskt orienterade programmen.

Gymnasieskola

SOU 2007:61

Delmodellen gymnasieskola omfördelar innevarande år 1,7 mil- jarder kronor mellan kommunerna.

Den genomsnittliga vägda standardkostnaden för rikets samtliga kommuner är 3 345 kronor per invånare. Standardkostnaden varie- rar mellan 1 746 och 5 133 kronor per invånare. Det största tilläg- get för bebyggelsestruktur uppgår till 400 kronor. Det största av- draget uppgår till 96 kronor.

Delmodellen gymnasieskola har i stort varit oförändrad sedan den infördes 1996. Från och med 2005 genomfördes dock en för- ändring som innebär att elevernas programval beaktas som ett ge- nomsnitt över två år. Tidigare beaktades programvalet på basis av uppgifter från ett år. Förändringen genomfördes efter förslag från Utjämningskommittén. Syftet med förändringen är att utjämna variationerna i utfall för enskilda kommuner från ett år till ett an- nat.

Samtliga data som används i denna delmodell förutom de som är att hänföra till bebyggelsestrukturen uppdateras årligen av SCB.

Jag har gått igenom och validerat delmodellen gymnasieskola. Vid genomgången framkom behov av att uppdatera komponenten bebyggelsestruktur. Därutöver aktualiserades inte något behov av förändringar eller uppdateringar av delmodellen (som nämnts upp- dateras övriga delar av delmodellen årligen av SCB).

Mitt förslag till uppdatering av delmodellen gymnasieskola av- gränsas således till att avse komponenten bebyggelsestruktur.

Nuvarande beräkning av merkostnader för bebyggelsestruktur

Den nu gällande beräkningen av merkostnader för bebyggelse- struktur, dvs. för elevernas dagliga resor och inackorderingstillägg, har sin grund i en fiktiv utplacering av gymnasieskolor som senast genomfördes år 2003 (baserat på befolkningen 2001) och avrap- porterades av Utjämningskommittén (SOU 2003:88. Beräkning- arna implementerades 2005.

Beräkningen av merkostnader för bebyggelsestruktur har skett enligt följande:

I ett första steg har fiktiva gymnasieskolor placerats ut i kom- muner med minst 600 personer i åldern 16–18 år eller minst 15 000 invånare. Dessa kommuner bedöms ha ett tillräckligt elevunderlag för att bedriva egen gymnasieutbildning utan merkostnader till följd av lågt elevunderlag. En manuell justering har gjorts för ett

SOU 2007:61

Gymnasieskola

fåtal kommuner, för att få en rimlig anpassning till verkliga förhål- landen.

I ett andra steg har fiktiva gymnasieskolor placerats ut i övriga kommuncentra om minst 500 personer i åldern 16–18 år finns inom 50 kilometers vägavstånd samtidigt som vägavståndet till andra gymnasieorter överstiger 35 kilometer.

I ett tredje steg har vägavståndet för samtliga elever i landet till de närmast belägna utplacerade gymnasieskolorna beräknats.

Slutligen har kostnader för dagliga skolresor och inackordering beräknats. För elever med kortare vägavstånd än 6 kilometer be- räknas inga resekostnader. För elever med ett avstånd till närmaste gymnasieskola på mellan 6 och 50 kilometer beräknas en rese- kostnad motsvarande den genomsnittliga kostnaden för resor un- der ett läsår. Av elever med mer än 50 kilometer till närmaste gym- nasieskola har 90 % antagits bo inackorderade under 9 månader till en kostnad som motsvarar inackorderingstillägget. Därutöver har 5 % av samtliga elever antagits bo inackorderade.

Den genomsnittliga kostnaden per år för elevernas resor har fastställts till 4 500 kronor. Kostnaderna för inackordering har be- räknats som en månatlig ersättning motsvarande 1/30-del av 2003 års prisbasbelopp, som är 38 600 kronor. Beloppet har därefter multiplicerats med 9 (ett läsår uppgår till 9 månader). Beloppet är 11 580 kronor per år.

Tillägg/avdrag för bebyggelsestruktur erhålls genom att kom- munens beräknade merkostnader för bebyggelsestruktur reduceras med det vägda medelvärdet för bebyggelsestruktur i riket.

5.2Mitt förslag till uppdatering och förändring

Glesbygdsverket har som nämnts utvecklat en ny applikation för tillgänglighetsberäkningar i den kommunalekonomiska utjäm- ningen (se även bilaga 5). Den nya applikationen använder en väg- databas som innehåller samtliga farbara allmänna och enskilda vä- gar. Den tidigare använda applikationen använde endast allmänna vägar. Den nya applikationen använder i likhet med den tidigare SCB:s befolkningsdatabas, men upplösningen i s.k. befolknings- rutor har förbättrats. Sammantaget innebär förändringarna att ele- vernas vägavstånd mäts mer exakt.

Glesbygdsverket har på utredningens uppdrag med stöd av den nyutvecklade applikationen gjort en ny beräkning av vägavståndet

Gymnasieskola

SOU 2007:61

för samtliga elever i landet till de närmast belägna tidigare utplace- rade gymnasieorterna, med 2005 års befolkning. Glesbygdsverket har alltså inte haft i uppdrag att göra någon ny fiktiv utplacering av gymnasieskolor.

Underlaget för kostnadsberäkningen gällande inackorderings- tilläggen och de dagliga resorna har uppdaterats. Den nya beräk- ningen av inackorderingstilläggen baseras på prisbasbeloppet för 2007, som är 40 300 kronor. Den nya beräknade kostnaden för in- ackorderingstillägg blir därmed 12 090 kronor. De antagna rese- kostnaderna har höjts till 5 150 kronor, efter att Glesbygdsverket har samlat in uppgifter från samtliga länstrafikbolag.

Nya beräkningar har gjorts av tillägg/avdrag baserat på den nya beräkningen av vägavstånden samt de uppdaterade kostnaderna för inackordering och resor. För övrigt har beräkningen gjorts med samma förutsättningar som de nu gällande beräkningarna.

5.3Resultatet av mitt förslag

Resultatet av mina förslag är att 191 kommuner får ett positivt ut- fall, dvs. höjda standardkostnader, i intervallet 1–173 kronor per invånare, medan 96 kommuner får ett negativt utfall, alltså sänkta standardkostnader, i intervallet 1–35 kronor per invånare (för tre kommuner innebär förslaget ingen förändring).

På kommungruppsnivå innebär förslaget den största ökningen för glesbygdskommunerna, som i genomsnitt får en ökning med 58 kronor per invånare. Den största minskningen får storstäderna, med minus 17 kronor per invånare.

SOU 2007:61

Gymnasieskola

Tabell 5.1 Utredningens förslag till nya standardkostnader i delmodellen gymnasieskola, redovisade på kommungruppsnivå (kronor per invånare)

	Nytt förslag	Nuvarande	Differens
Storstäder	2 617	2 634	-17
Förortskommuner	3 472	3 468	3
Större städer	3 307	3 313	-6
Pendlingskommuner	3 876	3 853	23
Glesbygdskommuner	4 190	4 132	58
Varuprod. kommuner	3 831	3 813	18
Övr. kom. över 25 000 inv.	3 546	3 548	-3
Övr. kom. 12 500 - 25 000 inv.	3 740	3 733	7
Övr. kommuner < 12 500 inv.	3 882	3 854	28

Förändringarna av standardkostnaderna beror i huvudsak på demo- grafiska förändringar och på förändringar av vägavstånd vid beräk- ningen av merkostnader för bebyggelsestruktur. Till en del förkla- ras förändringarna av att de underliggande kostnaderna för inack- ordering och dagliga resor har anpassats till aktuell kostnadsnivå. Även de tekniska förbättringarna i applikationen i övrigt kan ge upphov till vissa förändringar.

Utfallet av de föreslagna förändringarna i delmodellen för samt- liga kommuner framgår av bilaga 8.

6 Individ- och familjeomsorg

I kapitlet föreslår jag en uppdatering och vissa förändringar av kostnadsutjämningens delmodell för individ- och familjeomsorg.

Mitt förslag:

Den regressionsmodell som används för att beräkna strukturella kostnadsskillnader för ekonomiskt bistånd, missbrukarvård, övrig vuxenvård och familjerätt förändras till att innehålla följande variabler:

•arbetssökande utan ersättning

•personer som är sambo/gifta, utrikes födda utanför EU, Norden, USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien, utan introduktionsersättning, med barn (0–17 år) och en inkomst under 150 000 kronor

•ensamstående kvinnor i åldern 20–55 med barn 0– 17 år och en inkomst som understiger 170 000 kronor per år.

•roten ur tätortsbefolkningen i kommunen år 2005.

De föreslagna förändringarna bör införas från och med den 1 januari 2009.

6.1Kort om nuvarande delmodell

Delmodellen för individ- och familjeomsorg består av två delar som tillsammans summeras till en standardkostnad. Den första beräknar strukturellt betingade kostnadsskillnader för barn- och ungdoms- vård och den andra för övrig individ- och familjeomsorg, dvs. för

Individ- och familjeomsorg

SOU 2007:61

ekonomiskt bistånd, missbrukarvård samt övrig vuxenvård och fa- miljerätt. Båda delarna beräknas med hjälp av regressionsmodeller.

Kommunernas behov av barn- och ungdomsvård beräknas ut- ifrån följande strukturvariabler;

•Andel barn 0–12 år som bor med ensamstående föräldrar

•Antal lagförda ungdomar 15–17 år per hemkommun under en treårsperiod dividerat med antalet år. Beräknas sedan som en andel baserat på befolkningen per den 31 december

•Antal barn 16–19 år som är födda utanför Norden och EU (2003 års medlemsländer) eller barn 16–19 år som är födda inom Norden och EU med minst en förälder som inte är född där

•Roten ur kommunens folkmängd upptill 75 000

Kommunernas behov av övrig individ- och familjeomsorg beräknas utifrån följande strukturvariabler;

•Utrikes födda flyktingar och nära anhöriga som vistats i landet 3–9 år samt övriga utrikes födda från länder utanför Norden och EU som vistats i Sverige 0–19 år

•Arbetssökande utan ersättning

•Ensamstående kvinnor i åldern 18–44 med barn 0–17 år

•Roten ur tätortsbefolkningen i kommunen år 2000.

•Män 25–64 med årsinkomst under 140 000 kronor

Variablerna uppdateras årligen av SCB med undantag av variabeln roten ur tätortsbefolkningen. Variablernas vikter i regressions- modellerna uppdaterades senast 2005 efter förslag av Utjämnings- kommittén (SOU 2003:88).

Delmodellen omfördelar innevarande år ca 4,1 miljarder kronor mellan kommunerna. Den genomsnittliga vägda standardkostnaden för rikets samtliga kommuner är 2 927 kronor per invånare. Stan- dardkostnaden varierar mellan 1 046 och 5 133 kronor per invånare.

SOU 2007:61

Individ- och familjeomsorg

6.2Utvecklingen inom individ- och familjeomsorgen

Individ- och familjeomsorgen omfattar barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd, missbrukarvård för vuxna, övrig vuxenvård och familjerätt.

De totala nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen uppgick 2005 till drygt 26 miljarder kronor. Barn- och ungdoms- vården stod för 41 % av kostnaderna och ekonomiskt bistånd för 36 %. Mellan åren 1999–2001 var kostnaderna för individ- och fa- miljeomsorgen i stort sett oförändrade. Mellan 2001 och 2005, ökade kostnaderna med ca 14 %. Den främsta orsaken är ökade kostnader för barn- och ungdomsvården och missbrukarvården.

Diagram 6.1 Nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen 2001–2005 (miljoner kronor)

	30 000
	25 000
	20 000
kronor
Miljoner	15 000
Miljoner
	10 000
	5 000
	0
	2001	2002	2003	2004	2005

Ekonomiskt bistånd Barn- och ungdomsvård Missbrukarvård Övrig vuxenvård Familjerätt

Källa SCB

Sedan 2001 har barn- och ungdomsvårdens andel av de totala kost- naderna ökat med ca 4 procentenheter medan det ekonomiska bi- ståndets andel har minskat i motsvarande utsträckning. De övriga verksamheterna har, som andel av de totala nettokostnaderna, varit relativt konstanta.

Individ- och familjeomsorg

SOU 2007:61

6.3Mitt förslag till uppdatering och förändring

Behovet av insatser från kommunernas individ- och familjeomsorg påverkas kontinuerligt av olika förändringar i samhället. Detta har föranlett förändringar av delmodellen vid ett flertal tillfällen. Den senaste förändringen skedde efter förslag från Utjämnings- kommittén (SOU 2003:88). Delmodellen delades då upp i två komponenter. Den första beräknade med samma variabler som den tidigare delmodellen för hela individ- och familjeomsorgen behovet av ekonomiskt bistånd, missbrukarvård samt övrig vuxenvård och familjerätt. Den andra komponenten beräknade med nya variabler behovet av barn- och ungdomsvård.

Skälet till kommitténs förslag att dela upp delmodellen i två de- lar var att kostnaderna för barn- och ungdomsvården utgjorde en allt större del av de totala kostnaderna för individ- och familje- omsorgen samtidigt som den dåvarande delmodellen innehöll vari- abler som främst fångade upp skillnader i det ekonomiska bistån- det. I takt med att insatserna förändrades, från ekonomiska transfe- reringar till insatser med större inslag av vård och stöd, kunde den dåvarande delmodellen i allt mindre utsträckning förklara de kom- munala kostnadsskillnaderna.

Det av Utjämningskommittén presenterade modellförslaget, som implementerades 2005, kunde förklara 65 % av kostnads- skillnaderna för övrig individ- och familjeomsorg samt 39 % av kostnadsskillnaderna för barn- och ungdomsvård 2001. Förklar- ingsvärdet för delmodellen som helhet var 66 %.

Jag har gjort en genomgång och validering av delmodellen indi- vid- och familjeomsorg. Vid genomgången framkom att förklar- ingsvärdet för delmodellen har sjunkit till 52 %. Den främsta för- klaringen till detta är att enbart 21% av kostnadsskillnaderna för barn- och ungdomsvård kan förklaras med hjälp av nuvarande del- modell. Delmodellen kan inte heller förklara variationer i kostnader för övrig individ- och familjeomsorg lika bra som tidigare. Jag har därför försökt hitta andra variabler än de som används i dagens delmodell för att förklara kostnadsvariationerna mellan kommunerna.

SOU 2007:61

Individ- och familjeomsorg

Utredningens arbete med komponenten barn- och ungdomsvård

Mot bakgrund av det bristfälliga förklaringsvärdet i den kompo- nent inom delmodellen individ- och familjeomsorg som utjämnar för kostnadsskillnader för barn- och ungdomsvård har jag försökt att dels byta ut variabler i den regression som ligger till grund för utjämningen, dels hitta en ny komponent som inte baseras på en regression.

Jag har i utredningsarbetet uppdragit åt först Statskontoret och senare SCB att försöka ta fram nya komponenter för utjämningen av barn- och ungdomsvården. I uppdraget till Statskontoret ingick att se över hela delmodellen samt om möjligt ta fram en icke re- gressionsbaserad delmodell för kostnadsutjämning inom individ- och familjeomsorgen.

Statskontoret avrapporterade uppdraget i oktober 2006 med rapporten Kostnadsutjämning för individ- och familjeomsorgen (IF) – analys och förslag. Statskontoret redovisar i sin rapport bl.a. en alternativ regressionsbaserad komponent för utjämning av barn- och ungdomsvården. Statskontoret förordar dock en icke regres- sionsbaserad utjämningsmodell för såväl ekonomiskt bistånd och missbrukarvård som barn- och ungdomsvård.

I modellen beräknas kommunernas standardkostnader genom att kommunernas egna antal prestationer eller insatser mätt som ett genomsnitt över en femårsperiod multipliceras med genomsnitts- kostnaden i riket för respektive prestation eller insats.

Min bedömning är dock att den modell som Statskontoret tagit fram inte kan ligga till grund för kostnadsutjämningen mellan kommunerna inom individ- och familjeomsorgen. Förslaget är inte förenligt med en av grundprinciperna i den kommunala kostnads- utjämningen, nämligen att enskilda kommuner inte ska kunna på- verka utfallet av utjämningen genom valet av inriktning, ambitions- nivå eller redovisningsprinciper för den berörda verksamheten. Vis- serligen är individ- och familjeomsorgen i stor utsträckning lag- styrd, och kommunerna styr inte individ- och familjeomsorgens dimensionering i första hand utifrån en ekonomisk kalkyl. Men det får inte finns några möjligheter för kommunerna att påverka utfal- let av utjämningen.

När det gäller den regressionsbaserade komponent för barn- och ungdomsvård som Statskontoret också har tagit fram kan jag konstatera att denna regression – i likhet med den gällande regres-

Individ- och familjeomsorg

SOU 2007:61

sionen - inte kunde förklara annat än en mindre del av kostnads- skillnaderna mellan kommunerna.

SCB har på mitt uppdrag upprättat en databas med samtliga barn födda i Sverige mellan åren 1983 och 2005 och barnens biolo- giska föräldrar. Uppdraget till SCB utformades i samråd med Soci- alstyrelsen. Hypotesen har varit att ett sviktande föräldraskap kan förklara varför vissa barn blir föremål för insatser av barn- och ungdomsvården. Till föräldrarna har därför en mängd attribut knu- tits som var för sig eller i förening skulle kunna ha ett samband med sviktande föräldraskap; exempelvis fängelsevistelser, arbets- situation, vård på institution, ersättningar från socialförsäkringar etc.

SCB beräknade sambandet mellan olika kombinationer av attri- but hos föräldrarna och förekomsten av heldygnsinsatser inom barn- och ungdomsvården för deras barn. Exempelvis kunde SCB visa att risken för en heldygnsinsats är fyra gånger högre än genom- snittet för barn som har en förälder som fått vård för alkohol- missbruk. SCB använde därefter dessa samband för att skatta antalet barn per kommun som kommer att behöva få heldygnsvård.

Jag bedömer att hypotesen om sviktande föräldraskap som en grundläggande förklaring till varför barn och ungdomar behöver insatser från kommunernas individ- och familjeomsorg innebär en lovade ansats. Det visade sig att den framtagna modellen kunde ge en god skattning av antalet barn med behov av insatser inom barn- och ungdomsvården i riket, men tyvärr inte på kommunnivå för enskilda kommuner.

Jag tvingas därför konstatera att jag inte har lyckats finna strukturella variabler som på ett tydligt sätt speglar skillnaderna mellan kommunerna i behovet av barn- och ungdomsvård. Det är enligt min mening angeläget att Statskontoret inom ramen för myndighetens kommande löpande uppföljning av den kommunal- ekonomiska utjämningen prioriterar ett fortsatt utvecklingsarbete med komponenten barn- och ungdomsvård.

SOU 2007:61

Individ- och familjeomsorg

Utredningens arbete med komponenten Övrig individ- och familjeomsorg

Min validering av komponenten övrig individ- och familjeomsorg visade som nämnts ovan att förklaringsvärdet sjunkit även för denna del. Det visade sig också att variabeln män 25–64 med årsin- komst under 140 000 kronor inte längre uppfyllde de statistiska kraven för att kunna ingå i regressionsmodellen som en förklarande variabel. En uppdaterad regression, exklusive män med låg inkomst, ger ett förklaringsvärde på 55 %.

De variabler som används för att förklara skillnader i övrig indi- vid- och familjeomsorg tar sin utgångspunkt i studier som genom- förts av Socialstyrelsen för att förklara variationer i kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd.

Då det avgörande för att få ekonomiskt bistånd är individens eller familjens inkomst i förhållande till försörjningsbördan har jag försökt avgränsa de urvalsgrupper som används i dagens kompo- nent genom att koppla på inkomstnivåer. På detta sätt kan man bättre fånga in de personer som får bistånd, vilket ökar kompo- nentens träffsäkerhet.

Mitt förslag till variabler framgår nedan. Variabeln arbets- sökande utan ersättning kvarstår i mitt förslag oförändrad från den befintliga modellen, medan övriga variabler är nya.

•arbetssökande utan ersättning

•personer som är sambo/gifta, utrikes födda utanför EU, Norden, USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien, utan in- troduktionsersättning, med barn (0–17 år) och en inkomst un- der 150 000 kronor

•ensamstående kvinnor i åldern 20–55 med barn 0–17 år och en inkomst som understiger 170 000 kronor per år

De föreslagna nya variablerna ersätter:

•utrikes födda flyktingar och nära anhöriga som vistats i landet 3–9 år och övriga utrikes födda från länder utanför Norden och EU som vistats i Sverige 0–19 år

•ensamstående kvinnor i åldern 18–44 med barn 0–17 år

Jag föreslår även att variabeln roten ur tätortsbefolkningen i kom- munen år 2000 uppdateras att avse förhållanden för år 2005. Varia-

Individ- och familjeomsorg

SOU 2007:61

beln män 25–64 med årsinkomst under 140 000 kronor utmönstras eftersom den som nämnts inte längre är statistiskt godtagbar.

De av mig föreslagna förändringarna gör att komponenten övrig individ- och familjeomsorg kan förklara 62 % av de genomsnittliga kostnadsskillnaderna mellan kommunerna för åren 2004 och 2005. Totalt sett kan den uppdaterade delmodellen, inklusive komponenten barn- och ungdomsvård, förklara 55 % av kostnadsskillnaderna 2005.

6.4Resultatet av mitt förslag

De föreslagna förändringarna innebär att 82 kommuner får sänkta standardkostnader med maximalt 261 kronor per invånare. Samti- digt får 208 kommuner höjda standardkostnader med upp till 215 kronor per invånare. Samtliga förändringar beror på att variablerna i komponenten övrig individ- och familjeomsorg förändrats något för att på ett bättre sätt än i dag fånga upp de strukturellt betingade kostnadsskillnaderna som finns mellan landets kommuner.

Tabell 6.1 Utredningens förslag till nya standardkostnader i delmodellen indi vid- och familjeomsorg (kronor per invånare)

	Nytt förslag	Nuvarande	Differens
Storstäder	4 755	4 841	-87
Förortskommuner	2 444	2 477	-33
Större städer	3 022	2 999	23
Pendlingskommuner	2 023	1 962	61
Glesbygdskommuner	1 555	1 511	44
Varuproducerande kommuner	1 890	1 860	31
Övr. kommuner, över 25 000 inv.	2 435	2 385	50
Övr. kommuner 12 500 -25 000 inv	2 027	1 976	51
Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv.	1 796	1 771	26

På kommungruppsnivå innebär förändringarna att gruppen stor- städer och förortskommuner får något sänkta standardkostnader medan övriga kommungrupper får höjda standardkostnader. Gene- rellt sett är dock förändringarna på kommungruppsnivå att beteckna som relativt små. Utfallet för respektive kommun presenteras i bilaga 9.

7 Äldreomsorg

I kapitlet föreslår jag uppdatering och förändring av kostnadsut- jämningens delmodell för äldreomsorg.

Mitt förslag:

Normkostnad: Beräkningen av normkostnad indelad efter socio- ekonomisk tillhörighet upphör och ersätts med indelning efter in- komst. Inkomsten för den äldre befolkningen ska uppdateras årli- gen av SCB. Skattningen av omsorgsbehov hos äldre görs direkt med hjälp av ADL-beroende. Vårdkonsumtionen som ligger till grund för normkostnaden uppdateras. Män och kvinnor får samma normkostnad givet inkomst, etnicitet, ålder och ADL-beroende. Kostnaderna för hemtjänsttimme och särskilt boende uppdateras.

Hemtjänst i glesbygd: Merkostnaden för hemtjänst i glesbygd upp- dateras.

Tillägg för institutionsboende: Tillägget till glesbygdskommuner för särskilt boende upphör.

De föreslagna uppdateringarna och förändringarna bör införas från och med den 1 januari 2009.

7.1Kort om nuvarande delmodells utformning

Standardkostnaden för äldreomsorg beräknas med tre kompo- nenter. Först beräknas en s.k. normkostnad för varje kommun som speglar vårdbehovet för befolkningen över 65 år. Kommuner med gles bebyggelsestruktur får ett tillägg till normkostnaden för mer- kostnad för resor inom hemtjänsten, och kommuner som tillhör kommungruppen glesbygdskommuner får dessutom ett tillägg för särskilt boende.

Beräkningen av normkostnaden för kommunerna utgår från att den äldre befolkningen delas in i sammanlagt 240 delgrupper efter

Äldreomsorg

SOU 2007:61

socioekonomi, etnicitet, kön och ålder. Ohälsan och vårdkonsum- tionen skattas för varje delgrupp. Därefter beräknas en norm- kostnad för respektive delgrupp. Den totala normkostnaden för kommunen beräknas genom att alla invånares normkostnad sum- meras. En detaljerad beskrivning av modellen för normkostnads- beräkning för delgrupper och kommuner återfinns i bilaga 10a.

Med anledning av stora avstånd i områden med gles bebyggelse- struktur antas att det uppstår en merkostnad för personalens resor i hemtjänsten. För resor till invånare 80 år och äldre som bor 15 kilometer eller längre från en ”servicepunkt”, varifrån hemtjänst- personalen antas utgå, beräknas en merkostnad. Möjliga service- punkter är tätorter med minst 200 invånare. Rikets snitt används för att beräkna antalet personer i respektive kommun som har hemtjänst av de över 80 år. För att beräkna merkostnaden används en schablon på 52 kronor milen. I ersättningen ingår kostnader för fordon och lön för två besök om dagen alla dagar på året. Totalt är merkostnaden för hemtjänst till följd av gles bebyggelsestruktur beräknad till drygt 158 miljoner kronor.

Det antas även uppstå en merkostnad för särskilt boende för glesbygdskommuner. Behovet av särskilt boende antas uppstå tidi- gare, dvs. vid ett lägre omsorgsbehov, i glesbygdskommuner än i andra kommuner, där mer omfattande omsorgsbehov kan tillgodo- ses av hemtjänsten. Ersättningen utgår med 5 % av kommunens beräknade normkostnad och ges till 29 glesbygdskommuner (de kommuner som Kommunförbundet före 2005 klassificerade som glesbygdskommuner). Den totala merkostnaden för särskilt bo- ende för glesbygdskommuner är drygt 116 miljoner kronor.

År 2007 omfördelar delmodellen drygt 6,2 miljarder kronor, vil- ket gör att äldreomsorg är den delmodell som i absoluta tal svarar för den största omfördelningen i kostnadsutjämningen. Den ge- nomsnittliga vägda standardkostnaden för rikets samtliga kommu- ner är 7 958 kronor per invånare. Standardkostnaden i de olika kommunerna varierar mellan 3 018 och 16 862 kronor per invånare.

Delmodellens grundstruktur infördes efter förslag från Struk- turkostnadsutredningen (SOU 1993:53). SCB uppdaterar årligen, till grund för normkostnadsberäkningen för respektive kommun, antal invånare över 65 år fördelat på ålder, kön, civilstånd och etni- citet. Indelningen efter socioekonomi, som också påverkar norm- kostnadsberäkningen, har uppdaterats efter förslag från Kommu- nala utjämningsutredningen (SOU 1998:151) respektive Utjäm- ningskommittén (SOU 2003:88). I samband med den senare togs

SOU 2007:61

Äldreomsorg

tillägget för färdtjänst och handikappomsorg bort. Även tilläggen för gles bebyggelsestruktur har uppdaterats efter förslag från kommittéerna.

7.2Beräkning av normkostnaden

Den största delen av kommunernas standardkostnad för äldre- omsorgen är normkostnaden. Normkostnaden ska mäta struktu- rella skillnader i omsorgsbehov mellan kommunerna. Den nu gäl- lande beräkningen av normkostnaden genomfördes 2002 och av- rapporterades av Utjämningskommittén (SOU 2003:88). Beräk- ningen av normkostnaden sker enligt följande:

Först uppskattas omsorgsbehovet för den äldre befolkningen. Det görs med hjälp av en undersökning av levnadsförhållanden (ULF), som genomförs av SCB vartannat år. I undersökningen in- tervjuas 2 000 till 3 000 personer 65 år och äldre, vilket motsvarar 3 % av Sveriges befolkning i den åldersgruppen. I undersökningen ställs frågor om självupplevd hälsa, funktionsnedsättning och lång- varig sjukdom.

I nästa steg kopplas kunskapen om de äldres ohälsa till olika delgrupper av den äldre befolkningen efter kön, civilstånd, etnicitet och socioekonomisk tillhörighet. För detta ändamål tas ett ohäl- soindex fram som grupperar de intervjuade enligt fyra nivåer av hälsa; full hälsa, lätt ohälsa, måttlig ohälsa och svår ohälsa.

För att koppla ohälsan för respektive grupp till omsorgsbehov i form av hemtjänst och särskilt boende används en fältundersökning i åtta kommuner. Den fältundersökning som ligger till grund för den befintliga beräkningen genomfördes 2003, och omfattade drygt 5 000 vårdtagare som hade antingen hemtjänst eller särskilt boende. Materialet har breddats genom att motsvarande data avseende 1 500 äldre från sju andra kommuner, som deltar i det s.k. SNAC-pro- jektet (Swedish National study on Ageing and Care) har tillförts. I båda dessa undersökningar klassas behovet i förhållande till ADL, aktiviteter i dagligt liv. ADL-beroende avser behov av hjälp i föl- jande fyra aktiviteter: bad eller dusch, stiga upp och lägga sig, på- och avklädning samt födointag. Klassificering enligt ADL används allmänt i vård- och utbildningssammanhang för att bedöma vård- och omsorgsbehov.

Ohälsoindex översätts därefter till det ADL- index som används i fältundersökningen. Varje delgrupp ges en normkostnad genom

Äldreomsorg

SOU 2007:61

att respektive delgrupps omsorgsbehov i form av hemtjänst eller särskilt boende prissätts med hjälp av schablonkostnader.

Nästa steg i beräkningen är att alla i befolkningen över 65 år pla- ceras in i en av de 240 delgrupperna för att kunna tilldelas motsva- rande normkostnad. Kön, ålder i femårsgrupper, civilstånd och et- nicitet – född utom eller inom Norden, uppdateras varje år. Den socioekonomiska indelningen sker i fem grupper: ej facklärd arbe- tare, facklärd arbetare, företagare och jordbrukare, tjänstemän på lägre och mellannivå, högre tjänstemän.

Beräkningen per socioekonomisk grupp förutsätter ett underlag som medger uppdelning av befolkningen i dessa grupper. Det un- derlaget finns i de s.k. Folk- och bostadsräkningarna (FOB). Så- dana genomfördes tidigare vart femte år. Sedan år 1990 har ingen ny undersökning gjorts, vilket innebär att allt färre i den äldre be- folkningen har en identifierbar socioekonomisk grupp. De som inte har en klassificering grupperas med hjälp av den fördelning som delgruppen har i den egna kommunen. Finns det inte någon i den aktuella delgruppen sker klassificeringen efter kommun- gruppens fördelning. Att undersökningen inte har genomförts se- dan 1990 medför bl.a. ett växande problem genom att inte någon som invandrat sedan dess kan klassificeras utan måste ges en schablonmässig indelning enligt ovan. Vid 2002 års undersökning kunde 86 % av de äldre återfinnas i Folk- och bostadsräkningarna, medan 14 % fick klassificeras schablonmässigt.

Alla över 65 år erhåller en normkostnad enligt den delgrupp som de har placerats i. Den totala normkostnaden för kommunen beräknas genom att antalet personer i varje delgrupp multipliceras med respektive delgrupps normkostnad för att därefter summeras.

7.3Mitt förslag till uppdatering och förändring

Under senare år har andelen äldre i Sverige stadigt ökat och allra störst förändring har andelen äldre över 80 år haft. Det motsvarar också den grupp äldre som har störst behov av omsorg. Samtidigt har gruppen 65 år och äldre som helhet fått högre inkomst genom de nya årskullar som blivit 65 år. Demografin kan förklara en stor del av skillnaderna i kostnad mellan kommuner. Andelen 65+ vari- erar från 10 % till närmare 30 % mellan kommunerna. 70 % av kostnadsskillnaden förklaras av detta. Med mina förslag enligt

SOU 2007:61

Äldreomsorg

nedan förklarar delmodellen äldreomsorg sammantaget 82 % av kostnadsskillnaderna mellan kommunerna.

Normkostnader

På mitt uppdrag har docent Mårten Lagergren år 2007 genomfört en ny bearbetning av ett aktuellt ULF-material och en ny fält- undersökning. I fältundersökningen har företrädare för samtliga av de åtta kommuner som deltog vid föregående uppdatering med- verkat, och material från SNAC-studien har tillförts. För en dju- pare beskrivning av fältundersökningen och en jämförelse med de två tidigare fältundersökningarna gjorda 1994 och 2002, se bilaga 10b.

Jag föreslår att denna uppdatering ska läggas till grund för be- räkningen av normkostnaderna.

Uppdateringen fångar upp förändringar i fördelning av om- sorgsbehov och vårdkonsumtion mellan olika grupper av äldre. Dessutom anpassas de antagna kostnaderna för hemtjänst respek- tive särskilt boende till aktuell nivå. Uppdateringen har visat att förändringarna har varit begränsade i omsorgsbehov och vård- konsumtion från föregående uppdatering. De förhållandevis stora förändringarna i den relativa fördelningen av andelen äldre mellan kommunerna fångas upp av den årliga uppdateringen.

ULF-undersökningen innehåller numera frågor om ADL, vilket inte var fallet vid föregående uppdatering. De intervjuade får svara på direkta frågor kring olika aktiviteter i det dagliga livet (se ovan).

ADL- beroende har en direkt koppling till behovet av service och omvårdnad och ger därmed ett skarpare mått på omsorgs- behovet än ohälsoindex. ADL används för att mäta det faktiska omsorgsbehovet till skillnad från ohälsoindex som ger en mer all- män hälsobedömning. Att ULF-materialet numera innehåller frå- gor om ADL medför också att behovet av översättning mellan upplevd ohälsa och vårdbehov inte längre är nödvändig, varigenom en möjlig felkälla kan elimineras.

Jag föreslår därför att, vid beräkningen av normkostnad, indel- ningen i ohälsa ersätts med en indelning efter ADL-beroende.

Det skarpare måttet på omsorgsbehov som ADL-klassningen är ger vissa omfördelningseffekter mellan kommunerna, i och med att skillnaderna i vårdbehov mellan olika samhällsgrupper framträder tydligare.

Äldreomsorg

SOU 2007:61

Skillnaderna i omsorgsbehov mellan olika grupper av äldre mäts som framgått i den befintliga utjämningen bl.a. efter den klassifice- ring av de äldre i olika socioekonomiska grupper som finns i Folk- och bostadsräkningarna. Äldre som exempelvis har varit tjänstemän under de förvärvsaktiva åren har generellt sett lägre omsorgsbehov än äldre som varit arbetare

Ett alternativ till socioekonomisk gruppindelning är att dela in befolkningen efter inkomstgrupp. Undersökningar har visat ett starkt samband mellan inkomst och ohälsa. Detta beror både på att högre inkomster leder till bättre hälsomöjligheter och att dålig hälsa ofta medför lägre inkomster. Samtliga i gruppen 65 år och äldre kan klassificeras med hjälp av aktuella och individuella upp- gifter om inkomst. Inkomst är också möjlig att uppdatera varje år. Vid uppdateringen utifrån socioekonomi innevarande år kunde en- dast 81 % klassificeras via Folk- och bostadsräkningen, vilket alltså är en sänkning från föregående uppdatering då 86 % kunde inplace- ras utan schablonisering. Det kommer i längden inte att vara möj- ligt att beräkna normkostnaderna med utgångspunkt från de be- fintliga Folk- och bostadsräkningarna, som alltså senast genom- fördes 1990.

Jag föreslår därför att indelningen av den äldre befolkningen i fem socioekonomiska grupper ersätts av en indelning i inkomst- grupper. Jag föreslår en indelning i tre inkomstgrupper efter ge- nomsnittlig inkomst på riksnivå för dem som fyllt 65 år. Vidare föreslår jag att inkomst uppdateras årligen av SCB liksom i dag civilstånd, etnicitet och ålder.

Skillnaderna i omsorgsbehov mellan grupperna är något större med indelning efter inkomst än med socioekonomisk indelning (se bilaga 10a, tabell 3 och 4). En övergång från socioekonomi till in- komst vid gruppindelningen ger därför effekten att kommuner där de äldre har relativt höga inkomster får sänkta normkostnader jämfört med i dag, medan kommuner där de äldre har låga in- komster får höjda normkostnader. Anledningen till detta är att de skillnader i omsorgsbehov som finns mellan olika samhällsgrupper fångas upp bättre med en gruppering efter inkomstnivå jämfört med motsvarande gruppering efter socioekonomisk grupp enligt Folk- och bostadsräkningarna.

Jag ska enligt direktiven följa upp äldreomsorgsmodellen bl.a. utifrån ett könsperspektiv. I dag fastställs skilda normkostnader för kvinnor och män, utifrån en uppskattning av den faktiska konsum- tionen av äldreomsorg i riket för män respektive kvinnor. För att

SOU 2007:61

Äldreomsorg

analysera betydelsen för normkostnaden av skillnaden i konsum- tion av omsorg mellan män och kvinnor har beräkningar gjorts för samtliga kommuner på två sätt, en könsneutral beräkning och en uppdelad efter kön. Skillnaderna mellan kommunerna visade sig totalt sett vara små, för samtliga kommuner mindre än en procent- enhets förändring i förhållande till den framräknade norm- kostnaden i den befintliga utjämningen.

En fördel med att upphöra med skilda normkostnader för män och kvinnor är att modellen blir mera logisk, när ett ADL-bero- ende tilldelas samma kostnad oberoende av kön. Modellen blir också enklare och stabilare då antalet delgrupper minskar till hälf- ten genom detta. Med en sådan förändring vid beräkningen av normkostnader kommer dessa fortfarande att påverkas av skillna- der i ADL-beroende, men normkostnaden givet samma grad av ADL-beroende kommer att vara densamma för män och kvinnor.

Jag föreslår således att uppdelningen på delgrupper per kön upphör och ersätts av en könsneutral beräkning.

För att omsätta omsorgsbehovet till en årlig kostnad behövs en schablon för dels hemtjänst med en timme i veckan, dels särskilt boende med heldygnsomsorg. I tabellen nedan redovisas aktuella kostnadsuppgifter (2005) från Sveriges kommuner och Landsting, och även de uppgifter som används i dagens utjämning.

Tabell 7.1. Förslag till uppdaterad schablonkostnad för äldreomsorgen (kronor)

	Förslag	Nuvarande
Hemhjälp per år (en timme i veckan)	19 700	11 180
Årsplats i boende med heldygnsomsorg	483 500	438 000

Timkostnaden för hemtjänst har räknats upp med 76 % medan kostnaden för boendet har räknats upp med 10 %. Den stora höj- ningen av kostnaden för hemtjänst är till största delen en korriger- ing, då kostnadsuppgiften tidigare var betydligt underskattad. Kor- rigeringen innebär att förhållandet mellan de två olika vård- formerna har förändrats och att ett vårdbehov på 25 timmar i veckan med hemtjänst motsvarar kostnaden för en årsplats på sär- skilt boende.

Jag föreslår att dessa kostnader används för att få fram kostna- den för helårsboende samt årskostnaden per hemtjänsttimme vid beräknandet av normkostnaden.

Äldreomsorg

SOU 2007:61

I dagens modell beräknas normkostnaden för 240 delgrupper. Med mina förslag sjunker antalet delgrupper till 72 (sex ålders- grupper * två grupper för etnicitet * två grupper för civilstånd * tre inkomstgrupper). Med färre grupper förenklas modellen samtidigt som underlaget blir mer stabilt då antalet individer i varje delgrupp blir större. Dessutom möjliggörs en uppdatering av samtliga variabler.

Tillägg för hemtjänst i glesbygd

Glesbygdsverket har på mitt uppdrag gjort en ny utplacering av fiktiva servicepunkter och anknutit personer 80 år och äldre till dessa punkter samt beräknat deras avstånd till dessa punkter. Gles- bygdsverket har vidare validerat den milkostnad samt de antagan- den som används för beräkningen av merkostnad i dag. Jag föreslår att Glesbygdsverkets nya utplacering och anknytning ska gälla som grund för beräkning av tillägg för hemtjänst.

Institutionstillägg

Jag föreslår att tillägget för särskilt boende i glesbygdskommuner tas bort. Anledningen till mitt förslag är att med de uppdaterade kostnaderna för hemtjänst och särskilt boende som redovisats ovan har kostnadsrelationen mellan särskilt boende och hemtjänst för- ändrats. Med dagens schablonkostnader är hemtjänst mindre kost- samt upp till 39 timmars hemtjänst i veckan. Med mitt förslag till uppdaterade kostnader återfinns den gränsen vid 25 timmar i veckan. Därmed bortfaller i huvudsak behovet att kompensera glesbygdskommuner för en tidigare överflyttning av äldre till sär- skilt boende.

7.4Resultatet av mitt förslag

Mina förslag till förändringar av normkostnadsberäkningen moti- veras av att skillnaderna i omsorgsbehov mellan olika grupper av äldre skattas mer precist än vad som är fallet i den befintliga utjäm- ningen. Övergången till klassificering efter inkomst motiveras dessutom av att det på sikt inte är möjligt att upprätthålla den nu- varande indelningen efter socioekonomi med utgångspunkt från de befintliga Folk- och bostadsräkningarna.

SOU 2007:61

Äldreomsorg

Mina förslag leder till att kommuner med en större andel pen- sionärer med bakgrund som tjänstemän, eller annorlunda uttryckt med relativt sett högre inkomster, får ett negativt utfall efter upp- dateringen, medan det omvända gäller för kommuner som har en större andel pensionärer med bakgrund som arbetare, dvs. med re- lativt sett lägre inkomster.

Mitt förslag att uppdelningen på kön vid beräkningen av norm- kostnaderna ska ersättas av en könsneutral beräkning motiveras bl.a. av att modellen blir mera logisk när ett ADL-beroende tillde- las samma kostnad oberoende av kön. Modellen blir också enklare och får en större stabilitet när antalet delgrupper minskar. Effekten på utfallet av utjämningen blir jämförelsevis begränsad.

Den uppdatering som gjorts av de antagna kostnaderna för hemtjänst respektive för särskilt boende har resulterat i en relativt kraftig ökning av kostnaderna för hemtjänst, medan kostnaderna för särskilt boende ökat mindre. Uppdateringen har möjliggjorts av att Sveriges Kommuner och Landsting i dag förfogar över bättre kostnadsdata än vad som var fallet vid föregående uppdatering. Min omviktning av kostnader mellan hemtjänst och särskilt boende har föranlett förslaget att ta bort institutionstillägget. Detta leder till att 29 glesbygdskommuner får ett negativt utfall, som dock för flertalet av dessa kommuner helt eller delvis uppvägs av ett positivt utfall av uppdateringen av normkostnaderna.

Glesbygdsverket har på mitt uppdrag gjort en ny utplacering av fiktiva servicepunkter och anknutit personer 80 år och äldre till och beräknat deras avstånd till dessa punkter. Därigenom kan de demo- grafiska förändringar som skett från föregående uppdatering fångas upp vid uppdateringen av tillägget för hemtjänst. Även här är ef- fekterna på utfallet av utjämningen relativt sett begränsad.

Resultatet av mina förslag är att 200 kommuner får höjda stan- dardkostnader medan 89 kommuner får sänkta standardkostnader. I dag omfördelar delmodellen drygt 6,2 miljarder kronor. Med mina förslag ökar omfördelningen till drygt 6,7 miljarder kronor.

Storstäder och förortskommuner får som grupp sänkta stan- dardkostnader, gruppen större städer får oförändrade standard- kostnader, medan samtliga övriga kommungrupper får höjda stan- dardkostnader.

Äldreomsorg

SOU 2007:61

Tabell 7.2. Utredningens förslag till nya standardkostnader i delmodellen äldre- omsorg, redovisade på kommungruppsnivå (kr/per invånare)

	Nytt förslag	Nuvarande	Differens

Storstäder	7 938	8 101	-163
Förortskommuner	5 384	5 497	-113
Större städer	7 657	7 658	-0
Pendlingskommuner	7 725	7 598	127
Glesbygdskommuner	12 161	12 065	96
Varuproducerande kommuner	9 689	9 475	214
Kommuner, över 25 000 inv.	9 145	9 052	92
Kommuner, 12 500 - 25 000 inv.	10 035	9 815	220
Kommuner, mindre än 12 500 inv.	10 609	10 286	323

De tio kommuner som får de största negativa förändringarna får sänkta standardkostnader med mellan 246 och 712 kronor per in- vånare. De tio kommuner som får de största positiva förändring- arna får höjda standardkostnader med mellan 546 och 841 kronor per invånare. Utfallet för respektive kommun presenteras i bilaga 10c.

8 Bebyggelsestruktur

I mitt delbetänkande (SOU 2006:84) har jag lagt förslag om en uppdatering av komponenten byggkostnader i utjämningen för be- byggelsestruktur. Efter riksdagens beslut i juni i år kommer denna uppdatering att genomföras den 1 januari 2008.

Nedan föreslår jag en uppdatering och vissa förändringar av komponenten administration, resor och räddningstjänst i delmo- dellen bebyggelsestruktur. Slutligen avrapporterar jag också min analys av övriga komponenter i denna delmodell, dvs. gator och vägar samt uppvärmning.

Mitt förslag:

Komponenten administration, resor och räddningstjänst ersätts av två komponenter – administration respektive räddningstjänst. Jag föreslår samtidigt att utjämning för resor upphör. I kompo- nenten administration beräknas kommunernas merkostnad med variablerna invånardistans respektive folkmängd. I komponen- ten räddningstjänst beräknas kommunernas merkostnad med variablerna invånardistans respektive lokalt befolknings- underlag.

De föreslagna uppdateringarna och förändringarna bör infö- ras från och med den 1 januari 2009.

8.1Kort om delmodellens utformning

Delmodellen bebyggelsestruktur består av fyra komponenter – byggkostnader, gator och vägar, uppvärmning samt administration, resor och räddningstjänst. Delmodellen kompenserar för merkost- nader uppkomna på grund av geografiskt läge och/eller gles bebyg- gelsestruktur.

Bebyggelsestruktur

SOU 2007:61

År 2007 erhåller 86 kommuner ett tillägg på cirka 1,32 miljarder kronor. Den genomsnittliga merkostnaden för riket är 173 kronor per invånare. Utfallet för kommunerna varierar mellan ett avdrag på 313 kronor och ett tillägg på 1 793 kronor per invånare.

De fyra komponenterna i delmodellen bebyggelsestruktur in- fördes 1996 efter förslag från Strukturkostnadsutredningen (SOU 1993:53), men varje komponent utgjorde då en egen delmodell.

Efter förslag från Utjämningskommittén (SOU 2003:88) slogs delmodellerna gator och vägar, uppvärmning, byggkostnader och administration, resor och räddningstjänst samman till en ny gemensam delmodell, fr.o.m. 2005. Ersättningsbeloppen fastställ- des då på nytt.

SCB har årligen räknat upp de fastställda kostnaderna med netto- prisindex, (NPI).

8.2Mitt förslag till uppdatering och förändring av komponenten administration, resor och räddningstjänst

Grundtanken med komponenten administration, resor och rädd- ningstjänst är att kommuner med en liten folkmängd och kommu- ner som är stora till ytan med ett litet befolkningsunderlag samt kommuner där en liten andel av invånarna bor i tätorter har högre kostnader per invånare för administration, lokala resor och rädd- ningstjänst. Kommunerna grupperas efter variabler som bedömts ha inverkan på kostnadsnivån. Kommunerna i varje grupp erhåller sedan en ersättning som motsvarar gruppens genomsnittliga mer- kostnad.

I nuvarande komponent delas kommunerna in efter invånare per kvadratkilometer, folkmängd samt tätortsgrad. För invånare per kvadratkilometer kan ersättning ges för kommuner med färre än 6 invånare per kvadratkilometer och med mellan 6 och 10 invånare per kvadratkilometer. Indelning efter folkmängd ger ersättning för kommuner med färre än 10 000 invånare och för kommuner med mellan 10 000 och 20 000 invånare. När det gäller tätortsgraden delas kommunerna in i två grupper som kan ge ersättning - kom- muner med upp till 60 % täthet och mellan 60 och 80 % täthet.

År 2007 erhåller 49 kommuner ett tillägg på knappt 340 miljo- ner kronor. Den genomsnittliga merkostnaden för riket är 39 kro- nor per invånare. Mellan kommunerna varierar det från avdrag med

SOU 2007:61

Bebyggelsestruktur

39 kronor per invånare för de 241 kommuner som inte har någon merkostnad till tillägg med 1 381 kronor per invånare för de 21 kommuner som har högst merkostnad.

Nedan redovisas beräkningen av merkostnaderna för administ- ration, resor och räddningstjänst. I samband därmed redovisas mitt förslag till uppdateringar och förändringar.

Administration

Av kommunernas personalstatistik framgår lönekostnaderna för den administrativa personalen. Kostnaderna för politisk verksam- het, som kan ses som en administrativ kostnad, kan urskiljas ur kommunernas räkenskapssammandrag.

Det kan antas att en mindre kommun får högre kostnad per in- vånare än en större för den obligatoriska verksamheten, eftersom en viss administrativ personal för myndighetsutövning och vissa ledningsfunktioner måste finnas i kommunen oavsett kommun- storlek. Därtill är den politiska verksamheten obligatorisk. Även den politiska verksamheten kan antas bli dyrare per invånare i en liten kommun.

I nuvarande komponent ges ersättning till kommuner indelat efter folkmängd, tätortsgrad och invånare per kvadratkilometer. Underlagen till ersättningsbeloppen och gränserna har inte uppda- terats sedan 1996. Jag bedömer att komponenten behöver ses över både vad gäller ersättningsbeloppen och vilka kommuner som har merkostnader för dessa verksamheter i dag.

Den genomsnittliga administrativa kostnaden per invånare i ri- ket är 1 809 kronor för den administrativa personalen och 445 kro- nor per invånare för den politiska verksamheten. För kommuner med en folkmängd under 20 000 finns ett stigande samband mellan kostnaderna och minskad folkmängd. För de riktigt små kommu- nerna med en folkmängd under 8 000 är sambandet än tydligare. Kommungruppen glesbygdskommuner är också en grupp med högre kostnader än riket i snitt.

Nuvarande modell använder antalet invånare per kvadratkilometer för beräkning av ersättning. Invånare per kvadratkilometer visar ett samband mot de aktuella kostnaderna och kan förklara 16 % av skillnaderna i kostnader mellan kommunerna.

Ett annat mått för att beskriva befolkningens spridning över kommunens yta är invånardistans. Den mäter, uttryckt i kvadrat-

Bebyggelsestruktur

SOU 2007:61

kilometer per invånare, avståndet mellan en kommuns invånare om de placeras ut jämt över kommunens yta. Ju högre värde desto glesare kommun. Invånardistans har ett högre förklaringsvärde för skillnaderna i kostnad för administrativ personal än invånare per kvadratkilometer. Invånardistans förklarar 36 % av skillnaderna mellan kommunerna. Även för kostnaden för politisk verksamhet ökar förklaringsgraden något med invånardistans och ger ett förklaringsvärde på 41 %. När kommuner grupperas efter invånar- distans framgår att kommuner med invånardistans 0,35 eller högre som grupp har högre kostnad än rikets snitt.

Min bedömning är att de variabler som bäst fångar upp vilka kommuner som har strukturella merkostnader för sin administra- tion är invånardistans samt folkmängd. Med dessa variabler kom- mer fler kommuner än i dag att uppfylla kriterierna för ersättning.

Jag föreslår att utjämningen för administration utgör en enskild komponent i delmodellen bebyggelsestruktur. De kostnader som ligger till grund för utjämningen ska vara lönekostnader för den administrativa personalen inom den obligatoriska verksamheten samt kostnader för den politiska verksamheten. Vidare föreslår jag att kommunerna indelas efter invånardistans och folkmängd enligt de gränser som framgår av tabell 8.1 nedan. För de kommuner som uppfyller kriterierna vad gäller invånardistans och lokalt befolk- ningsunderlag ska ersättningsbeloppen i tabell 8.1 utgöra grund för beräkning av standardkostnad. Beloppen har beräknats som skill- naden mellan kostnaden för respektive grupp av kommuner och snittet för riket.

Tabell 8.1 Förslag till komponenten administration

Invånardistans	Folkmängd	Ersättning kr/inv
>0,35	<8 000	1 000
	<20 000	410
	>20 000	0
<0,35	<8 000	300
	<20 000	0
	>20 000	0

I mitt förslag delas kommunerna först in efter gleshet (invånar- distans) och därefter efter folkmängd. Detta sker för att systemet inte primärt ska kompensera för liten folkmängd och därmed skapa negativa incitament för kommunsammanläggningar.

SOU 2007:61

Bebyggelsestruktur

Mitt förslag ger ersättning till 66 kommuner med en samman- tagen ersättning på 275 miljoner kronor. Jämfört med nuvarande modell är det 18 kommuner som tillkommer medan en kommun mister sin ersättning. De tillkommande kommunerna är små kom- muner som i nuvarande modell inte bedöms glesa nog.

Resor

De ersättningsbelopp som utjämningen för resor i dag grundar sig på fastställdes 1996. Ersättningsbeloppen varierar mellan 50 och 150 kronor per invånare för de kommuner som uppfyller kriterierna för folkmängd och täthet. Den reskostnad man avsåg att kompensera för vid modellens skapande går inte exakt att återfinna i kommunernas räkenskaper. Modellen är tänkt att fånga eventuella merkostnader som uppstår av att vissa centrala tjänstemän och personer som sköter viss myndighetsutövning måste röra sig över stora geografiska områden. De resekostnader som redovisas enligt kommunernas kontoplan i dag innefattar mer, som till exempel traktamenten, än vad modellen är tänkt att kompensera för. Man kan även diskutera om utvecklingen inom informationstekniken har skapat ett mindre behov av personliga möten och därmed minskat reskostnaderna.

Jag finner sammantaget att det är osäkert om lokala resor inne- bär strukturella merkostnader av en storleksordning som gör det motiverat att beakta dessa kostnader i kostnadsutjämningen. Jag föreslår därför att resor tas bort ur underlaget för utjämning.

Räddningstjänst

Enligt lag har kommunerna skyldighet att ansvara för räddnings- tjänsten. Detta kan ske i egen eller annans regi. Kostnaderna för kommunernas räddningstjänst redovisas i kommunernas räken- skapssammandrag. Totalt uppgick kommunernas kostnader för räddningstjänsten till 5,3 miljarder kronor, motsvarande 572 kro- nor per invånare.

I nuvarande komponent ges ersättning till kommuner med in- delning efter folkmängd, tätortsgrad och invånare per kvadrat- kilometer. Ersättningsbeloppen och gränserna ligger fast sedan 1996. Jag bedömer att komponenten behöver ses över både vad

Bebyggelsestruktur

SOU 2007:61

gäller ersättningsbeloppen och vilka kommuner som har merkost- nader för räddningstjänst i dag.

Den kommungrupp som har högst kostnader för räddnings- tjänst är glesbygdskommuner. Men även varuproducerande kom- muner och de tre grupperna övriga kommuner oavsett storlek har kostnader som överstiger genomsnittet i riket.

Dagens ersättningsnivå för modellen grundar sig på antalet in- vånare per kvadratkilometer. Det måttet relaterat till kostnaden för räddningstjänst ger ett förklaringsvärde med 49 %. Om vi istället använder måttet invånardistans höjs förklaringsvärdet till 54 %. De 75 kommuner som har en invånardistans över 0,3 har högre kost- nad än rikets snitt. Men differensen i kostnad är stor mellan dessa kommuner och därför är det sannolikt något mer än invånardistans som kan förklara kostnadsskillnaderna mellan kommunerna för räddningstjänsten.

Kommunerna har enligt lag möjlighet att genom avtal låta en annan kommun sköta de åtaganden som åvilar dem inom rädd- ningstjänstområdet. Vidare finns det möjlighet för den enskilda kommunen att tillsammans med andra kommuner, genom ett kommunalförbund, utföra verksamheten. År 2005 deltog 111 kommuner i 31 olika kommunalförbund för räddningstjänsten. I samtliga storleksklasser utom bland de allra största kommunerna har de kommuner som bildat kommunalförbund lägre kostnader, i vissa grupper med upp till 10 procent.

Förutsättningarna att bilda räddningstjänstförbund skiljer sig åt i olika delar av landet. I de fall där avstånden mellan tätorterna i de aktuella kommunerna inte är allt för stora är det möjligt att dela på vissa resurser, vilket gör det ekonomiskt lönsamt att bilda förbund. I andra delar kan avstånden vara så stora att det geografiskt inte går att dela på resurser. Detta leder till att det inte är den enskilda kommunens storlek som är avgörande för kostnaden för rädd- ningstjänsten utan antalet personer som bor inom den omgivande regionen.

Utredningen har studerat sambandet mellan kostnader för räddningstjänst och lokalt befolkningsunderlagTPF1FPT. Det lokala befolk- ningsunderlaget kan förklara 45 % av skillnaderna i kostnader för räddningstjänsten mellan kommunerna. Sambandet visar att desto fler personer som bor inom det omgivande geografiska området, desto lägre kostnader. Sambandet mellan kostnaden för räddnings-

1TP PT Här definierat som antalet personer som bor inom en radie av 37,5 kilometer från kommunens centralort

SOU 2007:61

Bebyggelsestruktur

tjänst och kommunstorlek (vilket är en av kriterierna för att få er- sättning för räddningstjänst i dag) är däremot endast drygt 20 pro- cent.

Jag föreslår att utjämningen för verksamheten räddningstjänst utgör en enskild komponent i delmodellen bebyggelsestruktur. Vi- dare föreslår jag att kommunerna indelas efter invånardistans och lokalt befolkningsunderlag enligt de gränser som framgår av tabell 8.2 nedan. För de kommuner som uppfyller kriterierna vad gäller invånardistans och lokalt befolkningsunderlag ska ersättnings- beloppen i tabell 8.2 utgöra grund för beräkningen av standard- kostnad. Beloppen har beräknats som skillnaden mellan kostnaden för respektive grupp av kommuner och snittet för riket.

Tabell 8.2 Förslag till ersättning för räddningstjänst efter invånardistans och lokalt befolkningsunderlag

Invånardistans	Lokalt befolkningsunderlag	Ersättning kr/inv
>0,30	<8 000	500
	<20 000	300
	>20 000	180

Med mitt förslag omfördelas 185 miljoner kronor till 75 kom- muner. Dagens komponent för räddningstjänst inom ramen för delmodellen bebyggelsestruktur omfördelar 73 miljoner kronor till

40kommuner.

SamtligaT kommuner som i dag erhåller ersättning kommer att

göra det även fortsättningsvis. Då ersättningsnivåerna blir högreT med mitt förslag kommer de flesta kommuner som får ersättning i dag att få högre ersättning.

Det är 33 kommuner som tillkommer i föreslagen delmodell jämfört med nuvarande. Till största delen är det kommuner med ett lokalt befolkningsunderlag över 20 000.

Bebyggelsestruktur

SOU 2007:61

8.3Resultatet av mitt förslag

Sammantaget är det fler kommuner som får ersättning för admi- nistration och räddningstjänst i den uppdaterade delmodellen jämfört med den nuvarande. Sammantaget erhåller 86 kommuner dryga 447 miljoner kronor. Samtliga kommuner finansierar tilläggen med ett avdrag på 54 kronor per invånare.

Genom mitt förslag att dela upp komponenten administration, resor och räddningstjänst i två komponenter ökar träffsäkerheten. I dag ges ersättning för samtliga ingående merkostnader efter samma variabler – tätortsgrad, folkmängd och invånare per kvadrat- kilometer. Med mitt förslag beräknas ersättning i båda komponen- terna med invånardistans medan administration även beräknas efter folkmängd i kommunen medan räddningstjänstens ersättnings- belopp tilldelas efter måttet lokalt befolkningsunderlag.

Resultatet av mina förslag är att 67 kommuner får förbättrat utfall medan 223 kommuner får försämrat utfall. I dag omfördelar denna del av delmodellen drygt 340 miljoner kronor. Med mina förslag ökar omfördelningen till drygt 449 miljoner kronor.

Den kommungrupp som får störst höjning är övriga kommuner med som mest 12 500 invånare. Även pendlingskommuner, varu- producerande kommuner och övriga kommuner med invånarantal på mellan 12 500 och 25 000 får som grupper en höjning. Övriga kommungrupper får en sänkning.

Tabell 8.3. Utredningens förslag till utfall för komponenterna administration och räddningstjänst, redovisade på kommungruppsnivå (kronor per invånare)

	Nytt	Nuvarande	Differens
Storstäder	-55	-40	-15
Förortskommuner	-55	-40	-15
Större städer	-41	-40	-1
Pendlingskommuner	21	-15	36
Glesbygdskommuner	1 120	1 133	-13
Varuproducerande kommuner	-11	-31	21
Övr. kommuner, över 25 000 inv.	-49	-40	-10
Övr. kommuner, 12 500 - 25 000 inv.	14	-25	39
Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv.	296	28	268

SOU 2007:61

Bebyggelsestruktur

De tio kommuner som får störst negativt utfall får en minskning med mellan 259 och 737 kronor per invånare. De tio kommuner som får störst positiv förändring får tillägg med mellan 473 och 967 kronor per invånare. De allra flesta kommuner, 204, får sänkt ersättning med 15 kronor per invånare. Utfallet för respektive kommun presenteras i bilaga 11a.

8.4Samlat utfall av mina förslag i delmodellen för bebyggelsestruktur

I delbetänkandet (SOU 2006:84) lämnade jag förslag till föränd- ringar av komponenten byggkostnader i delmodellen bebyggelse- struktur. Riksdagen beslutade i juni i år i enlighet med förslaget. Förändringarna införs 2008.

I tabell 8.4 redovisas resultatet av mitt förslag från från delbetänkandet med de ovan presenterade förslagen avseende admi- nistration och räddningstjänst. I tabellen presenteras det samman- tagna resultatet som om samtliga förändringar genomförts summerat för utjämningsåret 2007.

Tabell 8.4. Utredningens samlade förslag till nytt utfall för delmodellen bebyg- gelsestruktur, redovisade på kommungruppsnivå (kronor per invånare)

	Nytt	Nuvarande	Differens
Storstäder	117	177	-60
Förortskommuner	-95	34	-128
Större städer	-59	-123	65
Pendlingskommuner	-76	-184	108
Glesbygdskommuner	1 243	1 272	-29
Varuproducerande kommuner	-164	-232	68
Övr. kommuner, över 25 000 inv.	-147	-207	60
Övr. kommuner, 12 500 – 25 000 inv.	-64	-166	101
Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv.	177	-147	323

Storstäder, förortskommuner och glesbygdskommuner får för- sämrat utfall medan övriga kommungrupper, främst övriga kom- muner med färre än 12 500 invånare får förbättrat utfall efter mina samlade förslag för bebyggelsestruktur. Det samlade utfallet för respektive kommun presenteras i bilaga 11b. Både mitt förslag vad gäller byggkostnader som alltså genomförs från och med 2008 och

Bebyggelsestruktur

SOU 2007:61

mitt föreliggande förslag beträffande komponenterna administra- tion och räddningstjänst presenteras även i bilaga 11b som om de införts utjämningsåret 2007.

8.5Komponenten gator och vägar

Komponenten gator och vägar syftar till att utjämna för struktu- rellt betingade merkostnader för drift och underhåll av det kom- munala gatu- och vägnätet, som utgörs av s.k. tätortsvägar samt enskilda gator och vägar i anslutning till fastigheter som kommu- nerna själva äger.

Komponenten baseras på två tillägg: ett klimattillägg som kom- penserar för högre vinterväghållningskostnader och ett ortstillägg som kompenserar för merkostnader för hög trafikbelastning. Klimattillägg utgår till samtliga kommuner men med varierande belopp. Särskilda hänsynstaganden berättigar vissa glesbygds- kommuner (främst i Norrland), ett antal förortskommuner, de tre storstäderna samt vissa större städer till ett ortstillägg. Även ortstillägget utgår med varierande belopp till berörda kommuner.

Utjämningen för gator och vägar infördes fr.o.m. 1996 efter för- slag från Strukturkostnadsutredningen (1993:53), och var som nämnts en egen delmodell t.o.m. utgången av 2004. Standard- kostnaderna för drift och underhåll av gator och vägar beräknas på samma sätt i dag som när modellen utformades 1993. Varken kom- ponenterna eller beloppen i modellen har förändrats över tid, annat än att beloppen har räknats upp med NPI till bidragsårets kostnadsnivå.

Beräkningarna av standardkostnaden i modellen baseras inte på reala kostnadsdata utan bygger på en skattning av respektive kom- muns strukturella kostnader, som gjorts med underlag från bl.a. Vägverket.

Summan av respektive kommuns klimattillägg och eventuella ortstillägg utgör kommunens standardkostnad för gator och vägar. Den vägda genomsnittliga standardkostnaden uppgår till 135 kro- nor per invånare för utjämningsåret 2007. Stockholms kommun har högst standardkostnad, 564 kr per invånare, och totalt 48 kommu- ner har den lägsta standardkostnaden, 23 kronor per invånare. Bi- dragsåret 2007 omfördelas cirka 415 miljoner kronor för gator och vägar inom kostnadsutjämningen. Tillägg utgår till 58 av landets kommuner och finansieras med avdrag från resterande 232 kom- muner.

SOU 2007:61

Bebyggelsestruktur

Validering av komponenten

Utjämningskommittén (SOU 2003:88) redovisar som ett led i en validering av komponenten vissa jämförelser för enskilda kommu- ner mellan tillägg eller avdrag och från genomsnittet avvikande nettokostnad för drift och underhåll enligt en enkät angående kommunernas väghållning från Kommunförbundet. Enkäten avsåg förhållandena år 2001.

Utjämningskommittén fann att utfallet av utjämningen stämde relativt väl för större städer i norra Sverige, för vissa utvalda för- ortskommuner till Stockholm och till Göteborg samt för Stockholm och Göteborg. För vissa andra kommuner stämde ut- fallet av utjämningen relativt dåligt mot avvikande nettokostnad. Utjämningskommittén föreslog dock inte någon förändring av modellen.

Jag har också validerat komponenten med hjälp motsvarande enkät från Sveriges Kommuner och Landsting, avseende år 2005. Ett problem med enkäterna är att bortfallet varit stort. Enligt upp- gifter från Sveriges Kommuner och Landsting kan det också finnas andra svagheter med enkäterna, bl.a. att kommunerna inte tillämpar samma kostnadsbegrepp och redovisningsprinciper.

Min analys indikerar att modellen som helhet ger en relativt god skattning såväl av kommunernas samlade kostnader som för flerta- let kommungrupper av kostnaderna på kommungruppsnivå. Men valideringen har också påvisat en del svagheter i modellen, som gör det motiverat att göra fortsatta analyser.

Jag vill understryka behovet av att Sveriges Kommuner och Landsting arbetar för att förbättra kvaliteten och svarsfrekvensen i den enkät som ligger till grund för uppgifterna om drift- och un- derhållskostnader för gator och vägar. En möjlighet som jag anser bör övervägas är att låta förtrycka kostnadsuppgifter från räken- skapssammandraget i enkäten, och att efterfråga en nedbrytning av dessa kostnadsuppgifter.

Jag konstaterar att en bättre statistik över kommunernas kost- nader för drift och underhåll av gator och vägar skulle öka förut- sättningarna att validera och vid behov förändra komponenten för utjämning av kostnader för drift och underhåll av gator och vägar.

Jag bedömer att det finns anledning för Statskontoret att inom ramen för verkets kommande löpande uppföljning av den kommu- nalekonomiska utjämningen prioritera en validering och eventuella förslag till förändring av komponenten gator och vägar.

Bebyggelsestruktur

SOU 2007:61

8.6Komponenten uppvärmningskostnader

Komponenten uppvärmningskostnader syftar till att utjämna för skillnader i kostnader för uppvärmning av kommunala fastigheter mellan olika delar av landet. Kostnaderna avses täcka all lokalyta som kommunen förfogar över.

Komponenten beräknas utifrån tre faktorer. Dels den riksge- nomsnittliga lokalytan per invånare i kommunerna, dels den ge- nomsnittliga uppvärmningskostnaden per kvadratmeter i riket och dels ett rikstäckande energiindex.

Kommuner med ett gynnsamt klimat får innevarande år ett av- drag på som högst 43 kronor per invånare medan kommuner med ett strängt klimat får ett tillägg på som högst 190 kronor per invånare.

Bidragsåret 2007 omfördelar komponenten drygt 121 miljoner kronor. Totalt får 182 kommuner tillägg och 108 kommuner avdrag i modellen. Högst tillägg på 190 kronor per invånare utgår till Kiruna kommun och högst avdrag på 43 kronor per invånare får sammanlagt 57 kommuner huvudsakligen i Skåne och Blekinge samt kommuner belägna utmed västkusten.

Utjämningen för uppvärmningskostnader infördes fr.o.m. 1996 efter förslag från Strukturkostnadsutredningen (1993:53), och var en egen delmodell t.o.m. utgången av 2004, då den blev en del av delmodellen bebyggelsestruktur.

Varken den genomsnittliga lokalytan, den genomsnittliga upp- värmningskostnaden eller energiindexet har uppdaterats sedan mo- dellen infördes. Tillägg respektive avdrag räknas däremot årligen upp med hjälp av NPI.

Validering av komponenten

Jag har validerat komponenten med utgångspunkt från en enkät angående kommunernas lokalytor från Sveriges Kommuner och Landsting.

Den faktiska genomsnittliga lokalytan år 2003 uppgick enligt enkäten till 4,4 kvadratmeter per invånare i kommunanvända fas- tigheter eller 5,3 kvadratmeter per invånare om även inhyrd area för kommunal verksamhet inräknas, vilket kan jämföras med 6,1 kva- dratmeter per invånare som antas i modellen. På riksnivå förfogar kommunerna över någonstans mellan 39 – 50 miljoner kvadrat- meter lokalyta enligt egna beräkningar gjorda med hjälp av uppgif-

SOU 2007:61

Bebyggelsestruktur

ter från Sveriges Kommuner och Landsting, vilket kan jämföras med de 55 miljoner kvadratmeter som antas i modellen.

Den genomsnittlige uppvärmningskostnaden per kvadratmeter har enligt uppgifter från enkäten ökat från 57 kronor per invånare år 2001 till 65 kronor per invånare år 2003. Kostnadsvariationer förekommer dels mellan kommuner, dels mellan olika lokaltyper. I den befintliga komponenten antas en genomsnittlig kostnad på 60 kronor per kvadratmeter.

Jag kan konstatera att underlaget för att utvärdera de regionala skillnaderna i uppvärmningskostnader är bristfälligt, varför det är svårt att avgöra om det finns behov av att göra förändringar av mo- dellen.

Möjligheten att få fram bättre data på området framöver bedöms dock som goda eftersom en ny energideklaration för byggnader har införts den 1 februari 2007. Den nya energideklarationen innebär att samtliga byggnader över en viss storlek ska besiktigas, och att vissa uppgifter om byggnaders energianvändning och inomhusmiljö ska deklareras.

8.7Mina överväganden om behovet av kostnadsutjämning för landstingens bebyggelsestruktur

I mitt delbetänkande (SOU 2006:84) reser jag frågan om bygg- kostnadsutjämning bör införas även för landsting, och redovisar i samband därmed vissa uppgifter om landstingens investeringar i byggnader och anläggningar. Enligt de analyser jag redovisar i del- betänkandet skulle en tänkt utjämning av landstingens bygg- kostnader ha omfördelat drygt 40 miljoner kronor år 2006. Det högsta tilläget skulle ha varit 16 kronor per invånare och det högsta avdraget 17 kronor per invånare.

Jag konstaterar i delbetänkandet att jag inte är beredd att föreslå att en byggkostnadsutjämning för landsting, eftersom det vore att i onödan komplicera utjämningssystemet att införa en utjämning av en så liten omfattning som det skulle bli fråga om. Jag konstaterar dock att det kan finnas skäl att överväga en utvidgad kostnads-

Bebyggelsestruktur

SOU 2007:61

utjämning för landsting, där en uppsamling sker av effekterna av flera strukturella faktorer som var för sig har liten omfattning, men som sammantaget skulle kunna summera till större belopp. Som exempel på sådana strukturella faktorer nämner jag förutom bygg- kostnader även uppvärmningskostnader.

Jag har nu analyserat om det finns skäl att utvidga kostnads- utjämningen för landsting till att omfatta även andra verksamhets- områden än hälso- och sjukvård respektive kollektivtrafik, som är föremål för kostnadsutjämning i dag.

Jag kan först konstatera när det gäller uppvärmningskostnader att grunden för en tänkbar utjämning mellan landsting är den- samma som för kommunerna. De variabler som är används vid ut- jämning på kommunsidan är även relevanta för landstingen. Vari- ablerna skulle dock ha andra värden till följd av bl.a. en annan geo- grafisk indelning, annan totalvolym och att de olika objekten har olika karaktäristika.

Enligt en undersökning av Sveriges Kommuner och Landsting år 2005 uppgår den genomsnittliga lokalytan till 1,5 kvadratmeter per invånare för de fastigheter som landstingen disponerar. Sprid- ningen mellan landstingen var dock relativt stor. Den vägda ge- nomsnittskostnaden för uppvärmning per kvadratmeter var 2005 enligt Sveriges Kommuner och Landsting 58 kronor. Även här var spridningen relativt stor.

Det finns ett energiindex för landsting, som bygger på samma principer som det som tillämpas i komponenten uppvärmnings- kostnader för kommuner, men med annan regional indelning. In- dex är beräknat utifrån den landstingsindelning som gällde i början av 1980-talet. Lägst index får landstingen belägna utmed syd- och västkusten (0,90) medan Norrbottens läns landsting får högst in- dex (1,30).

Mina analyser visar att en modell som utjämnar för skillnader i uppvärmningskostnader mellan landsting givet samma matematiska utformning som i dag tillämpas för utjämning mellan kommuner uppskattningsvis skulle omsluta cirka 28 miljoner kronor.

Även en samlad utjämning för byggkostnader och uppvärm- ningskostnader skulle således för landstingens del omsluta relativt små belopp. Jag anser därför inte att det finns anledning att utvidga kostnadsutjämningen för landsting utöver de verksamhetsområden den i dag omfattar.

100

9 Hälso- och sjukvård

I mitt delbetänkande (SOU 2006:84) har jag lagt förslag om en uppdatering av matrismodellerna i utjämningen för hälso- och sjukvården. Efter riksdagens beslut i juni i år kommer denna upp- datering att genomföras den 1 januari 2008.

Nedan föreslår jag en uppdatering av glesbygdskomponenten i delmodellen hälso- och sjukvård. I och med förslagen i detta kapi- tel blir utredningens uppdatering av delmodellen hälso- och sjuk- vård komplett. I kapitlet avrapporterar jag också min analys av sjukvårdskostnaderna för hälso- och sjukvården i Gotlands kom- mun samt utredningens arbete med kostnadsstrukturen inom psy- kiatrin och missbrukarvården. Avslutningsvis redovisar jag en gen- deranalys av utjämningen genom kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård.

Mitt förslag:

Merkostnader för gles bebyggelsestruktur i delmodellen hälso- och sjukvård ska beräknas med utgångspunkt från följande.

Sjukhus: Lönekostnaderna vid sjukhus uppdateras. Ny anknyt- ning av befolkningen till de fiktivt utplacerade sjukhusen. Vårdcentraler: Beräkningen av lönekostnaderna uppdateras och lönekostnader för stafettläkare inkluderas. Lokalkostnaderna exkluderas ur beräkningen av merkostnaderna. Ny fiktiv utpla- cering av vårdcentraler med ny anknytning av befolkningen till de fiktivt utplacerade vårdcentralerna.

Övernattningsplatser: Kostnaden per övernattningsplats sänks. Ny fiktiv utplacering av övernattningsplatser.

Ambulansstationer: Kostnaden för driften av en 1-bils ambulans- station höjs. Ny utplacering av fiktiva ambulansstationer. Sjukresor: Ny beräkning av personkilometer. Kilometer- kostnaden för sjukresor uppdateras.

101

Hälso- och sjukvård

SOU 2007:61

De föreslagna uppdateringarna bör införas från och med den 1 januari 2009.

9.1Kort om delmodellen

Delmodellen hälso- och sjukvård är en del av kostnadsutjämningen mellan landsting med syfte att utjämna för strukturellt betingade kostnadsskillnader inom hälso- och sjukvården.

Delmodellen består av tre komponenter:

•en kostnadsmatris som fångar upp skillnader i faktisk sjuklighet för ett antal vårdtunga sjukdomar som är kostsamma tillsam- mans med en särskild beräkning för HIV-patienter,

•en ytterligare kostnadsmatris som fångar upp skillnader i behov utifrån demografiska och socioekonomiska skillnader samt,

•en glesbygdskomponent som fångar upp merkostnader till följd av gles bebyggelsestruktur

Delmodellen omfördelar innevarande år knappt 1,49 miljarder kro- nor. Den genomsnittliga vägda standardkostnaden för landstingen är 15 858 kronor per invånare. Standardkostnaden varierar mellan 17 031 och 14 911 kronor per invånare. Det största tillägget för gles bebyggelsestruktur är 712 kronor per invånare. Det största avdra- get uppgår till 136 kronor per invånare.

I anslutning till uppdateringen av de första två av de ovan nämnda komponenterna i utredningens delbetänkande (SOU 2006:84), återfinns även en beskrivning av delmodellens historik och uppbyggnad. Uppdateringen av glesbygdskomponenten avrap- porteras nedan.

9.2Glesbygdsutjämningens utformning

Kompensation utgår för merkostnader till följd av gles bebyggelse- struktur för sjukhus och vårdcentraler, övernattningsplatser vid vårdcentraler, sjukresor till sjukhus och vårdcentraler, samt för ambu- lanscentraler.

Komponenten för beräkningar av merkostnader för hälso- och sjukvård i glesbygd togs fram av Kommunala utjämnings-

102

SOU 2007:61

Hälso- och sjukvård

utredningen (SOU 1998:151). Vissa modifieringar gjordes i beräk- ningsmodellen efter förslag från Utjämningsdelegationen (SOU 2000:17). Den nu gällande beräkningen genomfördes av Utjäm- ningskommittén (SOU 2003:88), baserat på befolkningen 2001. De gällande beräkningarna implementerades 2005.

Beräkningen av merkostnader för hälso- och sjukvården till följd av gles bebyggelsestruktur har sin grund i en fiktiv utplacering av sjukhus, vårdcentraler och ambulanscentraler och en anknytning av befolkningen till dessa institutioner som utförs av Glesbygdsverket med hjälp av en befolkningsdatabas och en vägdatabas samt en för ändamålet särskilt framtagen dataapplikation.

Beräkningen av merkostnader för hälso- och sjukvård i glesbygd sker schematiskt enligt följande:

I ett första steg görs en fiktiv utplacering av sjukhus, vård- centraler, ambulanscentraler och övernattningsplatser i samtliga landsting med utgångspunkt från olika antaganden om rimliga av- stånd för medborgarna.

Därefter anknyts samtliga medborgare i riket till de fiktivt ut- placerade vårdinrättningarna med utgångspunkt från vägavstånden från respektive medborgares folkbokföringsort till vårdinrättning- arna, och vägavståndet till sjukhus och vårdcentraler för varje indi- vid summeras per landsting.

De geografiska beräkningarna enligt ovan knyts därefter sam- man med kostnadsfunktioner som tagits fram med utgångspunkt från olika antaganden om kostnaderna för respektive verksamhet.

Slutligen kan merkostnaden per invånare för verksamhet i gles- bygd beräknas för vart och ett av landstingen, och det landsting som vid beräkningen får högre merkostnader per invånare än ge- nomsnittet för riket får ett tillägg, medan de landsting som har lägre kostnader än genomsnittet får ett avdrag. Avdragen och tilläggen summeras med de kostnader som beräknas i de två övriga delkomponenterna i hälso- och sjukvårdsmodellen. Sammantaget resulterar beräkningen i landstingens standardkostnad för hälso- och sjukvård i delmodellen.

103

Hälso- och sjukvård

SOU 2007:61

9.3Mitt förslag till uppdatering och förändring

Glesbygdsverket har på mitt uppdrag utvecklat en ny applikation för tillgänglighetsberäkningar i utjämningen, och gjort nya beräk- ningar till grund för mitt förslag till uppdatering av utjämningen för hälso- och sjukvård i glesbygd. Den nya applikationen mäter bl.a. vägavstånden mer exakt än tidigare. En närmare beskrivning av den nya applikationen redovisas i bilaga 5.

För att få underlag för att uppdatera de befintliga kostnads- funktionerna har jag skickat ut en enkät till landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Värmland.

Nedan redovisas först resultatet av uppdateringen av glesbygds- komponentens olika delar, och därefter det samlade utfallet av uppdateringen. Slutligen presenteras det samlade resultatet av mina förslag till uppdateringar av hälso- och sjukvårdsmodellen från ut- redningens delbetänkande (SOU 2006:84) och från mina förslag till uppdatering av glesbygdskomponenten i detta slutbetänkande.

Sjukhus

Merkostnader beräknas uppstå för personal och lokaler när lands- tingen driver ett så kallat bassjukhus med ett svagt befolknings- underlag. Med bassjukhus avses ett akutsjukhus med jourkedjor inom kirurgi, medicin, anestesi och röntgen, där avstånden är långa till alternativa sjukhus, även BB.

Kompensation för merkostnader utgår enligt den gällande kost- nadsfunktionen när befolkningsunderlaget uppgår till 25 000 invå- nare, och avtar därefter med stigande befolkningsunderlag för att helt upphöra vid 75 000 invånare. För Norrlandslandstingen anses det lägsta befolkningsunderlaget för att driva ett bassjukhus vara 20 000 invånare.

Merkostnader beräknas med beaktande av antaganden om inci- dens och besöksfrekvens vid de olika vårdavdelningarna.

Jag har efter en validering inte funnit anledning att föreslå någon förändring av de antaganden om befolkningsintervall som ligger till grund för utjämningen. Jag har inte heller ändrat de antaganden om incidens och besöksfrekvens vid de små sjukhusen som ligger till grund för utjämningen.

Jag har uppdaterat den del av merkostnaderna i kostnads- funktionen som härrör från personalens löner till 2006 års nivå. Jag

104

SOU 2007:61

Hälso- och sjukvård

har inte räknat upp de antagna lokalkostnaderna som ingår i kost- nadsfunktionen eftersom de fortfarande avspeglar dagens merkost- nader för lokaler.

Jag finner inte skäl att föreslå någon ny fiktiv utplacering av sjukhusen, utan gör endast en ny anknytning av befolkningen till de tidigare fiktivt utplacerade sjukhusen. Den nya anknytningen är baserat på 2005 års befolkning. Beräkningarna är gjorda av Gles- bygdsverket. Motsvarande uppdatering gjordes senast av Utjäm- ningskommittén (SOU 2003:88).

Vårdcentraler

Merkostnader antas uppstå för personal och lokaler vid vård- centraler när befolkningsunderlaget är litet.

Merkostnaderna beräknas uppstå vid ett befolkningsunderlag om 1 500 invånare, för att avta med stigande befolkningsunderlag och upphöra vid 5 600 invånare. Jag har efter att tagit del av enkät- svaren validerat de antaganden om befolkningsintervall som ligger till grund för utjämningen för vårdcentraler och finner ingen an- ledning till förändring av dessa.

Glesbygdsverket har på mitt uppdrag gjort en ny fiktiv utpla- cering av vårdcentraler. Sammantaget har Glesbygdsverket placerat ut 872 fiktiva vårdcentraler varav 241 har ett befolkningsunderlag på mindre än 5 600 personer. Jag föreslår att Glesbygdsverkets nya utplacering ska gälla som grund för beräkning av merkostnader för vårdcentraler.

Jag föreslår vidare att personalkostnaderna i kostnadsfunktionen uppdateras. I mitt förslag har jag inkluderat kostnaderna för sta- fettläkarna i underlaget vid uppdateringen av personalkostnaderna. Av enkätsvaren framgår att stafettläkare svarar för en femtedel av läkartimmarna och att kostnaderna för stafettläkarna är betydligt högre än kostnaderna för de av landstingen anställda läkarna vid vårdcentralerna. Mellan 50 och 80 % av de små vårdcentralerna i enkätunderlaget har också haft stafettläkare under 2005.

Jag har vidare med stöd av enkätsvaren i mitt förslag sänkt anta- gandet om antalet besök per distriktsläkare och år från 2 100 till 2 000.

Jag har exkluderat kostnaden för lokaler ur beräkningen då lo- kalkostnaderna enligt enkätmaterialet inte har något tydligt sam- band med storleken på befolkningsunderlaget.

105

Hälso- och sjukvård

SOU 2007:61

Övernattningsplatser

Utjämningen för övernattningsplatser vid vårdcentraler baseras på antagandet att det vid vårdcentraler som har långt till närmaste sjukhus behövs särskilda platser med jourlinje för patienter med behov av övervakning och observation. Detta antas medföra mer- kostnader för personalens löner.

Vårdcentraler som ligger 8 mil eller mer ifrån ett sjukhus anses behöva övernattningsplatser. Behovet antas vara en plats per 1 000 av de invånare som är knutna till vårdcentralen.

Jag föreslår efter att ha tagit del av enkätsvaren att merkostna- derna per övernattningsplats uppdateras och fastställs till 345 000 kronor. Mitt förslag innebär en sänkning i förhållande till dagens schablonkostnad, som är 500 000 kronor.

Glesbygdsverket har gjort en utplacering av övernattnings- platser baserat på avstånden från de fiktiva vårdcentralerna till de fiktivt placerade sjukhusen. Totalt placerar modellen ut 115 över- nattningsplatser i sex landsting. Vid föregående körning placerades 99 platser ut i fem landsting. Jag föreslår att Glesbygdsverkets nya utplacering ska gälla som grund för beräkning av merkostnader för övernattningsplatser.

Ambulanscentraler

Vid utjämningen för ambulanscentraler antas merkostnader uppstå när befolkningsunderlaget är litet och det samtidigt är långt till närmaste bassjukhus. Vid beräkningen förutsätts ett behov av en 1- bils ambulanscentral.

Merkostnader för ambulansstationen antas uppstå vid 1 500 in- vånare, för att därefter avta med stigande befolkning för att helt upphöra vid 10 000 invånare.

Jag har med stöd av enkätmaterialet uppdaterat kostnaden för driften av en ambulans. Jag föreslår att antagandet om merkostnad per år för driften av en ambulans höjs från dagens 2 miljoner kro- nor till 3 miljoner kronor.

Glesbygdsverket har utifrån placeringen av de fiktiva sjukhusen gjort en ny utplacering av fiktiva ambulansstationer. Inom en radie om 40 kilometer från ett bassjukhus anses inga merkostnader för ambulanstransporter uppkomma. Invånare som bor inom 40 kilo- meter från ett fiktivt sjukhus har därför exkluderats vid beräk-

106

SOU 2007:61

Hälso- och sjukvård

ningen. Fiktiva ambulanscentraler har därefter placerats ut i tätor- ter med minst 1 500 invånare inom 50 kilometers radie.

Beräkningen har resulterat i att 92 ambulanscentraler har place- rats ut med befolkningsunderlag på under 10 000 invånare, vilket innebär en ökning med 3 små ambulanscentraler jämfört med den gällande utplaceringen. Jag föreslår att Glesbygdsverkets nya utpla- cering ska gälla som grund för beräkning av merkostnader för am- bulanscentraler.

Sjukresor

Landstingen ger ersättning till patienter för vissa sjukresor till sjukhus och vårdcentraler. Merkostnader antas uppstå i områden där avstånden för patienterna är längre till dessa inrättningar. Landstingens kostnader för sjukresor beräknas utifrån befolkning- ens avstånd till närmaste fiktiva vårdcentral och sjukhus, med anta- ganden om olika åldersgruppers besöksfrekvenser vid vårdcentraler och sjukhus samt med utgångspunkt från den totala kostnaden för sjukresor i riket.

Jag har med enkätsvaren som underlag uppdaterat besöks- frekvenserna för olika åldersgrupper för primärvårds- och sjukhus- besök.

Glesbygdsverket har beräknat antalet personkilometer för de olika åldersgrupperna från folkbokföringsorten till närmaste fiktivt utplacerade vårdcentral eller sjukhus. Kilometerkostnaden har där- efter beräknats som en kvot mellan den totala kostnaden i riket, vilken var dryga 1,5 miljarder kronor 2005, och det totala antalet personkilometrar. Jag föreslår att kilometerpriset för sjukresor höjs från 2,50 till 3,17 kronor.

Beräkningen har resulterat i att antalet personkilometer för sjukresor till sjukhus har ökat medan de har minskat för resor till vårdcentraler. Anledningen till att antalet beräknade kilometer för resor till vårdcentraler minskar är främst att antalet fiktivt utplace- rade vårdcentraler har ökat. I viss utsträckning har det uppdaterade vägnätet ändrat avståndet till såväl vårdcentraler som sjukhus. Sammantaget minskar antalet personkilometer.

107

Hälso- och sjukvård

SOU 2007:61

Samlat utfall av glesbygdsuppdateringen

Resultatet av mina förslag är att 13 landsting får en positiv föränd- ring av glesbygdstillägget. Glesbygdskomponenten omfördelar i dag sammanlagt 473 miljoner kronor. Med mitt förslag ökar om- fördelningen till 594 miljoner kronor. Förändringen är mest positiv i kronor för Norrbottens läns landsting som får 237 kronor per invånare. Den största negativa förändringen får Stockholms läns landsting med 42 kronor per invånare.

I tabell 9.1 redovisas mitt förslag till nya avdrag och tillägg för glesbygdskomponenten jämfört med avdragen och tilläggen i da- gens utjämning.

108

SOU 2007:61 Hälso- och sjukvård

Tabell 9.1 Utfall för landstingen av förslagen till förändring av glesbygds komponenten i delmodellen hälso- och sjukvård utjämningsåret 2007

Landsting	Förslag	Nuvarande	Förändring,	Förändring
	Nytt tillägg/avdrag,	tillägg/avdrag,	(kr/inv)	(tkr)
	(kr/inv)	(kr/inv)

Stockholm	-178	-136	-42	-79 615
Uppsala	-71	-35	-36	-11 097
Södermanland	-41	-42	0	65
Östergötland	-111	-87	-23	-9 709
Jönköping	42	27	15	4 845
Kronoberg	65	63	3	499
Kalmar	124	102	22	5 145
Gotland	342	279	63	3 627
Blekinge	3	37	-34	-5 196
Skåne	-108	-92	-16	-18 595
Halland	-100	-81	-20	-5 631
Västra Götaland	-3	-7	5	6 963
Värmland	289	226	63	17 192
Örebro	21	7	14	3 735
Västmanland	-71	-60	-11	-2 978
Dalarna	62	58	4	1 064
Gävleborg	53	40	13	3 592
Västernorrland	84	83	1	181
Jämtland	528	454	74	9 417
Västerbotten	296	230	66	17 063
Norrbotten	950	712	237	59 773

9.4Det samlade utfallet av mina förslag för hälso- och sjukvård

I delbetänkandet (SOU 2006:84) lämnade jag förslag till föränd- ringar av delmodellen hälso- och sjukvård. Riksdagen beslutade i juni i år i enlighet med förslaget. Förändringarna införs 2008.

I tabell 9.2 nedan redovisas resultatet av mina förslag från del- betänkandet summerat med de ovan presenterade förslagen avse- ende glesbygdskomponenten. Resultatet av den i delbetänkandet avrapporterade uppdateringen av matrismodellerna benämns i ta- bellen nedan ”Hälso- och sjukvård”.

109

Hälso- och sjukvård

SOU 2007:61

Utfallet som presenteras i tabell 9.2 är beräknat som om försla- gen genomförts i utjämningen för 2007.

Norrbottens läns landsting får sammantaget den största ök- ningen av standardkostnaden, totalt 128 kronor per invånare, me- dan Landstinget Blekinge får den största minskningen av standard- kostnaden, totalt 89 kronor per invånare.

Tabell 9.2	Det samlade utfallet av utredningens uppdatering av delmodellen
	hälso- och sjukvård. Samtliga uppgifter gäller 2007

Landsting	Förändring	Förändring	Förändring	Förändring
	glesbygdstillägg,	hälso- och	totalt,	totalt,
	(kr/inv)	sjukvård,	(kr/inv)	(mkr)
		(kr/inv)
Stockholm	-42	110	68	128,3
Uppsala	-36	-13	-49	-15,7
Södermanland	0	-26	-26	-6,7
Östergötland	-23	11	-12	-5,1
Jönköping	15	-4	11	3,5
Kronoberg	3	-51	-48	-8,6
Kalmar	22	-90	-68	-15,9
Gotland	63	-136	-73	-4,2
Blekinge	-34	-55	-89	-13,5
Skåne	-16	-34	-50	-58,4
Hallands	-20	-16	-36	-10,2
Västra Götaland	5	15	20	29,9
Värmland	63	-62	1	0,2
Örebro	14	-19	-5	-1,5
Västmanland	-11	-13	-24	-6,0
Dalarna	4	-88	-84	-23,2
Gävleborg	13	-65	-52	-14,3
Västernorrland	1	-39	-38	-9,3
Jämtland	74	-99	-25	-3,2
Västerbotten	66	-51	15	3,9
Norrbotten	237	-109	128	32,3

110

SOU 2007:61

Hälso- och sjukvård

9.5Sjukvårdskostnaderna i Gotlands kommun

Enligt mina direktiv har jag att särskilt analysera sjukvårds- kostnaderna i Gotlands kommun. I mitt delbetänkande konstaterar jag att de faktiska kostnaderna för Gotland uppvisar en god över- ensstämmelse med den kostnadsstruktur som antas i utjämningen, om hänsyn tas också till utgående strukturbidrag (tidigare fasta tillägg och tillägg för små landsting). Den då avrapporterade upp- dateringen av kostnadsmatriserna resulterade för Gotland i en ne- gativ förändring med 136 kronor per invånare (omräknat till 2007 års nivå).

Den ovan föreslagna uppdateringen av glesbygdskomponenten resulterar i ett ökat tillägg för Gotland med 63 kronor per invånare. Den samlade effekten för Gotland av mina förslag blir således ett en negativ förändring med 72 kronor per invånare.

De faktiska kostnaderna per invånare för hälso- och sjukvården i Gotlands kommun överstiger de genomsnittliga kostnaderna i riket med 1 269 kronor per invånare. De samlade bidragen till Gotlands kommun i den kommunalekonomiska utjämningen avseende hälso- och sjukvård (inklusive de i strukturbidraget ingående tidigare fasta tilläggen och tilläggen för små landsting) summerar, uttryckt i 2007 års nivå, till 1 416 kronor per invånare.

Jag kan därför på nytt konstatera att de faktiska kostnaderna för Gotlands kommun för hälso- och sjukvård uppvisar en god över- ensstämmelse med den kostnadsstruktur som antas i utjämningen.

9.6Kostnadsstrukturen inom psykiatri och missbruk

I direktiven till min utredning anges rörande kostnadsutjämningen för hälso- och sjukvården att delar av kostnadsstrukturen inom landstingens ansvarsområde, exempelvis psykiatrin och missbru- karvården, bör analyseras närmare. En central fråga i detta sam- manhang är om det finns skäl att anta att storstäderna har en tyngre belastning av psykiatri och missbruk än vad som fångas upp av delmodellen för hälso- och sjukvård.

I delmodellen hälso- och sjukvård ingår en kostnadsmatris som fångar upp skillnader i faktisk sjuklighet för nio vårdtunga grupper av patienter. En av dessa vårdtunga grupper är övriga psykoser. Gruppen övriga psykoser innehåller bl.a. personer med psykiska störningar orsakade av alkohol eller narkotika. En annan av de

111

Hälso- och sjukvård

SOU 2007:61

vårdtunga grupperna i kostnadsmatrisen är schizofreni. En förut- sättning för att patienter med psykiatriska problem eller miss- bruksproblem ska fångas upp i någon av de två ovan nämnda grup- perna är dock att patienterna någon gång under den senaste treårs- perioden behandlats inom slutenvården.

En annan kostnadsmatris i hälso- och sjukvårdsmodellen fångar upp demografiska och socioekonomiska skillnader. I viss utsträck- ning fångas patienter med psykiatrisk eller missbruksproblematik upp i denna kostnadsmatris, och det även om patienterna endast behandlas i den öppna vården.

Den större belastningen av psykiatri och missbruksproblem som finns i storstadsregionerna fångas alltså åtminstone delvis upp av de två kostnadsmatriserna i den befintliga delmodellen hälso- och sjukvård.

Min analys har därför främst inriktats på att utröna om det finns grupper inom slutenvården som har psykiatriska problem eller missbruksproblem men som inte fångas upp av de två ovan nämnda vårdtunga grupperna.

Konsultbolaget Inregia AB har på mitt uppdrag med utgångs- punkt i data från Region Skåne utrett hur många personer med psykiatriska eller missbruksrelaterade diagnoser inom den slutna vården som inte finns med i de vårdtunga grupperna samt beräknat vårdkostnaderna för dessa patienter. Ett större antal patienter utanför dessa grupper skulle alltså motivera en översyn av delmo- dellen, och en eventuell komplettering med flera vårdtunga grup- per.

Inregias analys visar att det finns ett icke obetydligt antal pati- enter inom slutenvården med diagnoser som relateras till psykiatri eller missbruk som inte fångas upp i diagnosgrupperna övriga psy- koser respektive schizofreni. En del av dessa patienter fångas inte heller upp i någon av de övriga vårdtunga grupperna som ingår i matrismodellen. De genomsnittliga kostnaderna för dessa patient- grupper är i vissa fall ungefär på samma nivå som kostnaderna för ett antal av de vårdtunga grupperna.

Det kan således finnas anledning att eventuellt komplettera matrismodellen. Ett problem i sammanhanget är dock att en för- ändring av denna modell kräver att även kostnaderna för andra dia- gnosgrupper som i dag inte omfattas av matriserna prövas i relation till kostnaderna för de befintliga grupperna. Det är heller inte möj- ligt att på ett enkelt sätt lägga till en vårdtung grupp i matris- modellen, eftersom hela modellen då påverkas. Den nuvarande

112

SOU 2007:61

Hälso- och sjukvård

matrismodellen med nio vårdtunga grupper är framtagen efter ett omfattande utredningsarbete, som även inkluderat kontakter och förankring med den medicinska professionen.

Till stor del vårdas patienter med psykiatriska problem eller missbruksproblem sker inom den öppna vården. Idealt sett borde även öppenvårdsregistret inkluderas när antalet vårdtunga grupper tas fram. Registreringen av patienter i öppenvården är dock långt ifrån komplett och av varierande kvalitet. Jag påpekar i mitt delbe- tänkande (SOU 2006:84) att det är angeläget att Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting i det pågående gemen- samma arbetet med att förbättra uppföljningen inom hälso- och sjukvården, ger prioritet åt frågan om sjukvårdshuvudmännens re- gistrering av patienter inom öppenvården.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera jag inte har haft tillgång till ett underlag som möjliggjort att föreslå förändringar av matris- modellerna i delmodellen hälso- och sjukvård. Jag anser därför att Statskontoret inom ramen för myndighetens kommande uppdrag att löpande följa upp den kommunalekonomiska utjämningen bör prioritera ett utvecklingsarbete av delmodellen hälso- och sjukvård.

9.7En genderanalys av sjukvårdsmodellen

I kommittéförordningen (1998:1474) föreskrivs bl.a. att om försla- gen i ett betänkande har betydelse för jämställdheten mellan kvin- nor och män, ska dessa konsekvenser anges i betänkandet (15 § kommittéförordningen).

I utredningens delbetänkande (SOU 2006:84) presenterade jag som nämnts inledningsvis ett förslag till uppdatering av kostnads- matriserna för ”ej vårdtung befolkning” respektive ”vårdtung be- folkning” i delmodellen hälso- och sjukvård. Uppdateringen gjor- des baserat på vårdkonsumtionen i Region Skåne 2004. I den nu gällande delmodellen är kostnadsmatriserna baserade på vård- konsumtionen år 2000.

Fördelningen av vårdkostnaderna i Region Skåne används i den kommunalekonomiska utjämningen för hälso- och sjukvården som rikslikare. Detta innebär bl.a. att kostnadsrelationerna mellan de olika grupperna vid utjämningen förutsätts vara desamma som i Region Skåne i samtliga landsting.

Det bör understrykas att den kommunalekonomiska utjäm- ningen inte öronmärker medel för enskilda grupper av brukare eller

113

Hälso- och sjukvård

SOU 2007:61

patienter. Fördelningen av vårdkostnaderna i utjämningen är såle- des inte på något sätt normerande för landstingen. Mina förslag kan därmed heller inte anses ha betydelse i ett genderperspektiv. Där- emot kan frågan om vårdkonsumtionens fördelning mellan kvinnor och män, och eventuella förändringar av denna fördelning över tid, ha ett allmänt intresse.

I bilaga 12 redovisas en genderanalys för sjukvårdsmodellen uppdelad på de två kostnadsmatriserna ej vårdtung befolkning re- spektive vårdtung befolkning. Analysen visar bl.a. att kvinnornas sjukvårdskostnader generellt sett är högre från 15 års ålder och upp till omkring 70-årsåldern. De högre sjukvårdskostnaderna för kvinnor mellan 25 och 40 år kan till stor del förklaras av barna- födande. Männens kostnader är högst i de yngsta åldrarna samt i de allra äldsta. Vad gäller de vårdtunga grupperna är kostnaderna rela- tivt likartade mellan män och kvinnor generellt sett.

114

10Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag

I det följande redovisas och kommenteras de samlade ekonomiska effekterna för kommunerna av mina förslag. Motsvarande redo- visning för landstingen finns i kapitel 9. Av redovisningen framgår skillnaden i bidrag och avgifter till följd av förslagen. Redovis- ningen visar för jämförelsens skull utfallet som om förslagen hade gällt innevarande år. Det samlade utfallet för var och en av kom- munerna återfinns i bilaga 13a. Som en bakgrund till redogörelsen för de ekonomiska konsekvenserna av förslagen kommenterar jag behovet av löpande uppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen.

10.1Behovet av löpande uppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen

För att den kommunalekonomiska utjämningen ska fungera och upplevas som legitim krävs att den vårdas och utvecklas i takt med demografiska eller andra strukturella förändringar i samhället samt anpassas till de politiska beslut på statsmaktsnivån, som påverkar kommunsektorn och enskilda kommuner och landsting.

115

Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag…

SOU 2007:61

grund för beräkningarna. Det är också viktigt att fortlöpande förbättra metoderna för att beräkna de strukturellt betingade kostnadsskillnaderna mellan kommunerna, och att ta tillvara eventuella nya datakällor.

Även mitt arbete har resulterat i förslag som ger förhållandevis stora omfördelningseffekter mellan kommuner och mellan lands- ting. Detta understryker att det finns ett behov av löpande upp- följning, och att det är viktigt att uppföljningen görs kontinuerligt. En alltför lång tidsrymd mellan uppföljningarna och uppdateringarna leder till kraftiga omfördelningar när väl uppdateringen im- plementeras.

Ett av mina uppdrag enligt direktiven har varit att överväga och föreslå en lämplig organisatorisk lösning för en permanent upp- följning av utjämningssystemet. I mitt delbetänkande (SOU 2006:84) har jag föreslagit att uppdraget ska läggas på Stats- kontoret. Regeringen har därefter, i vårpropositionen (prop. 2006/07:100), aviserat att Statskontoret ska få som ett permanent uppdrag att löpande följa upp utjämningssystemet.

Jag har i mitt delbetänkande påpekat att det är naturligt att upp- draget till Statskontoret ges en närmare precisering inom ramen för budgetdialogen mellan myndigheten och Finansdepartementet, och att det kan vara lämpligt att myndigheten redovisar en flerårsplan över arbetet, där det bl.a. framgår när och med vilken frekvens Statskontoret avser att följa upp de olika delarna av systemet.

Jag har därför inte vid min genomgång av delmodellerna lagt några förslag om lämpliga tidsintervall för uppdatering av respek- tive modell. Jag utgår från att Statskontoret i sin flerårsplan för ar- betet med uppföljning av utjämningssystemet gör tydliga priorite- ringar av fortsatta behov av översyner och uppdateringar. Jag pekar i detta slutbetänkande ut ett antal delmodeller där fortsatt utveck- lingsarbete är angeläget. Det är min förhoppning att mina syn-

116

SOU 2007:61

Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag…

punkter i dessa avseenden ska kunna utgöra ett planeringsunderlag för Statskontoret.

10.2Ekonomiska konsekvenser för kommunerna

Jag har tidigare i betänkandet som ett led i den löpande upp- följningen av utjämningssystemet föreslagit uppdateringar och för- ändringar i kostnadsutjämningen som berör sex av delmodellerna för kommunerna samt en av delmodellerna för landstingen. Försla- gen har föregåtts av en översiktlig genomgång av samtliga delmodeller.

Mina förslag till uppdateringar motiveras av att den löpande uppföljningen påvisat strukturella förändringar som i olika ut- sträckning påverkar enskilda kommuners och landstings förutsätt- ningar för de olika verksamheternas bedrivande. I andra fall moti- veras mina förslag av att uppföljningen visat att det finns nya data och metoder som gör det möjligt att mer exakt än tidigare mäta de strukturella skillnader som finns mellan kommunerna.

En viktig strukturell förändring är att nyttjandet av förskolan och skolbarnsomsorgen har blivit jämnare fördelat över landet. Fortfarande är andelen inskrivna barn i förskolan större i storstäder, förortskommuner och större städer än i övriga delar av landet, men under de senaste åren har andelen inskrivna barn i kommuner utanför de större städerna med omgivningar ökat betydligt. Detta har minskat skillnaden i behovet av barnomsorg mellan kommunerna. Andra strukturella förändringar som ligger till grund för mina förslag har med demografin att göra. I delmodellerna för grundskola och gymnasieskola har exempelvis befolkningsförändringar påverkat utfallet vid uppdateringen av glesbygdskomponenterna.

Mina förslag till uppdateringar och förändringar av delmodellen äldreomsorg motiveras bl.a. av att det nu finns nya data som med- för att behovet av omsorg kan skattas på ett bättre sätt än tidigare, samtidigt som modellen förenklas och blir mer stabil. Den nuva- rande delmodellen baseras dessutom i vissa avseenden på data från Folk- och bostadsräkningarna, som i längden inte är möjliga att uppdatera, eftersom det inte längre görs några Folk- och bostads- räkningar.

Förslagen till uppdateringar och förändringar av beräkningarna av merkostnader för gles bebyggelsestruktur i delmodellerna förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, samt delmodellen

117

Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag…

SOU 2007:61

äldreomsorg har föranletts av bättre tillgång på data. Förändring- arna innebär bl.a. att vägavstånden mäts mer exakt.

Även merkostnaderna för administration och räddningstjänst fångas upp bättre med den nya och förenklade metod för utjäm- ning som jag föreslår.

De föreslagna förändringarna innebär att 58 kommuner får sänkta standardkostnader med som mest 1 494 kronor per invå- nare. Av dem får de allra flesta, 44 stycken, sänkta standard- kostnader med mindre än 500 kronor per invånare. Samtidigt får 232 kommuner höjda standardkostnader med upp till 1 895 kronor per invånare. En majoritet av dessa, 127 stycken, får höjda stan- dardkostnader med mer än 500 kronor per invånare.

Tabell 10.1 Antal kommuner i olika förändringsintervall

Förändringar kr/ invånare	Antal kommuner
mindre än -1200	2
mellan -1200 och -800	6
mellan -800 och -500	6
mellan -500 och +500	149
mellan +500 och +800	59
mellan +800 och +1200	43
över +1200	25
	290

Av de tio kommuner som får de största negativa förändringarna ligger alla utom Vellinge i Stockholms län. Störst negativ föränd- ring får Lidingö och Danderyd med närmare 1 500 kronor per in- vånare. Av de tio kommuner som får störst positiv förändring är samtliga små kommuner med ett litet invånarantal. Störst positiv förändring får Högsby och Färgelanda med 1 895 respektive 1 781 kronor per invånare.

118

SOU 2007:61

Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag…

Tabell 10.2 Kommuner med de största förändringarna (kronor per invånare)

Störst negativ förändring		Störst positiv förändring
Lidingö	-1 494	Högsby	1 895
Danderyd	-1 468	Färgelanda	1 781
Sollentuna	-1 019	Kinda	1 753
Solna	-1 016	Gullspång	1 745
Täby	-1 008	Aneby	1 672
Nacka	-985	Torsås	1 625
Stockholm	-980	Robertsfors	1 622
Sundbyberg	-876	Nordmaling	1 580
Vellinge	-663	Ljusnarsberg	1 525
Upplands Väsby	-649	Essunga	1 512

I dag omfördelas knappt 4,9 miljarder kronor i kostnadsutjämningen mellan kommunerna. Med mitt förslag minskar omfördelningen till knappt 4,7 miljarder kronor. Utjämningen sker mellan kommuner, men det kan ändå vara av intresse att belysa det samlade utfallet för kommunerna per län. De 26 kommunerna i Stockholms län får sammantaget sänkta nettokostnader med drygt 1,35 miljarder kronor, vilket är den största sänkningen för kommunerna i ett län i kronor räknat. Även kommunerna i Skåne län får totalt sett sänkta standardkostnader. Kommunerna i övriga län får sammantaget höjda standardkostnader. Den största positiva förändringen mätt i kronor per invånare får Gotlands kommun och därnäst kommunerna i Kalmar och Kronobergs län.

119

Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag…

SOU 2007:61

Tabell 10.3 Total förändring av utredningens förslag per län utjämningsåret 2007

Län	Sammantagen	Sammantagen
	förändring totalt (mkr)	förändring (kr/inv)

Stockholm	-1 351	-715
Uppsala	31	96
Södermanland	37	143
Östergötland	94	225
Jönköping	123	373
Kronoberg	95	535
Kalmar	136	582
Gotland	45	777
Blekinge	54	359
Skåne	-63	-54
Halland	88	309
Västra Götaland	110	72
Värmland	112	409
Örebro	63	231
Västmanland	25	99
Dalarna	92	332
Gävleborg	69	251
Västernorrland	76	311
Jämtland	12	93
Västerbotten	81	313
Norrbotten	71	283

I tabell 10.4 redovisas utfallet för kommunerna istället per kom- mungrupp. I denna tabell redovisas utfallet i kronor per invånare som ett ovägt genomsnitt, dvs. det samlade utfallet för kommu- nerna i respektive grupp har dividerats med antalet kommuner i gruppen. De angivna värdena kan sägas representera en typisk kommun i respektive kommungrupp.

På kommungruppsnivå blir det samlade utfallet av förslagen att storstäder och förortskommuner får sänkta standardkostnader me- dan övriga kommungrupper får höjda standardkostnader. Störst positiv förändring får gruppen övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare som får en positiv förändring med 1 118 kronor per invånare.

120

SOU 2007:61

Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag…

Tabell 10.4 Total förändring av utredningens förslag per kommungrupp (kronor per invånare)

Kommungrupp	Total förändring
Storstäder	-644
Förortskommuner	-306
Större städer	21
Pendlingskommuner	530
Glesbygdskommuner	438
Varuproducerande kommuner	651
Övr. kommuner, över 25 000 inv.	324
Övr. kommuner, 12 500 - 25 000 inv.	666
Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv.	1 118

121

11 Införanderegler

I detta kapitel redovisas mitt förslag till nya införanderegler.

Mitt förslag:

Kommuner som får en negativ förändring av bidrag och avgifter i kostnadsutjämningen till följd av mina förslag erhåller ett särskilt införandebidrag under åren 2009 och 2010, för att möjliggöra en anpassning över tre år till de förslagna förändringarna.

Kommuner som sammantaget får en positiv förändring av bi- drag och avgifter till följd av mina förslag betalar en särskild in- förandeavgift åren 2009 och 2010. Avgiften finansierar de sär- skilda bidragen under införandetiden, och innebär att även de positiva förändringarna får fullt genomslag först efter tre år.

Bidrag ska lämnas och avgift betalas

-år 2009 med ett belopp som motsvarar 33 % av förändringen år 2009, och

-år 2010 med ett belopp som motsvarar 67 % av förändringen år 2009.

De nuvarande införandereglerna som infördes efter förslag från Utjämningskommittén (2003:88) tillämpas under åren 2005-2010. Att bygga på och förändra dessa skulle innebära en beräknings-

123

Införanderegler

SOU 2007:61

tekniskt komplicerad lösning. Jag anser inte att det är en önskvärd lösning eftersom det ytterligare skulle komplicera modellen och minska transparensen.

Jag föreslår i stället att kommuner som får en negativ förändring av bidrag och avgifter i kostnadsutjämningen till följd av mina för- slag erhåller ett särskilt införandebidrag under åren 2009 och 2010, för att möjliggöra en anpassning över tre år till de förslagna föränd- ringarna.

Dessa nya införandebidrag måste finansieras inom ramen för utjämningssystemet. Jag föreslår att införandebidragen under år 2009 och 2010 finansieras av alla de kommuner som genom mina förändringsförslag får ett positivt utfall i utjämningen. Det innebär att kommuner som sammantaget får en positiv förändring av bidrag och avgifter till följd av mina förslag ska betala en särskild införan- deavgift åren 2009 och 2010. Avgiften finansierar de särskilda bi- dragen under införandetiden, och innebär att även de positiva för- ändringarna får fullt genomslag först efter tre år.

Bidrag ska lämnas och avgift betalas

-år 2009 med ett belopp som motsvarar 33 % av förändringen år 2009, och

-år 2010 med ett belopp som motsvarar 67 % av förändringen år 2009.

De föreslagna införandereglerna ska löpa parallellt med befintliga införanderegler.

Då förändringarna för landstingen till följd av uppdateringen av glesbygdskomponenten är begränsad är min bedömning att det inte är motiverat med något särskilt införandebidrag för landstingen.

Utfallet av mitt förslag till införanderegler framgår för samtliga kommuner av bilaga 14.

124

12 Övriga frågor

I detta kapitel redovisar jag min analys av kostnadsutvecklingen avseende kommunernas vattenförsörjning och avloppshantering (va-verksamhet). Dessutom redogör jag för vissa frågor av bety- delse för den kommunalekonomiska utjämningen rörande den gränsregionala statistiken.

12.1Kommunernas va-verksamhet

I kostnadsutjämningen mellan kommuner fanns tidigare en del- modell som benämndes vattenförsörjning och avloppshantering. Denna delmodell avskaffades fr.o.m. utjämningsåret 2005 efter för- slag av Utjämningskommittén (SOU 2003:88). Jag har enligt direk- tiven haft att följa upp utvecklingen av kommunernas va-kostnader. Nedan redovisas min analys.

Allmänt om vattenförsörjning och avloppshantering

Enligt uppgifter från Va-lagutredningens betänkande Allmänna vattentjänster (SOU 2004:64) ingick i den allmänna kommunala va-verksamheten år 2001 ca 2 000 vattenverk och ungefär lika många avloppsreningsverk samt 6 700 mil vattenledningar och 9 200 mil avloppsledningar av vilka 3 200 mil avsåg dagvatten- ledningar. Va-verksamheten sysselsatte omkring 6 000 personer. Den årliga omsättningen översteg 10 miljarder kr (drygt 1 000 kro- nor per invånare) och de allmänna va-anläggningarnas återanskaff- ningsvärde har uppskattats till 500 miljarder kronor.

Förvaltningsformen är den absolut vanligaste organisations- formen för kommunal va-verksamhet. I ett antal kommuner har va- verksamheten emellertid brutits ut och organiserats i ett kom- munalt bolag, vanligen ett helägt kommunalt aktiebolag och ibland

125

Övriga frågor

SOU 2007:61

tillsammans med annan kommunalteknisk verksamhet. I några fall finns det inslag av privat ägande i sådana bolag. I ett fall har hela den tidigare kommunala va-verksamheten överlåtits till en privat intressent som därigenom blivit huvudman för den allmänna va- anläggningen.

När det gäller driften av allmänna va-anläggningar är det där- emot betydligt vanligare med privata inslag. En stor del av va- huvudmännen anlitar externa utförare för begränsade uppdrag. Det förekommer också att kommunen behållit huvudmannaskapet och ägandet av anläggningen men låtit driften av anläggningen skötas av en privat entreprenör.

Förutom de kommunala anläggningarna finns det ett antal mindre allmänna va-anläggningar i landet. Det rör sig om sådana anläggningar som förklarats för allmänna enligt va-lagstiftningen och som i regel betjänar ett begränsat område, ofta beläget avskilt från den kommunala va-anläggningens verksamhetsområde. De allra flesta sådana allmänförklarade anläggningar är mycket små.

Kommunen får endast ta ut va-avgifter som motsvarar verksam- hetens självkostnader. Dock kan överskott medges enskilda år.

Den tidigare gällande kostnadsutjämningen för vattenförsörjning och avloppshantering

I den tidigare gällande delmodellen vattenförsörjning och avlopps- hantering kompenserades kommuner med merkostnader för Va- verksamheten till följd av gles bebyggelsestruktur samt geotekniska förhållanden (markförhållanden). Gles bebyggelsestruktur antogs ge höga kostnader per invånare, främst till följd av långa vatten- och avloppsledningar. De geotekniska förutsättningarna beaktade markens schakt- och grävbarhet.

År 2003 erhöll 133 kommuner ett bidrag på sammanlagt ca 350 miljoner kronor.

126

SOU 2007:61

Övriga frågor

Motiven till avskaffandet av kostnadsutjämningen för vattenförsörjning och avloppshantering

Utjämningskommittén (SOU 2003:88) framhöll att för merparten av kommunerna är kostnadstäckningen inom va-verksamheten över 90 procent. Kommittén bedömde att en lägre kostnadstäckning ofta är ett uttryck för en politisk vilja som andra kommuner inte ska finansiera via utjämningen. Kommittén föreslog därför att va- verkamheten skulle utgå ur kostnadsutjämningen.

I propositionen 2003/04:105 anför regeringen:

”I merparten av kommunerna finansieras kostnaderna för vatten och avlopp till över 90 procent med avgifter. I vissa kommuner finns det dock ett större inslag av skattefinansiering. I sammanhanget finns an- ledning att notera att de kommuner som har den högsta ersättningen i nuvarande kostnadsutjämning finansierar denna verksamhet helt med avgifter och att dessa avgifter inte överstiger genomsnittet i riket. Detta talar enligt regeringens mening för att kostnadsutjämningen inte skall omfatta vatten och avlopp, eftersom kostnaderna för denna verk- samhet bör, såsom i mycket stor utsträckning redan är fallet, kunna täckas med anslutnings- och brukaravgifter. Till detta skall läggas att kommuner, som under en tioårsperiod minskat sin folkmängd med mer än två procent, i nuvarande kostnadsutjämning får en särskild kompensation för att täcka de merkostnader detta kan medföra. I un- derlaget för denna kompensation ingår bl.a. den merkostnad som kan uppkomma i berörda kommuners VA-verksamhet till följd av att fasta kostnader skall betalas av färre personer än anläggningarna är dimen- sionerade för. Flertalet kommuner som får ersättning för vatten och avlopp i nuvarande kostnadsutjämning får samtidigt denna kompensa- tion för befolkningsminskning. Det finns indikation på att berörda kommuner överkompenseras, vilket är ytterligare ett skäl för att verk- samheten vatten och avlopp skall utgå ur utjämningssystemet. Mot bakgrund av vad som nu anförts anser regeringen att verksamheten vatten och avlopp skall utgå ur utjämningssystemet. Utvecklingen av kommunernas VA-kostnader bör emellertid bli föremål för fortsatt uppföljning.”

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.

127

Övriga frågor

SOU 2007:61

Min analys av kommunernas kostnader och avgiftstäckning för va-verksamheten

Jag har gjort vissa analyser av nettokostnaderna och avgiftsuttaget i kommunernas va-verksamhet.

År 2005 hade enligt räkenskapssammandraget 64 kommuner ett överskott i va-verksamheten, medan 192 kommuner hade ett un- derskott. Analysen kan inte göras för de 33 kommuner som bedri- ver va-verksamheten i bolagsform. Många kommuner ligger nära ett noll-resultat, särskilt bland kommuner med underskott. Om vi exkluderar alla som hade ett över/underskott på +/- 25 kronor per invånare, så har 47 kommuner fortfarande ett överskott, medan 34 kommuner fortfarande uppvisar ett underskott.

Det kan vara av intresse att studera om de kommuner som har betydande underskott i va-verksamheten även tar ut höga avgifter. Om dessa kommuner också har höga standardkostnader för verk- samheten mätt på det sätt som gällde före 2005, så kan detta sam- mantaget ses som indikationer på att kommunerna inte förmår få full kostnadstäckning.

Min analys visar att det för de kommuner som omfattas av re- dovisningen i räkenskapssammandraget inte finns något tydligt samband mellan nettokostnaderna för va-verksamheten och kom- munernas va-avgifter. Det finns ett visst samband mellan höga nettokostnader och höga standardkostnader. Samtidigt är det inte kommunerna med de högsta nettokostnaderna som har de högsta standardkostnaderna enligt den tidigare gällande beräkningsmodellen.

Jag finner därför sammanfattningsvis att de skäl som anfördes när beslut fattades om att utmönstra va-verksamheten ur kostnads- utjämningen fortfarande är giltiga.

Från och med år 2007 trädde lag (SFS 2006:412) om allmänna vattentjänster i kraft. I lagen regleras bl.a. att huvudmannen ska se till att verksamheten bokförs och redovisas i enlighet med god re- dovisningssed där resultat- och balansräkningar redovisas särskilt och där det av tilläggsupplysningar framgår hur huvudmannen har fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet. Den nya lagen bör medföra att det framöver blir enklare att be- döma samtliga kommuners kostnadstäckning för va-verksamheten. Jag anser att det finns anledning för Statskontoret att inom ramen för myndighetens kommande löpande uppföljning av den kommunal- ekonomiska utjämningen över tid följa kostnadsutvecklingen, avgifts-

128

SOU 2007:61

Övriga frågor

uttagen och kostnadstäckningen i kommunernas va-verksamhet.

12.2Vissa frågor rörande den gränsregionala statistiken

I detta avsnitt fäster jag uppmärksamhet på vissa brister i den gränsregionala statistiken, som har betydelse bl.a. för den kommu- nalekonomiska utjämningen.

Allmänt om problemet med den gränsregionala statistiken

I gränsområden mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge sker på olika håll och i varierande omfattning arbetspendling över grän- serna. I gränsregioner med ett relativt stort utbyte av arbetskraft mellan länderna får detta till konsekvens att den officiella statisti- ken ger en felaktig bild av situationen i vissa kommuner. Den stati- stik som omfattas av detta problem är främst sysselsättnings- och inkomststatistik som ligger till grund för viktiga beslut för kom- muner och andra regionala organ. Personer som är folkbokförda i ett land och arbetar i ett annat ingår inte i den registerbaserade sta- tistiken över sysselsatta i vare sig det land där personerna är folk- bokförda eller i det land där de arbetar. I den registerbaserade in- komststatistiken från det land där personerna är folkbokförda ingår inte heller personernas inkomster.

Arbetspendlarna över landsgränserna svarar för en begränsad andel av det totala antalet sysselsatta och av de samlade arbets- inkomsterna i riket. Under 2004 beräknades 25 000 svenskar arbeta i de andra nordiska länderna, vilket motsvarar inte fullt en halv pro- cent av sysselsättningen i Sverige. Nära 8 000 kommer till Sverige från grannländerna.

För enskilda kommuner kan däremot arbetspendlingen över landsgränsen vara betydande. Den största utpendlingen år 2004, ca 13 500 personer, skedde från västra Sverige, främst från Värmland, över till Norge. I Eda och Årjäng arbetade år 2004 omkring 15 % av de förvärvsarbetande invånarna i Norge och i Strömstad drygt 10 %. En annan stor pendlingsström, ca 8 500, gick från Region Skåne till Danmark. Region Skåne har beräknat att om några år kan 10 % av de förvärvsarbetande boende i Malmö komma att arbeta på

129

Övriga frågor

SOU 2007:61

Själland. I Haparanda arbetade år 2004 nära 14 % av de sysselsatta i Finland.

Betydelsen för den kommunalekonomiska utjämningen av bristerna i den gränsregionala statistiken

I den kommunalekonomiska utjämningen används såväl inkomst- statistik som sysselsättningsstatistik. Brister i statistiken riskerar därmed att få återverkningar på utfallet i utjämningen.

I kostnadsutjämningen mellan kommunerna används i olika delmodeller variabler som är sammansatta av data om förvärvs- frekvens, skattekraft och inkomst. Bristerna i den gränsregionala statistiken påverkar därmed utfallet i utjämningen totalt sett och särskilt för ett antal gränskommuner.

I kostnadsutjämningen mellan landsting används variabler som är sammansatta av data om sysselsättning och inkomst i delmodel- len hälso- och sjukvård. Även kostnadsutjämningen mellan lands- ting påverkas därmed av bristerna i den gränsregionala statistiken. Region Skåne är ett av de landsting som har en jämförelsevis stor arbetspendling över landsgränsen. Det är därför i sammanhanget ett särskilt problem att kostnadsdata från Region Skåne används som rikslikare i delmodellen hälso- och sjukvård. De gränsregionala arbetspendlarna utgjorde 2004 ca 1 % av den förvärvsarbetande befolkningen i Region Skåne.

Vad gäller inkomstutjämningen utgör bristerna i den gräns- regionala statistiken ett mindre problem. Inkomststatistiken ligger till grund för inkomstutjämningen som utjämnar för skillnader i skattekraft mellan kommunerna och mellan landstingen. Arbets- inkomster som intjänas i ett annat land beskattas inte i Sverige. Utan inkomstutjämningen skulle det vara ett problem för enskilda kommuner och landsting att vissa medborgare har rätt till service utan att betala kommunalskatt på sina arbetsinkomster. Men den långtgående inkomstutjämningen mellan kommuner och mellan landsting minimerar problemet med ”bortfallet” av skattekraft.

Det är svårt att kvantifiera betydelsen av bristerna i den gräns- regionala statistiken. Problemen ökar givetvis i takt med att den gränsregionala arbetspendlingen ökar.

130

SOU 2007:61

Övriga frågor

Åtgärder för att komma till rätta med bristerna i den gränsregionala statistiken

SCB har i en promemoria (SCB, dnr 2007/357), som utgör verkets avrapportering av ett särskilt uppdrag, föreslagit regeringen att SCB framöver ska publicera löpande gränsregional statistik som även omfattar folkbokförda i Sverige som arbetar i Danmark, Finland eller Norge. I förslaget ingår att förutom uppgifter om antalet arbetspendlare över landsgränserna även pendlarnas arbets- inkomster ska registreras. Regeringen har ännu inte tagit ställning till SCB:s förslag.

Jag vill framhålla att det i syfte att hävda tillförlitligheten och le- gitimiteten i kommunalekonomiska utjämningen är angeläget att bristerna i den gränsregionala statistiken på sikt åtgärdas.

Vid kommande uppdateringar av de berörda delmodellerna i kostnadsutjämningen mellan kommunerna och mellan landstingen är det angeläget att om möjligt införliva registerbaserad statistik om de gränsregionala arbetspendlarna i underlaget för uppdate- ringen. Möjligheterna att införliva statistiken är dock avhängiga av att SCB får i uppdrag av regeringen att löpande producera den gränsregionala statistiken.

131

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Löpande uppföljning av systemet för	Dir.
kommunalekonomisk utjämning	2005:26

Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2005

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare får i uppdrag att löpande följa upp det system för kommunalekonomisk utjämning som infördes den 1 januari 2005.

Sammanfattningsvis skall utredaren

•svara för en löpande uppföljning och utvärdering av systemet och säkerställa behovet av dataunderlag för en sådan uppföljning,

•följa upp förändringar i inkomstutjämningen och i kostnadsut- jämningens olika delar och skapa metoder för en sådan upp- följning,

•löpande följa verksamhets- och kostnadsutvecklingen i de kommunala verksamheterna,

•löpande följa förändringar i samhällsutvecklingen och i de kommunala verksamheterna i de delar som har betydelse för utjämningssystemet, samt

•följa behovet av uppdateringar av kostnadsutjämningens olika delar och vid behov lämna förslag till uppdateringar.

Dessutom skall utredaren analysera om det finns strukturella kost- nadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet. Därvid bör analyser av löneutvecklingen i kommuner och landsting och en översyn av den regionala indelningen för byggkostnadsfaktorn pri- oriteras. Äldreomsorgsmodellen bör följas upp bl.a. utifrån ett könsperspektiv. Hälso- och sjukvårdsmodellen och andra delar av landstingens ansvarsområde bör analyseras ytterligare.

Slutligen skall utredaren överväga och föreslå lämplig organisato- risk lösning för en permanent uppföljning av utjämningssystemet

133

Bilaga 1

SOU 2007:61

och inriktningen på det fortsatta arbetet efter ett uppbyggnads- skede. I första hand skall prövas att verksamheten läggs i befintlig myndighet.

Bakgrund

Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem infördes 1996

Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting infördes den 1 januari 1996 (prop. 1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5, rskr. 1995/96:116). Systemet utformades som två separata delsystem, ett för kommuner och ett för landsting, men med likartad uppbyggnad. Den principiella uppbyggnaden av sy- stemet, som bestod av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, ge- nerellt statsbidrag och införanderegler, gällde t.o.m. 2004, men vissa förändringar i systemet genomfördes under dess fortlevnad.

Tidigare förändringar i 1996 års system

I tillämpningen av 1996 års kostnadsutjämning låg en fortlöpande anpassning till förändringar av behovs- och kostnadsstrukturen i de kommunala verksamheterna. Detta skedde genom att kostnadsut- jämningen uppdaterades årligen när det gällde åldersstruktur och de viktigaste behovsvariablerna inom skola, barnomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt hälso- och sjukvård. Övriga fakto- rer uppdaterades med längre tidsintervall. Beräkningarna av in- komstutjämningen gjordes årligen med utgångspunkt från senaste fastställda taxeringsutfall.

Beräkningarna av inkomst- och kostnadsutjämningen reglerades t.o.m. 2004 i förordningen (1995:1645) om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting. Regeringen beslu- tade inför varje bidrags- och avgiftsår om de förändringar som skulle göras i beräkningarna för de olika verksamheter och kost- nadsslag som ingick i kostnadsutjämningen. Förändringarna avsåg uppdateringar av kostnadsdata, befolkningens ålder och sociala struktur m.m. Förordningen ersattes den 1 januari 2005 av förord- ningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning.

Systemet följdes upp och utvärderades av fyra kommittéer under perioden 1995–2003. Förändringar i både kostnads- och inkomst- utjämningen genomfördes efter förslag från dessa kommittéer. En

134

SOU 2007:61

Bilaga 1

del av förändringarna har haft karaktären av uppdateringar av un- derlaget för kostnadsutjämningen.

Utifrån Kommunala utjämningsutredningens förslag (SOU 1998:151) genomfördes förändringar i delar av kostnadsutjäm- ningen och i införandereglerna från och med den 1 januari 2000 (prop. 1998/99:89, bet. 1998/99:FiU25, rskr. 1998/99:253).

Utjämningsdelegationens föreslagna förändringar (SOU 2000:127) i inkomstutjämningen och i delar av kostnadsutjämningen infördes den 1 januari 2001 (prop. 1999/2000:115, bet. 2000/01:FiU9, rskr. 2000/01:26).

Förslag på ändringar i systemet lämnades också av Expertgrup- pen för förenklad kommunal utjämning (SOU 2000:120). Dessa ledde inte till några lagstiftningsåtgärder, men några av förslagen återfinns i Utjämningskommitténs förslag (SOU 2003:88).

Ett förändrat kommunalt utjämningssystem 2005

Riksdagen fattade den 27 oktober 2004 beslut om ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning (prop. 2003/04:155, bet. 2004/05:FiU7, rskr. 2004/05:13). Det nya systemet infördes den 1 januari 2005 och regleras i lagen (2004:773) om kommunalekono- misk utjämning.

Den nya lagen bygger huvudsakligen på Utjämningskommitténs förslag (SOU 2003:88). Målet med utjämningen, nämligen att ge samtliga kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förut- sättningar att ge sina invånare service trots skillnader i beskatt- ningsbara inkomster och strukturella förutsättningar, kvarstår oförändrat. Kostnadsutjämningen skall utjämna för strukturella kostnadsskillnader, men däremot inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller effektivitet. Kostnadsut- jämningen skall baseras på mätbara och för kommuner och landsting opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader.

Ett nytt system för inkomstutjämning införs som i huvudsak in- nebär att staten finansierar utjämningen. Samtidigt avvecklas det nuvarande generella statsbidraget och utjämningsbidraget till kommuner och landsting. Kommuner och landsting får i stället ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent och för landsting 110 procent av medelskattekraften i landet.

135

Bilaga 1

SOU 2007:61

Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster över- stiger dessa nivåer skall i stället betala en särskild inkomstutjäm- ningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen utifrån 95 procent av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskatte- satsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting skall avgiften i stället beräknas utifrån 85 procent av medelskattsatsen 2003. Vid fastställandet av skattesatserna skall hänsyn även tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting till följd av hu- vudmannaskapsförändringar i respektive län från och med 1991.

Nuvarande system för kostnadsutjämning mellan kommuner och landsting bibehålls men vissa ändringar görs, främst att kost- nadsutjämningen för vatten och avlopp samt kallortstillägg slopas.

Ett statligt finansierat strukturbidrag vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet införs. Strukturbidrag betalas ut med ett be- lopp som motsvarar utfallet av vissa delar av 1996 års system för kostnadsutjämning samt den del av bidragsminskningen till följd av de föreslagna förändringarna som överstiger 0,56 procent av kom- munens respektive 0,28 procent av landstingets uppräknade skatte- underlag.

Särskilda införandebidrag tillämpas för åren 2005–2010. Genom införandebidrag begränsas den årliga negativa bidragsförändringen under perioden.

Vidare införs regleringsavgifter och regleringsbidrag dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, dels för att kunna upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomst- utjämningen.

Behov av löpande uppföljning

Flertalet kommittéer som utrett utjämningssystemet har föreslagit att systemet bör följas upp löpande. De föreslagna formerna för denna uppföljning har dock varierat. Uppgiften har hittills ingått i de tidsbegränsade kommittéernas uppdrag. Därför finns det i dag inte någon permanent organisation för en löpande uppföljning. En informell arbetsgrupp, med tjänstemän från Regeringskansliet, Sta- tistiska centralbyrån och de två kommunförbunden, har främst ägnat sig åt underlaget i de delar av kostnadsutjämningen som årligen upp- dateras. Denna arbetsgrupp bör bibehållas med nuvarande uppgifter.

Utjämningskommitténs erfarenheter är att uppdateringen av olika delar av kostnadsutjämningen i många fall leder till stora

136

SOU 2007:61

Bilaga 1

omfördelningar mellan kommuner respektive landsting. En för- klaring till de stora omfördelningarna är att vissa delar av underla- get är gammalt och att ingen uppdatering gjorts sedan systemet infördes. När ett nytt underlag tas fram kan uppdateringen inne- bära att förändringar som pågått under loppet av flera år slår ige- nom fullt ut vid ett enda tillfälle. Enligt kommitténs uppfattning bör uppdateringar, även av det underlag som inte sker årligen i nu- varande system, göras oftare än som hittills skett. Om systemet följs upp kontinuerligt, förbättras enligt kommittén förutsättning- arna för att göra uppdateringar när sådana behövs och vid lämpliga tillfällen (SOU 2003:88 s. 302 f.).

Regeringen redovisar i propositionen Ändringar i det kommu- nala utjämningssystemet den bedömningen att utjämningssystemet kontinuerligt bör följas upp och utvärderas och att en permanent organisation med denna uppgift bör tillskapas. I propositionen re- dovisas även vilka uppgifter en sådan organisation bör ha. I upp- följningsorganisations uppdrag bör enligt regeringen ingå att analy- sera om det finns strukturella kostnadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet (prop. 2003/04:155 s. 61–63).

Utjämningskommittén konstaterade att det finns regionala löne- skillnader mellan kommuner respektive landsting, men gjorde be- dömningen att dessa inte skall beaktas i kostnadsutjämningen, bl.a. med motiveringen att kostnaderna går att påverka och att högre lönekostnader i tillväxtregionerna kan vara av övergående natur. I fråga om dessa skillnader framhöll en rad remissinstanser, bl.a. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, att det för närvarande saknas tillräcklig kunskap för att ta ställning till i vilken utsträckning som nuvarande löneskillnader kan förklaras av struk- turen på arbetsmarknaden eller konjunkturen eller har andra orsa- ker. Regeringen instämde i detta men framhöll att det samtidigt är principiellt viktigt att en eventuell kompensation för höga löner, i likhet med övriga delar av kostnadsutjämningen, skall utgå från opåverkbara strukturella faktorer. Löneutvecklingen i kommuner och landsting bör därför bli föremål för fortsatt utredning i syfte att fastställa om och i så fall hur stor del av skillnader i lönenivåer som kan anses vara strukturellt betingade (a. prop.).

Vidare bör enligt vad regeringen anger i propositionen bygg- kostnadsfaktorn analyseras ytterligare. Även utvecklingen av kommunernas VA-kostnader bör bli föremål för fortsatt uppföljning. Äldreomsorgsmodellen bör följas upp utifrån ett könsperspektiv

137

Bilaga 1

SOU 2007:61

där framtagna analyser skall belysa om män och kvinnor med samma ålder, civilstånd och ohälsa har skilda vårdbehov.

Finansutskottet har, i likhet med regeringen, framfört att det är angeläget att utveckla en löpande uppföljning och utvärdering av systemet. En sådan permanent organisation skulle, enligt utskottets mening, försäkra en regelbunden utvärdering och sammanställning av relevant information om den kommunala verksamhetens resultat och utveckling. Därför förutsätter utskottet att regeringen snarast återkommer till frågan om i vilken form en fortsatt uppföljning av det nya systemet bör ske. Finansutskottet förutsätter också att analyserna, utöver de delar som särskilt anges i propositionen, dessutom kommer att omfatta övriga delmodeller i kostnadsutjäm- ningen, inklusive hälso- och sjukvårdsmodellen där enligt utskottet strukturella aspekter på sjukvårdskostnaderna i Gotlands län sär- skilt bör uppmärksammas. Utskottet utgår från att även andra delar av kostnadsstrukturen inom landstingens ansvarsområde, exempel- vis psykiatrin och missbrukarvården, noggrant kommer att analyseras (2004/05:FiU7 s. 35 f.).

Uppdraget

En särskild utredare får i uppgift att löpande följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning.

Utredaren skall svara för den löpande uppföljningen och utvär- deringen av systemet och säkerställa behovet av dataunderlag för en sådan uppföljning. Utredaren skall följa upp förändringar i in- komstutjämningen och i kostnadsutjämningens olika delar och skapa metoder för uppföljningen.

Utredaren skall löpande följa verksamhets- och kostnadsutveck- lingen i de kommunala verksamheterna och redovisa en utvärdering och sammanställning av relevant information om den kommunala verksamhetens resultat och utveckling. I uppdraget ingår att jäm- föra utfallet i kostnadsutjämningen med de faktiska kostnaderna.

Utredaren skall löpande följa förändringar i samhällsutveck- lingen och de kommunala verksamheterna i de delar som har bety- delse för utjämningssystemet.

Utredaren skall följa behovet av uppdateringar av kostnadsut- jämningens olika delar samt, vid behov lämna förslag till uppdate- ringar och se till att det tas fram underlag för uppdateringarna.

Utredaren skall analysera om det finns strukturella kostnads- skillnader som inte beaktas i utjämningssystemet. Utredaren bör

138

SOU 2007:61

Bilaga 1

därvid prioritera analyser av löneutvecklingen i kommuner och landsting i syfte att fastställa om och i så fall hur stor del av skillna- der i lönenivåer som kan anses vara strukturellt betingade. Om skillnaderna i lönenivåer är strukturellt betingade, skall förslag lämnas på hur dessa skillnader kan beaktas i utjämningssystemet på ett för enskilda kommuner och landsting opåverkbart sätt.

Vidare bör den regionala indelningen för byggkostnadsfaktorn analyseras ytterligare och utvecklingen av kommunernas VA-kost- nader bör bli föremål för fortsatt uppföljning. Äldreomsorgsmo- dellen bör följas upp utifrån ett könsperspektiv, där framtagna analyser skall belysa om män och kvinnor med samma ålder, civil- stånd och ohälsa har skilda vårdbehov. Även hälso- och sjukvårds- modellen bör uppmärksammas och då särskilt sjukvårdskostna- derna i Gotlands län. Även andra delar av kostnadsstrukturen inom landstingens ansvarsområde, exempelvis psykiatrin och missbru- karvården, bör analyseras ytterligare.

Om utredaren lämnar förslag till sådana förändringar i utjäm- ningssystemet som föranleder ändringar i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning eller i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning skall även förslag till författ- ningstext ingå.

Utredaren skall överväga och föreslå lämplig organisatorisk lösning för en permanent uppföljning av utjämningssystemet och inriktningen på det fortsatta arbetet efter ett uppbyggnadsskede. I första hand skall prövas att verksamheten läggs i befintlig myndighet.

Utredaren skall biträdas av en eller flera referensgrupper, med god insikt i kommunala och kommunalekonomiska förhållanden.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa resultaten av sitt arbete till regeringen år- ligen senast den 15 september 2005, 2006 och 2007. Utredaren skall senast i samband med redovisningen i september 2006 redovisa för- slag om framtida organisatorisk lösning för uppföljningen och den fortsatta inriktningen av uppföljningsarbetet. Det står utredaren fritt att redovisa delresultat av sitt arbete under arbetets gång. Resultat från analyserna av skillnader i lönekostnader och byggkostnader skall redovisas senast den 1 november 2006.

(Finansdepartementet)

139

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007

141

142

Statistiska centralbyrån			December 2006					Utfall
Offentlig ekonomi								1(13)
Bilaga 2a
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Hela riket	9 107 935							55 156 733 997
Stockholms
Botkyrka	77 432	8 109	1 931	0	0	913	10 953	848 129 319
Danderyd	30 503	-17 001	4 118	65	905	913	-11 000	-335 526 452
Ekerö	24 267	-942	1 752	0	0	913	1 723	41 817 251
Haninge	72 838	4 459	-424	0	0	913	4 948	360 418 061
Huddinge	89 899	3 144	1 051	0	0	913	5 108	459 223 391
Järfälla	62 146	-112	-129	0	0	913	672	41 775 453
Lidingö	42 262	-10 309	3 189	0	69	913	-6 138	-259 395 083
Nacka	82 196	-2 891	2 604	0	0	913	626	51 472 341
Norrtälje	54 783	6 371	-434	0	0	913	6 850	375 275 311
Nykvarn	8 562	1 641	-853	0	0	913	1 701	14 565 800
Nynäshamn	24 977	4 419	-21	0	0	913	5 311	132 658 209
Salem	14 655	2 470	2 090	0	0	913	5 473	80 209 961
Sigtuna	36 931	3 125	447	0	0	913	4 485	165 643 463
Sollentuna	60 441	-2 956	2 329	0	0	913	286	17 299 101
Solna	61 738	-825	-3 337	0	2	913	-3 247	-200 450 032
Stockholm	782 344	-1 637	1 270	0	0	913	546	427 327 774
Sundbyberg	34 428	229	-1 746	0	0	913	-604	-20 787 121
Södertälje	81 439	5 684	420	0	0	913	7 017	571 474 946
Tyresö	41 415	1 223	754	0	0	913	2 890	119 698 241
Täby	61 046	-7 853	1 234	0	0	913	-5 706	-348 315 371
Upplands Väsby	37 876	1 461	-800	0	0	913	1 574	59 624 955
Upplands-Bro	21 557	3 532	-57	0	0	913	4 388	94 596 744
Vallentuna	27 743	2 122	813	0	0	913	3 848	106 761 020

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

2007:61 SOU

143

Statistiska centralbyrån			December 2006					Utfall
Offentlig ekonomi								2(13)
Bilaga 2a
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Vaxholm	10 406	-192	2 232	0	0	913	2 953	30 731 152
Värmdö	35 616	2 586	817	0	0	913	4 316	153 726 302
Österåker	37 713	990	-600	0	0	913	1 303	49 148 135
Uppsala
Enköping	38 441	6 373	-457	0	0	913	6 829	262 521 841
Heby	13 556	9 777	160	0	0	913	10 850	147 085 510
Håbo	18 646	2 472	-2 191	0	0	913	1 194	22 267 327
Knivsta	13 519	2 255	-723	0	0	913	2 445	33 056 857
Tierp	19 926	8 999	866	0	0	913	10 778	214 766 706
Uppsala	185 218	4 320	-1 500	0	0	913	3 733	691 458 556
Älvkarleby	9 084	7 013	-1 177	0	0	913	6 749	61 309 866
Östhammar	21 444	5 646	-392	0	0	913	6 167	132 249 752
Södermanlands
Eskilstuna	92 232	7 604	65	242	0	913	8 824	813 874 968
Flen	16 263	7 800	588	37	0	913	9 338	151 867 385
Gnesta	9 941	6 584	-162	0	0	913	7 335	72 919 369
Katrineholm	32 050	8 032	1 244	0	0	913	10 189	326 564 330
Nyköping	50 141	5 395	-376	0	0	913	5 932	297 447 176
Oxelösund	11 095	2 754	-2 875	0	0	913	792	8 789 622
Strängnäs	31 073	4 154	-153	0	0	913	4 914	152 699 393
Trosa	10 956	2 687	-1 358	0	0	913	2 242	24 565 704
Vingåker	9 234	9 414	771	0	0	913	11 098	102 480 914
Östergötlands
Boxholm	5 244	7 907	573	0	403	913	9 796	51 371 350

2007:61 SOU

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

144

Statistiska centralbyrån			December 2006					Utfall
Offentlig ekonomi								3(13)
Bilaga 2a
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Finspång	20 823	5 450	-37	0	253	913	6 579	136 998 987
Kinda	9 893	8 635	1 481	0	62	913	11 091	109 725 387
Linköping	138 606	4 877	-1 471	0	0	913	4 319	598 669 069
Mjölby	25 305	7 755	-521	0	0	913	8 147	206 165 267
Motala	41 931	7 383	61	0	0	913	8 357	350 426 369
Norrköping	125 356	7 042	95	0	0	913	8 050	1 009 142 711
Söderköping	14 053	6 643	-582	0	0	913	6 974	98 008 639
Vadstena	7 545	6 275	-227	0	0	913	6 961	52 522 365
Valdemarsvik	8 039	9 051	-566	0	425	913	9 823	78 968 823
Ydre	3 825	8 582	3 210	0	0	913	12 705	48 597 446
Åtvidaberg	11 770	7 993	1 143	0	0	913	10 049	118 279 257
Ödeshög	5 446	10 216	917	0	0	913	12 046	65 603 685
Jönköpings
Aneby	6 568	8 982	1 502	0	38	913	11 435	75 106 490
Eksjö	16 487	6 384	119	0	0	913	7 416	122 271 131
Gislaved	29 358	5 965	759	0	37	913	7 674	225 299 594
Gnosjö	9 614	3 799	483	0	489	913	5 684	54 648 040
Habo	10 073	7 419	-1 637	0	0	913	6 695	67 440 897
Jönköping	121 987	5 845	-319	0	0	913	6 439	785 500 481
Mullsjö	7 076	7 694	-1 533	0	0	913	7 074	50 057 143
Nässjö	29 396	7 549	698	0	0	913	9 160	269 273 671
Sävsjö	10 979	9 283	1 908	0	145	913	12 249	134 484 128
Tranås	17 747	7 789	150	0	0	913	8 852	157 100 254
Vaggeryd	12 786	7 295	552	0	282	913	9 042	115 613 757
Vetlanda	26 353	7 158	-10	0	0	913	8 061	212 437 190

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

2007:61 SOU

145

Statistiska centralbyrån			December 2006					Utfall
Offentlig ekonomi								4(13)
Bilaga 2a
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Värnamo	32 796	5 385	321	0	95	913	6 714	220 199 384
Kronobergs
Alvesta	18 753	7 400	333	0	0	913	8 646	162 142 464
Lessebo	8 066	8 127	2 288	0	0	913	11 328	91 373 380
Ljungby	27 115	6 851	-492	0	0	913	7 272	197 186 101
Markaryd	9 612	8 619	382	0	26	913	9 940	95 545 343
Tingsryd	12 705	8 900	1 828	0	3	913	11 644	147 939 747
Uppvidinge	9 499	8 307	4 042	0	130	913	13 392	127 212 647
Växjö	78 429	5 724	-2 288	0	0	913	4 349	341 104 558
Älmhult	15 407	5 323	-181	0	0	913	6 055	93 292 693
Kalmar
Borgholm	11 020	10 781	1 419	308	0	913	13 421	147 901 786
Emmaboda	9 468	6 948	840	0	84	913	8 785	83 178 413
Hultsfred	14 345	9 428	1 668	0	0	913	12 009	172 272 185
Högsby	6 022	11 110	4 265	0	0	913	16 288	98 087 629
Kalmar	61 299	6 604	-1 955	0	0	913	5 562	340 958 197
Mönsterås	13 097	7 603	-550	0	0	913	7 966	104 333 514
Mörbylånga	13 506	8 225	-446	0	0	913	8 692	117 397 051
Nybro	19 648	8 662	-433	0	0	913	9 142	179 626 234
Oskarshamn	26 282	5 090	-1 057	0	0	913	4 946	129 996 414
Torsås	7 190	9 783	757	0	243	913	11 696	84 095 784
Vimmerby	15 597	8 887	-332	0	0	913	9 468	147 675 744
Västervik	36 419	8 038	338	0	0	913	9 289	338 303 909

2007:61 SOU

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

146

Statistiska centralbyrån			December 2006					Utfall
Offentlig ekonomi								5(13)
Bilaga 2a
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Gotlands
Gotland	57 317	9 646	-979	1 316	0	913	10 896	624 538 337
Blekinge
Karlshamn	31 199	6 022	-2 422	0	0	913	4 513	140 807 785
Karlskrona	61 833	5 939	-1 068	0	0	913	5 784	357 655 346
Olofström	13 369	5 945	40	0	64	913	6 962	93 077 848
Ronneby	28 438	7 132	-1 912	130	0	913	6 263	178 113 299
Sölvesborg	16 637	6 791	-2 216	0	0	913	5 488	91 307 428
Skåne
Bjuv	14 136	9 858	-762	0	0	913	10 009	141 490 259
Bromölla	12 117	6 937	-1 211	0	0	913	6 639	80 447 364
Burlöv	15 582	8 296	269	0	0	913	9 478	147 689 541
Båstad	14 175	4 720	-414	0	0	913	5 219	73 982 368
Eslöv	30 403	9 054	-61	0	0	913	9 906	301 178 645
Helsingborg	123 232	5 358	43	138	0	913	6 452	795 119 319
Hässleholm	49 351	8 638	705	0	0	913	10 256	506 154 450
Höganäs	23 790	3 558	-461	0	0	913	4 010	95 403 007
Hörby	14 499	10 682	-707	0	0	913	10 888	157 868 225
Höör	14 747	8 685	-392	0	0	913	9 206	135 764 048
Klippan	16 105	9 712	-496	0	0	913	10 129	163 131 002
Kristianstad	76 587	7 320	-9	0	0	913	8 224	629 867 929
Kävlinge	27 347	4 677	-1 282	0	0	913	4 308	117 816 747
Landskrona	40 019	9 625	1 073	37	0	913	11 648	466 149 903
Lomma	19 422	-1 783	-110	894	650	913	564	10 958 177

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

2007:61 SOU

147

Statistiska centralbyrån			December 2006					Utfall
Offentlig ekonomi								6(13)
Bilaga 2a
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Lund	103 407	4 488	-3 345	0	0	913	2 056	212 626 991
Malmö	275 564	8 953	819	394	0	913	11 079	3 053 032 713
Osby	12 625	8 474	1 042	0	62	913	10 491	132 451 585
Perstorp	6 903	7 742	611	0	0	913	9 266	63 964 680
Simrishamn	19 425	8 495	729	0	80	913	10 217	198 469 395
Sjöbo	17 654	10 304	-1 832	0	0	913	9 385	165 686 580
Skurup	14 620	8 861	-1 024	0	0	913	8 750	127 928 139
Staffanstorp	20 832	3 236	-959	0	0	913	3 190	66 458 552
Svalöv	13 044	9 660	-335	0	0	913	10 238	133 547 272
Svedala	18 968	5 527	-983	0	0	913	5 457	103 512 448
Tomelilla	12 762	10 617	-963	0	0	913	10 567	134 858 794
Trelleborg	40 301	8 013	-758	0	0	913	8 168	329 187 220
Vellinge	32 303	-1 260	-913	0	0	913	-1 260	-40 694 845
Ystad	27 297	6 617	-1 466	0	0	913	6 064	165 534 868
Åstorp	13 866	10 389	144	0	0	913	11 446	158 713 213
Ängelholm	38 674	5 701	-251	0	0	913	6 363	246 090 964
Örkelljunga	9 519	9 927	-213	0	0	913	10 627	101 160 456
Östra Göinge	13 884	8 602	1 246	0	0	913	10 761	149 408 705
Hallands
Falkenberg	39 828	8 664	275	0	0	913	9 852	392 394 006
Halmstad	88 934	6 482	-934	0	0	913	6 461	574 621 666
Hylte	10 370	8 320	1 509	0	196	913	10 938	113 429 286
Kungsbacka	70 926	1 339	272	0	0	913	2 524	179 032 450
Laholm	23 134	9 131	-607	0	97	913	9 534	220 564 522
Varberg	55 460	7 119	-621	0	0	913	7 411	411 025 966

2007:61 SOU

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

148

Statistiska centralbyrån			December 2006					Utfall
Offentlig ekonomi								7(13)
Bilaga 2a
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Västra Götalands
Ale	26 733	6 227	-817	0	0	913	6 323	169 038 498
Alingsås	36 371	5 716	-192	0	0	913	6 437	234 127 935
Bengtsfors	10 110	8 733	2 404	80	305	913	12 435	125 720 020
Bollebygd	8 147	4 934	-2 262	0	0	913	3 585	29 208 744
Borås	100 147	6 369	403	0	0	913	7 685	769 651 194
Dals-Ed	4 906	10 291	1 184	306	12	913	12 706	62 336 689
Essunga	5 664	8 936	-294	0	384	913	9 939	56 295 712
Falköping	31 231	8 603	904	0	0	913	10 420	325 433 725
Färgelanda	6 768	9 138	910	0	435	913	11 396	77 129 581
Grästorp	5 800	8 492	-45	0	232	913	9 592	55 634 845
Gullspång	5 465	9 396	580	130	467	913	11 486	62 772 163
Göteborg	489 696	3 644	19	0	0	913	4 576	2 240 954 022
Götene	12 929	7 310	-677	0	38	913	7 584	98 056 312
Herrljunga	9 248	8 058	-214	0	0	913	8 757	80 986 721
Hjo	8 857	8 374	-1 078	0	0	913	8 209	72 709 014
Härryda	32 342	1 998	-355	0	0	913	2 556	82 673 095
Karlsborg	6 885	7 794	884	0	20	913	9 611	66 173 213
Kungälv	38 898	3 348	-1 561	0	0	913	2 700	105 032 950
Lerum	37 070	2 946	278	0	0	913	4 137	153 366 548
Lidköping	37 519	6 396	-717	0	0	913	6 592	247 333 302
Lilla Edet	12 854	7 491	-1 268	0	0	913	7 136	91 728 903
Lysekil	14 680	5 816	120	0	0	913	6 849	100 546 471
Mariestad	23 942	7 547	-1 464	0	0	913	6 996	167 503 372
Mark	33 533	8 367	718	0	0	913	9 998	335 270 133

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

2007:61 SOU

149

Statistiska centralbyrån			December 2006					Utfall
Offentlig ekonomi								8(13)
Bilaga 2a
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Mellerud	9 613	10 224	201	0	48	913	11 386	109 455 682
Munkedal	10 254	9 295	105	0	14	913	10 327	105 895 259
Mölndal	58 803	1 913	-462	0	0	913	2 364	139 022 916
Orust	15 198	5 560	-1 147	0	62	913	5 388	81 890 087
Partille	33 661	1 944	783	0	0	913	3 640	122 533 266
Skara	18 593	6 725	-479	0	0	913	7 159	133 111 278
Skövde	50 181	5 750	-2 205	0	0	913	4 458	223 717 671
Sotenäs	9 300	5 818	-226	0	275	913	6 780	63 055 996
Stenungsund	23 156	3 842	-2 120	0	0	913	2 635	61 021 031
Strömstad	11 561	8 833	-1 163	783	0	913	9 366	108 282 808
Svenljunga	10 409	8 744	1 242	0	0	913	10 899	113 449 926
Tanum	12 254	8 874	-532	0	167	913	9 422	115 459 819
Tibro	10 644	8 965	-424	0	0	913	9 454	100 630 661
Tidaholm	12 601	9 116	130	0	0	913	10 159	128 016 264
Tjörn	14 944	3 097	-2 201	0	0	913	1 809	27 036 904
Tranemo	11 764	6 890	1 238	0	0	913	9 041	106 360 849
Trollhättan	53 820	5 470	295	0	0	913	6 678	359 421 514
Töreboda	9 403	10 970	692	28	79	913	12 682	119 250 865
Uddevalla	50 539	7 146	-128	0	0	913	7 931	400 835 658
Ulricehamn	22 447	7 524	-68	0	0	913	8 369	187 863 762
Vara	15 988	9 038	-104	0	74	913	9 921	158 620 380
Vårgårda	10 869	8 716	-789	0	0	913	8 840	96 084 293
Vänersborg	37 052	5 719	-804	0	0	913	5 828	215 947 010
Åmål	12 747	8 136	1 156	296	0	913	10 501	133 858 983
Öckerö	12 231	3 808	-143	0	0	913	4 578	55 996 144

2007:61 SOU

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

150

Statistiska centralbyrån			December 2006					Utfall
Offentlig ekonomi								9(13)
Bilaga 2a
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Värmlands
Arvika	26 142	8 642	-4	0	0	913	9 551	249 687 854
Eda	8 680	11 520	-294	294	33	913	12 466	108 206 743
Filipstad	10 891	8 670	2 258	137	278	913	12 256	133 482 434
Forshaga	11 491	9 282	-405	0	113	913	9 903	113 797 840
Grums	9 348	7 194	-204	0	0	913	7 903	73 879 251
Hagfors	13 192	7 325	976	646	0	913	9 860	130 075 952
Hammarö	14 497	2 919	-1 011	0	0	913	2 821	40 899 149
Karlstad	82 855	5 368	-2 545	0	0	913	3 736	309 564 067
Kil	11 796	7 944	-340	42	0	913	8 559	100 964 496
Kristinehamn	23 883	7 331	-49	24	0	913	8 219	196 299 504
Munkfors	3 946	8 178	1 236	681	499	913	11 507	45 407 469
Storfors	4 521	8 214	2 166	388	62	913	11 743	53 091 074
Sunne	13 592	9 985	1 186	112	341	913	12 537	170 405 822
Säffle	15 952	8 386	1 111	0	0	913	10 410	166 063 745
Torsby	12 957	9 727	3 984	186	3	913	14 813	191 934 823
Årjäng	9 801	11 935	1 160	4	285	913	14 297	140 127 001
Örebro
Askersund	11 465	7 082	-225	0	0	913	7 770	89 085 511
Degerfors	10 007	6 272	811	392	531	913	8 919	89 254 581
Hallsberg	15 267	7 013	-161	0	81	913	7 846	119 788 159
Hällefors	7 568	8 028	1 443	848	0	913	11 232	85 005 401
Karlskoga	30 212	4 051	846	128	0	913	5 938	179 405 342
Kumla	19 580	7 624	-320	0	0	913	8 217	160 893 063

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

2007:61 SOU

151

Statistiska centralbyrån			December 2006					Utfall
Offentlig ekonomi								10(13)
Bilaga 2a
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Laxå	6 073	6 606	1 014	0	0	913	8 533	51 822 213
Lekeberg	7 100	8 282	-1 192	0	0	913	8 003	56 822 824
Lindesberg	23 071	6 549	944	0	0	913	8 406	193 939 779
Ljusnarsberg	5 269	8 987	3 246	720	0	913	13 866	73 061 085
Nora	10 472	6 320	400	0	0	913	7 633	79 935 024
Örebro	128 863	6 524	-39	0	0	913	7 398	953 356 138
Västmanlands
Arboga	13 385	7 282	341	8	0	913	8 544	114 364 313
Fagersta	12 175	3 959	-16	0	392	913	5 248	63 897 014
Hallstahammar	15 020	7 274	-174	470	515	913	8 998	135 153 184
Kungsör	8 217	6 215	-531	0	0	913	6 597	54 209 313
Köping	24 701	6 473	-183	0	0	913	7 203	177 926 606
Norberg	5 866	6 828	718	0	0	913	8 459	49 621 753
Sala	21 338	8 284	220	0	0	913	9 417	200 944 527
Skinnskatteberg	4 735	7 324	-200	792	495	913	9 324	44 150 156
Surahammar	10 123	5 913	-1 004	78	528	913	6 428	65 072 817
Västerås	132 886	4 389	-347	0	0	913	4 955	658 478 657
Dalarnas
Avesta	21 960	5 224	-785	57	538	913	5 947	130 600 834
Borlänge	47 323	6 358	-1 040	0	0	913	6 231	294 879 772
Falun	55 354	5 149	-656	0	0	913	5 406	299 255 607
Gagnef	10 133	8 958	-62	0	135	913	9 944	100 764 727
Hedemora	15 355	7 788	873	188	497	913	10 259	157 530 241
Leksand	15 444	7 187	13	0	0	913	8 113	125 300 487

2007:61 SOU

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

152

Statistiska centralbyrån			December 2006					Utfall
Offentlig ekonomi								11(13)
Bilaga 2a
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Ludvika	25 495	5 848	1 448	571	531	913	9 311	237 389 418
Malung	10 478	8 615	1 875	1 182	0	913	12 585	131 867 879
Mora	20 140	7 095	-548	112	420	913	7 992	160 963 204
Orsa	7 021	10 543	2 483	746	0	913	14 685	103 104 892
Rättvik	10 902	9 110	2 605	41	0	913	12 669	138 119 778
Smedjebacken	10 720	4 611	-1 538	697	537	913	5 220	55 960 701
Säter	11 018	7 927	-192	0	157	913	8 805	97 015 855
Vansbro	6 991	9 639	3 688	0	0	913	14 240	99 553 341
Älvdalen	7 413	9 650	3 999	2 518	469	913	17 549	130 092 328
Gävleborgs
Bollnäs	26 301	8 158	-276	727	494	913	10 016	263 436 462
Gävle	92 410	4 855	-1 276	120	0	913	4 612	426 214 758
Hofors	10 111	5 170	1 078	407	536	913	8 104	81 941 715
Hudiksvall	36 965	7 108	-452	292	0	913	7 861	290 589 800
Ljusdal	19 240	8 091	1 947	835	479	913	12 265	235 982 730
Nordanstig	9 799	9 083	1 121	326	449	913	11 892	116 531 812
Ockelbo	6 038	7 990	1 842	222	0	913	10 967	66 220 042
Ovanåker	11 780	8 439	664	158	480	913	10 654	125 506 649
Sandviken	36 750	4 148	110	53	545	913	5 769	212 018 639
Söderhamn	26 289	7 156	435	300	14	913	8 818	231 822 046
Västernorrlands
Härnösand	25 129	6 718	-65	64	0	913	7 630	191 739 665
Kramfors	19 851	7 552	1 493	502	499	913	10 959	217 551 371
Sollefteå	20 888	8 267	3 051	855	494	913	13 580	283 663 524
Sundsvall	94 550	3 712	-1 653	0	0	913	2 972	281 022 898

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

2007:61 SOU

153

Statistiska centralbyrån			December 2006					Utfall
Offentlig ekonomi								12(13)
Bilaga 2a
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Timrå	17 828	6 090	-749	374	159	913	6 787	121 002 463
Ånge	10 603	7 924	4 392	324	0	913	13 553	143 704 735
Örnsköldsvik	55 244	5 851	-426	0	0	913	6 338	350 148 332
Jämtlands
Berg	7 608	10 764	7 792	1 389	0	913	20 858	158 689 297
Bräcke	7 189	9 872	8 641	1 688	0	913	21 114	151 790 089
Härjedalen	10 765	9 146	5 681	2 273	203	913	18 216	196 097 551
Krokom	14 236	9 124	3 533	770	0	913	14 340	204 147 296
Ragunda	5 793	9 143	8 687	324	0	913	19 067	110 456 375
Strömsund	12 807	9 714	7 580	2 131	0	913	20 338	260 471 515
Åre	9 986	10 480	2 580	1 512	0	913	15 485	154 635 354
Östersund	58 560	5 553	-1 762	341	0	913	5 045	295 447 771
Västerbottens
Bjurholm	2 555	10 570	6 221	432	0	913	18 136	46 338 028
Dorotea	3 048	9 083	10 122	2 539	245	913	22 902	69 805 950
Lycksele	12 603	7 913	3 019	1 792	354	913	13 991	176 331 279
Malå	3 361	6 105	3 833	2 157	522	913	13 530	45 475 052
Nordmaling	7 424	8 628	2 515	433	76	913	12 565	93 284 154
Norsjö	4 454	9 100	4 965	1 368	34	913	16 380	72 957 476
Robertsfors	7 006	8 968	3 707	382	49	913	14 019	98 218 618
Skellefteå	71 927	6 788	-535	401	512	913	8 079	581 113 674
Sorsele	2 880	9 926	9 738	2 444	473	913	23 494	67 663 338
Storuman	6 444	9 602	4 473	3 534	477	913	18 999	122 430 939

2007:61 SOU

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

Statistiska centralbyrån	December 2006	Utfall
Offentlig ekonomi		13(13)

154	Bilaga 2a
	Bilaga 2a
	Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007
	Län	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
		den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
	Kommun	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
			avgift(-),	avgift(-),			avgift(-),
			kr/inv	kr/inv			kr/inv

	Umeå	111 273	6 257	-3 841	0	0	913	3 329	370 451 705
	Vilhelmina	7 295	10 377	6 601	2 736	0	913	20 627	150 475 531
	Vindeln	5 664	8 958	5 970	385	40	913	16 266	92 131 840
	Vännäs	8 432	8 608	1 429	890	478	913	12 318	103 867 186
	Åsele	3 282	10 454	9 906	2 237	351	913	23 861	78 312 507
	Norrbottens
	Arjeplog	3 152	8 239	6 641	2 714	497	913	19 004	59 901 285
	Arvidsjaur	6 797	7 322	4 639	2 893	401	913	16 168	109 895 355
	Boden	28 023	6 126	-106	2 732	525	913	10 190	285 560 386
	Gällivare	19 006	3 698	-196	5 438	552	913	10 405	197 761 510
	Haparanda	10 198	11 167	-1 528	3 428	105	913	14 085	143 641 019
	Jokkmokk	5 480	7 231	3 627	4 771	505	913	17 047	93 418 736
	Kalix	17 408	7 194	-453	3 429	512	913	11 595	201 849 497
	Kiruna	23 257	3 555	-632	5 255	555	913	9 646	224 342 015
	Luleå	73 233	5 151	-2 831	2 197	542	913	5 972	437 363 197
	Pajala	6 694	10 082	8 109	4 832	470	913	24 406	163 375 201
	Piteå	40 960	6 279	-2 713	1 348	525	913	6 352	260 186 713
	Älvsbyn	8 657	8 348	1 882	2 542	494	913	14 179	122 749 461
	Överkalix	3 845	8 875	4 423	3 757	494	913	18 462	70 987 215
	Övertorneå	5 174	10 683	5 883	5 049	461	913	22 989	118 946 197

2007 utjämningsår kommuner, för utjämning Kommunalekonomisk 2a Bilaga

2007:61 SOU

Bilaga 2b Kommunalekonomisk utjämning för landsting, utjämningsår 2007

155

156

Bilaga 2b

Kommunalekonomisk utjämning för landsting, utjämningsår 2007

Landsting/	Folkmängd	Inkomst-	Kostnads-	Struktur-	Införande-	Reglerings-		Utfall
kommun utanför	den 1 nov.	utjämning;	utjämning;	bidrag,	bidrag,	bidrag(+)/	Kr/inv	Kronor
landsting	2006	bidrag(+)/	bidrag(+)/	kr/inv	kr/inv	reglerings-
		avgift(-),	avgift(-),			avgift(-)
		kr/inv	kr/inv			kr/inv

Hela riket	9 107 935							15 656 473 997
Stockholms	1 915 213	-1 019	187	0	0	103	-729 -1 396 424 951
Uppsala	319 834	1 660	-1 029	0	0	103	734	234 718 966
Södermanlands	262 985	2 291	-227	0	0	103	2 167	569 856 271
Östergötlands	417 836	2 558	-165	0	0	103	2 496	1 042 867 458
Jönköpings	331 220	2 478	-410	0	0	103	2 171	719 038 035
Kronobergs	179 586	2 214	-848	230	0	103	1 699	305 094 609
Kalmar	233 893	2 526	21	0	0	103	2 650	619 787 791
Gotlands kommun	57 317	3 887	-221	1 426	188	103	5 383	308 530 388
Blekinge	151 476	2 401	-286	501	0	103	2 719	411 844 683
Skåne	1 183 160	2 602	42	0	0	103	2 747	3 249 995 546
Hallands	288 652	2 129	-583	0	0	103	1 649	475 951 779
Västra Götalands	1 537 827	1 701	175	0	0	103	1 979	3 043 171 201
Värmlands	273 544	2 421	-236	0	0	103	2 288	625 835 154
Örebro	274 947	2 462	-82	0	0	103	2 483	682 659 711
Västmanlands	248 446	1 719	-359	0	0	103	1 463	363 446 056
Dalarnas	275 747	2 405	-68	0	0	103	2 440	672 788 892
Gävleborgs	275 683	2 322	165	0	0	103	2 590	713 985 190
Västernorrlands	244 093	1 553	546	0	250	103	2 452	598 486 127
Jämtlands	126 944	2 545	101	979	251	103	3 979	505 094 621
Västerbottens	257 648	2 365	69	448	253	103	3 238	834 232 654
Norrbottens	251 884	1 953	1 082	869	263	103	4 270	1 075 513 816

2007 utjämningsår landsting, för utjämning Kommunalekonomisk 2b Bilaga

2007:61 SOU

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

157

158

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Stockholms
Botkyrka	6 313	9 944	3 482	5 010	799	3 825	0	0	415	856	30 644	1 931
Danderyd	7 595	10 288	2 714	1 885	0	8 916	162	0	415	856	32 831	4 118
Ekerö	7 291	11 494	3 913	1 964	0	4 379	153	93	415	856	30 465	1 752
Haninge	5 898	9 799	3 343	3 757	216	4 005	0	0	415	856	28 289	-424
Huddinge	6 869	9 841	3 384	3 824	318	4 224	33	0	415	856	29 764	1 051
Järfälla	6 604	9 167	3 133	3 317	237	4 855	0	0	415	856	28 584	-129
Lidingö	7 604	8 951	2 767	2 125	0	9 023	46	0	530	856	31 902	3 189
Nacka	7 827	9 875	2 961	3 021	88	5 548	611	523	530	856	31 317	2 604
Norrtälje	4 015	9 145	3 628	2 381	0	8 327	0	0	-73	856	28 279	-434
Nykvarn	6 566	11 335	3 625	1 890	0	3 661	0	0	-73	856	27 860	-853
Nynäshamn	5 210	9 697	3 552	2 585	0	6 865	0	0	-73	856	28 692	-21
Salem	7 381	11 676	3 753	2 702	81	3 833	106	0	415	856	30 803	2 090
Sigtuna	6 361	9 957	3 469	3 391	235	4 429	47	0	415	856	29 160	447
Sollentuna	8 403	10 015	3 123	2 952	180	5 098	0	0	415	856	31 042	2 329
Solna	5 239	5 070	1 746	2 975	110	8 699	151	151	530	856	25 376	-3 337
Stockholm	5 965	6 736	2 391	4 741	207	8 154	0	0	933	856	29 983	1 270
Sundbyberg	5 717	6 403	2 218	3 477	224	7 542	0	0	530	856	26 967	-1 746
Södertälje	5 568	9 102	3 236	4 046	402	5 939	0	0	-16	856	29 133	420
Tyresö	7 202	10 700	3 604	2 885	31	3 662	112	0	415	856	29 467	754
Täby	7 716	9 805	3 116	2 246	0	5 793	0	0	415	856	29 947	1 234
Upplands Väsby	6 512	9 021	3 145	3 375	150	4 439	0	0	415	856	27 913	-800
Upplands-Bro	6 251	9 949	3 879	3 126	122	4 054	4	0	415	856	28 656	-57
Vallentuna	7 102	10 777	3 602	2 285	0	4 305	184	123	415	856	29 526	813
Vaxholm	7 702	10 435	3 302	1 871	0	5 459	905	803	415	856	30 945	2 232
Värmdö	7 084	11 173	3 343	2 263	0	3 655	741	473	415	856	29 530	817
Österåker	6 939	10 229	3 512	2 258	0	3 835	69	34	415	856	28 113	-600

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

2007:61 SOU

159

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Uppsala
Enköping	4 816	9 369	3 696	2 526	0	7 748	0	0	-73	174	28 256	-457
Heby	3 667	9 866	4 567	1 505	0	8 696	126	0	-53	499	28 873	160
Håbo	6 691	10 633	3 825	2 253	0	3 018	36	0	-73	139	26 522	-2 191
Knivsta	7 407	10 691	3 992	1 680	0	3 898	183	176	-73	212	27 990	-723
Tierp	3 890	9 659	3 446	2 167	0	9 809	0	0	-53	661	29 579	866
Uppsala	5 317	8 303	3 256	3 428	79	6 150	0	0	-16	696	27 213	-1 500
Älvkarleby	3 799	9 224	3 370	2 102	0	8 859	0	0	-53	235	27 536	-1 177
Östhammar	3 738	9 549	4 101	1 840	0	8 561	203	0	-73	402	28 321	-392
Södermanlands
Eskilstuna	4 532	8 517	3 397	3 758	36	8 221	0	0	-16	333	28 778	65
Flen	4 063	9 201	3 761	2 546	0	9 101	297	0	-73	405	29 301	588
Gnesta	4 435	10 075	3 658	2 146	0	7 498	21	0	-94	812	28 551	-162
Katrineholm	4 221	9 014	3 475	2 945	0	9 870	165	0	-73	340	29 957	1 244
Nyköping	4 628	8 505	3 632	2 587	0	8 622	0	0	-94	457	28 337	-376
Oxelösund	3 749	7 775	3 450	2 127	0	8 304	395	0	-94	132	25 838	-2 875
Strängnäs	5 107	9 570	3 761	2 306	0	7 505	0	0	-73	384	28 560	-153
Trosa	5 525	10 212	3 480	1 740	0	6 096	0	0	-94	396	27 355	-1 358
Vingåker	4 075	9 888	3 885	1 982	0	8 945	401	0	-73	381	29 484	771
Östergötlands
Boxholm	3 724	9 760	3 442	1 332	0	9 937	529	0	-73	635	29 286	573
Finspång	4 081	8 686	3 891	2 016	0	8 915	771	0	-94	410	28 676	-37
Kinda	3 829	9 745	4 153	1 574	0	9 922	374	0	99	498	30 194	1 481
Linköping	5 050	8 271	3 118	3 074	0	7 167	0	0	-36	598	27 242	-1 471
Mjölby	4 227	9 391	3 591	2 039	0	8 577	78	0	-73	362	28 192	-521

2007:61 SOU

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

160

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Motala	4 317	9 081	3 553	2 691	0	8 733	65	0	-94	428	28 774	61
Norrköping	4 666	8 637	3 391	3 735	70	7 900	0	0	-36	445	28 808	95
Söderköping	4 329	10 115	4 286	1 744	0	7 280	28	0	-94	443	28 131	-582
Vadstena	3 946	8 741	3 171	1 426	0	10 982	37	0	-94	277	28 486	-227
Valdemarsvik	3 166	8 751	3 817	1 677	0	9 800	695	0	-94	335	28 147	-566
Ydre	3 443	9 886	4 060	1 049	0	10 699	1 046	0	1 395	345	31 923	3 210
Åtvidaberg	4 336	9 902	3 841	1 581	0	9 388	477	0	-73	404	29 856	1 143
Ödeshög	3 726	9 522	4 003	1 689	0	9 845	563	0	-94	376	29 630	917
Jönköpings
Aneby	3 326	10 026	5 133	1 443	0	9 178	928	0	-73	254	30 215	1 502
Eksjö	4 034	8 620	3 670	1 669	0	9 907	630	0	-51	353	28 832	119
Gislaved	4 739	10 380	3 905	2 355	120	7 801	33	0	-51	190	29 472	759
Gnosjö	4 930	10 618	4 425	2 232	225	6 455	158	0	-51	204	29 196	483
Habo	5 638	10 537	4 421	1 233	0	4 906	74	0	-94	361	27 076	-1 637
Jönköping	4 948	8 789	3 435	2 725	35	8 093	0	0	-36	405	28 394	-319
Mullsjö	4 371	9 973	3 919	1 713	0	6 777	230	0	-73	270	27 180	-1 533
Nässjö	4 257	9 096	3 562	2 043	0	9 965	213	0	-51	326	29 411	698
Sävsjö	3 962	10 094	4 026	1 621	0	10 169	566	0	-51	234	30 621	1 908
Tranås	4 485	8 704	3 176	1 935	0	10 369	0	0	-51	245	28 863	150
Vaggeryd	4 749	9 704	4 065	1 785	48	8 645	66	0	-51	254	29 265	552
Vetlanda	4 174	9 585	3 474	1 628	0	9 361	291	0	-51	241	28 703	-10
Värnamo	4 906	9 319	3 666	2 259	121	8 592	0	0	-51	222	29 034	321
Kronobergs
Alvesta	4 179	9 288	4 013	1 904	0	8 943	473	0	-94	340	29 046	333

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

2007:61 SOU

161

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Lessebo	4 395	9 612	3 749	2 037	0	10 247	780	0	-71	252	31 001	2 288
Ljungby	4 118	9 176	3 689	1 796	0	9 266	0	0	-71	247	28 221	-492
Markaryd	3 529	8 425	3 528	1 509	0	11 198	817	0	-94	183	29 095	382
Tingsryd	3 349	8 534	3 683	1 545	0	12 179	1 070	0	-71	252	30 541	1 828
Uppvidinge	3 778	9 837	3 976	1 773	0	12 020	688	0	295	388	32 755	4 042
Växjö	4 748	8 297	3 208	2 767	3	7 138	0	0	-36	300	26 425	-2 288
Älmhult	4 406	8 994	3 638	1 414	0	9 790	191	0	-94	193	28 532	-181
Kalmar
Borgholm	3 012	8 183	4 286	1 751	0	12 194	607	0	-116	215	30 132	1 419
Emmaboda	3 447	9 055	3 503	1 611	0	11 260	595	0	-71	153	29 553	840
Hultsfred	3 103	8 877	4 094	2 050	0	10 751	1 327	0	-51	230	30 381	1 668
Högsby	2 889	9 462	4 127	1 913	0	12 364	1 560	0	274	389	32 978	4 265
Kalmar	4 233	8 131	3 330	2 619	0	8 170	0	0	-36	311	26 758	-1 955
Mönsterås	3 796	9 476	3 953	1 669	0	8 995	57	0	-94	311	28 163	-550
Mörbylånga	3 939	9 699	3 956	1 458	0	8 871	231	0	-116	229	28 267	-446
Nybro	3 474	8 505	3 535	2 002	0	10 331	346	0	-71	158	28 280	-433
Oskarshamn	4 464	8 549	3 339	1 888	0	9 094	154	0	-94	262	27 656	-1 057
Torsås	3 512	8 461	3 776	1 662	0	11 247	813	0	-94	93	29 470	757
Vimmerby	3 876	9 512	3 799	1 645	0	9 241	119	0	-51	240	28 381	-332
Västervik	3 621	8 704	3 493	2 281	0	10 154	665	0	-94	227	29 051	338
Gotlands
Gotland	3 485	8 970	3 797	2 513	0	8 727	73	0	-94	263	27 734	-979

2007:61 SOU

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

162

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Blekinge
Karlshamn	4 036	8 093	3 154	2 048	0	8 886	0	0	-140	214	26 291	-2 422
Karlskrona	4 546	8 222	3 233	2 495	0	8 916	6	0	-82	309	27 645	-1 068
Olofström	3 574	9 030	3 746	2 068	0	9 397	823	0	-118	233	28 753	40
Ronneby	3 820	8 140	3 372	2 136	0	9 071	170	0	-140	232	26 801	-1 912
Sölvesborg	4 016	8 123	3 335	1 975	0	8 912	69	0	-140	207	26 497	-2 216
Skåne
Bjuv	4 643	9 782	3 877	2 554	18	6 721	0	0	-140	496	27 951	-762
Bromölla	4 297	8 660	3 752	1 866	0	8 418	153	0	-140	496	27 502	-1 211
Burlöv	5 560	9 033	3 752	3 505	360	6 364	0	0	-88	496	28 982	269
Båstad	3 305	8 165	3 258	1 761	0	11 370	84	0	-140	496	28 299	-414
Eslöv	4 860	9 481	3 705	2 696	37	7 517	0	0	-140	496	28 652	-61
Helsingborg	5 037	8 092	3 104	3 531	146	8 432	0	0	-82	496	28 756	43
Hässleholm	3 980	9 102	3 657	2 633	0	9 690	0	0	-140	496	29 418	705
Höganäs	5 126	9 049	2 894	1 856	0	8 971	0	0	-140	496	28 252	-461
Hörby	3 714	8 909	3 950	2 203	0	8 874	0	0	-140	496	28 006	-707
Höör	4 487	9 580	4 035	2 170	0	7 693	0	0	-140	496	28 321	-392
Klippan	3 939	8 808	3 591	2 311	0	9 212	0	0	-140	496	28 217	-496
Kristianstad	4 282	8 776	3 485	3 095	19	8 633	0	0	-82	496	28 704	-9
Kävlinge	6 487	9 358	3 329	1 956	0	5 490	403	403	-88	496	27 431	-1 282
Landskrona	4 585	8 312	3 400	3 923	291	8 919	0	0	-140	496	29 786	1 073
Lomma	7 388	10 111	3 045	1 334	0	6 250	67	0	-88	496	28 603	-110
Lund	5 239	7 430	2 910	3 259	25	6 021	18	0	-30	496	25 368	-3 345
Malmö	4 647	7 337	2 760	5 133	460	8 672	0	0	27	496	29 532	819
Osby	3 767	9 066	3 778	1 670	0	10 554	542	0	-118	496	29 755	1 042
Perstorp	4 297	8 941	4 707	2 292	0	8 305	426	0	-140	496	29 324	611

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

2007:61 SOU

163

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Simrishamn	3 187	8 302	3 640	1 827	0	11 918	212	0	-140	496	29 442	729
Sjöbo	3 860	8 819	3 745	2 282	0	7 819	0	0	-140	496	26 881	-1 832
Skurup	4 723	9 618	3 797	2 049	0	7 146	0	0	-140	496	27 689	-1 024
Staffanstorp	6 772	10 351	3 506	2 305	0	4 375	37	0	-88	496	27 754	-959
Svalöv	4 435	9 897	3 964	2 220	0	7 506	0	0	-140	496	28 378	-335
Svedala	6 175	10 048	3 879	1 864	0	5 349	7	0	-88	496	27 730	-983
Tomelilla	3 633	8 129	3 940	2 202	0	9 481	9	0	-140	496	27 750	-963
Trelleborg	4 620	8 779	3 502	2 668	0	7 978	0	0	-88	496	27 955	-758
Vellinge	6 379	10 382	3 407	1 622	0	5 552	50	0	-88	496	27 800	-913
Ystad	4 090	7 809	3 115	1 941	0	9 936	0	0	-140	496	27 247	-1 466
Åstorp	4 871	9 940	3 779	2 860	145	6 906	0	0	-140	496	28 857	144
Ängelholm	4 361	8 789	3 410	2 176	0	9 370	0	0	-140	496	28 462	-251
Örkelljunga	3 547	8 967	4 242	1 700	0	9 647	41	0	-140	496	28 500	-213
Östra Göinge	3 933	9 621	4 502	1 900	0	9 070	577	0	-140	496	29 959	1 246
Hallands
Falkenberg	4 105	9 416	3 694	2 357	0	9 314	0	0	-140	242	28 988	275
Halmstad	4 385	8 308	3 345	3 090	36	8 409	0	0	-82	288	27 779	-934
Hylte	3 905	10 085	4 163	2 028	0	9 566	343	0	-97	229	30 222	1 509
Kungsbacka	6 316	10 895	3 558	1 943	0	5 391	300	217	-62	644	28 985	272
Laholm	3 807	9 038	3 910	1 880	0	9 393	38	0	-140	180	28 106	-607
Varberg	4 576	8 951	3 690	2 265	0	8 522	0	0	-140	228	28 092	-621
Västra Götalands
Ale	5 459	10 493	3 944	2 362	0	5 544	0	0	-17	111	27 896	-817
Alingsås	4 736	9 089	3 802	2 225	0	8 424	19	0	-94	320	28 521	-192
Bengtsfors	3 091	8 370	3 587	1 731	0	12 956	1 091	0	-51	342	31 117	2 404

2007:61 SOU

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

164

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Bollebygd	4 881	10 148	3 847	1 321	0	6 073	75	0	-71	177	26 451	-2 262
Borås	4 677	8 657	3 306	3 040	49	8 803	0	0	-13	597	29 116	403
Dals-Ed	3 662	9 104	3 774	1 797	0	9 938	671	0	503	448	29 897	1 184
Essunga	3 557	9 341	4 136	1 426	0	9 742	310	0	-94	1	28 419	-294
Falköping	4 201	9 020	3 753	2 236	0	10 110	85	0	-73	285	29 617	904
Färgelanda	3 514	9 748	4 543	1 798	0	9 196	734	0	-73	163	29 623	910
Grästorp	3 767	9 354	4 104	1 328	0	9 570	581	0	-94	58	28 668	-45
Gullspång	3 051	8 641	4 593	1 570	0	9 996	1 341	0	-73	174	29 293	580
Göteborg	5 245	7 229	2 751	4 650	233	7 478	0	0	111	1 035	28 732	19
Götene	4 196	9 984	3 602	1 700	0	8 132	443	0	-94	73	28 036	-677
Herrljunga	3 816	9 485	4 129	1 491	0	9 145	352	0	-73	154	28 499	-214
Hjo	4 153	8 957	3 515	1 538	0	9 275	221	0	-94	70	27 635	-1 078
Härryda	6 433	11 194	3 739	1 947	0	4 631	42	0	53	319	28 358	-355
Karlsborg	3 443	8 315	3 894	1 286	0	11 755	906	0	-94	92	29 597	884
Kungälv	5 260	9 773	3 826	1 900	0	6 196	0	0	-62	259	27 152	-1 561
Lerum	6 230	11 292	3 992	2 158	0	5 103	0	0	-17	233	28 991	278
Lidköping	4 508	9 086	3 500	2 030	0	8 673	0	0	-94	293	27 996	-717
Lilla Edet	4 035	10 239	4 262	2 270	0	6 519	108	0	-94	106	27 445	-1 268
Lysekil	3 698	8 263	3 763	1 876	0	10 332	423	0	-140	618	28 833	120
Mariestad	4 042	8 746	3 626	1 724	0	8 768	139	0	-94	298	27 249	-1 464
Mark	4 147	9 690	3 799	2 057	0	9 589	0	0	-94	243	29 431	718
Mellerud	3 198	8 842	3 504	2 272	0	10 416	669	0	-73	86	28 914	201
Munkedal	3 545	9 128	3 810	1 887	0	9 550	623	0	-118	393	28 818	105
Mölndal	6 249	9 330	3 271	2 598	0	6 402	0	0	53	348	28 251	-462
Orust	3 700	9 235	4 245	1 609	0	8 355	99	0	-140	463	27 566	-1 147
Partille	6 694	10 525	3 689	2 546	30	5 747	0	0	53	212	29 496	783

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

2007:61 SOU

165

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Skara	4 272	9 157	3 705	2 083	0	8 940	0	0	-73	150	28 234	-479
Skövde	4 565	8 403	3 351	2 339	0	7 650	0	0	-73	273	26 508	-2 205
Sotenäs	3 729	7 843	3 285	1 424	0	11 677	392	0	-140	277	28 487	-226
Stenungsund	5 555	10 009	3 685	1 951	0	5 010	65	0	-62	380	26 593	-2 120
Strömstad	4 000	8 441	3 399	1 993	0	9 368	0	0	-140	489	27 550	-1 163
Svenljunga	3 789	9 819	3 919	1 714	0	9 937	504	0	-51	324	29 955	1 242
Tanum	3 284	8 669	4 105	1 621	0	10 051	12	0	-140	579	28 181	-532
Tibro	3 865	9 205	3 814	1 961	0	9 112	382	0	-73	23	28 289	-424
Tidaholm	4 010	9 333	3 802	1 995	0	9 288	404	0	-73	84	28 843	130
Tjörn	4 050	9 384	4 283	1 493	0	6 963	128	0	-62	273	26 512	-2 201
Tranemo	4 146	9 838	3 957	1 515	0	9 893	267	0	-51	386	29 951	1 238
Trollhättan	4 986	9 135	3 449	3 018	86	7 997	0	0	-94	431	29 008	295
Töreboda	3 393	9 228	4 290	1 871	0	9 743	856	0	-73	97	29 405	692
Uddevalla	4 348	8 987	3 609	2 691	0	8 660	0	0	-140	430	28 585	-128
Ulricehamn	4 294	9 174	3 490	1 693	0	9 707	31	0	-51	307	28 645	-68
Vara	3 648	9 146	3 749	1 797	0	9 836	315	0	-94	212	28 609	-104
Vårgårda	4 184	10 175	4 249	1 830	0	7 282	12	0	-94	286	27 924	-789
Vänersborg	4 656	9 011	3 815	2 343	0	7 981	0	0	-94	197	27 909	-804
Åmål	3 931	8 615	3 846	2 237	0	10 901	284	0	-73	128	29 869	1 156
Öckerö	5 649	9 794	4 137	1 330	0	7 114	0	0	53	493	28 570	-143
Värmlands
Arvika	3 547	8 583	3 497	2 199	0	10 496	43	0	28	316	28 709	-4
Eda	3 323	9 000	3 515	2 067	0	9 886	383	0	28	217	28 419	-294
Filipstad	3 412	8 284	3 218	1 897	0	12 544	1 215	0	201	200	30 971	2 258
Forshaga	4 571	10 209	3 976	2 058	0	7 077	239	0	-16	194	28 308	-405

2007:61 SOU

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

166

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Grums	3 523	9 014	3 672	2 332	0	9 073	694	0	-16	217	28 509	-204
Hagfors	3 080	7 987	3 580	1 623	0	11 467	1 284	0	453	215	29 689	976
Hammarö	5 824	10 467	3 722	1 612	0	5 969	0	0	-16	124	27 702	-1 011
Karlstad	4 402	7 651	3 070	2 754	0	7 717	0	0	41	533	26 168	-2 545
Kil	4 267	10 043	4 240	2 064	0	7 462	121	0	-16	192	28 373	-340
Kristinehamn	3 764	8 289	3 378	2 240	0	10 094	551	0	-16	364	28 664	-49
Munkfors	3 152	7 972	3 532	2 148	0	11 722	1 239	0	28	156	29 949	1 236
Storfors	3 549	9 151	4 374	2 008	0	10 455	1 094	0	28	220	30 879	2 166
Sunne	3 579	9 893	3 624	1 845	0	10 634	76	0	28	220	29 899	1 186
Säffle	3 499	9 078	3 715	1 694	0	10 913	670	0	-16	271	29 824	1 111
Torsby	3 051	8 750	3 865	1 751	0	12 830	1 067	0	1 107	276	32 697	3 984
Årjäng	3 782	9 276	3 252	1 794	0	10 954	0	0	604	211	29 873	1 160
Örebro
Askersund	3 658	8 575	3 679	1 531	0	9 891	555	0	-73	672	28 488	-225
Degerfors	3 854	8 767	3 577	1 876	0	10 167	985	0	-51	349	29 524	811
Hallsberg	3 850	9 465	3 998	2 157	0	8 137	460	0	-73	558	28 552	-161
Hällefors	3 070	8 521	3 551	2 044	0	11 215	1 080	0	315	360	30 156	1 443
Karlskoga	4 340	7 890	3 220	2 348	0	10 893	639	0	-51	280	29 559	846
Kumla	5 285	9 464	3 407	2 306	0	7 653	0	0	-73	351	28 393	-320
Laxå	3 181	8 660	3 843	1 479	0	10 776	1 416	0	-73	445	29 727	1 014
Lekeberg	4 237	8 966	4 017	1 846	0	7 652	161	0	-73	715	27 521	-1 192
Lindesberg	3 721	9 358	3 893	2 187	0	9 477	463	0	-30	588	29 657	944
Ljusnarsberg	3 158	8 592	3 553	1 858	0	12 734	1 314	0	337	413	31 959	3 246
Nora	3 993	9 598	3 728	2 272	0	8 799	103	0	-30	650	29 113	400
Örebro	4 858	8 446	3 332	3 855	109	7 674	0	0	-16	416	28 674	-39

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

2007:61 SOU

167

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Västmanlands
Arboga	4 248	8 525	3 524	2 087	0	9 566	653	0	-73	524	29 054	341
Fagersta	3 996	7 747	3 251	2 093	0	10 435	663	0	-30	542	28 697	-16
Hallstahammar	3 824	9 020	3 620	2 462	0	8 894	495	0	-73	297	28 539	-174
Kungsör	4 723	9 063	3 848	1 865	0	8 343	0	0	-73	413	28 182	-531
Köping	3 969	8 214	3 512	2 585	0	9 329	460	0	-73	534	28 530	-183
Norberg	3 340	9 037	3 808	1 997	0	9 813	894	0	-8	550	29 431	718
Sala	3 657	9 136	3 897	2 295	0	9 219	136	0	-53	646	28 933	220
Skinnskatteberg	3 505	8 439	3 942	1 669	0	9 120	907	0	315	616	28 513	-200
Surahammar	4 419	9 078	4 048	2 124	0	7 059	726	0	-53	308	27 709	-1 004
Västerås	5 086	8 657	3 205	3 610	77	7 228	30	0	-16	489	28 366	-347
Dalarnas
Avesta	3 572	7 969	3 607	2 144	0	9 568	761	0	50	257	27 928	-785
Borlänge	4 249	8 462	3 607	2 954	0	7 796	104	0	50	451	27 673	-1 040
Falun	4 382	9 063	3 672	2 617	0	7 733	17	0	107	466	28 057	-656
Gagnef	4 259	10 210	4 230	1 404	0	7 935	144	0	50	419	28 651	-62
Hedemora	3 526	8 845	4 019	2 130	0	10 049	719	0	50	248	29 586	873
Leksand	3 698	9 241	3 802	1 463	0	10 245	0	0	50	227	28 726	13
Ludvika	3 663	8 179	3 651	2 120	0	11 289	785	0	50	424	30 161	1 448
Malung	3 487	8 722	3 798	1 638	0	11 068	555	0	1 129	191	30 588	1 875
Mora	3 582	8 800	3 690	1 789	0	9 518	228	0	70	488	28 165	-548
Orsa	3 437	9 037	4 198	2 040	0	10 668	338	0	1 194	284	31 196	2 483
Rättvik	3 199	8 712	3 531	1 434	0	12 750	188	0	1 086	418	31 318	2 605
Smedjebacken	3 330	8 496	3 751	1 292	0	8 368	1 616	0	50	272	27 175	-1 538
Säter	3 810	9 498	4 307	1 671	0	8 319	658	0	50	208	28 521	-192

2007:61 SOU

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

168

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Vansbro	3 512	9 075	3 933	1 528	0	11 870	503	0	1 539	441	32 401	3 688
Älvdalen	3 432	8 458	4 116	1 545	0	12 331	995	0	1 582	253	32 712	3 999
Gävleborgs
Bollnäs	3 573	8 313	3 455	2 163	0	10 054	467	0	50	362	28 437	-276
Gävle	4 494	8 230	3 252	3 148	0	7 699	0	0	85	529	27 437	-1 276
Hofors	3 768	8 360	3 812	1 966	0	10 684	892	0	50	259	29 791	1 078
Hudiksvall	3 892	8 777	3 621	2 428	0	8 787	323	0	50	383	28 261	-452
Ljusdal	3 632	8 322	3 714	1 981	0	11 010	632	0	1 107	262	30 660	1 947
Nordanstig	3 284	9 169	4 143	1 568	0	9 810	1 154	0	453	253	29 834	1 121
Ockelbo	3 407	8 974	4 111	1 384	0	10 702	459	0	1 518	0	30 555	1 842
Ovanåker	3 319	8 644	3 994	1 466	0	10 344	982	0	474	154	29 377	664
Sandviken	4 196	8 455	3 734	2 290	0	9 413	391	0	28	316	28 823	110
Söderhamn	3 354	8 589	3 609	2 246	0	9 994	773	0	50	533	29 148	435
Västernorrlands
Härnösand	4 105	8 372	3 438	2 442	0	9 228	568	0	202	293	28 648	-65
Kramfors	3 382	7 978	3 431	1 785	0	11 812	1 398	0	222	198	30 206	1 493
Sollefteå	3 382	8 505	3 886	2 027	0	12 048	1 230	0	398	288	31 764	3 051
Sundsvall	4 726	8 097	3 264	2 680	0	7 709	0	0	259	325	27 060	-1 653
Timrå	4 788	9 082	3 477	2 181	0	7 676	342	0	202	216	27 964	-749
Ånge	3 375	9 062	4 108	1 667	0	12 210	959	0	1 435	289	33 105	4 392
Örnsköldsvik	4 103	8 682	3 518	1 965	0	8 995	432	0	279	313	28 287	-426
Jämtlands
Berg	3 250	10 624	4 482	1 489	0	13 365	914	0	1 888	493	36 505	7 792
Bräcke	3 501	11 159	4 438	1 789	0	12 886	1 226	0	1 867	488	37 354	8 641

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

2007:61 SOU

169

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Härjedalen	3 242	9 176	3 666	1 497	0	13 838	865	0	1 512	598	34 394	5 681
Krokom	4 407	10 725	4 305	1 667	0	9 052	313	0	1 455	322	32 246	3 533
Ragunda	3 209	9 568	4 401	1 705	0	14 410	1 427	0	1 867	813	37 400	8 687
Strömsund	3 034	9 842	4 345	1 657	0	13 959	1 569	0	1 455	432	36 293	7 580
Åre	3 722	10 208	4 078	1 429	0	9 398	35	0	1 888	535	31 293	2 580
Östersund	4 360	7 849	3 136	2 510	0	8 170	54	0	433	439	26 951	-1 762
Västerbottens
Bjurholm	3 312	9 936	3 748	1 159	0	13 675	855	0	1 734	515	34 934	6 221
Dorotea	2 789	9 038	4 970	1 377	0	16 862	1 614	0	1 909	276	38 835	10 122
Lycksele	3 770	9 462	3 818	1 926	0	10 385	861	0	1 132	378	31 732	3 019
Malå	3 811	9 304	4 526	1 049	0	10 509	1 347	0	1 564	436	32 546	3 833
Nordmaling	3 780	8 911	4 385	1 505	0	10 594	865	0	799	389	31 228	2 515
Norsjö	3 307	10 207	4 546	1 046	0	11 035	1 240	0	1 909	388	33 678	4 965
Robertsfors	3 792	9 607	4 809	1 113	0	9 933	922	0	1 713	531	32 420	3 707
Skellefteå	4 116	9 080	3 624	2 220	0	8 304	281	0	301	252	28 178	-535
Sorsele	3 135	10 065	4 590	1 351	0	15 515	1 339	0	1 930	526	38 451	9 738
Storuman	3 278	10 095	3 688	1 268	0	11 244	1 160	0	1 909	544	33 186	4 473
Umeå	4 683	8 275	3 191	2 854	0	5 074	0	0	279	516	24 872	-3 841
Vilhelmina	3 653	10 151	4 565	1 756	0	11 590	1 314	0	1 909	376	35 314	6 601
Vindeln	3 317	9 656	4 339	1 412	0	12 645	1 070	0	1 734	510	34 683	5 970
Vännäs	4 446	10 208	4 286	1 556	0	8 901	219	0	265	261	30 142	1 429
Åsele	3 400	9 353	4 244	1 316	0	16 128	1 666	0	1 966	546	38 619	9 906
Norrbottens
Arjeplog	3 122	9 231	4 174	1 415	0	13 441	1 525	0	1 930	516	35 354	6 641
Arvidsjaur	3 632	8 353	4 152	1 142	0	12 897	1 189	0	1 585	402	33 352	4 639

2007:61 SOU

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

170

Bilaga 3a

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole-	Gymnasie-	Individ-	Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 958	158	12	173	529	28 713
Boden	4 159	8 885	3 517	2 148	0	8 383	528	0	287	700	28 607	-106
Gällivare	3 702	8 750	3 604	1 916	0	8 586	1 242	0	482	235	28 517	-196
Haparanda	3 246	8 919	3 651	2 289	0	7 993	589	0	265	233	27 185	-1 528
Jokkmokk	3 143	9 405	3 974	1 752	0	10 632	1 490	0	1 585	359	32 340	3 627
Kalix	3 771	8 407	3 744	1 783	0	9 004	706	0	438	407	28 260	-453
Kiruna	4 567	9 333	3 677	1 994	0	6 417	909	0	504	680	28 081	-632
Luleå	4 421	8 208	3 296	2 817	0	5 947	0	0	322	871	25 882	-2 831
Pajala	3 132	9 412	4 475	1 260	0	14 601	1 644	0	1 930	368	36 822	8 109
Piteå	4 336	8 724	3 555	2 024	0	6 913	20	0	265	163	26 000	-2 713
Älvsbyn	3 735	8 978	4 150	1 689	0	9 708	697	0	1 410	228	30 595	1 882
Överkalix	2 713	8 191	4 126	1 540	0	12 692	1 611	0	1 909	354	33 136	4 423
Övertorneå	2 952	9 780	4 384	1 301	0	12 625	1 324	0	1 909	321	34 596	5 883

2007 utjämningsår kommuner, för Kostnadsutjämning 3a Bilaga

2007:61 SOU

Bilaga 3b Kostnadsutjämning för landsting, utjämningsår 2007

171

172

Statistiska centralbyrån				Mars 2007
Offentlig ekonomi
Bilaga 3b
Kostnadsutjämning för landsting utjämningsår 2007, kr/inv
Landsting/	Folkmängd Standardkostnad						Struktur-	Utjämnings-
kommun utanför	den 31 dec	Hälso- och			Befolknings-	Kollektiv-	kostnad	bidrag (+)/
landsting	2005	sjukvård	därav		förändringar	trafik		utjämnings-
			Hälso- och	glesbygds-				avgift(-)
			sjukvård	tillägg			Genomsnittlig
							strukturkostnad:
Vägt riksgenomsnitt:		15 858	15 858	0	0	619	16 477	Kr/inv.
Stockholms	1 889 945	15 377	15 513	-136	0	1 287	16 664	187
Uppsala	318 001	14 911	14 946	-35	0	537	15 448	-1 029
Södermanlands	261 895	15 869	15 911	-42	0	381	16 250	-227
Östergötlands	416 303	15 830	15 917	-87	0	482	16 312	-165
Jönköpings	330 179	15 756	15 729	27	0	311	16 067	-410
Kronobergs	178 443	15 349	15 286	63	0	280	15 629	-848
Kalmar	233 944	16 249	16 146	102	0	249	16 498	21
Gotlands kommun	57 488	15 993	15 715	279	0	263	16 256	-221
Blekinge	150 696	15 934	15 897	37	0	257	16 191	-286
Skåne	1 169 464	16 022	16 114	-92	0	497	16 519	42
Hallands	285 868	15 549	15 630	-81	0	345	15 894	-583
Västra Götalands	1 528 455	16 110	16 117	-7	0	542	16 652	175
Värmlands	273 288	15 910	15 684	226	0	331	16 241	-236
Örebro	274 121	15 952	15 945	7	0	443	16 395	-82
Västmanlands	247 757	15 623	15 683	-60	0	495	16 118	-359
Dalarnas	275 755	16 034	15 976	58	0	375	16 409	-68
Gävleborgs	275 994	16 243	16 202	40	0	399	16 642	165
Västernorrlands	243 736	16 727	16 643	83	0	296	17 023	546
Jämtlands	127 028	16 106	15 653	454	0	472	16 578	101
Västerbottens	257 652	16 132	15 902	230	0	414	16 546	69
Norrbottens	251 740	17 031	16 318	712	0	528	17 559	1 082

2007 utjämningsår landsting, för Kostnadsutjämning 3b Bilaga

2007:61 SOU

Bilaga 4 Kommungruppsindelningen

Kommungruppsindelning fr.o.m. 1 januari 2005

Kommungruppsindelningen har gjorts av Svenska Kommun- förbundet. Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa struktu- rella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlings- mönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är:

1.Storstäder (3 kommuner)

Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare.

2.Förortskommuner (38 kommuner) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna.

3.Större städer (27 kommuner)

Kommun med 50 000 – 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.

4.Pendlingskommuner (41 kommuner)

Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun.

5.Glesbygdskommuner (39 kommuner)

Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare.

173

Bilaga 4 Kommungruppsindelningen

SOU 2007:61

6.Varuproducerande kommuner (40 kommuner)

Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. (SNI92)

7.Övriga kommuner, över 25 000 inv. (34 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 invånare.

8.Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv. (37 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har 12 500-25 000 invånare.

9.Övriga kommuner, mindre än 12 500 inv. (31 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare.

174

SOU 2007:61

Bilaga 4 Kommungruppsindelningen

Storstäder	Uppsala	Nordmaling	Älmhult	Sala
Göteborg	Varberg	Norsjö	Örkelljunga	Simrishamn
Malmö	Västerås	Ockelbo	Östra Göinge	Skara
Stockholm	Växjö	Orsa	Övriga kommuner,	Sollefteå
Förortskommuner	Örebro	Ovanåker	mer än 25 000 inv.	Sunne
Ale	Örnsköldsvik	Pajala	Alingsås	Säffle
Bollebygd	Östersund	Ragunda	Arvika	Sölvesborg
Botkyrka	Pendlingskommuner	Robertsfors	Boden	Tidaholm
Burlöv	Bjuv	Rättvik	Bollnäs	Tierp
Danderyd	Boxholm	Sorsele	Borlänge	Tingsryd
Ekerö	Bromölla	Storuman	Enköping	Tomelilla
Haninge	Eslöv	Strömsund	Falkenberg	Vimmerby
Huddinge	Essunga	Torsby	Falköping	Åmål
Håbo	Forshaga	Vansbro	Gotland	Östhammar
Härryda	Gagnef	Vilhelmina	Hudiksvall	Övriga kommuner,
Järfälla	Gnesta	Vindeln	Härnösand	mindre än 12 500 inv.
Kungsbacka	Grästorp	Ydre	Hässleholm	Aneby
Kungälv	Habo	Ånge	Karlshamn	Askersund
Lerum	Hammarö	Åre	Karlskoga	Bengtsfors
Lidingö	Höganäs	Årjäng	Katrineholm	Borgholm
Lilla Edet	Hörby	Åsele	Landskrona	Degerfors
Lomma	Höör	Älvdalen	Lidköping	Eda
Mölndal	Kil	Älvsbyn	Ludvika	Filipstad
Nacka	Knivsta	Överkalix	Mark	Färgelanda
Partille	Krokom	Övertorneå	Mjölby	Gullspång
Salem	Kumla	Varuproducerande	Motala	Haparanda
Skurup	Kungsör	kommuner	Norrtälje	Hjo
Sollentuna	Kävlinge	Alvesta	Nyköping	Hällefors
Solna	Lekeberg	Emmaboda	Piteå	Högsby
Staffanstorp	Mullsjö	Fagersta	Ronneby	Karlsborg
Sundbyberg	Munkedal	Finspång	Sandviken	Kinda
Svedala	Mörbylånga	Gislaved	Skövde	Ljusnarsberg
Tjörn	Norberg	Gnosjö	Strängnäs	Mellerud
Tyresö	Nykvarn	Grums	Söderhamn	Munkfors
Täby	Nynäshamn	Götene	Trelleborg	Nora
Upplands Väsby	Orust	Herrljunga	Uddevalla	Nordanstig
Upplands-Bro	Sigtuna	Hofors	Västervik	Skinnskatteberg
Vallentuna	Sjöbo	Hylte	Ystad	Smedjebacken
Vaxholm	Stenungsund	Laxå	Ängelholm	Strömstad
Vellinge	Storfors	Lessebo	Övriga kommuner,	Tanum
Värmdö	Svalöv	Ljungby	12 500-25 000 inv.	Torsås
Öckerö	Säter	Markaryd	Arboga	Töreboda
Österåker	Söderköping	Mönsterås	Avesta	Vadstena
Större städer	Timrå	Nybro	Båstad	Valdemarsvik
Borås	Trosa	Nässjö	Eksjö	Vingåker
Eskilstuna	Vänersborg	Olofström	Flen	Åtvidaberg
Falun	Vännäs	Osby	Hagfors	Ödeshög
Gävle	Åstorp	Oskarshamn	Hallsberg
Halmstad	Älvkarleby	Oxelösund	Hallstahammar
Helsingborg	Glesbygdskommuner	Perstorp	Heby
Jönköping	Arjeplog	Sotenäs	Hedemora
Kalmar	Arvidsjaur	Surahammar	Hultsfred
Karlskrona	Berg	Svenljunga	Kalix
Karlstad	Bjurholm	Sävsjö	Kiruna
Kristianstad	Bräcke	Tibro	Klippan
Linköping	Dals-Ed	Tranemo	Kramfors
Luleå	Dorotea	Tranås	Kristinehamn
Lund	Gällivare	Ulricehamn	Köping
Norrköping	Härjedalen	Uppvidinge	Laholm
Skellefteå	Jokkmokk	Vaggeryd	Leksand
Sundsvall	Ljusdal	Vara	Lindesberg
Södertälje	Lycksele	Vetlanda	Lysekil
Trollhättan	Malung	Vårgårda	Mariestad
Umeå	Malå	Värnamo	Mora

175

Bilaga 5 Glesbygdsverkets beräkning av merkostnaden för gles bebyggelsestruktur

Jag har uppdragit åt Glesbygdsverket att utveckla en ny applikation för att inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen beräkna merkostnader i områden med gles bebyggelsestruktur. Den nya applikationen har använts till vissa av de beräkningar som ligger till grund för mitt förslag till uppdateringar och förändringar av delmodeller i kostnadsutjämningen. Applikationen ersätter en liknande applikation som senast användes vid föregående uppdate- ring av de aktuella delmodellerna.

I det följande beskrivs först bakgrunden och motiven till upp- draget till Glesbygdsverket. Därefter beskrivs kortfattat på vilket sätt den nya applikationen använts i de nu aktuella beräkningarna.

Bakgrund

Bebyggelsestruktur och bosättningsmönster varierar kraftigt mel- lan kommuner och även mellan landsting. En gles bebyggelse- struktur med litet underlag för olika former av offentlig service ger höga enhetskostnader.

För att kunna erbjuda tjänster inom rimliga avstånd för den en- skilde måste kommuner och landsting i områden med gles bebyg- gelse bedriva verksamhet med fler men mindre enheter än kommu- ner eller landsting med lika många invånare på en mindre yta. Små enheter blir oftast dyrare att driva än större då de fasta kostnaderna inte kan fördelas på lika många personer. Andra typer av merkost- nader för gles bebyggelsestruktur är t.ex. kostnader för skolskjutsar och skolresor.

177

Bilaga 5 Glesbygdsverkets beräkning av merkostnaden för gles bebyggelsestruktur

SOU 2007:61

Glesbygdsverket gör fortlöpande s.k. tillgänglighetsanalyser ba- serade på geografiska informationssystem (GIS) dels för verkets interna arbete, dels även på uppdrag av andra myndigheter. Analy- serna utgår från en gemensam IT-plattform, som innehåller stati- stik om befolkningens bosättningsmönster i olika åldersklasser (SCB:s befolkningsdatabas) samt en databas över vägnätet. För var och en av analyserna används specialutvecklade program.

Glesbygdsverket har vid olika tillfällen på uppdrag av de kom- mittéer som arbetat med den kommunalekonomiska utjämningen utvecklat applikationer för att beräkna merkostnader som upp- kommer i områden med gles bebyggelsestruktur.

Glesbygdsverkets modeller för beräkningar av merkostnader i områden med gles bebyggelsestruktur används i delmodellerna för- skoleklass och grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård.

Beräkningarna av merkostnader till följd av gles bebyggelse- struktur behöver uppdateras i takt med att samhället genomgår demografiska förändringar eller för att fånga upp förändringar av befolkningens bosättningsmönster. Även de underliggande kost- nadsfunktionerna behöver uppdateras för att inte bli inaktuella.

De nu gällande beräkningarna genomfördes av Glesbygdsverket år 2003, avrapporterades av Utjämningskommittén (SOU 2003:88) och implementerades 2005.

Jag har bedömt att det inom ramen för mitt uppdrag att löpande följa upp den kommunalekonomiska utjämningen funnits anled- ning att uppdatera de glesbygdskomponenter som baseras på Gles- bygdsverkets geografiska analyser och beräkningar.

De beräkningar som tillämpas i den befintliga utjämningen är gjorda med hjälp av en applikation som utvecklades under mitten av 1990-talet som en påbyggnad på Glesbygdsverkets dåvarande plattform för tillgänglighetsanalyser.

Glesbygdsverket har under 2003-2004 utvecklat en ny plattform för tillgänglighetsanalyser. Denna plattform är anpassad till dagens krav på förbättrade prestanda och klarar av mer detaljerade indata.

Glesbygdsverkets nya plattform har alltså bättre prestanda och har därmed skapat förutsättningar för att förbättra beräkningarna av merkostnader för gles bebyggelsestruktur inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. Att Glesbygdsverket har bytt plattform för tillgänglighetsanalyser har också medfört att det i praktiken varit mycket svårt att använda den applikation från mit- ten av 1990-talet som använts i de nu gällande beräkningarna.

178

SOU 2007:61

Bilaga 5 Glesbygdsverkets beräkning av merkostnaden för gles bebyggelsestruktur

Mot denna bakgrund har jag gett Glesbygdsverket uppdraget att utveckla en ny applikation för beräkningarna inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen, och att med stöd av den genomföra nya beräkningar.

Glesbygdsverkets IT-plattform och applikation för beräkning av merkostnader

Den nya plattformen

Glesbygdsverkets nya plattform för tillgänglighetsanalyser inrym- mer Nationella Vägdatabasen (NVDB) från Vägverket. Vägdata- basen innehåller samtliga farbara allmänna och enskilda vägar. Plattformen innehåller även SCB:s befolkningsdatabas i s.k. 250- meters rutor (f.n. befolkningen 2005). Det betyder att hela landets areal delas in i rutor om 250 meter, varefter befolkningen inom ru- tan ”uppsamlas” till centrum av respektive 250-meters ruta, varifrån vägavståndet till exempelvis olika kommunala inrättningar därefter kan mätas. Båda databaserna uppdateras årligen.

Motsvarande plattform som användes vid föregående uppdate- ring av beräkningarna för den kommunalekonomiska utjämningen innehöll Lantmäteriverkets vägdatabas Röda kartan. Den då använda plattformen innehöll i likhet med den som används nu SCB:s befolkningsdatabas, men befolkningen var då kodad i ett rutnät med 1-kilometersrutor.

Den nya plattformen medger att vägavstånden vid de olika be- räkningarna mäts mer exakt, genom att vägnätet är mer detaljerat, men även till följd av en finare indelning av befolkningsdata.

179

Bilaga 5 Glesbygdsverkets beräkning av merkostnaden för gles bebyggelsestruktur

SOU 2007:61

Den nya applikationen och tillämpningarna

Generellt om applikationen och beräkningarna

Glesbygdsverkets nya applikation för beräkningar av merkostnader i områden med gles bebyggelsestruktur baseras på verkets aktuella plattform för tillgänglighetsanalyser, vilket alltså innebär att appli- kationen använder den vägdatabas och den befolkningsdatabas som inryms i plattformen. Den nya applikationen medger att även de enskilda vägarna används vid beräkningar av vägavstånden. Av pre- standaskäl kunde inte de enskilda vägarna användas vid beräkningarna med den gamla applikationen.

Glesbygdsverkets nya applikation kan, i likhet med den applika- tion som använts i de befintliga beräkningarna, användas dels för fiktiv utplacering av kommunernas eller landstingens inrättningar för utbildning, vård och omsorg, dels för anknytning av befolk- ningen till de utplacerade inrättningarna.

Utplaceringen av kommunernas eller landstingens olika inrätt- ningar är fiktiv med anledning av att kommunerna inte ska kunna påverka utfallet av utjämningen.

Den fiktiva utplaceringen görs med utgångspunkt från vissa kriterier som givet befolkningsunderlaget och dess geografiska spridning ska spegla kommunens strukturellt betingade behov. Modellen placerar den första fiktiva inrättningen i den punkt där placeringen är mest gynnsam med hänsyn till befolkningens fördelning. Från denna punkt expanderar modellen längs en sökra- die, som följer vägavstånd, tills ett visst antal invånare, eller (beroende på verksamhetens målgrupp) invånare i vissa åldrar har samlats in, alternativt tills en viss radie har uppnåtts, varpå en inrättning fiktivt placeras ut.

Processen upprepas därefter tills hela kommunens yta är täckt och samtliga invånare i målgruppen har samlats in (varje invånare medräknas endast en gång i underlaget till respektive inrättning). I nästa steg anknyts samtliga invånare i målgruppen till den närmast belägna av de fiktivt utplacerade inrättningarna. Om inte ett visst för varje beräkning specificerat antal invånare anknyts bortfaller den fiktivt utplacerade inrättningen.

Modellen skapar på ovan angivet sätt en teoretisk organisation i varje kommun och landsting för respektive verksamhet.

180

SOU 2007:61

Bilaga 5 Glesbygdsverkets beräkning av merkostnaden för gles bebyggelsestruktur

De geografiska beräkningarna enligt ovan knyts därefter sam- man med kostnadsfunktioner som tagits fram med utgångspunkt från olika antaganden om kostnaderna respektive verksamhet.

Slutligen kan merkostnaden per invånare beräknas för var och en av kommunerna respektive landstingen.

De viktigaste specifika antagandena som använts vid utplacer- ingen, anknytningen och beräkningen av merkostnaderna i respek- tive delmodell anges i det kapitel i huvudtexten där delmodellen behandlas.

181

Bilaga 6a Beräkningarna till grund för delmodellen förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

I denna bilaga redogörs i detalj för de beräkningar som ligger till grund för utredningens förslag till standardkostnader för förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg.

Standardkostnaden för barnomsorg beräknas i dag utifrån kom- munens åldersstruktur och ett KVolymindex, som är ett mått på andelen inskrivna barn i olika verksamhetsformer samt deras vistelse- tider, enligt formeln;

Standardkostnad = Åldersersättning *KVolymindex

Utredningen föreslår att KVolymindex ersätts med ett behovs- index med anledning av att KVolymen, som ligger till grund för KVolymindex, inte går att uppdatera (se kapitel 3). Enligt utred- ningens förslag kommer formeln för att räkna ut standard- kostnaden för barnomsorg att ha följande utseende;

Standardkostnad = Åldersersättning*Behovsindex

Beräkning av åldersersättningen

Beräkningen av åldersersättning sker utifrån andelen barn i åldrarna 1–3, 4–5, 6 och 7–9 år. Andelen barn i respektive kommun multi- pliceras med en för riket framtagen kostnad per åldersgrupp, en så kallad enhetskostnad. Vid beräkning av enhetskostnaderna beaktas även kostnaderna för de barn under 1 år samt de mellan 10 och 12 år som är inskrivna i barnomsorgen då de ingår i det underlag som ligger till grund för enhetskostnaderna för barn 1–3 år respektive 7–9 år. I dagens delmodell uppgår enhetskostnaderna till följande:

183

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet… SOU 2007:61

1–3 år	4–5 år	6 år	7–9 år
42 827	41 863	26 547	15 273

Eftersom enhetskostnaderna inte uppdateras årligen behöver ål- dersersättningen justeras upp med en justeringsfaktor för att sum- man av samtliga kommuners åldersersättning ska motsvara kom- munernas totala nettokostnad för barnomsorgen. I dag uppgår ju- steringsfaktorn till 1,59.

Exempel utjämningsår 2007
Åldersersättning		=	(42 827*andelen barn	1–3 år	+
41	863*andelen	barn	4–5 år + 26 547*andelen	6 åringar	+
15	273andelen barn 7–9 år)justeringsfaktor (1,59)

Beräkning av enhetskostnaderna

Enhetskostnaderna beräknas på följande sätt:

Först beräknas antalet heltidsbarn i respektive verksamhets- form, dvs. i förskola, familjedaghem och skolbarnsomsorg (fritids). Detta görs genom att antalet inskrivna barn i respektive kommun multipliceras med en för deras ålder uppskattad kostnadsvikt. Kostnadsvikterna uppskattas utifrån antagande om hur stor personaltäthet som behövs vid en given ålder i jämförelse med andra åldrar samt barnens genomsnittliga vistelsetider i respektive verksamhetsform. Exempelvis krävs det generellt sett en större personaltäthet i förskolan än i skolbarnsomsorgen samtidigt som vistelsetiderna i skolbarnsomsorgen är betydligt kortare. Att exempelvis 4–5 åringar har kostnadsvikten 1 medan 7–9 åringar har kostnadsvikten 0,35 följer av att en 4 åring antas spendera mer än dubbelt så lång tid i barnomsorgen som en 7 – åring, som vanligtvis går i skolan under större delen av dagen, samtidigt som 4-åringen antas kräva något mer personalresurser.

Utredningen föreslår att åldersgrupperna görs om och utökas till att även innefatta barn mellan 10 och 12 år. Skälet till detta är att 10–12 åringarna blir allt fler i skolbarnsomsorgen. Utredningen föreslår även att åldersersättningen för 1–2 åringar respektive för 3- åringar beräknas separat. Skälet till att dela upp gruppen 1–3 år är att en betydligt större andel av 3 – åringarna är inskrivna i förskolan

184

SOU 2007:61

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet…

jämfört med 1–2 åringarna samtidigt som det är rimligt att anta att de inte behöver lika mycket tillsyn som de allra yngsta barnen.

Utredningens förslag till kostnadsvikter

	Förskola	Fritidshem	Familjedaghem
1–2 år	1,4		1
3 år	1		1
4–5 år	1		1
6 år	0,45	0,45	0,45
7–9 år	0,35	0,35	0,35
10–12 år		0,3	0,3

Genom att antalet inskrivna barn i riket i respektive verksamhets- form multipliceras med en för deras ålder uppskattad kostnadsvikt erhålls ett mått på antalet heltidsbarn.

Förskola Fritids Familjedaghem

Antal heltidsbarn 427 872 118 849 33 155

De totala nettokostnaderna i riket för barnomsorgen uppgick 2005 till ca 41,6 miljarder kronor. Denna summa divideras med det totala antalet heltidsbarn vilket ger 71 769 kronor per heltidsbarn oaktat verksamhetsform.

En enhetskostnad beräknas för respektive åldersgrupp genom att antalet heltidsbarn i åldersgruppen divideras med det totala an- talet barn i åldersgruppen i riket. Därefter multipliceras den fram- räknade kvoten med 71 769.

Exempel;

Antalet heltidsbarn i 3-årsåldern uppgår enligt utredningens sätt att räkna till 90 307. Det totala antalet 3-åringar i landet uppgår till 97 886. Kvoten 0,92 multipliceras med 71 769 kronor och vi får enhetskostnaden 66 212 kronor.

Liksom tidigare ingår de barn som ännu inte hunnit fylla 1 år en- bart i täljaren (antalet inskrivna) vid beräkning av enhetskostnaden för 1–2 åringar.

185

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet… SOU 2007:61

De beräknade enhetskostnaderna uppgår till följande;

1–2 år	3 år	4–5 år	6 år	7–9 år	10–12 år
66 706	66 212	69 273	27 051	19 031	2 326

Beräkning av åldersersättningen per kommun

Vid beräkningen av åldersersättningen per invånare för respektive kommun multipliceras andelen barn av kommunens befolkning per den 31 december i respektive åldersgrupp med den för gruppen framtagna enhetskostnaden. För utjämningsår 2007 används upp- gifter från den 31 december 2005.

Exempel Kommun A

0,03 (1–2 år)*66 706+0,01 (3 år)*66 212+0,02 (4–5 år)*69 273+0,01

(6 år)*27 051+0,03 (7–9 år)*19 031+0,04 (10–12 år)*2 326 = 5 223 kronor per invånare

Genom att en åldersersättning beräknas med uppdaterade enhets- kostnader och en något förändrad åldersindelning motsvarar den genomsnittliga kommunala åldersersättningen i 2005 års prisnivå (4 605 kronor) nästan exakt den genomsnittliga kommunala netto- kostnaden 2005 (4 600 kronor). I och med att staten skjutit till extra medel för 2007 ska den genomsnittliga standardkostnaden uppgå till 4 821 kronor. Den framräknade åldersersättningen behöver därför multipliceras med en justeringsfaktor som motsvarar kvoten mellan 4 821 och 4 605 dvs. 1 047.

Exempel Kommun A

Den slutliga åldersersättningen uppgår i exemplet till 5 223 *1,047 = 5 469 kronor.

186

SOU 2007:61

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet…

Beräkning av behovsindex

Genom att en åldersersättning beräknas per invånare för respektive kommun beaktas den demografiska strukturen, dvs. andelen barn av totalbefolkningen, i respektive kommun. Dessutom beaktas via enhetskostnaden att barn tar olika mycket av barnomsorgens resur- ser i anspråk beroende på hur gamla de är samt att andelen barn av det totala antalet barn i respektive åldersgrupp som deltar i barn- omsorgen varierar. Vad man däremot inte tagit hänsyn till är om det finns andra faktorer än demografin som påverkar efterfrågan på barnomsorg i respektive kommun. Det görs i beräkningen av be- hovsindex.

Syftet med behovsindex är detamma som syftet med den nuva- rande KVolymen, att mäta andelen inskrivna barn i barnomsorgen samt deras vistelsetider i respektive kommun. Skillnader i andelen inskrivna barn samt skillnader i vistelsetider mellan kommunerna betraktas som skillnader i behovet av barnomsorg.

För att beräkna behovet i en kommun används uppgifter från Skolverket avseende andelen inskrivna barn i barnomsorgen per den 15 oktober i respektive kommun samt uppgifter om den ge- nomsnittliga vistelsetiden i förskolan för 1–5 åringar per kommun- grupp. Andelen inskrivna barn beräknas som ett genomsnitt över två år (2004 och 2005) för att ge modellen en ökad stabilitet. Dess- utom tas hänsyn till hur stor del av resurserna som barnen tar i an- språk beroende av sin ålder.

Uppgifter om vistelsetider kommer från Skolverkets föräldra- enkät. Under åren 1999 och 2002 gick föräldraenkäten ut till ca 80 000 föräldrar. Resultaten kunde då brytas ned på kommunnivå. Vid den senaste uppdateringen 2005 valde dock Skolverket att en- bart skicka ut enkäten till ca 18 000 personer. Underlaget blev där- med inte stort nog för att resultaten ska kunna användas på kom- munnivå. Detta har medfört att det inte finns några aktuella vistel- setider per kommun att tillgå vilket är skälet till att en ny KVolym inte kan beräknas. Vid beräkning av behovet i kommunerna an- vänds därför uppgifter om vistelsetider i förskolan för 1–5 åringar per kommungrupp vilket innebär att samtliga kommuner i en kommungrupp tilldelas samma värde. Inga vistelsetider används för 6–12 åringar då det saknas tillförlitliga data.

187

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet…

SOU 2007:61

Tabell 1 Genomsnittliga vistelsetider (timmar/vecka) för 1–5 åringar i den kommunala förskolan per kommungrupp

Kommungrupp	Vistelsetider	Index-vistelstider
Storstäder	31,2	1,08
Förortskommuner	30,6	1,06
Större städer	28,2	0,97
Pendlingskommuner	28	0,97
Glesbygdskommuner	25,2	0,87
Varuproducerande kommuner	27,1	0,93
Övr. kommuner, över 25 000 inv.	26,9	0,93
Övr. kommuner, 12 500–25 000 inv.	26,1	0,90
Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv.	24,6	0,85
Riket	29	1,00
Källa: Skolverket

Beräkningsförfarandet av behovsindex

Behovsindex beräknas i flera steg. Först beräknas ett faktiskt behov av att tillhandahålla barnomsorg. Detta beräknas genom att andelen inskrivna barn av det totala antalet barn i samma åldersgrupp, som ett genomsnitt över två år, multipliceras med åldersgruppens totala andel av kostnaderna för barnomsorgen. Inskrivna barn som ännu inte fyllt 1 år räknas in i gruppen 1–2 åringar. Därefter multipliceras summan av produkterna för åldersgrupperna 1–5 med den genom- snittliga vistelsetiden för den kommungrupp som den egna kommunen räknas till. Slutligen adderas det framräknade behovet för 1–5 åringar (inklusive vistelsetider) med det framräknade be- hovet för 6–12 åringar (exklusive vistelsetider).

Exempel Kommun X

Åldersgrupp	1–2år	3år	4–5år	6år	7–9år	10–12år
Andel inskrivna	0,70	0,95	0,97	0,88	0,79	0,12
Kostnadsvikt	0,33	0,16	0,31	0,06	0,13	0,02
Vistelsetid		1,06
Behov			0,88

188

SOU 2007:61

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet…

Behovet (0,88) = ((0,70*0,33 + 0,95*0,16 +0,97*0,31)* 1,06) + (0,88*0,06 + 0,79*0,13 + 0,12*0,02)

På motsvarande sätt som beskrivs ovan beräknas ett behov eller en efterfrågan för varje kommun vilket resulterar i ett behovsindex.

För att resultaten i delmodellen inte ska påverkas av kommu- nernas självvalda servicenivå skattas efter beräkningen av det fak- tiska behovsindex ett nytt behovsindex. Det nya behovsindex tas fram genom en multipel regressionsanalys där sambandet mellan det faktiska behovsindex och ett antal strukturvariabler beräknas. De strukturvariabler som används är desamma som används idag vid beräkningen av KVolymindex dvs. andelen vårdnadshavare som arbetar eller studerar minst 28 timmar i veckan, skattekraften i kommunen samt ett mått på hur tätbefolkad kommunen är.

De exakta definitionerna på de variabler som används i dagens delmodell är följande;

•Andelen mammor eller ensamstående pappor med barn i åldern 1–9 år som arbetar eller studerar minst 28 timmar per vecka. Snitt över två år. (A28R)

•Skattekraftens andel av medelskattekraften beräknat som ett medelvärde för tre år begränsat nedåt till 82 % och uppåt till 127 % av medelskattekraften. (SkkrB)

•Täthetsmått enligt 2000 års förhållanden. Täthetsmåttet beräk- nas på följande sätt: AT00200B = (Andel som bor i tätorter > 199 inv.) (befolkning i tätorter > 199 inv.) / (ytan för tätorter > 199 inv.) / 100. Täthetsmåttet är begränsat nedåt till 0,05 och uppåt till 0,23. (AT00200B)

Både skattekraften och täthetsindex är således begränsade såväl uppåt som nedåt. Utredningen föreslår att variabeln Skattekraft begränsas ytterligare såväl uppåt som nedåt till 117 % respektive 83 % av medelskattekraften. Skälet till förslaget är att utvecklingen inom förskoleområdet, där efterfrågan på barnomsorg blir allt mer lika mellan landets kommuner, medfört att variabeln med sina nu- varande begränsningar tenderar att överskatta behov av att tillhan- dahålla barnomsorg i kommuner med hög skattekraft och till viss del underskatta behovet i kommuner med låg skattekraft. Genom de förändrade begränsningarna kommer skillnader i skattekraft på ett bättre sätt än i dag att spegla skillnader i kommunernas behov

189

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet…

SOU 2007:61

av att tillhandahålla barnomsorg. Utredningen föreslår även att tät- hetsmåttet uppdateras till 2005 års nivå.

Regressionsmodellen ger följande formel;

Behovet = 0,151 + 0,435*A28R + 0,282*SkkrB + 0,597*AT05200B

En teknisk beräkning måste sedan göras av det i regressionen skat- tade behovet. Först multipliceras varje kommuns befolkning med den framräknade åldersersättningen. Därefter beräknas en produkt- summa av det skattade behovet och produkten av kommunens be- folkning och den framräknade åldersersättningen. Slutligen divide- ras det skattade behovet i respektive kommun med den ovan fram- räknade produktsumman. Resultatet blir ett skattat behovsindex. Skälet till detta något komplicerade förfarande är att den genom- snittliga vägda standardkostnaden på 4 821 kronor inte ska påver- kas när vi multiplicerar åldersersättningen med behovsindex.

Totalt kan regressionsmodellen förklara 66 % av de skillnader i behov som finns mellan kommunerna efter det att vi tagit hänsyn till demografin.

Diagram 1		Sambandet	mellan	det faktiska	behovsindex	och	det	skattade
		behovsindex
	1,30
behovsindex	1,20
	1,10
	1,00

Faktiskt	0,90
	0,80

	0,70
	0,70	0,80		0,90	1,00	1,10		1,20
				Skattat behovsindex

190

SOU 2007:61

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet…

Den slutliga standardkostnaden för respektive kommun beräknas sedan genom att åldersersättningen multipliceras med behovsindex.

Resultatet av utredningens förslag och orsakerna till förändringar av tillägg och avdrag

Resultatet av förslagen är att 255 kommuner får höjda standard- kostnader medan 35 kommuner får sänkta standardkostnader. Storstäder och förortskommuner får som grupp något sänkta stan- dardkostnader medan samtliga övriga kommungrupper får höjda standardkostnader. De tio kommuner som får de största negativa förändringarna får avdrag med mellan 295 och 668 kronor per invå- nare. De tio kommuner som får de största positiva förändringarna får tillägg med mellan 318 och 374 kronor per invånare.

Det är i uppdateringen av regressionsmodellen man finner för- klaringen till de största förändringarna i kommunernas tillägg och avdrag. Syftet med regressionen är att fånga skillnader i behov eller efterfrågan på barnomsorg. I och med att behoven blivit allt mer lika i landet blir strukturvariablernas inbördes vikter i regressions- modellen annorlunda än vad de var för 4 år sedan då det fanns större skillnader i behov mellan kommunerna. Resultatet blir att även skillnaderna i behovsindex minskar. De nuvarande max och min värdena i KVolymindex (där man använder vikter – regres- sionskoefficienter - som beräknades 2003) uppgår till 1,28 respek- tive 0,77. Max och min värdena för det av utredningen framtagna behovsindex är 1,18 respektive 0,82. Förändringarna i behovsindex speglar således de förändringar som har skett i det verkliga behovet av barnomsorg under de senaste åren.

Övriga föreslagna förändringar avseende beräkningen av ålders- ersättningen, uppdateringen av tätortsmåttet samt begränsningen av skattekraftens genomslag ger i allmänhet endast små föränd- ringar av standardkostnaden. För ett fåtal kommuner spelar dock även den ytterligare begränsningen av skattekraften en viss roll för att deras tillägg minskar.

Den uppdaterade delmodellen kan förklara 64 procent av kost- nadsskillnaderna för barnomsorg mellan kommunerna vilket är nå- got bättre än den nuvarande delmodellen.

191

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet… SOU 2007:61

Diagram 2 Sambandet mellan kommunernas standardkostnader och

nettokostnader 2005

Standardkostnad

8000

R = 0,6387

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

Nettokostnad

Totalt har 171 kommuner en standardkostnad i 2005 års prisnivå (exklusive särskilda medel för 2007) som avviker med 10 procent eller mindre från sin nettokostnad 2005. Enbart sju kommuner avviker med mer än 30 procent från sin faktiska nettokostnad.

Diagram 3 Procentuell skillnad mellan kommunernas standardkostnader, exklusive särskilda medel, och deras nettokostnader i 2005 års

prisnivå
180
160
140
120
100
80
		d
60
40
20
0
under 70 %	70 %-89%	90%-109%	110%-129%	över 129%
192

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

193

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

SOU 2007:61

Bilaga 6b

Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny	Nuvarande
	standardkostnad	standardkostnad	Förändring	Förändring
Kommunnamn	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Kommunnamn
Stockholms län
Botkyrka	6 136	6 313	-177	-13 557
Danderyd	7 012	7 595	-583	-17 622
Ekerö	7 272	7 291	-19	-456
Haninge	5 848	5 898	-50	-3 592
Huddinge	6 778	6 869	-91	-8 076
Järfälla	6 291	6 604	-313	-19 326
Lidingö	6 952	7 604	-652	-27 314
Nacka	7 321	7 827	-506	-40 605
Norrtälje	4 227	4 015	212	11 574
Nykvarn	6 717	6 566	151	1 261
Nynäshamn	5 128	5 210	-82	-2 021
Salem	7 359	7 381	-22	-315
Sigtuna	6 174	6 361	-187	-6 865
Sollentuna	7 724	8 403	-679	-40 302
Solna	4 921	5 239	-318	-19 263
Stockholm	5 483	5 965	-482	-371 640
Sundbyberg	5 417	5 717	-300	-10 205
Södertälje	5 435	5 568	-133	-10 714
Tyresö	7 179	7 202	-23	-946
Täby	7 125	7 716	-591	-35 811
Upplands Väsby	6 251	6 512	-261	-9 820
Upplands-Bro	6 041	6 251	-210	-4 479
Vallentuna	7 163	7 102	61	1 671
Vaxholm	7 646	7 702	-56	-567
Värmdö	7 193	7 084	109	3 808
Österåker	6 962	6 939	23	859
Uppsala län
Enköping	4 982	4 816	166	6 378
Heby	3 991	3 667	324	4 417
Håbo	6 780	6 691	89	1 653
Knivsta	7 593	7 407	186	2 478
Tierp	4 145	3 890	255	5 114
Uppsala	5 221	5 317	-96	-17 598
Älvkarleby	3 974	3 799	175	1 589
Östhammar	3 940	3 738	202	4 365
Södermanlands län
Eskilstuna	4 605	4 532	73	6 689
Flen	4 265	4 063	202	3 315
Gnesta	4 676	4 435	241	2 400
Katrineholm	4 306	4 221	85	2 736

194

SOU 2007:61

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Bilaga 6b

Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny	Nuvarande
	standardkostnad	standardkostnad	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Nyköping	4 702	4 628	74	3 686
Oxelösund	3 805	3 749	56	624
Strängnäs	5 203	5 107	96	2 943
Trosa	5 662	5 525	137	1 484
Vingåker	4 364	4 075	289	2 679
Östergötlands län
Boxholm	3 971	3 724	247	1 295
Finspång	4 225	4 081	144	3 008
Kinda	4 122	3 829	293	2 914
Linköping	5 042	5 050	-8	-1 101
Mjölby	4 424	4 227	197	4 976
Motala	4 453	4 317	136	5 700
Norrköping	4 681	4 666	15	1 870
Söderköping	4 544	4 329	215	3 015
Vadstena	4 040	3 946	94	708
Valdemarsvik	3 384	3 166	218	1 771
Ydre	3 739	3 443	296	1 144
Åtvidaberg	4 558	4 336	222	2 603
Ödeshög	3 969	3 726	243	1 340
Jönköpings län
Aneby	3 558	3 326	232	1 526
Eksjö	4 246	4 034	212	3 514
Gislaved	4 920	4 739	181	5 338
Gnosjö	5 085	4 930	155	1 512
Habo	5 849	5 638	211	2 077
Jönköping	4 998	4 948	50	6 048
Mullsjö	4 560	4 371	189	1 339
Nässjö	4 492	4 257	235	6 889
Sävsjö	4 205	3 962	243	2 670
Tranås	4 687	4 485	202	3 589
Vaggeryd	4 951	4 749	202	2 558
Vetlanda	4 404	4 174	230	6 086
Värnamo	5 092	4 906	186	6 082
Kronobergs län
Alvesta	4 439	4 179	260	4 858
Lessebo	4 622	4 395	227	1 845
Ljungby	4 342	4 118	224	6 069
Markaryd	3 805	3 529	276	2 642
Tingsryd	3 632	3 349	283	3 620
Uppvidinge	4 057	3 778	279	2 641

195

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

SOU 2007:61

Bilaga 6b

Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny	Nuvarande
	standardkostnad	standardkostnad	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Växjö	4 868	4 748	120	9 284
Älmhult	4 673	4 406	267	4 097
Kalmar län
Borgholm	3 314	3 012	302	3 342
Emmaboda	3 650	3 447	203	1 937
Hultsfred	3 348	3 103	245	3 542
Högsby	3 107	2 889	218	1 322
Kalmar	4 354	4 233	121	7 372
Mönsterås	4 030	3 796	234	3 066
Mörbylånga	4 222	3 939	283	3 794
Nybro	3 719	3 474	245	4 845
Oskarshamn	4 597	4 464	133	3 491
Torsås	3 799	3 512	287	2 078
Vimmerby	4 114	3 876	238	3 716
Västervik	3 786	3 621	165	6 023
Gotlands län
Gotland	3 804	3 485	319	18 339
Blekinge län
Karlshamn	4 157	4 036	121	3 752
Karlskrona	4 731	4 546	185	11 356
Olofström	3 714	3 574	140	1 875
Ronneby	3 975	3 820	155	4 395
Sölvesborg	4 191	4 016	175	2 898
Skåne län
Bjuv	4 859	4 643	216	3 026
Bromölla	4 454	4 297	157	1 899
Burlöv	5 486	5 560	-74	-1 134
Båstad	3 453	3 305	148	2 079
Eslöv	5 110	4 860	250	7 522
Helsingborg	4 900	5 037	-137	-16 722
Hässleholm	4 198	3 980	218	10 714
Höganäs	5 160	5 126	34	798
Hörby	3 977	3 714	263	3 754
Höör	4 780	4 487	293	4 279
Klippan	4 137	3 939	198	3 178
Kristianstad	4 432	4 282	150	11 387
Kävlinge	6 606	6 487	119	3 178
Landskrona	4 591	4 585	6	236
Lomma	7 018	7 388	-370	-6 976
Lund	5 103	5 239	-136	-13 907

196

SOU 2007:61

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Bilaga 6b

Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny	Nuvarande
	standardkostnad	standardkostnad	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Malmö	4 483	4 647	-164	-44 488
Osby	4 002	3 767	235	2 961
Perstorp	4 519	4 297	222	1 529
Simrishamn	3 384	3 187	197	3 827
Sjöbo	4 161	3 860	301	5 268
Skurup	5 004	4 723	281	4 051
Staffanstorp	6 675	6 772	-97	-1 998
Svalöv	4 757	4 435	322	4 190
Svedala	6 206	6 175	31	580
Tomelilla	3 943	3 633	310	3 931
Trelleborg	4 699	4 620	79	3 147
Vellinge	6 190	6 379	-189	-5 995
Ystad	4 192	4 090	102	2 766
Åstorp	5 050	4 871	179	2 424
Ängelholm	4 445	4 361	84	3 221
Örkelljunga	3 832	3 547	285	2 723
Östra Göinge	4 200	3 933	267	3 736
Hallands län
Falkenberg	4 330	4 105	225	8 911
Halmstad	4 478	4 385	93	8 205
Hylte	4 233	3 905	328	3 401
Kungsbacka	6 419	6 316	103	7 191
Laholm	4 098	3 807	291	6 704
Varberg	4 747	4 576	171	9 374
Västra Götalands län
Ale	5 571	5 459	112	2 957
Alingsås	4 835	4 736	99	3 565
Bengtsfors	3 318	3 091	227	2 321
Bollebygd	5 137	4 881	256	2 070
Borås	4 747	4 677	70	6 953
Dals-Ed	3 990	3 662	328	1 604
Essunga	3 825	3 557	268	1 532
Falköping	4 434	4 201	233	7 266
Färgelanda	3 833	3 514	319	2 177
Grästorp	4 046	3 767	279	1 608
Gullspång	3 284	3 051	233	1 304
Göteborg	4 992	5 245	-253	-122 690
Götene	4 457	4 196	261	3 361
Herrljunga	4 067	3 816	251	2 336
Hjo	4 364	4 153	211	1 867
Härryda	6 536	6 433	103	3 301

197

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

SOU 2007:61

Bilaga 6b

Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny	Nuvarande
	standardkostnad	standardkostnad	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Karlsborg	3 711	3 443	268	1 849
Kungälv	5 288	5 260	28	1 084
Lerum	6 372	6 230	142	5 184
Lidköping	4 649	4 508	141	5 271
Lilla Edet	4 245	4 035	210	2 707
Lysekil	3 801	3 698	103	1 510
Mariestad	4 214	4 042	172	4 110
Mark	4 436	4 147	289	9 680
Mellerud	3 467	3 198	269	2 593
Munkedal	3 792	3 545	247	2 540
Mölndal	6 196	6 249	-53	-3 086
Orust	3 914	3 700	214	3 250
Partille	6 480	6 694	-214	-7 178
Skara	4 462	4 272	190	3 530
Skövde	4 659	4 565	94	4 698
Sotenäs	3 799	3 729	70	652
Stenungsund	5 793	5 555	238	5 461
Strömstad	4 169	4 000	169	1 945
Svenljunga	4 112	3 789	323	3 369
Tanum	3 576	3 284	292	3 578
Tibro	4 063	3 865	198	2 095
Tidaholm	4 227	4 010	217	2 720
Tjörn	4 118	4 050	68	1 021
Tranemo	4 388	4 146	242	2 857
Trollhättan	4 969	4 986	-17	-906
Töreboda	3 691	3 393	298	2 822
Uddevalla	4 470	4 348	122	6 138
Ulricehamn	4 550	4 294	256	5 730
Vara	3 948	3 648	300	4 802
Vårgårda	4 489	4 184	305	3 281
Vänersborg	4 746	4 656	90	3 326
Åmål	4 106	3 931	175	2 229
Öckerö	5 692	5 649	43	526
Värmlands län
Arvika	3 767	3 547	220	5 778
Eda	3 623	3 323	300	2 580
Filipstad	3 640	3 412	228	2 512
Forshaga	4 838	4 571	267	3 075
Grums	3 682	3 523	159	1 496
Hagfors	3 262	3 080	182	2 427
Hammarö	5 927	5 824	103	1 481

198

SOU 2007:61

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Bilaga 6b

Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny	Nuvarande
	standardkostnad	standardkostnad	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Karlstad	4 478	4 402	76	6 239
Kil	4 459	4 267	192	2 268
Kristinehamn	3 900	3 764	136	3 250
Munkfors	3 410	3 152	258	1 031
Storfors	3 800	3 549	251	1 140
Sunne	3 902	3 579	323	4 388
Säffle	3 682	3 499	183	2 943
Torsby	3 324	3 051	273	3 538
Årjäng	4 090	3 782	308	3 018
Örebro län
Askersund	3 884	3 658	226	2 590
Degerfors	3 966	3 854	112	1 130
Hallsberg	4 038	3 850	188	2 879
Hällefors	3 268	3 070	198	1 510
Karlskoga	4 394	4 340	54	1 630
Kumla	5 481	5 285	196	3 817
Laxå	3 351	3 181	170	1 043
Lekeberg	4 553	4 237	316	2 238
Lindesberg	3 958	3 721	237	5 505
Ljusnarsberg	3 372	3 158	214	1 138
Nora	4 206	3 993	213	2 231
Örebro	4 873	4 858	15	1 916
Västmanlands län
Arboga	4 392	4 248	144	1 927
Fagersta	4 061	3 996	65	798
Hallstahammar	3 965	3 824	141	2 109
Kungsör	4 909	4 723	186	1 544
Köping	4 091	3 969	122	3 007
Norberg	3 513	3 340	173	1 015
Sala	3 873	3 657	216	4 632
Skinnskatteberg	3 754	3 505	249	1 185
Surahammar	4 615	4 419	196	1 998
Västerås	5 022	5 086	-64	-8 444
Dalarnas län
Avesta	3 726	3 572	154	3 381
Borlänge	4 354	4 249	105	4 934
Falun	4 522	4 382	140	7 738
Gagnef	4 533	4 259	274	2 776
Hedemora	3 745	3 526	219	3 393
Leksand	3 898	3 698	200	3 088
Ludvika	3 798	3 663	135	3 447

199

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

SOU 2007:61

Bilaga 6b

Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny	Nuvarande
	standardkostnad	standardkostnad	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Malung	3 765	3 487	278	2 923
Mora	3 861	3 582	279	5 639
Orsa	3 753	3 437	316	2 218
Rättvik	3 423	3 199	224	2 438
Smedjebacken	3 460	3 330	130	1 406
Säter	4 062	3 810	252	2 769
Vansbro	3 772	3 512	260	1 836
Älvdalen	3 702	3 432	270	2 010
Gävleborgs län
Bollnäs	3 830	3 573	257	6 743
Gävle	4 544	4 494	50	4 610
Hofors	3 910	3 768	142	1 448
Hudiksvall	4 065	3 892	173	6 402
Ljusdal	3 885	3 632	253	4 904
Nordanstig	3 503	3 284	219	2 156
Ockelbo	3 675	3 407	268	1 622
Ovanåker	3 592	3 319	273	3 241
Sandviken	4 293	4 196	97	3 559
Söderhamn	3 532	3 354	178	4 718
Västernorrlands län
Härnösand	4 217	4 105	112	2 825
Kramfors	3 602	3 382	220	4 424
Sollefteå	3 629	3 382	247	5 181
Sundsvall	4 816	4 726	90	8 464
Timrå	5 035	4 788	247	4 384
Ånge	3 635	3 375	260	2 780
Örnsköldsvik	4 284	4 103	181	9 945
Jämtlands län
Berg	3 582	3 250	332	2 555
Bräcke	3 799	3 501	298	2 143
Härjedalen	3 547	3 242	305	3 321
Krokom	4 787	4 407	380	5 369
Ragunda	3 520	3 209	311	1 803
Strömsund	3 334	3 034	300	3 879
Åre	4 089	3 722	367	3 658
Östersund	4 450	4 360	90	5 259
Västerbottens län
Bjurholm	3 671	3 312	359	917
Dorotea	3 082	2 789	293	903
Lycksele	4 002	3 770	232	2 947
Malå	4 091	3 811	280	958

200

SOU 2007:61

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Bilaga 6b

Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny	Nuvarande
	standardkostnad	standardkostnad	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Nordmaling	4 094	3 780	314	2 346
Norsjö	3 608	3 307	301	1 344
Robertsfors	4 155	3 792	363	2 565
Skellefteå	4 325	4 116	209	15 029
Sorsele	3 443	3 135	308	895
Storuman	3 551	3 278	273	1 776
Umeå	4 809	4 683	126	13 956
Vilhelmina	3 955	3 653	302	2 213
Vindeln	3 569	3 317	252	1 450
Vännäs	4 754	4 446	308	2 591
Åsele	3 664	3 400	264	877
Norrbottens län
Arjeplog	3 422	3 122	300	948
Arvidsjaur	3 865	3 632	233	1 588
Boden	4 356	4 159	197	5 551
Gällivare	3 843	3 702	141	2 690
Haparanda	3 485	3 246	239	2 434
Jokkmokk	3 352	3 143	209	1 157
Kalix	4 024	3 771	253	4 423
Kiruna	4 636	4 567	69	1 596
Luleå	4 478	4 421	57	4 147
Pajala	3 332	3 132	200	1 360
Piteå	4 557	4 336	221	9 033
Älvsbyn	3 932	3 735	197	1 705
Överkalix	2 909	2 713	196	759
Övertorneå	3 221	2 952	269	1 407

201

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

SOU 2007:61

Bilaga 6b

Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny	Nuvarande
	standardkostnad	standardkostnad	Förändring	Förändring
Länssnitt (vägt	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Länssnitt (vägt
genomsnitt)
Stockholms	6 018	6 348	-330	-624 321
Uppsala	5 139	5 113	26	8 397
Södermanlands	4 639	4 538	101	26 556
Östergötlands	4 653	4 583	70	29 242
Jönköpings	4 815	4 666	149	49 227
Kronobergs	4 527	4 330	196	35 055
Kalmar	4 008	3 817	190	44 528
Gotland	3 804	3 485	319	18 339
Blekinge	4 321	4 160	161	24 275
Skåne	4 771	4 767	4	5 180
Hallands	4 944	4 790	153	43 785
Västra Götalands	4 874	4 867	7	10 916
Värmlands	4 131	3 959	173	47 165
Örebro	4 523	4 422	101	27 627
Västmanlands	4 604	4 564	39	9 771
Dalarnas	4 043	3 862	181	49 997
Gävleborgs	4 114	3 972	143	39 403
Västernorrlands	4 396	4 240	156	38 002
Jämtlands	4 136	3 916	220	27 987
Västerbottens	4 417	4 220	197	50 765
Norrbottens	4 217	4 063	154	38 796

202

Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola

203

204

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
Kommunnamn	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Kommunnamn
Stockholms län
Botkyrka		323	-252		304	-225		-613
Botkyrka	9 936	323	-252	9 944	304	-225	-8	-613
Danderyd	10 235	-13	-293	10 288	-12	-241	-53	-1 602
Ekerö	11 535	-60	112	11 494	-56	67	41	984
Haninge	9 685	68	-176	9 799	64	-58	-114	-8 189
Huddinge	9 820	106	-270	9 841	100	-243	-21	-1 864
Järfälla	9 132	92	-280	9 167	87	-240	-35	-2 161
Lidingö	8 872	-29	-280	8 951	-28	-203	-79	-3 309
Nacka	9 725	22	-268	9 875	20	-116	-150	-12 037
Norrtälje	9 353	-65	369	9 145	-61	157	208	11 356
Nykvarn	11 447	-57	-60	11 335	-54	-175	112	936
Nynäshamn	9 704	-28	41	9 697	-26	33	7	173
Salem	11 702	29	-225	11 676	27	-249	26	373
Sigtuna	9 918	85	-129	9 957	80	-85	-39	-1 432
Sollentuna	9 983	62	-258	10 015	58	-222	-32	-1 899
Solna	5 047	26	-275	5 070	25	-251	-23	-1 393
Stockholm	6 696	65	-293	6 736	61	-249	-40	-30 842
Sundbyberg	6 376	73	-282	6 403	69	-251	-27	-918
Södertälje	9 044	184	-178	9 102	173	-109	-58	-4 672
Tyresö	10 687	-9	-251	10 700	-9	-239	-13	-535
Täby	9 730	-18	-298	9 805	-16	-224	-75	-4 545
Upplands Väsby	9 005	65	-270	9 021	61	-251	-16	-602

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

2007:61 SOU

205

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Upplands-Bro	9 802	49	-155	9 949	46	-5	-147	-3 135
Vallentuna	10 868	-35	-11	10 777	-33	-104	91	2 493
Vaxholm	10 457	-46	179	10 435	-43	154	22	223
Värmdö	11 249	-58	240	11 173	-54	161	76	2 655
Österåker	10 301	-35	-41	10 229	-33	-115	72	2 688
Uppsla län
Enköping	9 479	-38	139	9 369	-36	27	110	4 226
Heby	10 148	-70	549	9 866	-66	263	282	3 845
Håbo	10 734	-39	14	10 633	-36	-90	101	1 875
Knivsta	10 807	-43	88	10 691	-40	-31	116	1 546
Tierp	9 907	-72	597	9 659	-68	345	248	4 974
Uppsala	8 230	23	-101	8 303	22	-26	-73	-13 381
Älvkarleby	9 217	-55	-36	9 224	-52	-32	-7	-64
Östhammar	9 802	-83	539	9 549	-78	281	253	5 467
Södermanlands län
Eskilstuna	8 450	38	-108	8 517	36	-38	-67	-6 140
Flen	9 345	6	256	9 201	6	112	144	2 363
Gnesta	10 269	-61	252	10 075	-57	54	194	1 932
Katrineholm	9 073	3	60	9 014	3	1	59	1 899
Nyköping	8 567	-31	124	8 505	-29	60	62	3 089
Oxelösund	7 735	-41	-289	7 775	-38	-251	-40	-445
Strängnäs	9 591	-43	114	9 570	-40	90	21	644
Trosa	10 232	-39	7	10 212	-37	-16	20	217

2007:61 SOU

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

206

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Vingåker	10 224	-58	366	9 888	-54	27	336	3 114
Östergötlands län
Boxholm	9 779	-84	225	9 760	-79	201	19	100
Finspång	8 723	-45	203	8 686	-42	163	37	773
Kinda	10 079	-94	604	9 745	-88	265	334	3 322
Linköping	8 216	-1	-118	8 271	-1	-63	-55	-7 570
Mjölby	9 385	-62	46	9 391	-59	48	-6	-152
Motala	9 057	-24	-40	9 081	-23	-17	-24	-1 006
Norrköping	8 571	29	-126	8 637	27	-58	-66	-8 226
Söderköping	10 187	-82	378	10 115	-77	301	72	1 010
Vadstena	8 834	-68	29	8 741	-64	-68	93	700
Valdemarsvik	9 184	-74	678	8 751	-69	240	433	3 517
Ydre	10 700	-88	1 450	9 886	-83	631	814	3 147
Åtvidaberg	10 134	-74	313	9 902	-70	76	232	2 720
Ödeshög	9 672	-72	367	9 522	-68	213	150	827
Jönköpings län
Aneby	10 456	-69	596	10 026	-64	162	430	2 828
Eksjö	8 742	-56	203	8 620	-53	78	122	2 022
Gislaved	10 299	71	152	10 380	67	237	-81	-2 389
Gnosjö	10 681	128	151	10 618	121	96	63	614
Habo	10 714	-76	159	10 537	-71	-23	177	1 742
Jönköping	8 709	9	-109	8 789	8	-28	-80	-9 677

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

2007:61 SOU

207

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Mullsjö	10 014	-56	-51	9 973	-52	-95	41	291
Nässjö	9 209	-20	150	9 096	-19	35	113	3 312
Sävsjö	10 281	-20	326	10 094	-18	138	187	2 055
Tranås	8 843	-36	15	8 704	-34	-126	139	2 469
Vaggeryd	9 788	29	246	9 704	28	164	84	1 064
Vetlanda	9 726	-43	380	9 585	-41	237	141	3 731
Värnamo	9 462	61	187	9 319	57	48	143	4 676
Kronobergs län
Alvesta	9 365	-28	295	9 288	-27	216	77	1 439
Lessebo	10 082	-32	595	9 612	-30	123	470	3 820
Ljungby	9 330	-17	333	9 176	-16	178	154	4 172
Markaryd	8 516	-28	137	8 425	-26	44	91	871
Tingsryd	8 918	-55	590	8 534	-52	203	384	4 913
Uppvidinge	10 186	-9	1 010	9 837	-9	661	349	3 304
Växjö	8 293	-6	-18	8 297	-6	-14	-4	-309
Älmhult	9 155	-38	259	8 994	-36	96	161	2 471
Kalmar län
Borgholm	8 550	-90	723	8 183	-84	350	367	4 062
Emmaboda	9 130	-28	304	9 055	-26	227	75	716
Hultsfred	9 172	-43	473	8 877	-41	175	295	4 265
Högsby	9 743	-4	620	9 462	-4	339	281	1 705
Kalmar	8 098	-37	-26	8 131	-35	5	-33	-2 010

2007:61 SOU

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

208

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Mönsterås	9 700	-67	339	9 476	-63	111	224	2 935
Mörbylånga	9 546	-85	292	9 699	-80	440	-153	-2 051
Nybro	8 667	-43	270	8 505	-40	106	162	3 204
Oskarshamn	8 685	-37	207	8 549	-35	68	136	3 570
Torsås	8 665	-69	323	8 461	-65	115	204	1 477
Vimmerby	9 644	-43	409	9 512	-40	275	132	2 061
Västervik	8 735	-55	170	8 704	-51	136	31	1 132
Gotlands län
Gotland	9 144	-89	368	8 970	-83	189	174	10 003
Blekinge län
Karlshamn	8 084	-52	-81	8 093	-49	-76	-9	-279
Karlskrona	8 243	-55	94	8 222	-51	70	21	1 289
Olofström	9 145	-1	62	9 030	-1	-53	115	1 540
Ronneby	8 191	-53	143	8 140	-50	89	51	1 446
Sölvesborg	8 096	-49	20	8 123	-46	44	-27	-447
Skåne län
Bjuv	9 641	2	-195	9 782	2	-54	-141	-1 975
Bromölla	8 703	-67	-39	8 660	-63	-86	43	520
Burlöv	9 058	130	-233	9 033	122	-250	25	383
Båstad	8 344	-47	233	8 165	-44	51	179	2 514
Eslöv	9 568	11	75	9 481	10	-12	87	2 618
Helsingborg	7 997	55	-225	8 092	52	-127	-95	-11 596

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

2007:61 SOU

209

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Hässleholm	9 050	-20	39	9 102	-19	90	-52	-2 556
Höganäs	8 993	-37	-125	9 049	-35	-72	-56	-1 315
Hörby	9 151	-53	251	8 909	-49	6	242	3 454
Höör	9 770	-42	120	9 580	-39	-72	190	2 775
Klippan	8 821	-47	10	8 808	-44	-5	13	209
Kristianstad	8 716	8	-4	8 776	8	56	-60	-4 555
Kävlinge	9 227	-74	-143	9 358	-69	-17	-131	-3 498
Landskrona	8 305	125	-148	8 312	117	-133	-7	-275
Lomma	9 957	-59	-210	10 111	-56	-60	-154	-2 904
Lund	7 294	-4	-236	7 430	-4	-100	-136	-13 907
Malmö	7 285	178	-284	7 337	167	-221	-52	-14 106
Osby	9 146	-35	116	9 066	-33	34	80	1 008
Perstorp	8 958	2	-93	8 941	2	-110	17	117
Simrishamn	8 432	-61	206	8 302	-58	72	130	2 525
Sjöbo	8 952	-84	239	8 819	-79	101	133	2 328
Skurup	9 742	-58	41	9 618	-54	-86	124	1 787
Staffanstorp	10 291	-41	-190	10 351	-39	-132	-60	-1 236
Svalöv	10 166	-42	410	9 897	-39	139	269	3 500
Svedala	9 936	-79	-104	10 048	-74	4	-112	-2 096
Tomelilla	8 311	-71	201	8 129	-67	15	182	2 308
Trelleborg	8 824	-2	-42	8 779	-2	-88	45	1 792
Vellinge	10 062	-84	-163	10 382	-79	152	-320	-10 151
Ystad	7 894	-64	-21	7 809	-61	-110	85	2 305

2007:61 SOU

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

210

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Åstorp	9 956	64	-103	9 940	60	-116	16	217
Ängelholm	8 750	-53	-24	8 789	-50	12	-39	-1 496
Örkelljunga	9 171	-37	202	8 967	-35	-4	204	1 949
Östra Göinge	9 710	-64	258	9 621	-60	165	89	1 245
Hallands län
Falkenberg	9 510	-11	145	9 416	-10	50	94	3 723
Halmstad	8 277	12	-100	8 308	11	-68	-31	-2 735
Hylte	10 300	-2	459	10 085	-2	244	215	2 229
Kungsbacka	10 646	-78	-66	10 895	-73	178	-249	-17 384
Laholm	9 181	-47	257	9 038	-44	111	143	3 294
Varberg	8 904	-48	29	8 951	-45	73	-47	-2 576
Västra Götalands län
Ale	10 327	-5	-75	10 493	-4	90	-166	-4 383
Alingsås	9 087	-52	-30	9 089	-49	-31	-2	-72
Bengtsfors	8 762	-79	633	8 370	-75	236	392	4 008
Bollebygd	10 378	-77	303	10 148	-72	69	230	1 860
Borås	8 571	34	-131	8 657	32	-43	-86	-8 542
Dals-Ed	8 951	-66	288	9 104	-62	437	-153	-748
Essunga	9 580	-103	367	9 341	-97	122	239	1 366
Falköping	9 162	-37	227	9 020	-35	83	142	4 428
Färgelanda	10 127	-78	631	9 748	-73	247	379	2 586
Grästorp	9 510	-92	146	9 354	-86	-16	156	899

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

2007:61 SOU

211

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Gullspång	9 268	-74	814	8 641	-70	183	627	3 508
Göteborg	7 133	83	-272	7 229	78	-171	-96	-46 554
Götene	10 153	-61	275	9 984	-57	103	169	2 177
Herrljunga	9 853	-49	511	9 485	-46	140	368	3 424
Hjo	9 106	-86	64	8 957	-80	-90	149	1 319
Härryda	11 041	-36	-58	11 194	-34	93	-153	-4 903
Karlsborg	8 532	-97	356	8 315	-92	133	217	1 497
Kungälv	9 741	-49	3	9 773	-46	32	-32	-1 238
Lerum	11 106	-55	-139	11 292	-52	43	-186	-6 790
Lidköping	9 219	-41	82	9 086	-39	-53	133	4 972
Lilla Edet	10 324	-18	218	10 239	-17	132	85	1 096
Lysekil	8 446	-55	176	8 263	-52	-10	183	2 682
Mariestad	8 892	-57	139	8 746	-53	-10	146	3 489
Mark	9 846	-54	302	9 690	-51	142	156	5 225
Mellerud	9 160	-54	401	8 842	-51	79	318	3 065
Munkedal	9 439	-81	423	9 128	-76	107	311	3 198
Mölndal	9 155	-4	-235	9 330	-3	-60	-175	-10 191
Orust	9 390	-80	487	9 235	-75	328	155	2 354
Partille	10 466	7	-262	10 525	7	-203	-59	-1 979
Skara	9 205	-37	28	9 157	-35	-23	48	892
Skövde	8 421	-26	-51	8 403	-25	-71	18	900
Sotenäs	7 947	-92	51	7 843	-86	-59	104	968
Stenungsund	9 940	-67	-0	10 009	-63	65	-69	-1 583

2007:61 SOU

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

212

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Strömstad	8 628	-53	273	8 441	-50	83	187	2 152
Svenljunga	10 077	-65	672	9 819	-61	410	258	2 691
Tanum	9 119	-84	700	8 669	-79	245	450	5 513
Tibro	9 314	-31	-32	9 205	-29	-143	109	1 153
Tidaholm	9 523	-55	132	9 333	-51	-61	190	2 382
Tjörn	9 418	-82	306	9 384	-77	267	34	511
Tranemo	10 213	-26	567	9 838	-24	191	375	4 427
Trollhättan	9 071	50	-193	9 135	47	-126	-64	-3 411
Töreboda	9 402	-59	297	9 228	-56	120	174	1 648
Uddevalla	8 990	-3	-23	8 987	-3	-27	3	151
Ulricehamn	9 441	-62	399	9 174	-59	128	267	5 976
Vara	9 403	-63	414	9 146	-60	153	257	4 114
Vårgårda	10 468	-30	377	10 175	-28	82	293	3 152
Vänersborg	9 037	-37	9	9 011	-35	-19	26	961
Åmål	8 880	-46	181	8 615	-43	-86	265	3 375
Öckerö	9 850	-102	-41	9 794	-96	-103	56	685
Värmlands län
Arvika	8 682	-62	326	8 583	-58	223	99	2 600
Eda	9 341	-93	828	9 000	-87	482	341	2 933
Filipstad	8 382	-73	374	8 284	-69	271	98	1 080
Forshaga	10 175	-70	-22	10 209	-66	8	-34	-392
Grums	9 198	-82	219	9 014	-77	30	184	1 731

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

2007:61 SOU

213

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Hagfors	8 272	-74	438	7 987	-70	148	285	3 801
Hammarö	10 464	-78	-179	10 467	-74	-181	-3	-43
Karlstad	7 561	-41	-129	7 651	-39	-42	-90	-7 389
Kil	10 265	-72	181	10 043	-68	-45	222	2 622
Kristinehamn	8 380	-66	24	8 289	-62	-71	91	2 175
Munkfors	7 933	-89	60	7 972	-84	94	-39	-156
Storfors	9 112	-37	383	9 151	-34	420	-39	-177
Sunne	10 160	-83	668	9 893	-78	396	267	3 627
Säffle	9 202	-75	413	9 078	-71	285	124	1 994
Torsby	8 725	-95	824	8 750	-90	844	-25	-324
Årjäng	9 588	-69	817	9 276	-65	501	312	3 058
Örebro län
Askersund	8 864	-86	578	8 575	-81	284	289	3 312
Degerfors	8 851	-69	15	8 767	-65	-73	84	848
Hallsberg	9 666	-41	332	9 465	-39	129	201	3 078
Hällefors	8 504	-6	99	8 521	-5	116	-17	-130
Karlskoga	7 902	-44	-189	7 890	-41	-203	12	362
Kumla	9 504	-33	-117	9 464	-31	-159	40	779
Laxå	8 862	-51	443	8 660	-48	238	202	1 239
Lekeberg	9 276	-95	380	8 966	-89	65	310	2 195
Lindesberg	9 387	-48	250	9 358	-45	218	29	674
Ljusnarsberg	8 633	-58	238	8 592	-55	194	41	218
Nora	9 670	-42	75	9 598	-39	1	72	754

2007:61 SOU

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

214

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Örebro	8 426	48	-131	8 446	45	-108	-20	-2 555
Västmanlands län
Arboga	8 636	-49	-13	8 525	-46	-127	111	1 485
Fagersta	7 677	-31	-211	7 747	-29	-143	-70	-859
Hallstahammar	9 054	-21	-122	9 020	-20	-157	34	508
Kungsör	9 115	-58	-28	9 063	-54	-83	52	432
Köping	8 271	-18	-16	8 214	-17	-74	57	1 405
Norberg	9 030	-66	-39	9 037	-62	-36	-7	-41
Sala	9 418	-42	328	9 136	-39	43	282	6 048
Skinnskatteberg	8 712	-74	575	8 439	-70	298	273	1 300
Surahammar	9 295	-29	134	9 078	-27	-84	217	2 213
Västerås	8 628	35	-171	8 657	33	-140	-29	-3 826
Dalarnas län
Avesta	8 082	-70	81	7 969	-66	-37	113	2 481
Borlänge	8 488	-26	-116	8 462	-24	-144	26	1 222
Falun	9 039	-54	16	9 063	-51	36	-24	-1 327
Gagnef	10 396	-41	467	10 210	-38	278	186	1 884
Hedemora	8 943	-62	179	8 845	-58	77	98	1 518
Leksand	9 302	-87	293	9 241	-82	227	61	942
Ludvika	8 205	-76	178	8 179	-72	148	26	664
Malung	8 665	-92	711	8 722	-87	763	-57	-599
Mora	8 894	-86	249	8 800	-81	150	94	1 900
Orsa	9 063	-77	21	9 037	-72	-10	26	183

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

2007:61 SOU

215

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Rättvik	8 911	-88	537	8 712	-82	333	199	2 166
Smedjebacken	8 658	-90	274	8 496	-84	106	162	1 752
Säter	9 736	-89	408	9 498	-84	165	238	2 615
Vansbro	9 145	-98	731	9 075	-92	655	70	494
Älvdalen	8 475	-107	1 006	8 458	-100	983	17	127
Gävleborgs län
Bollnäs	8 341	-75	157	8 313	-70	125	28	735
Gävle	8 162	-29	-134	8 230	-28	-67	-68	-6 270
Hofors	8 389	-73	-14	8 360	-69	-47	29	296
Hudiksvall	8 738	-73	201	8 777	-69	235	-39	-1 443
Ljusdal	8 216	-84	486	8 322	-79	587	-106	-2 055
Nordanstig	9 626	-105	953	9 169	-99	489	457	4 500
Ockelbo	9 023	-82	392	8 974	-77	338	49	296
Ovanåker	8 871	-101	395	8 644	-95	162	227	2 695
Sandviken	8 468	-49	27	8 455	-46	12	13	477
Söderhamn	8 608	-73	117	8 589	-68	94	19	504
Västernorrlands län
Härnösand	8 415	-55	57	8 372	-52	10	43	1 085
Kramfors	8 169	-86	458	7 978	-81	261	191	3 840
Sollefteå	8 378	-72	530	8 505	-68	652	-127	-2 664
Sundsvall	7 976	-62	-27	8 097	-58	90	-121	-11 379
Timrå	9 093	-72	55	9 082	-68	40	11	195

2007:61 SOU

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

216

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Ånge	9 395	-87	1 003	9 062	-82	664	333	3 560
Örnsköldsvik	8 781	-74	327	8 682	-70	223	99	5 439
Jämtlands län
Berg	10 687	-101	1 762	10 624	-94	1 693	63	485
Bräcke	10 913	-66	1 744	11 159	-62	1 986	-246	-1 769
Härjedalen	8 926	-102	1 176	9 176	-96	1 420	-250	-2 722
Krokom	10 759	-82	1 177	10 725	-77	1 138	34	480
Ragunda	9 725	-97	1 352	9 568	-91	1 189	157	910
Strömsund	9 599	-93	1 361	9 842	-87	1 599	-243	-3 142
Åre	10 201	-99	1 517	10 208	-93	1 518	-7	-70
Östersund	7 809	-88	-26	7 849	-83	9	-40	-2 337
Västerbottens län
Bjurholm	9 740	-90	1 149	9 936	-85	1 340	-196	917
Dorotea	9 128	-62	1 745	9 038	-58	1 651	90	277
Lycksele	9 404	-63	667	9 462	-60	721	-58	-737
Malå	9 193	-89	684	9 304	-83	790	-111	-380
Nordmaling	9 080	-108	686	8 911	-101	511	169	1 262
Norsjö	9 714	-61	872	10 207	-58	1 361	-493	-2 202
Robertsfors	10 265	-87	1 184	9 607	-81	520	658	4 649
Skellefteå	9 071	-78	266	9 080	-73	270	-9	-647
Sorsele	10 050	-61	2 078	10 065	-57	2 089	-15	-44
Storuman	9 596	-105	1 318	10 095	-99	1 811	-499	-3 247

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

2007:61 SOU

217

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Umeå		-49	-59		-46	5		-7 421
Umeå	8 208	-49	-59	8 275	-46	5	-67	-7 421
Vilhelmina	10 195	-87	1 474	10 151	-81	1 425	44	322
Vindeln	9 480	-97	1 166	9 656	-91	1 336	-176	-1 012
Vännäs	10 413	-95	291	10 208	-89	80	205	1 724
Åsele	9 128	-90	1 204	9 353	-85	1 423	-225	-747
Norrbottens län
Arjeplog	9 034	-88	1 398	9 231	-83	1 590	-197	-622
Arvidsjaur	8 066	-98	567	8 353	-92	848	-287	-1 956
Boden	8 868	-79	203	8 885	-74	216	-17	-479
Gällivare	8 805	-89	405	8 750	-83	345	55	1 049
Haparanda	8 807	127	305	8 919	119	425	-112	-1 141
Jokkmokk	9 438	-72	1 081	9 405	-68	1 044	33	183
Kalix	8 469	-70	294	8 407	-66	228	62	1 084
Kiruna	9 325	-89	287	9 333	-83	290	-8	-185
Luleå	8 167	-60	-27	8 208	-57	11	-41	-2 983
Pajala	9 078	-80	1 489	9 412	-75	1 818	-334	-2 271
Piteå	8 663	-89	97	8 724	-84	153	-61	-2 493
Älvsbyn	9 001	-89	336	8 978	-84	308	23	199
Överkalix	7 800	-100	552	8 191	-94	937	-391	-1 514
Övertorneå	9 559	-35	1 268	9 780	-33	1 487	-221	-1 156

2007:61 SOU

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

218

Bilaga 7

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

		Varav			Varav
		modersmåls-			modersmåls-
	Förslag till	undervisning och	Varav små	Nuvarande	undervisning och	Varav små
	ny standard-	svenska som	skolor och	standard-	svenska som	skolor och
	kostnad	andraspråk	skolskjuts	kostnad	andraspråk	skolskjuts	Förändring	Förändring
Länssnitt (vägt	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Länssnitt (vägt
genomsnitt)
Stockholms		59	-219		56	-185		-57 868
Stockholms	8 345	59	-219	8 376	56	-185	-31	-57 868
Uppsala	8 958	-10	60	8 931	-9	33	27	8 488
Södermanlands	8 914	-5	33	8 888	-4	7	25	6 673
Östergötlands	8 760	-13	3	8 762	-12	4	-2	-839
Jönköpings	9 335	5	87	9 296	5	49	39	12 739
Kronobergs	8 875	-19	226	8 760	-18	109	116	20 679
Kalmar	8 777	-48	231	8 687	-45	138	90	21 063
Gotland	9 144	-89	368	8 970	-83	189	174	10 003
Blekinge	8 265	-49	56	8 241	-46	30	24	3 549
Skåne	8 404	34	-113	8 436	32	-78	-33	-38 111
Hallands	9 293	-30	16	9 340	-28	61	-47	-13 449
Västra Götalands	8 672	5	-37	8 669	4	-39	3	4 405
Värmlands	8 685	-64	195	8 622	-60	129	63	17 141
Örebro	8 715	-4	4	8 676	-3	-35	39	10 775
Västmanlands	8 695	2	-68	8 660	1	-103	35	8 664
Dalarnas	8 822	-65	190	8 764	-62	128	58	16 022
Gävleborgs	8 454	-59	105	8 455	-55	103	-1	-265
Västernorrlands	8 397	-69	200	8 397	-64	196	0	77
Jämtlands	9 040	-90	745	9 105	-85	803	-64	-8 165
Västerbottens	8 879	-67	340	8 913	-63	370	-34	-7 284
Norrbottens	8 640	-68	264	8 689	-64	309	-49	-12 284

grundskola och förskoleklass för Resultatbilaga 7 Bilaga

2007:61 SOU

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

219

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

SOU 2007:61

Bilaga 8

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

	Förslag till ny
	standard-	Varav	Nuvarande	Varav
	kostnad	bebyggelse-	standard-	bebyggelse-	Förändring	Förändring
Kommunnamn	kr/inv	struktur kr/inv kostnad kr/inv struktur kr/inv kr/inv				tkr
Kommunnamn
Stockholms län
Botkyrka	3 479	-1	3 482	1	-3	-230
Danderyd	2 689	-110	2 714	-87	-25	-756
Ekerö	3 927	10	3 913	-3	14	336
Haninge	3 344	-40	3 343	-42	1	72
Huddinge	3 386	-13	3 384	-16	2	178
Järfälla	3 107	-102	3 133	-79	-26	-1 605
Lidingö	2 750	-104	2 767	-88	-17	-712
Nacka	2 966	-15	2 961	-20	5	401
Norrtälje	3 643	46	3 628	31	15	819
Nykvarn	3 657	120	3 625	89	32	267
Nynäshamn	3 570	3	3 552	-16	18	444
Salem	3 762	7	3 753	-3	9	129
Sigtuna	3 489	61	3 469	43	20	734
Sollentuna	3 095	-108	3 123	-81	-28	-1 662
Solna	1 722	-119	1 746	-96	-24	-1 454
Stockholm	2 373	-61	2 391	-44	-18	-13 879
Sundbyberg	2 195	-116	2 218	-94	-23	-782
Södertälje	3 231	-56	3 236	-52	-5	-403
Tyresö	3 612	-33	3 604	-40	8	329
Täby	3 093	-104	3 116	-82	-23	-1 394
Upplands Väsby	3 121	-107	3 145	-85	-24	-903
Upplands-Bro	3 881	-14	3 879	-16	2	43
Vallentuna	3 597	-46	3 602	-41	-5	-137
Vaxholm	3 352	101	3 302	52	50	506
Värmdö	3 376	28	3 343	-5	33	1 153
Österåker	3 508	-60	3 512	-56	-4	-149
Uppsala län
Enköping	3 705	10	3 696	1	9	346
Heby	4 590	99	4 567	77	23	314
Håbo	3 833	-45	3 825	-54	8	149
Knivsta	4 010	133	3 992	117	18	240
Tierp	3 452	38	3 446	33	6	120
Uppsala	3 244	-17	3 256	-6	-12	-2 200
Älvkarleby	3 391	91	3 370	71	21	191
Östhammar	4 126	82	4 101	58	25	540
Södermanlands län
Eskilstuna	3 394	-32	3 397	-29	-3	-275
Flen	3 781	25	3 761	5	20	328
Gnesta	3 688	121	3 658	93	30	299
Katrineholm	3 462	-28	3 475	-15	-13	-418
Nyköping	3 631	-20	3 632	-19	-1	-50
Oxelösund	3 441	81	3 450	92	-9	-100
Strängnäs	3 772	25	3 761	14	11	337
Trosa	3 470	4	3 480	14	-10	-108
Vingåker	3 916	125	3 885	97	31	287

220

SOU 2007:61

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

Bilaga 8

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

	Förslag till ny
	standard-	Varav	Nuvarande	Varav
	kostnad	bebyggelse-	standard-	bebyggelse-	Förändring	Förändring
Östergötlands län	kr/inv	struktur kr/inv kostnad kr/inv struktur kr/inv kr/inv				tkr
Östergötlands län
Boxholm	3 428	88	3 442	103	-14	-73
Finspång	3 888	-22	3 891	-19	-3	-63
Kinda	4 225	153	4 153	82	72	716
Linköping	3 114	-12	3 118	-8	-4	-551
Mjölby	3 595	6	3 591	3	4	101
Motala	3 538	-44	3 553	-30	-15	-629
Norrköping	3 389	-39	3 391	-38	-2	-249
Söderköping	4 322	143	4 286	110	36	505
Vadstena	3 198	90	3 171	64	27	203
Valdemarsvik	3 815	22	3 817	24	-2	-16
Ydre	4 089	129	4 060	101	29	112
Åtvidaberg	3 875	121	3 841	88	34	399
Ödeshög	4 032	130	4 003	104	29	160
Jönköpings län
Aneby	5 187	200	5 133	147	54	355
Eksjö	3 662	-11	3 670	-4	-8	-133
Gislaved	3 913	45	3 905	37	8	236
Gnosjö	4 483	164	4 425	108	58	566
Habo	4 449	155	4 421	130	28	276
Jönköping	3 436	28	3 435	28	1	121
Mullsjö	3 932	134	3 919	123	13	92
Nässjö	3 562	-5	3 562	-4	0	0
Sävsjö	4 075	140	4 026	92	49	538
Tranås	3 165	-67	3 176	-57	-11	-195
Vaggeryd	4 079	134	4 065	121	14	177
Vetlanda	3 468	10	3 474	17	-6	-159
Värnamo	3 662	-7	3 666	-5	-4	-131
Kronobergs län
Alvesta	3 999	21	4 013	35	-14	-262
Lessebo	3 770	114	3 749	94	21	171
Ljungby	3 688	-5	3 689	-4	-1	-27
Markaryd	3 514	-16	3 528	-1	-14	-134
Tingsryd	3 691	51	3 683	44	8	102
Uppvidinge	4 002	59	3 976	33	26	246
Växjö	3 195	-24	3 208	-11	-13	-1 006
Älmhult	3 641	-9	3 638	-12	3	46
Kalmar län
Borgholm	4 306	187	4 286	169	20	221
Emmaboda	3 507	86	3 503	83	4	38
Hultsfred	4 115	36	4 094	16	21	304
Högsby	4 160	134	4 127	103	33	200
Kalmar	3 326	-10	3 330	-5	-4	-244
Mönsterås	4 006	141	3 953	90	53	694
Mörbylånga	3 979	126	3 956	106	23	308
Nybro	3 526	-31	3 535	-22	-9	-178
Oskarshamn	3 325	-46	3 339	-32	-14	-367

221

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

SOU 2007:61

Bilaga 8

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

	Förslag till ny
	standard-	Varav	Nuvarande	Varav
	kostnad	bebyggelse-	standard-	bebyggelse-	Förändring	Förändring
	kr/inv	struktur kr/inv kostnad kr/inv struktur kr/inv kr/inv				tkr
Torsås	3 777	11	3 776	11	1	7
Vimmerby	3 801	5	3 799	4	2	31
Västervik	3 473	-17	3 493	3	-20	-730
Gotlands län
Gotland	3 827	81	3 797	51	30	1 725
Blekinge län
Karlshamn	3 139	-43	3 154	-29	-15	-465
Karlskrona	3 224	-9	3 233	1	-9	-552
Olofström	3 774	112	3 746	85	28	375
Ronneby	3 337	-22	3 372	12	-35	-993
Sölvesborg	3 321	-24	3 335	-10	-14	-232
Skåne län
Bjuv	3 897	111	3 877	92	20	280
Bromölla	3 764	96	3 752	85	12	145
Burlöv	3 731	-106	3 752	-86	-21	-322
Båstad	3 256	86	3 258	89	-2	-28
Eslöv	3 708	-9	3 705	-13	3	90
Helsingborg	3 101	-46	3 104	-44	-3	-366
Hässleholm	3 667	29	3 657	21	10	491
Höganäs	2 882	-47	2 894	-36	-12	-282
Hörby	3 982	127	3 950	98	32	457
Höör	4 076	130	4 035	90	41	599
Klippan	3 586	-15	3 591	-10	-5	-80
Kristianstad	3 492	17	3 485	11	7	531
Kävlinge	3 327	-8	3 329	-7	-2	-53
Landskrona	3 388	-57	3 400	-46	-12	-472
Lomma	3 045	-19	3 045	-19	0	0
Lund	2 886	-54	2 910	-31	-24	-2 454
Malmö	2 728	-87	2 760	-55	-32	-8 681
Osby	3 805	118	3 778	94	27	340
Perstorp	4 762	156	4 707	103	55	379
Simrishamn	3 661	19	3 640	-3	21	408
Sjöbo	3 757	22	3 745	9	12	210
Skurup	3 829	112	3 797	81	32	461
Staffanstorp	3 490	-98	3 506	-84	-16	-330
Svalöv	4 003	132	3 964	95	39	507
Svedala	3 869	-12	3 879	-2	-10	-187
Tomelilla	3 968	114	3 940	88	28	355
Trelleborg	3 493	-43	3 502	-35	-9	-358
Vellinge	3 434	50	3 407	25	27	856
Ystad	3 094	-53	3 115	-32	-21	-570
Åstorp	3 803	114	3 779	91	24	325
Ängelholm	3 404	-16	3 410	-10	-6	-230
Örkelljunga	4 286	150	4 242	108	44	420
Östra Göinge	4 546	152	4 502	108	44	616

222

SOU 2007:61

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

Bilaga 8

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

	Förslag till ny
	standard-	Varav	Nuvarande	Varav
	kostnad	bebyggelse-	standard-	bebyggelse-	Förändring	Förändring
Hallands län	kr/inv	struktur kr/inv kostnad kr/inv struktur kr/inv kr/inv				tkr
Hallands län
Falkenberg	3 687	-16	3 694	-9	-7	-277
Halmstad	3 328	-25	3 345	-8	-17	-1 500
Hylte	4 170	34	4 163	27	7	73
Kungsbacka	3 591	62	3 558	29	33	2 304
Laholm	3 919	43	3 910	34	9	207
Varberg	3 694	7	3 690	3	4	219
Västra Götalands län
Ale	3 962	4	3 944	-15	18	475
Alingsås	3 794	-22	3 802	-14	-8	-288
Bengtsfors	3 603	23	3 587	6	16	164
Bollebygd	3 869	118	3 847	97	22	178
Borås	3 303	-18	3 306	-15	-3	-298
Dals-Ed	3 791	112	3 774	97	17	83
Essunga	4 188	144	4 136	93	52	297
Falköping	3 737	3	3 753	19	-16	-499
Färgelanda	4 579	150	4 543	116	36	246
Grästorp	4 124	132	4 104	113	20	115
Gullspång	4 664	164	4 593	95	71	397
Göteborg	2 750	-6	2 751	-5	-1	-485
Götene	3 611	108	3 602	102	9	116
Herrljunga	4 153	135	4 129	113	24	223
Hjo	3 519	100	3 515	98	4	35
Härryda	3 742	15	3 739	12	3	96
Karlsborg	3 927	126	3 894	96	33	228
Kungälv	3 835	1	3 826	-8	9	348
Lerum	4 012	22	3 992	2	20	730
Lidköping	3 494	-30	3 500	-24	-6	-224
Lilla Edet	4 289	137	4 262	111	27	348
Lysekil	3 773	9	3 763	-1	10	147
Mariestad	3 625	-29	3 626	-28	-1	-24
Mark	3 813	31	3 799	17	14	469
Mellerud	3 513	9	3 504	-0	9	87
Munkedal	3 824	114	3 810	101	14	144
Mölndal	3 268	-31	3 271	-29	-3	-175
Orust	4 281	95	4 245	60	36	547
Partille	3 666	-77	3 689	-55	-23	-771
Skara	3 694	-15	3 705	-5	-11	-204
Skövde	3 337	-25	3 351	-11	-14	-700
Sotenäs	3 300	84	3 285	70	15	140
Stenungsund	3 695	-6	3 685	-16	10	229
Strömstad	3 456	115	3 399	59	57	656
Svenljunga	3 955	132	3 919	97	36	375
Tanum	4 150	88	4 105	44	45	551
Tibro	3 834	114	3 814	94	20	212
Tidaholm	3 837	122	3 802	87	35	439
Tjörn	4 326	158	4 283	118	43	646
Tranemo	3 985	123	3 957	97	28	331

223

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

SOU 2007:61

Bilaga 8

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

	Förslag till ny
	standard-	Varav	Nuvarande	Varav
	kostnad	bebyggelse-	standard-	bebyggelse-	Förändring	Förändring
	kr/inv	struktur kr/inv kostnad kr/inv struktur kr/inv kr/inv				tkr
Trollhättan	3 438	-58	3 449	-48	-11	-586
Töreboda	4 326	145	4 290	111	36	341
Uddevalla	3 614	-15	3 609	-21	5	252
Ulricehamn	3 483	18	3 490	23	-7	-157
Vara	3 778	54	3 749	24	29	464
Vårgårda	4 292	145	4 249	104	43	463
Vänersborg	3 826	-17	3 815	-29	11	406
Åmål	3 897	121	3 846	70	51	650
Öckerö	4 178	132	4 137	92	41	501
Värmlands län
Arvika	3 499	-8	3 497	-11	2	53
Eda	3 531	87	3 515	72	16	138
Filipstad	3 209	-28	3 218	-19	-9	-99
Forshaga	4 010	127	3 976	94	34	392
Grums	3 705	99	3 672	67	33	310
Hagfors	3 588	5	3 580	-3	8	107
Hammarö	3 745	114	3 722	93	23	331
Karlstad	3 062	-32	3 070	-25	-8	-657
Kil	4 296	151	4 240	96	56	662
Kristinehamn	3 353	-60	3 378	-37	-25	-597
Munkfors	3 555	103	3 532	82	23	92
Storfors	4 446	160	4 374	90	72	327
Sunne	3 639	21	3 624	6	15	204
Säffle	3 718	-9	3 715	-13	3	48
Torsby	3 888	187	3 865	166	23	298
Årjäng	3 282	159	3 252	130	30	294
Örebro län
Askersund	3 690	99	3 679	89	11	126
Degerfors	3 617	106	3 577	67	40	404
Hallsberg	4 006	8	3 998	0	8	123
Hällefors	3 564	90	3 551	78	13	99
Karlskoga	3 209	-87	3 220	-77	-11	-332
Kumla	3 383	-87	3 407	-64	-24	-467
Laxå	3 836	111	3 843	120	-7	-43
Lekeberg	4 028	128	4 017	119	11	78
Lindesberg	3 901	27	3 893	19	8	186
Ljusnarsberg	3 614	106	3 553	45	61	324
Nora	3 745	106	3 728	89	17	178
Örebro	3 323	-49	3 332	-41	-9	-1 150
Västmanlands län
Arboga	3 549	104	3 524	80	25	335
Fagersta	3 256	88	3 251	85	5	61
Hallstahammar	3 624	-45	3 620	-50	4	60
Kungsör	3 879	124	3 848	93	31	257
Köping	3 502	-41	3 512	-31	-10	-246
Norberg	3 790	98	3 808	118	-18	-106

224

SOU 2007:61

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

Bilaga 8

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

	Förslag till ny
	standard-	Varav	Nuvarande	Varav
	kostnad	bebyggelse-	standard-	bebyggelse-	Förändring	Förändring
	kr/inv	struktur kr/inv kostnad kr/inv struktur kr/inv kr/inv				tkr
Sala	3 902	-7	3 897	-13	5	107
Skinnskatteberg	3 943	6	3 942	4	1	5
Surahammar	4 114	138	4 048	73	66	673
Västerås	3 192	-56	3 205	-43	-13	-1 715
Dalarnas län
Avesta	3 594	-42	3 607	-30	-13	-285
Borlänge	3 599	-41	3 607	-34	-8	-376
Falun	3 669	-11	3 672	-7	-3	-166
Gagnef	4 279	146	4 230	99	49	496
Hedemora	4 024	3	4 019	-0	5	77
Leksand	3 805	24	3 802	21	3	46
Ludvika	3 664	4	3 651	-10	13	332
Malung	3 893	344	3 798	253	95	999
Mora	3 669	-40	3 690	-19	-21	-424
Orsa	4 249	149	4 198	100	51	358
Rättvik	3 569	108	3 531	71	38	414
Smedjebacken	3 761	93	3 751	84	10	108
Säter	4 355	154	4 307	108	48	527
Vansbro	4 046	356	3 933	247	113	798
Älvdalen	4 131	189	4 116	177	15	112
Gävleborgs län
Bollnäs	3 455	1	3 455	1	0	0
Gävle	3 250	-31	3 252	-29	-2	-184
Hofors	3 865	121	3 812	69	53	540
Hudiksvall	3 627	22	3 621	16	6	222
Ljusdal	3 726	54	3 714	44	12	233
Nordanstig	4 159	149	4 143	135	16	158
Ockelbo	4 188	148	4 111	73	77	466
Ovanåker	4 036	145	3 994	106	42	499
Sandviken	3 736	-24	3 734	-26	2	73
Söderhamn	3 630	13	3 609	-8	21	557
Västernorrlands län
Härnösand	3 422	-47	3 438	-32	-16	-404
Kramfors	3 438	34	3 431	26	7	141
Sollefteå	3 899	84	3 886	72	13	273
Sundsvall	3 267	1	3 264	-2	3	282
Timrå	3 488	-18	3 477	-29	11	195
Ånge	4 206	369	4 108	276	98	1 048
Örnsköldsvik	3 507	17	3 518	29	-11	-604
Jämtlands län
Berg	4 545	307	4 482	248	63	485
Bräcke	4 506	313	4 438	249	68	489
Härjedalen	3 719	319	3 666	270	53	577
Krokom	4 342	202	4 305	168	37	523
Ragunda	4 438	317	4 401	284	37	214
Strömsund	4 391	385	4 345	345	46	595
Åre	4 168	336	4 078	250	90	897

225

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

SOU 2007:61

Bilaga 8

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

	Förslag till ny
	standard-	Varav	Nuvarande	Varav
	kostnad	bebyggelse-	standard-	bebyggelse-	Förändring	Förändring
	kr/inv	struktur kr/inv kostnad kr/inv struktur kr/inv kr/inv				tkr
Östersund	3 133	-8	3 136	-5	-3	-175
Västerbottens län
Bjurholm	3 786	315	3 748	282	38	917
Dorotea	5 115	462	4 970	323	145	447
Lycksele	3 797	-27	3 818	-5	-21	-267
Malå	4 628	423	4 526	327	102	349
Nordmaling	4 429	345	4 385	306	44	329
Norsjö	4 646	394	4 546	299	100	447
Robertsfors	4 835	397	4 809	377	26	184
Skellefteå	3 619	31	3 624	37	-5	-360
Sorsele	4 763	470	4 590	302	173	503
Storuman	3 671	310	3 688	333	-17	-111
Umeå	3 173	-30	3 191	-13	-18	-1 994
Vilhelmina	4 571	399	4 565	400	6	44
Vindeln	4 428	353	4 339	268	89	512
Vännäs	4 360	153	4 286	81	74	622
Åsele	4 305	354	4 244	298	61	203
Norrbottens län
Arjeplog	4 190	358	4 174	348	16	51
Arvidsjaur	4 244	391	4 152	303	92	627
Boden	3 514	-21	3 517	-18	-3	-85
Gällivare	3 601	-37	3 604	-35	-3	-57
Haparanda	3 714	318	3 651	259	63	642
Jokkmokk	4 096	389	3 974	272	122	675
Kalix	3 748	7	3 744	4	4	70
Kiruna	3 666	-18	3 677	-8	-11	-254
Luleå	3 292	-27	3 296	-24	-4	-291
Pajala	4 557	382	4 475	305	82	557
Piteå	3 551	17	3 555	21	-4	-163
Älvsbyn	4 226	225	4 150	151	76	658
Överkalix	4 182	342	4 126	291	56	217
Övertorneå	4 470	420	4 384	339	86	450

226

SOU 2007:61

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

Bilaga 8

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

	Förslag till ny
	standard-	Varav	Nuvarande	Varav
	kostnad	bebyggelse-	standard-	bebyggelse-	Förändring	Förändring
Länssnitt (vägt	kr/inv	struktur kr/inv kostnad kr/inv struktur kr/inv kr/inv				tkr
Länssnitt (vägt
genomsnitt)
Stockholms	2 856	-51	2 866	-41	-10	-18 655
Uppsala	3 501	9	3 502	10	-1	-301
Södermanlands	3 551	-1	3 550	-2	1	300
Östergötlands	3 436	-3	3 435	-4	1	615
Jönköpings	3 664	36	3 659	31	5	1 744
Kronobergs	3 514	1	3 519	6	-5	-863
Kalmar	3 611	21	3 610	20	1	285
Gotland	3 827	81	3 797	51	30	1 725
Blekinge	3 287	-9	3 300	3	-12	-1 867
Skåne	3 277	-19	3 283	-12	-6	-6 941
Hallands	3 590	11	3 587	7	4	1 026
Västra Götalands	3 397	11	3 392	6	5	7 717
Värmlands	3 472	27	3 465	20	7	1 901
Örebro	3 486	-13	3 488	-12	-2	-474
Västmanlands	3 422	-15	3 425	-13	-2	-569
Dalarnas	3 773	37	3 762	26	11	3 016
Gävleborgs	3 564	14	3 555	5	9	2 563
Västernorrlands	3 463	24	3 459	20	4	931
Jämtlands	3 750	162	3 721	134	28	3 605
Västerbottens	3 636	78	3 632	74	4	1 824
Norrbottens	3 625	57	3 612	45	12	3 095

227

Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg

229

230

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny		och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
Kommunnamn	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Kommunnamn
Stockholms län
Botkyrka		2 672	2 302		2 708	2 302		-2 757
Botkyrka	4 974	2 672	2 302	5 010	2 708	2 302	-36	-2 757
Danderyd	1 805	877	928	1 885	957	928	-80	-2 418
Ekerö	1 894	852	1 042	1 964	922	1 042	-70	-1 681
Haninge	3 648	1 863	1 785	3 757	1 972	1 785	-109	-7 830
Huddinge	3 667	1 898	1 769	3 824	2 055	1 769	-157	-13 934
Järfälla	3 235	1 687	1 548	3 317	1 769	1 548	-82	-5 063
Lidingö	2 015	988	1 027	2 125	1 098	1 027	-110	-4 608
Nacka	2 957	1 494	1 463	3 021	1 558	1 463	-64	-5 136
Norrtälje	2 364	1 222	1 142	2 381	1 239	1 142	-17	-928
Nykvarn	1 761	789	972	1 890	918	972	-129	-1 078
Nynäshamn	2 525	1 274	1 251	2 585	1 334	1 251	-60	-1 479
Salem	2 601	1 128	1 473	2 702	1 229	1 473	-101	-1 448
Sigtuna	3 258	1 649	1 609	3 391	1 782	1 609	-133	-4 883
Sollentuna	2 856	1 428	1 428	2 952	1 524	1 428	-96	-5 698
Solna	2 719	1 438	1 281	2 975	1 694	1 281	-256	-15 507
Stockholm	4 669	3 064	1 605	4 741	3 136	1 605	-72	-55 515
Sundbyberg	3 250	1 665	1 585	3 477	1 892	1 585	-227	-7 722
Södertälje	4 000	2 210	1 790	4 046	2 256	1 790	-46	-3 705
Tyresö	2 758	1 320	1 438	2 885	1 447	1 438	-127	-5 224
Täby	2 188	1 063	1 125	2 246	1 121	1 125	-58	-3 514
Upplands Väsby	3 162	1 627	1 535	3 375	1 840	1 535	-213	-8 014

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

2007:61 SOU

231

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny	Varav IFO	och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Upplands-Bro		1 445	1 601		1 525	1 601		-1 706
Upplands-Bro	3 046	1 445	1 601	3 126	1 525	1 601	-80	-1 706
Vallentuna	2 207	1 056	1 151	2 285	1 134	1 151	-78	-2 137
Vaxholm	1 752	733	1 019	1 871	852	1 019	-119	-1 205
Värmdö	2 220	1 007	1 213	2 263	1 050	1 213	-43	-1 502
Österåker	2 220	1 040	1 180	2 258	1 078	1 180	-38	-1 419
Uppsala län
Enköping	2 553	1 358	1 195	2 526	1 331	1 195	27	1 037
Heby	1 647	946	701	1 505	804	701	142	1 936
Håbo	2 299	1 080	1 219	2 253	1 034	1 219	46	854
Knivsta	1 805	901	904	1 680	776	904	125	1 666
Tierp	2 297	1 356	941	2 167	1 226	941	130	2 607
Uppsala	3 374	1 970	1 404	3 428	2 024	1 404	-54	-9 899
Älvkarleby	2 263	1 271	992	2 102	1 110	992	161	1 462
Östhammar	1 957	1 032	925	1 840	915	925	117	2 528
Södermanlands län
Eskilstuna	3 814	2 300	1 514	3 758	2 244	1 514	56	5 132
Flen	2 536	1 393	1 143	2 546	1 403	1 143	-10	-164
Gnesta	2 218	1 292	926	2 146	1 220	926	72	717
Katrineholm	3 018	1 818	1 200	2 945	1 745	1 200	73	2 350
Nyköping	2 656	1 463	1 193	2 587	1 394	1 193	69	3 437
Oxelösund	2 234	1 175	1 059	2 127	1 068	1 059	107	1 191
Strängnäs	2 351	1 280	1 071	2 306	1 235	1 071	45	1 379
Trosa	1 815	937	878	1 740	862	878	75	812

2007:61 SOU

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

232

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny		och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Vingåker		1 278	845		1 137	845		1 307
Vingåker	2 123	1 278	845	1 982	1 137	845	141	1 307
Östergötlands län
Boxholm	1 476	917	559	1 332	773	559	144	755
Finspång	2 118	1 242	876	2 016	1 140	876	102	2 131
Kinda	1 606	865	741	1 574	833	741	32	318
Linköping	3 101	1 917	1 184	3 074	1 890	1 184	27	3 716
Mjölby	2 156	1 253	903	2 039	1 136	903	117	2 955
Motala	2 748	1 627	1 121	2 691	1 570	1 121	57	2 389
Norrköping	3 810	2 285	1 525	3 735	2 210	1 525	75	9 348
Söderköping	1 808	923	885	1 744	859	885	64	898
Vadstena	1 547	956	591	1 426	835	591	121	911
Valdemarsvik	1 766	1 025	741	1 677	936	741	89	723
Ydre	1 126	645	481	1 049	568	481	77	298
Åtvidaberg	1 719	1 006	713	1 581	868	713	138	1 618
Ödeshög	1 752	1 022	730	1 689	959	730	63	348
Jönköpings län
Aneby	1 537	855	682	1 443	761	682	94	618
Eksjö	1 694	1 037	657	1 669	1 012	657	25	414
Gislaved	2 322	1 179	1 143	2 355	1 212	1 143	-33	-973
Gnosjö	2 076	979	1 097	2 232	1 135	1 097	-156	-1 521
Habo	1 397	786	611	1 233	622	611	164	1 614
Jönköping	2 788	1 637	1 151	2 725	1 574	1 151	63	7 621

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

2007:61 SOU

233

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny		och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Mullsjö		1 170	754		959	754		1 495
Mullsjö	1 924	1 170	754	1 713	959	754	211	1 495
Nässjö	2 051	1 170	881	2 043	1 162	881	8	235
Sävsjö	1 725	994	731	1 621	890	731	104	1 143
Tranås	2 017	1 159	858	1 935	1 077	858	82	1 457
Vaggeryd	1 736	890	846	1 785	939	846	-49	-621
Vetlanda	1 695	985	710	1 628	918	710	67	1 773
Värnamo	2 205	1 129	1 076	2 259	1 183	1 076	-54	-1 766
Kronobergs län
Alvesta	1 945	1 070	875	1 904	1 029	875	41	766
Lessebo	2 094	1 229	865	2 037	1 172	865	57	463
Ljungby	1 791	1 016	775	1 796	1 021	775	-5	-135
Markaryd	1 507	874	633	1 509	876	633	-2	-19
Tingsryd	1 580	907	673	1 545	872	673	35	448
Uppvidinge	1 804	1 123	681	1 773	1 092	681	31	293
Växjö	2 768	1 607	1 161	2 767	1 606	1 161	1	77
Älmhult	1 429	794	635	1 414	779	635	15	230
Kalmar län
Borgholm	1 625	968	657	1 751	1 094	657	-126	-1 394
Emmaboda	1 617	1 009	608	1 611	1 003	608	6	57
Hultsfred	2 100	1 230	870	2 050	1 180	870	50	723
Högsby	1 783	986	797	1 913	1 116	797	-130	-789
Kalmar	2 636	1 518	1 118	2 619	1 501	1 118	17	1 036

2007:61 SOU

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

234

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny		och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Mönsterås		970	754		915	754		721
Mönsterås	1 724	970	754	1 669	915	754	55	721
Mörbylånga	1 492	847	645	1 458	813	645	34	456
Nybro	1 998	1 122	876	2 002	1 126	876	-4	-79
Oskarshamn	1 952	1 086	866	1 888	1 022	866	64	1 680
Torsås	1 664	999	665	1 662	997	665	2	14
Vimmerby	1 780	1 087	693	1 645	952	693	135	2 108
Västervik	2 368	1 442	926	2 281	1 355	926	87	3 176
Gotlands län
Gotland	2 478	1 365	1 113	2 513	1 400	1 113	-35	-2 012
Blekinge län
Karlshamn	2 091	1 235	856	2 048	1 192	856	43	1 333
Karlskrona	2 507	1 474	1 033	2 495	1 462	1 033	12	737
Olofström	1 991	1 074	917	2 068	1 151	917	-77	-1 031
Ronneby	2 217	1 358	859	2 136	1 277	859	81	2 297
Sölvesborg	1 991	1 147	844	1 975	1 131	844	16	265
Skåne län
Bjuv	2 590	1 318	1 272	2 554	1 282	1 272	36	504
Bromölla	1 967	1 118	849	1 866	1 017	849	101	1 222
Burlöv	3 397	1 865	1 532	3 505	1 973	1 532	-108	-1 655
Båstad	1 742	957	785	1 761	976	785	-19	-267
Eslöv	2 686	1 488	1 198	2 696	1 498	1 198	-10	-301
Helsingborg	3 466	2 031	1 435	3 531	2 096	1 435	-65	-7 934

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

2007:61 SOU

235

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny	Varav IFO	och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Hässleholm		1 607	1 072		1 561	1 072		2 261
Hässleholm	2 679	1 607	1 072	2 633	1 561	1 072	46	2 261
Höganäs	1 944	1 154	790	1 856	1 066	790	88	2 066
Hörby	2 202	1 214	988	2 203	1 215	988	-1	-14
Höör	2 138	1 162	976	2 170	1 194	976	-32	-467
Klippan	2 355	1 369	986	2 311	1 325	986	44	706
Kristianstad	3 074	1 813	1 261	3 095	1 834	1 261	-21	-1 594
Kävlinge	2 064	1 060	1 004	1 956	952	1 004	108	2 884
Landskrona	3 842	2 184	1 658	3 923	2 265	1 658	-81	-3 187
Lomma	1 398	745	653	1 334	681	653	64	1 207
Lund	3 087	1 907	1 180	3 259	2 079	1 180	-172	-17 588
Malmö	4 970	3 113	1 857	5 133	3 276	1 857	-163	-44 217
Osby	1 748	1 012	736	1 670	934	736	78	983
Perstorp	2 305	1 260	1 045	2 292	1 247	1 045	13	90
Simrishamn	1 826	1 103	723	1 827	1 104	723	-1	-19
Sjöbo	2 335	1 288	1 047	2 282	1 235	1 047	53	928
Skurup	2 125	1 220	905	2 049	1 144	905	76	1 096
Staffanstorp	2 357	1 192	1 165	2 305	1 140	1 165	52	1 071
Svalöv	2 198	1 199	999	2 220	1 221	999	-22	-286
Svedala	1 897	969	928	1 864	936	928	33	618
Tomelilla	2 255	1 301	954	2 202	1 248	954	53	672
Trelleborg	2 669	1 469	1 200	2 668	1 468	1 200	1	40
Vellinge	1 673	860	813	1 622	809	813	51	1 618
Ystad	2 027	1 202	825	1 941	1 116	825	86	2 332

2007:61 SOU

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

236

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny		och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Åstorp		1 571	1 293		1 567	1 293		54
Åstorp	2 864	1 571	1 293	2 860	1 567	1 293	4	54
Ängelholm	2 267	1 314	953	2 176	1 223	953	91	3 490
Örkelljunga	1 672	876	796	1 700	904	796	-28	-267
Östra Göinge	1 971	1 115	856	1 900	1 044	856	71	993
Hallands län
Falkenberg	2 446	1 346	1 100	2 357	1 257	1 100	89	3 525
Halmstad	3 106	1 788	1 318	3 090	1 772	1 318	16	1 412
Hylte	2 030	1 031	999	2 028	1 029	999	2	21
Kungsbacka	2 057	1 046	1 011	1 943	932	1 011	114	7 959
Laholm	1 960	1 169	791	1 880	1 089	791	80	1 843
Varberg	2 326	1 288	1 038	2 265	1 227	1 038	61	3 344
Västra Götalands län
Ale	2 340	1 205	1 135	2 362	1 227	1 135	-22	-581
Alingsås	2 304	1 251	1 053	2 225	1 172	1 053	79	2 845
Bengtsfors	1 794	1 110	684	1 731	1 047	684	63	644
Bollebygd	1 479	781	698	1 321	623	698	158	1 278
Borås	2 970	1 690	1 280	3 040	1 760	1 280	-70	-6 953
Dals-Ed	1 811	1 106	705	1 797	1 092	705	14	68
Essunga	1 582	912	670	1 426	756	670	156	892
Falköping	2 303	1 395	908	2 236	1 328	908	67	2 089
Färgelanda	1 797	1 008	789	1 798	1 009	789	-1	-7
Grästorp	1 399	788	611	1 328	717	611	71	409

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

2007:61 SOU

237

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny	Varav IFO	och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Gullspång		911	685		885	685		145
Gullspång	1 596	911	685	1 570	885	685	26	145
Göteborg	4 625	3 089	1 536	4 650	3 114	1 536	-25	-12 124
Götene	1 756	865	891	1 700	809	891	56	721
Herrljunga	1 558	824	734	1 491	757	734	67	623
Hjo	1 683	991	692	1 538	846	692	145	1 283
Härryda	1 990	1 019	971	1 947	976	971	43	1 378
Karlsborg	1 501	1 018	483	1 286	803	483	215	1 483
Kungälv	1 938	950	988	1 900	912	988	38	1 471
Lerum	2 234	1 180	1 054	2 158	1 104	1 054	76	2 774
Lidköping	2 101	1 187	914	2 030	1 116	914	71	2 654
Lilla Edet	2 357	1 276	1 081	2 270	1 189	1 081	87	1 121
Lysekil	1 917	1 168	749	1 876	1 127	749	41	601
Mariestad	1 783	981	802	1 724	922	802	59	1 410
Mark	2 160	1 206	954	2 057	1 103	954	103	3 450
Mellerud	2 221	1 342	879	2 272	1 393	879	-51	-492
Munkedal	1 883	1 039	844	1 887	1 043	844	-4	-41
Mölndal	2 602	1 485	1 117	2 598	1 481	1 117	4	233
Orust	1 689	957	732	1 609	877	732	80	1 215
Partille	2 502	1 325	1 177	2 546	1 369	1 177	-44	-1 476
Skara	2 170	1 155	1 015	2 083	1 068	1 015	87	1 616
Skövde	2 382	1 416	966	2 339	1 373	966	43	2 149
Sotenäs	1 481	858	623	1 424	801	623	57	531
Stenungsund	2 004	1 110	894	1 951	1 057	894	53	1 216

2007:61 SOU

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

238

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny		och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Strömstad		911	821		1 172	821		-3 003
Strömstad	1 732	911	821	1 993	1 172	821	-261	-3 003
Svenljunga	1 680	908	772	1 714	942	772	-34	-355
Tanum	1 482	772	710	1 621	911	710	-139	-1 703
Tibro	2 025	1 210	815	1 961	1 146	815	64	677
Tidaholm	2 051	1 099	952	1 995	1 043	952	56	702
Tjörn	1 596	916	680	1 493	813	680	103	1 547
Tranemo	1 567	777	790	1 515	725	790	52	614
Trollhättan	3 067	1 770	1 297	3 018	1 721	1 297	49	2 612
Töreboda	1 920	1 220	700	1 871	1 171	700	49	464
Uddevalla	2 665	1 523	1 142	2 691	1 549	1 142	-26	-1 308
Ulricehamn	1 817	1 051	766	1 693	927	766	124	2 775
Vara	1 869	1 082	787	1 797	1 010	787	72	1 153
Vårgårda	1 790	876	914	1 830	916	914	-40	-430
Vänersborg	2 384	1 320	1 064	2 343	1 279	1 064	41	1 515
Åmål	2 271	1 357	914	2 237	1 323	914	34	433
Öckerö	1 462	785	677	1 330	653	677	132	1 614
Värmlands län
Arvika	2 218	1 222	996	2 199	1 203	996	19	499
Eda	1 880	1 052	828	2 067	1 239	828	-187	-1 608
Filipstad	1 984	1 193	791	1 897	1 106	791	87	958
Forshaga	2 161	1 216	945	2 058	1 113	945	103	1 186
Grums	2 417	1 411	1 006	2 332	1 326	1 006	85	800

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

2007:61 SOU

239

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny	Varav IFO	och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Hagfors		913	779		844	779		920
Hagfors	1 692	913	779	1 623	844	779	69	920
Hammarö	1 728	998	730	1 612	882	730	116	1 667
Karlstad	2 759	1 618	1 141	2 754	1 613	1 141	5	410
Kil	2 144	1 246	898	2 064	1 166	898	80	945
Kristinehamn	2 266	1 343	923	2 240	1 317	923	26	621
Munkfors	2 122	1 081	1 041	2 148	1 107	1 041	-26	-104
Storfors	2 163	1 367	796	2 008	1 212	796	155	704
Sunne	1 872	1 033	839	1 845	1 006	839	27	367
Säffle	1 764	975	789	1 694	905	789	70	1 126
Torsby	1 746	1 010	736	1 751	1 015	736	-5	-65
Årjäng	1 548	858	690	1 794	1 104	690	-246	-2 411
Örebro län
Askersund	1 607	975	632	1 531	899	632	76	871
Degerfors	1 987	1 077	910	1 876	966	910	111	1 120
Hallsberg	2 167	1 185	982	2 157	1 175	982	10	153
Hällefors	2 135	1 336	799	2 044	1 245	799	91	694
Karlskoga	2 406	1 339	1 067	2 348	1 281	1 067	58	1 751
Kumla	2 334	1 273	1 061	2 306	1 245	1 061	28	545
Laxå	1 493	891	602	1 479	877	602	14	86
Lekeberg	2 009	1 143	866	1 846	980	866	163	1 154
Lindesberg	2 258	1 310	948	2 187	1 239	948	71	1 649
Ljusnarsberg	1 833	1 179	654	1 858	1 204	654	-25	-133
Nora	2 303	1 261	1 042	2 272	1 230	1 042	31	325

2007:61 SOU

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

240

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny		och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Örebro		2 363	1 524		2 331	1 524		4 087
Örebro	3 887	2 363	1 524	3 855	2 331	1 524	32	4 087
Västmanlands län
Arboga	2 124	1 153	971	2 087	1 116	971	37	495
Fagersta	2 198	1 249	949	2 093	1 144	949	105	1 288
Hallstahammar	2 426	1 309	1 117	2 462	1 345	1 117	-36	-538
Kungsör	1 823	907	916	1 865	949	916	-42	-349
Köping	2 644	1 499	1 145	2 585	1 440	1 145	59	1 454
Norberg	2 061	1 243	818	1 997	1 179	818	64	375
Sala	2 318	1 310	1 008	2 295	1 287	1 008	23	493
Skinnskatteberg	1 733	1 061	672	1 669	997	672	64	305
Surahammar	2 205	1 186	1 019	2 124	1 105	1 019	81	826
Västerås	3 637	2 200	1 437	3 610	2 173	1 437	27	3 562
Dalarnas län
Avesta	2 170	1 333	837	2 144	1 307	837	26	571
Borlänge	2 971	1 678	1 293	2 954	1 661	1 293	17	799
Falun	2 746	1 673	1 073	2 617	1 544	1 073	129	7 130
Gagnef	1 558	792	766	1 404	638	766	154	1 560
Hedemora	2 198	1 228	970	2 130	1 160	970	68	1 054
Leksand	1 559	881	678	1 463	785	678	96	1 482
Ludvika	2 179	1 307	872	2 120	1 248	872	59	1 507
Malung	1 595	883	712	1 638	926	712	-43	-452
Mora	1 865	1 072	793	1 789	996	793	76	1 536
Orsa	2 102	1 244	858	2 040	1 182	858	62	435

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

2007:61 SOU

241

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny		och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Rättvik	1 465	837	628	1 434	806	628	31	337
Smedjebacken	1 471	832	639	1 292	653	639	179	1 935
Säter	1 659	913	746	1 671	925	746	-12	-132
Vansbro	1 671	1 042	629	1 528	899	629	143	1 010
Älvdalen	1 607	1 020	587	1 545	958	587	62	462
Gävleborgs län
Bollnäs	2 222	1 311	911	2 163	1 252	911	59	1 548
Gävle	3 219	1 922	1 297	3 148	1 851	1 297	71	6 547
Hofors	1 989	1 232	757	1 966	1 209	757	23	235
Hudiksvall	2 511	1 484	1 027	2 428	1 401	1 027	83	3 071
Ljusdal	2 052	1 176	876	1 981	1 105	876	71	1 376
Nordanstig	1 651	976	675	1 568	893	675	83	817
Ockelbo	1 405	779	626	1 384	758	626	21	127
Ovanåker	1 577	985	592	1 466	874	592	111	1 318
Sandviken	2 329	1 373	956	2 290	1 334	956	39	1 431
Söderhamn	2 281	1 276	1 005	2 246	1 241	1 005	35	928
Västernorrlands län
Härnösand	2 446	1 490	956	2 442	1 486	956	4	101
Kramfors	1 853	1 119	734	1 785	1 051	734	68	1 367
Sollefteå	2 060	1 238	822	2 027	1 205	822	33	692
Sundsvall	2 722	1 569	1 153	2 680	1 527	1 153	42	3 950
Timrå	2 208	1 244	964	2 181	1 217	964	27	479

2007:61 SOU

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

242

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny		och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Ånge		1 015	674		993	674		235
Ånge	1 689	1 015	674	1 667	993	674	22	235
Örnsköldsvik	2 143	1 326	817	1 965	1 148	817	178	9 780
Jämtlands län
Berg	1 501	799	702	1 489	787	702	12	92
Bräcke	1 761	975	786	1 789	1 003	786	-28	-201
Härjedalen	1 429	826	603	1 497	894	603	-68	-740
Krokom	1 720	902	818	1 667	849	818	53	749
Ragunda	1 731	961	770	1 705	935	770	26	151
Strömsund	1 678	963	715	1 657	942	715	21	272
Åre	1 355	752	603	1 429	826	603	-74	-737
Östersund	2 580	1 474	1 106	2 510	1 404	1 106	70	4 090
Västerbottens län
Bjurholm	1 246	684	562	1 159	597	562	87	917
Dorotea	1 458	859	599	1 377	778	599	81	250
Lycksele	2 084	1 213	871	1 926	1 055	871	158	2 007
Malå	1 151	559	592	1 049	457	592	102	349
Nordmaling	1 648	987	661	1 505	844	661	143	1 068
Norsjö	1 192	730	462	1 046	584	462	146	652
Robertsfors	1 279	785	494	1 113	619	494	166	1 173
Skellefteå	2 356	1 380	976	2 220	1 244	976	136	9 780
Sorsele	1 371	800	571	1 351	780	571	20	58
Storuman	1 330	835	495	1 268	773	495	62	403

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

2007:61 SOU

243

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny		och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Umeå		1 772	1 071		1 783	1 071		-1 218
Umeå	2 843	1 772	1 071	2 854	1 783	1 071	-11	-1 218
Vilhelmina	1 860	1 055	805	1 756	951	805	104	762
Vindeln	1 482	902	580	1 412	832	580	70	403
Vännäs	1 709	979	730	1 556	826	730	153	1 287
Åsele	1 396	792	604	1 316	712	604	80	266
Norrbottens län
Arjeplog	1 371	852	519	1 415	896	519	-44	-139
Arvidsjaur	1 298	821	477	1 142	665	477	156	1 063
Boden	2 217	1 274	943	2 148	1 205	943	69	1 944
Gällivare	1 924	1 112	812	1 916	1 104	812	8	153
Haparanda	2 135	1 306	829	2 289	1 460	829	-154	-1 568
Jokkmokk	1 666	870	796	1 752	956	796	-86	-476
Kalix	1 858	1 130	728	1 783	1 055	728	75	1 311
Kiruna	2 010	1 114	896	1 994	1 098	896	16	370
Luleå	2 821	1 638	1 183	2 817	1 634	1 183	4	291
Pajala	1 251	722	529	1 260	731	529	-9	-61
Piteå	2 180	1 302	878	2 024	1 146	878	156	6 376
Älvsbyn	1 871	1 165	706	1 689	983	706	182	1 575
Överkalix	1 640	1 025	615	1 540	925	615	100	387
Övertorneå	1 296	821	475	1 301	826	475	-5	-26

2007:61 SOU

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

244

Bilaga 9

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

	Förslag till ny		Varav Barn-	Nuvarande		Varav Barn-
	Förslag till ny		och	standard-		och
	standard-	Varav IFO	ungdomsvård	kostnad	Varav IFO	ungdomsvård	Förändring	Förändring
Länssnitt (vägt	kostnad kr/inv kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Länssnitt (vägt
genomsnitt)
Stockholms		2 164	1 533		2 252	1 533		-166 110
Stockholms	3 698	2 164	1 533	3 786	2 252	1 533	-88	-166 110
Uppsala	2 876	1 633	1 243	2 869	1 626	1 243	7	2 192
Södermanlands	2 974	1 727	1 247	2 912	1 665	1 247	62	16 161
Östergötlands	2 942	1 769	1 173	2 879	1 705	1 173	63	26 406
Jönköpings	2 258	1 276	982	2 223	1 241	982	35	11 489
Kronobergs	2 184	1 259	925	2 172	1 247	925	12	2 123
Kalmar	2 115	1 232	883	2 082	1 199	883	33	7 708
Gotland	2 478	1 365	1 113	2 513	1 400	1 113	-35	-2 012
Blekinge	2 264	1 331	933	2 240	1 307	933	24	3 601
Skåne	3 179	1 887	1 293	3 224	1 932	1 293	-45	-52 964
Hallands	2 477	1 372	1 105	2 414	1 309	1 105	63	18 103
Västra Götalands	2 992	1 833	1 159	2 979	1 820	1 159	13	19 936
Värmlands	2 222	1 279	943	2 200	1 257	943	22	6 016
Örebro	2 963	1 754	1 209	2 918	1 709	1 209	45	12 303
Västmanlands	3 004	1 766	1 238	2 972	1 734	1 238	32	7 912
Dalarnas	2 218	1 296	922	2 148	1 226	922	70	19 234
Gävleborgs	2 527	1 493	1 034	2 464	1 430	1 034	63	17 398
Västernorrlands	2 352	1 392	959	2 283	1 324	959	68	16 604
Jämtlands	2 047	1 154	894	2 018	1 125	894	29	3 674
Västerbottens	2 340	1 416	924	2 272	1 348	924	68	18 155
Norrbottens	2 202	1 290	913	2 158	1 245	913	44	11 200

familjeomsorg och -individ för Resultatbilaga 9 Bilaga

2007:61 SOU

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007 - redovisning av resultat, av docent Mårten Lagergren

1 Inledning

Modellen för utjämning för strukturellt betingade kostnads- skillnader inom äldreomsorgen togs ursprungligen fram år 1993 av Strukturkostnadsutredningen (SOU 1993:53). Modellen ansluter till de generella principerna för utjämningssystemet. Målet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal verksamhet med given ambitionsnivå samt att kostnads- utjämningen skall grundas på förhållanden som kommunen inte kan påverka. Modellen har sedan successivt reviderats i olika avse- enden men dess grundläggande struktur består. Den modell som nu tillämpas infördes den 1 januari 2005. Den helt dominerande delen av kostnadsutjämningen fördelas efter en normkostnad som avser avspegla vårdbehoven för den äldre befolkningen i kommunen. Till denna kommer sedan ett tillägg som avser kompensera för mer- kostnader vid gles bebyggelsestruktur.

De beräkningar som redovisas nedan avser huvuddelen av ut- jämningssystemet för äldreomsorgen - normkostnaderna. Beräk- ningen av dessa bygger på en indelning av den äldre befolkningen i delgrupper. Med utnyttjande av kostnadsdata och data som avser delgruppens utnyttjandet av äldreomsorg erhålles en beräknad normkostnad per delgrupp. Kommunens normkostnad för äldre- omsorg erhålles sedan genom att denna normkostnad per delgrupp multipliceras med antalet personer i kommunen i delgruppen i fråga, varefter resultatet summeras över alla delgrupper.

Indelningen i delgrupper avsåg ursprungligen ålder (65–74 år, 75– 84 år, 85– år), kön, sam- eller ensamboende samt socio-ekonomisk grupp (ej facklärd arbetare, facklärd arbetare, lägre tjänsteman, övriga

245

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

tjänstemän). I senare revideringar har antalet åldersgrupper utökats genom uppdelning i femårsgrupper (65–69, 70–74, …., 90+) , sam/ensamboende ersatts med civilstånd (gifta, övriga), en etnicitetsvariabel införts (nordisk, utomnordisk) samt de socio- ekonomiska grupperna utökats med gruppen företagare/jord- brukare. Skälet till att ta hänsyn till etniciteten är att äldre invandrare från länder utanför Norden genomsnittligt sett har sämre hälsa än personer födda i de nordiska länderna. Kommunens normkostnad påverkas av andelen invandrare genom inverkan på antalet personer i resp. ohälsograd. Normkostnaden per ohälsograd är däremot densamma. Indelningen i socio-ekonomiska grupper har gjorts med hjälp av Folk- och bostadsundersökningarna 1970– 1990. Genom att sådana undersökningar inte genomförts sedan 1990 har ett växande andel personer måst klassas indirekt genom s.k.imputering.

Beroende på de växande svårigheterna att genomföra indel- ningen efter socio-ekonomisk grupp prövades tidigare även indel- ning efter inkomstgrupp (kvintilgrupper; summa förvärvs- och ka- pitalinkomst). Ett skäl härför var också att analyser av ULF-under- sökningen (se t.ex. rapporten ”Rik och frisk”, Stockholms Läns Äldrecentrum rapport 2000:4) visat att de äldres inkomstnivå har ett mycket starkt samband med förekomsten av ohälsa. Kommittén beslutade dock att behålla indelningen efter socio-ekonomisk grupp. För att möjliggöra jämförelser redovisas i denna PM resul- tatet av beräkningar med båda metoderna.

I diskussionen av normkostnaderna har ibland förts fram att det är principiellt felaktigt att använda olika normkostnader per kön, eftersom vid given grad av ohälsa eller vårdberoende, detta endast avspeglar skillnader i tillgången till informell omsorg (anhörigstöd mm) och eventuellt andra könsbundna skillnader i omsorgs- tilldelningen. I denna PM redovisas normkostnaderna såväl separat uppdelat på kön som sammantaget.

Principen i normkostnadsberäkningarna för äldreomsorgen är att ställa vårdbehoven i den äldrebefolkningen mot omsorgs- insatserna. Detta kräver dels data som beskriver ohälsa och vård- behov för olika delgrupper i befolkningen, dels data som beskriver insatserna i relation till ohälsan för samma grupper. För beskriv- ningen av ohälsan i befolkningen har utnyttjats SCB:s s.k. ULF- undersökningar (Undersökningar av Levnadsförhållanden). Dessa undersökningar är baserade på ett stort urval av befolkningen (2 000–3 000 personer 65 år och äldre, vartannat år) och avser en

246

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

rad olika aspekter på levnadsförhållanden och tillgången till olika slag av resurser. Bland de frågor som ställs i intervjuundersökningen ingår frågor rörande ohälsa och behov av hjälp för olika aktiviteter.

ULF-undersökningarna har bedrivits sedan slutet av 1970-talet med en i allt väsentligt oförändrad metodik och de kan bedömas ge en i stort sett tillförlitlig bild av förekomsten av ohälsa hos den äldre befolkningen. Sedan år 2002 genomförs undersökningen också utan övre åldersgräns, vilket tidigare har varit ett problem. Genom det begränsade antalet intervjuade personer går det dock inte att direkt beräkna förekomsten av ohälsa per kommun. Man är därför hänvisad till indirekta beräkningar, s.k. regressions- beräkningar, baserade på variabler som visat sig vara bestämmande för ohälsofördelningen.

Nästa steg i beräkningarna är att bestämma insatserna av äldre- omsorg givet ohälsa och vårdbehov. Detta görs med utnyttjande av särskilda undersökningar avseende alla vårdtagare inom äldre- omsorgen i ett urval av kommuner. Tre sådana undersökningar har genomförts i samband med uppdateringar av normkostnaderna – 1994, 2002 och den senaste under februari/mars 2007. Samma åtta kommuner har deltagit i undersökningarna. En jämförande sam- manställning av resultatet av de tre undersökningarna redovisas i bilaga. Som underlag för beräkningen av normkostnaderna har dessutom utnyttjats data som insamlats i det s.k. SNAC-projektet (Swedish National study on Ageing and Care). Uppläggning, ge- nomförande och resultat av den senaste fältundersökningen redo- visas nedan.

Indelningen av befolkningen efter grad av ohälsa i ULF-under- sökningen har tidigare skett med utnyttjande av SCB hälsoindex. Personerna grupperas därvid i fyra grupper - full hälsa, lätt ohälsa, måttlig ohälsa och svår ohälsa – utgående från variablerna själv- skattad hälsa, förekomst av långvarig sjukdom med funktions- nedsättning samt rörelsehinder. Vid den revidering av norm- kostnaderna, som redovisas i denna PM, har indelningen i ohälso- grader ersatts med en indelning efter antal beroenden för aktivite- ter för dagligt liv (ADL). Skälet härför är att dessa beroenden har en mer direkt koppling till behovet av service och omvårdnad. Härigenom bortfaller också behovet att översätta mellan SCB ohäl- soindex och de index som kan skapas utifrån variabler, som mätts vid fältundersökningarna resp. i SNAC-studien.

I fortsättningen redovisas i tur och ordning underlaget för be- räkningarna, den utnyttjade beräkningsmetoden samt resultaten

247

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

uttryckta som beräknade normkostnader per person och ålder, kön, civilstånd och grad av ADL-beroende samt per socio-ekonomisk grupp och inkomstgrupp. Härtill har sedan fogats en diskussion innefattande jämförelser med tidigare beräkningar, tillförlitligheten i underlaget och begränsningar i beräkningsmetodiken. Dessutom redovisas en jämförande analys av fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007 i bilaga 11b.

2Beskrivning av den tillämpade beräkningsmetoden

Grundprincipen för beräkningen av kommunernas normkostnader för äldreomsorgen är att den äldre befolkningen indelas i del- grupper. För varje sådan delgrupp beräknas en normkostnad utgå- ende ifrån empiriska data, som beskriver vårdinsats och kostnad för gruppen i fråga. Dessa normkostnader per delgrupp multipliceras sedan med antalet personer i kommunen i resp. delgrupp och pro- dukten summeras över alla delgrupper.

Indelningen av kommunens innevånare 65 år och äldre görs efter

•åldersgrupp (5-årsgrupper : 65–69 år, …, 90–år)

•kön

•civilstånd (gifta, övriga)

•etnicitet (nordisk resp. utomnordisk härkomst)

•socio-ekonomisk grupp (ej facklärd arbetare, facklärd arbetare, företagare och jordbrukare, tjänstemän på lägre och mellannivå, högre tjänstemän) alternativt

•inkomstgrupp (kvintilgrupper totalt för riket, sammanräknad inkomst, dvs. inkl. kapitalinkomst)

Detta ger sammanlagt 6*2*2*2*5= 240 delgrupper. Antalet perso- ner per delgrupp kan givetvis i många fall vara lågt och i många kommuner saknas personer i ett antal delgrupper, speciell de som avser utomnordisk härkomst.

Antalet personer i resp. socio-ekonomisk grupp per ålders- grupp, kön, civilstånd (gifta och övriga), etnicitet (nordisk resp. utomnordisk härkomst) i Sveriges kommuner år 2005 har bestämts utgående från Folk- och bostadsräkningarna 1990, 1985, 1980 och

248

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

1970 (FoB 1990, etc.). Metoden har därvid varit att först söka klassa personen utgående från FoB 1990. För de personer, som inte var förvärvsarbetande år 1990 eller inte var klassningsbara i någon av de ovan nämnda kategorierna, har sedan en sökning gjorts i FoB 1985 och de som då var förvärvsarbetande har getts socio-ekono- misk kod från denna FoB. För de sedan återstående har därefter sökning gjorts i FoB 1980 på samma sätt osv. Totalt kunde genom detta förfarande socio-ekonomisk kod bestämmas för 81 % av den äldre befolkningen. Detta är 5 %-enheter lägre än vid den förra re- videringen av normkostnaderna år 2002, vilket avspeglar de växande svårigheterna att använda en indelning i socio-ekonomiska grupper i avsaknad av aktuella folk- och bostadsräkningar.

De personer som efter dessa sökningar fortfarande inte kunnat ges någon socio-ekonomisk kod har fördelats ut proportionellt på de fem socio-ekonomiska kategorierna i den aktuella delgruppen. Om det i kommunen inte funnits några personer i denna delgrupp har i stället använts motsvarande fördelning i kommungruppen en- ligt Kommunförbundets gruppindelning. De personer, som på detta sätt måst placeras ut schablonmässigt, utgörs bland annat av invandrare som invandrat efter 1990. Fördelningen på socio-eko- nomisk grupp per kommungrupp enligt den gruppindelning som används av SKL (Sveriges kommuner och Landsting) framgår av nedanstående tabell.

249

250

Tabell 1. Fördelningen befolkningen 65 år och äldre på socioekonomiska grupper per kommungrupp (%)

	Stor-	Förorts-	Större	Medel-	Industri-	Landsbygds-	Glesbygds-	Övriga	Övriga
	städer	kommuner	städer	stora	kommuner	kommuner	kommuner	större	mindre
				städer				kommuner	kommuner

Ej facklärda
arbetare	25	23,4	32,3	34,8	43,6	42,2	36	37,6	41
Facklärda
arbetare	10,7	11,2	12,8	26,9	20	20	14	20	20
Lägre
tjänstemän	25	21,6	18,1	14,4	11,5	12	15,3	13,4	11,9
Mellan/högre
tjänstemän	33,1	35,9	28,4	22,4	17	17,4	23	20,5	18,6
Företagare/
jordbrukare	6,2	7,9	8,5	14,2	13,3	14,1	11,8	14,3	15
Totalt	100	100	100	100	100	100	100	100	100

…2007 äldreomsorg för Normkostnadsberäkningar 10a Bilaga

2007:61 SOU

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Fördelningen på grad av ADL-beroende per socio-ekonomisk grupp resp. kvintilgrupp inom resp. delgrupp (ålder, kön etc.) har skattats med hjälp av data från SCB:s undersökning av levnads- förhållanden (ULF). ADL-beroende avser behov av hjälp i följande fyra aktiviteter: bad eller dusch, stiga upp och lägga sig, på och av- klädning, födointag. En indelning har härvid gjorts i fyra katego- rier: oberoende i samtliga aktiviteter, beroende i en eller två, bero- ende i tre samt beroende i samtliga fyra aktiviteter.

De genomsnittliga insatserna av vård och omsorg per person i resp. delgrupp och ohälsograd har bestämts utifrån empiriska data, som tagits fram dels genom en särskild fältundersökning febru- ari/mars 2007 i åtta svenska kommuner, dels genom SNAC- pro- jektet (Swedish National study on Ageing and Care). Samtliga de kommuner som deltog i 2007 års fältundersökning medverkade också i de motsvarande undersökningar som genomfördes åren 1994 och 2002. Genomförande och resultat av ovan nämnda under- sökningar redovisas i följande avsnitt.

De empiriska undersökningarna har syftat till att bestämma an- talet mottagare av äldreomsorg i resp. deltagande kommun per ål- dersgrupp, kön, civilstånd och etnicitet samt att för dessa personer ge uppgift om vårdbehov – uttryckt i lämpligt mått – och vård- och omsorgsinsats.

Vårdbehovet har i undersökningarna uttryckts genom ett antal variabler som beskriver beroende i aktiviteter för dagligt liv (ADL) samt olika slag av funktionsnedsättning. Utgående ifrån dessa vari- abler kan olika index bestämmas. I den senaste undersökningen har dels ett index skapats som anger antalet ADL-beroenden, dels det s.k. Katz ADL-index. Det förra indexet är det som använts i norm- kostnadsberäkningarna. Grupperna med en och två ADL-beroen- den har därvid slagits samman.

Nästa steg är att bestämma vård- och omsorgsinsatsen per grad av ADL-beroende i resp. delgrupp. Som mått på vård- och om- sorgsinsatsen per delgrupp har i undersökningen använts antal per- soner och totala antalet veckotimmar hemtjänst i ordinärt boende (eller särskilt boende med beslut om hemtjänstinsats, s.k. serviceboende) samt antalet personer i särskilt boende med hel- dygnsomsorg. Uppgiften på antalet personer används för att i resp. delgrupp bestämma andelen personer per grad av ADL-beroende, som får hemtjänst resp. bor i särskilt boende med heldygnsomsorg. Med hjälp av en standardkostnad per veckotimme hemtjänst resp.

251

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

per år i boende med heldygnsomsorg kan sedan beräknas kostna- den per person med resp. grad av ADL-beroende i resp. delgrupp.

I följande avsnitt beskrivs närmare de olika material och under- sökningar som legat till grund för normkostnadsberäkningen. Här- efter redovisas i nästa avsnitt det erhållna resultatet i form av normkostnaden per delgrupp och grad av ADL-beroende.

3Underlag för beräkningarna

3.1Material

3.1.1.ULF-undersökningen

Dessa s.k. ULF-undersökningar har genomförts av Statistiska Centralbyrån (SCB) sedan mitten av 1970-talet. Dessa omfattar årliga intervju-undersökningar i syfte att beskriva välfärden och levnadsförhållandena. Totalt har intervjuats omkring 5 000–6 000 personer per år, varav cirka 25 % i åldrarna 65–84 år med ett bort- fall kring 20 %. I syfte att få ett tillräckligt stort material har för här redovisade beräkningar ULF-årgångarna 2002–2004 slagits samman. För ULF 2005 saknas än så länge inkomstuppgifter. Se- dan år 2002 görs undersökningarna utan övre åldersgräns. Detta innebär att normkostnadsberäkningen är säkrare jämfört med tidi- gare då vårdbehovsuppgifterna för de 85 år och äldre fick skattas genom extrapolation.

Till intervjudata förs sedan olika registeruppgifter avseende som exempel olika slag av inkomster. I ULF-undersökningen ingår bland annat frågor avseende oberoende i aktiviteter för dagligt liv – bad eller dusch, stiga upp och gå och lägga sig, på- och avklädning samt födointag. Utgående från svaren på dessa frågor har, som be- skrivits ovan, ett index konstruerats med fyra nivåer: ADL=0; ADL=1–2; ADL=3; ADL=4. Fördelningen av den äldre befolk- ningen på dessa fyra nivåer enligt ULF-undersökningen framgår av tabell 2 nedan.

252

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Tabell 2 Fördelningen av Sveriges befolkning 65 år och äldre på grad av ADL-beroende enligt ULF-undersökningen, procent

(Sammanslagning av ULF-undersökningarna; utjämnad modell)

Kön	Ålder	ADL=0	ADL=1 - 2	ADL=3	ADL=4
Kvinnor	65–69 år	98,7	0,7	0,4	0,2
Män		98,8	0,7	0,4	0,2
Kvinnor	70–74 år	97,0	1,6	0,9	0,5
Män		97,3	1,5	0,8	0,4
Kvinnor	75–79 år	92,5	3,9	2,4	1,2
Män		93,4	3,5	2,1	1,1
Kvinnor	80–84 år	86,1	7,0	4,5	2,4
Män		88,2	6,0	3,8	2,0
Kvinnor	85–89 år	73,3	12,4	9,1	5,3
Män		77,1	10,8	7,7	4,4
Kvinnor	90–år	55,2	17,5	16,1	11,2
Män		59,5	16,4	14,4	9,7

Förekomsten av ADL-beroende påverkas också av civilstånd – en- samstående har generellt sämre hälsa än gifta och därmed också mer ADL-beroende – och nationell härkomst – personer som bor i Sverige, men är födda utanför Norden, har sämre hälsa än nor- diskfödda svenskar. Andra faktorer som starkt påverkar före- komsten av ohälsa och ADL-beroende är socio-ekonomisk bak- grund eller inkomst. Tabell 3 visar som exempel fördelningen på grad av ADL-beroende vid en indelning efter socio-ekonomiska grupper för gifta nordiskfödda kvinnor resp. män i åldersgruppen 75–79 år.

253

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

Tabell 3 Fördelning på grad av ADL-beroende per socio-ekonomisk grupp i åldersgruppen 75–79 år för gifta nordiskfödda personer, procent, kvinnor resp. män

(ULF-undersökningen 2002-2004; utjämnad modell)

A. Kvinnor

Socio-ekonomisk	ADL=0	ADL=1–2	ADL=3	ADL=4
bakgrund
Ej facklärda arbetare	91,2 %	4,6 %	2,6 %	1,5 %
Facklärda arbetare	93,3 %	3,6 %	2,0 %	1,1 %
Företagare/jordbrukare	91,9 %	4,3 %	2,4 %	1,4 %
Lägre tjänstemän	94,2 %	3,1 %	1,7 %	1,0 %
Mellan/högre tjänstemän	94,7 %	2,9 %	1,6 %	0,9 %

B. Män

Socio-ekonomisk	ADL=0	ADL=1–2	ADL=3	ADL=4
bakgrund
Ej facklärda arbetare	92,3 %	4,1 %	2,3 %	1,3 %
Facklärda arbetare	94,1 %	3,2 %	1,7 %	1,0 %
Företagare/jordbrukare	92,9 %	3,8 %	2,1 %	1,2 %
Lägre tjänstemän	94,9 %	2,7 %	1,5 %	0,8 %
Mellan/högre tjänstemän	95,3 %	2,5 %	1,4 %	0,8 %

Som framgår av tabell 3 ovan finns betydande skillnader mellan de socio-ekonomiska grupperna när det gäller förekomsten av ADL- beroende. I tabell 3 visas motsvarande uppgifter med indelning i stället efter inkomst i s.k. kvintilgrupper, där de 20 %-en med lägst inkomst utgör kvintilgrupp 1, de följande 20 %-en kvintilgrupp 2 o.s.v.

254

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Tabell 4 Fördelning på grad av ADL-beroende per inkomstkvintilgrupp i åldersgruppen 75–79 år för gifta nordiskfödda personer, procent, kvinnor resp. män

(ULF-undersökningen 2002-2006; utjämnad modell)

A. Kvinnor

Inkomstgrupp	ADL=0	ADL=1–2	ADL=3	ADL=4
kvintil 1	91,0	4,7	2,8	1,5
kvintil 2	94,0	3,2	1,9	0,9
kvintil 3	95,2	2,6	1,5	0,8
kvintil 4	95,1	2,6	1,5	0,8
kvintil 5	97,0	1,6	0,9	0,5

B. Män

Inkomstgrupp	ADL=0	ADL=1 - 2	ADL=3	ADL=4
kvintil 1	89,3	5,6	3,4	1,8
kvintil 2	92,8	3,8	2,3	1,2
kvintil 3	94,2	3,1	1,8	0,9
kvintil 4	94,0	3,2	1,9	0,9
kvintil 5	96,3	2,0	1,1	0,6

En jämförelse mellan tabell 3 och tabell 4 visar att skillnaderna i ADL-beroende mellan inkomstgrupperna är större än skillnaderna mellan de socio-ekonomiska grupperna.

Antalet observationer i ULF-undersökningen är inte tillräckligt för att det skall vara möjligt att direkt uppskatta förekomsten av ADL-beroende bland de äldre i varje kommun i Sverige. Eftersom denna förekomst är i så hög grad bestämd av faktorerna ålder, kön, civilstånd, härkomst och socio-ekonomisk grupp resp. inkomst- grupp är dock möjligt att på statistisk väg skatta fördelningen på grad av ADL-beroende i resp. kommun givet dessa faktorer. Detta är den metod som här använts.

3.1.2Fältundersökningen 2007

Som beskrivits ovan bygger metoden för beräkning av norm- kostnaderna på en koppling av vårdinsatserna till behoven hos den äldre befolkningen baserat på ett empiriskt underlag. Vid den ur- sprungliga normkostnadsberäkningen var detta underlag hämtat

255

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

från mätningar i Solna och Sigtuna kommuner (SOU1993:53). Då det fanns anledning att bredda detta underlag genomfördes våren 1994 en fältundersökning i nio kommuner. År 2002 gjordes en ny undersökning där åtta av de ursprungliga kommunerna deltog. I den undersökning som nu gjorts under februari/mars 2007 med- verkade samma åtta kommuner som år 2002.

Undersökningen har omfattat drygt 5 000 vårdtagare med hem- hjälp eller i särskilt boende med heldygnsomsorg. Den har skett utan identifiering av individerna. Vid undersökningen har noterats

– förutom ålder, kön och sam/ensamboende och nordisk resp. ut- omnordisk härkomst – personernas ADL-beroende avseende bad, klädsel, toalett, förflyttning och födointag. Vidare har noterats fö- rekomsten av rörelsehinder, urin - resp. avföringsinkontinens samt kognitiv nedsättning (demens). På basis av de registrerade variab- lerna är det möjligt att bestämma såväl antalet ADL-beroenden (av de fyra som ingår i ULF-undersökningen, jfr ovan) som Katz ADL-index. Insatserna har noterats genom boendeform – ordinärt boende, serviceboende eller heldygnsomsorg – samt för de med hemtjänst i ordinärt boende eller serviceboende insatsens omfatt- ning uttryckt i timmar per vecka. De erhållna uppgifterna är helt jämförbara med dem som samlats in vid de föregående under- sökningarna.

3.1.3SNAC-studien

Förutom den ovan beskrivna fältundersökningen har beräkningen av normkostnaderna också kunnat stödjas på material som insam- lats i den s.k. SNAC-studien - the Swedish National study on Ageing and Care. I den nu aktuella normkostnadsberäkningen har använts data som insamlats i studiens vårdsystemdel i Kungsholmens stadsdel i Stockholms kommun (2005) samt Nordanstigs kommun i Hälsingland (2006). Bland de variabler som registreras i SNAC-studien, vårdsystemdelen, ingår de ovan an- givna variablerna i fältundersökningen med samma definitioner. Totalt avser de nu utnyttjade uppgifterna cirka 1 500 personer.

Till skillnad från fältundersökningen innefattar SNAC-materia- let identifierade individer. Insamlingen av uppgifterna har förutsatt de registrerade personernas samtycke. Bland annat av detta skäl har registreringen inte varit fullständig. Det finns också ett visst bort- fall av uppgifter när det gäller variabler, som belyser graden av

256

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

funktionsnedsättning. En uppräkning har därför gjorts till det totala antalet vårdtagare med hemtjänst resp. i boende med heldygnsomsorg.

3.2Metod

Som beskrivits ovan bygger beräkningen av normkostnaderna på att man för varje delgrupp i den äldre befolkningen beskriver dels behoven av äldreomsorg, dels omfattning och kostnader av de er- hållna omsorgsinsatserna. Behoven av äldreomsorg kan relateras till graden av ohälsa eller funktionsnedsättning. Denna uttrycks genom ett index som avser graden av ADL-beroende. Genom ULF-mate- rialet erhålles uppgift på förekomsten av funktionsnedsättning i befolkningen, genom fältundersökningen och SNAC-studien kan funktionsnedsättningen hos vårdtagarna kopplas samman med er- hållna insatser.

Tidigare användes SCB:s hälsoindex som mått på ohälsan och ett problem uppstod då genom att detta index inte hade någon motsvarighet i fält- resp. SNAC-undersökningarna. För att lösa detta krävdes en särskild översättning med imputering av ohälso- index i fält- och SNAC-materialen. Detta problem är nu eliminerat genom att ADL-beroendet mäts med samma variabler i ULF-un- dersökningen som i fältundersökningen och SNAC-studien. Emellertid kvarstår ett problem genom att mätningen sker på olika sätt. I ULF-undersökningen anger personen själv om man behöver hjälp med olika aktiviteter för dagligt liv. I fältunder-sökningen och SNAC-studien är det ansvarig personal inom äldreomsorgen som svarar för bedömningen.

Många studier har visat att de äldre personerna själva bedömer sin förmåga som bättre än vad professionella bedömare anser. ULF-undersökningen har vidare ett bortfall, som bland de äldre till relativt hög grad består av sjuka, funktionsnedsatta personer. Detta får till följd att förekomsten av funktionsnedsättning systematiskt underskattas i ULF-studien. En följd härav blir då att i vissa fall antalet vårdtagare med höggradig funktionsnedsättning överstiger det beräknade totala antalet personer i kommunen i motsvarande delgrupp. För att undvika detta har andelarna funktionsnedsatta justerats upp så att detta problem elimineras. Detta förfarande medför ingen märkbar förändring i normkostnaden per socio-eko- nomisk grupp eller inkomstgrupp, eftersom beräkningsmetodiken medför att normkostnaden per ADL-grupp justeras i samma mån

257

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

som fördelningen på ADL-grupper ändras. Ett liknande juster- ingsförfarande har använts också i tidigare normkostnads- beräkningar och av samma skäl. Det förefaller dock som att av- vikelsen och därmed behovet av justering nu blivit större än tidigare.

Efter det att insatserna i form av hemtjänst resp. särskilt boende med heldygnsomsorg uppskattats per delgrupp räknas insatserna om till kostnader enligt nedanstående:

En hemhjälpstimme		379:-

D:o per år	19	700:-

Plats i boende med heldygnsomsorg	483	500:-

Med hjälp av data från ULF-undersökningen har för varje delgrupp skattats antalet personer per grad av ADL-beroende i hela befolk- ningen – således även inklusive icke-vårdtagarna – i de kommuner som deltagit i fält- resp. SNAC-undersökningen. På detta sätt har bestämts kostnaden per invånare per delgrupp och grad av ADL- beroende i varje undersökt kommun. Utifrån dessa kostnader har sedan slutligen medelvärden beräknats över samtliga fältkommuner resp SNAC-kommuner och totalt.

Liksom vid tidigare undersökningar har det i såväl fält- som SNAC-undersökningen visat sig att personer med utomnordisk härkomst får mindre insatser givet graden av ADL-beroende än personer som är födda i Norden. Då det är uppenbart orimligt att detta skulle leda till lägre normkostnader givet graden av ADL-be- roende har uppdelningen med avseende på härkomst tagits bort vid normkostnadsberäkningen. Utomnordisk härkomst påverkar med denna inskränkning fortfarande ohälsofördelningen, men inte normkostnaden givet denna ohälsa.

4Resultat

4.1Fältundersökningen

Tabell 5 visar antalet personer över 65 år, antalet vårdtagare, antalet personer i undersökningen, andelen vårdtagare i befolkningen samt vårdtagarnas fördelning på ordinärt resp. särskilt boende i de delta- gande kommunerna i fält- resp. SNAC-undersökningen. Som framgår av tabellen varierar andelen vårdtagare ganska starkt mellan

258

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

kommunerna, liksom även andelen med heldygnsomsorg resp. hemhjälp i ordinärt boende eller särskilt boende. Tillsammans mot- svarar dock de undersökta kommunerna mycket väl riksge- nomsnittet. Sammanlagt innefattar de undersökta kommunerna omkring 3 % av den svenska befolkningen över 65 år. Bortfall av olika anledningar gjorde att antalet personer i undersökningen uppgick till totalt 86 % av samtliga vårdtagare i de deltagande kommunerna. Detta bortfall bedöms inte ha någon betydelse för resultatets tillförlitlighet.

Tabell 5 Antal innevånare, vårdtagare, boende med heldygnsomsorg resp. mottagare av hemtjänst i de undersökta kommunerna år 2006

		Antal	Antal vård-	Antal	Vårdtagare	Andel av
		personer	tagare 2006	personer i	i procent	vårdtagare med
		över 65 år		under-	av samtl.
				sökningen	65+
						ord.	särskilt
						boende	boende
Fältkommunerna
Oskarshamn		5 165	757	692	15 %	64 %	36 %
Ragunda		1 526	316	283	21 %	68 %	32 %
Luleå		11 545	1 599	1 572	14 %	50 %	50 %
Krokom		2 409	411	349	17 %	52 %	48 %
Nordmaling		1 648	273	258	17 %	48 %	52 %
Vilhelmina		1 653	274	257	17 %	53 %	47 %
Kalmar		10 564	1 748	1 458	17 %	61 %	39 %
Surahammar		1 879	222	228	12 %	50 %	50 %
Samtliga	fält-
kommuner		36 389	5 600	5 097	15 %	57 %	43 %
SNAC-kommu-
nerna
Nordanstig		2 049	331	151	16 %	61 %	39 %
Kungsholmen
(stadsdel)		8 069	1 750	1 384	22 %	56 %	44 %
Samtliga	SNAC-
kommuner		10 118	2 081	1 535	21 %	57 %	43 %
Samtliga under-
sökta kommuner		46 507	7 681	6 632	16,5 %	57 %	43 %

Riket		1 581 437	238 515		15,1 %	59 %	41 %

259

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

Den följande tabell 6 visar fördelningen av de boende med hel- dygnsomsorg på grad av ADL-beroende per kommun – fält- resp. SNAC-kommunerna.

Tabell 6 Fördelning av de boende med heldygnsomsorg på ADL-grupper, procent

	ADL=0	ADL=1 - 2	ADL=3	ADL=4	Medelvärde
Fältkommunerna
Oskarshamn	2	20	24	54	3,19
Ragunda	5	36	14	45	2,74
Luleå	3	31	18	48	3,02
Krokom	4	29	30	36	2,83
Nordmaling	2	38	24	37	2,75
Vilhelmina	7	30	18	45	2,87
Kalmar	0	25	25	50	3,17
Surahammar	2	27	22	49	3,07
Samtliga fältkommuner	3	29	22	47	3,01
SNAC-kommunerna
Nordanstig	0	30	20	50	3,15
Kungsholmen (stadsdel)	3	27	20	50	3,04
Samtliga SNAC-kommuner	3	27	20	50	3,06

Samtliga undersökta kommuner	3	28	21	47	3,02

Det framgår här att nästan hälften av vårdtagarna med heldygns- omsorg tillhör den grupp som kan betecknas helt nedsatta, dvs. personer med behov av hjälp för samtliga ADL-aktiviteter. En mycket liten andel av de boende med heldygnsomsorg är helt ADL-oberoende. Variationen är relativt stor mellan kommunerna – framför allt när det gäller andelen helt utan ADL-beroende, som men som genomsnitt ligger SNAC-kommunerna mycket nära fält- kommunerna. Man kan se ett regionalt mönster. Generellt verkar gälla att ju högre andel vårdtagare, som har heldygnsomsorg, ju mindre nedsatta är vårdtagarna som genomsnitt.

Den motsvarande fördelningen på grupper av ADL-beroende för vårdtagarna med hemtjänst framgår av den följande tabellen 7.

260

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Tabell 7	Fördelning av de boende med hemtjänst ADL-grupper i procent

		ADL=0	ADL=1 - 2	ADL=3	ADL=4	Medelvärde

Fältkommunerna
Oskarshamn		39	36	15	10	1,38
Ragunda		47	36	8	10	1,14
Luleå		38	42	12	8	1,31
Krokom		25	58	13	4	1,36
Nordmaling		39	53	7	1	0,98
Vilhelmina		39	40	19	2	1,20
Kalmar		36	42	15	8	1,34
Surahammar		33	45	10	11	1,34
Samtliga fältkommuner		37	42	13	8	1,31
SNAC-kommunerna
Nordanstig		36	50	7	7	0,90
Kungsholmen (stadsdel)		53	34	11	3	1,14
Samtliga SNAC-kommuner		52	35	10	3	0,92

Samtliga undersökta kommuner		41	40	12	7	1,21

Det framgår här klart att vårdtagarna med hemtjänst i ordinärt eller särskilt boende (s.k. serviceboende) som genomsnitt är betydligt mindre nedsatta än de med heldygnsomsorg. Fyra av tio vårdtagare med hemtjänst är oberoende i samtliga ADL-aktiviteter och mindre än en av tio är helt ADL-beroende. Även här är dock variationerna stora – speciellt när det gäller den senare gruppen. I Nordmaling och Vilhelmina, finns det knappast några helt ADL-beroende vårdtagare med hemtjänst. Även på Kungsholmen i Stockholm och i Krokom är det mycket få. Kopplingen till hög andel boende med heldygnsomsorg är här påtaglig. Kvarboendeprincipen, dvs. att vårdtagarna så länge som möjligt skall kunna bo kvar i eget boende, har fått ett betydligt högre genomslag i kommunerna söderut, vil- ket givetvis beror på att möjligheterna att fullt ut tillämpa denna princip i hög grad sammanhänger med kommunens bebyggelse- struktur.

Möjligheterna till kvarboende beror också av hur stora insatser som ges till de boende. I den följande tabellen 8 visas det genom- snittliga antalet veckotimmar hemhjälp per ADL-grupp i resp. kommuner. Genom att på detta sätt dela upp efter graden av funk- tionsnedsättning är det möjligt att jämföra ”generositeten” i

261

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

biståndsgivningen. Som man kan se inverkar ADL-beroendet i mycket hög grad är det gäller insatsernas storlek som genomsnitt räknat. Inte överraskande visar det sig dock även här att det råder betydande skillnader mellan de undersökta kommunerna. Det framgår som exempel att man i Oskarshamn ger mer än dubbelt så mycket hjälp till vårdtagare med en eller två ADL-beroenden som i Surahammar och Krokom. Variationen verkar annars vara högst när det gäller insatserna till personer som är helt ADL-beroende. Nå- got överraskande är den kommun, som ger de största insatserna till denna grupp, Nordmaling, samtidigt den kommun som har högst andel vårdtagare i heldygnsomsorg. Slumpmässig statistisk variation kan dock spela en roll här eftersom det rör sig om mycket få vårdtagare.

Tabell 8 Genomsnittligt antal veckotimmar hemhjälp per ADL-grupp

	ADL=0	ADL=1–2	ADL=3	ADL=4	Medelvärde
Fältkommunerna
Oskarshamn	3,1	12,8	21,9	35,9	12,7
Ragunda	2,7	7,5	16,1	18,8	7,0
Luleå	2,6	9,9	17,2	26,8	9,3
Krokom	2,7	6,6	18,1	29,0	8,1
Nordmaling	2,1	8,4	13,1	48,5	6,6
Vilhelmina	3,6	8,4	18,0	38,0	9,0
Kalmar	3,7	9,8	19,2	23,7	10,1
Surahammar	1,5	6,2	16,5	32,5	8,9
Samtliga fältkommuner	3,0	9,5	18,7	27,9	9,8
SNAC-kommunerna
Nordanstig	5,9	17,7	42,9	-	14,5
Kungsholmen (stadsdel)	3,3	10,2	18,9	27,1	8,1
Samtliga SNAC-kommuner	3,4	10,8	19,7	27,1	8,4

Samtl. undersökta kommuner	3,1	9,8	18,9	27,8	9,4

Genom att fältundersökningen 2007 genomförts med en motsva- rande metodik som den som användes vid undersökningarna 1994 och 2002 och i samma kommuner är det möjligt att direkt jämföra resultaten. Man kan därmed skapa en klar bild av de förändringar som skett med äldreomsorgen de senaste tretton åren när det gäller andelen vårdtagare, i vilken utsträckning behoven tillgodoses med

262

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

hemhjälp eller med heldygnsomsorg, förändringarna i graden av funktionsnedsättning i resp. boendeform samt hemhjälpsinsatserna givet funktionsnedsättningen. Den jämförande redovisningen pre- senteras i bilaga 10b.

Sammanfattningsvis visar denna jämförelse att andelen vård- tagare i den äldre befolkningen fortsätter att sjunka, men att det skett ett trendbrott såtillvida att en högre andel än för fem år sedan har hemtjänst i ordinärt boende och en lägre andel heldygns- omsorg. Jämförelsen visar vidare att den genomsnittliga vård- tyngden i både heldygnsomsorg och bland vårdtagarna med hem- hjälp fortsätter att öka, men i betydligt långsammare takt än tidi- gare. Skillnaderna mellan kommunerna när det gäller vårdtyngd och insatser som förut var ökande tenderar nu att minska. Det är dock svårt att säga om detta är en generell tendens. Det kan ju möjligen vara så att tidigare undersökningar gett de deltagande kommunerna möjlighet att jämföra sig med varandra och rätta sig mer mot mitten.

4.2Normkostnad per grad av ADL-beroende

För varje kommun som deltagit i fältundersökningen samt för de kommuner, som bidragit med data som insamlats i SNAC-studien, har uppskattats den årliga kostnaden för äldreomsorgen per person i befolkningen uppdelat på delgrupper med avseende på ålders- grupp (65–69 år,… ….,90+), kön och civilstånd (gifta resp. övriga) samt grad av ADL-beroende enligt ULF (fyra nivåer: ADL-obero- ende, 1–2 ADL-beroenden, 3 ADL-beroenden, 4 ADL-beroen- den). Metoden för denna beräkning har redovisats ovan. Resultatet har därefter slagits samman till fältkommunerna resp. SNAC- kommunerna totalt och sedan till samtliga kommuner. I tabell 9 visas det sammanslagna resultatet i form av beräknad årlig norm- kostnad för äldreomsorgen per person givet grad av ADL-bero- ende, ålder, kön och civilstånd. Den följande tabell 10 visar motsva- rande resultat för könen sammantagna.

263

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

Tabell 9 Normkostnader för äldreomsorgen per person per grad av ADL- beroende, ålder, kön och civilstånd

ADL=0

		65-69 år	70-74 år	75-79 år	80-84 år	85–89 år	90- år
Kvinnor	Gifta	57	395	709	1 170	5 350	20 371
	Övriga	1 192	2 072	3 432	6 636	18 064	46 616
Män	Gifta	37	230	320	1 889	2 780	13 793
	Övriga	1 530	3 867	5 638	10 161	25 710	61 128
ADL=1 - 2
Kvinnor	Gifta	19 627	68 993	77 234	99 411	200 972	307 356
	Övriga	225 181	313 392	232 612	277 301	300 043	350 969
Män	Gifta	9 721	27 166	67 287	90 479	103 275	128 766
	Övriga	436 389	262 900	358 923	281 725	282 640	287 289
ADL= 3
Kvinnor	Gifta	64 924	136 470	112 151	148 845	186 853	243 414
	Övriga	366 660	328 510	380 222	349 624	315 275	358 348
Män	Gifta	102 687	121 456	194 960	197 763	246 353	268 482
	Övriga	437 339	538 801	452 580	377 399	371 953	300 816
ADL= 4
Kvinnor	Gifta	251 057	318 065	293 809	443 321	232 442	377 826
	Övriga	498 531	674 451	514 978	482 045	375 462	389 626
Män	Gifta	32 953	437 261	292 505	302 365	264 988	326 700
	Övriga	547 230	523 777	483 226	462 613	370 725	286 339

Några observationer kan göras. För personer utan ADL-beroende ökar kostnaden starkt med åldern, men denna effekt är mindre ut- präglad för ADL-beroende personer – speciellt för ”övriga”, dvs. ogifta, änkor/änklingar och frånskilda. Gifta har nästan genom- gående betydligt lägre normkostnader än ”övriga”. Förklaringen ligger i tillgången till informell omsorg, men kan också vara ett ut- slag av kommunernas prioritering. Normkostnaden för gifta kvin- nor är i allmänhet högre än för gifta män, men det finns undantag.

264

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

För ”övriga” är det blandat – ibland har kvinnorna högre kostnad, ibland lägre.

Begränsningarna i underlagets omfattning visar sig i att siffrorna hoppar en del. Det är här givetvis möjligt att utjämna siffrorna med hjälp någon statistisk metod. Det är dock svårt att undvika att en sådan utjämning förvrider resultatet i något avseende. Genom att det är så många olika delgrupper erhålls en naturlig utjämning. Det spelar då mindre roll om stegen mellan två grupper inte är likfor- miga. Den mycket låga normkostnaden för gifta män, 65–69 år med fyra ADL-beroenden, sammanhänger med att antalet i denna grupp är mycket litet varför slumpen spelat roll. Detta har ingen större betydelse, eftersom det låga antalet gör att det får en obetydlig in- verkan på den sammanlagda normkostnaden per kommun.

Tabell 10 Normkostnader för äldreomsorgen per person per grad av ADL- beroende, ålder och civilstånd – båda könen

		65-69 år	70-74 år	75-79 år	80-84 år	85-89 år	90- år
ADL=0
Kvinnor	Gifta	47	307	487	1 616	3 578	15 264
och män	Övriga	1 338	2 748	4 098	7 509	19 758	49 529
ADL=1–2
Kvinnor	Gifta	14 733	48 829	72 197	94 484	139 584	183 155
och män	Övriga	324 924	293 219	269 280	278 391	296 414	339 354
ADL= 3
Kvinnor	Gifta	83 561	129 248	153 762	175 537	223 616	260 390
och män	Övriga	400 090	412 647	401 133	356 462	326 976	348 028
ADL= 4
Kvinnor	Gifta	143 433	375 308	293 156	366 888	252 338	343 862
och män	Övriga	521 594	614 129	505 828	477 264	374 489	371 285

Sammanläggning av normkostnaderna till båda könen gemensamt ger stadigare siffror. För gifta finns inverkan av ålder i samtliga fall, men för ”övriga” försvinner denna om personerna är ADL-bero- ende och den blir för de med flera ADL-beroenden t o m omvänd. Inverkan av åldern kommer naturligtvis in ändå, eftersom andelen med ADL-beroende växer starkt med åldern.

265

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

En jämförelse med tidigare beräknade normkostnader är svår att göra, eftersom dessa inte beräknandes per grad av ADL-oberoende utan efter grad av ohälsa enligt SCB hälsoindex. Kostnadsläget har också förändrats. Tabell 11 visar de normkostnader som beräkna- des på basis av undersökningen år 2002 med uppdelning efter häl- soindex. I huvudsak kan man se att mönstren går igen. Äldre hade även år 2002 betydligt högre normkostnader än yngre och gifta lägre än ej gifta – med undantag för de äldsta kvinnorna med full hälsa eller lätt ohälsa.

Tabell 11 Normkostnader för äldreomsorgen per person per ohälsograd, ålder, kön och civilstånd, 2002

Full hälsa eller lätt oälsa

		65-69 år	70-74 år	75-79 år	80–84 år	85-89 år	90- år
Kvinnor	Gifta	260	190	1 640	2 236	13 882	103202
	Övriga	1 582	3 571	7 906	18 061	32 565	99 927
Män	Gifta	58	141	144	4 329	10 566	63 063
	Övriga	2 577	4 192	8 575	15 984	37 068	136099
Måttlig ohälsa
Kvinnor	Gifta	434	2 258	2 812	16 392	77 284	162639
	Övriga	7 518	16 103	21 394	55 764	14 2543	186274
Män	Gifta	36	1200	1172	12 384	3 3276	83936
	Övriga	12 238	18 845	22 004	51 453	103 180	184303
Svår ohälsa
Kvinnor	Gifta	12 697	47 807	93 994	136 760	143 164	212508
	Övriga	59 199	131 928	136 535	202 808	253 243	320285
Män	Gifta	27 179	37 835	83 597	114 077	125 628	143958
	Övriga	122677	101770	162660	211225	287607	333480

266

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

4.3Normkostnader per socio-ekonomisk grupp resp. inkomstgrupp

Utgående från kostnaden per grad av ADL-beroende och fördel- ningen på dessa grader inom resp. delgrupp kan normkostnaden för delgruppen beräknas. Beräkningarna har gjorts dels med uppdel- ning på socio-ekonomiska grupper, dels med uppdelning på kvin- tilgrupper avseende sammanräknad inkomst. Skillnaden i norm- kostnad mellan resp. grupper samt beroende på nordisk eller ut- omnordisk härkomst avspeglar då skillnaderna i ADL-beroende mellan dessa grupper, medan normkostnaden givet graden av ADL- beroende är densamma. I tabell 12 redovisas de beräknade norm- kostnaderna per person givet kön, civilstånd, socio-ekonomisk grupp, härkomst och åldersgrupp.

Tabell 12 Normkostnader för äldreomsorg per person givet ålder, kön, civilstånd, härkomst och socio-ekonomisk grupp

Gifta kvinnor	65-69 år	70-74år	75-79 år	80-84 år	85-89 år	90- år
Nordisk härkomst
ej facklärda arbetare	1 916	8 012	19 270	50 065	93 613	231 571
facklärda arbetare	1 454	6 156	14 814	38 713	76 132	196 263
företagare/jordbrukare	1 762	7 397	17 799	46 343	88 036	220 528
lägre tjänstemän	1 258	5 354	12 870	33 699	67 906	178 868
mellan/högre tj.män	1 152	4 939	11 859	31 056	63 454	169 229
Utomnordisk härkomst
ej facklärda arbetare	2 470	10 201	24 472	63 074	111 968	266 684
facklärda arbetare	1 873	7 829	18 839	48 967	91 987	228 365
företagare/jordbrukare	2 270	9 416	22 620	58 466	105 643	254 777
lägre tjänstemän	1 614	6 798	16 365	42 686	82 413	209 191
mellan/högre tj.män	1 483	6 265	15 070	39 370	77 189	198 460
Övriga kvinnor
Nordisk härkomst
ej facklärda arbetare	9 582	23 856	56 587	91 215	166 528	290 258
facklärda arbetare	7 521	18 545	44 117	72 559	137 956	251 742
företagare/jordbrukare	8 893	22 099	52 492	85 145	157 449	278 333
lägre tjänstemän	6 631	16 233	38 620	64 139	124 412	232 361
mellan/högre tj.män	6 170	15 021	35 744	59 666	117 055	221 483

267

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

Utomnordisk härkomst
ej facklärda arbetare	12 039	30 047	70 966	111 944	196 242	327 462
facklärda arbetare	9 373	23 337	55 375	89 432	163 879	286 810
företagare/jordbrukare	11 156	27 834	65 849	104 673	186 032	314 969
lägre tjänstemän	8 237	20 391	48 475	79 138	148 267	265 983
mellan/högre tj.män	7 636	18 852	44 846	73 649	139 698	254 167


Gifta män	65-69 år	70-74år	75-79 år	80-84 år	85-89 år	90- år

Nordisk härkomst
ej facklärda arbetare	776	7 035	17 663	36 128	71 049	142 404
facklärda arbetare	592	5 361	13 483	28 193	56 459	118 281
företagare/jordbrukare	715	6 478	16 280	33 525	66 336	134 744
lägre tjänstemän	513	4 636	11 659	24 679	49 794	106 816
mellan/högre tj.män	473	4 267	10 711	22 834	46 242	100 577
Utomnordisk härkomst
ej facklärda arbetare	995	9 028	22 570	45 217	86 996	167 468
facklärda arbetare	759	6 875	17 252	35 362	69 667	140 169
företagare/jordbrukare	916	8 317	20 818	41 994	81 432	158 861
lägre tjänstemän	656	5 938	14 934	30 970	61 642	126 991
mellan/högre tj.män	603	5 454	13 719	28 654	57 331	119 752
Övriga män
Nordisk härkomst
ej facklärda arbetare	15 603	28 723	62 490	97 942	163 998	233 559
facklärda arbetare	12 123	22 775	49 094	78 176	136 016	204 753
företagare/jordbrukare	14 441	26 754	58 076	91 500	155 060	224 607
lägre tjänstemän	10 636	20 191	43 198	69 306	122 913	190 381
mellan/högre tj.män	9 864	18 842	40 114	64 628	115 833	182 353
Utomnordisk härkomst
ej facklärda arbetare	19 731	35 689	77 965	120 061	193 545	261 649
facklärda arbetare	15 261	28 136	61 183	96 046	161 380	230 962
företagare/jordbrukare	18 239	33 196	72 465	112 272	183 340	252 187
lägre tjänstemän	13 332	24 843	53 757	85 136	146 061	215 363
mellan/högre tj.män	12 329	23 115	49 866	79 348	137 714	206 562

268

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Normkostnaderna för de olika grupperna sammanhänger givetvis med ohälsofördelningen. Samma mönster som observerats i tabell 3 går igen också här. Ej facklärda arbetare och företagare/jordbrukare har de högsta normkostnaderna, gruppen mellan och högre tjäns- temän de lägsta. Detta gäller såväl för kvinnor som för män, gifta som för övriga. Skillnaderna i normkostnad mellan de olika socio- ekonomiska grupperna tenderar dock att minska med växande ål- der. Personer med utomnordisk härkomst har genomgående högre normkostnader än de nordisk-födda, vilket avspeglar högre andelar ADL-beroende per åldersgrupp och kön.

I den följande tabell 13 ges motsvarande normkostnader med uppdelning i stället efter inkomstkvintilgrupp. De två lägsta och de två högsta kvintilgrupperna har härvid slagits samman.

Tabell 13 Normkostnader för äldreomsorg per person givet ålder, kön, civilstånd, härkomst och inkomstgrupp

Gifta kvinnor	65–69 år	70-74 år	75-79 år	80-84 år	85–89 år	90- år
Nordisk härkomst
kvintil 1 - 2	1 966	7 486	18 478	44 758	84 687	215 401
kvintil 3	1 301	4 822	10 743	26 356	55 624	149 389
kvintil 4 - 5	1 084	4 349	7 010	24 092	38 447	109 085
Utomnordisk härkomst
kvintil 1 - 2	2 450	9 953	19 376	46 556	92 999	245 444
kvintil 3	1 514	5 570	12 406	30 428	62 764	165 257
kvintil 4 - 5	1 443	3 628	10 179	25 503	53 841	121 204
Övriga kvinnor
Nordisk härkomst
	65–69 år	70-74 år	75-79 år	80-84 år	85-89 år	90- år
kvintil 1 - 2	10 862	26 967	64 174	94 118	165 183	294 938
kvintil 3	7 792	19 407	36 990	66 040	119 989	225 240
kvintil 4 - 5	6 481	16 424	33 532	58 324	109 919	202 668
Utomnordisk härkomst
kvintil 1 - 2	13 508	31 866	73 164	128 370	198 068	312 343
kvintil 3	8 904	22 297	42 404	75 139	133 692	244 996
kvintil 4 - 5	7 052	18 824	31 819	63 981	136 463	219 001

269

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

Gifta män

Nordisk härkomst
kvintil 1 - 2	1 037	7 977	19 699	40 599	78 326	159 977
kvintil 3	679	5 758	13 702	27 667	55 967	122 063
kvintil 4–5	523	4 706	11 769	23 199	48 027	98 046
Utomnordisk härkomst
kvintil 1 - 2	1 417	12 020	27 691	56 414	84 347	183 769
kvintil 3	787	6 699	15 903	31 751	63 679	135 960
kvintil 4–5	606	5 911	11 922	26 783	65 248	118 247
Övriga män
Nordisk härkomst
kvintil 1 - 2	19 704	31 102	78 880	11 0805	191 647	245 985
kvintil 3	13 106	24 001	54 923	81 344	143 964	207 309
kvintil 4–5	10 958	20 954	48 510	70 030	124 275	181 394
Utomnordisk härkomst
kvintil 1 - 2	23 675	40 870	109 233	153 010	184 549	267 563
kvintil 3	15 048	27 345	62 687	91 973	159 308	222 135
kvintil 4 - 5	13 263	28 041	58 757	94 160	117 113	202 304

En jämförelse mellan tabell 12 och tabell 13 visar att skillnaderna mellan inkomstgrupper genomgående är större än skillnaderna mellan de socio-ekonomiska grupperna. Förklaringen till detta är att dålig hälsa ofta leder till låga inkomster och därmed pension be- roende förtidspensionering eller allmänt låg förvärvsfrekvens. Även här tenderar dock skillnaderna att utjämnas med växande ålder.

Motsvarande beräkningar har också gjorts utgående ifrån att män och kvinnor ges samma normkostnad givet ålder, kön, civil- stånd och grad av ADL-beroende, dvs. de kostnader som redovisa- des i tabell 10. Resultatet av dessa beräkningar redovisas i tabellerna 14 och 15 avseende dels uppdelning på socio-ekonomiska grupper, dels inkomstkvintilgrupper – sammanslagna på samma sätt som ovan. Att det här uppstår skillnader mellan könen beror på skillna- der i ADL-beroendefördelning inom resp. delgrupper.

270

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Tabell 14 Normkostnader för äldreomsorg per person givet ålder, civilstånd, härkomst och socio-ekonomisk grupp – samma normkostnad per ADL-grupp oberoende av kön

Gifta kvinnor

	65-69 år	70-74år	75-79 år	80-84 år	85-89 år	90 - år
Nordisk härkomst
Ej facklärda arbetare	1 428	8 016	19 698	44 908	84 313	177 672
facklärda arbetare	1 086	6 128	15 088	34 913	67 766	148 965
företagare/jordbrukare	1 314	7 390	18 176	41 635	79 000	168 622
lägre tjänstemän	939	5 315	13 077	30 487	60 082	135 072
mellan/högre tj.män	861	4 894	12 031	28 152	55 951	127 444
Utomnordisk härkomst
Ej facklärda arbetare	1 839	10 248	25 084	56 322	102 028	206 861
facklärda arbetare	1 397	7 829	19 251	43 943	82 761	175 038
företagare/jordbrukare	1 691	9 446	23 166	52 285	95 883	196 895
lägre tjänstemän	1 204	6 781	16 692	38 415	73 676	159 399
mellan/högre tj.män	1 107	6 239	15 352	35 492	68 757	150 732
Övriga kvinnor
Nordisk härkomst
Ej facklärda arbetare	12 832	26 814	60 357	95 254	169 104	283 126
facklärda arbetare	10 005	21 006	47 174	75 877	140 233	246 153
företagare/jordbrukare	11 888	24 893	56 030	88 950	159 928	271 679
lägre tjänstemän	8 785	18 479	41 360	67 131	126 555	227 548
Mellan/högre tj.män	8 152	17 153	38 317	62 485	119 127	217 105
Utomnordisk härkomst
Ej facklärda arbetare	16 197	33 592	75 541	116 781	199 153	318 833
facklärda arbetare	12 546	26 247	59 077	93 402	166 427	279 815
företagare/jordbrukare	14 988	31 168	70 140	109 230	188 826	306 843
lägre tjänstemän	10 987	23 024	51 783	82 711	150 649	259 824
Mellan/högre tj.män	10 164	21 342	47 945	77 009	141 993	248 482

271

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

Gifta män

	65-69 år	70-74år	75-79 år	80-84 år	85-89 år	90 - år
Nordisk härkomst
Ej facklärda arbetare	1 249	7 026	17 291	39 713	75 843	163 176
facklärda arbetare	949	5 380	13 240	30 840	60 701	136 214
företagare/jordbrukare	1 150	6 478	15 951	36 799	70 969	154 650
lägre tjänstemän	821	4 667	11 472	26 919	53 729	123 281
Mellan/högre tj.män	755	4 302	10 552	24 862	50 000	116 208
Utomnordisk härkomst
Ej facklärda arbetare	1 607	8 979	22 044	49 908	92 215	190 870
facklärda arbetare	1 221	6 868	16 893	38 856	74 416	160 691
företagare/jordbrukare	1 477	8 283	20 348	46 289	86 524	181 394
lägre tjänstemän	1 054	5 948	14 646	33 943	66 098	145 987
mellan/högre tj.män	967	5 472	13 470	31 355	61 610	137 868
Övriga män
Nordisk härkomst
Ej facklärda arbetare	11 351	23 785	53 498	85 253	154 435	264 704
facklärda arbetare	8 877	18 678	41 836	67 827	127 665	229 092
företagare/jordbrukare	10 524	22 094	49 652	79 574	145 892	253 629
lägre tjänstemän	7 821	16 459	36 710	60 009	115 103	211 349
mellan/högre tj.män	7 273	15 298	34 031	55 885	108 309	201 443
Utomnordisk härkomst
Ej facklärda arbetare	14 287	29 757	66 999	104 758	182 622	299 500
facklärda arbetare	11 108	23 280	52 359	83 581	151 933	261 490
företagare/jordbrukare	13 225	27 621	62 197	97 889	172 896	287 771
lägre tjänstemän	9 737	20 454	45 892	73 963	137 284	242 201
mellan/högre tj.män	9 024	18 971	42 507	68 860	129 292	231 327

272

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Tabell 15 Normkostnader för äldreomsorg per person givet ålder, kön, civilstånd, härkomst och inkomstgrupp – normkostnad per ADL- grupp oberoende av kön

Gifta kvinnor

	65-69 år	70-74 år	75-79 år	80-84 år	85-89 år	90- år
nordisk härkomst
kvintil 1 - 2	1 410	7 485	19 136	41 481	78 378	176455
kvintil 3	936	4 781	11 012	24 704	50 248	119179
kvintil 4 - 5	780	4 304	7 095	22 632	34 052	85681
utomnordisk härkomst
kvintil 1 - 2	1 755	9 993	20 080	43 112	86 592	203287
kvintil 3	1 087	5 539	12 758	28 425	57 065	132651
kvintil 4 - 5	1 036	3 573	10 421	23 921	48 606	95646
Övriga kvinnor
	65-69 år	70-74 år	75-79 år	80-84 år	85-89 år	90- år
nordisk härkomst
kvintil 1 -2	13 001	27 190	68 494	94 976	166 527	284839
kvintil 3	9 303	19 767	39 759	66 913	121 380	218942
kvintil 4 -5	7 722	16 838	36 090	59 199	111 331	197558
utomnordisk härkomst
kvintil 1 - 2	16 184	32 001	77 966	129 199	199 401	301271
kvintil 3	10 644	22 605	45 495	76 009	135 062	237639
kvintil 4 - 5	8 410	19 195	34 274	64 854	137 829	213024

273

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

Kostnader per person, män per inkomstgrupp, ålder, civilstånd och härkomst

Gifta män

	65-69 år	70-74 år	75-79 år	80-84 år	85-89 år	90- år
nordisk härkomst
kvintil 1 - 2	1 744	7 950	19 002	43 630	81 714	177 201
kvintil 3	1 135	5 768	13 277	29 535	59 069	136 545
kvintil 4 - 5	871	4 730	11 430	24 684	50 883	110 210
utomnordisk härkomst
kvintil 1 - 2	2 394	11 915	26 628	60 925	87 773	202 410
kvintil 3	1 318	6 694	15 379	33 977	66 941	151 580
kvintil 4 - 5	1 012	5 917	11 577	28 579	68 537	132 274
Övriga mänr
	65-69 år	70-74 år	75-79 år	80-84 år	85-89 år	90- år
nordisk härkomst
kvintil 1 - 2	16 608	30 769	68 419	10 8225	186 733	295 420
kvintil 3	11 058	23 463	47 211	78 702	139 034	242 930
kvintil 4 - 5	9 254	20 328	41 578	67 379	119 251	208 278
utomnordisk härkomst
kvintil 1 - 2	19 953	40 816	95 454	150 567	179 663	325 004
kvintil 3	12 691	26 904	54 058	89 347	154 411	262 919
kvintil 4 - 5	11 190	27 619	50 601	91 538	112 073	236 307

Gemensamma normkostnader per ADL-grupp för män och kvin- nor resulterar i detta fall i något högre normkostnader för kvinnor än för män. Om normkostnaden för en viss delgrupp kvinnor blir lägre eller högre än om man räknar separata kostnader per ADL- grupp beror på om kvinnor eller män hade den högsta norm- kostnaden i delgruppen ifråga. Som framgått av tabellerna 12 och 13 förekommer båda fallen.

274

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

4.4Beräkning av normkostnader med uppdelning endast på grupperna med resp. utan ADL-beroende

Som framgått av de tabeller som visats ovan erhålls det stora steget i ökningen av normkostnaden när man gå från inget ADL-beroende till minst ett beroende. I syfte att förenkla modellen för beräkning av normkostnaderna för äldreomsorgen har därför också prövats ett alternativ där uppdelning av befolkning och vårdtagare endast sker på två grupper: De utan beroende för någon av aktiviteterna för dagligt liv (ADL=0) och de med ADL-beroende (ADL=1 - 4). Dessa beräkningar har endast gjorts med uppdelning på tre in- komstgrupper och sammantaget för könen, d v s motsvarande de resultat som ovan presenterats i tabellerna 10 och 15 ovan. Norm- kostnaderna per åldersgrupp, civilstånd och ADL-grupp visas i ta- bell 16 nedan. I den följande tabell 17 visas motsvarande norm- kostnader per åldersgrupp, kön, civilstånd, härkomst och inkomst- grupp.

Tabell 16 Normkostnader för äldreomsorgen per åldersgrupp, civilstånd för personer utan resp. med ADL-beroende

ADL=0
	65–69 år	70 –74 år	75–79 år	80–84 år	85–89 år	90 -år
Gifta	47	307	487	1 616	3578	15 264
Övriga	1 338	2 748	4 098	7 509	19 758	49 529
ADL=1 - 4
Gifta	60 943	146 272	146 473	185 249	192 528	257 016
Övriga	389 119	398 588	360 511	350 612	327 984	353 628

Som framgår av tabell 16 är normkostnaden för de utan ADL-bero- ende mycket låg jämfört med dem som är beroende för minst en ADL-aktivitet. Bland speciellt äldre personer förekommer dock att man är i behov av stöd även om man är oberoende i samtliga ADL- aktiviteter. Det handlar så om stödbehov för s.k. instrumentella ADL-aktiviteter: Städning, tvätt, matlagning, matuppköp etc.

275

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

Tabell 17 Normkostnader för äldreomsorgen per åldersgrupp, kön, civilstånd, härkomst och inkomstgrupp - beräkning med uppdelning endast på personer med resp. utan ADL-beroende.

Gifta kvinnor

	65–69 år	70–74 år	75–79 år	80–84 år	85–89 år	90– år
nordisk härkomst
kvintil 1 - 2	1 407	7 464	19 039	41 180	77 902	17 4366
kvintil 3	937	4 800	11 103	25 058	50 850	12 1638
kvintil 4 - 5	781	4 321	7 193	22 989	34 754	8 8755
utomnordisk härkomst
kvintil 1 - 2	1 749	9 914	19 935	42 673	85 592	19 7913
kvintil 3	1 088	5 553	12 826	28 705	57 521	13 4464
kvintil 4 - 5	1 036	3 594	10 505	24 249	49 170	9 8685
Övriga kvinnor
	65–69 år	70–74 år	75–79 år	80–84 år	85–89 år	90– år
nordisk härkomst
kvintil 1 - 2	12 997	27 158	68 238	94 715	166 174	28 4522
kvintil 3	9 307	19 789	39 953	67 284	121 986	21 9767
kvintil 4 - 5	7 727	16 866	36 287	59 600	111 973	19 8465
utomnordisk härkomst
kvintil 1 - 2	16 168	31 917	77 440	127 685	197 946	300 514
kvintil 3	10 647	22 617	45 646	76 257	135 493	238 262
kvintil 4 - 5	8 413	19 214	34 476	65 197	138 214	213 820

276

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Gifta män

	65–69 år	70–74 år	75–79 år	80–84 år	85–89 år	90– år
nordisk härkomst
kvintil 1 - 2	1 738	7 921	18 898	43 154	81 004	17 4865
kvintil 3	1 135	5 778	13 340	29 787	59 470	13 8127
kvintil 4 - 5	873	4 744	11 505	25 000	51 406	11 2757
utomnordisk härkomst
kvintil 1 - 2	2 378	11 774	26 170	59 063	86 686	19 6737
kvintil 3	1 318	6 691	15 402	34 084	67 078	15 2092
kvintil 4 - 5	1 012	5 919	11 648	28 806	68 610	13 3790
Övriga män
	65–69 år	70–74 år	75–79 år	80–84 år	85–89 år	90– år
nordisk härkomst
kvintil 1 - 2	16 591	30 703	68 125	107 514	185 707	29 4823
kvintil 3	11 058	23 466	47 343	78 904	139 400	24 3482
kvintil 4 - 5	9 255	20 344	41 738	67 692	119 803	20 9114
utomnordisk härkomst
kvintil 1 - 2	19 918	40 596	94 304	147 824	179 019	32 3504
kvintil 3	12 688	26 881	54 103	89 322	154 472	26 3150
kvintil 4 - 5	11 190	27 591	50 673	91 457	112 761	23 6848

5Diskussion

De normkostnader som nu beräknats har tagits fram på i princip samma sätt som tidigare. Liksom förut är det ULF-undersökningen som legat till grund och liksom förut har en fältundersökning ge- nomförts för att ge underlag för skattning av sambandet mellan vårdbehov och insatser. Den stora skillnaden mot tidigare är att behovet av vård och omsorg nu är baserat på graden av ADL-bero- ende i stället för som tidigare SCB ohälsoindex. Förändringen har blivit möjlig genom att ULF-undersökningarna nu till skillnad från tidigare omfattar frågor avseende behov av hjälp med ADL-aktivi- teter. Skälet för denna förändring är att ADL-beroende har ett mer direkt samband med behovet av stöd och hjälp. I normkostnaderna blir detta synligt genom den stora skillnad man kan se mellan normkostnaderna för de ADL-oberoende och de som har en eller flera beroenden. ADL ger också tydligare skillnader mellan de

277

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

socio-ekonomiska grupperna och inkomstgrupperna än vad SCB ohälsoindex gör.

Övergången till att utgå från ADL-beroendet i stället för hälso- index har även eliminerat behovet av att imputera hälsoindex i da- tamaterialet från fält- och SNAC-undersökningarna. Imputeringen innebar att man för varje undersökt person slumpade ut ett värde på hälsoindex utgående ifrån observerade värden på variabler, som har ett statistiskt samband med detta index. Den förutsatte tillgång till data som ”översätter” mellan de båda sätten att mäta och inne- bar en felkälla, som man alltså nu kunnat undvika. En annan för- bättring är att underlaget från ULF nu också omfattar personer över 85 år. Tidigare har ohälsan i denna grupp måst skattas utgå- ende en enda ULF-undersökning från 1988/89, vilket självklart in- neburit en felkälla.

En nackdel med den nya metoden är dock, som påpekats ovan, att ULF-studien, som bygger på intervjuer med de äldre personerna själva, visat sig ge en systematisk underskattning av ADL-beroen- det jämfört med den bedömning, som personalen gjort i fält- och SNAC-undersökningarna. Detta problem fanns redan tidigare när mätningen skedde med hälsoindex, men har förvärrats genom övergången till att mäta i termer av ADL-beroende. För denna av- vikelse är det dock möjligt att korrigera genom kalibrering av san- nolikheterna i ADL-gradsfördelningen. Korrektionen påverkar en- dast kostnaden per ADL-grupp – inte den slutliga kostnaden per socio-ekonomisk grupp resp. inkomstgrupp. Detta beror på att en korrektion av sannolikheten för ett visst ADL-beroende automa- tiskt åtföljs av en motsvarande förändring av normkostnaden för denna beroendegrad.

Till grund för beräkningarna ligger ett mycket fullständigt un- derlag i form av dels en särskild fältundersökning i åtta kommuner, dels motsvarande data från två områden från den nationella SNAC- studien. Dessa kommuner representerar tillsammans omkring 3 % av Sveriges befolkning över 65 år. Representativiteten i underlaget måste bedömas som god, vilket visas av att nyckeltalen sammanta- get mycket väl motsvarar riksgenomsnittet.

Beräkningarna har denna gång gjorts såväl med avseende på so- cio-ekonomiska grupper som inkomstgrupper. Båda grupp- indelningarna är definierade på samma sätt som tidigare. Beräk- ningen av normkostnaden för äldreomsorgen per socio-ekonomisk grupp förutsätter ett underlag som medger uppdelning av befolk- ningen i dessa grupper. Det underlag som står till buds är Folk- och

278

SOU 2007:61

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

bostadsräkningarna. Sådana genomfördes tidigare vart femte år, men sedan år 1990 har ingen ny undersökning gjorts. Metoden har tidigare fungerat väl genom att det här rör sig om personer, som till den helt övervägande delen lämnat yrkeslivet, och att man därför ändå måste man gå tillbaka till tidigare undersökningar för att få yrkesuppgifter. Ett växande problem i sammanhanget är dock att de personer som invandrat efter år 1990 inte kan klassas med detta underlag. Andelen som kunnat klassas har sjunkit från 86 % i denna förra undersökningen år 2002 till 81 % i årets undersökning.

Problemet löses genom imputering men denna metod har klara begränsningar. Imputeringen görs i första hand utgående ifrån den socio-ekonomiska fördelningen i kommunen i delgruppen ifråga. Om det saknas personer i kommunen i denna delgrupp används i stället fördelningen i den kommungrupp som kommunen tillhör. Tyvärr är det givetvis inget som säger att alla kommuner, som till- hör denna grupp, har samma socio-ekonomiska struktur. För in- vandrartäta kommuner, där socio-ekonomisk grupp måste impute- ras för många personer, kan det bli stora avvikelser. På sikt torde det bli svårt att beräkna normkostnader på detta sätt om inte folk- och bostadsräkningarna ersätts med en likvärdig registrerings- metod. Beräkning av normkostnaderna utgående från inkomst- grupp är inte behäftat med dessa problem. Som man kunnat se i tabell 3 ovan har också inkomsten ett mycket tydligt samband med behoven av vård och omsorg i befolkningen.

Ett annat problem med uppdelningen på socio-ekonomiska grupper sammanhänger med övergången till att använda ADL-be- roende i stället för hälsoindex, som mätare på behovet av stöd och hjälp. ADL-beroende är mer direkt relaterat till behovet av stöd och hjälp än hälsoindex, men eftersom antalet personer med mycket stort ADL-beroende och därmed stort behov av hjälp är ganska litet som andel av befolkningen för detta tyvärr med sig att den statistiska osäkerheten blir större. Detta visar sig på så sätt att skillnaderna i ADL-sannolikheterna mellan de socio-ekonomiska grupperna ”lägre” och ”mellan/högre tjänstemän” inte blir statis- tiskt säkerställda. Det finns alltså här en osäkerhet i beräkningarna, som dock bedöms vara av liten betydelse när det gäller att be- stämma den totala normkostnaden per kommun. För inkomst- grupper föreligger inte detta problem eftersom skillnaderna i ADL- sannolikheter mellan inkomstgrupperna är mycket större. Genom att slå ihop ADL-grupperna till endast två – utan resp. med ADL- beroende – erhålles också en bättre stabilitet.

279

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

SOU 2007:61

Det växande problemet med imputeringen av socio-ekonomisk grupp och de relativt små skillnaderna mellan grupperna gör att man starkt kan ifrågasätta metoden att dela upp på socio-ekono- miska grupper. Genom att i dessa beräkningar resultatet av båda metoderna redovisas, är det möjligt att jämföra och se vilka effekter det får generellt och på enskilda kommuner om man för utjäm- ningssystemet väljer den alternativa metoden att i stället räkna på inkomstgrupper. En uppdelning på tre inkomstgrupper gör syste- met enklare att hantera och kan därför vara att föredra. Av samma skäl förefaller det fullt tillräckligt att dela in befolkningen i endast två ADL-grupper: oberoende och beroende i minst en ADL-akti- vitet. Kontrollberäkningar har visat att detta leder till mycket små förändringar av normkostnaderna jämfört med ett system med fyra ADL-grupper, som ursprungligen prövades.

Vid bestämningen av normkostnaden per ADL-grupp tas ingen hänsyn till socio-ekonomisk grupp, inkomstgrupp eller etnisk bak- grund. Socio-ekonomisk grupp och inkomstgrupp har inte noterats i fältundersökningen och utomnordisk bakgrund visade sig ge ett negativt bidrag med avseende på erhållna insatser givet övriga på- verkande faktorer. Det finns naturligtvis inga skäl varför socio- ekonomisk grupp, inkomstgrupp eller etnisk bakgrund i sig skall påverka tilldelningen av äldreomsorg. Inverkan på normkostnaden kommer i stället in indirekt genom att dessa båda faktorer påverkar ohälsa och vårdbehov.

Slutligen bör noteras att de fältundersökningar, som nu ge- nomförts i ett antal kommuner, gett ett resultat som i sig har stort intresse som underlag för att bedöma utvecklingen av den svenska äldreomsorgen. En närmare diskussion av detta ges i bilaga 10b.

280

Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007, av docent Mårten Lagergren

Som underlag för de första beräkningarna av normkostnader per kommun för äldreomsorgen genomfördes år 1994 en fältundersök- ning avseende funktionsnedsättning och beslutade insatser på indi- vidnivå i åtta svenska kommuner. I samband med revideringen av normkostnaderna upprepades denna undersökning år 2002 i samma kommuner som år 1994 med undantag för Dorotea kommun, som avböjde att delta. År 2007 har nu en ytterligare undersökning med jämförbar metodik genomförts i samma kommuner som i de två föregående undersökningarna. Genom att jämföra resultaten från dessa undersökningar får man en unik möjlighet att belysa föränd- ringarna i äldreomsorgen sedan början av 1990-talet med ett om- fattande, representativt material.

En jämförande redovisning av resultaten från 1994 års och 2002 års undersökningar finns presenterad i betänkandet ”Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn” (SOU 2003:88). Tyvärr finns grundmaterialet från 1994 års undersökning inte bevarat, varför den jämförande resultatredovisningen endast kan omfatta de tabeller, som redovisades 1994 i betänkandet ”Utjämning av kost- nader och intäkter i kommuner och landsting”, bilaga 7 (SOU 1994:144).

Vid 1994 års undersökning angavs ”vårdtyngden” (egentligen graden av funktionsnedsättning eller vårdberoende) för de flesta kommunerna genom Katz ADL-index, i några fall (Ragunda, Kalmar) även genom det s.k. ÄSIM-index och i ett fall (Luleå) en- dast genom ÄSIM-index. I 2002 års undersökning ingick ett antal olika variabler som beskriver funktionsnedsättning. Utgående från dessa konstruerades två index som mått på vårdtagarnas funktions- nedsättning, dels det s.k. SNAC PADL-index (för definition, se

281

Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

SOU 2007:61

t.ex. Stockholms läns Äldrecentrum rapport 2006:8 s. 10), dels Katz ADL-index. Samma variabler och variabeldefinitioner har använts i 2007 års undersökning.

Tabell 1 A, B och C visar antalet innevånare över 65 år, antalet vårdtagare, antalet personer i undersökningen samt vårdtagarna som andel av samtliga personer 65 år och äldre och fördelningen av vårdtagarna mellan hemtjänst och boende med heldygnsomsorg år 1994, 2002 och 2007 i de aktuella kommunerna. För år 1994 saknas uppgift på antalet vårdtagare. Andelar etc. avser här i stället perso- nerna i undersökningen.

Tabell 1.1 Antal invånare, vårdtagare samt personer i undersökningen med fördelning på mottagare av hemtjänst resp. boende med heldygnsomsorg i de undersökta kommunerna, 1994, 2002 och 2007

A. År 1994

	Antal	Antal	Antal	Antalet	Fördelning av vårdtagarna
	personer	vård-	personer i	vårdtagare	i
	över 65 år	tagare	undersök-	proc. av samtl.
			ningen	65+
Kommun					hemtjänst	heldygnsomsorg.
Oskarshamn	5 106		873	17,1 %	80 %	20 %
Ragunda	1 767		414	23,4 %	67 %	33 %
Luleå	9 131		1 551	17,0 %	64 %	36 %
Krokom	2 747		562	20,5 %	65 %	35 %
Nordmaling	1 718		360	21,0 %	58 %	42 %
Vilhelmina	1 737		326	18,8 %	54 %	46 %
Kalmar	10 247		1 681	16,4 %	68 %	32 %
Surahammar	1 679		225	13,4 %	73 %	27 %
Samtliga
fältkommuner	34 132		5 992	17,6 %	67 %	33 %

282

SOU 2007:61 Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

B. År 2002

	Antal person	Antal	Antal	Antalet	Fördelning av vårdtagarna
	er över 65 år	vårdtagare	personer i	vårdtagare i
			undersök-	proc. av
			ningen	samtl. 65+
Kommun					hemtjänst	heldygnsomsorg
Oskarshamn	5 047	761	722	14,8 %	63 %	37 %
Ragunda	1 609	346	287	21,5 %	61 %	39 %
Luleå	10 459	1 471	1 477	14,1 %	40 %	60 %
Krokom	2 560	419	436	16,4 %	50 %	50 %
Nordmaling	1 645	304	283	18,5 %	49 %	51 %
Vilhelmina	1 740	414	302	23,8 %	54 %	46 %
Kalmar	10 460	1 733	1 517	16,6 %	53 %	47 %
Surahammar	1 733	262	233	15,1 %	56 %	44 %
Samtliga
fältkommuner	35 253	5 710	5 257	16,2 %	51 %	49 %
C. År 2007
Oskarshamn	5 165	757	692	14,7 %	64 %	36 %
Ragunda	1 526	316	283	20,7 %	68 %	32 %
Luleå	11 545	1 599	1 572	13,9 %	50 %	50 %
Krokom	2 409	411	349	17,1 %	52 %	48 %
Nordmaling	1 648	273	258	16,6 %	48 %	52 %
Vilhelmina	1 653	274	257	16,6 %	53 %	47 %
Kalmar	10 564	1 748	1 458	16,5 %	61 %	39 %
Surahammar	1 879	222	228	11,8 %	50 %	50 %
Samtliga
fältkommuner	36 389	5 600	5 097	15,4 %	57 %	43 %

Riket	1 581 437	238 515		15,1 %	59 %	41 %

Tabell 1:1 visar att antalet vårdtagare minskat i de undersökta kommunerna såväl absolut som mätt som andel av befolkningen. Minskningstakten var dock betydligt lägre under perioden 2002– 2007 än under den föregående perioden 1994–2002. I den första perioden minskade framförallt antalet personer som fick hemtjänst, i den senare perioden gäller minskningen antalet personer i särskilt boende med heldygnsomsorg – från totalt 2 798 till 2 408 personer - medan antalet med hemtjänst ökade något – totalt från 2 912 till 3 192 personer. Utvecklingen den senaste perioden är i huvudsak likartad mellan kommunerna. I tre kommuner – Nordmaling,

283

Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

SOU 2007:61

Vilhelmina och Surahammar – har andelen av vårdtagarna som finns i särskilt boende dock ökat, medan den minskat mer eller mindre kraftigt i de övriga. Det är också värt att notera att det råder stora skillnader mellan kommunerna såväl när det gäller andelen vård- tagare – från 11,8 % i Surahammar till 20,7 % i Ragunda – som för- delningen av vårdtagarna mellan hemtjänst och särskilt boende med heldygnsomsorg. Ragunda ligger lägst när det gäller andelen i sär- skilt boende, men även Oskarshamn ligger betydligt under genom- snittet.

En fråga är då hur nedskärningarna av boendet med heldygns- omsorg har påverkat förekomsten av funktionsnedsättning och vårdtyngden i dessa boenden. De följande tabellerna 1:2A, B och C visar fördelningen av vårdtagarna i heldygnsomsorgen på vårdbero- endekategorier enligt Katz ADL för resp. år. För Luleå saknas upp- gifter för år 1994, eftersom man då inte använde Katz-index utan den s.k. ÄSIM-skalan. I tabellen har de som ej kan klassificeras en- ligt Katz-skalan, den s.k. Ö-gruppen, utelämnats. Genomsnittet är beräknat utifrån en kodning: A=1, B=2, osv.

Tabell 1.2 Fördelning av de boende med heldygnsomsorg på Katz /ADL-grupper i procent

A. År 1994				Katz ADL-index
	A	B	C	D	E	F	G	Medelvärde
Oskarshamn	3	15	8	9	19	23	23	4,87
Ragunda	2	9	16	17	9	14	33	4,96
Luleå
Krokom	3	20	5	4	9	28	31	5,04
Nordmaling	1	21	8	5	7	30	28	4,98
Vilhelmina	8	27	7	5	4	27	22	4,39
Kalmar	3	17	7	8	16	15	34	4,98
Surahammar	0	7	5	7	9	49	23	5,57

Samtliga fältkommuner	3	17	8	8	13	22	29	4,95

284

SOU 2007:61 Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

B. År 2002				Katz ADL-index
	A	B	C	D	E	F	G	Medelvärde
Oskarshamn	3	9	9	5	7	17	50	5,55
Ragunda	8	11	12	9	9	20	31	4,85
Luleå	5	10	10	8	9	15	43	5,26
Krokom	6	17	9	6	7	25	30	4,86
Nordmaling	3	10	12	5	12	9	48	5,30
Vilhelmina	5	12	17	12	14	12	29	4,70
Kalmar	1	5	9	6	10	10	60	5,90
Surahammar	0	10	10	3	13	13	53	5,65
Samtliga fältkommuner	4	9	10	7	9	15	46	5,35
C. År 2007
Oskarshamn	0	7	6	4	7	20	56	5,96
Ragunda	3	15	9	9	7	10	47	5,20
Luleå	3	7	13	7	11	11	49	5,49
Krokom	5	12	7	8	8	21	40	5,23
Nordmaling	2	13	10	10	9	17	38	5,15
Vilhelmina	7	5	9	13	6	12	48	5,35
Kalmar	0	4	9	8	8	20	52	5,86
Surahammar	2	10	7	7	5	17	52	5,62

Samtliga fältkommuner	2	7	10	8	9	15	49	5,55

Det framgår av tabell 1:2 A, B och C att de boende med heldygns- omsorg i de aktuella kommunerna – med vissa undantag - som ge- nomsnitt nu är mer funktionsnedsatta än för fem resp. 13 år sedan. Ökningen i genomsnittligt ADL-index sedan år 1994 uppgår till 12 % - för den senaste femårsperioden 3,7 %. Ökningstakten har alltså blivit väsentligt lägre. Ökningen gäller samtliga kommuner utom Surahammar, där en mindre initial ökning den senare perio- den övergått till minskning. Även i Nordmaling och Kalmar har den genomsnittliga vårdtyngden i det särskilda boendet minskat den senaste femårsperioden. Andelen av de boende med heldygns- omsorg, som klassificerats som tillhörande den mest omsorgs- krävande kategorin G ökade mycket kraftigt perioden 1994–2002 från 29 % till 46 % och denna ökning har nu fortsatt fast i lång-

285

Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

SOU 2007:61

sammare takt till 49 %. Situationen år 2007 när det gäller ADL- fördelningen i heldygnsomsorgen skiljer mycket litet från år 2002. Den redan förut lilla A-gruppen har halverats och G-gruppen alltså ökat något – i övrigt är det som kan se i det närmaste identiskt. Trots nedskärningen i antalet platser är således sammansättningen av vårdtagarna i stort sett oförändrad, vilket talar för att tilldel- ningen av boendeformen inte blivit striktare. Det kan också noteras att skillnaderna mellan kommunerna i detta avseende har minskat i motsats till vad som var fallet under föregående period.

Den motsvarande utvecklingen för de boende med hemhjälp framgår av tabellerna 1:3 A och B. Liksom ovan är Ö-kategorin utelämnad.

Tabell 1. 3 Fördelning av de boende med hemhjälp på Katz /ADL-grupper 1994, 2002 och 2007

A. År 1994				Katz ADL-index
	A	B	C	D	E	F	G	Genomsnitt
Oskarshamn	59	13	10	4	4	7	4	2,21
Ragunda	38	23	14	9	5	4	7	2,60
Luleå
Krokom	38	19	8	4	6	12	13	3,09
Nordmaling	53	32	8	3	1	2	1	1,77
Vilhelmina	57	20	7	2	4	8	2	2,08
Kalmar	47	26	6	7	4	5	5	2,30
Surahammar	36	27	9	5	3	15	5	2,77

Samtliga fältkommuner	48	22	8	5	4	7	5	2,37

286

SOU 2007:61 Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

B. År 2002				Katz ADL-index
	A	B	C	D	E	F	G	Genomsnitt
Oskarshamn	39	20	15	7	6	7	6	2,67
Ragunda	41	22	9	7	9	5	5	2,58
Luleå	25	26	15	11	3	7	12	3,09
Krokom	47	22	10	8	4	7	1	2,25
Nordmaling	36	26	18	9	6	2	3	2,42
Vilhelmina	56	19	9	6	3	3	4	2,07
Kalmar	37	23	14	9	2	4	12	2,74
Surahammar	31	16	20	9	9	9	6	3,01
Samtliga fältkommuner	37	23	14	9	4	6	8	2,72
C. År 2007
Oskarshamn	39	19	13	8	3	9	9	2,80
Ragunda	39	25	15	7	2	1	11	2,52
Luleå	39	20	17	10	4	6	4	2,55
Krokom	24	32	20	7	5	8	4	2,77
Nordmaling	36	31	14	10	3	5	1	2,30
Vilhelmina	42	28	10	6	3	10	2	2,37
Kalmar	36	22	14	9	4	8	7	2,77
Surahammar	32	28	13	8	2	6	11	2,81

Samtliga fältkommuner	36	23	15	9	3	7	7	2,67

De flesta vårdtagarna med hemtjänst i ordinärt eller särskilt boende har en relativt begränsad funktionsnedsättning. Dock har andelen inom de två lägsta ADL-kategorierna sjunkit från 70 % till 59 % under perioden 1994–2007. Utvecklingen av funktionsned- sättningen överensstämmer i mycket med den som redovisats ovan för heldygnsomsorgen.

Den snabba ökningen av genomsnittligt ADL-index under peri- oden 1994–2002 har övergått i en svag minskning. Fördelningen på ADL-grupper år 2007 i hemtjänsten är i det närmaste identisk med år 2002.

Liksom för heldygnsomsorgen har skillnaderna mellan kommu- nerna minskat påtagligt. I vissa kommuner har den genomsnittliga vårdtyngden ökat, i andra har den minskat. Kraftigast ökning upp-

287

Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

SOU 2007:61

visar Krokom och Vilhelmina, som tidigare lågt långt under ge- nomsnittet. I Krokom minskade antalet vårdtagare i hemtjänsten med 30 % under åren 2002–2007. Ökningen av den genomsnittliga vårdtyngden kan här alltså tolkas som resultatet av en stramare till- delning. Den största minskningen kan noteras för Luleå, - 12 %. Här har antalet vårdtagare i hemtjänsten ökat starkt med mer än 20 % och det verkar alltså som behovsbedömningen blivit mindre restriktiv.

Inom hemtjänsten synes alltså utveckling mot mer hjälpbehö- vande vårdtagare ha avstannat. Frågan är då om man nu får mer el- ler mindre hjälp än tidigare givet behovet. Tabellerna 1:4 A och B visar hur tilldelningen av veckotimmar hemtjänst har förändrats givet KatzADL-kategori.

Tabell 1.4 Genomsnittligt antal veckotimmar hemhjälp per Katz ADL-grupp

A. År 1994					Katz ADL-index
	A	B	C	D	E	F	G	Genomsnitt	Stand.
									genomsnitt
Oskarshamn	5	13	17	21	28	40	50	13,1	14,4
Ragunda	3,1	7	9	13	16	21	25	8,6	7,9
Luleå
Krokom	3	9	14	17	23	23	32	13,0	9,7
Nordmaling	5	11	22	30	42	40	34	10,4	14,5
Vilhelmina	6	10	20	22	32	33	40	12,0	13,6
Kalmar	4	8	13	17	21	25	32	9,6	10,0
Surahammar	1,9	8	12	16	24	28	47	12,0	10,0

Samtliga fält-
kommuner	4,1	9,4	14,7	18,8	24,8	29,3	36,4	11,2	11,2

288

SOU 2007:61			Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

B. År 2002

	A	B	C	D	E	F	G	Genom-	Stand.	Stand.mot
								snitt	genomsnitt	1994 års
										fördeln. f
										samtl.
Oskarshamn	3,5	7,4	14,6	16,3	16,5	22,6	23,5	10,2	10,3	8,9
Ragunda	3,1	8	11,9	14	19,5	14,4	37,4	9,7	10,6	8,8
Luleå	4,1	7,5	10,7	14,5	16,2	26,6	27,8	11,9	10,4	9,3
Krokom	1,5	6,1	9,6	10,3	31,4	16,9	17	6,5	7,8	6,8
Nordmaling	2	4,4	9,3	8,7	20,1	22,5	32,8	7,0	8,6	7,3
Vilhelmina	5,2	12,4	19,6	19,4	18,1	27,5	50,4	11,7	15,7	13,2
Kalmar	2,6	5,5	9,5	13,4	15,2	21,8	23,9	8,6	8,5	7,4
Surahammar	1,9	3,8	6,2	7,7	10,4	12,7	22,5	6,6	6,1	5,2
Samtliga
fältkommuner	3	6,6	10,7	13,4	17,2	21,4	26,1	9,4		8,1
C. År 2007								Genom-	Stand.	Stand.mot		Stand.
								snitt	genomsnitt	2002	års	mot
										fördeln.	f	1994
										samtl.		års
												fördeln.
	A	B	C	D	E	F	G
Oskarshamn	2,6	9,1	13,0	14,3	23,7	22,9	36,8	11,7	11,2	11,4		9,6
Ragunda	2,1	5,2	8,2	11,0	4,7	12,0	18,8	6,4	6,5	6,5		5,5
Luleå	2,5	6,1	12,0	13,6	15,7	25,5	30,5	9,0	9,7	9,8		8,3
Krokom	2,5	5,2	7,3	7,5	10,7	23,1	29,0	7,8	7,8	7,9		6,9
Nordmaling	2,0	5,3	8,1	14,8	16,2	16,8	48,5	6,7	9,5	10,0		8,0
Vilhelmina	3,4	6,0	12,0	8,9	18,2	17,8	45,0	7,9	10,1	10,6		8,8
Kalmar	3,4	7,1	10,8	14,8	14,7	20,6	24,6	9,6	9,4	9,5		8,2
Surahammar	1,5	3,7	7,2	13,9	14,0	12,8	34,4	8,4	7,4	7,8		6,2

Samtliga
fältkommuner	2,8	6,4	10,8	13,7	15,8	21,7	29,3	9,4		9,5		8,1

Vid den tidigare jämförelsen mellan år 1994 och år 2002 kunde man notera en avsevärd minskning av insatserna i hemtjänsten såväl to- talt som per ADL-grupp. Minskningen i genomsnittligt antal hem- tjänsttimmar per vårdtagare uppgick till 16 %. Samtidigt ökade som visats i tabell 1.3 ovan den genomsnittliga vårdtyngden. Genom att ange genomsnittsinsatsen per Katz ADL-kategori kan man beräkna

289

Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

SOU 2007:61

inverkan av denna ökning. I kolumnerna till höger om medelvärdet veckotimmar hemhjälp visas s.k. standardiserade medelvärden. Standardiserat för 1994 års vårdtyngdsfördelning uppgick den ge- nomsnittliga insatsen år 2002 till 8,1 timmar per vecka – en minsk- ning med 28 % jämfört med år 1994. Denna kraftiga minskning har emellertid nu, som man kan se i tabell 1.4, avstannat och den ge- nomsnittliga insatsen är oförändrad jämfört med år 2002. Tar man sedan hänsyn till att det skett en viss minskning av ADL-beroendet hos vårdtagarna finner man att det på detta sätt standardiserade ge- nomsnittet har ökat från 9,4 till 9,5 timmar per vecka.

Tabell 1:4 visar också att det fortfarande råder mycket stora skillnader mellan de undersökta kommunerna, när det gäller om- fattningen av hemhjälpsinsatserna, men att dessa skillnader, som ökade under perioden 1994–2002, nu snarare tenderar att minska. Vissa kommuner såsom Oskarshamn, Krokom och Surahammar har ökat sina insatser, andra såsom Ragunda, Luleå och Vilhelmina har minskat. Skillnaderna i tilldelning skulle kunna bero på skillna- der i vårdtagarnas grad av funktionsnedsättning. Beräknar man i stället medelvärdet standardiserat, d v s under antagandet att alla kommunerna har samma fördelning på ADL-grupper, minskar skillnaderna något i tilldelning av veckotimmar hemhjälp mellan kommunerna.

Sammanfattningsvis visar jämförelsen mellan de tre undersök- ningarna att den trend mot minskande insatser och ökande vård- tyngd inom äldreomsorgen, som kunde observeras för perioden 1994–2002, nu verkar ha brutits. För perioden 2002–2007 kan note- ras en kraftig minskning av antalet personer i särskilt boende med heldygnsomsorg parat med en ökning av antalet personer med hemtjänst. I ingendera fallen har dock denna förändring lett till nå- gon större förändring av vårdtyngdsfördelningen, vilket antyder att behoven möts på ungefär samma nivå som tidigare. Insatserna i hemtjänst givet behoven ligger också anmärkningsvärt stilla. Det står därmed ganska klart att det är dags att ompröva den massmedi- ala bilden av ständiga försämringar inom äldreomsorgen. Utveck- lingen har gått i en ny fas. De jämförbara undersökningar, som gjorts med syfte att ta fram underlag för kostnadsutjämningen för äldreomsorgen, har därmed också kunnat ge värdefullt bidrag till diskussionen om äldreomsorgen nivå och utvecklingstendenser.

290

Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg

291

292

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
Kommunnamn	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Kommunnamn
Stockholms län
Botkyrka		3 854	-17		3 855	-30		930
Botkyrka	3 837	3 854	-17	3 825	3 855	-30	12	930
Danderyd	8 204	8 221	-17	8 916	8 946	-30	-712	-21 521
Ekerö	4 199	4 216	-17	4 379	4 408	-29	-180	-4 322
Haninge	3 929	3 945	-16	4 005	4 035	-30	-76	-5 460
Huddinge	4 144	4 161	-17	4 224	4 254	-30	-80	-7 100
Järfälla	4 713	4 730	-17	4 855	4 885	-30	-142	-8 768
Lidingö	8 402	8 419	-17	9 023	9 052	-29	-621	-26 015
Nacka	5 293	5 310	-17	5 548	5 578	-30	-255	-20 463
Norrtälje	8 307	8 319	-12	8 327	8 348	-21	-20	-1 092
Nykvarn	3 619	3 636	-17	3 661	3 691	-30	-42	-351
Nynäshamn	6 638	6 655	-17	6 865	6 895	-30	-227	-5 595
Salem	3 736	3 753	-17	3 833	3 863	-30	-97	-1 390
Sigtuna	4 373	4 390	-17	4 429	4 459	-30	-56	-2 056
Sollentuna	4 929	4 946	-17	5 098	5 128	-30	-169	-10 031
Solna	8 319	8 336	-17	8 699	8 729	-30	-380	-23 019
Stockholm	7 801	7 818	-17	8 154	8 184	-30	-353	-272 176
Sundbyberg	7 258	7 275	-17	7 542	7 572	-30	-284	-9 661
Södertälje	5 911	5 928	-17	5 939	5 969	-30	-28	-2 255
Tyresö	3 537	3 554	-17	3 662	3 692	-30	-125	-5 142
Täby	5 547	5 564	-17	5 793	5 823	-30	-246	-14 906

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

2007:61 SOU

293

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Upplands Väsby	4 319	4 336	-17	4 439	4 469	-30	-120	-4 515
Upplands-Bro	3 975	3 992	-17	4 054	4 084	-30	-79	-1 685
Vallentuna	4 192	4 209	-17	4 305	4 335	-30	-113	-3 096
Vaxholm	5 318	5 335	-17	5 459	5 489	-30	-141	-1 427
Värmdö	3 578	3 595	-17	3 655	3 685	-30	-77	-2 690
Österåker	3 776	3 793	-17	3 835	3 865	-30	-59	-2 203
Uppsala län
Enköping	7 904	7 921	-17	7 748	7 778	-30	156	5 994
Heby	9 055	9 072	-17	8 696	8 726	-30	359	4 895
Håbo	2 912	2 929	-17	3 018	3 047	-29	-106	-1 968
Knivsta	3 939	3 956	-17	3 898	3 928	-30	41	546
Tierp	10 095	10 101	-6	9 809	9 834	-25	286	5 736
Uppsala	6 122	6 139	-17	6 150	6 180	-30	-28	-5 133
Älvkarleby	8 963	8 980	-17	8 859	8 889	-30	104	944
Östhammar	8 706	8 718	-12	8 561	8 584	-23	145	3 133
Södermanlands län
Eskilstuna	8 188	8 205	-17	8 221	8 251	-30	-33	-3 024
Flen	9 194	9 211	-17	9 101	9 131	-30	93	1 526
Gnesta	7 553	7 570	-17	7 498	7 528	-30	55	548
Katrineholm	10 014	10 031	-17	9 870	9 900	-30	144	4 635
Nyköping	8 532	8 548	-16	8 622	8 649	-27	-90	-4 483

2007:61 SOU

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

294

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Oxelösund		8 128	-17		8 334	-30		-2 149
Oxelösund	8 111	8 128	-17	8 304	8 334	-30	-193	-2 149
Strängnäs	7 350	7 367	-17	7 505	7 535	-30	-155	-4 752
Trosa	5 920	5 934	-14	6 096	6 116	-20	-176	-1 906
Vingåker	9 081	9 098	-17	8 945	8 975	-30	136	1 261
Östergötlands län
Boxholm	10 055	10 027	28	9 937	9 918	19	118	619
Finspång	9 033	9 050	-17	8 915	8 938	-23	118	2 465
Kinda	10 407	10 424	-17	9 922	9 933	-11	485	4 824
Linköping	7 152	7 169	-17	7 167	7 197	-30	-15	-2 065
Mjölby	8 798	8 815	-17	8 577	8 607	-30	221	5 582
Motala	8 858	8 875	-17	8 733	8 763	-30	125	5 239
Norrköping	7 936	7 952	-16	7 900	7 930	-30	36	4 487
Söderköping	7 445	7 293	152	7 280	7 096	184	165	2 314
Vadstena	10 964	10 981	-17	10 982	11 012	-30	-18	-135
Valdemarsvik	10 089	10 085	4	9 800	9 770	30	289	2 347
Ydre	11 132	11 136	-4	10 699	10 723	-24	433	1 674
Åtvidaberg	9 488	9 505	-17	9 388	9 418	-30	100	1 172
Ödeshög	10 256	10 273	-17	9 845	9 850	-5	411	2 267
Jönköpings län
Aneby	9 567	9 584	-17	9 178	9 197	-19	389	2 558
Eksjö	10 193	10 210	-17	9 907	9 937	-30	286	4 740
Gislaved	7 941	7 958	-17	7 801	7 818	-17	140	4 128

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

2007:61 SOU

295

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Gnosjö		6 519	-17		6 485	-30		458
Gnosjö	6 502	6 519	-17	6 455	6 485	-30	47	458
Habo	5 083	5 100	-17	4 906	4 936	-30	177	1 742
Jönköping	8 095	8 112	-17	8 093	8 119	-26	2	242
Mullsjö	6 894	6 911	-17	6 777	6 807	-30	117	829
Nässjö	10 173	10 190	-17	9 965	9 995	-30	208	6 097
Sävsjö	10 674	10 691	-17	10 169	10 199	-30	505	5 549
Tranås	10 583	10 590	-7	10 369	10 389	-20	214	3 802
Vaggeryd	8 914	8 931	-17	8 645	8 675	-30	269	3 407
Vetlanda	9 753	9 770	-17	9 361	9 386	-25	392	10 372
Värnamo	8 705	8 719	-14	8 592	8 596	-4	113	3 695
Kronobergs län
Alvesta	9 288	9 302	-14	8 943	8 955	-12	345	6 446
Lessebo	10 260	10 277	-17	10 247	10 277	-30	13	106
Ljungby	9 647	9 635	12	9 266	9 271	-5	381	10 322
Markaryd	11 513	11 511	2	11 198	11 196	2	315	3 015
Tingsryd	12 770	12 787	-17	12 179	12 205	-26	591	7 561
Uppvidinge	12 384	12 401	-17	12 020	12 048	-28	364	3 446
Växjö	7 119	7 136	-17	7 138	7 168	-30	-19	-1 470
Älmhult	10 241	10 258	-17	9 790	9 820	-30	451	6 921
Kalmar län
Borgholm	12 974	12 991	-17	12 194	12 224	-30	780	8 632

2007:61 SOU

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

296

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Emmaboda		11 506	-17		11 290	-30		2 185
Emmaboda	11 489	11 506	-17	11 260	11 290	-30	229	2 185
Hultsfred	11 108	11 125	-17	10 751	10 778	-27	357	5 161
Högsby	13 012	13 029	-17	12 364	12 394	-30	648	3 931
Kalmar	8 195	8 212	-17	8 170	8 200	-30	25	1 523
Mönsterås	9 234	9 251	-17	8 995	9 025	-30	239	3 132
Mörbylånga	9 314	9 314	-0	8 871	8 879	-8	443	5 938
Nybro	10 573	10 590	-17	10 331	10 361	-30	242	4 786
Oskarshamn	9 180	9 197	-17	9 094	9 120	-26	86	2 257
Torsås	12 088	12 105	-17	11 247	11 277	-30	841	6 089
Vimmerby	9 664	9 681	-17	9 241	9 271	-30	423	6 604
Västervik	10 313	10 323	-10	10 154	10 177	-23	159	5 804
Gotlands län
Gotland	9 031	9 038	-7	8 727	8 747	-20	304	17 476
Blekinge län
Karlshamn	8 998	9 015	-17	8 886	8 916	-30	112	3 473
Karlskrona	9 073	9 090	-17	8 916	8 946	-30	157	9 637
Olofström	9 646	9 663	-17	9 397	9 427	-30	249	3 334
Ronneby	9 310	9 327	-17	9 071	9 101	-30	239	6 778
Sölvesborg	9 130	9 147	-17	8 912	8 942	-30	218	3 610
Skåne län
Bjuv	6 785	6 802	-17	6 721	6 751	-30	64	896

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

2007:61 SOU

297

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Bromölla		8 510	-17		8 448	-30		907
Bromölla	8 493	8 510	-17	8 418	8 448	-30	75	907
Burlöv	6 353	6 370	-17	6 364	6 394	-30	-11	-169
Båstad	11 549	11 566	-17	11 370	11 400	-30	179	2 514
Eslöv	7 565	7 582	-17	7 517	7 547	-30	48	1 444
Helsingborg	8 431	8 448	-17	8 432	8 462	-30	-1	-122
Hässleholm	9 954	9 971	-17	9 690	9 720	-30	264	12 975
Höganäs	8 993	9 010	-17	8 971	9 001	-30	22	517
Hörby	9 353	9 370	-17	8 874	8 904	-30	479	6 837
Höör	7 833	7 850	-17	7 693	7 723	-30	140	2 045
Klippan	9 380	9 397	-17	9 212	9 242	-30	168	2 696
Kristianstad	8 694	8 711	-17	8 633	8 663	-30	61	4 631
Kävlinge	5 435	5 452	-17	5 490	5 520	-30	-55	-1 469
Landskrona	8 898	8 915	-17	8 919	8 949	-30	-21	-826
Lomma	6 097	6 114	-17	6 250	6 280	-30	-153	-2 885
Lund	5 864	5 881	-17	6 021	6 051	-30	-157	-16 054
Malmö	8 631	8 648	-17	8 672	8 702	-30	-41	-11 122
Osby	10 958	10 975	-17	10 554	10 584	-30	404	5 090
Perstorp	8 526	8 543	-17	8 305	8 335	-30	221	1 522
Simrishamn	12 279	12 296	-17	11 918	11 948	-30	361	7 012
Sjöbo	8 132	8 149	-17	7 819	7 849	-30	313	5 478
Skurup	7 372	7 389	-17	7 146	7 176	-30	226	3 258
Staffanstorp	4 282	4 299	-17	4 375	4 405	-30	-93	-1 916

2007:61 SOU

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

298

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Svalöv		7 742	-17		7 536	-30		2 850
Svalöv	7 725	7 742	-17	7 506	7 536	-30	219	2 850
Svedala	5 373	5 390	-17	5 349	5 379	-30	24	449
Tomelilla	9 981	9 998	-17	9 481	9 511	-30	500	6 341
Trelleborg	8 064	8 081	-17	7 978	8 008	-30	86	3 425
Vellinge	5 335	5 352	-17	5 552	5 582	-30	-217	-6 884
Ystad	10 048	10 065	-17	9 936	9 966	-30	112	3 037
Åstorp	7 072	7 089	-17	6 906	6 936	-30	166	2 248
Ängelholm	9 505	9 522	-17	9 370	9 400	-30	135	5 177
Örkelljunga	10 033	10 050	-17	9 647	9 677	-30	386	3 687
Östra Göinge	9 182	9 199	-17	9 070	9 098	-28	112	1 567
Hallands län
Falkenberg	9 615	9 632	-17	9 314	9 344	-30	301	11 921
Halmstad	8 457	8 474	-17	8 409	8 439	-30	48	4 235
Hylte	9 886	9 898	-12	9 566	9 584	-18	320	3 318
Kungsbacka	5 389	5 406	-17	5 391	5 421	-30	-2	-140
Laholm	9 826	9 843	-17	9 393	9 423	-30	433	9 975
Varberg	8 738	8 755	-17	8 522	8 552	-30	216	11 840
Västra Götalands län
Ale	5 514	5 531	-17	5 544	5 574	-30	-30	-792
Alingsås	8 457	8 474	-17	8 424	8 454	-30	33	1 188
Bengtsfors	13 243	13 182	61	12 956	12 884	72	287	2 935
Bollebygd	6 039	6 056	-17	6 073	6 097	-24	-34	-275

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

2007:61 SOU

299

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Borås		8 791	-17		8 833	-30		-2 880
Borås	8 774	8 791	-17	8 803	8 833	-30	-29	-2 880
Dals-Ed	10 506	10 319	187	9 938	9 713	225	568	2 778
Essunga	10 249	10 266	-17	9 742	9 772	-30	507	2 899
Falköping	10 490	10 507	-17	10 110	10 140	-30	380	11 850
Färgelanda	9 771	9 770	1	9 196	9 200	-4	575	3 924
Grästorp	10 129	10 146	-17	9 570	9 600	-30	559	3 221
Gullspång	10 494	10 511	-17	9 996	10 026	-30	498	2 786
Göteborg	7 382	7 399	-17	7 478	7 508	-30	-96	-46 554
Götene	8 362	8 379	-17	8 132	8 162	-30	230	2 962
Herrljunga	9 490	9 507	-17	9 145	9 170	-25	345	3 210
Hjo	9 659	9 676	-17	9 275	9 305	-30	384	3 398
Härryda	4 578	4 595	-17	4 631	4 661	-30	-53	-1 699
Karlsborg	11 894	11 911	-17	11 755	11 777	-22	139	959
Kungälv	6 215	6 232	-17	6 196	6 226	-30	19	735
Lerum	4 984	5 001	-17	5 103	5 133	-30	-119	-4 344
Lidköping	8 867	8 884	-17	8 673	8 703	-30	194	7 252
Lilla Edet	6 598	6 615	-17	6 519	6 549	-30	79	1 018
Lysekil	10 518	10 535	-17	10 332	10 362	-30	186	2 726
Mariestad	8 927	8 944	-17	8 768	8 798	-30	159	3 799
Mark	9 790	9 807	-17	9 589	9 619	-30	201	6 732
Mellerud	10 826	10 840	-14	10 416	10 446	-30	410	3 952

2007:61 SOU

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

300

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Munkedal		9 950	-17		9 580	-30		3 939
Munkedal	9 933	9 950	-17	9 550	9 580	-30	383	3 939
Mölndal	6 302	6 319	-17	6 402	6 432	-30	-100	-5 823
Orust	8 516	8 533	-17	8 355	8 385	-30	161	2 445
Partille	5 641	5 658	-17	5 747	5 777	-30	-106	-3 556
Skara	9 141	9 158	-17	8 940	8 970	-30	201	3 734
Skövde	7 750	7 767	-17	7 650	7 680	-30	100	4 998
Sotenäs	11 726	11 743	-17	11 677	11 707	-30	49	456
Stenungsund	5 057	5 074	-17	5 010	5 039	-29	47	1 079
Strömstad	9 632	9 633	-1	9 368	9 392	-24	264	3 038
Svenljunga	10 329	10 346	-17	9 937	9 950	-13	392	4 089
Tanum	10 621	10 636	-15	10 051	10 081	-30	570	6 984
Tibro	9 362	9 379	-17	9 112	9 142	-30	250	2 645
Tidaholm	9 631	9 648	-17	9 288	9 318	-30	343	4 300
Tjörn	7 118	7 135	-17	6 963	6 993	-30	155	2 328
Tranemo	9 964	9 981	-17	9 893	9 923	-30	71	838
Trollhättan	7 971	7 988	-17	7 997	8 027	-30	-26	-1 386
Töreboda	10 305	10 322	-17	9 743	9 756	-13	562	5 322
Uddevalla	8 715	8 732	-17	8 660	8 689	-29	55	2 767
Ulricehamn	9 919	9 936	-17	9 707	9 736	-29	212	4 745
Vara	10 379	10 396	-17	9 836	9 866	-30	543	8 692
Vårgårda	7 661	7 678	-17	7 282	7 312	-30	379	4 077
Vänersborg	7 980	7 997	-17	7 981	8 011	-30	-1	-37

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

2007:61 SOU

301

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Åmål		11 141	-13		10 908	-7		2 891
Åmål	11 128	11 141	-13	10 901	10 908	-7	227	2 891
Öckerö	7 294	7 311	-17	7 114	7 144	-30	180	2 202
Värmlands län
Arvika	10 754	10 755	-1	10 496	10 517	-21	258	6 776
Eda	10 175	10 156	19	9 886	9 895	-9	289	2 486
Filipstad	12 634	12 613	21	12 544	12 522	22	90	992
Forshaga	7 164	7 181	-17	7 077	7 107	-30	87	1 002
Grums	9 263	9 280	-17	9 073	9 095	-22	190	1 788
Hagfors	11 647	11 647	-0	11 467	11 481	-14	180	2 401
Hammarö	5 779	5 796	-17	5 969	5 999	-30	-190	-2 731
Karlstad	7 692	7 709	-17	7 717	7 747	-30	-25	-2 052
Kil	7 618	7 635	-17	7 462	7 492	-30	156	1 843
Kristinehamn	10 175	10 192	-17	10 094	10 124	-30	81	1 936
Munkfors	12 069	12 086	-17	11 722	11 752	-30	347	1 386
Storfors	10 643	10 660	-17	10 455	10 485	-30	188	854
Sunne	11 126	11 137	-11	10 634	10 656	-22	492	6 684
Säffle	11 294	11 227	67	10 913	10 854	59	381	6 126
Torsby	12 775	12 625	150	12 830	12 125	705	-55	-713
Årjäng	11 356	11 247	109	10 954	10 791	163	402	3 940
Örebro län
Askersund	10 067	10 084	-17	9 891	9 919	-28	176	2 017
Degerfors	10 166	10 183	-17	10 167	10 197	-30	-1	-10

2007:61 SOU

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

302

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Hallsberg		8 249	-17		8 167	-30		1 455
Hallsberg	8 232	8 249	-17	8 137	8 167	-30	95	1 455
Hällefors	11 254	11 235	19	11 215	11 185	30	39	297
Karlskoga	10 643	10 660	-17	10 893	10 923	-30	-250	-7 546
Kumla	7 712	7 729	-17	7 653	7 683	-30	59	1 149
Laxå	10 863	10 848	15	10 776	10 728	48	87	534
Lekeberg	7 900	7 917	-17	7 652	7 682	-30	248	1 756
Lindesberg	9 567	9 583	-16	9 477	9 507	-30	90	2 091
Ljusnarsberg	13 123	13 140	-17	12 734	12 764	-30	389	2 068
Nora	8 760	8 774	-14	8 799	8 829	-30	-39	-408
Örebro	7 648	7 665	-17	7 674	7 704	-30	-26	-3 321
Västmanlands län
Arboga	9 627	9 644	-17	9 566	9 596	-30	61	816
Fagersta	10 328	10 345	-17	10 435	10 465	-30	-107	-1 313
Hallstahammar	8 741	8 758	-17	8 894	8 924	-30	-153	-2 288
Kungsör	8 379	8 396	-17	8 343	8 373	-30	36	299
Köping	9 456	9 470	-14	9 329	9 354	-25	127	3 130
Norberg	9 956	9 973	-17	9 813	9 843	-30	143	839
Sala	9 488	9 505	-17	9 219	9 249	-30	269	5 769
Skinnskatteberg	9 170	9 182	-12	9 120	9 135	-15	50	238
Surahammar	6 982	6 999	-17	7 059	7 089	-30	-77	-785
Västerås	7 152	7 169	-17	7 228	7 258	-30	-76	-10 027

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

2007:61 SOU

303

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
Dalarnas län	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Dalarnas län
Avesta	9 579	9 596	-17	9 568	9 598	-30	11	241
Borlänge	7 788	7 805	-17	7 796	7 826	-30	-8	-376
Falun	7 696	7 705	-9	7 733	7 756	-23	-37	-2 045
Gagnef	8 078	8 085	-7	7 935	7 959	-24	143	1 449
Hedemora	10 209	10 226	-17	10 049	10 079	-30	160	2 479
Leksand	10 226	10 243	-17	10 245	10 265	-20	-19	-293
Ludvika	11 347	11 356	-9	11 289	11 314	-25	58	1 481
Malung	10 827	10 544	283	11 068	10 268	800	-241	-2 534
Mora	9 692	9 662	30	9 518	9 471	47	174	3 517
Orsa	10 524	10 514	10	10 668	10 179	489	-144	-1 011
Rättvik	12 868	12 828	40	12 750	12 702	48	118	1 285
Smedjebacken	8 547	8 559	-12	8 368	8 390	-22	179	1 935
Säter	8 465	8 482	-17	8 319	8 344	-25	146	1 604
Vansbro	11 940	11 878	62	11 870	11 249	621	70	494
Älvdalen	12 252	11 882	370	12 331	11 388	943	-79	-588
Gävleborgs län
Bollnäs	10 241	10 251	-10	10 054	10 074	-20	187	4 906
Gävle	7 675	7 691	-16	7 699	7 729	-30	-24	-2 213
Hofors	10 492	10 509	-17	10 684	10 714	-30	-192	-1 958
Hudiksvall	8 864	8 879	-15	8 787	8 812	-25	77	2 849
Ljusdal	11 357	11 267	90	11 010	10 909	101	347	6 726

2007:61 SOU

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

304

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Nordanstig		10 195	-9		9 832	-22		3 702
Nordanstig	10 186	10 195	-9	9 810	9 832	-22	376	3 702
Ockelbo	11 010	11 027	-17	10 702	10 732	-30	308	1 864
Ovanåker	10 710	10 673	37	10 344	10 302	42	366	4 346
Sandviken	9 347	9 364	-17	9 413	9 443	-30	-66	-2 422
Söderhamn	10 054	10 070	-16	9 994	10 021	-27	60	1 590
Västernorrlands län
Härnösand	9 149	9 161	-12	9 228	9 256	-28	-79	-1 993
Kramfors	12 144	12 160	-16	11 812	11 842	-30	332	6 676
Sollefteå	12 316	12 250	66	12 048	12 014	34	268	5 622
Sundsvall	7 655	7 659	-4	7 709	7 719	-10	-54	-5 078
Timrå	7 737	7 750	-13	7 676	7 697	-21	61	1 083
Ånge	11 978	11 778	200	12 210	11 446	764	-232	-2 481
Örnsköldsvik	9 096	9 007	89	8 995	8 932	63	101	5 549
Jämtlands län
Berg	13 703	13 160	543	13 365	12 214	1 151	338	2 601
Bräcke	12 718	12 035	683	12 886	11 600	1 286	-168	-1 208
Härjedalen	13 932	13 344	588	13 838	12 619	1 219	94	1 024
Krokom	9 188	8 724	464	9 052	8 259	793	136	1 922
Ragunda	14 169	13 834	335	14 410	13 331	1 079	-241	-1 397
Strömsund	14 260	13 377	883	13 959	12 666	1 293	301	3 892
Åre	9 404	9 034	370	9 398	8 667	731	6	60
Östersund	8 154	8 152	2	8 170	8 176	-6	-16	-935

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

2007:61 SOU

305

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Västerbottens län
Bjurholm	13 749	13 241	508	13 675	12 463	1 212	74	917
Dorotea	17 242	15 469	1 773	16 862	14 601	2 261	380	1 171
Lycksele	10 152	9 727	425	10 385	9 405	980	-233	-2 959
Malå	10 209	10 130	79	10 509	9 864	645	-300	-1 026
Nordmaling	10 763	10 615	148	10 594	10 284	310	169	1 262
Norsjö	11 062	10 757	305	11 035	10 178	857	27	121
Robertsfors	10 479	10 492	-13	9 933	9 936	-3	546	3 858
Skellefteå	8 391	8 374	17	8 304	8 291	13	87	6 256
Sorsele	15 394	14 486	908	15 515	13 953	1 562	-121	-352
Storuman	11 389	10 683	706	11 244	9 982	1 262	145	944
Umeå	4 993	5 010	-17	5 074	5 104	-30	-81	-8 971
Vilhelmina	11 996	10 777	1 219	11 590	10 115	1 475	406	2 975
Vindeln	12 256	12 032	224	12 645	11 725	920	-389	-2 238
Vännäs	9 065	9 082	-17	8 901	8 922	-21	164	1 380
Åsele	16 223	15 431	792	16 128	14 715	1 413	95	316
Norrbottens län
Arjeplog	13 495	12 551	944	13 441	11 761	1 680	54	171
Arvidsjaur	12 845	12 454	391	12 897	11 965	932	-52	-354
Boden	8 242	8 229	13	8 383	8 383	-0	-141	-3 973
Gällivare	8 586	8 319	267	8 586	8 312	274	0	0
Haparanda	8 361	8 349	12	7 993	7 958	35	368	3 748

2007:61 SOU

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

306

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Jokkmokk	10 641	10 110	531	10 632	9 753	879	9	50
Kalix	9 092	9 092	0	9 004	9 002	2	88	1 539
Kiruna	6 423	6 308	115	6 417	6 391	26	6	139
Luleå	5 879	5 891	-12	5 947	5 973	-26	-68	-4 947
Pajala	14 780	13 508	1 272	14 601	12 803	1 798	179	1 217
Piteå	6 922	6 889	33	6 913	6 882	31	9	368
Älvsbyn	10 112	10 123	-11	9 708	9 733	-25	404	3 497
Överkalix	12 801	12 179	622	12 692	11 734	958	109	422
Övertorneå	12 675	12 470	205	12 625	11 772	853	50	261

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

2007:61 SOU

307

Bilaga 10c

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

						Varav
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	hemtjänst och
	Förslag till	Varav	Varav	Nuvarande	Varav	institutions-
	standardkostnad	normkostnad	hemtjänst	standardkostnad	normkostnad	tillägg	Förändring	Förändring
Länssnitt (vägt genomsnitt)	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Länssnitt (vägt genomsnitt)
Stockholms	6 307	6 324	-17	6 548	6 578	-30	-241	-456 007
Uppsala	6 691	6 707	-16	6 647	6 676	-29	44	14 147
Södermanlands	8 353	8 370	-17	8 385	8 414	-29	-32	-8 345
Östergötlands	8 147	8 157	-10	8 073	8 093	-20	74	30 790
Jönköpings	8 682	8 698	-16	8 538	8 562	-24	144	47 621
Kronobergs	9 062	9 073	-11	8 858	8 880	-22	204	36 346
Kalmar	9 843	9 858	-15	9 604	9 631	-27	240	56 043
Gotland	9 031	9 038	-7	8 727	8 747	-20	304	17 476
Blekinge	9 159	9 176	-17	8 981	9 011	-30	178	26 831
Skåne	8 184	8 201	-17	8 146	8 176	-30	39	45 158
Hallands	8 084	8 101	-17	7 940	7 970	-30	144	41 149
Västra Götalands	7 966	7 982	-15	7 919	7 947	-28	47	72 546
Värmlands	9 470	9 464	6	9 350	9 328	22	120	32 717
Örebro	8 699	8 714	-15	8 699	8 725	-27	0	81
Västmanlands	8 110	8 126	-16	8 123	8 152	-29	-13	-3 322
Dalarnas	9 334	9 318	16	9 306	9 237	69	28	7 639
Gävleborgs	9 185	9 190	-5	9 115	9 130	-16	70	19 392
Västernorrlands	9 102	9 072	30	9 063	9 023	40	38	9 377
Jämtlands	10 353	10 044	309	10 306	9 736	571	47	5 959
Västerbottens	7 839	7 707	132	7 828	7 588	240	11	3 652
Norrbottens	7 914	7 797	117	7 905	7 737	168	8	2 136

2007:61 SOU

äldreomsorg för Resultatbilaga 10c Bilaga

Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur

309

310

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
Kommunnamn	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Kommunnamn
Stockholms län
Botkyrka	-33	-22				-1 145
Botkyrka	-33	-22	-55	-40	-15	-1 145
Danderyd	-33	-22	-55	-40	-15	-452
Ekerö	-33	-22	-55	-40	-15	-359
Haninge	-33	-22	-55	-40	-15	-1 074
Huddinge	-33	-22	-55	-40	-15	-1 327
Järfälla	-33	-22	-55	-40	-15	-923
Lidingö	-33	-22	-55	-40	-15	-626
Nacka	-33	-22	-55	-40	-15	-1 200
Norrtälje	-33	-22	-55	-40	-15	-816
Nykvarn	-33	-22	-55	-40	-15	-125
Nynäshamn	-33	-22	-55	-40	-15	-368
Salem	-33	-22	-55	-40	-15	-214
Sigtuna	-33	-22	-55	-40	-15	-549
Sollentuna	-33	-22	-55	-40	-15	-887
Solna	-33	-22	-55	-40	-15	-906
Stockholm	-33	-22	-55	-40	-15	-11 527
Sundbyberg	-33	-22	-55	-40	-15	-509
Södertälje	-33	-22	-55	-40	-15	-1 204
Tyresö	-33	-22	-55	-40	-15	-615
Täby	-33	-22	-55	-40	-15	-906

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

2007:61 SOU

311

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Upplands Väsby	-33	-22				-562
Upplands Väsby	-33	-22	-55	-40	-15	-562
Upplands-Bro	-33	-22	-55	-40	-15	-319
Vallentuna	-33	-22	-55	-40	-15	-410
Vaxholm	-33	-22	-55	-40	-15	-151
Värmdö	-33	-22	-55	-40	-15	-522
Österåker	-33	-22	-55	-40	-15	-558
Uppsala län
Enköping	-33	-22	-55	-40	-15	-574
Heby	-33	161	128	-40	168	2 292
Håbo	-33	-22	-55	-40	-15	-278
Knivsta	-33	-22	-55	-40	-15	-199
Tierp	-33	-22	-55	-40	-15	-300
Uppsala	-33	-22	-55	-40	-15	-2 740
Älvkarleby	-33	-22	-55	-40	-15	-136
Östhammar	-33	-22	-55	-40	-15	-323
Södermanlands län
Eskilstuna	-33	-22	-55	-40	-15	-1 370
Flen	-33	-22	-55	-40	-15	-245
Gnesta	-33	-22	-55	-40	-15	-149
Katrineholm	-33	-22	-55	-40	-15	-481
Nyköping	-33	-22	-55	-40	-15	-745
Oxelösund	-33	-22	-55	-40	-15	-166

2007:61 SOU

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

312

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Strängnäs	-33	-22				-458
Strängnäs	-33	-22	-55	-40	-15	-458
Trosa	-33	-22	-55	-40	-15	-162
Vingåker	-33	-22	-55	-40	-15	-139
Östergötlands län
Boxholm	272	161	433	-40	473	2 481
Finspång	-33	-22	-55	-40	-15	-312
Kinda	384	283	667	130	537	5 344
Linköping	-33	-22	-55	-40	-15	-2 058
Mjölby	-33	-22	-55	-40	-15	-378
Motala	-33	-22	-55	-40	-15	-627
Norrköping	-33	-22	-55	-40	-15	-1 863
Söderköping	-33	-22	-55	-40	-15	-210
Vadstena	272	-22	250	-40	290	2 184
Valdemarsvik	-33	161	128	-40	168	1 365
Ydre	984	161	1 145	1 404	-259	-1 001
Åtvidaberg	-33	-22	-55	-40	-15	-175
Ödeshög	272	161	433	-40	473	2 610
Jönköpings län
Aneby	272	161	433	-40	473	3 112
Eksjö	-33	-22	-55	-40	-15	-248
Gislaved	-33	-22	-55	-40	-15	-441
Gnosjö	-33	-22	-55	-40	-15	-146

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

2007:61 SOU

313

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Habo	-33	-22				-147
Habo	-33	-22	-55	-40	-15	-147
Jönköping	-33	-22	-55	-40	-15	-1 808
Mullsjö	272	-22	250	-40	290	2 056
Nässjö	-33	-22	-55	-40	-15	-438
Sävsjö	-33	-22	-55	-40	-15	-164
Tranås	-33	-22	-55	-40	-15	-266
Vaggeryd	-33	-22	-55	-40	-15	-189
Vetlanda	-33	-22	-55	-40	-15	-396
Värnamo	-33	-22	-55	-40	-15	-489
Kronobergs län
Alvesta	-33	-22	-55	-40	-15	-279
Lessebo	-33	-22	-55	-40	-15	-121
Ljungby	-33	-22	-55	-40	-15	-405
Markaryd	-33	-22	-55	-40	-15	-143
Tingsryd	-33	161	128	-40	168	2 151
Uppvidinge	384	161	545	300	245	2 323
Växjö	-33	-22	-55	-40	-15	-1 157
Älmhult	-33	-22	-55	-40	-15	-229
Kalmar län
Borgholm	-33	-22	-55	-40	-15	-165
Emmaboda	-33	-22	-55	-40	-15	-143

2007:61 SOU

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

314

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Hultsfred	-33	161				2 430
Hultsfred	-33	161	128	-40	168	2 430
Högsby	984	161	1 145	300	845	5 128
Kalmar	-33	-22	-55	-40	-15	-911
Mönsterås	-33	-22	-55	-40	-15	-196
Mörbylånga	-33	-22	-55	-40	-15	-200
Nybro	-33	-22	-55	-40	-15	-296
Oskarshamn	-33	-22	-55	-40	-15	-392
Torsås	272	-22	250	-40	290	2 101
Vimmerby	-33	-22	-55	-40	-15	-233
Västervik	-33	-22	-55	-40	-15	-546
Gotlands län
Gotland	-33	-22	-55	-40	-15	-859
Blekinge län
Karlshamn	-33	-22	-55	-40	-15	-464
Karlskrona	-33	-22	-55	-40	-15	-918
Olofström	-33	-22	-55	-40	-15	-200
Ronneby	-33	-22	-55	-40	-15	-424
Sölvesborg	-33	-22	-55	-40	-15	-248
Skåne län
Bjuv	-33	-22	-55	-40	-15	-209
Bromölla	-33	-22	-55	-40	-15	-181

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

2007:61 SOU

315

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Burlöv	-33	-22				-229
Burlöv	-33	-22	-55	-40	-15	-229
Båstad	-33	-22	-55	-40	-15	-210
Eslöv	-33	-22	-55	-40	-15	-450
Helsingborg	-33	-22	-55	-40	-15	-1 825
Hässleholm	-33	-22	-55	-40	-15	-735
Höganäs	-33	-22	-55	-40	-15	-351
Hörby	-33	-22	-55	-40	-15	-213
Höör	-33	-22	-55	-40	-15	-218
Klippan	-33	-22	-55	-40	-15	-240
Kristianstad	-33	-22	-55	-40	-15	-1 135
Kävlinge	-33	-22	-55	-40	-15	-399
Landskrona	-33	-22	-55	-40	-15	-588
Lomma	-33	-22	-55	-40	-15	-282
Lund	-33	-22	-55	-40	-15	-1 529
Malmö	-33	-22	-55	-40	-15	-4 055
Osby	-33	-22	-55	-40	-15	-188
Perstorp	272	-22	250	-40	290	1 998
Simrishamn	-33	-22	-55	-40	-15	-290
Sjöbo	-33	-22	-55	-40	-15	-262
Skurup	-33	-22	-55	-40	-15	-216
Staffanstorp	-33	-22	-55	-40	-15	-308
Svalöv	-33	-22	-55	-40	-15	-195

2007:61 SOU

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

316

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Svedala	-33	-22				-280
Svedala	-33	-22	-55	-40	-15	-280
Tomelilla	-33	-22	-55	-40	-15	-190
Trelleborg	-33	-22	-55	-40	-15	-595
Vellinge	-33	-22	-55	-40	-15	-474
Ystad	-33	-22	-55	-40	-15	-405
Åstorp	-33	-22	-55	-40	-15	-202
Ängelholm	-33	-22	-55	-40	-15	-573
Örkelljunga	-33	-22	-55	-40	-15	-143
Östra Göinge	-33	-22	-55	-40	-15	-209
Hallands län
Falkenberg	-33	-22	-55	-40	-15	-592
Halmstad	-33	-22	-55	-40	-15	-1 319
Hylte	-33	161	128	-40	168	1 743
Kungsbacka	-33	-22	-55	-40	-15	-1 044
Laholm	-33	-22	-55	-40	-15	-344
Varberg	-33	-22	-55	-40	-15	-820
Västra Götalands län
Ale	-33	-22	-55	-40	-15	-395
Alingsås	-33	-22	-55	-40	-15	-538
Bengtsfors	-33	161	128	-40	168	1 719
Bollebygd	-33	-22	-55	-40	-15	-121
Borås	-33	-22	-55	-40	-15	-1 485

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

2007:61 SOU

317

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Dals-Ed	984	161	1 145	527	619	3 026
Essunga	272	-22	250	-40	290	1 659
Falköping	-33	-22	-55	-40	-15	-466
Färgelanda	272	161	433	-40	473	3 229
Grästorp	272	-22	250	-40	290	1 672
Gullspång	272	-22	250	-40	290	1 623
Göteborg	-33	-22	-55	-40	-15	-7 250
Götene	-33	-22	-55	-40	-15	-193
Herrljunga	-33	-22	-55	-40	-15	-139
Hjo	-33	-22	-55	-40	-15	-132
Härryda	-33	-22	-55	-40	-15	-479
Karlsborg	272	-22	250	-40	290	2 001
Kungälv	-33	-22	-55	-40	-15	-579
Lerum	-33	-22	-55	-40	-15	-546
Lidköping	-33	-22	-55	-40	-15	-559
Lilla Edet	-33	-22	-55	-40	-15	-193
Lysekil	-33	-22	-55	-40	-15	-219
Mariestad	-33	-22	-55	-40	-15	-357
Mark	-33	-22	-55	-40	-15	-501
Mellerud	-33	-22	-55	-40	-15	-144
Munkedal	-33	-22	-55	-40	-15	-154

2007:61 SOU

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

318

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Mölndal	-33	-22				-871
Mölndal	-33	-22	-55	-40	-15	-871
Orust	-33	-22	-55	-40	-15	-227
Partille	-33	-22	-55	-40	-15	-501
Skara	-33	-22	-55	-40	-15	-278
Skövde	-33	-22	-55	-40	-15	-747
Sotenäs	-33	-22	-55	-40	-15	-139
Stenungsund	-33	-22	-55	-40	-15	-343
Strömstad	-33	-22	-55	-40	-15	-172
Svenljunga	-33	161	128	-40	168	1 753
Tanum	-33	-22	-55	-40	-15	-183
Tibro	-33	-22	-55	-40	-15	-158
Tidaholm	-33	-22	-55	-40	-15	-187
Tjörn	-33	-22	-55	-40	-15	-225
Tranemo	-33	-22	-55	-40	-15	-176
Trollhättan	-33	-22	-55	-40	-15	-797
Töreboda	-33	-22	-55	-40	-15	-142
Uddevalla	-33	-22	-55	-40	-15	-752
Ulricehamn	-33	-22	-55	-40	-15	-335
Vara	-33	-22	-55	-40	-15	-239
Vårgårda	-33	-22	-55	-40	-15	-161
Vänersborg	-33	-22	-55	-40	-15	-552
Åmål	-33	-22	-55	-40	-15	-190

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

2007:61 SOU

319

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Öckerö	-33	-22				-183
Öckerö	-33	-22	-55	-40	-15	-183
Värmlands län
Arvika	-33	-22	-55	-40	-15	-393
Eda	-33	161	128	-40	168	1 446
Filipstad	384	161	545	130	415	4 575
Forshaga	-33	-22	-55	-40	-15	-172
Grums	-33	-22	-55	-40	-15	-141
Hagfors	384	161	545	357	188	2 513
Hammarö	-33	-22	-55	-40	-15	-215
Karlstad	-33	-22	-55	-40	-15	-1 227
Kil	-33	-22	-55	-40	-15	-177
Kristinehamn	-33	-22	-55	-40	-15	-357
Munkfors	272	-22	250	-40	290	1 159
Storfors	272	161	433	-40	473	2 149
Sunne	-33	161	128	-40	168	2 284
Säffle	-33	-22	-55	-40	-15	-240
Torsby	384	161	545	979	-434	-5 624
Årjäng	384	283	667	527	141	1 378
Örebro län
Askersund	-33	-22	-55	-40	-15	-171
Degerfors	-33	-22	-55	-40	-15	-151
Hallsberg	-33	-22	-55	-40	-15	-229

2007:61 SOU

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

320

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Hällefors	984	283	1 267	300	967	7 379
Karlskoga	-33	-22	-55	-40	-15	-451
Kumla	-33	-22	-55	-40	-15	-291
Laxå	272	161	433	-40	473	2 904
Lekeberg	272	-22	250	-40	290	2 055
Lindesberg	-33	-22	-55	-40	-15	-347
Ljusnarsberg	984	161	1 145	300	845	4 495
Nora	-33	-22	-55	-40	-15	-157
Örebro	-33	-22	-55	-40	-15	-1 910
Västmanlands län
Arboga	-33	-22	-55	-40	-15	-200
Fagersta	-33	-22	-55	-40	-15	-183
Hallstahammar	-33	-22	-55	-40	-15	-224
Kungsör	-33	-22	-55	-40	-15	-124
Köping	-33	-22	-55	-40	-15	-368
Norberg	272	-22	250	-40	290	1 702
Sala	-33	-22	-55	-40	-15	-321
Skinnskatteberg	984	161	1 145	300	845	4 025
Surahammar	-33	-22	-55	-40	-15	-152
Västerås	-33	-22	-55	-40	-15	-1 972

Dalarnas län

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

2007:61 SOU

321

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Avesta	-33	-22				-328
Avesta	-33	-22	-55	-40	-15	-328
Borlänge	-33	-22	-55	-40	-15	-702
Falun	-33	-22	-55	-40	-15	-826
Gagnef	-33	-22	-55	-40	-15	-151
Hedemora	-33	-22	-55	-40	-15	-232
Leksand	-33	161	128	-40	168	2 596
Ludvika	-33	-22	-55	-40	-15	-382
Malung	384	283	667	979	-312	-3 279
Mora	-33	161	128	-40	168	3 398
Orsa	984	161	1 145	1 065	81	566
Rättvik	384	161	545	979	-434	-4 724
Smedjebacken	-33	161	128	-40	168	1 818
Säter	-33	-22	-55	-40	-15	-164
Vansbro	984	283	1 267	1 404	-137	-967
Älvdalen	984	283	1 267	1 404	-137	-1 020
Gävleborgs län
Bollnäs	-33	-22	-55	-40	-15	-392
Gävle	-33	-22	-55	-40	-15	-1 378
Hofors	-33	-22	-55	-40	-15	-152
Hudiksvall	-33	-22	-55	-40	-15	-553
Ljusdal	384	161	545	979	-434	-8 412
Nordanstig	384	161	545	357	188	1 856

2007:61 SOU

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

322

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Ockelbo	984	161				-1 567
Ockelbo	984	161	1 145	1 404	-259	-1 567
Ovanåker	384	161	545	357	188	2 237
Sandviken	-33	-22	-55	-40	-15	-549
Söderhamn	-33	-22	-55	-40	-15	-396
Västernorrlands län
Härnösand	-33	-22	-55	-40	-15	-377
Kramfors	-33	161	128	-40	168	3 380
Sollefteå	-33	161	128	-40	168	3 526
Sundsvall	-33	-22	-55	-40	-15	-1 406
Timrå	-33	-22	-55	-40	-15	-265
Ånge	384	283	667	979	-312	-3 335
Örnsköldsvik	-33	161	128	-40	168	9 236
Jämtlands län
Berg	984	283	1 267	1 404	-137	-1 054
Bräcke	984	283	1 267	1 404	-137	-985
Härjedalen	384	486	871	979	-109	-1 182
Krokom	384	161	545	979	-434	-6 132
Ragunda	984	486	1 471	1 404	66	385
Strömsund	384	283	667	979	-312	-4 033
Åre	384	283	667	1 404	-737	-7 345
Östersund	-33	-22	-55	-40	-15	-873

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

2007:61 SOU

323

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
Västerbottens län	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Västerbottens län
Bjurholm	984	283	1 267	1 404	-137	-350
Dorotea	984	486	1 471	1 404	66	205
Lycksele	384	283	667	639	28	353
Malå	984	486	1 471	1 065	406	1 389
Nordmaling	984	283	1 267	527	741	5 533
Norsjö	984	486	1 471	1 404	66	297
Robertsfors	984	283	1 267	1 404	-137	-968
Skellefteå	-33	161	128	-40	168	12 089
Sorsele	984	486	1 471	1 404	66	193
Storuman	984	486	1 471	1 404	66	432
Umeå	-33	-22	-55	-40	-15	-1 656
Vilhelmina	984	486	1 471	1 404	66	487
Vindeln	984	283	1 267	1 404	-137	-788
Vännäs	-33	-22	-55	-40	-15	-126
Åsele	984	486	1 471	1 404	66	221
Norrbottens län
Arjeplog	984	486	1 471	1 404	66	210
Arvidsjaur	984	486	1 471	1 065	406	2 767
Boden	-33	161	128	-40	168	4 737
Gällivare	384	283	667	-40	707	13 490
Haparanda	-33	283	250	-40	290	2 955

2007:61 SOU

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

324

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Jokkmokk	984	486				2 247
Jokkmokk	984	486	1 471	1 065	406	2 247
Kalix	-33	283	250	130	120	2 103
Kiruna	-33	161	128	-40	168	3 889
Luleå	-33	-22	-55	-40	-15	-1 088
Pajala	984	486	1 471	1 404	66	451
Piteå	-33	-22	-55	-40	-15	-611
Älvsbyn	384	283	667	1 065	-397	-3 439
Överkalix	984	486	1 471	1 404	66	257
Övertorneå	984	486	1 471	1 404	66	347

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

2007:61 SOU

325

Bilaga 11a

Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

	Förslag admini-	Förslag	Förslag admini-	Nuvarande
	Förslag admini-	räddnings-	stration och	administration, resor
	stration	tjänst	räddnings-tjänst	och räddningstjänst	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Länssnitt (vägt genomsnitt)
Stockholms	-33	-22				-28 254
Stockholms	-33	-22	-55	-40	-15	-28 254
Uppsala	-33	-14	-47	-40	-7	-2 258
Södermanlands	-33	-22	-55	-40	-15	-3 915
Östergötlands	0	-5	-5	-22	18	7 360
Jönköpings	-20	-18	-39	-40	1	436
Kronobergs	-11	1	-10	-22	12	2 139
Kalmar	3	-6	-3	-31	28	6 577
Gotland	-33	-22	-55	-40	-15	-859
Blekinge	-33	-22	-55	-40	-15	-2 253
Skåne	-31	-22	-53	-40	-13	-15 382
Hallands	-33	-15	-48	-40	-8	-2 376
Västra Götalands	-23	-18	-42	-38	-3	-5 325
Värmlands	49	32	80	55	25	6 959
Örebro	30	-6	24	-24	48	13 125
Västmanlands	-6	-19	-25	-33	9	2 182
Dalarnas	79	48	127	143	-16	-4 399
Gävleborgs	52	9	61	95	-34	-9 307
Västernorrlands	-14	63	49	5	44	10 760
Jämtlands	290	156	446	613	-167	-21 220
Västerbottens	200	132	333	266	67	17 310
Norrbottens	140	146	286	173	112	28 316

2007:61 SOU

bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11a Bilaga

Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur, inklusive beslutade förändringar som genomförs 2008

327

328

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

			varav
	Förslag		förändring av
	Förslag		administration varav förändring
	Bebyggelse-		och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur		tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv		kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Kommunnamn
Stockholms län
Botkyrka			-15	-259			-20 969
Botkyrka		-32	-15	-259	242	-274	-20 969
Danderyd		-32	-15	-259	242	-274	-8 275
Ekerö		-32	-15	-259	242	-274	-6 573
Haninge		-32	-15	-259	242	-274	-19 667
Huddinge		-32	-15	-259	242	-274	-24 298
Järfälla		-32	-15	-259	242	-274	-16 904
Lidingö		83	-15	-259	357	-274	-11 469
Nacka		83	-15	-259	357	-274	-21 970
Norrtälje		-32	-15	229	-246	214	11 696
Nykvarn		-32	-15	229	-246	214	1 790
Nynäshamn		-32	-15	229	-246	214	5 280
Salem		-32	-15	-259	242	-274	-3 924
Sigtuna		-32	-15	-259	242	-274	-10 051
Sollentuna		-32	-15	-259	242	-274	-16 250
Solna		83	-15	-259	357	-274	-16 584
Stockholm		486	-15	-259	760	-274	-211 092
Sundbyberg		83	-15	-259	357	-274	-9 313
Södertälje		26	-15	230	-189	215	17 337
Tyresö		-32	-15	-259	242	-274	-11 262
Täby		-32	-15	-259	242	-274	-16 589

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

2007:61 SOU

329

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Upplands Väsby		-15	-259			-10 301
Upplands Väsby	-32	-15	-259	242	-274	-10 301
Upplands-Bro	-32	-15	-259	242	-274	-5 839
Vallentuna	-32	-15	-259	242	-274	-7 501
Vaxholm	-32	-15	-259	242	-274	-2 771
Värmdö	-32	-15	-259	242	-274	-9 564
Österåker	-32	-15	-259	242	-274	-10 222
Uppsala län
Enköping	-119	-15	142	-246	127	4 888
Heby	88	168	146	-226	314	4 284
Håbo	-119	-15	142	-246	127	2 362
Knivsta	-119	-15	142	-246	127	1 695
Tierp	-98	-15	143	-226	128	2 572
Uppsala	-61	-15	143	-189	128	23 504
Älvkarleby	-98	-15	143	-226	128	1 164
Östhammar	-170	-15	91	-246	76	1 647
Södermanlands län
Eskilstuna	-112	-15	92	-189	77	7 076
Flen	-170	-15	91	-246	76	1 251
Gnesta	-190	-15	92	-267	77	769
Katrineholm	-170	-15	91	-246	76	2 453
Nyköping	-190	-15	92	-267	77	3 847
Oxelösund	-190	-15	92	-267	77	860

2007:61 SOU

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

330

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Strängnäs		-15	91			2 337
Strängnäs	-170	-15	91	-246	76	2 337
Trosa	-234	-15	48	-267	33	360
Vingåker	-170	-15	91	-246	76	707
Östergötlands län
Boxholm	284	473	57	-246	530	2 779
Finspång	-234	-15	48	-267	33	694
Kinda	521	537	58	-74	595	5 920
Linköping	-176	-15	48	-209	33	4 573
Mjölby	-220	-15	41	-246	26	662
Motala	-234	-15	48	-267	33	1 392
Norrköping	-176	-15	48	-209	33	4 141
Söderköping	-234	-15	48	-267	33	466
Vadstena	77	290	54	-267	344	2 591
Valdemarsvik	-47	168	52	-267	220	1 789
Ydre	1 008	-259	45	1 222	-214	-826
Åtvidaberg	-213	-15	48	-246	33	389
Ödeshög	263	473	57	-267	530	2 925
Jönköpings län
Aneby	276	473	49	-246	522	3 434
Eksjö	-197	-15	42	-224	27	451
Gislaved	-197	-15	42	-224	27	803
Gnosjö	-197	-15	42	-224	27	266

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

2007:61 SOU

331

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Habo		-15	41			258
Habo	-241	-15	41	-267	26	258
Jönköping	-183	-15	41	-209	26	3 172
Mullsjö	90	290	46	-246	336	2 383
Nässjö	-197	-15	42	-224	27	798
Sävsjö	-197	-15	42	-224	27	299
Tranås	-214	-15	25	-224	10	182
Vaggeryd	-197	-15	42	-224	27	345
Vetlanda	-197	-15	42	-224	27	720
Värnamo	-197	-15	42	-224	27	890
Kronobergs län
Alvesta	-257	-15	25	-267	10	191
Lessebo	-235	-15	24	-244	9	75
Ljungby	-231	-15	28	-244	13	358
Markaryd	-257	-15	25	-267	10	98
Tingsryd	-48	168	28	-244	196	2 510
Uppvidinge	396	245	29	122	274	2 596
Växjö	-200	-15	24	-209	9	714
Älmhult	-257	-15	25	-267	10	157
Kalmar län
Borgholm	-302	-15	2	-289	-13	-141
Emmaboda	-231	-15	28	-244	13	126

2007:61 SOU

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

332

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Hultsfred		168	32			2 894
Hultsfred	-24	168	32	-224	200	2 894
Högsby	990	845	44	101	889	5 394
Kalmar	-195	-15	29	-209	14	867
Mönsterås	-253	-15	29	-267	14	186
Mörbylånga	-275	-15	29	-289	14	191
Nybro	-231	-15	28	-244	13	261
Oskarshamn	-253	-15	29	-267	14	373
Torsås	57	290	34	-267	324	2 347
Vimmerby	-210	-15	29	-224	14	222
Västervik	-253	-15	29	-267	14	519
Gotlands län
Gotland	-283	-15	-1	-267	-16	-907
Blekinge län
Karlshamn	-329	-15	-1	-313	-16	-489
Karlskrona	-271	-15	-1	-255	-16	-968
Olofström	-307	-15	-1	-291	-16	-211
Ronneby	-329	-15	-1	-313	-16	-447
Sölvesborg	-215	-15	113	-313	98	1 626
Skåne län
Bjuv	-167	-15	161	-313	146	2 048
Bromölla	-215	-15	113	-313	98	1 188

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

2007:61 SOU

333

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Burlöv		-15	109			1 444
Burlöv	-167	-15	109	-261	94	1 444
Båstad	-167	-15	161	-313	146	2 054
Eslöv	-215	-15	113	-313	98	2 955
Helsingborg	-157	-15	113	-255	98	11 989
Hässleholm	-322	-15	6	-313	-9	-431
Höganäs	-167	-15	161	-313	146	3 434
Hörby	-167	-15	161	-313	146	2 087
Höör	-215	-15	113	-313	98	1 434
Klippan	-215	-15	113	-313	98	1 576
Kristianstad	-157	-15	113	-255	98	7 457
Kävlinge	-167	-15	109	-261	94	2 516
Landskrona	-215	-15	113	-313	98	3 865
Lomma	-167	-15	109	-261	94	1 776
Lund	-157	-15	61	-203	46	4 727
Malmö	-53	-15	108	-146	93	25 289
Osby	-193	-15	113	-291	98	1 238
Perstorp	95	290	118	-313	408	2 811
Simrishamn	-215	-15	113	-313	98	1 908
Sjöbo	-215	-15	113	-313	98	1 719
Skurup	-215	-15	113	-313	98	1 416
Staffanstorp	-167	-15	109	-261	94	1 941
Svalöv	-167	-15	161	-313	146	1 903

2007:61 SOU

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

334

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Svedala		-15	109			1 763
Svedala	-167	-15	109	-261	94	1 763
Tomelilla	-215	-15	113	-313	98	1 246
Trelleborg	-215	-15	61	-261	46	1 841
Vellinge	-215	-15	61	-261	46	1 466
Ystad	-167	-15	161	-313	146	3 966
Åstorp	-215	-15	113	-313	98	1 330
Ängelholm	-215	-15	113	-313	98	3 767
Örkelljunga	-215	-15	113	-313	98	938
Östra Göinge	-215	-15	113	-313	98	1 374
Hallands län
Falkenberg	-322	-15	6	-313	-9	-348
Halmstad	-264	-15	6	-255	-9	-774
Hylte	-93	168	9	-270	177	1 837
Kungsbacka	-244	-15	6	-235	-9	-613
Laholm	-322	-15	6	-313	-9	-202
Varberg	-244	-15	84	-313	69	3 795
Västra Götalands län
Ale	-198	-15	7	-190	-8	-205
Alingsås	-257	-15	25	-267	10	368
Bengtsfors	-28	168	28	-224	196	2 006
Bollebygd	-235	-15	24	-244	9	75
Borås	-177	-15	24	-186	9	916

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

2007:61 SOU

335

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Dals-Ed	984	619	36	330	654	3 200
Essunga	53	290	30	-267	320	1 831
Falköping	-216	-15	45	-246	30	943
Färgelanda	319	473	92	-246	565	3 857
Grästorp	53	290	30	-267	320	1 845
Gullspång	74	290	30	-246	320	1 792
Göteborg	-71	-15	6	-62	-9	-4 256
Götene	-257	-15	25	-267	10	132
Herrljunga	-237	-15	24	-246	9	86
Hjo	-257	-15	25	-267	10	90
Härryda	-129	-15	6	-120	-9	-281
Karlsborg	53	290	30	-267	320	2 209
Kungälv	-303	-15	-53	-235	-68	-2 623
Lerum	-257	-15	-52	-190	-67	-2 438
Lidköping	-257	-15	25	-267	10	382
Lilla Edet	-257	-15	25	-267	10	132
Lysekil	-303	-15	25	-313	10	150
Mariestad	-257	-15	25	-267	10	244
Mark	-257	-15	25	-267	10	342
Mellerud	-178	-15	83	-246	68	658
Munkedal	-281	-15	25	-291	10	105

2007:61 SOU

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

336

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Mölndal		-15	6			-511
Mölndal	-129	-15	6	-120	-9	-511
Orust	-303	-15	25	-313	10	155
Partille	-129	-15	6	-120	-9	-294
Skara	-237	-15	24	-246	9	171
Skövde	-237	-15	24	-246	9	461
Sotenäs	-303	-15	25	-313	10	95
Stenungsund	-244	-15	6	-235	-9	-201
Strömstad	-303	-15	25	-313	10	118
Svenljunga	-28	168	28	-224	196	2 047
Tanum	-303	-15	25	-313	10	125
Tibro	-237	-15	24	-246	9	98
Tidaholm	-237	-15	24	-246	9	116
Tjörn	-303	-15	-53	-235	-68	-1 018
Tranemo	-214	-15	25	-224	10	121
Trollhättan	-198	-15	84	-267	69	3 690
Töreboda	-178	-15	83	-246	68	646
Uddevalla	-303	-15	25	-313	10	514
Ulricehamn	-214	-15	25	-224	10	229
Vara	-257	-15	25	-267	10	164
Vårgårda	-257	-15	25	-267	10	110
Vänersborg	-257	-15	25	-267	10	378
Åmål	-237	-15	24	-246	9	117

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

2007:61 SOU

337

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Öckerö		-15	6			-107
Öckerö	-129	-15	6	-120	-9	-107
Värmlands län
Arvika	-115	-15	45	-145	30	794
Eda	71	168	48	-145	216	1 860
Filipstad	496	415	53	28	468	5 158
Forshaga	-158	-15	46	-189	31	360
Grums	-158	-15	46	-189	31	294
Hagfors	517	188	49	280	237	3 164
Hammarö	-158	-15	46	-189	31	449
Karlstad	-101	-15	46	-132	31	2 563
Kil	-158	-15	46	-189	31	369
Kristinehamn	-158	-15	46	-189	31	746
Munkfors	196	290	51	-145	341	1 363
Storfors	382	473	54	-145	527	2 395
Sunne	71	168	48	-145	216	2 938
Säffle	-95	-15	109	-189	94	1 515
Torsby	538	-434	38	934	-396	-5 129
Årjäng	620	141	49	431	189	1 854
Örebro län
Askersund	-153	-15	108	-246	93	1 068
Degerfors	-130	-15	109	-224	94	951
Hallsberg	-153	-15	108	-246	93	1 428

2007:61 SOU

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

338

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Hällefors	1 235	967	126	142	1 093	8 338
Karlskoga	-130	-15	109	-224	94	2 844
Kumla	-153	-15	108	-246	93	1 815
Laxå	344	473	117	-246	590	3 622
Lekeberg	157	290	113	-246	403	2 855
Lindesberg	-113	-15	105	-203	90	2 096
Ljusnarsberg	1 133	845	124	164	969	5 153
Nora	-110	-15	108	-203	93	976
Örebro	-95	-15	109	-189	94	12 035
Västmanlands län
Arboga	-156	-15	105	-246	90	1 207
Fagersta	-113	-15	105	-203	90	1 107
Hallstahammar	-156	-15	105	-246	90	1 349
Kungsör	-156	-15	105	-246	90	749
Köping	-156	-15	105	-246	90	2 224
Norberg	219	290	110	-181	400	2 348
Sala	-135	-15	106	-226	91	1 956
Skinnskatteberg	1 108	845	121	142	966	4 600
Surahammar	-98	-15	143	-226	128	1 307
Västerås	-98	-15	106	-189	91	12 036

Dalarnas län

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

2007:61 SOU

339

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Avesta		-15	78			1 388
Avesta	-60	-15	78	-123	63	1 388
Borlänge	-60	-15	78	-123	63	2 971
Falun	-3	-15	78	-66	63	3 495
Gagnef	-60	-15	78	-123	63	641
Hedemora	-60	-15	78	-123	63	980
Leksand	126	168	81	-123	249	3 848
Ludvika	-60	-15	78	-123	63	1 615
Malung	717	-312	73	956	-239	-2 510
Mora	147	168	82	-103	250	5 058
Orsa	1 181	81	80	1 021	160	1 125
Rättvik	550	-434	71	913	-363	-3 949
Smedjebacken	126	168	81	-123	249	2 695
Säter	-60	-15	78	-123	63	695
Vansbro	1 306	-137	77	1 366	-60	-422
Älvdalen	1 348	-137	76	1 409	-61	-452
Gävleborgs län
Bollnäs	12	-15	150	-123	135	3 548
Gävle	47	-15	150	-88	135	12 468
Hofors	12	-15	150	-123	135	1 379
Hudiksvall	12	-15	150	-123	135	5 004
Ljusdal	642	-434	142	934	-292	-5 656
Nordanstig	622	188	154	280	342	3 370

2007:61 SOU

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

340

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Ockelbo		-259	146			-682
Ockelbo	1 232	-259	146	1 345	-113	-682
Ovanåker	642	188	153	301	341	4 051
Sandviken	-10	-15	150	-145	135	4 961
Söderhamn	12	-15	150	-123	135	3 584
Västernorrlands län
Härnösand	59	-15	45	29	30	762
Kramfors	266	168	49	49	217	4 368
Sollefteå	288	168	-105	225	63	1 326
Sundsvall	116	-15	45	86	30	2 842
Timrå	59	-15	45	29	30	536
Ånge	836	-312	-114	1 262	-426	-4 552
Örnsköldsvik	323	168	49	106	217	11 935
Jämtlands län
Berg	1 451	-137	-127	1 715	-264	-2 030
Bräcke	1 431	-137	-126	1 694	-263	-1 890
Härjedalen	1 105	-109	-125	1 339	-234	-2 546
Krokom	717	-434	-131	1 282	-565	-7 980
Ragunda	1 638	66	-122	1 694	-56	-323
Strömsund	841	-312	-129	1 282	-441	-5 700
Åre	841	-737	-137	1 715	-874	-8 708
Östersund	121	-15	-124	260	-139	-8 108

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

2007:61 SOU

341

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
Västerbottens län	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Västerbottens län
Bjurholm	1 519	-137	95	1 561	-42	-107
Dorotea	1 747	66	-55	1 736	11	35
Lycksele	930	28	-57	959	-29	-365
Malå	1 747	406	-50	1 391	356	1 219
Nordmaling	1 476	741	110	626	850	6 351
Norsjö	1 747	66	-55	1 736	11	50
Robertsfors	1 498	-137	95	1 540	-42	-295
Skellefteå	396	168	100	128	268	19 288
Sorsele	1 768	66	-55	1 757	11	33
Storuman	1 747	66	-55	1 736	11	73
Umeå	188	-15	97	106	82	9 107
Vilhelmina	1 747	66	-55	1 736	11	82
Vindeln	1 519	-137	95	1 561	-42	-240
Vännäs	174	-15	97	92	82	692
Åsele	1 804	66	-55	1 793	11	37
Norrbottens län
Arjeplog	1 709	66	-114	1 757	-48	-151
Arvidsjaur	1 709	406	-109	1 412	297	2 025
Boden	323	168	41	114	209	5 895
Gällivare	912	707	-104	309	603	11 508
Haparanda	425	290	43	92	333	3 394

2007:61 SOU

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

342

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Jokkmokk	1 709	406	-109	1 412	297	1 645
Kalix	425	120	40	265	160	2 801
Kiruna	386	168	-113	331	55	1 278
Luleå	172	-15	38	149	23	1 690
Pajala	1 709	66	-114	1 757	-48	-325
Piteå	115	-15	38	92	23	949
Älvsbyn	871	-397	32	1 237	-366	-3 166
Överkalix	1 688	66	-114	1 736	-48	-185
Övertorneå	1 688	66	-114	1 736	-48	-250

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

2007:61 SOU

343

Bilaga 11b

Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna

förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

		varav
	Förslag	förändring av
	Förslag	administration varav förändring
	Bebyggelse-	och räddnings- av byggkostnader Nuvarande Bebyggelse-
	struktur	tjänst	(införs 2008)	struktur	Förändring	Förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Länssnitt (vägt genomsnitt)
Stockholms		-15	-215			-435 284
Stockholms	195	-15	-215	425	-230	-435 284
Uppsala	-78	-7	140	-211	132	42 117
Södermanlands	-158	-15	90	-233	75	19 659
Östergötlands	-144	18	48	-210	66	27 496
Jönköpings	-179	1	41	-221	42	14 001
Kronobergs	-178	12	26	-215	38	6 699
Kalmar	-180	28	28	-237	57	13 240
Gotland	-283	-15	-1	-267	-16	-907
Blekinge	-291	-15	12	-288	-3	-490
Skåne	-157	-13	104	-247	91	106 035
Hallands	-262	-8	21	-275	13	3 695
Västra Götalands	-164	-3	16	-177	12	18 781
Värmlands	20	25	50	-56	76	20 692
Örebro	-35	48	110	-192	158	43 182
Västmanlands	-86	9	108	-202	117	28 883
Dalarnas	142	-16	78	80	62	17 174
Gävleborgs	141	-34	150	24	116	32 027
Västernorrlands	211	44	26	141	71	17 218
Jämtlands	625	-167	-126	919	-294	-37 285
Västerbottens	587	67	72	447	140	35 959
Norrbottens	498	112	-5	390	108	27 108

2007:61 SOU

…bebyggelsestruktur för Resultatbilaga 11b Bilaga

Bilaga 12 En genderanalys av kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård

I utredningens delbetänkande (SOU 2006:84) presenterades ett förslag till uppdatering av kostnadsmatriserna för ”ej vårdtung befolkning” respektive ”vårdtung befolkning” i delmodellen hälso- och sjukvård. Uppdateringen gjordes baserat på vårdkonsumtionen i Region Skåne 2004. I den nu gällande delmodellen är kostnads- matriserna baserade på vårdkonsumtionen år 2000.

Nedan redovisas en genderanalys för sjukvårdsmodellen upp- delad på de två kostnadsmatriserna ej vårdtung befolkning samt vårdtung befolkning. Analysen avser skillnader i standardkostnad uppdelad på män och kvinnor. Denna analys ger inget svar på om vården är likvärdig för män och kvinnor. För att utvärdera om vår- den är likvärdig mellan könen krävs det djupare analyser på patientnivå och för olika sjukdomar.

Sjukvårdsmodellen för ej vårdtung befolkning

Tabellen nedan visar hur relationerna mellan männens och kvin- nornas sjukvårdkostnader har förändrats mellan kostnads- matriserna år 2000 och 2004. I analysen delas den ej vårdtunga ma- trisen in efter inkomstkategori samt ålder utöver kön. Alla barn upp till och med 14 års ålder ingår i kategorin 0-inkomst. Huvud- delen av befolkningen i Region Skåne över 24 år (95 procent) be- finner sig antingen i kategorin under medianinkomst eller över medianinkomst. Generellt sett är kvinnornas sjukvårdskostnader högre från 15 års ålder och upp till omkring 70-årsåldern. De högre sjukvårdskostnaderna för kvinnor mellan 25 och 40 år kan till stor

345

Bilaga 12 En genderanalys av kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård

SOU 2007:61

del förklaras av barnafödande. Männens kostnader är högst i de yngsta åldrarna samt i de allra äldsta.

Gruppen 0-inkomst uppvisar en liten skillnad mellan männens och kvinnornas kostnader totalt sett. Bakom detta döljer sig dock att pojkarnas sjukvårdskostnader till och med 14 års ålder uppgår till ca 116 % av flickornas sjukvårdskostnader. En delförklaring till denna skillnad kan vara att det oftare uppstår problem i samband med förlossningar av pojkar än av flickor. Risken att skadas är generellt sätt högre för pojkar än flickor, vilket kan förklara skillnaden i standardkostnad. Relationen är den motsatta i åldrarna 15–69 år där männen har en lägre sjukvårdskostnad än kvinnorna. Denna förändring har samband med kvinnornas inträde i fertil ål- der, då många kvinnor får kontakt med sjukvården. I de barna- födande åldrarna 25–39 år är kvinnornas standardkostnad av natur- liga skäl mer än dubbelt så hög jämfört med männens. Även efter fertil ålder får många kvinnor kontakt med sjukvården exempelvis i samband med screening av bröstcancer. Kvinnornas sjukvårds- kostnader mellan 2000 och 2004 har ökat något jämfört med män- nens i dessa åldrar. I den allra äldsta åldersgruppen har emellertid männens sjukvårdskostnader ökat betydligt snabbare än kvinnornas. I denna inkomstkategori ingår dock bara några hundra individer.

I inkomstkategorin Under medianinkomst uppgår männens sjukvårdskostnader i snitt till drygt 80 procent av kvinnornas. De yngre kvinnorna konsumerar mer sjukvård än männen vars kostna- der uppgår till ca 60 procent av kvinnornas kostnader i åldrarna 15– 39 år. Sjukvårdskonsumtionen är likartad i åldrarna 40–74 år, men återigen är männens sjukvårdskostnader i en äldsta åldersgruppen högre än kvinnornas. Skillnaderna mellan de båda åren är relativt liten. Det finns en tendens till minskade skillnader i de äldre åld- rarna, medan tendensen går i olika riktningar i de yngre åldrarna.

346

SOU 2007:61 Bilaga 12 En genderanalys av kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård

Tabell 1 Kostnad per ålder och kön år enligt kostnadsmatris år 2000 och år 2004 samt kvot mellan man och kvinna.

		2000		2004		Kvot man / kvinna
Inkomst	Ålder	Man	Kvinna	Man	Kvinna	2000	2004
0-Inkomst inkl. barn		4 736	4 742	6 272	6 658	100%	94%
Under medianinkomst		6 765	8 217	8 429	10 164	82%	83%
Över medianinkomst		4 708	6 575	5 493	8 286	72%	66%

0-Inkomst	0-14	4 992	4 249	7 149	6 146	117%	116%
inkl. barn	15-24	3 283	5 729	4 513	7 493	57%	60%
	25-39	4 145	7 459	3 514	7 942	56%	44%
	40-59	5 077	6 156	6 074	7 753	82%	78%
	60-69	5 588	6 052	6 119	8 031	92%	76%
	70-74	6 317	6 000	10 632	10 746	105%	99%
	75-w	5 595	5 508	8 492	6 332	102%	134%
Under	15-24	3 162	5 773	4 407	6 958	55%	63%
medianinkomst	25-39	5 779	8 129	6 191	10 470	71%	59%
	40-59	7 865	8 288	10 587	10 438	95%	101%
	60-69	8 521	8 334	10 104	10 311	102%	98%
	70-74	9 667	9 044	11 287	11 242	107%	100%
	75-w	11 436	10 232	13 349	11 841	112%	113%
Över	15-24	2 927	6 844	3 652	8 243	43%	44%
medianinkomst	25-39	3 031	7 138	3 584	10 061	42%	36%
	40-59	4 351	5 873	5 011	6 938	74%	72%
	60-69	7 130	6 949	7 748	8 585	103%	90%
	70-74	10 189	9 523	11 599	10 507	107%	110%
	75-w	13 332	11 411	13 899	13 771	117%	101%
Samtliga	0-14	4 992	4 249	7 149	6 146	117%	116%
inkomstgrupper	15-24	3 166	5 826	4 393	7 206	54%	61%
	25-39	3 868	7 677	4 325	10 069	50%	43%
	40-59	5 113	6 806	6 236	8 273	75%	75%
	60-69	7 579	7 827	8 434	9 538	97%	88%
	70-74	9 852	9 046	11 411	11 137	109%	102%
	75-w	11 978	10 270	13 469	11 921	117%	113%

Not. En kvot över 100% innebär att männen har en högre vårdkostnad än kvinnorna och tvärs om.

347

Bilaga 12 En genderanalys av kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård

SOU 2007:61

I gruppen Över medianinkomst har männen ännu lägre sjukvårds- kostnader än kvinnorna jämfört med gruppen under median- inkomst. Männens kostnader har sjunkit något jämfört med kvin- nornas mellan 2000 och 2004, från 72 % till 66 % av kvinnornas sjukvårdskostnader. Den största förändringen har skett för den allra äldsta åldersgruppen. I denna inkomstkategori är kvinnornas sjukvårdskostnader år 2004 i paritet med männens för de allra äldsta.

Sjukvårdsmodellen för vårdtung befolkning

Vad gäller de vårdtunga grupperna är kostnaderna relativt likartade mellan män och kvinnor generellt sett. De största skillnaderna fö- religger i grupperna höftfraktur samt schizofreni. I dessa grupper har männens sjukvårdskostnader relativt kvinnorna ökat mellan 2000 och 2004.

Tabell 2 Kostnad per person och kön per vårdtung grupp samt kvot mellan man och kvinna. År 2000 och 2004

		Kr per person		Kvot man/kvinna
Vårdtung grupp	Kön	2000	2004	2000	2004
Elakartad	Män	94 234	118 645	101%	98%
tumörsjukdom	Kv	93 730	121 536
Cerebrovaskulär	Män	66 500	89 332	104%	106%
sjukdom	Kv	63 807	84 265
Inflammatorisk	Män	70 937	84 547	100%	101%
ledsjukdom	Kv	71 195	84 043
Artros	Män	54 558	62 250	99%	96%
	Kv	54 963	65 158
Ischemisk	Män	64 531	85 495	110%	114%
hjärtsjukdom	Kv	58 534	75 162
Höftfraktur	Män	57 290	87 533	110%	127%
	Kv	52 121	68 985
Schizofreni	Män	207 964	240 898	109%	126%
	Kv	190 302	191 279
Övr psykoser	Män	87 586	105 032	100%	101%
	Kv	87 833	104 495

348

Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner

349

350

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
Kommunnamn	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Kommunnamn
Stockholms län
Botkyrka	-177	-8	-3	-36	12	-15		-17 386
Botkyrka	-177	-8	-3	-36	12	-15	-227	-17 386
Danderyd	-583	-53	-25	-80	-712	-15	-1 468	-44 370
Ekerö	-19	41	14	-70	-180	-15	-229	-5 497
Haninge	-50	-114	1	-109	-76	-15	-363	-26 073
Huddinge	-91	-21	2	-157	-80	-15	-362	-32 123
Järfälla	-313	-35	-26	-82	-142	-15	-613	-37 845
Lidingö	-652	-79	-17	-110	-621	-15	-1 494	-62 585
Nacka	-506	-150	5	-64	-255	-15	-985	-79 039
Norrtälje	212	208	15	-17	-20	-15	383	20 913
Nykvarn	151	112	32	-129	-42	-15	109	911
Nynäshamn	-82	7	18	-60	-227	-15	-359	-8 847
Salem	-22	26	9	-101	-97	-15	-200	-2 866
Sigtuna	-187	-39	20	-133	-56	-15	-410	-15 050
Sollentuna	-679	-32	-28	-96	-169	-15	-1 019	-60 480
Solna	-318	-23	-24	-256	-380	-15	-1 016	-61 541
Stockholm	-482	-40	-18	-72	-353	-15	-980	-755 579
Sundbyberg	-300	-27	-23	-227	-284	-15	-876	-29 796
Södertälje	-133	-58	-5	-46	-28	-15	-285	-22 954
Tyresö	-23	-13	8	-127	-125	-15	-295	-12 132
Täby	-591	-75	-23	-58	-246	-15	-1 008	-61 076
Upplands Väsby	-261	-16	-24	-213	-120	-15	-649	-24 416
Upplands-Bro	-210	-147	2	-80	-79	-15	-529	-11 281

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

2007:61 SOU

351

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Vallentuna	61	91	-5	-78	-113	-15		-1 615
Vallentuna	61	91	-5	-78	-113	-15	-59	-1 615
Vaxholm	-56	22	50	-119	-141	-15	-259	-2 621
Värmdö	109	76	33	-43	-77	-15	83	2 901
Österåker	23	72	-4	-38	-59	-15	-21	-782
Uppsala län
Enköping	166	110	9	27	156	-15	453	17 407
Heby	324	282	23	142	359	168	1 298	17 698
Håbo	89	101	8	46	-106	-15	123	2 285
Knivsta	186	116	18	125	41	-15	471	6 276
Tierp	255	248	6	130	286	-15	910	18 252
Uppsala	-96	-73	-12	-54	-28	-15	-278	-50 950
Älvkarleby	175	-7	21	161	104	-15	439	3 987
Östhammar	202	253	25	117	145	-15	727	15 710
Södermanlands län
Eskilstuna	73	-67	-3	56	-33	-15	11	1 013
Flen	202	144	20	-10	93	-15	434	7 124
Gnesta	241	194	30	72	55	-15	577	5 746
Katrineholm	85	59	-13	73	144	-15	333	10 719
Nyköping	74	62	-1	69	-90	-15	99	4 934
Oxelösund	56	-40	-9	107	-193	-15	-94	-1 046
Strängnäs	96	21	11	45	-155	-15	3	94
Trosa	137	20	-10	75	-176	-15	31	336
Vingåker	289	336	31	141	136	-15	918	8 509

2007:61 SOU

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

352

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
Östergötlands län	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr


Boxholm	247	19	-14	144	118	473	987	5 175
Finspång	144	37	-3	102	118	-15	383	8 001
Kinda	293	334	72	32	485	537	1 753	17 438
Linköping	-8	-55	-4	27	-15	-15	-70	-9 628
Mjölby	197	-6	4	117	221	-15	518	13 085
Motala	136	-24	-15	57	125	-15	264	11 067
Norrköping	15	-66	-2	75	36	-15	43	5 366
Söderköping	215	72	36	64	165	-15	537	7 532
Vadstena	94	93	27	121	-18	290	607	4 570
Valdemarsvik	218	433	-2	89	289	168	1 195	9 707
Ydre	296	814	29	77	433	-259	1 390	5 374
Åtvidaberg	222	232	34	138	100	-15	711	8 336
Ödeshög	243	150	29	63	411	473	1 369	7 553
Jönköpings län
Aneby	232	430	54	94	389	473	1 672	10 996
Eksjö	212	122	-8	25	286	-15	622	10 310
Gislaved	181	-81	8	-33	140	-15	200	5 899
Gnosjö	155	63	58	-156	47	-15	152	1 483
Habo	211	177	28	164	177	-15	742	7 303
Jönköping	50	-80	1	63	2	-15	21	2 546
Mullsjö	189	41	13	211	117	290	861	6 103
Nässjö	235	113	0	8	208	-15	549	16 095
Sävsjö	243	187	49	104	505	-15	1 073	11 792

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

2007:61 SOU

353

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Tranås	202	139	-11	82	214	-15		10 855
Tranås	202	139	-11	82	214	-15	611	10 855
Vaggeryd	202	84	14	-49	269	-15	505	6 396
Vetlanda	230	141	-6	67	392	-15	809	21 407
Värnamo	186	143	-4	-54	113	-15	369	12 068
Kronobergs län
Alvesta	260	77	-14	41	345	-15	694	12 968
Lessebo	227	470	21	57	13	-15	773	6 283
Ljungby	224	154	-1	-5	381	-15	738	19 996
Markaryd	276	91	-14	-2	315	-15	651	6 231
Tingsryd	283	384	8	35	591	168	1 469	18 794
Uppvidinge	279	349	26	31	364	245	1 294	12 253
Växjö	120	-4	-13	1	-19	-15	70	5 419
Älmhult	267	161	3	15	451	-15	882	13 536
Kalmar län
Borgholm	302	367	20	-126	780	-15	1 328	14 698
Emmaboda	203	75	4	6	229	-15	502	4 791
Hultsfred	245	295	21	50	357	168	1 136	16 424
Högsby	218	281	33	-130	648	845	1 895	11 498
Kalmar	121	-33	-4	17	25	-15	111	6 766
Mönsterås	234	224	53	55	239	-15	790	10 352
Mörbylånga	283	-153	23	34	443	-15	615	8 245
Nybro	245	162	-9	-4	242	-15	621	12 281
Oskarshamn	133	136	-14	64	86	-15	390	10 238

2007:61 SOU

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

354

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Torsås	287	204	1	2	841	290		11 766
Torsås	287	204	1	2	841	290	1 625	11 766
Vimmerby	238	132	2	135	423	-15	915	14 287
Västervik	165	31	-20	87	159	-15	407	14 859
Gotlands län
Gotland	319	174	30	-35	304	-15	777	44 671
Blekinge län
Karlshamn	121	-9	-15	43	112	-15	237	7 350
Karlskrona	185	21	-9	12	157	-15	351	21 549
Olofström	140	115	28	-77	249	-15	440	5 893
Ronneby	155	51	-35	81	239	-15	476	13 500
Sölvesborg	175	-27	-14	16	218	-15	353	5 846
Skåne län
Bjuv	216	-141	20	36	64	-15	180	2 522
Bromölla	157	43	12	101	75	-15	373	4 513
Burlöv	-74	25	-21	-108	-11	-15	-204	-3 125
Båstad	148	179	-2	-19	179	-15	470	6 601
Eslöv	250	87	3	-10	48	-15	363	10 923
Helsingborg	-137	-95	-3	-65	-1	-15	-316	-38 565
Hässleholm	218	-52	10	46	264	-15	471	23 151
Höganäs	34	-56	-12	88	22	-15	61	1 434
Hörby	263	242	32	-1	479	-15	1 000	14 275
Höör	293	190	41	-32	140	-15	617	9 011

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

2007:61 SOU

355

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Klippan	198	13	-5	44	168	-15		6 468
Klippan	198	13	-5	44	168	-15	403	6 468
Kristianstad	150	-60	7	-21	61	-15	122	9 265
Kävlinge	119	-131	-2	108	-55	-15	24	642
Landskrona	6	-7	-12	-81	-21	-15	-130	-5 113
Lomma	-370	-154	0	64	-153	-15	-628	-11 839
Lund	-136	-136	-24	-172	-157	-15	-640	-65 439
Malmö	-164	-52	-32	-163	-41	-15	-467	-126 670
Osby	235	80	27	78	404	-15	809	10 194
Perstorp	222	17	55	13	221	290	818	5 634
Simrishamn	197	130	21	-1	361	-15	693	13 462
Sjöbo	301	133	12	53	313	-15	797	13 949
Skurup	281	124	32	76	226	-15	724	10 437
Staffanstorp	-97	-60	-16	52	-93	-15	-229	-4 717
Svalöv	322	269	39	-22	219	-15	812	10 566
Svedala	31	-112	-10	33	24	-15	-49	-916
Tomelilla	310	182	28	53	500	-15	1 058	13 418
Trelleborg	79	45	-9	1	86	-15	187	7 450
Vellinge	-189	-320	27	51	-217	-15	-663	-21 030
Ystad	102	85	-21	86	112	-15	349	9 466
Åstorp	179	16	24	4	166	-15	374	5 065
Ängelholm	84	-39	-6	91	135	-15	250	9 589
Örkelljunga	285	204	44	-28	386	-15	876	8 369
Östra Göinge	267	89	44	71	112	-15	568	7 948

2007:61 SOU

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

356

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
Hallands län	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr


Falkenberg	225	94	-7	89	301	-15	687	27 211
Halmstad	93	-31	-17	16	48	-15	94	8 297
Hylte	328	215	7	2	320	168	1 040	10 784
Kungsbacka	103	-249	33	114	-2	-15	-16	-1 114
Laholm	291	143	9	80	433	-15	941	21 679
Varberg	171	-47	4	61	216	-15	390	21 381
Västra Götalands län
Ale	112	-166	18	-22	-30	-15	-103	-2 718
Alingsås	99	-2	-8	79	33	-15	186	6 700
Bengtsfors	227	392	16	63	287	168	1 153	11 791
Bollebygd	256	230	22	158	-34	-15	617	4 989
Borås	70	-86	-3	-70	-29	-15	-133	-13 205
Dals-Ed	328	-153	17	14	568	619	1 393	6 811
Essunga	268	239	52	156	507	290	1 512	8 645
Falköping	233	142	-16	67	380	-15	791	24 669
Färgelanda	319	379	36	-1	575	473	1 781	12 155
Grästorp	279	156	20	71	559	290	1 375	7 924
Gullspång	233	627	71	26	498	290	1 745	9 764
Göteborg	-253	-96	-1	-25	-96	-15	-486	-235 658
Götene	261	169	9	56	230	-15	710	9 145
Herrljunga	251	368	24	67	345	-15	1 040	9 678
Hjo	211	149	4	145	384	-15	878	7 770
Härryda	103	-153	3	43	-53	-15	-72	-2 306

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

2007:61 SOU

357

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Karlsborg	268	217	33	215	139	290		8 017
Karlsborg	268	217	33	215	139	290	1 162	8 017
Kungälv	28	-32	9	38	19	-15	47	1 821
Lerum	142	-186	20	76	-119	-15	-82	-2 992
Lidköping	141	133	-6	71	194	-15	518	19 365
Lilla Edet	210	85	27	87	79	-15	473	6 097
Lysekil	103	183	10	41	186	-15	508	7 446
Mariestad	172	146	-1	59	159	-15	520	12 427
Mark	289	156	14	103	201	-15	748	25 055
Mellerud	269	318	9	-51	410	-15	940	9 060
Munkedal	247	311	14	-4	383	-15	936	9 626
Mölndal	-53	-175	-3	4	-100	-15	-342	-19 913
Orust	214	155	36	80	161	-15	631	9 584
Partille	-214	-59	-23	-44	-106	-15	-461	-15 462
Skara	190	48	-11	87	201	-15	500	9 290
Skövde	94	18	-14	43	100	-15	226	11 298
Sotenäs	70	104	15	57	49	-15	280	2 608
Stenungsund	238	-69	10	53	47	-15	264	6 059
Strömstad	169	187	57	-261	264	-15	401	4 615
Svenljunga	323	258	36	-34	392	168	1 143	11 923
Tanum	292	450	45	-139	570	-15	1 203	14 740
Tibro	198	109	20	64	250	-15	626	6 624
Tidaholm	217	190	35	56	343	-15	826	10 355
Tjörn	68	34	43	103	155	-15	388	5 829
Tranemo	242	375	28	52	71	-15	753	8 889

2007:61 SOU

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

358

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr

Trollhättan	-17	-64	-11	49	-26	-15	-84	-4 475
Töreboda	298	174	36	49	562	-15	1 104	10 455
Uddevalla	122	3	5	-26	55	-15	144	7 248
Ulricehamn	256	267	-7	124	212	-15	837	18 734
Vara	300	257	29	72	543	-15	1 186	18 986
Vårgårda	305	293	43	-40	379	-15	965	10 380
Vänersborg	90	26	11	41	-1	-15	152	5 618
Åmål	175	265	51	34	227	-15	737	9 388
Öckerö	43	56	41	132	180	-15	437	5 346
Värmlands län
Arvika	220	99	2	19	258	-15	583	15 314
Eda	300	341	16	-187	289	168	927	7 974
Filipstad	228	98	-9	87	90	415	909	10 017
Forshaga	267	-34	34	103	87	-15	442	5 090
Grums	159	184	33	85	190	-15	636	5 984
Hagfors	182	285	8	69	180	188	912	12 169
Hammarö	103	-3	23	116	-190	-15	34	489
Karlstad	76	-90	-8	5	-25	-15	-57	-4 675
Kil	192	222	56	80	156	-15	691	8 163
Kristinehamn	136	91	-25	26	81	-15	294	7 028
Munkfors	258	-39	23	-26	347	290	853	3 408
Storfors	251	-39	72	155	188	473	1 100	4 997
Sunne	323	267	15	27	492	168	1 292	17 555

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

2007:61 SOU

359

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Säffle	183	124	3	70	381	-15		11 996
Säffle	183	124	3	70	381	-15	746	11 996
Torsby	273	-25	23	-5	-55	-434	-223	-2 889
Årjäng	308	312	30	-246	402	141	947	9 277
Örebro län
Askersund	226	289	11	76	176	-15	763	8 745
Degerfors	112	84	40	111	-1	-15	331	3 341
Hallsberg	188	201	8	10	95	-15	487	7 459
Hällefors	198	-17	13	91	39	967	1 291	9 850
Karlskoga	54	12	-11	58	-250	-15	-152	-4 587
Kumla	196	40	-24	28	59	-15	284	5 531
Laxå	170	202	-7	14	87	473	939	5 763
Lekeberg	316	310	11	163	248	290	1 338	9 475
Lindesberg	237	29	8	71	90	-15	420	9 757
Ljusnarsberg	214	41	61	-25	389	845	1 525	8 111
Nora	213	72	17	31	-39	-15	279	2 922
Örebro	15	-20	-9	32	-26	-15	-23	-2 931
Västmanlands län
Arboga	144	111	25	37	61	-15	363	4 858
Fagersta	65	-70	5	105	-107	-15	-17	-208
Hallstahammar	141	34	4	-36	-153	-15	-25	-373
Kungsör	186	52	31	-42	36	-15	248	2 060
Köping	122	57	-10	59	127	-15	340	8 381
Norberg	173	-7	-18	64	143	290	645	3 784

2007:61 SOU

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

360

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Sala	216	282	5	23	269	-15		16 729
Sala	216	282	5	23	269	-15	780	16 729
Skinnskatteberg	249	273	1	64	50	845	1 482	7 058
Surahammar	196	217	66	81	-77	-15	468	4 772
Västerås	-64	-29	-13	27	-76	-15	-170	-22 422
Dalarnas län
Avesta	154	113	-13	26	11	-15	276	6 060
Borlänge	105	26	-8	17	-8	-15	117	5 500
Falun	140	-24	-3	129	-37	-15	190	10 505
Gagnef	274	186	49	154	143	-15	791	8 014
Hedemora	219	98	5	68	160	-15	535	8 290
Leksand	200	61	3	96	-19	168	509	7 861
Ludvika	135	26	13	59	58	-15	276	7 049
Malung	278	-57	95	-43	-241	-312	-280	-2 943
Mora	279	94	-21	76	174	168	770	15 565
Orsa	316	26	51	62	-144	81	392	2 749
Rättvik	224	199	38	31	118	-434	176	1 916
Smedjebacken	130	162	10	179	179	168	828	8 954
Säter	252	238	48	-12	146	-15	657	7 220
Vansbro	260	70	113	143	70	-137	519	3 665
Älvdalen	270	17	15	62	-79	-137	148	1 102
Gävleborgs län
Bollnäs	257	28	0	59	187	-15	516	13 540
Gävle	50	-68	-2	71	-24	-15	12	1 111
Hofors	142	29	53	23	-192	-15	40	408

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

2007:61 SOU

361

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Hudiksvall	173	-39	6	83	77	-15		10 548
Hudiksvall	173	-39	6	83	77	-15	285	10 548
Ljusdal	253	-106	12	71	347	-434	143	2 773
Nordanstig	219	457	16	83	376	188	1 339	13 190
Ockelbo	268	49	77	21	308	-259	464	2 807
Ovanåker	273	227	42	111	366	188	1 207	14 336
Sandviken	97	13	2	39	-66	-15	70	2 570
Söderhamn	178	19	21	35	60	-15	298	7 900
Västernorrlands län
Härnösand	112	43	-16	4	-79	-15	49	1 237
Kramfors	220	191	7	68	332	168	986	19 828
Sollefteå	247	-127	13	33	268	168	602	12 630
Sundsvall	90	-121	3	42	-54	-15	-55	-5 168
Timrå	247	11	11	27	61	-15	342	6 070
Ånge	260	333	98	22	-232	-312	169	1 808
Örnsköldsvik	181	99	-11	178	101	168	716	39 345
Jämtlands län
Berg	332	63	63	12	338	-137	671	5 164
Bräcke	298	-246	68	-28	-168	-137	-213	-1 532
Härjedalen	305	-250	53	-68	94	-109	25	278
Krokom	380	34	37	53	136	-434	206	2 911
Ragunda	311	157	37	26	-241	66	356	2 066
Strömsund	300	-243	46	21	301	-312	113	1 462
Åre	367	-7	90	-74	6	-737	-355	-3 538

2007:61 SOU

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

362

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Östersund	90	-40	-3	70	-16	-15		5 028
Östersund	90	-40	-3	70	-16	-15	86	5 028
Västerbottens län
Bjurholm	359	-196	38	87	74	-137	225	574
Dorotea	293	90	145	81	380	66	1 055	3 253
Lycksele	232	-58	-21	158	-233	28	106	1 343
Malå	280	-111	102	102	-300	406	479	1 639
Nordmaling	314	169	44	143	169	741	1 580	11 800
Norsjö	301	-493	100	146	27	66	147	658
Robertsfors	363	658	26	166	546	-137	1 622	11 461
Skellefteå	209	-9	-5	136	87	168	586	42 147
Sorsele	308	-15	173	20	-121	66	431	1 253
Storuman	273	-499	-17	62	145	66	30	198
Umeå	126	-67	-18	-11	-81	-15	-66	-7 304
Vilhelmina	302	44	6	104	406	66	928	6 802
Vindeln	252	-176	89	70	-389	-137	-291	-1 674
Vännäs	308	205	74	153	164	-15	889	7 479
Åsele	264	-225	61	80	95	66	341	1 134
Norrbottens län
Arjeplog	300	-197	16	-44	54	66	195	617
Arvidsjaur	233	-287	92	156	-52	406	548	3 735
Boden	197	-17	-3	69	-141	168	273	7 695
Gällivare	141	55	-3	8	0	707	908	17 324
Haparanda	239	-112	63	-154	368	290	694	7 069

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

2007:61 SOU

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Jokkmokk	209	33	122	-86	9	406		3 836
Jokkmokk	209	33	122	-86	9	406	693	3 836
Kalix	253	62	4	75	88	120	602	10 530
Kiruna	69	-8	-11	16	6	168	240	5 555
Luleå	57	-41	-4	4	-68	-15	-67	-4 871
Pajala	200	-334	82	-9	179	66	184	1 254
Piteå	221	-61	-4	156	9	-15	306	12 509
Älvsbyn	197	23	76	182	404	-397	485	4 195
Överkalix	196	-391	56	100	109	66	136	528
Övertorneå	269	-221	86	-5	50	66	245	1 283

363

2007:61 SOU

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

364

Bilaga 13a

Utfall för kommunerna av de sammantagna förslagen till förändring, utjämningsår 2007

	Förskole-					Admini-
	verksamhet och	Förskoleklass		Individ- och		stration och
	skolbarns-	och	Gymnasie-	familje-	Äldre-	räddnings-	Sammantagen	Sammantagen
	omsorg	grundskola	skola	omsorg	omsorg	tjänst	förändring	förändring
Län (vägt genomsnitt)	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	kr/inv	tkr
Län (vägt genomsnitt)
Stockholms	-330	-31	-10	-88	-241	-15	-715	-1 351 230
Uppsala	26	27	-1	7	44	-7	96	30 665
Södermanlands	101	25	1	62	-32	-15	143	37 429
Östergötlands	70	-2	1	63	74	18	225	93 575
Jönköpings	149	39	5	35	144	1	373	123 255
Kronobergs	196	116	-5	12	204	12	535	95 480
Kalmar	190	90	1	33	240	28	582	136 203
Gotland	319	174	30	-35	304	-15	777	44 671
Blekinge	161	24	-12	24	178	-15	359	54 137
Skåne	4	-33	-6	-45	39	-13	-54	-63 061
Hallands	153	-47	4	63	144	-8	309	88 239
Västra Götalands	7	3	5	13	47	-3	72	110 195
Värmlands	173	63	7	22	120	25	409	111 898
Örebro	101	39	-2	45	0	48	231	63 437
Västmanlands	39	35	-2	32	-13	9	99	24 638
Dalarnas	181	58	11	70	28	-16	332	91 508
Gävleborgs	143	-1	9	63	70	-34	251	69 183
Västernorrlands	156	0	4	68	38	44	311	75 751
Jämtlands	220	-64	28	29	47	-167	93	11 839
Västerbottens	197	-34	4	68	11	67	313	80 765
Norrbottens	154	-49	12	44	8	112	283	71 260

kommuner för förslag utredningens av utfall Samlat 13a Bilaga

2007:61 SOU

Bilaga 13b Kostnadsutjämning för kommuner utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag

365

366

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Stockholms
Botkyrka	6 136	9 936	3 479	4 974	799	3 837	0	0	382	856	30 399	1 704
Danderyd	7 012	10 235	2 689	1 805	0	8 204	162	0	382	856	31 345	2 650
Ekerö	7 272	11 535	3 927	1 894	0	4 199	153	93	382	856	30 218	1 523
Haninge	5 848	9 685	3 344	3 648	216	3 929	0	0	382	856	27 908	-787
Huddinge	6 778	9 820	3 386	3 667	318	4 144	33	0	382	856	29 384	689
Järfälla	6 291	9 132	3 107	3 235	237	4 713	0	0	382	856	27 953	-742
Lidingö	6 952	8 872	2 750	2 015	0	8 402	46	0	497	856	30 390	1 695
Nacka	7 321	9 725	2 966	2 957	88	5 293	611	523	497	856	30 314	1 619
Norrtälje	4 227	9 353	3 643	2 364	0	8 307	0	0	-107	856	28 643	-52
Nykvarn	6 717	11 447	3 657	1 761	0	3 619	0	0	-107	856	27 950	-745
Nynäshamn	5 128	9 704	3 570	2 525	0	6 638	0	0	-107	856	28 314	-381
Salem	7 359	11 702	3 762	2 601	81	3 736	106	0	382	856	30 585	1 890
Sigtuna	6 174	9 918	3 489	3 258	235	4 373	47	0	382	856	28 732	37
Sollentuna	7 724	9 983	3 095	2 856	180	4 929	0	0	382	856	30 005	1 310
Solna	4 921	5 047	1 722	2 719	110	8 319	151	151	497	856	24 342	-4 353
Stockholm	5 483	6 696	2 373	4 669	207	7 801	0	0	900	856	28 985	290
Sundbyberg	5 417	6 376	2 195	3 250	224	7 258	0	0	497	856	26 073	-2 622
Södertälje	5 435	9 044	3 231	4 000	402	5 911	0	0	-49	856	28 830	135
Tyresö	7 179	10 687	3 612	2 758	31	3 537	112	0	382	856	29 154	459
Täby	7 125	9 730	3 093	2 188	0	5 547	0	0	382	856	28 921	226
Upplands Väsby	6 251	9 005	3 121	3 162	150	4 319	0	0	382	856	27 246	-1 449
Upplands-Bro	6 041	9 802	3 881	3 046	122	3 975	4	0	382	856	28 109	-586

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

2007:61 SOU

367

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Vallentuna	7 163	10 868	3 597	2 207	0	4 192	184	123	382	856	29 449	754
Vaxholm	7 646	10 457	3 352	1 752	0	5 318	905	803	382	856	30 668	1 973
Värmdö	7 193	11 249	3 376	2 220	0	3 578	741	473	382	856	29 595	900
Österåker	6 962	10 301	3 508	2 220	0	3 776	69	34	382	856	28 074	-621
Uppsala
Enköping	4 982	9 479	3 705	2 553	0	7 904	0	0	-107	174	28 690	-5
Heby	3 991	10 148	4 590	1 647	0	9 055	126	0	100	499	30 156	1 461
Håbo	6 780	10 734	3 833	2 299	0	2 912	36	0	-107	139	26 626	-2 069
Knivsta	7 593	10 807	4 010	1 805	0	3 939	183	176	-107	212	28 442	-253
Tierp	4 145	9 907	3 452	2 297	0	10 095	0	0	-86	661	30 471	1 776
Uppsala	5 221	8 230	3 244	3 374	79	6 122	0	0	-49	696	26 917	-1 778
Älvkarleby	3 974	9 217	3 391	2 263	0	8 963	0	0	-86	235	27 957	-738
Östhammar	3 940	9 802	4 126	1 957	0	8 706	203	0	-107	402	29 029	334
Södermanlands
Eskilstuna	4 605	8 450	3 394	3 814	36	8 188	0	0	-49	333	28 771	76
Flen	4 265	9 345	3 781	2 536	0	9 194	297	0	-107	405	29 716	1 021
Gnesta	4 676	10 269	3 688	2 218	0	7 553	21	0	-127	812	29 110	415
Katrineholm	4 306	9 073	3 462	3 018	0	10 014	165	0	-107	340	30 271	1 576
Nyköping	4 702	8 567	3 631	2 656	0	8 532	0	0	-127	457	28 418	-277
Oxelösund	3 805	7 735	3 441	2 234	0	8 111	395	0	-127	132	25 726	-2 969
Strängnäs	5 203	9 591	3 772	2 351	0	7 350	0	0	-107	384	28 544	-151
Trosa	5 662	10 232	3 470	1 815	0	5 920	0	0	-127	396	27 368	-1 327
Vingåker	4 364	10 224	3 916	2 123	0	9 081	401	0	-107	381	30 383	1 688

2007:61 SOU

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

368

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Östergötlands
Boxholm	3 971	9 779	3 428	1 476	0	10 055	529	0	390	635	30 263	1 568
Finspång	4 225	8 723	3 888	2 118	0	9 033	771	0	-127	410	29 041	346
Kinda	4 122	10 079	4 225	1 606	0	10 407	374	0	628	498	31 939	3 244
Linköping	5 042	8 216	3 114	3 101	0	7 152	0	0	-69	598	27 154	-1 541
Mjölby	4 424	9 385	3 595	2 156	0	8 798	78	0	-107	362	28 691	-4
Motala	4 453	9 057	3 538	2 748	0	8 858	65	0	-127	428	29 020	325
Norrköping	4 681	8 571	3 389	3 810	70	7 936	0	0	-69	445	28 833	138
Söderköping	4 544	10 187	4 322	1 808	0	7 445	28	0	-127	443	28 650	-45
Vadstena	4 040	8 834	3 198	1 547	0	10 964	37	0	183	277	29 080	385
Valdemarsvik	3 384	9 184	3 815	1 766	0	10 089	695	0	59	335	29 327	632
Ydre	3 739	10 700	4 089	1 126	0	11 132	1 046	0	1 114	345	33 291	4 596
Åtvidaberg	4 558	10 134	3 875	1 719	0	9 488	477	0	-107	404	30 548	1 853
Ödeshög	3 969	9 672	4 032	1 752	0	10 256	563	0	369	376	30 989	2 294
Jönköpings
Aneby	3 558	10 456	5 187	1 537	0	9 567	928	0	390	254	31 877	3 182
Eksjö	4 246	8 742	3 662	1 694	0	10 193	630	0	-84	353	29 436	741
Gislaved	4 920	10 299	3 913	2 322	120	7 941	33	0	-84	190	29 654	959
Gnosjö	5 085	10 681	4 483	2 076	225	6 502	158	0	-84	204	29 330	635
Habo	5 849	10 714	4 449	1 397	0	5 083	74	0	-127	361	27 800	-895
Jönköping	4 998	8 709	3 436	2 788	35	8 095	0	0	-69	405	28 397	-298
Mullsjö	4 560	10 014	3 932	1 924	0	6 894	230	0	204	270	28 028	-667

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

2007:61 SOU

369

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Nässjö	4 492	9 209	3 562	2 051	0	10 173	213	0	-84	326	29 942	1 247
Sävsjö	4 205	10 281	4 075	1 725	0	10 674	566	0	-84	234	31 676	2 981
Tranås	4 687	8 843	3 165	2 017	0	10 583	0	0	-84	245	29 456	761
Vaggeryd	4 951	9 788	4 079	1 736	48	8 914	66	0	-84	254	29 752	1 057
Vetlanda	4 404	9 726	3 468	1 695	0	9 753	291	0	-84	241	29 494	799
Värnamo	5 092	9 462	3 662	2 205	121	8 705	0	0	-84	222	29 385	690
Kronobergs
Alvesta	4 439	9 365	3 999	1 945	0	9 288	473	0	-127	340	29 722	1 027
Lessebo	4 622	10 082	3 770	2 094	0	10 260	780	0	-104	252	31 756	3 061
Ljungby	4 342	9 330	3 688	1 791	0	9 647	0	0	-104	247	28 941	246
Markaryd	3 805	8 516	3 514	1 507	0	11 513	817	0	-127	183	29 728	1 033
Tingsryd	3 632	8 918	3 691	1 580	0	12 770	1 070	0	82	252	31 995	3 300
Uppvidinge	4 057	10 186	4 002	1 804	0	12 384	688	0	527	388	34 036	5 341
Växjö	4 868	8 293	3 195	2 768	3	7 119	0	0	-69	300	26 477	-2 218
Älmhult	4 673	9 155	3 641	1 429	0	10 241	191	0	-127	193	29 396	701
Kalmar
Borgholm	3 314	8 550	4 306	1 625	0	12 974	607	0	-149	215	31 442	2 747
Emmaboda	3 650	9 130	3 507	1 617	0	11 489	595	0	-104	153	30 037	1 342
Hultsfred	3 348	9 172	4 115	2 100	0	11 108	1 327	0	102	230	31 502	2 807
Högsby	3 107	9 743	4 160	1 783	0	13 012	1 560	0	1 116	389	34 870	6 175
Kalmar	4 354	8 098	3 326	2 636	0	8 195	0	0	-69	311	26 851	-1 844
Mönsterås	4 030	9 700	4 006	1 724	0	9 234	57	0	-127	311	28 935	240

2007:61 SOU

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

370

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Mörbylånga	4 222	9 546	3 979	1 492	0	9 314	231	0	-149	229	28 864	169
Nybro	3 719	8 667	3 526	1 998	0	10 573	346	0	-104	158	28 883	188
Oskarshamn	4 597	8 685	3 325	1 952	0	9 180	154	0	-127	262	28 028	-667
Torsås	3 799	8 665	3 777	1 664	0	12 088	813	0	183	93	31 082	2 387
Vimmerby	4 114	9 644	3 801	1 780	0	9 664	119	0	-84	240	29 278	583
Västervik	3 786	8 735	3 473	2 368	0	10 313	665	0	-127	227	29 440	745
Gotlands
Gotland	3 804	9 144	3 827	2 478	0	9 031	73	0	-127	263	28 493	-202
Blekinge
Karlshamn	4 157	8 084	3 139	2 091	0	8 998	0	0	-173	214	26 510	-2 185
Karlskrona	4 731	8 243	3 224	2 507	0	9 073	6	0	-115	309	27 978	-717
Olofström	3 714	9 145	3 774	1 991	0	9 646	823	0	-151	233	29 175	480
Ronneby	3 975	8 191	3 337	2 217	0	9 310	170	0	-173	232	27 259	-1 436
Sölvesborg	4 191	8 096	3 321	1 991	0	9 130	69	0	-173	207	26 832	-1 863
Skåne
Bjuv	4 859	9 641	3 897	2 590	18	6 785	0	0	-173	496	28 113	-582
Bromölla	4 454	8 703	3 764	1 967	0	8 493	153	0	-173	496	27 857	-838
Burlöv	5 486	9 058	3 731	3 397	360	6 353	0	0	-121	496	28 760	65
Båstad	3 453	8 344	3 256	1 742	0	11 549	84	0	-173	496	28 751	56
Eslöv	5 110	9 568	3 708	2 686	37	7 565	0	0	-173	496	28 997	302
Helsingborg	4 900	7 997	3 101	3 466	146	8 431	0	0	-115	496	28 422	-273
Hässleholm	4 198	9 050	3 667	2 679	0	9 954	0	0	-173	496	29 871	1 176

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

2007:61 SOU

371

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Höganäs	5 160	8 993	2 882	1 944	0	8 993	0	0	-173	496	28 295	-400
Hörby	3 977	9 151	3 982	2 202	0	9 353	0	0	-173	496	28 988	293
Höör	4 780	9 770	4 076	2 138	0	7 833	0	0	-173	496	28 920	225
Klippan	4 137	8 821	3 586	2 355	0	9 380	0	0	-173	496	28 602	-93
Kristianstad	4 432	8 716	3 492	3 074	19	8 694	0	0	-115	496	28 808	113
Kävlinge	6 606	9 227	3 327	2 064	0	5 435	403	403	-121	496	27 437	-1 258
Landskrona	4 591	8 305	3 388	3 842	291	8 898	0	0	-173	496	29 638	943
Lomma	7 018	9 957	3 045	1 398	0	6 097	67	0	-121	496	27 957	-738
Lund	5 103	7 294	2 886	3 087	25	5 864	18	0	-63	496	24 710	-3 985
Malmö	4 483	7 285	2 728	4 970	460	8 631	0	0	-6	496	29 047	352
Osby	4 002	9 146	3 805	1 748	0	10 958	542	0	-151	496	30 546	1 851
Perstorp	4 519	8 958	4 762	2 305	0	8 526	426	0	138	496	30 130	1 435
Simrishamn	3 384	8 432	3 661	1 826	0	12 279	212	0	-173	496	30 117	1 422
Sjöbo	4 161	8 952	3 757	2 335	0	8 132	0	0	-173	496	27 660	-1 035
Skurup	5 004	9 742	3 829	2 125	0	7 372	0	0	-173	496	28 395	-300
Staffanstorp	6 675	10 291	3 490	2 357	0	4 282	37	0	-121	496	27 507	-1 188
Svalöv	4 757	10 166	4 003	2 198	0	7 725	0	0	-173	496	29 172	477
Svedala	6 206	9 936	3 869	1 897	0	5 373	7	0	-121	496	27 663	-1 032
Tomelilla	3 943	8 311	3 968	2 255	0	9 981	9	0	-173	496	28 790	95
Trelleborg	4 699	8 824	3 493	2 669	0	8 064	0	0	-121	496	28 124	-571
Vellinge	6 190	10 062	3 434	1 673	0	5 335	50	0	-121	496	27 119	-1 576
Ystad	4 192	7 894	3 094	2 027	0	10 048	0	0	-173	496	27 578	-1 117
Åstorp	5 050	9 956	3 803	2 864	145	7 072	0	0	-173	496	29 213	518

2007:61 SOU

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

372

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Ängelholm	4 445	8 750	3 404	2 267	0	9 505	0	0	-173	496	28 694	-1
Örkelljunga	3 832	9 171	4 286	1 672	0	10 033	41	0	-173	496	29 358	663
Östra Göinge	4 200	9 710	4 546	1 971	0	9 182	577	0	-173	496	30 509	1 814
Hallands
Falkenberg	4 330	9 510	3 687	2 446	0	9 615	0	0	-173	242	29 657	962
Halmstad	4 478	8 277	3 328	3 106	36	8 457	0	0	-115	288	27 855	-840
Hylte	4 233	10 300	4 170	2 030	0	9 886	343	0	56	229	31 247	2 552
Kungsbacka	6 419	10 646	3 591	2 057	0	5 389	300	217	-95	644	28 951	256
Laholm	4 098	9 181	3 919	1 960	0	9 826	38	0	-173	180	29 029	334
Varberg	4 747	8 904	3 694	2 326	0	8 738	0	0	-173	228	28 464	-231
Västra Götalands
Ale	5 571	10 327	3 962	2 340	0	5 514	0	0	-50	111	27 775	-920
Alingsås	4 835	9 087	3 794	2 304	0	8 457	19	0	-127	320	28 689	-6
Bengtsfors	3 318	8 762	3 603	1 794	0	13 243	1 091	0	102	342	32 255	3 560
Bollebygd	5 137	10 378	3 869	1 479	0	6 039	75	0	-104	177	27 050	-1 645
Borås	4 747	8 571	3 303	2 970	49	8 774	0	0	-47	597	28 964	269
Dals-Ed	3 990	8 951	3 791	1 811	0	10 506	671	0	1 114	448	31 282	2 587
Essunga	3 825	9 580	4 188	1 582	0	10 249	310	0	183	1	29 918	1 223
Falköping	4 434	9 162	3 737	2 303	0	10 490	85	0	-107	285	30 389	1 694
Färgelanda	3 833	10 127	4 579	1 797	0	9 771	734	0	390	163	31 394	2 699
Grästorp	4 046	9 510	4 124	1 399	0	10 129	581	0	183	58	30 030	1 335
Gullspång	3 284	9 268	4 664	1 596	0	10 494	1 341	0	204	174	31 025	2 330

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

2007:61 SOU

373

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Göteborg	4 992	7 133	2 750	4 625	233	7 382	0	0	78	1 035	28 228	-467
Götene	4 457	10 153	3 611	1 756	0	8 362	443	0	-127	73	28 728	33
Herrljunga	4 067	9 853	4 153	1 558	0	9 490	352	0	-107	154	29 520	825
Hjo	4 364	9 106	3 519	1 683	0	9 659	221	0	-127	70	28 495	-200
Härryda	6 536	11 041	3 742	1 990	0	4 578	42	0	20	319	28 268	-427
Karlsborg	3 711	8 532	3 927	1 501	0	11 894	906	0	183	92	30 746	2 051
Kungälv	5 288	9 741	3 835	1 938	0	6 215	0	0	-95	259	27 181	-1 514
Lerum	6 372	11 106	4 012	2 234	0	4 984	0	0	-50	233	28 891	196
Lidköping	4 649	9 219	3 494	2 101	0	8 867	0	0	-127	293	28 496	-199
Lilla Edet	4 245	10 324	4 289	2 357	0	6 598	108	0	-127	106	27 900	-795
Lysekil	3 801	8 446	3 773	1 917	0	10 518	423	0	-173	618	29 323	628
Mariestad	4 214	8 892	3 625	1 783	0	8 927	139	0	-127	298	27 751	-944
Mark	4 436	9 846	3 813	2 160	0	9 790	0	0	-127	243	30 161	1 466
Mellerud	3 467	9 160	3 513	2 221	0	10 826	669	0	-107	86	29 835	1 140
Munkedal	3 792	9 439	3 824	1 883	0	9 933	623	0	-151	393	29 736	1 041
Mölndal	6 196	9 155	3 268	2 602	0	6 302	0	0	20	348	27 891	-804
Orust	3 914	9 390	4 281	1 689	0	8 516	99	0	-173	463	28 179	-516
Partille	6 480	10 466	3 666	2 502	30	5 641	0	0	20	212	29 017	322
Skara	4 462	9 205	3 694	2 170	0	9 141	0	0	-107	150	28 715	20
Skövde	4 659	8 421	3 337	2 382	0	7 750	0	0	-107	273	26 715	-1 980
Sotenäs	3 799	7 947	3 300	1 481	0	11 726	392	0	-173	277	28 749	54
Stenungsund	5 793	9 940	3 695	2 004	0	5 057	65	0	-95	380	26 839	-1 856
Strömstad	4 169	8 628	3 456	1 732	0	9 632	0	0	-173	489	27 933	-762

2007:61 SOU

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

374

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Svenljunga	4 112	10 077	3 955	1 680	0	10 329	504	0	102	324	31 083	2 388
Tanum	3 576	9 119	4 150	1 482	0	10 621	12	0	-173	579	29 366	671
Tibro	4 063	9 314	3 834	2 025	0	9 362	382	0	-107	23	28 896	201
Tidaholm	4 227	9 523	3 837	2 051	0	9 631	404	0	-107	84	29 650	955
Tjörn	4 118	9 418	4 326	1 596	0	7 118	128	0	-95	273	26 882	-1 813
Tranemo	4 388	10 213	3 985	1 567	0	9 964	267	0	-84	386	30 686	1 991
Trollhättan	4 969	9 071	3 438	3 067	86	7 971	0	0	-127	431	28 906	211
Töreboda	3 691	9 402	4 326	1 920	0	10 305	856	0	-107	97	30 490	1 795
Uddevalla	4 470	8 990	3 614	2 665	0	8 715	0	0	-173	430	28 711	16
Ulricehamn	4 550	9 441	3 483	1 817	0	9 919	31	0	-84	307	29 464	769
Vara	3 948	9 403	3 778	1 869	0	10 379	315	0	-127	212	29 777	1 082
Vårgårda	4 489	10 468	4 292	1 790	0	7 661	12	0	-127	286	28 871	176
Vänersborg	4 746	9 037	3 826	2 384	0	7 980	0	0	-127	197	28 043	-652
Åmål	4 106	8 880	3 897	2 271	0	11 128	284	0	-107	128	30 587	1 892
Öckerö	5 692	9 850	4 178	1 462	0	7 294	0	0	20	493	28 989	294
Värmlands
Arvika	3 767	8 682	3 499	2 218	0	10 754	43	0	-5	316	29 274	579
Eda	3 623	9 341	3 531	1 880	0	10 175	383	0	181	217	29 331	636
Filipstad	3 640	8 382	3 209	1 984	0	12 634	1 215	0	605	200	31 869	3 174
Forshaga	4 838	10 175	4 010	2 161	0	7 164	239	0	-49	194	28 732	37
Grums	3 682	9 198	3 705	2 417	0	9 263	694	0	-49	217	29 127	432
Hagfors	3 262	8 272	3 588	1 692	0	11 647	1 284	0	627	215	30 587	1 892

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

2007:61 SOU

375

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Hammarö	5 927	10 464	3 745	1 728	0	5 779	0	0	-49	124	27 718	-977
Karlstad	4 478	7 561	3 062	2 759	0	7 692	0	0	8	533	26 093	-2 602
Kil	4 459	10 265	4 296	2 144	0	7 618	121	0	-49	192	29 046	351
Kristinehamn	3 900	8 380	3 353	2 266	0	10 175	551	0	-49	364	28 940	245
Munkfors	3 410	7 933	3 555	2 122	0	12 069	1 239	0	305	156	30 789	2 094
Storfors	3 800	9 112	4 446	2 163	0	10 643	1 094	0	491	220	31 969	3 274
Sunne	3 902	10 160	3 639	1 872	0	11 126	76	0	181	220	31 176	2 481
Säffle	3 682	9 202	3 718	1 764	0	11 294	670	0	-49	271	30 552	1 857
Torsby	3 324	8 725	3 888	1 746	0	12 775	1 067	0	648	276	32 449	3 754
Årjäng	4 090	9 588	3 282	1 548	0	11 356	0	0	729	211	30 804	2 109
Örebro
Askersund	3 884	8 864	3 690	1 607	0	10 067	555	0	-107	672	29 232	537
Degerfors	3 966	8 851	3 617	1 987	0	10 166	985	0	-84	349	29 837	1 142
Hallsberg	4 038	9 666	4 006	2 167	0	8 232	460	0	-107	558	29 020	325
Hällefors	3 268	8 504	3 564	2 135	0	11 254	1 080	0	1 282	360	31 447	2 752
Karlskoga	4 394	7 902	3 209	2 406	0	10 643	639	0	-84	280	29 389	694
Kumla	5 481	9 504	3 383	2 334	0	7 712	0	0	-107	351	28 658	-37
Laxå	3 351	8 862	3 836	1 493	0	10 863	1 416	0	390	445	30 656	1 961
Lekeberg	4 553	9 276	4 028	2 009	0	7 900	161	0	204	715	28 846	151
Lindesberg	3 958	9 387	3 901	2 258	0	9 567	463	0	-63	588	30 059	1 364
Ljusnarsberg	3 372	8 633	3 614	1 833	0	13 123	1 314	0	1 179	413	33 481	4 786
Nora	4 206	9 670	3 745	2 303	0	8 760	103	0	-63	650	29 374	679
Örebro	4 873	8 426	3 323	3 887	109	7 648	0	0	-49	416	28 633	-62

2007:61 SOU

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

376

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Västmanlands
Arboga	4 392	8 636	3 549	2 124	0	9 627	653	0	-107	524	29 398	703
Fagersta	4 061	7 677	3 256	2 198	0	10 328	663	0	-63	542	28 662	-33
Hallstahammar	3 965	9 054	3 624	2 426	0	8 741	495	0	-107	297	28 495	-200
Kungsör	4 909	9 115	3 879	1 823	0	8 379	0	0	-107	413	28 411	-284
Köping	4 091	8 271	3 502	2 644	0	9 456	460	0	-107	534	28 851	156
Norberg	3 513	9 030	3 790	2 061	0	9 956	894	0	269	550	30 063	1 368
Sala	3 873	9 418	3 902	2 318	0	9 488	136	0	-86	646	29 695	1 000
Skinnskatteberg	3 754	8 712	3 943	1 733	0	9 170	907	0	1 157	616	29 992	1 297
Surahammar	4 615	9 295	4 114	2 205	0	6 982	726	0	-86	308	28 159	-536
Västerås	5 022	8 628	3 192	3 637	77	7 152	30	0	-49	489	28 178	-517
Dalarnas
Avesta	3 726	8 082	3 594	2 170	0	9 579	761	0	17	257	28 186	-509
Borlänge	4 354	8 488	3 599	2 971	0	7 788	104	0	17	451	27 772	-923
Falun	4 522	9 039	3 669	2 746	0	7 696	17	0	73	466	28 228	-467
Gagnef	4 533	10 396	4 279	1 558	0	8 078	144	0	17	419	29 424	729
Hedemora	3 745	8 943	4 024	2 198	0	10 209	719	0	17	248	30 103	1 408
Leksand	3 898	9 302	3 805	1 559	0	10 226	0	0	203	227	29 220	525
Ludvika	3 798	8 205	3 664	2 179	0	11 347	785	0	17	424	30 419	1 724
Malung	3 765	8 665	3 893	1 595	0	10 827	555	0	793	191	30 284	1 589
Mora	3 861	8 894	3 669	1 865	0	9 692	228	0	223	488	28 920	225
Orsa	3 753	9 063	4 249	2 102	0	10 524	338	0	1 258	284	31 571	2 876

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

2007:61 SOU

377

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Rättvik	3 423	8 911	3 569	1 465	0	12 868	188	0	627	418	31 469	2 774
Smedjebacken	3 460	8 658	3 761	1 471	0	8 547	1 616	0	203	272	27 988	-707
Säter	4 062	9 736	4 355	1 659	0	8 465	658	0	17	208	29 160	465
Vansbro	3 772	9 145	4 046	1 671	0	11 940	503	0	1 382	441	32 900	4 205
Älvdalen	3 702	8 475	4 131	1 607	0	12 252	995	0	1 424	253	32 839	4 144
Gävleborgs
Bollnäs	3 830	8 341	3 455	2 222	0	10 241	467	0	17	362	28 935	240
Gävle	4 544	8 162	3 250	3 219	0	7 675	0	0	52	529	27 431	-1 264
Hofors	3 910	8 389	3 865	1 989	0	10 492	892	0	17	259	29 813	1 118
Hudiksvall	4 065	8 738	3 627	2 511	0	8 864	323	0	17	383	28 528	-167
Ljusdal	3 885	8 216	3 726	2 052	0	11 357	632	0	648	262	30 778	2 083
Nordanstig	3 503	9 626	4 159	1 651	0	10 186	1 154	0	627	253	31 159	2 464
Ockelbo	3 675	9 023	4 188	1 405	0	11 010	459	0	1 237	0	30 997	2 302
Ovanåker	3 592	8 871	4 036	1 577	0	10 710	982	0	648	154	30 570	1 875
Sandviken	4 293	8 468	3 736	2 329	0	9 347	391	0	-5	316	28 875	180
Söderhamn	3 532	8 608	3 630	2 281	0	10 054	773	0	17	533	29 428	733
Västernorrlands
Härnösand	4 217	8 415	3 422	2 446	0	9 149	568	0	169	293	28 679	-16
Kramfors	3 602	8 169	3 438	1 853	0	12 144	1 398	0	375	198	31 177	2 482
Sollefteå	3 629	8 378	3 899	2 060	0	12 316	1 230	0	551	288	32 351	3 656
Sundsvall	4 816	7 976	3 267	2 722	0	7 655	0	0	225	325	26 986	-1 709
Timrå	5 035	9 093	3 488	2 208	0	7 737	342	0	169	216	28 288	-407
Ånge	3 635	9 395	4 206	1 689	0	11 978	959	0	1 100	289	33 251	4 556

2007:61 SOU

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

378

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Örnsköldsvik	4 284	8 781	3 507	2 143	0	9 096	432	0	432	313	28 988	293
Jämtlands
Berg	3 582	10 687	4 545	1 501	0	13 703	914	0	1 731	493	37 156	8 461
Bräcke	3 799	10 913	4 506	1 761	0	12 718	1 226	0	1 710	488	37 121	8 426
Härjedalen	3 547	8 926	3 719	1 429	0	13 932	865	0	1 384	598	34 400	5 705
Krokom	4 787	10 759	4 342	1 720	0	9 188	313	0	996	322	32 427	3 732
Ragunda	3 520	9 725	4 438	1 731	0	14 169	1 427	0	1 917	813	37 740	9 045
Strömsund	3 334	9 599	4 391	1 678	0	14 260	1 569	0	1 120	432	36 383	7 688
Åre	4 089	10 201	4 168	1 355	0	9 404	35	0	1 120	535	30 907	2 212
Östersund	4 450	7 809	3 133	2 580	0	8 154	54	0	400	439	27 019	-1 676
Västerbottens
Bjurholm	3 671	9 740	3 786	1 246	0	13 749	855	0	1 576	515	35 138	6 443
Dorotea	3 082	9 128	5 115	1 458	0	17 242	1 614	0	1 959	276	39 874	11 179
Lycksele	4 002	9 404	3 797	2 084	0	10 152	861	0	1 142	378	31 820	3 125
Malå	4 091	9 193	4 628	1 151	0	10 209	1 347	0	1 959	436	33 014	4 319
Nordmaling	4 094	9 080	4 429	1 648	0	10 763	865	0	1 534	389	32 802	4 107
Norsjö	3 608	9 714	4 646	1 192	0	11 062	1 240	0	1 959	388	33 809	5 114
Robertsfors	4 155	10 265	4 835	1 279	0	10 479	922	0	1 556	531	34 022	5 327
Skellefteå	4 325	9 071	3 619	2 356	0	8 391	281	0	454	252	28 749	54
Sorsele	3 443	10 050	4 763	1 371	0	15 394	1 339	0	1 980	526	38 866	10 171
Storuman	3 551	9 596	3 671	1 330	0	11 389	1 160	0	1 959	544	33 200	4 505
Umeå	4 809	8 208	3 173	2 843	0	4 993	0	0	246	516	24 788	-3 907

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

2007:61 SOU

379

Bilaga 13b

Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag i slutbetänkande

	Standardkostnad, kr/inv.										Struktur-	Utjämnings-
	Förskole-	Förskole- Gymnasie- Individ-			Barn och	Äldre-	Befolk-	Därav	Bebygg-	Kollektiv-	kostnad,	bidrag(+)/
	verksam-	klass	skola	och	ungdomar	omsorg	nings-	Efter-	else-	trafik	kr/inv.	utjämnings-
Kommun	het och	och		familje-	med		föränd-	släp-	struktur			avgift(-),
	skolbarns-	grund-		omsorg	utländsk		ringar	nings-				kr/inv.
	omsorg	skola			bakgrund			effekter
Vägt genomsnitt:	4 903	8 640	3 345	2 927	80	7 959	158	12	154	529	28 694
Vilhelmina	3 955	10 195	4 571	1 860	0	11 996	1 314	0	1 959	376	36 226	7 531
Vindeln	3 569	9 480	4 428	1 482	0	12 256	1 070	0	1 576	510	34 371	5 676
Vännäs	4 754	10 413	4 360	1 709	0	9 065	219	0	232	261	31 013	2 318
Åsele	3 664	9 128	4 305	1 396	0	16 223	1 666	0	2 016	546	38 944	10 249
Norrbottens
Arjeplog	3 422	9 034	4 190	1 371	0	13 495	1 525	0	1 980	516	35 533	6 838
Arvidsjaur	3 865	8 066	4 244	1 298	0	12 845	1 189	0	1 980	402	33 889	5 194
Boden	4 356	8 868	3 514	2 217	0	8 242	528	0	440	700	28 865	170
Gällivare	3 843	8 805	3 601	1 924	0	8 586	1 242	0	1 183	235	29 419	724
Haparanda	3 485	8 807	3 714	2 135	0	8 361	589	0	542	233	27 866	-829
Jokkmokk	3 352	9 438	4 096	1 666	0	10 641	1 490	0	1 980	359	33 022	4 327
Kalix	4 024	8 469	3 748	1 858	0	9 092	706	0	542	407	28 846	151
Kiruna	4 636	9 325	3 666	2 010	0	6 423	909	0	657	680	28 306	-389
Luleå	4 478	8 167	3 292	2 821	0	5 879	0	0	289	871	25 797	-2 898
Pajala	3 332	9 078	4 557	1 251	0	14 780	1 644	0	1 980	368	36 990	8 295
Piteå	4 557	8 663	3 551	2 180	0	6 922	20	0	232	163	26 288	-2 407
Älvsbyn	3 932	9 001	4 226	1 871	0	10 112	697	0	988	228	31 055	2 360
Överkalix	2 909	7 800	4 182	1 640	0	12 801	1 611	0	1 959	354	33 256	4 561
Övertorneå	3 221	9 559	4 470	1 296	0	12 675	1 324	0	1 959	321	34 825	6 130

2007:61 SOU

…2007 utjämningsår kommuner för Kostnadsutjämning 13b Bilaga

Bilaga 14 Förslag till införanderegler – utfall (sammantagen förändring plus införandebidrag/avgift)

381

Bilaga 14 Förslag till införanderegler…

SOU 2007:61

Bilaga 14

Förslag till införanderegler

utfall (sammantagen förändring plus införandebidrag/avgift)

	Sammantagen	Utfall för respektive år, kr/inv
	Sammantagen	2009	2010	2011
Kommunnamn	förändring kr/inv	2009	2010	2011
Stockholms län
Botkyrka	-227	-75	-152	-227
Danderyd	-1 468	-484	-984	-1 468
Ekerö	-229	-76	-153	-229
Haninge	-363	-120	-243	-363
Huddinge	-362	-119	-243	-362
Järfälla	-613	-202	-411	-613
Lidingö	-1 494	-493	-1 001	-1 494
Nacka	-985	-325	-660	-985
Norrtälje	383	126	257	383
Nykvarn	109	36	73	109
Nynäshamn	-359	-118	-240	-359
Salem	-200	-66	-134	-200
Sigtuna	-410	-135	-275	-410
Sollentuna	-1 019	-336	-683	-1 019
Solna	-1 016	-335	-681	-1 016
Stockholm	-980	-323	-657	-980
Sundbyberg	-876	-289	-587	-876
Södertälje	-285	-94	-191	-285
Tyresö	-295	-97	-198	-295
Täby	-1 008	-333	-675	-1 008
Upplands Väsby	-649	-214	-435	-649
Upplands-Bro	-529	-175	-354	-529
Vallentuna	-59	-19	-39	-59
Vaxholm	-259	-85	-173	-259
Värmdö	83	27	56	83
Österåker	-21	-7	-14	-21
Uppsala län
Enköping	453	150	304	453
Heby	1 298	428	870	1 298
Håbo	123	41	82	123
Knivsta	471	155	316	471
Tierp	910	300	610	910
Uppsala	-278	-92	-186	-278
Älvkarleby	439	145	294	439
Östhammar	727	240	487	727
Södermanlands län
Eskilstuna	11	4	7	11
Flen	434	143	291	434
Gnesta	577	190	387	577
Katrineholm	333	110	223	333
Nyköping	99	33	66	99

382

SOU 2007:61

Bilaga 14 Förslag till införanderegler…

Bilaga 14

Förslag till införanderegler

utfall (sammantagen förändring plus införandebidrag/avgift)

	Sammantagen	Utfall för respektive år, kr/inv
	Sammantagen
Kommunnamn	förändring kr/inv	2009	2010	2011
Oxelösund	-94	-31	-63	-94
Strängnäs	3	1	2	3
Trosa	31	10	21	31
Vingåker	918	303	615	918
Östergötlands län
Boxholm	987	326	661	987
Finspång	383	126	257	383
Kinda	1 753	579	1 175	1 753
Linköping	-70	-23	-47	-70
Mjölby	518	171	347	518
Motala	264	87	177	264
Norrköping	43	14	29	43
Söderköping	537	177	360	537
Vadstena	607	200	407	607
Valdemarsvik	1 195	394	801	1 195
Ydre	1 390	459	931	1 390
Åtvidaberg	711	235	476	711
Ödeshög	1 369	452	917	1 369
Jönköpings län
Aneby	1 672	552	1 120	1 672
Eksjö	622	205	417	622
Gislaved	200	66	134	200
Gnosjö	152	50	102	152
Habo	742	245	497	742
Jönköping	21	7	14	21
Mullsjö	861	284	577	861
Nässjö	549	181	368	549
Sävsjö	1 073	354	719	1 073
Tranås	611	202	409	611
Vaggeryd	505	167	338	505
Vetlanda	809	267	542	809
Värnamo	369	122	247	369
Kronobergs län
Alvesta	694	229	465	694
Lessebo	773	255	518	773
Ljungby	738	244	494	738
Markaryd	651	215	436	651
Tingsryd	1 469	485	984	1 469
Uppvidinge	1 294	427	867	1 294
Växjö	70	23	47	70

383

Bilaga 14 Förslag till införanderegler…

SOU 2007:61

Bilaga 14

Förslag till införanderegler

utfall (sammantagen förändring plus införandebidrag/avgift)

	Sammantagen	Utfall för respektive år, kr/inv
	Sammantagen
Kommunnamn	förändring kr/inv	2009	2010	2011
Älmhult	882	291	591	882
Kalmar län
Borgholm	1 328	438	890	1 328
Emmaboda	502	166	336	502
Hultsfred	1 136	375	761	1 136
Högsby	1 895	625	1 270	1 895
Kalmar	111	37	74	111
Mönsterås	790	261	529	790
Mörbylånga	615	203	412	615
Nybro	621	205	416	621
Oskarshamn	390	129	261	390
Torsås	1 625	536	1 089	1 625
Vimmerby	915	302	613	915
Västervik	407	134	273	407
Gotlands län
Gotland	777	256	521	777
Blekinge län
Karlshamn	237	78	159	237
Karlskrona	351	116	235	351
Olofström	440	145	295	440
Ronneby	476	157	319	476
Sölvesborg	353	117	237	353
Skåne län
Bjuv	180	59	121	180
Bromölla	373	123	250	373
Burlöv	-204	-67	-137	-204
Båstad	470	155	315	470
Eslöv	363	120	243	363
Helsingborg	-316	-104	-212	-316
Hässleholm	471	155	316	471
Höganäs	61	20	41	61
Hörby	1 000	330	670	1 000
Höör	617	204	413	617
Klippan	403	133	270	403
Kristianstad	122	40	82	122
Kävlinge	24	8	16	24
Landskrona	-130	-43	-87	-130
Lomma	-628	-207	-421	-628
Lund	-640	-211	-429	-640
Malmö	-467	-154	-313	-467

384

SOU 2007:61

Bilaga 14 Förslag till införanderegler…

Bilaga 14

Förslag till införanderegler

utfall (sammantagen förändring plus införandebidrag/avgift)

	Sammantagen	Utfall för respektive år, kr/inv
	Sammantagen
Kommunnamn	förändring kr/inv	2009	2010	2011
Osby	809	267	542	809
Perstorp	818	270	548	818
Simrishamn	693	229	464	693
Sjöbo	797	263	534	797
Skurup	724	239	485	724
Staffanstorp	-229	-76	-153	-229
Svalöv	812	268	544	812
Svedala	-49	-16	-33	-49
Tomelilla	1 058	349	709	1 058
Trelleborg	187	62	125	187
Vellinge	-663	-219	-444	-663
Ystad	349	115	234	349
Åstorp	374	123	251	374
Ängelholm	250	83	168	250
Örkelljunga	876	289	587	876
Östra Göinge	568	187	381	568
Hallands län
Falkenberg	687	227	460	687
Halmstad	94	31	63	94
Hylte	1 040	343	697	1 040
Kungsbacka	-16	-5	-11	-16
Laholm	941	311	631	941
Varberg	390	129	261	390
Västra Götalands län
Ale	-103	-34	-69	-103
Alingsås	186	61	125	186
Bengtsfors	1 153	381	773	1 153
Bollebygd	617	204	413	617
Borås	-133	-44	-89	-133
Dals-Ed	1 393	460	933	1 393
Essunga	1 512	499	1 013	1 512
Falköping	791	261	530	791
Färgelanda	1 781	588	1 193	1 781
Grästorp	1 375	454	921	1 375
Gullspång	1 745	576	1 169	1 745
Göteborg	-486	-160	-326	-486
Götene	710	234	476	710
Herrljunga	1 040	343	697	1 040
Hjo	878	290	588	878
Härryda	-72	-24	-48	-72
Karlsborg	1 162	384	779	1 162

385

Bilaga 14 Förslag till införanderegler…

SOU 2007:61

Bilaga 14

Förslag till införanderegler

utfall (sammantagen förändring plus införandebidrag/avgift)

	Sammantagen	Utfall för respektive år, kr/inv
	Sammantagen
Kommunnamn	förändring kr/inv	2009	2010	2011
Kungälv	47	16	32	47
Lerum	-82	-27	-55	-82
Lidköping	518	171	347	518
Lilla Edet	473	156	317	473
Lysekil	508	168	340	508
Mariestad	520	172	348	520
Mark	748	247	501	748
Mellerud	940	310	630	940
Munkedal	936	309	627	936
Mölndal	-342	-113	-229	-342
Orust	631	208	423	631
Partille	-461	-152	-309	-461
Skara	500	165	335	500
Skövde	226	75	151	226
Sotenäs	280	92	188	280
Stenungsund	264	87	177	264
Strömstad	401	132	269	401
Svenljunga	1 143	377	766	1 143
Tanum	1 203	397	806	1 203
Tibro	626	207	419	626
Tidaholm	826	273	553	826
Tjörn	388	128	260	388
Tranemo	753	249	505	753
Trollhättan	-84	-28	-56	-84
Töreboda	1 104	364	740	1 104
Uddevalla	144	48	97	144
Ulricehamn	837	276	561	837
Vara	1 186	391	795	1 186
Vårgårda	965	318	647	965
Vänersborg	152	50	102	152
Åmål	737	243	494	737
Öckerö	437	144	293	437
Värmlands län
Arvika	583	192	391	583
Eda	927	306	621	927
Filipstad	909	300	609	909
Forshaga	442	146	296	442
Grums	636	210	426	636
Hagfors	912	301	611	912
Hammarö	34	11	23	34
Karlstad	-57	-19	-38	-57

386

SOU 2007:61

Bilaga 14 Förslag till införanderegler…

Bilaga 14

Förslag till införanderegler

utfall (sammantagen förändring plus införandebidrag/avgift)

	Sammantagen	Utfall för respektive år, kr/inv
	Sammantagen
Kommunnamn	förändring kr/inv	2009	2010	2011
Kil	691	228	463	691
Kristinehamn	294	97	197	294
Munkfors	853	282	572	853
Storfors	1 100	363	737	1 100
Sunne	1 292	426	866	1 292
Säffle	746	246	500	746
Torsby	-223	-74	-149	-223
Årjäng	947	312	634	947
Örebro län
Askersund	763	252	511	763
Degerfors	331	109	222	331
Hallsberg	487	161	326	487
Hällefors	1 291	426	865	1 291
Karlskoga	-152	-50	-102	-152
Kumla	284	94	190	284
Laxå	939	310	629	939
Lekeberg	1 338	442	897	1 338
Lindesberg	420	139	281	420
Ljusnarsberg	1 525	503	1 022	1 525
Nora	279	92	187	279
Örebro	-23	-8	-15	-23
Västmanlands län
Arboga	363	120	243	363
Fagersta	-17	-6	-11	-17
Hallstahammar	-25	-8	-17	-25
Kungsör	248	82	166	248
Köping	340	112	228	340
Norberg	645	213	432	645
Sala	780	257	523	780
Skinnskatteberg	1 482	489	993	1 482
Surahammar	468	154	314	468
Västerås	-170	-56	-114	-170
Dalarnas län
Avesta	276	91	185	276
Borlänge	117	39	78	117
Falun	190	63	127	190
Gagnef	791	261	530	791
Hedemora	535	177	358	535
Leksand	509	168	341	509
Ludvika	276	91	185	276
Malung	-280	-92	-188	-280

387

Bilaga 14 Förslag till införanderegler…

SOU 2007:61

Bilaga 14

Förslag till införanderegler

utfall (sammantagen förändring plus införandebidrag/avgift)

	Sammantagen	Utfall för respektive år, kr/inv
	Sammantagen
Kommunnamn	förändring kr/inv	2009	2010	2011
Mora	770	254	516	770
Orsa	392	129	262	392
Rättvik	176	58	118	176
Smedjebacken	828	273	555	828
Säter	657	217	440	657
Vansbro	519	171	348	519
Älvdalen	148	49	99	148
Gävleborgs län
Bollnäs	516	170	346	516
Gävle	12	4	8	12
Hofors	40	13	27	40
Hudiksvall	285	94	191	285
Ljusdal	143	47	96	143
Nordanstig	1 339	442	897	1 339
Ockelbo	464	153	311	464
Ovanåker	1 207	398	809	1 207
Sandviken	70	23	47	70
Söderhamn	298	98	200	298
Västernorrlands län
Härnösand	49	16	33	49
Kramfors	986	325	661	986
Sollefteå	602	199	403	602
Sundsvall	-55	-18	-37	-55
Timrå	342	113	229	342
Ånge	169	56	113	169
Örnsköldsvik	716	236	480	716
Jämtlands län
Berg	671	221	450	671
Bräcke	-213	-70	-143	-213
Härjedalen	25	8	17	25
Krokom	206	68	138	206
Ragunda	356	118	239	356
Strömsund	113	37	76	113
Åre	-355	-117	-238	-355
Östersund	86	28	58	86
Västerbottens län
Bjurholm	225	74	151	225
Dorotea	1 055	348	707	1 055
Lycksele	106	35	71	106
Malå	479	158	321	479
Nordmaling	1 580	521	1 058	1 580

388

SOU 2007:61

Bilaga 14 Förslag till införanderegler…

Bilaga 14

Förslag till införanderegler

utfall (sammantagen förändring plus införandebidrag/avgift)

	Sammantagen	Utfall för respektive år, kr/inv
	Sammantagen
Kommunnamn	förändring kr/inv	2009	2010	2011
Norsjö	147	49	99	147
Robertsfors	1 622	535	1 087	1 622
Skellefteå	586	193	393	586
Sorsele	431	142	289	431
Storuman	30	10	20	30
Umeå	-66	-22	-44	-66
Vilhelmina	928	306	622	928
Vindeln	-291	-96	-195	-291
Vännäs	889	293	596	889
Åsele	341	113	229	341
Norrbottens län
Arjeplog	195	64	131	195
Arvidsjaur	548	181	367	548
Boden	273	90	183	273
Gällivare	908	300	608	908
Haparanda	694	229	465	694
Jokkmokk	693	229	464	693
Kalix	602	199	404	602
Kiruna	240	79	161	240
Luleå	-67	-22	-45	-67
Pajala	184	61	124	184
Piteå	306	101	205	306
Älvsbyn	485	160	325	485
Överkalix	136	45	91	136
Övertorneå	245	81	164	245

389