Flyttning och pendling i Sverige
Bilaga till Långtidsutredningen
SOU 2007:35
Förord
Långtidsutredningen 2008 utarbetas inom Finansdepartementet. I samband med utredningen genomförs ett antal specialstudier vilka presenteras som bilagor till utredningens huvudrapport. Av den kommande huvudrapporten framgår hur bilagorna använts i utredningens arbete.
Denna bilaga har utarbetats av fil. dr. Kent Eliasson vid Institutet för tillväxtpolitiska studier, docent Olle Westerlund vid Umeå universitet och doktorand Johanna Åström vid Umeå universitet. Bilagan beskriver flyttnings- och pendlingsmönstrens förändring under de senaste 30 åren. Vidare studeras den geografiska rörlig- hetens drivkrafter, såväl på regional nivå som på individnivå, samt utvecklingen av regionala obalanser på arbetsmarknaden.
Arbetet med bilagan har följts av en referensgrupp bestående av generaldirektör Peter Fredriksson (Institutet för arbets- marknadspolitisk utvärdering), statistikchef Maria Melkersson (Statens institut för kommunikationsanalys), avdelningschef Peter Vikström (Institutet för tillväxtpolitiska studier) och enhetschef Maria Wikhall (Statskontoret). Ansvaret för Långtidsutredningens bilagor och de bedömningar dessa innehåller vilar helt på bilagornas författare.
Finansdepartementets kontaktpersoner har varit departements- sekreterare Jasmina Hopstadius och departementssekreterare Annika Århammar. Ett särskilt tack riktas till Charlotte Korfitsen för hjälp med redigering av manus.
Stockholm i maj 2007
Fredrik Bystedt
Ämnesråd Projektledare LU 2008
Innehåll
SammanfattningTU |
UT .................................................................. |
|
|
|
|
|
|
|
|
9TTT T |
|||||||
1TU |
UT |
InledningTU |
UT................................................................... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
||||
2TU |
UT |
TeorierU |
om geografisk rörlighetUT..................................... |
31 |
|||||||||||||
2TU |
.1UT |
TeorierU |
om migrationUT .............................................................. |
|
|
31 |
|||||||||||
|
|
|
2TU |
.1.1UT |
GenerellaTU |
nyttomaximeringsmodellerUT ......................... |
31 |
||||||||||
|
|
|
2TU |
.1.2UT |
IndividenTU |
som arbetskraftUT ............................................ |
35 |
||||||||||
|
|
|
2TU .1.3UT IndividenTU |
som investerare i humankapitalUT .................. |
36 |
||||||||||||
|
|
|
2TU .1.4UT IndividenTU |
som konsument av regionala faciliteterUT...... |
37 |
||||||||||||
|
|
|
2TU .1.5UT HushållsmodellerTU |
UT.......................................................... |
|
38 |
|||||||||||
|
|
|
2TU |
.1.6UT |
AndraTU |
teoretiska perspektivUT ......................................... |
40 |
||||||||||
2TU |
.2UT |
TeorierU |
om pendlingUT |
................................................................ |
|
|
41 |
||||||||||
|
|
|
2TU |
.2.1UT |
RegionalekonomiskaTU |
modellerUT..................................... |
42 |
||||||||||
|
|
|
2TU |
.2.2UT |
SökteoretiskaTU |
ansatserUT .................................................. |
43 |
||||||||||
3TU |
UT |
EmpiriskTU |
forskningUT |
..................................................... |
|
|
|
47 |
|||||||||
3TU |
.1UT |
MellanregionalTU |
migration och pendling i SverigeUT................... |
48 |
|||||||||||||
|
|
|
3TU |
.1.1UT |
AggregeradeTU |
dataUT |
.......................................................... |
|
49 |
||||||||
|
|
|
3TU |
.1.2UT |
StudierTU |
på individnivåUT ................................................... |
56 |
||||||||||
3TU |
.2UT InternationellaTU |
studier över intern migration och |
|
||||||||||||||
|
|
|
pendlingUT .................................................................................... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
62 |
5
Innehåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 3 till LU 2008 |
4TU U |
GeografiskU |
rörlighet – omfattning och trender |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
67T |
|||||||
4TU |
.1UT FlyttningarnasTU |
omfattning och trenderUT .................................. |
71 |
||||||||||||
4TU |
.2UT FlyttningsbenägenhetenTU |
för olika grupperUT ............................. |
76 |
||||||||||||
4TU |
.3UT |
DenTU |
regionala omflyttningenUT................................................... |
87 |
|||||||||||
4TU |
.4UT |
InternationellTU |
migrationUT........................................................... |
93 |
|||||||||||
4TU |
.5UT PendlingensTU |
omfattning och trenderUT ...................................... |
95 |
||||||||||||
4TU |
.6UT |
PendlingsbenägenhetenTU |
för olika grupper i |
|
|||||||||||
|
|
befolkningenUT ............................................................................. |
|
|
|
|
|
|
99 |
||||||
4TU |
.7UT GeografiskTU |
rörlighet i Sverige och OECDUT ........................... |
105 |
||||||||||||
|
|
4TU .7.1UT MigrationTU |
UT ..................................................................... |
|
105 |
||||||||||
|
|
4TU .7.2UT PendlingTU |
UT |
....................................................................... |
|
|
108 |
||||||||
4TU |
.8UT |
AvslutandeTU |
kommentarerUT ...................................................... |
110 |
|||||||||||
5TU UT |
OmflyttningensTU |
drivkrafter och de regionala |
|
||||||||||||
|
|
obalansernaUT |
............................................................. |
|
|
|
|
|
|
113 |
|||||
5TU .1UT EnTU modell för arbetsmarknadsrelaterad regional |
|||||||||||||||
|
|
omflyttningUT ............................................................................. |
|
|
|
|
|
|
|
113 |
|||||
5TU |
.2UT ResultatTU |
för perioden |
117 |
||||||||||||
5TU |
.3UT HurTU |
stabila är resultaten över tid?UT ......................................... |
120 |
||||||||||||
5TU |
.4UT ÖkarTU |
eller minskar de regionala obalanserna?UT ...................... |
122 |
||||||||||||
5TU |
.5UT RegionalaTU |
obalanser i Sverige och OECDUT ............................ |
130TTT T |
||||||||||||
5TU |
.6UT |
AvslutandeTU |
kommentarerUT ...................................................... |
133 |
6
Bilaga 3 till LU 2008 |
|
|
|
|
|
|
Innehåll |
|||||||
6TU U |
AnalysU |
av geografisk rörlighet på individnivåU................ |
135T |
|||||||||||
6TU |
.1UT |
BestämningsfaktorerTU |
för flyttningUT ........................................ |
136 |
||||||||||
|
|
6TU .1.1UT FlyttningarTU |
bland gifta eller samboende parUT ............. |
137 |
||||||||||
|
|
6TU .1.2UT FlyttningarTU |
bland ensamståendeUT ................................ |
140 |
||||||||||
6TU |
.2UT EffekterTU |
av migration på arbetsinkomsterUT............................ |
142 |
|||||||||||
|
|
6TU .2.1UT |
|
GiftaTU |
eller samboende som var sysselsatta eller |
|
||||||||
|
|
|
|
|
utanför arbetskraften 1997UT......................................... |
145 |
||||||||
|
|
6TU .2.2UT |
|
GiftaTU |
eller samboende personer som var |
|
||||||||
|
|
|
|
|
arbetslösa 1997UT............................................................ |
147 |
||||||||
|
|
6TU .2.3UT |
|
EnsamståendeTU |
som var sysselsatta eller |
|
||||||||
|
|
|
|
|
utanför arbetskraften 1997UT......................................... |
150 |
||||||||
|
|
6TU .2.4UT EnsamståendeTU |
som var arbetslösa 1997UT..................... |
151 |
||||||||||
6TU |
.3UT |
BestämningsfaktorerTU |
för pendlingUT ........................................ |
152 |
||||||||||
|
|
6TU .3.1UT PendlingTU |
bland gifta eller samboende parUT.................. |
154 |
||||||||||
|
|
6TU .3.2UT PendlingTU |
bland ensamståendeUT .................................... |
156 |
||||||||||
6TU |
.4UT EffekterTU |
av pendling på arbetsinkomsterUT.............................. |
158 |
|||||||||||
|
|
6TU .4.1UT |
|
GiftaTU |
eller samboende som var sysselsatta eller |
|
||||||||
|
|
|
|
|
utanför arbetskraften 1997UT......................................... |
159 |
||||||||
|
|
6TU .4.2UT GiftaTU |
eller samboende som var arbetslösa 1997UT ........ |
161 |
||||||||||
|
|
6TU .4.3UT |
|
EnsamståendeTU |
som var sysselsatta eller |
|
||||||||
|
|
|
|
|
utanför arbetskraften 1997UT......................................... |
164 |
||||||||
|
|
6TU .4.4UT EnsamståendeTU |
som var arbetslösa 1997UT..................... |
165 |
||||||||||
6TU |
.5UT MigrationTU |
och pendling |
166 |
|||||||||||
6TU |
.6UT |
SammanfattningTU |
av resultatenUT ............................................... |
168 |
||||||||||
7TU UT |
SlutdiskussionTU |
UT |
......................................................... |
|
|
|
173 |
|||||||
AppendixTU |
AUT |
..................................................................... |
|
|
|
|
|
|
|
|
183 |
|||
AppendixTU |
BUT |
..................................................................... |
|
|
|
|
|
|
|
|
191 |
|||
ReferenserTU |
UT ...................................................................... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
205 |
7
TT
Sammanfattning
Geografisk rörlighet på arbetsmarknaden är en viktig del av samhällsekonomins anpassning till förändrade förutsättningar för produktion och handel. Teknisk utveckling och förändringar på de internationella marknaderna leder till en ständigt pågående strukturomvandling som kräver rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden för att sysselsättning och välfärd ska kunna utvecklas på ett gynnsamt sätt. Strukturomvandlingen innebär förändringar i efterfrågan på arbetskraft och dessa förändringar ser olika ut i olika delar av landet. Tillsammans med yrkesmässig och branschmässig rörlighet är geografisk rörlighet centrala mekanismer för en effektiv matchning mellan lediga jobb och arbetssökande, vilket i sin tur är en förutsättning för låg arbets- löshet och en god reallöneutveckling. Flera tidigare undersökningar har pekat på att den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden minskat trendmässigt från mitten av
I bilagan ges en beskrivning av den geografiska rörlighetens utveckling och sammansättning under de senaste trettio åren. Här behandlas rörlighetens utveckling totalt sett, olika befolknings- gruppers rörlighet, utbytet med omvärlden samt utfallet av rörligheten för olika regiontyper. Vidare studeras den regionala omflyttningens drivkrafter och utvecklingen av de regionala obalansproblemen på arbetsmarknaden. Rörligheten analyseras också på individnivå genom skattningar av modeller för flyttning och pendling med hjälp av individdata från register över den svenska befolkningen. Vi skattar även effekter av rörlighet på
9
Sammanfattning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
bruttoarbetsinkomster för olika grupper av individer och hushåll. Avslutningsvis ges en sammanfattande slutdiskussion.
I korthet kan resultaten sammanfattas enligt följande. Den geografiska rörligheten har ökat väsentligt under senare år, där både flyttning och pendling har ökat trendmässigt. Män och kvinnor flyttar i ungefär lika stor omfattning medan pendling är betydligt vanligare bland män i jämförelse med kvinnor. Nästan hela ökningen av flyttningarna har skett bland personer i åldersgruppen
10
Bilaga 3 till LU 2008 |
Sammanfattning |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender
Omfattande geografisk rörlighet
Våra analyser av mellanregional flyttning och pendling baserade på aggregerade data visar att den totala geografiska rörligheten numera ligger på en förhållandevis hög nivå. Flyttningarna har ökat trendmässigt sedan början av
Unga och högutbildade mest rörliga
Resultaten från analysen av olika befolkningsgruppers rörlighet stämmer i huvudsak överens med vad som kan förväntas utifrån ekonomisk teori. Flyttningsbenägenheten bland vuxna minskar med ålder, ökar med utbildningsnivå och är lägre bland gifta personer i jämförelse med individer i övriga civilstånd. Kvinnor och män uppvisar ungefär samma benägenhet att flytta.
Den ökning i antalet flyttningar som har ägt rum sedan början av
Fram till mitten av
11
Sammanfattning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
ha föranlett en omfattande sekundärmigration då många invand- rade personer senare valde att flytta vidare till storstäder och regionala centra. Efter 1995, då Hela
Pendlingsbenägenheten bland vuxna minskar med ålder, dock inte lika dramatiskt som för flyttningarna. Vi kan konstatera att pendlingens omfattning skiljer sig kraftigt åt mellan könen, då andelen män som pendlar över lokal arbetsmarknadsgräns är ungefär dubbelt så hög som andelen kvinnor. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors pendlingsbenägenhet har emellertid minskat något över tiden. Resultaten visar också att pendlingsintensiteten ökar med utbildningsnivå och är högre bland personer födda i Sverige i jämförelse med utlandsfödda. För personer med forskarutbildning kan vi notera en intressant skillnad mellan benägenheten att pendla i jämförelse med benägenheten att flytta. Forskarutbildade har den avgjort högsta pendlingsintensiteten men utgör, tillsammans med personer med förgymnasial utbildning, den grupp som flyttar i minst utsträckning. Detta något överraskande resultat avspeglar möjligen att forskarutbildade personer i allmänhet har stor frihet att själva välja var och när man vill utföra sina arbetsuppgifter, något som minskar behovet av dagligt resande och därmed bidrar till att göra långväga pendling till ett intressant alternativ till flyttning. När det gäller arbetspendlingens utveckling över tid kan vi konstatera att ökad pendling är ett utpräglat generellt fenomen på arbetsmarknaden, som omfattar samtliga kategorier i befolkningen som vi studerat. I detta avseende finns en viktig skillnad i förhållande till utvecklingen av flyttnings- intensiteten, som i första hand är förknippad med ökad rörlighet bland personer i åldrarna
Flyttning från mindre till större regioner
När vi studerar flyttningar mellan lokala arbetsmarknader grupperade i fyra så kallade regionfamiljer visar resultaten på en tydlig rörlighet uppåt i den regionala hierarkin. Efter
12
Bilaga 3 till LU 2008 |
Sammanfattning |
regionala centra, lokala centra och landets så kallade småregioner. För de senare regionfamiljerna har det i huvudsak handlat om flyttningsunderskott. Särskilt drabbade är småregionerna, som redovisat nettoutflyttning samtliga år under perioden
Nettoinvandringen betydelsefull för många mindre regioner
Sverige har under en lång följd av år haft ett omfattande migra- tionsutbyte med omvärlden, som för åren
Rörligheten i Sverige på genomsnittlig internationell nivå
När vi studerar den interna geografiska rörligheten i ett antal
13
Sammanfattning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Flyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna
Arbetsmarknadsläge och högskoleplatser påverkar flyttningar
Analys av aggregerad statistik över bruttoflyttningsströmmar mellan lokala arbetsmarknader
Analysen visar också att flyttningarna påverkas av det totala antalet högskoleplatser och att flyttströmmarna tenderar att gå från regioner med relativt sett färre utbildningsplatser till regioner med relativt sett fler utbildningsplatser. Slutligen kan vi konstatera att inflyttningen tilltar med den relativa befolkningsstorleken samt att flyttningsbenägenheten minskar avsevärt med geografiskt avstånd.
Regionala skillnader på arbetsmarknaden består men är inter- nationellt sett små
Hur har då de regionala obalansproblemen på arbetsmarknaden utvecklats över tiden? Vår analys av situationen under perioden
14
Bilaga 3 till LU 2008 |
Sammanfattning |
regionala spridningen i arbetslöshet ökat något, men befinner sig fortfarande på en lägre nivå än under
Trots att den regionala spridningen i arbetslöshet har minskat något sett över hela perioden
Om vi i stället studerar skillnaderna mellan de lokala arbets- marknaderna avseende sysselsättningsintensitet kan vi konstatera att den regionala spridningen är betydligt mindre i jämförelse med variationen i arbetslöshet. Utvecklingen av den regionala sprid- ningen i sysselsättningsintensitet följer inte något utpräglat konjunkturmönster. Möjligen kan en viss tendens till trendmässigt ökande regional spridning skönjas. Samtidigt kan vi återigen konstatera att varaktigheten i de regionala skillnaderna är mycket påtaglig. Rangordningen av regioner utifrån sysselsättnings- intensitet är ungefär densamma i början av
Sverige har en förhållandevis låg regional spridning i arbetslöshet och sysselsättningsintensitet utifrån tillgänglig statistik för OECD- länder. Både när det gäller arbetslöshet och sysselsättnings- intensitet är den regionala variationen i Sverige mindre än i flertalet
Kombinationen av ovanstående resultat – att flyttningarna i huvudsak verkar reagera på skillnader i regionalt arbetsmarknads- läge på ett förväntat sätt och att Sverige under de senaste tjugo åren lyckats upprätthålla internationellt sett små regionala obalanser på arbetsmarknaden – tolkar vi som ett tecken på att den geografiska rörligheten verkar fungera förhållandevis väl i relation till föränd- rade utbuds- och efterfrågeförhållanden på de regionala arbets- marknaderna. Det finns emellertid anledning att uttrycka viss oro för att arbetslöshetsnivåerna i vissa delar av landet, framför allt i
15
Sammanfattning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
norra Norrland, varaktigt ligger på en mycket högre nivå än i övriga riket.
Flyttning och pendling ur ett individperspektiv
Strukturomvandling kan leda till att det blir överskott på arbets- kraft i vissa regioner samtidigt som det kan finnas stor efterfrågan på arbetskraft i andra regioner. Då är det särskilt viktigt att de som är arbetslösa eller på väg in i arbetskraften söker jobb över större geografiska områden och uppvisar en hög benägenhet till rörlighet.
Vissa tidigare svenska studier har pekat på att de arbets- marknadsrelaterade flyttningarna numera är av mindre eller minskande betydelse. När det gäller effekten av individuell erfarenhet av arbetslöshet på geografisk rörlighet finns också några studier som inte tyder på högre rörlighet bland de arbetslösa i jämförelse med sysselsatta eller den övriga befolkningen. Ser vi till hushållens ekonomiska utbyte av flyttning är resultaten delvis motstridiga i fåtalet existerande studier. Oss veterligen finns det ingen tidigare svensk studie av pendlingens effekter på inkomster. Effekter av rörlighet på individernas arbetsinkomster är av intresse eftersom de kan ge en antydan om storleken på privatekonomiska incitament till flyttning och pendling samt samhällsekonomiska intäkter av geografisk rörlighet.
Vi har analyserat faktorer som påverkar individernas beslut att flytta och påbörja pendling mellan lokala arbetsmarknadsregioner i Sverige med hjälp av individdata över ett stort urval ur den svenska befolkningen. Vi har också skattat effekterna av denna rörlighet på individernas och hushållens bruttoarbetsinkomster.
Högre flyttningsbenägenhet bland personer utan arbete
Resultaten tyder på att individer som träder in på arbetsmarknaden och de som har en mera utsatt ställning på arbetsmarknaden har jämförelsevis högre sannolikhet för mellanregional flyttning och pendling än personer som är väletablerade på arbetsmarknaden. Arbetslösa och personer som har socialbidrag har relativt sett högre sannolikhet för geografisk rörlighet enligt våra resultat. Vidare finner vi tecken på att svenska medborgare som är födda utomlands har något lägre rörlighet via pendling, men högre benägenhet till flyttning i jämförelse med den infödda
16
Bilaga 3 till LU 2008 |
Sammanfattning |
befolkningen. I enlighet med förväntningarna tyder resultaten på högre geografisk rörlighet bland ensamstående personer, bland studerande och att rörligheten avtar med ålder. Markant högre sannolikhet för flyttning och för att påbörja pendling finner vi bland hushåll som under närmast föregående år uppvisat någon form av geografisk rörlighet.
Vi har även studerat hur individernas arbetsmarknadssituation påverkat sannolikheten att flytta och börja pendla för flera perioder mellan 1990 fram till 2005. I stora drag tyder resultaten på högre rörlighet bland de arbetslösa, studerande, personer utanför arbetskraften och personer som uppbar socialbidrag. Den skattade effekten av individuell arbetslöshet på flyttning är positiv under hela den studerad perioden men inte statistiskt signifikant i slutet av perioden. Effekten av arbetslöshet på pendling är genomgående starkt positiv och av ungefärlig samma storleksordning för samtliga delperioder.
Arbetsinkomsterna ökar efter flyttning – framför allt för högutbildade
Hushåll bestående av gifta/samboende par, tjänade enligt våra resultat i genomsnitt 10
En av flera tänkbara förklaringar till dessa resultat är olikheter i lönespridningen för olika grupper av löntagare. Möjligen hänger resultaten för kvinnor samman med den relativt låga löne- spridningen inom offentlig sektor. För personer med lägre utbildningsnivå kan resultaten eventuellt förklaras av den låga lönespridningen bland arbetare i jämförelse med tjänstemän. Att flyttningar bland gifta eller samboende par i Sverige verkar gynna
17
Sammanfattning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
mannens inkomster mera än kvinnornas överensstämmer med resultat från internationell forskning.
Påbörjad pendling ger högre arbetsinkomster – företrädesvis bland kvinnor
Hushållets totala inkomster stiger oavsett om det är kvinnan eller mannen som börjar pendla, enligt våra skattningar av pendlingens effekter på arbetsinkomster bland gifta/samboende. Kvinnornas pendling är dock associerad med en större inkomstökning i jämförelse med om mannen börjar pendla. Storleksordningar på inkomstökningarna är här 12 000 kronor (8 procent) för kvinnan och 5
När det gäller de förhållandevis blygsamma inkomstökningarna av mellanregional pendling i relation till årliga kostnader för längre arbetsresor kan våra resultat möjligen bero på att vi inte direkt kan observera restider, direkta kostnader för pendling och boende- preferenser. En del av den mellanregionala pendlingen sker i realiteten över relativt korta distanser. Möjligen kan detta därför vara förklaringen till att den skattade effekten av mellanregional pendling stiger när vi exkluderar personer som i utgångsläget var bosatta i Stockholms lokala arbetsmarknadsregion. En annan tänkbar orsak är att det kan återspegla situationen på bostadsmarknaden i vissa av de större städerna, där personer med lägre inkomster kan ha svårt att finansiera en bostad nära arbetsplatsen inom den lokala arbetsmarknadsregionen. En del hushåll väljer att bosätta sig i en angränsande lokal arbetsmarknads- region för att sedan påbörja pendling till arbetsplatsen.
18
Bilaga 3 till LU 2008 |
Sammanfattning |
Avslutande diskussion
Baserat på egna analyser av såväl regionala data som individdata, är vår sammanlagda bedömning att den geografiska arbetskrafts- rörligheten verkar fungera relativt väl i relation till skiftande utbuds- och efterfrågeförhållanden på de regionala arbetsmark- naderna. Vi finner heller inga indikationer på att den geografiska rörligheten försämrats över tiden, vilket ibland hävdas i samhälls- debatten. Samtidigt ligger arbetslöshetsnivån fortfarande på en hög nivå i jämförelse med perioden före krisen på
Givet att olika individer har olika preferenser kommer vi även vid en jämviktssituation att ha regional variation i arbetslöshet och sysselsättning. Detta kan ha många olika orsaker, t.ex. att de arbetslösas kompetens inte motsvarar det som efterfrågas. Dessutom kan låga boendekostnader och konsumtion av olika typer av regionalt bundna tillgångar kompensera för eventuellt sämre sysselsättningsmöjligheter och högre arbetslöshetsrisk. Kostnaderna för flyttning i form av t.ex. bostadskostnader, förlust av naturupplevelser och minskad kontakt med släkt och vänner kan vara relativt höga i förhållande till förväntad inkomstökning av flyttning. Det är därför svårt att fastställa en optimal nivå på regional omflyttning. Vi kan dock diskutera faktorer som kan påverka rörligheten. Det privatekonomiska utbytet av flyttning reduceras via inkomstskatter och understiger det samhälls- ekonomiska värdet av den produktionsökning som uppstår vid rörlighet. En minskning av beskattningen av förvärvsinkomsterna kan därför ha en rörlighetsstimulerande effekt och vara förenad med en effektivare resursanvändning. Ökat och mera varierat utbud av bostäder i regioner med nettoinflyttning och minskade transaktionskostnader vid husköp kan också bidra till ökad rörlighet via flyttning. Vidare kan utformning och tillämpning av
19
Sammanfattning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
regler för arbetslöshetsersättningar påverka rörligheten. En striktare tillämpning och lägre ersättningsnivåer kan förmodligen verka i rörlighetsstimulerande riktning. Men detta bör bland annat vägas mot välfärdsförlusterna bland de arbetslösa med anhöriga. Vidare bör i detta sammanhang beaktas att sökprocessen har ett värde i sig. En viss längd på söktiden krävs för en effektiv allokering av arbetskraften, dvs. för att rätt individ ska hamna på rätt plats. Under tidigare perioder med högkonjunktur och stigande arbetskraftsefterfrågan har det regelmässigt förts fram förslag på olika typer av subventioner till flyttning eller pendling. Det som kan tala för subventioner i detta sammanhang är att den privatekonomiska vinsten av all arbetskraftsrörlighet med stor sannolikhet är lägre än den samhällsekonomiska. Pendling över längre distanser är redan i dag starkt subventionerad via skatteavdrag för arbetsresor och omkostnader för arbete på annan ort. När det gäller flyttningarna tyder genomförda utvärderingar på obetydliga eller inga effekter på mellanregional migration av de flyttningsbidrag som tidigare tillämpats inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Vi bedömer det som mindre troligt att politiska åtgärder med primärt syfte att stimulera den geografiska rörligheten kan bidra till ökad sysselsättning och produktion i tillnärmelsevis samma utsträckning som åtgärder för att bättre tillvarata den betydande arbetskraftsreserv som fortfarande finns bland de arbetslösa och personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Det kan finnas skäl för att undanröja hinder för geografisk rörlighet. Men här finns det förmodligen mer att hämta genom politik som syftar till att stimulera arbetskraftutbudet generellt och till att anpassa individernas kompetens till efterfrågan på arbetsmarknaden.
Utvecklingen av mellanregional flyttning
Förmodligen styrs en betydande del av de mellanregionala flyttningarna som tidigare påpekats av andra faktorer än arbetsmarknadsförhållanden och individernas inkomster. Det förefaller rimligt att tänka sig att regionala konsumtions- möjligheter, sociala nätverk och andra livskvalitetsaspekter får en tilltagande vikt i takt med att hushållens realinkomster stiger. Hur stor betydelse de arbetsmarknadsrelaterade motiven har för hushållens val av lokalisering i jämförelse med annat finns det för närvarande inga entydiga belägg för. För de allra flesta personer
20
Bilaga 3 till LU 2008 |
Sammanfattning |
som befinner sig i arbetskraften är förmodligen tillgång till ett arbete en primär förutsättning som måste vara uppfylld, därefter kan andra förhållanden ha betydande inflytande över vilken lokalisering som hushållen väljer. Ett förhållande som talar för detta är att personer med relativt svag ställning på arbets- marknaden, t.ex. arbetslösa och socialbidragstagare, är mera benägna till rörlighet än andra.
Yngre personer mellan 20 och 34 år står för en mycket stor andel av de mellanregionala flyttningarna. På lång sikt har därför åldersstrukturen i befolkningen på nationell och regional nivå förmodligen stor betydelse för den interna rörligheten i Sverige. Från ett år till ett annat är förändringarna i åldersstrukturen för liten för att kunna förklara de kortsiktiga svängningarna i inrikes omflyttning. Här spelar konjunkturen tillsammans med den regionala spridningen av arbetslösa och lediga jobb en större roll. Ytterligare faktorer av betydelse är utvecklingen på bostads- marknaden och förändringar av individers preferenser. Dessutom kan man här nämna flyttningar i samband med universitetsstudier och betydande inslag av omflyttningar av invandrade under vissa år på
Utveckling av mellanregional pendling
Är den ökade mellanregionala pendlingen en positiv utveckling? Rimligtvis torde ökad rörlighet via pendling ha positiva effekter på arbetskraftsutbudet och matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Goda pendlingsmöjligheter torde också underlätta för många gifta och samboende par att finna sysselsättning för båda parter vid varje val av bostadsort. Vidare kan pendling vid snabba strukturförändringar mildra påfrestningarna på de regionala eller lokala skattebaserna när arbetssökande påbörjar pendling i stället för att flytta. I vissa regioner kan detta även innebära ett bättre utnyttjande av befintligt bostadskapital och den befintliga offentliga infrastrukturen. Möjligheterna att nå vissa regional-
21
Sammanfattning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
politiska mål vad gäller befolkningsutveckling i olika delar av landet kan också underlättas av den pågående regionförstoringen.
Det finns trots allt skäl att inte förhålla sig alltför okritiskt till den tydliga trenden mot ökad arbetspendling. Likväl som en växande mellanregional pendling kan vara ett tecken på en flexiblare regional arbetsmarknad kan det också vara ett uttryck för en sämre fungerande bostadsmarknad. Tyvärr har förhållandet mellan bostads- och arbetsmarknaden ägnats relativt sett liten uppmärksamhet i svensk forskning om geografisk rörlighet. Det kan inte uteslutas att regleringar och imperfektioner på bostads- marknaden har minskat produktionen av nya bostäder och rörligheten inom det befintliga bostadsbeståndet. Restriktioner i bostadssektorn av det här slaget kan dels ha hämmat den geografiska rörligheten generellt sett, men också i viss mån bidragit till att skapa en vrångbild av pendlingens växande betydelse som anpassningsmekanism på de regionala arbetsmarknaderna. Den regionförstoring som ägt rum kan delvis vara en följd av en kraftig inflyttning till storstadsregionerna som i kombination med en sämre fungerande bostadsmarknad tvingat fram pendling över allt längre distanser. Imperfektioner på bostadsmarknaden och inom kommunikationssektorn, kan driva fram långväga pendling av en omfattning som inte är samhällsekonomiskt optimal. Vid sidan av ekonomiska effektivitetsförluster kan en sådan utveckling eventuellt strida mot målet om en hållbar utveckling, mot ambitioner inom jämställdhetspolitiken och andra socioeko- nomiska mål.
Stigande boendekostnader i de expansiva regionerna och fallande boendekostnader i utflyttningsregionerna är dock i sig inte tillräckliga skäl för bostadspolitiska ingrepp. Under vissa förutsättningar är detta en förväntad anpassningsmekanism som är förenlig med en samhällsekonomiskt effektiv resursallokering, där bristsituationer signaleras med stigande priser och överskott på bostadsmarknaden signaleras med fallande priser. Fastighetspriser indikerar dessutom en sammanvägning av andra värden av att bo i en viss region, till exempel i form av inkomster, sysselsättnings- möjligheter, naturupplevelser, utbildning, sjukvård och kultur- konsumtion. Regleringar och marknadsimperfektioner i bostads- sektorn kan dock innebära att priserna inte korrekt återspeglar samhällsekonomiska intäkter och alternativkostnader, vilket kan leda till för låg rörlighet på bostadsmarknaden och ett för litet eller för ensidigt utbud av bostäder i vissa regioner. En resurshus- hållande och effektivitetsbefrämjande politik bör beakta detta och
22
Bilaga 3 till LU 2008 |
Sammanfattning |
dessutom att det förmodligen finns en komplementaritet mellan olika politikområden. Större politiska beslut som rör arbets- marknaden, bostadsmarknaden och infrastrukturen kan samman- taget få större positiva effekter om dessa baseras på kvalificerade samhällsekonomiska bedömningar samtidigt som politiken i vissa stycken koordineras för att nå prioriterade politiska mål.
Syftet med denna bilaga till Långtidsutredningen 2008 har varit att beskriva den geografiska rörlighetens utveckling samt att analysera rörlighetens drivkrafter och effekter. Rapporten gör naturligtvis inte anspråk på att vara en heltäckande undersökning i detta avseende. Avslutningsvis vill vi kortfattat och utan prioriteringsordning peka på några av de problemområden som berör den geografiska rörligheten och som vi anser behöver belysas med ytterligare forskning under kommande år. Det gäller bland annat den geografiska rörlighetens roll för anpassningsprocesserna på de regionala arbetsmarknaderna vid förändringar av utbudet och efterfrågan på arbetskraft, samspelet mellan bostadsmarknaden, infrastruktur och arbetsmarknadsrörlighet, sambandet mellan utbildningspolitik och rörlighet, faktorer som styr individernas val av inflyttningsregion, invandrarnas geografiska rörlighet samt ekonomiska och sociala effekter av migration och pendling i ett hushållsperspektiv.
23
1 Inledning
Geografisk rörlighet är viktig för att upprätthålla en väl fungerande arbetsmarknad och för utvecklingen av samhällsekonomin i stort. Ekonomin utsätts ständigt för förändringar i form av exempelvis ny produktionsteknik och prisfluktuationer på världsmarknaden. Sådana förändringar, i kombination med regionala skillnader i näringslivets sammansättning, leder till att arbetskraft behöver flytta från regioner med vikande arbetskraftsefterfrågan till regioner där nya arbetstillfällen tillkommer. Ett exempel på en sådan marknadsinitierad omflyttning av arbetskraft är den snabba urbanisering som följde på rationaliseringar inom jord- och skogsbruket under efterkrigstidens första decennier.
Rörlighetsstimulerande insatser var en av hörnstenarna i den s.k.
Arbetskraftens geografiska rörlighet har betydelse på flera sätt. En situation med många arbetslösa och få vakanser i vissa regioner, samtidigt som det motsatta förhållandet råder i andra delar av
1TP PT Modellen utarbetades av
25
Inledning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
landet, kan resultera i högre arbetslöshet, högre inflation och lägre tillväxt i ekonomin totalt sett. På makroekonomisk nivå är det därför viktigt att den geografiska röligheten är tillräckligt hög för att, tillsammans med andra jämviktsskapande mekanismer, komma till rätta med obalansproblem på arbetsmarknaden.
Ur ett regionalt rättviseperspektiv är det också önskvärt att arbetskraftens geografiska rörlighet bidrar till att minimera de regionala obalanserna på arbetsmarknaden. Ytterst är det individer och hushåll som fattar beslut om geografisk rörlighet. För dessa är det centralt att under givna förutsättningar finna den lokalisering som maximerar den egna nyttan eller välfärden. Beroende på bland annat individuella preferenser och den föreliggande incitaments- strukturen kan denna rörlighet vara större eller mindre än vad som är önskvärt ur ett nationellt eller ett regionalt perspektiv. Huruvida detta utgör ett samhällsekonomiskt problem eller inte beror på flera faktorer. En viktig sådan är om existerande incitament till rörlighet är utformade i enlighet med samhällsekonomisk effek- tivitet. En annan viktig faktor är om arbetsmarknader och bostads- marknader fungerar väl eller inte.
En uppsättning goda incitament och väl fungerande marknader är bra förutsättningar för en ur samhällsekonomisk synpunkt god lokalisering av arbetskraften. I detta sammanhang kan det finnas målkonflikter som måste avvägas och hanteras med flera olika politiska medel inom t.ex.
Flera tidigare undersökningar har visat att den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat trendmässigt från mitten av
Utan att gå händelserna allt för mycket i förväg, kan vi konstatera att den geografiska rörlighet på arbetsmarknaden i början av
2TP PT Holmlund, B. [1984], Edin,
26
Bilaga 3 till LU 2008 |
Inledning |
långväga pendlingen (över lokal arbetsmarknadsgräns) har mer än fördubblats. Huvuddragen i denna utveckling illustreras i diagram 1.1.
Diagram 1.1 Utveckling av antal flyttningar och antal pendlare över
Antal personer |
|
|
|
|
|
|
350 000 |
|
|
|
|
|
|
300 000 |
|
|
|
|
|
|
250 000 |
|
|
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
|
|
150 000 |
|
|
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
|
|
50 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
|
|
Flyttningar |
|
|
Pendlare |
|
Anm.: Detaljer rörande avgränsningen i lokala arbetsmarknader (LA) presenteras i kapitel 4 och Appendix A. Källa: Bearbetningar av SCB:s Befolkningsstatistik, Folk- och bostadsräkning samt Registerbaserad arbets- marknadsstatistik.
Den höga rationaliseringstakten inom jord- och skogsbruket krävde en hög rörlighet under
27
Inledning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
vilja till flyttning eller pendling över längre distans, för andra till ökad benägenhet till rörlighet.
Syftet med denna rapport är att beskriva den geografiska rörlighetens utveckling och sammansättning samt analysera rörlighetens drivkrafter och effekter.TPF3FPT De olika begrepp som vi kommer att använda för att beskriva den geografiska rörligheten definieras i förklaringsruta 1.1.
Föklaringsruta 1.1 |
Definitioner av begrepp |
Geografisk rörlighet
Med geografisk rörlighet avses här flyttning och pendling.
Flyttning
I denna rapport analyseras flyttningar mellan lokala arbetsmarknadsregioner i Sverige avseende individer som enligt befolkningsregistret bytt ort för mantalsskrivning från ett år till ett annat. Presentation av beskrivande statistik och statistisk analys avser, om inte annat anges, flyttningar över gräns till annan arbetsmarknadsregion.
Pendling
Här avses pendling mellan bostaden och arbetsstället, vilket definitionsmässigt innebär att individen har ett arbete. I likhet med analysen av flyttningar avses primärt pendling över gräns till regional arbetsmarknadsregion. Den beskrivande statistiken anger antalet personer som pendlade under ett visst år. Längre fram i rapporten avser analyserna personer som påbörjade pendling eller förändrade pendlingsdestination från ett år till ett annat.
Migration
I denna rapport används migration som synonym till flyttning.
Vi gör inte anspråk på att erbjuda en heltäckande kartläggning och analys i dessa avseenden, exempelvis analyseras inte flyttningar och pendling inom kommuner och i huvudsak inte mellan kommuner i samma region. Vi försöker inte heller i detalj gå in på frågan om de långväga flyttningarna är arbetsmarknadsrelaterade eller ej.
3TP PT Vi är tacksamma för givande diskussioner och värdefulla synpunkter från referensgruppen till denna bilaga till LU 2008: Peter Fredriksson (IFAU), Maria Melkersson (SIKA), Peter Vikström (ITPS) och Maria Wikhall (Statskontoret) och från våra kontaktpersoner på Finansdepartementet: Fredrik Bystedt, Jasmina Hopstadius och Annika Århammar. Vi tackar också för goda synpunkter och förslag från arbetsmarknadsgruppen vid Nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet. Vi vill rikta ett särkskilt tack till ITPS, som tillhandahållit allt datamaterial till bilagan och till Markus Lindvert och Maria
28
Bilaga 3 till LU 2008 |
Inledning |
Individer väljer att stanna eller flytta av många orsaker och vi gör inga direkta försök att fastställa den relativa betydelsen av dessa.
I kapitel 2 ger vi en översiktlig beskrivning av olika teoretiska modeller för individers och hushålls rörlighetsbeslut och effekter av rörlighet i ett samhällsekonomiskt perspektiv.
I kapitel 3 presenteras huvudresultaten i ett urval ur den numera mycket omfattande svenska och internationella litteraturen om geografisk arbetskraftsrörlighet.
Kapitel 4 ägnas åt en beskrivning av den geografiska rörlighetens omfattning och trender under de senaste 30 åren. Fokus riktas mot rörlighetens utveckling totalt sett, olika befolkningsgruppers rörlighet, utbytet med omvärlden samt utfallet av rörligheten för olika regiontyper. Vi jämför också den geografiska rörligheten i Sverige med rörligheten i ett antal
I kapitel 5 gör vi en analys av den regionala omflyttningens drivkrafter och utvecklingen av de regionala obalanserna på arbets- marknaden. Främst studerar vi hur regionala arbetsmarknads- förhållanden inverkat på omflyttningen samt hur denna påverkan förändrats under de senaste tjugo åren. Vi undersöker också vilken betydelse högskolesektorns expansion haft för den regionala om- flyttningen. I analysen av regionala obalansproblem på arbets- marknaden studerar vi hur de regionala skillnaderna i arbetslöshet och sysselsättningsintensitet har utvecklats i Sverige och jämför de svenska obalanserna med regionala skillnader i andra utvecklade ekonomier.
I kapitel 6 analyserar vi rörligheten på individnivå genom att skatta modeller som försöker förklara sannolikhet för flyttning respektive pendling med hjälp av individdata från register över den svenska befolkningen. Vi skattar även effekter av rörlighet på bruttoarbetsinkomster för olika grupper av individer och hushåll.
Kapitel 7 innehåller en sammanfattande diskussion av resultaten.
29
2 Teorier om geografisk rörlighet
Ekonomiska teorier om flyttning (migration) och arbetspendling, presenteras i detta kapitel. Migration är inte alltid direkt arbets- marknadsrelaterad och teorier om flyttning behöver därför inte nödvändigtvis ta hänsyn till arbetsplatsers lokalisering. Pendling innebär definitionsmässigt att individers agerande på arbetsmark- naden och bostadsmarknaden bör behandlas inom en gemensam teoriram. Migrationsteorierna formuleras därför med liten och endast indirekt hänsyn till arbetsplatsers geografiska lokalisering i förhållande till bostaden, medan presentationen av pendlingsteorier behandlar båda marknaderna. Presentationen av teorier är över- siktlig, utan att vara fullständigt uttömmande.
2.1Teorier om migration
I detta avsnitt görs en förenklad översikt över några ekonomiska teorier som kan vara fruktbara som utgångspunkt för att analysera frivilliga flyttningar inom ett land. TPF4FPT Inledningsvis behandlas valet mellan att stanna eller flytta med utgångspunkt från en enskild individ. Senare i avsnittet diskuteras migration ur ett hushålls- perspektiv.
2.1.1Generella nyttomaximeringsmodeller
Ekonomisk nyttomaximeringsteori erbjuder ett sammanfattande och extremt generellt perspektiv på individers flyttningar. Under
4TP PT Framställningen bygger bland annat på Greenwood, M. J. [1985, 1997], Shields, G. M. & Shields, M. P. [1989] och Gallup, J. L. [1997]. Flera av teorierna är förmodligen helt eller delvis kompatibla med migrationsteorier inom andra ämnesdiscipliner, t.ex. inom kulturgeografi eller sociologi. Teorierna kan vara mindre lämpliga för att studera internationell migration, t.ex. av flyktingar från våld och svält samt intern migration inom fattiga utvecklingsländer.
31
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
givna förutsättningar kommer en individ helt enkelt att bosätta sig där dennes subjektiva nytta maximeras. De givna förutsättningarna kan bestå av begränsad mängd information och att ett antal restriktioner som gör det omöjligt att bosätta sig på vissa platser. Nyttan antas vara bestämd av materiella och immateriella faktorer som kan, men inte behöver, vara prissatta på marknader. Kombinationer av regionala förhållanden t.ex. arbetsmarknads- förhållanden, bostadspriser, närhet till släkt och vänner, kultur- utbud och samhällsservice kan bestämma individens nytta av att bosätta sig i en viss region. Till detta kan läggas att individen antas maximera nyttan inte bara för stunden utan även över en över- blickbar period in i framtiden där lokaliseringsbeslutet baseras på förväntningar om framtida fördelar och nackdelar med att bo i en viss region. Dessutom antas att värdet av fördelar och nackdelar diskonteras, dvs. fördelar och nackdelar som inträffar i framtiden får allt lägre nuvärde och blir följaktligen av mindre betydelse ju längre fram i tiden de uppträder.
Individuella preferenser och kompenserande faktorer
Teorin har i denna enklaste form ett antal självklara men viktiga implikationer. Eftersom det är många faktorer som bestämmer individens samlade nytta, kan låga löner och arbetslöshet kompenseras av annat som individen värdesätter, vilket innebär att helt andra än krassa, pekuniära faktorer kan driva individens flyttbeslut. Det kan medföra att skillnader i regionala löner och inkomster eller regional arbetslöshet kan bestå på lång sikt trots stora mellanregionala omflyttningar. Detta är av central betydelse för hur vi kan tolka observationer av regionala skillnader i ekonomiska variabler.
Regionala skillnader i t.ex. arbetslöshet och inkomster kan vara tecken på dåligt fungerande arbetsmarknader och för låg geografisk arbetskraftsrörlighet. Sådana skillnader kan lika gärna återspegla utfallet av individers optimala val i en långsiktig jämviktssituation som också är optimal ur samhällelig synpunkt. Enligt den enkla nyttomaximeringsteorin varierar preferenser och restriktioner individer emellan och de förändras över tiden. Detta innebär att vi troligtvis alltid kommer att observera en viss mängd in- och utflyttning till och från, regioner i en ekonomi. Dessutom kommer flyttströmmarnas omfattning och riktning att förändras över tiden. Slutligen implicerar teorin att flyttningarna generellt sett kommer
32
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
att avta med individers ålder och med geografisk distans mellan regioner eller orter. Detta följer av att flyttning medför kostnader som ska tjänas in över den förväntade återstående livslängden och att tillgången på information och eventuellt flyttkostnader (i vid mening) varierar med distans.
För den enskilde individen är regionala priser, löner och andra marknadsförhållanden (t.ex. bostadsköer eller arbetslöshet) av yttervärlden givna faktorer. Dessa kommer dock att påverkas av individernas sammanlagda lokaliseringsbeslut eftersom flyttningar påverkar befolkningsstorlek och arbetskraftsutbud. Enligt en ren neoklassisk nationalekonomisk modell med ett antagande om fullständig konkurrens, kommer, något förenklat, regioner med stor nettoinflyttning att erfara press nedåt på löner, stigande bostadspriser och diverse negativa trängseleffekter. I regioner med stor nettoutflyttning sker det omvända. Under vissa förut- sättningar implicerar denna teori att prisanpassningen verkar stabiliserande i den meningen att temporära obalanser på de regionala arbetsmarknaderna elimineras bl.a. via flyttningar och att nettoflyttningsströmmarna kommer att bromsas upp successivt.
Flyttningar som självgenererande process
Alternativa teorier som introducerar stordriftsfördelar i produktion och konsumtion, transport- och informationskostnader, produkt- differentiering, kollektiva varor eller element av modern endogen tillväxtteori, leder till slutsatsen att stora nettoflyttströmmar i en riktning under en period kan leda till fortsatta nettoflyttströmmar i samma riktning under efterföljande perioder. Under förutsätt- ningen att produktiviteten i befolkningsstora och befolkningstäta regioner är högre än i regioner med mindre befolkning och befolkningstäthet samt att omflyttningarna befäster denna skillnad, kan migration generera ytterligare flyttning i samma riktning. Denna process pågår till dess att hela befolkningen är samlad i ett fåtal mycket befolkningsstora och befolkningstäta regioner. En sådan utveckling kan också i teorin drivas av att individernas nytta av fritid är större i regioner med större och tätare befolkning. Med dessa teorier kan observerade flyttmönster och regional befolk- ningsutveckling förklaras på ett sätt som inte är möjligt med den grundläggande neoklassiska modellen för fullständig konkurrens i dess mest renodlade form.
33
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Vissa modeller för ekonomiskt tillväxt på regional- eller nationell nivå har inkorporerat migration i modellerna, helt eller delvis i neoklassisk anda.TPF5FPT Individernas beteende grundar sig på nytto- maximering över tiden. Vid fri migration mellan länder och regioner kommer, allt annat lika och under vissa förutsättningar, regionala eller nationella skillnader i realinkomst per capita att generera flyttningar tills de nationella eller regionala skillnaderna i inkomster utjämnas helt eller att bestående inkomstskillnader kompenseras av annat som ingår i individernas nyttofunktioner. Flyttarna medför dock en omfördelning av humankapital vilket kan ha speciell betydelse för långsiktig ekonomisk tillväxt t.ex. när humankapitalet påverkar den tekniska utvecklingen (i vid mening). I teorin kan därför migration leda till såväl minskande som ökande regionala och nationella skillnader i per capita inkomster över tiden.
Generell ekonomisk nyttomaximeringsteori är med andra ord konsistent med i stort sett vilket flyttmönster och vilka regionala obalanser som än observeras i en ekonomi där individer har fria val. Den är alltså svår att testa (falsifiera) och dessutom kan det problem som ska studeras (t.ex. en viss typ av flyttningar) ofta göras på ett mera insiktsgivande sätt med ett mera avgränsat teoretiskt perspektiv. Flera av de vanligast förekommande teoretiska ansatserna om flyttningar kan betraktas som specialfall av ekonomisk nyttomaximeringsteori oavsett vilka bakomliggande faktorer som forskaren vill betona betydelsen av: inkomster, platsanknytning, sociala nätverk, miljöfaktorer, kulturella värden eller andra livskvalitetsaspekter.
I det följande ges en kort beskrivning av tre typer av teorier som betonar individen som, i tur och ordning, arbetskraft, investerare i humankapital eller konsument av regionala faciliteter.TP F6FPT Därutöver diskuteras två teoretiska ansatser som belyser lokaliseringsbeslut bland gifta och samboende par. Teorierna överlappar varandra och en teori kan inte ges en distinkt avgränsning från de andra.
5TP PT Se t.ex. Barro, R. J. &
6TP PT Översättning från det engelska uttrycket amenities. Ordet facilitet har enligt Svenska Akademiens ordlista (1998) betydelserna: fördel, förmån; bekvämlighet; underlättande hjälpmedel.
34
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
2.1.2Individen som arbetskraft
Neoklassisk teori för individers arbetskraftsutbud och sök- teoretiska arbetsmarknadsmodellerTPF7FPT är två vanliga teoretiska ansatserT i studier som syftar till att analysera geografisk omfördelning av arbetskraft.TTPF8FPT I de neoklassiska modellerna med löneflexibilitet är det regionala skillnader i löner som driver migrationen. Förändringar på regionala marknader, t.ex. en negativ störning som drabbar enT viss region A:s ekonomi med minskad arbetskraftsefterfråganT som följd och samtidigt den omvända utvecklingen i region B, leder till fallande löner i region A och stigande löner i B. Dessa löneskillnader leder i sin tur till flyttningar från A till B tills dess att lönernaT utjämnas eller kompenseras av annat som påverkar nyttan. I en neoklassisk modell kombinerad med antagande om stela löner (t.ex. via kollektiva avtal) kommer i stället arbetslöshetsnivåerna att driva migrationsflödet. Stigande arbetslöshet i region A och sjunkande arbetslöshet i B kommerT att generera migration från A till B till dess att de regionala skillnaderna i arbetslöshetsnivåer utjämnats eller kompenseras av andra regionspecifika förhållanden.
Sökprocessen
De sökteoretiska modellerna utgår från att de arbetssökande, som kan vara utanför arbetskraften, arbetslösa eller sysselsatta, och företagen som söker arbetskraft har ofullständig information. Sökprocessen är kostsam i form av utebliven inkomst eller fritid för den arbetssökande och utebliven produktion för företaget. Arbets- sökande matchas ihop med lediga platser och en arbetssökande fyller en ledig plats när denne får ett anställningserbjudande vars värde överstiger individens krav, den s.k. reservationslönen. Flyttningar kan ses som ett specialfall vid denna typ av jobb- matchning där arbetssökande i alla regioner kan söka och få ett anställningserbjudande från alla andra regioner. En viss andel av lyckade matchningar medför flyttningar efter det att ett anställ- ningskontrakt föreligger, s.k. contracted migration. Man kan också tänka sig att arbetslösa arbetssökande först flyttar till en annan regional arbetsmarknad för att på plats söka efter jobb,
7TP PT Se t.ex. Rogerson, R., Shimer, R. & Wright, R. [2005].
8TP PT Se t.ex. Braun, J. [1993], Carrington, W. J., Detragiache, E. & Vishwanath, T. [1996], Gallup, J. L. [1997], Jackman, R. & Savouri, S. [1992] och van Ommeren m.fl. [2000].
35
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
s.k. speculative migration. Reservationslönens nivå bestäms av inkomsten i alternativfallet, t.ex. inkomst från innevarande anställning eller från arbetslöshetsförsäkringen. Individen kan också investera i ett intensifierat sökande och därmed få flera anställningserbjudanden. Värdet av anställningserbjudanden upp- skattas bland annat med hänsyn till kostnader för flyttning och pendling. Allt annat lika kan man, under rimliga antaganden, förvänta sig att antalet matchningar mellan arbetssökande och lediga platser som leder till nya anställningar ökar med stigande vakanstal, ökat arbetskraftsutbud, förbättrad information, sänkta reservationslöner, ökad sökintensitet och minskade kostnader för pendling och migration. Förbättrad anpassning av de arbets- sökandes kvalifikationer i relation till arbetskraftsefterfrågan kan också öka antalet lyckade matchningar.
2.1.3Individen som investerare i humankapital
Migration kan ses som ett sätt för individen att öka värdet av sitt humankapital, t.ex. genom att flyttningen sker till en regional arbetsmarknad med högre löner och/eller större möjlighet att finna sysselsättning.TPF9FPT Individen antas göra en kalkyl (kanske indirekt eller undermedvetet) av för- och nackdelar med att flytta jämfört med att stanna. I kalkylen sker en sammanvägning av alla faktorer som påverkar individens nytta, dvs. även
Värdet av alla framtida intäkter och kostnader diskonteras till nuvärde med hjälp av en diskonteringsränta där intäkter och kostnader avtar med hur långt in i framtiden som de förväntas uppträda. Förenklat väljer individen att bosätta sig i den region som maximerar nuvärdet av skillnaden mellan intäkter och kostnader (inklusive direkta flyttkostnader). Teorin har vissa direkta implikationer. Enligt teorin minskar lönsamheten av flyttning med individens ålder, diskonteringsräntans storlek och distans mellan utflyttningsort och inflyttningsort. Allt annat lika förväntas individerna flytta till regioner med högre löner, lägre boende- kostnader eller större sannolikhet för sysselsättning. Vissa
9TP PT Becker, G. S. [1964], Schultz, T. W. [1960] och Sjaastad, L. A. [1962].
36
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
versioner av humankapitalteorin betonar betydelsen av monetära eller marknadsprissatta effekter, men i princip vilar teorin på antagande om rationella och nyttomaximerande individer och därför ingår i kalkylen allt som påverkar nyttan positivt och negativt. Inom ramen för denna teori kan uppenbarligen individens efterfrågan på kultur och miljöfaktorer beaktas liksom även värdet av personliga nätverk som kan vara bundna till en viss lokalisering.
2.1.4Individen som konsument av regionala faciliteter
En regions attraktionskraft kan också bestämmas av möjligheterna till att konsumera en rad regionspecifika nyttigheter i form av kollektiva varor och externaliteter i samband med offentlig och privat konsumtion. En genuint kollektiv vara kännetecknas av att en individs konsumtion inte påverkar andra individers konsumtionsmöjligheter av varan och att det inte går att exkludera personer som inte betalar från konsumtion. Vissa naturvärden som t.ex. vackra naturscenerier eller stadsdelar kan betraktas som kollektiva varor.TPF10FPT Ett exempel på (positiva) externaliteter som uppträder via den regionala offentliga sektorn är att en kommun med höga medelinkomster har en större skattebas och därför kan locka med lägre skattesats och/eller bättre utbud av kommunala tjänster. Ett exempel på (positiva) externaliteter som uppträder via den privata sektorn är att regioner med stor befolkning och hög befolkningstäthet erbjuder ett större och rikare utbud av varor och tjänster som mindre och glesbefolkade regioner inte kan erbjuda. Allt detta kommer dock på en fri marknad att reflekteras i bl.a. boendekostnaderna. På grund av inflyttning ökar boende- kostnaderna i de attraktivare regionerna medan de minskar i utflyttningsregionerna. Enligt teorin elimineras incitament till ytterligare omflyttning när boendekostnader och löner kompen- serar för skillnader i regionspecifika faciliteter.
Om det är storleken på den regionala skattebasen och skal- fördelar i produktionen som är huvudförklaringar till de region- specifika faciliteterna, kan det finnas vissa kumulativa mekanismer som fortsätter att generera betydande omflyttning till regioner med stor befolkning och hög befolkningstäthet över långa perioder.
Teoretiskt kan processen fortsätta tills hela |
befolkningen bor |
i en region. Utöver stigande boendekostnader |
i de attraktivare |
10TP PT Eller åtminstone
37
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
regionerna finns det minst två faktorer som motverkar total befolkningskoncentration. Den ena är att individer har olika starka preferenser för olika regionala attribut (inklusive de marknads- prissatta). Dessutom kan vissa
2.1.5Hushållsmodeller
För gifta eller samboende par kan individernas val av bostadsort ses som en kompromiss som maximerar hushållets totala utbyte av att välja från ett antal tänkbara lokaliseringar. Om en av parterna i ett förhållande måste flytta med till en ort som inte är optimal ur ett individuellt perspektiv, brukar denna kallas tied mover.TPF11FPT En av parterna kan också vara tied stayer om denne bor kvar på en ort för den andra partens skull. I princip kan båda parterna vara tied movers eller tied stayers, dvs. faktiskt val av bostadsregion utgör en kompromiss som inte motsvarar det val någon av parterna helst skulle ha föredragit för egen del.TPF12FPT
Om hushållet poolar inkomster så att en intjänad krona skapar samma nytta för individerna i hushållet oavsett vem av makarna som tjänar eller konsumerar denna slant, kommer hushållet att välja den lokalisering som, allt annat lika, ger den högsta sammanlagda inkomsten. I frånvaro av marknadsimperfektioner på arbets- marknaden, bostadsmarknaden och övriga relevanta marknader, kommer hushållens lokaliseringsval att sammanfalla med en samhällsekonomiskt effektiv allokering.TPF13FPT
Vissa anser att ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande kan ha negativa effekter på geografisk rörlighet på arbetsmarknaden, men enligt teorin behöver det inte vara så. För det första kan inträde i arbetskraften innebära att den nuvarande bostadsorten för ett gifta eller sammanboende par inte längre representerar en optimal lokalisering med hänsyn till bådas yrkeskarriärer. Detta kan resultera i flyttning med mannen som tied mover. För det andra kan ökad pendling över längre distanser, från den initiala bostadsorten eller från en ny bostadsort, bli ett sätt att hitta en optimal kompromiss.TPF14FPT För det tredje innebär ökat arbetskraftsdeltagande
11TP PT Mincer, J. [1978].
12TP PT Parterna håller samman så länge som den person som är ”tied mover” kan kompenseras tillräckligt av den andre partens inkomster eller på annat sätt så att nyttan av att stanna inom äktenskapet överstiger nyttan av att skilja sig från sin partner.
13TP PT Se t.ex. Lundberg, S. J. & Pollak, R. A. [1996].
14TP PT Långdistanspendling kan innebära väsentliga restriktioner för den part som inte pendlar.
38
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
bland kvinnor att det med varje flyttande hushåll flyttar ett större arbetskraftsutbud i absoluta tal.
Maktförhållanden påverkar
Ett problem med den teoriram som skissats ovan och som även gäller många hushållsmodeller är att maktförhållanden mellan makarna inte beaktas. Lundberg & Pollack (2001) visar att om makarnas interna förhandlingsstyrka eller maktförhållande har betydelse för val av bostadsort, kan makarnas kompromisser på denna punkt vara ineffektiva i samhällsekonomisk mening. Till exempel kan den ena partens yrkeskarriär gynnas mycket vid en flyttning samtidigt som den andra parten missgynnas i detta avseende. En kompromiss kan innebära att den gynnade parten lovar att i framtiden ska den andres karriär prioriteras. Men en tid efter flyttningen kan den gynnade parten ha en starkare förhand- lingsposition tack vare högre inkomster och behöver därför inte nödvändigtvis hålla sitt tidigare löfte. Utfallet av nästa förhand- lingsrunda kan mycket väl bli ett fortsatt gynnande av den starkare partens karriär på bekostnad av den svagare parten så länge som värdet av att fortsätta parförhållandet överstiger värdet av ett uppbrott. Hushållets val av bostadsorter sett över flera perioder kan därför utmynna i en stark inkomstutveckling för den ena parten samtidigt som den andra parten missgynnas på ett sätt som inte är i överensstämmelse med tidigare överenskommelser.
Lundberg & Pollack (2001) pekar på att bl. a. makarnas utbildning och inkomster kan vara faktorer som indikerar maktposition och förhandlingsstyrka. Dessa faktorer kan därför påverka hushållets val av bostadsort och därmed makarnas framtida karriärutveckling. Ur samhällelig synpunkt kan det sammantagna utfallet bli lägre total produktion jämfört med en situation där parterna från början kan upprätta ett kontrakt som inte omkullkastas av framtida förändringar i maktpositioner.TPF15FPT Makarna inser att förhandlingsstyrkan kommer att påverkas och det kan leda till en ineffektiv bostadsort. En ineffektiv bostadsort kännetecknas av att den inte maximerar den totala hushållsinkomsten; den ena parten föredrar en större del av en mindre kaka och den andra parten föredrar att vara gift framför alternativet en högre inkomst och att vara skild.
15TP PT Utöver ett negativt samhällsekonomiskt utfall finns det andra negativa aspekter som följer av den beskrivna processen.
39
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
2.1.6Andra teoretiska perspektiv
Två relativt vanliga teoretiska ansatser är livscykelteorin och gravitationsteorin.
Livscykelteorin för migration går förenklat ut på att sannolikheten för flyttning varierar starkt med ålder och att vissa händelser över en individs livsförlopp ökar sannolikheten för flyttning. Exempel på sådana åldersanknutna händelser är övergång från grundläggande studier till arbetsmarknaden eller till högre studier, avslutande av högre studier, ingående i giftermål eller samboendeförhållande, barnafödsel, barnens inträde i skolan, barnens utflyttning hemifrån och egen eller partners pensionering. Denna ansats är till synes helt konsistent med t.ex. ekonomisk nyttomaximeringsteori och med humankapitalteori där individens kalkyl ser olika ut i olika skeden av livet.
Gravitationsteorin i dess enkla form implicerar att avstånd mellan orterna och orternas befolkningsstorlek och befolknings- täthet spelar roll för migrationsmönstret. Sannolikheten för flyttning mellan två orter beror på dessa två faktorer och i rikare modeller av en del annat. Det är svårt att se att denna teori tillför något utöver vanlig ekonomisk teori för nyttomaximering där transportkostnader, stordriftsfördelar och regionala faciliteter kan beaktas.
40
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
2.2Teorier om pendling
Teorier om pendling involverar hushållets val av bostadens lokalisering och/eller den process som bestämmer var individen kommer att arbeta. En vanlig utgångspunkt är att lokalisering av arbetsplats och bostad är resultat av simultana beslut eller att modellerna behandlar s.k. samtidig jämvikt på flera marknader, bl.a. fastighetsmarknaden och arbetsmarknaden. I det följande behandlas endast kortfattat ett litet urval av det som här kallas regionalekonomiska modeller, vilka behandlar agglomeration och regionförstoring. Därutöver ges en rudimentär översikt över några sökteoretiska arbetsmarknadsmodeller.TPF16FPT
Ett gemensamt drag i de regionalekonomiska modellerna är att det finns s.k. centripetala krafter som driver ekonomisk aktivitet in mot centrum och centrifugala krafter som driver lokaliseringar ut från centrum. Dessa krafter kan exemplifieras med att en ökad lönsamhet av att företag ligger nära varandra driver företagen närmare centrum medan stigande boendekostnader i centrum och fallande pendlingskostnader driver ut arbetskraft mot periferin. De sökteoretiska pendlingsmodellerna tar hänsyn till
En viktig implikation som följer av flera pendlingsmodeller är att preferenser för boende och annan konsumtion kan påverka individernas pendlingsavstånd, inkomster och boendekonsumtion där den ena faktorn kan kompensera för den andra i jämvikt (jämför diskussionen om kompenserande regionala löne- och arbetslöshetsskillnader i föregående avsnitt). Dessutom följer det relativt självklara att bra fungerande arbets- och bostadsmarknader tillsammans med en optimal nivå på infrastrukturinvesteringar är nödvändiga villkor för en god resurshushållning.
16TP PT EnT introducerande översikt över regionalekonomiska modeller och diskussion kring begreppet regionförstoring ges i Hanes, N. [2007]. Detaljerade översikter över regionalekonomiska modeller ges i Henderson, J. V. & Thisse,
41
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
2.2.1Regionalekonomiska modeller
Så kallade Monocentriska teorier för bostadens och arbetsställets lokaliseringTPF17FPT bygger på antagandet om att all produktion sker på ett enda ställe i ett centralt affärsdistrikt (Central Business District, CBD) dit alla arbetare pendlar från ett omgivande omland. I tidiga versioner av dessa teorier antas fullständig konkurrens och ett centralt element är att priset på mark- eller boendekostnaderna faller med avståndet från centrum och att individerna väljer bostadslokalisering (och därmed reskostnad) så att nyttan av bostadskonsumtion och konsumtion av övriga varor maximeras. Ökade reskostnader kan bytas mot ökad konsumtion av varor eller bostadsyta.
Senare arbeten har syftat till att frångå antagandet om ett givet centrum och i stället försöka bestämma formeringen av centrum (agglomeration) inom modellen.TPF18FPT De vanligaste förklaringarna till agglomeration är att produktiviteten ökar med geografisk koncentration via stordriftsfördelar, bättre matchningseffektivitet mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, högre innovationstakt och effektivare spridning av kunskaper.TPF19FPT Stordriftsfördelar och pendlingskostnader bestämmer den optimala storleken på städer i en ekonomi. Stordriftsfördelarna driver fram större städer men detta motverkas av ökande pendlingskostnader. Växande städer slutar växa när effektivitetsvinsten av ytterligare storleksökning på marginalen äts upp av ökade pendlingskostnader.
Fujita & Ogawa (1982) utvecklar en modell för den poly- centriska staden där avkastningen av interaktion mellan företag avtar med avstånd. När pendlingskostnaderna blir tillräckligt höga uppstår flera CBD. Bland andra bygger Lucas &
17TP PT Se t.ex. Alonso, W. [1964], Muth, R. F. [1969], Mills, E. [1972], Wheaton, W. C. [1974]. 18TP PT ArbetenT av Starret, D. [1978] och Fujita, M. [1986] visade att modeller som ska förklara koncentration av ekonomisk aktivitet (agglomeration) måste baseras på minst en av tre egenskaper; rumslig heterogenitet, externa effekter eller imperfekt konkurrens.T
19TP PT SeT t.ex. Duranton, G. & Puga, D. [2004]. En tidig och ofta citerad modell presenteras i Henderson, J. V. [1974].
42
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
där förändringar som ökar vinsterna av företags samlokalisering ökar den geografiska koncentrationen av företag.TPF20FPT
2.2.2Sökteoretiska ansatser
Monocentriska modeller implicerar överlag att individer försöker minimera sina pendlingskostnader under givna förutsättningar. Detta tycks inte stämma med resultat från empiriska studier.TPF21FPT Sökteori för arbetsmarknaden kan ge en förklaring till att personer faktiskt verkar pendla längre eller till högre kostnad än vad som synes vara nödvändigt (s.k. wasteful commuting) Här ges också direkt koppling mellan individernas arbetsmarknadssituation och bostadssegregation.
Sökteoretiska modeller som beaktar pendlingskostnader bygger på den vanliga sökteorin för arbetsmarknaden som diskuterats i samband med teorier för flyttningar i avsnitt 2.1. När det gäller pendling beaktas både jobblokalisering och bostadslokalisering mera uttryckligt. Den arbetssökande antas söka efter jobb som kan finnas var som helst i ekonomin och accepterar ett jobb- erbjudande om värdet av detta överstiger reservationslönen. Den arbetssökande sätter reservationslönen med hänsyn till nivån på alternativinkomst, vilken kan bero av bl.a. arbetslöshetsunder- stödets nivå men även med hänsyn till individens förväntningar om vilka löner som erbjuds på marknaden. Om den sätts för lågt riskerar den arbetssökande att acceptera ett för lågt bud och går miste om ett bättre erbjudande som sannolikt skulle ha dykt upp inom rimlig tid. Om reservationslönen istället sätts för högt blir söktiden lång och medför stora kostnader som inte täcks av löneerbjudanden vid fortsatt sökande.
Enligt sökteorin finns det för den arbetslöse dels direkta kostnader för att söka arbete, dels en kostnad i form av utebliven inkomst. Värdet av jobberbjudandet kan ses som lönen minus pendlingskostnader och/eller flyttningskostnader. Pendlingskost- nader beror av distans och kostnad per kilometer, inklusive
20TP PT Fujita (1988) betonar att varor och tjänster är differentierade inom samma produktgrupp och att agglomeration i huvudsak drivs av konsumenternas preferenser för varierat produktutbud, transportkostnader och stordriftsfördelar. Teorier inom det som brukar kallas den nya ekonomiska geografin (NEG) bygger delvis på Fujita (1988) när det gäller orsaker till agglomeration, men behandlar den geografiska spridningen av städer i en hel ekonomi. Se också Fujita, M. & Krugman, P. [1995]. Här finns implikationer för migration, men modellerna syftar inte primärt till att förklara pendling.
21TP PT Se Hamilton, B. W. [1982].
43
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
värdering av tid. Dessutom finns det transaktionskostnader om man tvingas byta bostad. För den arbetslöse är det helt enkelt rationellt att inte vänta på det bästa möjliga jobberbjudandet, utan acceptera ett bud som är lika med reservationslönen som den sökande satt med hänsyn till sökkostnader och förväntade intäkter av fortsatt sökande. Det kan förklara observationer av två identiska individer som hade samma reservationslön, som har fått arbeten med identiska löner men som pendlar olika långt. Båda fick ett anställningserbjudande som översteg reservationslönen, det ena var något bättre genom lägre pendlingskostnad.
Direkta sökkostnader kan göra det rationellt för personen med högre pendlingskostnad att som anställd låta bli att fortsätta söka för att få ett jobb med kortare avstånd. Inför vi dessutom risken att bli friställd som en del av värdet av ett jobb och turordningsregler som bygger på anställningstid, kommer anställningstiden vid nu- varande anställning att ha ett värde som måste ges upp vid byte av arbetsgivare. Detta talar också mot fortsatt sökande för att minska pendlingskostnaden och vi kan i långsiktig jämvikt observera det som till synes är irrationellt långa pendlingsdistanser eller höga pendlingskostnader.
Stigande pendlingskostnader och kostnader för flyttning talar för lägre geografisk rörlighet eftersom värdet av jobb som ligger längre bort från den arbetssökandes lokalisering har mindre värde. Ett litet utbud av bostäder och transaktionskostnader vid byte av bostad kommer också enligt dessa modellansatser att minska rörligheten.TPF22FPT
Wasmer & Zenou (2006) sammanfattar fyra tänkbara mekanismer till varför geografin har betydelse för arbetsmark- naden. Löntagare som bor längre bort från arbetsställen kan, för det första, ha sämre information och vara mindre produktiva än de som bor närmare jobben. För det andra innebär längre distans högre pendlingskostnader och därmed lägre nettolön. En tredje mekanism är att personer med långa pendlingsdistanser kan hoppa av sina anställningar oftare än andra. En fjärde mekanism är att arbetsgivare kan tänkas diskriminera arbetare som bor längre bort därför att dessa förväntas ha lägre produktivitet.TPF23FPT Deras sökmodell som behandlar interaktion mellan arbetsmarknaden och bostads- marknaden (markränta), implicerar att jämvikten på arbets- marknaden är starkt beroende av rumsliga förhållanden. Vidare följer av modellen att flyttkostnader kan ha en väsentlig betydelse
22TP PT Rouwendahl, J. [2004], van Ommeren m.fl. [1998, 1999, 2000a, 2000b]. 23TP PT Se Wasmer, E. & Zenou, Y. [2006] för referenser.
44
Teorier om geografisk rörlighet |
Bilaga 3 till LU 2008 |
för arbetsmarknaden och att långtidsarbetslöshet har en tydlig rumslig dimension. Den senare effekten uppträder genom att individernas lokalisering i förhållande till arbetsplatserna har betydelse för arbetslöshetstidernas längd som i sin tur har återverkan på de långtidsarbetslösas lokalisering.
Arbetskraftens specialisering och differentiering ger upphov till thin labour markets, dvs. tunna arbetsmarknader i direkt över- sättning, enligt Manning (2003). Med tunn marknad menas här att det, inom en given regional arbetsmarknad, utannonseras endast ett fåtal lediga platser för en viss specialiserad yrkeskompetens. Dessutom är antalet arbetsgivare inom regionen som söker t.ex. en ögonläkare i regel en eller högst ett fåtal. Det ger arbetsgivaren möjlighet att självständigt sätta löner och arbetsvillkor (s.k. marknadsmakt). Sannolikheten för den arbetssökande att få ett acceptabelt anställningserbjudande av en lokal arbetsgivare inom en rimlig tidshorisont är därför liten. En ökad differentiering av arbetskraften och färre regionala arbetsgivare kommer att leda till en relativ ökning av mellanregional matchning mellan lediga platser och arbetssökande när både arbetsgivare och arbetssökande söker över större geografiska områden. Enligt denna ansats följer bl.a. ökad pendling över längre distanser till andra lokala eller regionala arbetsmarknader och att pendlingskostnaderna inte fullt ut kompenseras av högre löner (wasteful commuting).
45
3 Empirisk forskning
I detta kapitel ges en kort översikt över svenska och internationella empiriska studier som främst berör bestämningsfaktorer för geografisk rörlighet inom länder och ekonomiska effekter av denna typ av mobilitet. Primärt intresse ägnas åt flyttning och arbets- pendling över längre distanser eller mellan regionala delarbets- marknader. Empiriska undersökningar inom detta område avser i huvudsak drivkrafterna för geografisk rörlighet och då främst avseende flyttningar. Den vetenskapliga litteraturen om migration är mycket omfattande, den om pendling över något längre distanser är starkt begränsad. Generellt sett finns det fortfarande relativt sett få studier som belyser de ekonomiska och sociala effekterna av geografisk rörlighet. Här behandlas inte distansarbete via elek- tronisk kommunikation som växer, men som fortfarande verkar ligga på en relativt låg nivå.TPF24FPT
Som diskuteras i föregående kapitel behöver en välfärds- optimerande rörlighet inte nödvändigtvis sammanfalla med den rörlighet som maximerar nationalprodukten eller tillväxten av densamma. Rörligheten kan generellt antas bidra till effektivare matchning mellan arbetssökande och lediga jobb och påverka samhällets produktionsnivå och tillväxten på kort sikt, genom att den befintliga arbetskraftsefterfrågan tillgodoses och befintliga produktionsmöjligheter tillvaratas maximalt. På lång sikt kan rörligheten påverka tillväxten genom att humankapitalet fördelas geografiskt så att det gynnar inlärningsprocesser, innovationstakt och teknikspridning. Mellanregional rörlighet kan teoretiskt leda till utjämning av regionala skillnader i löner, arbetslöshet och per capita inkomster, men kan även leda till ökade skillnader i dessa variabler och även i extremfall till att vissa regioner avfolkas totalt.
24TP PT Se t.ex. Vilhelmson, B. & Thulin, E. [2001].
47
Empirisk forskning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Ekonomisk teori utgår i regel från att individerna strävar efter maximal nytta av alla materiella och icke materiella ting som påverkar subjektiv nytta. Det finns därför i strikt mening ingen möjlighet att särskilja ”ekonomiska” faktorer från ”icke- ekonomiska” på det sätt som vi vanligtvis använder dessa termer i vardagligt tal. Här använder vi oss dock av ett mera konventionellt synsätt med ett huvudsakligt intresse riktat mot samband mellan migration och ”ekonomiska” variabler som lön, inkomst, tillväxt, arbetslöshet och sysselsättning. Vi behandlar även en del andra aspekter som vi anser har en direkt eller indirekt koppling till efterfrågan och utbud av arbetskraft på de regionala arbets- marknaderna.
Frågan är då, givet alla dessa teoretiska möjligheter, om migrationen faktiskt påverkas av krassa ”ekonomiska” variabler och om rörligheten leder till ökad produktivitet och minskning av regionala obalanser. I nästa avsnitt presenteras empiriska resultat avseende bestämningsfaktorer för och effekter av mellanregional migration och pendling inom Sverige. Därefter redovisas resultat från ett urval av studier från övriga nordiska länder och från studier avseende övriga Europa och USA. Här behandlas främst studier som utsatts för vetenskaplig granskning, t.ex. i form av doktors- avhandlingar eller uppsatser i internationella tidskrifter som tillämpar ett granskningsförfarande. Ett mindre antal studier utan- för denna kategori citeras också. Den översikt som följer är inte heltäckande men ger enligt vår mening en rimlig bild av vissa centrala resultat som de framträder i svensk och internationell empirisk forskning.TPF25FPT
3.1Mellanregional migration och pendling i Sverige
Kvantitativa studier av interna omflyttningar inom Sverige baseras till större delen på län och kommuner som regionala indelningar. Oftast antas flyttningarna över länsgränser vara relativt sett mera arbetsmarknadsrelaterade än flyttningar mellan kommuner. De senare sker oftast över kort distans inom samma län och antas vara
25TP PT Vi inkluderar t.ex. bara en studie som explicit behandlar invandrarnas rörlighet i Sverige och behandlar inte direkt frågan om invandring och integration på arbetsmarknaden (se t.ex. Edin,
48
Bilaga 3 till LU 2008 |
Empirisk forskning |
mera knutna till hushållens bostadskarriär och förhållande på bostadsmarknaden. Ett mindre antal studier använder en funktionell indelning av lokala arbetsmarknadsregioner (LA- regioner) som definierats via observerat pendlingsmönster.TPF26FPT I ett fåtal fall används byte av arbetsställe som kriterium för arbetsmarknadsrelaterad rörlighet. I undantagsfall används direkta mått på geografisk distans som kriterium för att karaktärisera motiv till flyttning, då med det underliggande antagandet att migration över lång distans är mera arbetsmarknadsrelaterad än flyttningar över kort distans.
De empiriska studierna av geografisk rörlighet använder i regel statistiska modeller baserade på ekonomisk eller annan samhälls- vetenskaplig teori. Data som analyseras är antingen data som avser aggregerad rörlighet mellan regioner eller data över individer. I det följande har studierna indelats efter vilken av dess typer av data som använts.
3.1.1Aggregerade data
Migrationsmodellerna är ofta formulerade som att migrationsflödet (antalet flyttande) mellan regioner som äger rum mellan två tidpunkter (t.ex. år) beror av ett antal förklarande variabler.TPF27FPT De vanligast förekommande ”ekonomiska” variablerna är:
•Sysselsättningsmöjligheter, t.ex. uttryckt som regional sysselsättning, arbetslöshet eller tillgång på lediga jobb (vakanser)
•Löner eller inkomster på regional nivå
•Arbetsmarknadssituationen på nationell nivå
•Regionala huspriser
•Regionala skatter och offentligt utbud TPF28FPT
De förväntade effekterna av dessa variabler (allt annat lika) är att en förbättrad arbetsmarknadssituation i en region, uttryckt som minskad arbetslöshet, ökad sysselsättning eller fler lediga jobb,
26TP PT Fördelar och nackdelar med att använda administrativa respektive funktionella indelningar diskuteras i kapitel 4.
27TP PT Dessa behandlas ibland som endogent bestämda inom modellen men i de flesta fall som exogent bestämda.
28TP PT Det bör noteras att det offentliga utbudet av varor och tjänster kan röra sig om en mängd nyttigheter som inte behöver vara marknadsprissatta. Det kan t.ex. röra sig om utbildningsmöjligheter, kulturutbud, barnomsorg och sjukvård.
49
Empirisk forskning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
leder till ökad inflyttning och minskad utflyttning. Effekter i samma riktning förväntas vid en höjning av lönerna eller inkomsterna i regionen. Motsatta effekter förväntas vid en höjning av huspriserna. Höga regionala skatter antas minska inflyttningen och öka utflyttningen samtidigt som ett förbättrat utbud från den offentliga sektorn i regionen har motsatta effekter. Generellt antas de arbetsmarknadsrelaterade flyttningarna öka med totalt antal nyanställningar i den nationella ekonomin, in- och utflyttningen förmodas öka för alla regioner när nyanställningarna och arbetskraftsomsättning ökar i ekonomin som helhet.
Övriga vanligt förekommande förklaringsvariabler är: regional befolkningsstorlek och täthet, befolkningens åldersstruktur, distans till andra regioner, regionala miljö- eller livskvalitets- indikatorer och flyttningar under tidigare perioder. Dessa variabler kan ha olika betydelse enligt olika teoretiska perspektiv. I studier som grundar sig på ekonomisk teori kan de uppträda som rena ”kontrollvariabler”, men i det flesta fall ges en ekonomisk och ofta arbetsmarknadsrelaterad tolkning. En större regional befolkning och hög befolkningstäthet indikerar t.ex. mera väldiversifierade arbetsmarknader med goda pendlingsmöjligheter vilket antas öka regionens attraktionskraft. Befolkningens åldersstruktur har också en direkt ekonomisk koppling där humankapitalteorin antar relativt sett högre flyttningstal bland de yngre. Distans till andra regioner påverkar t.ex. informationskostnader och reskostnader. Faktorer som har med miljön eller andra livskvalitetsaspekter att göra kan ha en avgörande betydelse för hushållens nytta av att bo i en region vilket kan ta sig uttryck i kompenserande löne- och inkomst- skillnader mellan regioner. Flyttningar under tidigare perioder brukar beaktas i dessa modeller därför att regioner med stor inflyttning under en period får ofta en förhöjd utflyttning under nästföljande perioder. Detta kan bland annat förklaras av tidsbegränsade anställningar eller inflyttning till studieorter där individer efter avslutade studier flyttar åter eller vidare till andra regioner.
Alla dessa aspekter kan motiveras med utgångspunkt från ekonomisk teori och ges en arbetsmarknadsrelaterad innebörd. Men i det följande koncentreras översikten av tidigare resultat på de variabler som traditionellt brukar betraktas som ekonomiska eller arbetsmarknadsanknutna. Till denna översikt har vi endast funnit en samhällsvetenskaplig publikation från modern tid, publicerad i avhandling eller vetenskaplig tidskrift, som studerar
50
Bilaga 3 till LU 2008 Empirisk forskning
mellanregional pendling med hjälp av aggregerade data från Sverige.TPF29FPT
I tabell 3.1 sammanfattas resultaten av migrations- och pend- lingsstudier baserade på aggregerade flyttströmmar mellan regioner i Sverige. Resultaten kommenteras som att respektive studie finner förväntade eller icke förväntade effekter av förklarande variabler på flyttningar. Förväntade effekter är något förenklat att högre löner eller fler lediga jobb i en region leder till ökad inflyttning och minskad utflyttning, ökad arbetslöshet ger minskad inflyttning och ökad utflyttning. Detta gäller givet att modellen antas ta hänsyn till alla andra variabler som kan påverkar flyttningarna.
29TP PT Det kan självfallet inte uteslutas att någon eller några relevanta studier undgått vårt sökande. En översikt över pendlingsstudier med delvis annorlunda syften och utgångs- punkter ges i Friberg, T. [2004].
51
Empirisk forskning Bilaga 3 till LU 2008
Tabell 3.1 |
Sammanfattning av resultat från |
studier baserade |
|
|
på aggregerade data |
|
|
|
|
|
|
Studie |
|
Resultat |
Kommentar |
|
|
|
|
Dahlberg, Å. & |
|
Förväntade effekter av regional arbetslös- |
Flyttningar mellan län. |
Holmlund, B. [1978] |
|
het och vakanser. Ej förväntade effekter |
|
|
|
av regionala löneskillnader. |
|
Nilsson, C. [1989] |
|
Förväntade effekter av regional arbetsös- |
Flyttningar mellan län. |
|
|
het. Inga signifikanta effekter av regio- |
|
|
|
nala löneskillnader. |
|
Lundborg, P. [1991a] |
|
Regional arbetslöshet påverkar inmigra- |
Avser aggregerade |
|
|
tionen i förväntad riktning. Blandade |
migrationsflöden från |
|
|
resultat när det gäller effekterna av |
Finland, Norge och |
|
|
nationell arbetslöshet på utmigration. |
Danmark till 24 län i |
|
|
Skillnader i reallöner viktig bestämnings- |
Sverige perioden 1968– |
|
|
faktor för migrationen från Finland. |
1985. |
Lundborg, P. [1991b] |
|
Förväntade effekter av regional arbets- |
Se Lundborg, P. [1991a]. |
|
|
löshet och antal sysselsatta på den |
|
|
|
regionala arbetsmarknaden. Effekterna av |
|
|
|
dessa variabler på rörligheten avtar med |
|
|
|
individernas ålder. Inga signifikanta |
|
|
|
effekter av reallöner och inget som tyder |
|
|
|
på att effekterna av löner förändras med |
|
|
|
individernas ålder. |
|
Nilsson, C. [1995] |
|
Förväntade effekter av regional arbetsös- |
Flyttningar mellan län. |
|
|
het och vakanser. Regionala löne- |
|
|
|
skillnader påverkar inte migrationen i |
|
|
|
förväntad riktning. |
|
Westerlund, O. [1997] |
|
Förväntade effekter av regional arbetslös- |
Flyttningar mellan län. |
|
|
het och vakanser. Migrationen varierar |
|
|
|
positivt med totala antalet nyanställ- |
|
|
|
ningar i ekonomin. Ej förväntade effekter |
|
|
|
av regionala löneskillnader. |
|
Storrie, D. & Nättorp, B. |
|
I stort sett förväntade effekter av regional |
Flyttningar mellan |
[1997] |
|
arbetslöshet och vakanser. |
lokala arbetsmarknads- |
|
|
|
regioner |
Edin, |
Förväntade effekter av regional arbetslös- |
Flyttningar mellan län. |
|
Nilsson, C. [1998] |
|
het och vakanser. Migrationen varierar |
|
|
|
positivt med totala antalet nyanställ- |
|
|
|
ningar i ekonomin. Ej förväntade effekter |
|
|
|
av regionala löneskillnader. |
|
52
Bilaga 3 till LU 2008 Empirisk forskning
Tabell 3.1, fortsättning
Studie |
Resultat |
Kommentar |
|
|
|
Westerlund, O. [1998] |
Förväntade effekter av regional arbetslös- |
Flyttningar mellan län. |
|
het och vakanser. Migrationen varierar |
|
|
positivt med totala antalet nyanställ- |
|
|
ningar i ekonomin. Ej förväntade effekter |
|
|
av regionala löneskillnader. |
|
Fredriksson, P. [1999] |
Förväntade effekter av regionala arbets- |
Flyttningar mellan län. |
|
löshetsskillnader och av löneskillnader. |
|
|
Skillnader i regionalt sysselsättningsläge |
|
|
mera betydelsefullt än löneskillnader. |
|
Aronsson, T., Lundberg, J. Förväntade effekter på migrationen av |
Nettomigration mellan |
|
& Wikström, M. [2001] |
regionala skillnader i arbetslöshet. |
kommuner. |
Olsson, M. [2002] |
Positiv effekt av ökad pendling på löner. |
Pendling i Fyrstads- |
|
|
regionen med omnejd. |
Lundberg, J. [2003] |
Förväntade effekter av regional arbets- |
Flyttningar mellan |
|
löshet på nettomigration över ett tidsinter- |
kommuner. |
|
vall på tre till fem år, positiva effekter av |
|
|
kommunala investeringar på nettomigra- |
|
|
tion. Negativ korrelation mellan netto- |
|
migration och genomsnittlig inkomst i regionen.
Östbye, S. & |
Ökad sysselsättning i en region leder till |
Westerlund, O. [2007] |
ökad bruttoinflyttning och nettoimmigra- |
|
tion i Sverige. Dock ingen signifikant |
|
effekt av regional sysselsättning på |
|
bruttoutflyttning. |
Data på länsnivå för Sverige och Norge. Inga signifikanta effekter av regionalt arbets- marknadsläge på migrationen i Norge.
Anm.: Förväntade effekter är något förenklat att högre löner eller fler lediga jobb i en region leder till ökad inflyttning och minskad utflyttning, ökad arbetslöshet ger minskad inflyttning och ökad utflyttning. Detta gäller givet att modellen antas ta hänsyn till alla andra variabler som kan påverkar flyttningarna.
Flyttströmmar påverkas av nationell och regional konjunkturen
När det gäller studier baserade på aggregerade flyttströmmar är det i regel flyttningar över läns- eller arbetsmarknadsregiongräns som analyseras. I stora drag visar dessa studier tämligen entydigt förändrade arbetsmarknadsförhållanden påverka migrationen. En ökning av arbetslösheten och en minskning av antalet lediga platser i en region
53
Empirisk forskning Bilaga 3 till LU 2008
det finns relativt sett större tillgång till lediga jobb och lägre arbetslöshet
Antalet nyanställningar i ekonomin som helhet verkar påverka de mellanregionala flyttningarna positivt.TPF31FPT Det betyder att flyttningsaktiviteten stiger i högkonjunkturer och faller i lågkonjunkturer. Möjligen sker detta med viss fördröjning eftersom nyanställningarna brukar öka påtagligt först efter en viss tid av produktionsökning och därmed en bit in i högkonjunkturen. De arbetsmarknadsrelaterade flyttningarna ses i de tillämpade modellerna som specialfall av lyckade matchningar mellan arbetssökande och lediga jobb. Eftersom både arbetskraftsutbudet och antalet lediga platser ökar vid förbättrad konjunktur, kommer nyanställningar och flyttningarna också att öka. Det motsatta sker vid konjunkturavmattningar.
Sammantaget kan man konstatera att det finns ett tämligen starkt stöd för att migrationen inom Sverige har påverkats av det totala antalet nyanställningar på makronivå, regionala skillnader i sysselsättningsmöjligheter och att den utgör en viktig del av matchningsprocessen mellan arbetssökande och lediga platser.
Inkomsternas betydelse för flyttning
Det tycks inte finnas något entydigt stöd för att regionala skillnader i timlöner har påverkat flyttningsströmmarna. En möjlig orsak till detta är att de regionala skillnaderna i nominella bruttotimlöner är relativt små och att skatter och transfereringar reducerar dessa skillnader ytterligare.TPF32FPT Regionala variationer i möjligheter för individer att finna sysselsättning eller ett specifikt jobb som passar de med specialiserad utbildning kan då vara relativt sett mera avgörande för hushållens val av bostadsort. Edin, Heiborn & Nilsson (1998) och Westerlund (1997, 1998)
30TP PT Några studier som helt eller delvis redovisar stöd för dessa effekter är Aronsson, T., Lundberg, J. & Wikström, M. [2000], Edin,
31TP PT Se t.ex. Edin,
32TP PT En annan möjlig förklaring till dessa resultat är att de lönevariabler som använts endast avser en begränsad del av arbetsmarknaden.
54
Bilaga 3 till LU 2008 |
Empirisk forskning |
redovisar resultat som inte tyder på att lägre timlöner i en region skulle hänga samman med ökad utflyttning och minskad inflyttning. Men Nilsson (1989) finner förväntade effekter av regionala skillnader i bruttotimlöner, liknande resultat redovisas också i Nilsson (1995). Fredriksson (1999) finner visst stöd för att nettomigrationen varit högre till län med högre löneökningstakt men också att lönedifferenser verkar ha spelat en underordnad roll för flyttningarna i jämförelse med regionala skillnader i tillgång på arbete. Lundborg (1991b) studerar immigration från de övriga nordiska länderna till Sverige och finner signifikanta effekter i förväntad riktning av regional arbetslöshet på valet av region (län) för inflyttning. Intressant är också att de skattade effekterna av det totala antalet jobb på den regionala arbetsmarknaden och regional arbetslöshet på inflyttningen till de svenska länen, är störst bland ungdomarna (den största flyttargruppen) och avtar sedan med individernas ålder. När det gäller regionala lönenivåer (timlöner) indikeras inte motsvarande effekter.
Regionala skillnader och regionstorlek
I likhet med de flesta länder inom OECD tenderar de regionala skillnaderna i arbetslöshet i Sverige vara tämligen bestående över tiden.TPF33FPT Som tidigare påpekats kan detta vara förenligt med både individuell nyttomaximering och långsiktig jämvikt. På lång sikt borde flyttningarna verka i utjämnande riktning när det gäller regionala skillnader i individernas reala inkomster. Detta oavsett om det är regionala skillnader i lönenivå eller i möjligheterna att finna ett arbete som påverkar arbetskraftens rörlighet. Persson (1997) studerar utvecklingen av per capita inkomster för län i Sverige under perioden
33TP PT Se kapitel 4 och t.ex. Elhorst, J. P. [2003], Skedinger, P. & McCormic, B. [1991] och Fredriksson, P. [1997].
55
Empirisk forskning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
obalanser och verkat i utjämnande riktning när det gäller regionala per capita inkomster.
De studier som använder aggregerade data ger ett starkt stöd för att större regionala arbetsmarknader, uttryckt i storlek på regional befolkning eller arbetskraftens storlek, är jämförelsevis mera attraktiva som flyttningsdestination och att de (allt annat lika) har mindre utflyttning. Detta brukar tolkas som att de större arbets- marknaderna är mera differentierade, en faktor som troligen ökat i betydelse eftersom antalet hushåll med två förvärvsarbetande ökat och allt fler investerat i specialiserad utbildning. Andra möjliga förklaringar är att de befolkningsrika regionerna kan erbjuda ett rikare utbud av utbildning, vård, kulturutbud m.m., och att flyttningar under tidigare perioder skapat ett geografiskt samlat kontaktnät för potentiella inflyttare.TPF34FPT
3.1.2Studier på individnivå
Individdata kommer från skriftliga enkäter, personintervjuer och från officiella register. Data från officiella register är det mest vanligt förekommande bland de nationalekonomiska studierna. De sociologiska och kulturgeografiska studierna baseras något mer på de två andra datakällorna, men registerbaserade studier blir allt vanligare även inom dessa discipliner. I de registerbaserade studierna motiveras migrationsmodellerna med utgångspunkt från humankapitalmodellen eller varianter av denna. Studier över mellanregional pendling eller pendling över längre distans är mycket fåTPF35FPT. De vanligast förekommande variablerna i studier baserade på individdata är:
•Individens arbetskraftsstatus innan pendling, t.ex. arbets- lös, sysselsatt eller utanför arbetskraften
•Individens ålder och utbildning
•Kön
•Hushållsattribut – t.ex. make/makas arbetskraftsstatus och utbildning samt förekomst av barn
34TP PT Utbildningsutbudets betydelse behandlas direkt eller indirekt i Wikhall, M. [2001] och Eliasson, K. [2006]. Betydelsen av sociala nätverk behandlas t.ex. i Stjernström, O. [1998] och Garvill m.fl. [2004].
35TP PT Pendling i Stockholmsregionen analyseras bl.a. i Mattsson,
56
Bilaga 3 till LU 2008 |
Empirisk forskning |
•Regionala karakteristika – t.ex. arbetslöshet, inkomstnivå, huspriser och pendlingsmöjligheter (rumslig struktur avseende arbetsplatser och bostäder)
Antalet migrationsstudier utförda med svenska mikrodata som publicerats i vetenskapliga tidskrifter med expertgranskning är fortfarande litet, men den numera goda tillgången på registerdata verkar ge visst resultat i form av ett svagt växande antal studier som passerat nålsögat till publicering i vetenskapliga tidskrifter eller som presenterats i doktorsavhandlingar.
Flyttningsstudier baserade på individdata innehåller i regel migrationsmodeller där ett antal individkaraktäristika, ett antal hushållsattribut och därutöver ett antal variabler som mäter regionala förhållanden, bland annat regionala arbetsmarknads- förhållanden, används som förklarande variabler till flyttning.
Tabell 3.2 redovisar ett antal svenska studier och redovisade resultat avser primärt effekten av arbetsmarknadsförhållanden på flyttning och pendling. Även effekter av flyttning på inkomst omfattas dock. Redovisningen är inte heltäckande och prioritet har givits åt studier som varit föremål för någon typ av vetenskaplig granskning.
57
Empirisk forskning Bilaga 3 till LU 2008
Tabell 3.2 |
Sammanfattning av resultat, studier baserade på |
|
|
individdata |
|
|
|
|
Studie |
Resultat |
Kommentar |
|
|
|
Holmlund, B. [1984] |
Makens arbetslöshet är inte |
Baserad på detaljerad information |
|
signifikant förklaringsfaktor till |
om hushållet. Författaren konsta- |
|
migration. Positiva effekter av |
terar att frånvaron av statistiskt |
|
migration och byte av arbetsställe |
säkerställd effekt av i makens |
|
på individernas bruttoarbets- |
arbetslöshet kan bero på att urvalet |
|
inkomster. |
innehöll endast ett fåtal arbetslösa |
|
|
personer. |
Axelsson , R. & |
Ingen effekt av regionalt arbets- |
I likhet med Holmlund, B. [1984] |
Westerlund, O. [1998] |
marknadsläge på flyttning. Ingen |
avser studien gifta/samboende par |
|
effekt av flyttning på hushållets |
och antalet observerade flyttningar |
|
samlade nettoinkomst efter skatt. |
är få. |
Stjernström, O. [1998] Arbetslöshet i bostadskommunen ökar sannolikheten för flyttning. Sociala nätverk och annan individuell platsanknytning viktigare än arbetsmarknads- förhållanden för flyttning över kommungräns.
Detaljerad information från enkät- och registerdata. Flyttningar över kommungräns sker till mer än 85 % inom 40 km distans.
Widerstedt, B. [1998] Signifikant högre sannolikhet för migration bland personer med arbetslöshetserfarenhet. Inga effekter av regionala arbets- marknadskaraktäristika på sannolikheten för migration.
Detaljerad information om indi- viderna. Dock relativt få obser- vationer av flyttningar. Intervjusvar indikerar att nytt jobb var primär orsak till flyttningar över länsgräns, andra orsaker viktigare vid flyttning över kommungräns.
Eliasson, K., |
Stigande arbetslöshet på en lokal |
Lindgren, U. & |
arbetsmarknad leder till ökad ut- |
Westerlund, O. [2003] |
pendling och ökad utmigration. |
|
De arbetslösa och yngre personer |
|
utanför arbetskraften har högre |
|
sannolikhet för geografisk rörlighet. |
Detaljerad individinformation och ett mycket stort antal obser- vationer. Avser både migration och pendling mellan lokala arbets- marknadsregioner. Betydligt större mellanregional rörlighet via förändring av pendling jämfört med migration.
Fischer , P. A. & |
Skillnader i regionalt arbets- |
Malmberg, G. [2001] |
marknadsläge spelar mindre roll för |
|
migrationen. Knytningar till arbete |
|
och familj är tillsammans med |
|
vistelsetiden i en region och vid ett |
|
arbetsställe, är de primära |
|
förklaringarna till frånvaro av |
|
geografisk rörlighet. |
Mycket stort antal observationer och detaljerad information om individerna.
58
Bilaga 3 till LU 2008 Empirisk forskning
Tabell 3.2, fortsättning
Studie |
Resultat |
Kommentar |
|
|
|
Nilsson, K. [2001] |
Positiva effekter av migration på |
Stort antal observationer och |
|
inkomster med undantag för |
hänsyn taget till många bak- |
|
kvinnor som bara flyttat en gång |
grundsfaktorer. |
|
under en femårsperiod. |
|
Garwill, J. m.fl. [2002] Sverige och Norge skiljer sig från övriga nordiska länder genom att de arbetssökande uppvisade högre rörlighet. Familjeband och vänner på orten viktiga orsaker till att stanna.
Nordiskt forskningsprojekt, med- verkan av forskare vid Kulturgeo- grafiska institutionen vid Umeå universitet. Enkätundersökning.
Öhman, M. & |
Högre sannolikhet för att lång- |
Lindgren, U. [2003] |
pendlaren ska vara man, ha minst |
|
|
|
tidigare erfarenhet av långpend- |
|
ling, ha en mycket låg eller mycket |
|
hög årsinkomst, ha en partner med |
|
universitetsexamen, inte ha barn, |
|
och bo i lägenhet. Långpendlaren |
|
bor också sannolikt i en liten eller |
|
medelstor stad. |
Registerdata över svenska befolk- ningen. Långpendlare med ett avstånd på över 20 mil mellan de geografiska bostads- och arbets- platskoordinaterna fågelvägen.
Johansson, M., |
Stor andel av flyttningarna verkar |
Nygren, O. & |
hänga samman med annat än över- |
Wictorin, B. [2004] |
gång från |
|
eller byte av arbete. |
|
Ungefär hälften av flyttningarna |
|
verkar inte vara direkt arbets- |
|
marknadsrelaterade. |
Studie över aggregerade flytt- strömmar baserad på stort antal observationer med detaljerad information om individernas arbetskraftstatus innan och efter flyttning.
Nakosteen, R. A. & |
Positiva effekter på individernas |
Westerlund, O. [2004] |
bruttoarbetsinkomster för de som |
|
var sysselsatta så väl som för de |
|
som var arbetslösa före flyttning. |
|
Individuell erfarenhet av arbets- |
|
löshet under föregående år och |
|
regional arbetslöshet ökar |
|
sannolikheten för utflyttning bland |
|
de sysselsatta. |
Registerdata med detaljerad information och ett stort antal observationer. Avser ensamstående personer, flyttningar över LA- regioner och åren 1994 och 1995.
Lundholm, E. m.fl., |
Arbetsmarknadsrelaterade motiv är |
Enkätdata från de nordiska |
[2004] |
mindre viktiga för individernas |
länderna. |
|
beslut om flyttning jämfört med |
|
|
miljörelaterade och sociala motiv. |
|
|
Flyttningarna upplevs oftast som |
|
|
frivilliga. |
|
59
Empirisk forskning Bilaga 3 till LU 2008
Tabell 3.2, fortsättning
Studie |
Resultat |
Kommentar |
|
|
|
Åslund, O. [2005] |
Invandrares val av bostadskommun |
Data över invandrare som kom till |
|
vid intern omflyttning påverkas av |
Sverige |
|
arbetslösheten i kommunerna. Allt |
1989, jämförelsegrupp av infödda. |
|
annat lika föredras kommuner med |
|
|
lägre arbetslöshet. För infödda |
|
|
indikeras inte denna effekt men |
|
|
däremot signifikanta och förvän- |
|
|
tade effekter av inkomstnivån i |
|
|
kommunen. |
|
Niedomysl, T. [2006] |
Arbetsmarknadsrelaterade motiv |
Enkätdata från Sverige. |
|
till flyttning relativt sett viktigare |
|
|
än övriga motiv bland långväga |
|
|
flyttare. |
|
Lundholm, E. [2007] Mellan 1970 och år 2000 minskade andelen flyttare som var syssel- satta efter flyttning och andelen som studerade ökade.
Det partiella sambandet mellan migration och sysselsättning var negativt, dock något mindre nega- tivt år 2000 jämfört med 1970. Allt annat lika var flyttningarna dock mera omfattande 1970 än år 2000.
Registerdata med detaljerad information och mycket stort antal observationer. Avser flyttningar mellan
Flera av de redovisade studierna tar hänsyn till ett stort antal potentiella förklaringsfaktorer till flyttning. Förutom individ- karaktäristika som ålder, kön, utbildning, arbetskraftsstatus m.m., beaktas familjeförhållanden och ett antal regionala attribut som t.ex. regional arbetslöshet och befolkningsstorlek.TPF36FPT
När det gäller studier baserade på mikrodata finner Holmlund (1984) och Axelsson & Westerlund (1998) inga effekter av individuell arbetslöserfarenhet på sannolikheten för att individen flyttar. Resultat i Widerstedt (1998) tyder dock på högre sannolikhet för flyttning bland personer som drabbas av arbets- löshet. Liknande resultat redovisas också i Eliasson, Lindgren &
Westerlund (2003) som |
även tar hänsyn |
till rörlighet i |
form |
av pendling. Nakosteen |
& Westerlund |
(2004) finner |
högre |
36TP PT Flera av studierna tar dock inte hänsyn till problemet med s.k. självselektion. Detta problem består i att de individer som flyttar har egenskaper som inte observeras av forskaren och att dessa egenskaper påverkar individernas inkomster. I så fall behöver eventuella inkomstskillnader mellan stannare och flyttare inte bero på flyttning utan skulle ha uppstått även i frånvaro av geografisk rörlighet.
60
Bilaga 3 till LU 2008 |
Empirisk forskning |
flyttningssannolikhet bland personer som var sysselsatta men som hade egen arbetslöshetserfarenhet före flyttning. Bland dem som var arbetslösa var den genomsnittliga flyttningsfrekvensen tre gånger högre i jämförelse med motsvarande tal för sysselsatta, men skattningarna indikerar att sannolikheten för flyttning avtar med arbetslöshetstidens längd. Effekterna av individuell arbetslöshets- erfarenhet studeras närmare i kapitel 6.
Som framgår av redovisningen i tabell 3.2, pekar några studier på att det finns andra starka motiv till flyttning eller frånvaro av flyttning än de faktorer som är direkt arbetsmarknadsrelaterade. Studier, familjebindningar, närhet till vänner verkar vara viktiga när det gäller beslut om att flytta eller stanna. Det finns givetvis invändningar som kan resas mot samtliga studier i tabell 3.2 och man kan inte grunda en övergripande bedömning enbart på antalet studier som kommer till den ena eller den andra slutsatsen.
De flesta studier baserade på större datamaterial och där rörligheten analyserats med hjälp av många förklaringsfaktorer, finner att individens arbetslöshet, knytning till arbetsplats eller regionala arbetsmarknadsförhållanden uppvisar förväntade effekter på individens beslut att stanna, pendla eller flytta. Dessutom indikeras att flyttningarnas effekt på bruttoinkomster är betydande. Det sistnämnda kan antyda att förväntningar om högre inkomster är viktiga motiv till flyttning. Teoretiskt kan man komma till slutsatsen att det egentligen är kulturutbud, kusiner och stadsarkitektur som fått individer att flytta och att dessa faktorer i sin tur råkar vara korrelerade med större sannolikhet för syssel- sättning eller inkomster. Vår bedömning är att resultaten i de flesta studier tyder på att utkomstmöjligheterna fortfarande är viktiga motiv för hushållens val av bostadsort. Övriga faktorer som påverkar individers välbefinnande spelar självfallet en stor roll och deras relativa betydelse kommer förmodligen att växa över tiden i takt med att den materiella levnadsstandarden förbättras.
Avslutningsvis pekar de få studierna av pendling på att även denna form av rörlighet har effektivitetshöjande effekter i form av utpendling från regioner med högre arbetslöshet. Dessutom verkar förbättrade möjligheter till pendling ha en positiv effekt på lönerna. Det är märkligt att det fortfarande existerar endast ett fåtal studier över mellanregional pendling i Sverige och ingen som studerat effekter på individers bruttoarbetsinkomster. Som påpekats tidigare, mellanregional pendling i samband med nyanställning, verkar vara relativt sett mera betydelsefull när det gäller arbets- kraftens geografiska rörlighet i jämförelse med flyttning.
61
Empirisk forskning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Tillgången till registerdata med hög kvalitet ger svensk forskning mycket goda möjligeter till empirisk forskning på detta område.
3.2Internationella studier över intern migration och pendling
När det gäller internationella studier avser översikten i stort sett enbart nationalekonomiska studier publicerade i internationella tidskrifter eller i avhandlingar. Här presenteras ett mindre urval ur denna grupp. En snabb genomgång av nordiska migrationsstudier från senare tid med nationalekonomisk inriktning och som publicerats i vetenskapliga tidskrifter ger vid handen att Finland och Sverige är relativt väl representerade, medan studier från övriga länder i norden är mindre frekventa vilket i synnerhet gäller studier över migration i Danmark.
Finland
Tervo (2000a) studerar sambandet mellan regional arbetslöshet och utflyttning i Finland och finner att hög arbetslöshet påverkar utflyttningen positivt. Resultaten indikerar vidare att individuell erfarenhet av arbetslöshet inte har så stor betydelse för sannolikheten att flytta. Tervo (2000b) finner att migration bidrar till ökad sannolikhet för sysselsättning genom att individen flyttar till en region med lägre arbetslöshet. Ritsilä och Ovaskainen (2001) redovisar resultat som tyder på att den regionala arbetsmarknads- situationen har betydelse för både in- och utflyttningen. Hög arbetslöshet bidrar till ökad utflyttning, dessutom är högutbildade individer särskilt benägna att flytta. Pekkala och Tervo (2002) studerar flyttningar bland arbetslösa och finner att de som flyttat har högre sannolikhet att vara anställda. Denna positiva effekt av migration försvinner dock när hänsyn tas till personliga karaktäristika såsom exempelvis ålder och utbildning. Migrationens effekter på inkomster analyseras i Pekkala (2002) som finner att flyttarna i Finland har högre inkomst och inkomsttillväxt än icke flyttarna. Särskilt hög var vinsten från flyttning för dem som flyttade till regioner med låg arbetslöshet. Pekkala (2003) studerar mellanregionala flyttningar i Finland för olika typer av individer. Resultaten indikerar att unga högutbildade individer flyttar till regioner med hög tillväxt. Samtidigt flyttar en del äldre individer
62
Bilaga 3 till LU 2008 |
Empirisk forskning |
med lägre utbildning tillbaka till sina ”ursprungsregioner” vilket till viss del motverkar befolkningskoncentrationen i tillväxtområden.
Pekkala och Kangasharju (2002) studerar anpassningen i finska arbetsmarknadsregioner efter chocker i efterfrågan på arbetskraft. De finner visst stöd för att regional migration på några års sikt har betydelse för den regionala anpassningen.
Norge
Stambøl, Stølen & Åvitsland (1998) redovisar att mellanregionala flyttningsströmmar i Norge påverkas av regional arbetsmarknads- situation i förväntad riktning. Kommunal service är en viktig faktor för individernas lokaliseringsbeslut enligt resultat i Carlsen (2005). Skattade effekter av arbetslöshet på migration minskar när variabler som mäter regionala faciliteter tillförs modellen. Baserat på norska enkätdata finner Carlsen & Johansen (2004) att individernas subjektiva uppfattningar om regionala sysselsättningsmöjligheter har effekter på mellanregional migration i förväntad riktning. Carlsen m.fl. (2006) använder ett mått på utflöde från arbetslöshet till sysselsättning som indikator på arbetsmarknadsläge i Norska regioner. De finner ett positivt samband mellan detta mått och nettomigration och att det använda måttet är en bättre indikator på sannolikheten för arbetslösa att finna arbete i regionen i jämförelse med det regionala arbetslöshetstalet. Resultaten antyder endast små eller inga statistiskt signifikanta effekter av regionala löner på migration.
63
Empirisk forskning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Danmark
Munch, 2003 finner att hög kommunalskattesats har negativa effekter och god kommunal service har positiva effekter på de danska hushållens val av bostadskommun.
Övriga Europa och USA
I likhet med de flesta studier över flyttningarna inom de nordiska länderna, tyder ett absolut flertal av studierna från övriga europeiska länder och från USA på att flyttningarna påverkas av regionala arbetsmarknadsförhållanden.TPF37FPT Flyttströmmarna går enligt de flesta studier från regioner med hög arbetslöshet till regioner som erbjuder bättre möjligheter till sysselsättning och/eller högre löner.TPF38FPT
Vissa studier antyder att det i första hand är de arbetslösa som flyttar och att den regionala arbetslöshetsnivån spelar mindre roll för flyttningar bland dem som redan har sysselsättning eller är utanför arbetskraften.TPF39FPT Borjas (2001) menar att invandrarna i USA är mera känsliga för skillnader i regionala arbetsmarknads- förhållanden jämfört med de infödda och att de genom högre benägenhet till inrikes flyttning bidrar till förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Vidare indikeras att de totala mellanregionala flyttningarna ökar när konjunkturen förbättras på nationell nivå och de avtar vid försämrad konjunktur.TPF40FPT
37TP PT Översikter ges bl.a. i Greenwood, M. J. [1997, 1985] och Herzog, H. W., Schlottmann, A. M. & Boehm, T. P. [1993].
38TP PT För studier avseende länder i Europa, se t.ex. Jackman, R. & Savouri, S. [1992],
Gabriel, P. E. & Schmitz, S. [1992], Johnes, G. |
& Hyclak, |
T. [1994], |
Decressin, J. W. [1994], Decressin, J. & Fatas, A. [1995], |
McCormick, |
B. [1997] och |
Huber, P. [2004]. Motsvarande resultat återfinns i de allra flesta studier avseende flyttningar inom USA, se exempelvis Blanchard, O. J. & Katz, L. F. [1992], Clark, D. E. & Hunter, W. J. [1992], Treyz, G. I. m.fl. [1993], Lin, G. & Xie, Y. [1998], Davis, P. S., Greenwood, M. J. & Li, H. [2001], Yankow, J. J. [2003], Cebula, R. J. & Alexander, G. M. [2006].
39TP PT Se t.ex. Greenwood, M. J. [1985], Pissarides, C. A. & Wadsworth, J. [1989], Antolin, P. & Bover, O. [1997].
40TP PT Se t.ex. Greenwood, M. J. & Hunt, G. L. [1984], Jackman, R. & Savouri, S. [1992] och Furceri, D.[2006].
64
Bilaga 3 till LU 2008 Empirisk forskning
Den geografiska rörligheten är generellt sett högre i USA än i Europa, mer än tre gånger så hög i jämförelse med StorbritannienTPF41FPT och två till tre gånger högre än i de flesta länder inom EUTPF42FPT. Effekterna av regionala skillnader i arbetslöshet och löner på flyttningarna tycks vara mindre i Europa i jämförelse med USA.TPF43FPT Även i de fall de arbetslösa uppvisar högre benägenhet till flyttning, tycks migrationen i vissa Europeiska länder spela liten roll för utjämning av regionala skillnader i arbetslöshet.TPF44FPT Anpassningen mot ny jämvikt efter så kallade asymmetriska regionala arbets- löshetschocker, exempelvis en situation där bara vissa regioner drabbas av snabbt stigande arbetslöshet, verkar generellt sett gå snabbare i USA i jämförelse med Europa. Migrationen spelar en större roll för utjämningen av obalanser på de regionala arbets- marknaderna i USA än i Europa.TPF45FPT Flyttningarnas betydelse som effektiv jämviktsskapande mekanism i USA ifrågasätts bland annat i en studie av Partridge & Rickman (2006), som finner att de kort- siktiga effekterna av regionala sysselsättningsförändringar på flytt- ningarna inom USA är relativt sett små och att det är på längre sikt som förändringar i den regionala sysselsättningen påverkar flytt- ningarna.
Flera amerikanska studier visar på att skillnader i regionala löner och arbetslöshet kompenseras av skillnader i andra regionala attribut, t.ex. klimat och miljö. Förändringar i dessa faktorer påverkar de regionala flyttningarna.TPF46FPT
Regionala arbetsmarknadsförhållanden påverkar också pend- lingen i förväntad riktning. Ökad regional arbetslöshet leder till ökad utpendling till andra regioner och/eller att pendling över längre distans hänger samman med högre timlöner eller inkom-
|
|
47 |
FPT Sambandet mellan bostadsmarknaden och arbetsmarknaden |
||||
ster.TPF |
|||||||
|
|
|
|
|
|
48 |
|
behandlas mera uttryckligt i ett mindre antal studier.TPF FPT Utbuds- |
|||||||
och |
efterfrågeförhållanden |
på |
fastighetsmarknaden |
och |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
41 |
|
Hughes, G. & McCormick, B. [1994]. |
|
|
|
||
TP |
PT |
|
|
|
|||
42 |
|
Obstfeld, M. & Peri, G. [1998]. |
|
|
|
||
TP |
PT |
|
|
|
|||
43 |
|
Bentivogli, C. & Pagano, P. [1999] och Puhani, P. A. [2001]. |
|
||||
TP |
PT |
|
|||||
44 |
|
Pissarides, C. A. & Wadsworth, J. [1989], Antolin, P. & Bover, O. [1997], |
|||||
TP |
PT |
||||||
Faini, R. I. m.fl. [1997], Jimeno, J. F. & Bentolila, S. [1998]. |
|
||||||
45 |
|
Blanchard, O. J. & Katz, L. F. [1992], Decressin, J. & Fatás, A. [1995], Bentivogli, C. & |
|||||
TP |
PT |
||||||
Pagano, P. [1999]. |
|
|
|
||||
46 |
|
Se t.ex. Greenwood, M. J. m.fl. [1991], Clark, D. E. & Hunter, W. J. [1992], |
|||||
TP |
PT |
||||||
Treyz, |
G. I. |
m.fl. [1993], Clark, |
D. E. |
m.fl. [2006], Partridge, M. D. & |
|||
Rickman, D. S. |
[2006]. |
|
|
|
|||
47 |
|
Se t.ex. Cameron, G. & Muellbauer, J. [1998], Artís, M., Romaní, J. & Suriñach, J. [2000], |
|||||
TP |
PT |
van Ommeren, J. m.fl. [2000], Manning, A. [2003], Hazans, M.[2004], Plaut, P. O. [2006]. 48TP PT Se t.ex. Cameron, G. & Muellbauer, J. [1996], van Ommeren, J. m.fl [2006].
65
Empirisk forskning |
Bilaga 3 till LU 2008 |
transaktionskostnader för byte av bostad påverkar både flyttningar och pendlingsdistanser.TPF49FPT Höga kostnader för byte av bostad minskar flyttningarna och ökar den totala omfattningen av pendling.
I litteraturen om pendling i storstadsregioner behandlas också effekterna av bostadssegregation på vissa minoriteters möjligheter att finna och upprätthålla arbeten med en bra lön. Geografisk tillgänglighet till arbetsställen spelar roll för pendlingskostnader och matchningen på arbetsmarknaden på ett sätt som systematiskt missgynnar de boende i områden med sämre tillgänglighet till arbetsställens. Hypotesen om ”spatial mismatch” har behandlats i stort antal studier.TPF50FPT Resultaten tyder generellt på att ökad tillgäng- lighet till jobb hänger samman med större sannolikhet för att få ett jobb och högre lön.
Helhetsbild utifrån internationella studier
Den internationella litteraturen visar att ekonomiska förhållanden har stor betydelse för arbetskraftens geografiska rörlighet. Betydelsen av arbetsmarknadsvariabler som t.ex. löner, individuell arbetslöshet, regional arbetslöshet och antalet lediga jobb, varierar mellan olika studier och länder. Det sammantagna intrycket är att dessa faktorer, tillsammans med förhållanden på bostadsmark- naden, påverkar flyttning och pendling i enlighet med vad som kan förväntas enligt ekonomisk teori. Vissa studier tyder på att flytt- ningarna har mindre betydelse för att utjämna obalanser på de regionala arbetsmarknaderna i Europa i jämförelse med USA.
Antalet jämförande studier är få och indikerar att det kan finnas stora skillnader i detta avseende mellan olika länder inom Europa.TPF51FPT Generellt har högutbildade och yngre personer högre sannolikheter för flyttning i enlighet med humankapitalteorin. Ett annat genom- gående resultat är att regioner med stor befolkning eller högre befolkningstäthet attraherar arbetskraft och att goda pendlings- möjligheter lockar yrkesarbetande par.TPF52FPT Ett flertal studier tyder också på att män pendlar längre distanser i jämförelse med kvinnor.
49TP PT Se också Hofmeister, H. [2006].
50TP PT Se t.ex. Kain, J. F. [1992], Holzer, H. J., Ihlanfeldt, K. R. & Sjoquist, D. L. [1998] och Hofmeister, H. [2006].
51TP PT Resultat i Fredriksson, P. [1999] antyder att i detta avseende verkar Sverige vara något mera likt USA än Europeiska länder i allmänhet.
52TP PT Se t.ex. Greenwood, M. J. [1985], Green, A. E. [1997], Costa, D. L. & Kahn, M. E. [2000].
66
4Geografisk rörlighet – omfattning och trender
Befolkningens geografiska rörlighet har betydelse på flera nivåer i samhället. Arbetskraftens rörlighet är viktig för upprätthållandet av en väl fungerande arbetsmarknad och för utvecklingen av samhälls- ekonomin i stort. En situation med många arbetslösa och få vakanser i vissa regioner, samtidigt som det motsatta förhållandet råder i andra delar av landet, kan resultera i högre arbetslöshet, högre inflation och lägre tillväxt i ekonomin totalt sett. På makro- ekonomisk nivå är det därför viktigt att den geografiska röligheten är tillräckligt hög för att, tillsammans med andra jämviktsskapande mekanismer, komma till rätta med regionala obalanser på arbets- marknaden. Ur ett regionalt rättviseperspektiv är det också önskvärt att arbetskraftens geografiska rörlighet bidrar till att minimera de regionala obalansproblemen på arbetsmarknaden. För individer och hushåll handlar det om att finna den lokalisering som maximerar den egna nyttan eller välfärden. I vissa fall är denna strävan förknippad med en hög geografisk rörlighet, i andra fall med betydligt mindre omfattande rörlighet.
Tidigare studier
Flera tidigare studier har visat att den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat trendmässigt från slutet av
53TP PT Holmlund, B. [1984], Edin,
67
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
studier. Kunskapen om de senaste årens utveckling är mer knapp- händig.
Befolkningens geografiska rörlighet är till viss del direkt eller indirekt relaterad till arbetsmarknaden. Arbetspendling är definitionsmässigt betingad på sysselsättning och är i den meningen motiverad av arbetsmarknadsskäl. När det gäller flyttningar gör den registerbaserade befolkningsstatistiken ingen uppdelning i arbetsmarknadsmotiverade flyttningar och flyttningar som förklaras av andra orsaker.TPF54FPT Många personer byter bostadsort i samband med påbörjande och avslutande av studier. Den utbildningsmotiverade omflyttningen kan ses som ett led i en etableringsstrategi på arbetsmarknaden och är därför delvis att betrakta som arbetsmarknadsrelaterad. Demografiska faktorer och ändrade familjeförhållanden är exempel på andra motiv bakom flyttningar.
På senare år har det presenterats flera studier som argumenterar för att mönstren för geografisk rörlighet på arbetsmarknaden kommer att förändras och bli mer komplexa. Man talar ibland om industriella och
54 |
|
Enkätundersökningar kan ge en uppfattning om motiven bakom flyttningsbesluten, |
TP |
PT |
|
se t.ex. Lundholm, E. m.fl. [2004]. |
||
55 |
|
Se t.ex. Johansson, M. & Persson, L O. [1994]. |
TP |
PT |
68
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Analys av rörlighetens utveckling
Syftet med detta kapitel är att presentera en översiktlig beskrivning av den geografiska rörlighetens utveckling. Tidsperspektivet är förhållandevis långsiktigt och omfattar perioden
Tidigare svenska studier av geografisk rörlighet har oftast utgått från administrativa regionala indelningar som kommuner och län. Detta har motiverats med att nödvändig statistik av tradition främst har producerats för de olika administrativa regionala nivåerna. Till viss del har det också motiverats med att betydande delar av den offentliga politiken är relaterad till de administrativa nivåerna. Den största nackdelen av att arbeta med administrativa regionala indelningar är att dessa sällan överensstämmer med geografin för de ekonomiska processer som står i fokus.
I det här avsnittet av studien kommer vi att använda oss av tre olika regionala nivåer: kommun, län och lokal arbetsmarknad (LA). De två administrativa nivåerna behöver ingen närmare presentation. De lokala arbetsmarknaderna är funktionella arbetsmarknads- områden som bygger på statistik över arbetspendling mellan kommuner. Syftet med dessa är att skapa geografiska områden som är relativt oberoende av omvärlden med avseende på efterfrågan och utbud av arbetskraft.TPF56FPT Av detta följer att den lokala arbets- marknaden avgränsar ett geografiskt område inom vilket en person
56TP PT Det ursprungliga förslaget till kriterier för indelning i lokala arbetsmarknader utarbetades gemensamt av dåvarande Expertgruppen för forskning om regional utveckling och SCB, se Carlsson, F . m.fl. [1991]. I Appendix A presenteras mer detaljer kring avgränsnings- metoder etc.
69
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
med ett genomsnittligt pendlingsbeteende kan acceptera ett jobb- erbjudande utan att behöva flytta.
När det gäller migration anses flyttningar över länsgräns vara relativt sett mera arbetsmarknadsrelaterade än flyttningar över kommungräns. De senare sker ofta över kort distans inom samma län och antas vara mera knutna till hushållens bostadskarriär och förhållanden på bostadsmarknaden. Samtidigt utgör inte länen någon ideal approximation av en funktionell arbetsmarknad. Inom många län, särskilt de ytstora norrlandslänen, är avstånden så pass långa att pendling inte är något realistiskt alternativ till flytt. Det finns också ett betydande inslag av kortväga flyttningar över läns- gräns i storstadsregionernas närhet som snarast förklaras av situationen på bostadsmarknaden. Med de lokala arbetsmark- naderna som utgångspunkt riktas fokus mot flyttningar som sträcker sig utanför den genomsnittlige pendlarens geografiska räckvidd. I den meningen är de lokala arbetsmarknaderna mera lämpade för att studera flyttningar av arbetsmarknadsskäl än både kommunerna och länen. Samtidigt medför alla indelningar gräns- dragningsproblem och det är aldrig möjligt att erhålla en indelning som fullt ut separerar mellan olika flyttningsmotiv.
När det gäller pendling är utgångspunkten något annorlunda eftersom denna form av geografisk rörlighet definitionsmässigt är betingad på sysselsättning. I den meningen är all pendling arbets- marknadsrelaterad och skiljer sig således från flyttning, som också förklaras av andra motiv än rent arbetsmarknadsmässiga. Vi klassificerar pendling över kommungräns som kortväga pendling. Det rör sig i allmänhet om pendling över distanser som ryms inom den typiske pendlarens geografiska räckvidd. Pendling över LA- gräns definieras som långväga pendling. Det handlar om pendling över avstånd som normalt förutsätter flytt och avspeglar således en pendlingsbenägenhet över den genomsnittliga.
Genomgående använder vi oss av regionala indelningar som är konsistenta över tiden. På kommunnivå innebär detta att vi arbetar med en indelning av landet i 277 kommuner som är densamma under hela perioden
70
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
administrativa avgränsningar.TPF57FPT När det gäller de lokala arbets- marknaderna arbetar vi med en indelning av landet i 89 LA, definierade enligt pendlingsstatistik för år 2000.TPF58FPT Även i det här fallet är avgränsningen densamma under hela perioden
Utöver de tre regionala nivåer som presenterats ovan väljer vi av utrymmesskäl att redovisa en del resultat på en mer aggregerad nivå. Det handlar om en gruppering av de 89 lokala arbets- marknaderna i fyra så kallade regionfamiljer: storstadsregioner, regionala centra, lokala centra samt småregioner. Grupperingen baseras uteslutande på de lokala arbetsmarknadernas befolknings- mässiga storlek.TPF59FPT Regionfamiljernas namn avspeglar så långt som möjligt de ingående lokala arbetsmarknadernas position i landets ortshierarki. Vi vill understryka att det rör sig om aggregat av lokala arbetsmarknader som inte nödvändigtvis är homogena i rörlighetshänseende. Det innebär att utvecklingen för två LA i en viss regionfamilj mycket väl kan skilja sig åt och dessutom avvika från situationen för regionfamiljen totalt sett.
4.1Flyttningarnas omfattning och trender
När man diskuterar hur den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden utvecklats över tiden är det intressant att fundera på vilken referensperiod man utgår från. Flera undersökningar har visat att antalet flyttningar över länsgräns minskat trendmässigt från slutet av
57TP PT Det kommer att visa sig att detta har betydelse för diskussionen om hur omfattande dagens geografiska rörlighet är i förhållande till rörligheten under tidigare decennier.
58TP PT Den officiella indelningen i lokala arbetsmarknader för år 2000 omfattar 90 LA. För att erhålla en tidskonsistent avgränsning har det emellertid varit nödvändigt att göra vissa smärre justeringar av den officiella klassificeringen. Se Appendix A för detaljer kring detta.
59TP PT I Appendix A redovisas mer detaljer kring klassificeringen av LA i regionfamiljer. ITPS [2005] och NUTEK [2005] presenterar också grupperingar av lokala arbetsmarknader i regionfamiljer, men med delvis andra indelningsgrunder.
60TP PT Holmlund, B. [1984], Edin,
71
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
självklara jämförelsenormen utan skall snarare betraktas som en tillfällig avvikelse uppåt.
Diagram 4.1 redovisar antalet inrikes flyttningar över kommun- gräns (inom län), över länsgräns och över
Diagram 4.1 Flyttningar över kommun- (inom län), läns- och
Antal personer
250 000 |
|
|
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
|
|
150 000 |
|
|
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
|
|
50 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
|
Kommun (inom län) |
|
Län |
|
LA |
Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Det är värt att notera att efter
72
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
nivån på flyttningar över
Under perioden
Det faktum att flyttningarna närmar sig de tal som registrerades under flyttlasspolitikens era i slutet av
62TP PT Som exempel kan nämnas att bildandet av Skåne län 1997 och Västra Götalands län 1998 skapat ett brott i SCB:s löpande statistik över flyttningar över länsgräns motsvarande cirka 23 000 flyttningar per år. En analys som inte tar hänsyn till indelningsändringar av det här slaget riskerar att kraftigt underskatta (eller överskatta beroende på typ av ändring) befolkningens faktiska rörlighet.
73
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Diagram 4.2 |
Flyttningsintensitet över |
kommun- |
(inom |
län), |
läns- |
||
|
och |
|
|
|
|
||
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
3,0 |
|
|
|
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
|
2004 |
|
Kommun (inom län) |
|
Län |
|
LA |
|
Anm.: Flyttningsintensiteten är beräknad som antalet flyttningar över respektive regiongräns i förhållande till befolkningens storlek.
Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Som vi tidigare har diskuterat är arbetskraftens geografiska rörlighet en viktig anpassningsmekanism på en väl fungerande arbetsmarknad. Rörlighet i form av pendling och flyttning förhindrar att arbetskraft låses fast i regioner med vikande arbetskraftsefterfrågan och underlättar istället en överföring av arbetskraft till regioner där nya arbetstillfällen tillkommer. En i samhällsekonomiskt perspektiv central frågeställning gäller därför sambandet mellan situationen på arbetsmarknaden och den geografiska rörligheten. Tidigare undersökningar har fokuserat på flyttningar över länsgräns och använt vakanskvoten som indikator på efterfrågetrycket på arbetsmarknaden.TPF63FPT Dessa studier visar på ett starkt samband mellan vakanser och regional rörlighet fram till omkring 1990, men att samvariationen blivit betydligt svagare efter
Diagram 4.3 presenterar utvecklingen av vakanskvoten till- sammans med flyttningsintensiteten över
63TP PT Edin,
74
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
sambandet mellan arbetsmarknadsläge och regional rörlighet. För hela perioden
Diagram 4.3 Flyttningsintensitet över
Procent |
|
|
|
|
|
Procent |
3,0 |
|
|
|
|
|
1,5 |
2,0 |
|
|
|
|
|
1,0 |
1,0 |
|
|
|
|
|
0,5 |
0,0 |
|
|
|
|
|
0,0 |
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
|
|
Flyttningsintensitet |
|
|
Vakanskvot |
|
Anm.: Flyttningsintensiteten är beräknad som antalet flyttningar i förhållande till befolkningens storlek. Vakanskvoten är definierad som antalet vakanser i relation till antalet sysselsatta.
Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik, Arbetskraftsundersökningarna och AMS statistik över lediga platser.
75
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
4.2Flyttningsbenägenheten för olika grupper
Hittills har vår beskrivning gällt flyttningsbenägenheten i befolk- ningen som helhet. Det är väl känt att flyttningsintensiteten skiljer sig kraftigt åt mellan olika grupper i befolkningen. Tidigare studier har visat på skillnader med avseende på bland annat ålder och utbildningsnivå. Genom att studera hur flyttningarna i olika befolkningsgrupper förändrats över tiden kan vi få en uppfattning om vilka grupper som driver utvecklingen av antalet flyttningar och flyttningsintensiteten totalt sett.
I följande avsnitt kommer vi att redovisa skillnader i flyttnings- benägenhet med avseende på ålder, kön, civilstånd, utbildningsnivå och födelseland. Här är det viktigt att understryka att vi bara tittar på en dimension i taget. Det innebär exempelvis att vi inte tar hänsyn till att ålderssammansättningen skiljer sig åt mellan personer med olika civilstånd eller att män och kvinnor har olika utbildningsnivå. I kapitel 6 presenterar vi resultat från multivariata analyser som visar hur en viss egenskap påverkar sannolikheten för geografisk rörlighet när övriga faktorer hålls konstanta.
Ett av de mest stabila resultaten i empiriska studier är att flyttningsbenägenheten bland vuxna minskar med ålder. Detta är också vad vi skulle förvänta oss givet de olika teoretiska modellerna för individens rörlighetsbeslut. Det är mer lönsamt för unga personer att flytta, eftersom de har längre tid på sig att inkassera vinsterna av en flytt. Unga personer har heller inte hunnit bilda familj och rota sig i samma utsträckning som äldre, och kan därför antas ha lägre flyttkostnader.
Diagram 4.4 redovisar antalet flyttningar över
76
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
naturligtvis inte om några självständiga rörlighetsbeslut, utan det vi observerar är en reflektion av deras föräldrars flyttningsbeteende.
Det mest slående mönstret är annars den mycket kraftiga uppgången i flyttningsbenägenhet mellan 1986 och 2005 för individer i åldrarna
Diagram 4.4 |
|
Flyttningsintensitet |
över |
||||||||||||||||
|
|
|
|
ettårsklasser 1986 och 2005 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
5 |
10 |
15 |
20 |
25 |
30 |
35 |
40 |
45 |
50 |
55 |
60 |
65 |
70 |
75 |
80 |
85 |
90 |
95 |
|
|
|
|
|
|
1986 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
|
|
|
|
|
Anm.: Flyttningsintensiteten är beräknad som antalet flyttningar i förhållande till befolkningen i ettårsklasser. Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Diagram 4.5 presenterar utvecklingen av flyttningsbenägenheten för fem olika åldersgrupper under hela perioden
77
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
flyttningsbenägenheten för individer i åldrarna
Diagram 4.5 |
Flyttningsintensitet över |
|
||||
|
åldersgrupper |
|
|
|
||
Procent |
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
|
65+ år |
Anm.: Flyttningsintensiteten är beräknad som antalet flyttningar i förhållande till befolkningen i respektive åldersgrupp.
Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Det är sannolikt att de senaste femton årens kraftiga expansion och geografiska decentralisering av högre utbildning är en viktig förklaring till uppgången i flyttningar totalt sett och den ökade flyttningsintensiteten bland personer i åldrarna
64TP PT Eliasson, K. [2006].
78
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
hänföra till de åldersgrupper som normalt dominerar inflödet till och utflödet från högre utbildning talar också för att hög- skolesektorns expansion sannolikt haft betydande inverkan på utvecklingen av den regionala omflyttningen under senare år.TPF65FPT I kapitel 6 och 7 återkommer vi med en mer explicit analys av vilken betydelse den högre utbildningen och individers studie- deltagande har för den geografiska rörligheten.
Diagram 4.6 |
Flyttningsintensitet över |
|||||
|
|
i åldrarna |
|
|
||
Procent |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
|
|
Män |
|
|
Kvinnor |
|
Anm.: Flyttningsintensiteten är beräknad som antalet flyttningar i förhållande till befolkningen i resp. grupp. Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Diagram 4.6 redovisar utvecklingen av flyttningsbenägenheten över
65TP PT Det kan vara värt att notera att det sena
79
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
början av
Flyttningsbenägenheten påverkas också av familjesituationen. Detta följer naturligt av de teoretiska modellerna för hushållets rörlighetsbeslut. Ensamstående kan antas ha lägre flyttkostnader än sammanboende, och särskilt än sammanboende med barn. Flytt- kostnaden kan vidare antas vara högre i hushåll där båda vuxna förvärvsarbetar, eftersom det kan vara svårt att finna lämpliga arbeten för båda på samma ort och vid samma tidpunkt. Den kvinnliga förvärvsfrekvensen har ökat dramatiskt fram till mitten av
Det finns brister i den tillgängliga statistiken som gör det svårt att presentera en rättvisande bild av hur flyttningsbenägenheten skiljer sig åt beroende på familjeförhållanden. Vad som fortfarande saknas är ett lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet. En konsekvens av detta är att sambor behandlas som ensamstående i dagens befolkningsstatistik. Det finns dock uppgifter från urvals- undersökningar som exempelvis Undersökningen om levnads- förhållanden (ULF) som visar att antalet familjer med samman- boende par legat stabilt på cirka 2 miljoner under de senaste 25 åren. Andelen gifta sammanboende par har minskat successivt under perioden, medan allt större andel valt att leva som sambor. Numera är ungefär en tredjedel av de sammanboende paren sambor.
Mot bakgrund av bristerna i befolkningsstatistiken har vi varit hänvisade till att använda oss av uppgifter om civilstånd som indikator på individernas familjeställning. Med denna variabel som grund har vi delat in den arbetsföra befolkningen
66TP PT Se t.ex. Bengtsson, T. & Johansson, M. [1992].
80
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
av rörlighetsbeteendet bland gruppen övriga och inte bland gifta personer. Detta är samtidigt en reflektion av den mycket kraftiga uppgången i flyttningsbenägenhet bland individer mellan 20 och 30 år. Det är i denna åldersgrupp vi finner det största inslaget av personer som inte är gifta.
Diagram 4.7 Flyttningsintensitet över |
||||||
|
|
i åldrarna |
|
|
||
Procent |
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
|
|
Gifta |
|
|
Övriga |
|
Anm.: Flyttningsintensiteten är beräknad som antalet flyttningar i förhållande till befolkningen i resp. grupp. Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Flyttningsintensiteten skiljer sig också åt mellan personer med olika utbildning. Enligt de teoretiska modellerna för geografisk rörlighet kan högutbildade förväntas vara mer flyttningsbenägna än lågutbildade, både till följd av potentiellt högre intäkter av en flytt och beroende på lägre flyttkostnader. I en modern kunskaps- baserad ekonomi som vår är det motiverat att ägna de högutbildades rörlighetsbeteende särskild uppmärksamhet. Kvalificerad arbetskraft har blivit en allt viktigare produktions- faktor för både varu- och tjänsteproducerande företag. I takt med att befolkningens utbildningsnivå stigit har personer med efter- gymnasial utbildning också kommit att svara för en allt större del av det totala utbudet av arbetskraft.
81
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Diagram 4.8 |
Flyttningsintensitet över |
||||||||
|
|
i åldrarna |
|
|
|
||||
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1986 |
1988 |
1990 |
1992 |
1994 |
1996 |
1998 |
2000 |
2002 |
2004 |
|
Förgymnasial utbildning |
|
Gymnasieutbildning |
|
|||||
|
Högskoleutbildning |
|
Forskarutbildning |
|
Anm.: Flyttningsintensiteten är beräknad som antalet flyttningar i förhållande till befolkningen i resp. grupp. Källa: Bearbetningar av SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
Diagram 4.8 redovisar utvecklingen av den geografiska rörligheten för den arbetsföra befolkningen
82
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
åren har flyttningsbenägenheten dock minskat något för de båda grupperna.
Notera att det under perioden skett vissa förändringar i utbildningsstatistiken som till viss utsträckning kan påverka jämförelserna över tid. Förändringarna är emellertid inte av den omfattningen att de inverkar på den allmänna bilden.TPF67FPT
Sverige har under en lång följd av år haft ett omfattande migrationsutbyte med omvärlden. Under efterkrigstiden har detta utbyte, med några få års undantag, resulterat i betydande invandringsöverskott. På teoretiska grunder finns det skäl att tro att rörlighetsbeteendet skiljer sig mellan personer som är födda i Sverige och utlandsfödda. En stor invandring antas föranleda en omfattande så kallad sekundärmigration, det vill säga inrikes flyttning som följer efter det initiala invandringsbeslutet. Ett skäl till detta är att invandrade personer normalt sett har en ganska begränsad kännedom om regioner i invandringslandet. När man väl skaffat sig bättre kunskap om olika orters för- och nackdelar kan det därför finnas behov av flytt från den ursprungliga invandrings- regionen till en ny region. Eftersom utlandsfödda redan brutit upp från sin hembygd, familj och vänner finns det också skäl att anta att de har lägre kostnader för inrikes flyttning än den infödda befolkningen, som i större utsträckning kan förväntas ha kvar olika bindningar som påverkar flyttkostnaden. Det här är faktorer som talar för att invandrade personer åtminstone initialt har högre flyttningsbenägenhet än personer födda i Sverige. Skillnaderna kan dock antas minska med vistelsetiden i Sverige.
Diagram 4.9 redovisar utvecklingen av flyttningsintensiteten för personer i arbetsför ålder
67TP PT Det som i första hand kan inverka på jämförelserna över tid är användandet av nya källor vid framtagning av Utbildningsregistret version 2000 och senare. Förändringen av statistiken har lett till att andelen av befolkningen med förgymnasial utbildning och kort högskole- utbildning minskat något
83
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Diagram 4.9 |
Flyttningsintensitet över |
||||||||
|
|
i åldrarna |
|
|
|||||
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1986 |
1988 |
1990 |
1992 |
1994 |
1996 |
1998 |
2000 |
2002 |
2004 |
|
|
Födda i Sverige |
|
Födda utanför Sverige |
Anm.: Flyttningsintensiteten är beräknad som antalet flyttningar i förhållande till befolkningen i resp. grupp. Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Det ligger nära till hands att tro att den högre flyttningsfrekvensen bland utlandsfödda fram till mitten av
68TP PT Det empiriska stödet för att Hela
84
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
återinförts, uppvisar utlandsfödda och personer födda i Sverige ungefär samma flyttningsintensitet. Uppgången i regional rörlighet under den senaste tioårsperioden kan alltså inte förklaras av några exceptionellt höga flyttningstal bland invandrade personer.
Bakom den aggregerade statistiken över de utlandsföddas flytt- ningsbenägenhet finns självfallet stora variationer. Det finns inte utrymme här att i detalj utröna hur skillnader i invandrargruppens sammansättning kan tänkas inverka på den geografiska rörligheten bland utrikes födda. Vi nöjer oss med att analysera skillnader i flyttningsintensitet med avseende på födelseland och vistelsetid i Sverige.
Diagram 4.10 |
|
|
|
Flyttningsintensitet över |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
grupper i åldrarna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
e |
|
Norden |
|
|
|
|
d |
|
|
|
rd |
|
|
|
1 |
|
|
|
p |
2 |
|
|
3 |
|
ropa |
|
|
|
|
|
|
n |
|
|
|
|
|
|
|
a |
|
a |
|
a |
|
|
|
n |
|
|
|
ien |
Asien |
|||||
|
|
|
g |
|
|
|
|
|
y |
|
|
o |
grupp |
|
|
|
|
|
grupp |
|
|
|
|
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
k |
|
ik |
|
|
ik |
|
|
|
ie |
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
ri |
|
|
|
|
|
s |
|
|
n |
|
|
|
|
p |
|
|
|
|
|
|
|
n |
|
|
|
|
|
|
ri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
s |
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fr |
|
Afr |
|
|
|
s |
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
e |
|
|
|
|
5 |
|
|
|
- |
|
|
|
|
u |
|
|
|
|
|
|
|
o |
|
|
|
|
|
|
me |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a |
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
u |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a |
|
|
|
|
a |
|
|
|
||||||||||||||||||||||
v |
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
r |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rd |
|
|
|
t |
|
|
|
d |
|
||||||||||||||||||||
S |
|
|
|
|
a |
|
|
U |
|
|
|
|
U |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tuni |
|
|
|
|
|
|
a |
|
|
o |
|
|
a |
|
|
ä |
|
|
|
y |
|
|
Oceanien |
||||
|
|
|
|
|
|
|
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Väst |
|
|
Östeuropa |
|
|
|
rdamerikad |
|
|
|
N |
|
|
ig |
|
V |
|
|
|
S |
|
|
Övriga |
|||||||||||||
|
|
|
|
g |
|
|
a |
|
|
|
|
|
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
No |
|
|
y |
|
|
|
|
|
r |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
ri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sovj |
|
|
h |
s |
|
|
|
|
|
|
Öv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
v |
|
|
|
|
ig |
|
|
ig |
|
|
|
|
|
|
|
|
lä |
|
|
|
|
|
|
riga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Ö |
|
|
|
|
r |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
. |
|
|
|
|
c |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
v |
|
|
r |
|
|
|
|
|
|
|
|
r |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
o |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
Ö |
|
|
v |
|
|
|
|
|
|
|
|
a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
d |
|
|
|
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
Ö |
|
|
|
|
|
|
|
|
k |
|
|
|
|
|
|
|
v |
|
|
|
|
. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ö |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
L |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
EU |
|
|
|
U |
|
|
|
EU |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Flyttningsintensiteten är beräknad som antalet flyttningar i förhållande till befolkningen i resp. grupp. Se Appendix A för detaljer kring födelselandsgrupperingen.
Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Diagram 4.10 visar flyttningsbenägenheten år 2005 för den arbetsföra befolkningen
85
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
nuvarande
Diagram 4.11 Flyttningsintensitet över |
|||||
|
invandringsår i åldrarna |
|
|||
Procent |
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
2000- |
Anm.: Flyttningsintensiteten är beräknad som antalet flyttningar i förhållande till befolkningen i resp. grupp. Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Variationen i rörlighet bland utlandsfödda är delvis en reflektion av skillnader i vistelsetid i Sverige. Exempelvis har immigranter från övriga nordiska länder, Sydeuropa och delar av Östeuropa i allmänhet vistats betydligt längre i Sverige än immigranter från Afrika och Asien. Diagram 4.11 illustrerar att bland utrikes födda minskar flyttningsbenägenheten med vistelsetiden i Sverige. En förklaring till detta mönster kan vara att invandrade personer med tiden etablerar nya sociala nätverk och andra typer av bindningar till platser, vilket bidrar till ökade kostnader för omflyttning. När man studerar hur rörligheten varierar med avseende på invandrarnas födelseland och vistelsetid i Sverige är det också viktigt att ha i åtanke att de underliggande invandringsskälen förändrats över tiden. Invandringen till Sverige under
86
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Därefter har immigrationen i allt större utsträckning utgjorts av flyktingar och anhöriga med härkomst från utomeuropeiska länder.
4.3Den regionala omflyttningen
Vi har hittills diskuterat flyttningarnas omfattning och trender samt flyttningsbenägenheten för olika grupper i befolkningen. Antalet flyttningar kan vara betydande utan att det för den skull sker någon markant nettoomflyttning mellan regioner. I det här avsnittet ska vi närmare undersöka utvecklingen av den regionala omflyttningen. Av utrymmesskäl är det är inte möjligt att presentera denna analys på
Diagram 4.12 redovisar nettot av den interna omflyttningen för regionfamiljerna under perioden
87
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Diagram 4.12 Inrikes flyttningsnetto för olika regionfamiljer
Antal personer
30 000 |
|
|
|
|
|
|
25 000 |
|
|
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
|
|
15 000 |
|
|
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
|
|
5 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
|
Storstadsregioner |
|
Regionala centra |
Lokala centra |
Småregioner |
Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Flyttningsnettot för regionala centra och lokala centra är en spegelbild av storstadsregionernas flyttningsutbyte. Det innebär att de hade förhållandevis stor nettoinflyttning under gröna vågen. Därefter har det i huvudsak handlat om betydande flyttnings- underskott. Nettoutflyttningen var särskilt omfattande under
Landets småregioner utmärker sig med att redovisa flyttnings- underskott samtliga år under perioden
Tabell 4.1 redovisar fördelningen av den interna netto- omflyttningen inom landet i förhållande till befolkningen i regionfamiljerna under olika delperioder. Av den sista raden framgår tydligt att småregionerna lidit kraftiga flyttningsförluster under hela perioden. Nettoutflyttningen var särskilt stor under
88
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
flyttningsvinster under
Tabell 4.1 Inrikes flyttningsnetto för olika regionfamiljer i genomsnitt per år
Procent
|
||||
Storstadsregioner |
0,15 |
0,36 |
0,12 |
|
Regionala centra |
0,15 |
0,02 |
||
Lokala centra |
0,05 |
|||
Småregioner |
||||
|
|
|
|
|
Anm.: Flyttningsnetto mäts som andel av befolkningen i procent.
Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Diagram
Diagram 4.13a Flyttningsströmmar mellan storstadsregioner och regionala centra
Antal personer
50 000 |
|
|
|
|
|
|
40 000 |
|
|
|
|
|
|
30 000 |
|
|
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
Utflyttning från storstadsregioner |
Inflyttning till storstadsregioner |
89
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Diagram 4.13b Flyttningsströmmar mellan storstadsregioner och lokala centra
Antal personer
20 000 |
|
|
|
|
|
|
15 000 |
|
|
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
|
|
5 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
Utflyttning från storstadsregioner |
Inflyttning till storstadsregioner |
Diagram 4.13c Flyttningsströmmar mellan storstadsregioner och småregioner
Antal personer
8 000 |
|
|
|
|
|
|
6 000 |
|
|
|
|
|
|
4 000 |
|
|
|
|
|
|
2 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
Utflyttning från storstadsregioner |
Inflyttning till storstadsregioner |
90
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Diagram 4.13d Flyttningsströmmar mellan regionala centra och lokala centra
Antal personer
20 000 |
|
|
|
|
|
|
15 000 |
|
|
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
|
|
5 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
Utflyttning från regionala centra |
Inflyttning till regionala centra |
Diagram 4.13e Flyttningsströmmar mellan regionala centra och småregioner
Antal personer
12 000 |
|
|
|
|
|
|
9 000 |
|
|
|
|
|
|
6 000 |
|
|
|
|
|
|
3 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
Utflyttning från regionala centra |
Inflyttning till regionala centra |
91
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Diagram 4.13f Flyttningsströmmar mellan lokala centra och småregioner
Antal personer
5 000 |
|
|
|
|
|
|
4 000 |
|
|
|
|
|
|
3 000 |
|
|
|
|
|
|
2 000 |
|
|
|
|
|
|
1 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
Utflyttning från lokala centra Inflyttning till lokala centra
Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Flyttningsmönstret visar på en tydlig rörlighet uppåt i den regionala hierarkin. Med undantag från gröna vågen eran och några enstaka år därefter är inflyttningen till storstadsregionerna från övriga regionfamiljer större än utflyttningen. Såväl i brutto- som nettotermer är utbytet störst mellan storstadsregioner och regionala centra. Nettovinsten för storstadsregionerna gentemot regionala centra, lokala centra och småregionerna är för hela perioden i tur och ordning 141 000, 37 000 respektive 17 000 personer.
Mönstret med en tydlig rörlighet uppåt i ortshierarkin framträder än mer distinkt i flyttningsutbytet mellan övriga tre regionfamiljer. Under hela perioden uppvisar regionala centra flyttningsöverskott visavi de lokala centra och småregionerna. Utbytet med småregionerna genererade en något större nettovinst i jämförelse med utbytet med de lokala centra, 66 000 respektive 60 000 personer totalt sett för hela perioden. De lokala centra redovisar i sin tur flyttningsöverskott visavi småregionerna samtliga år under perioden
92
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
4.4Internationell migration
Sverige har under en lång följd av år haft ett omfattande migrationsutbyte med omvärlden. Under efterkrigstiden har detta utbyte, med några få års undantag, resulterat i betydande invandringsöverskott. För perioden
Diagram 4.14 In- och utvandring
Antal personer
100 000 |
|
|
|
|
|
|
80 000 |
|
|
|
|
|
|
60 000 |
|
|
|
|
|
|
40 000 |
|
|
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1974 |
1979 |
1984 |
1989 |
1994 |
1999 |
2004 |
|
|
Invandrade |
|
|
Utvandrade |
|
Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Det finns flera skäl till varför migrationsutbytet med omvärlden har stor betydelse för dynamiken i geografisk rörlighet på regional nivå. Nettot av in- och utvandringen fördelas inte jämnt i förhållande till regionernas befolkningstal. Det innebär att den regionala fördelningen av nettomigrationen gentemot utlandet kan komma att förstärka eller motverka tendenserna till regional omfördelning av befolkningen som följer av flyttningar inom landet. Det finns också ett tydligt beroendeförhållande mellan migrationsutbytet med omvärlden och den interna omflyttningen, eftersom många invandrade personer så småningom väljer att flytta vidare inom landet.
93
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Tabell 4.2 redovisar fördelningen av flyttningsnettot gentemot utlandet i förhållande till befolkningen i regionfamiljerna under olika delperioder. Det första vi kan konstatera är att alla regionfamiljer uppvisar ett positivt migrationsnetto under samtliga delperioder. På
För landets småregioner och lokala centra har flyttningsvinsterna gentemot utlandet delvis balanserat de stora underskott som den interna omflyttningen givit upphov till. Det gäller till viss del också för regionala centra. Men det finns också ett tydligt beroende- förhållande mellan de internationella migrationsströmmarna och den interna omflyttningen. Detta beroendeförhållande framträder kanske allra tydligast i småregionerna. Det ökade inslaget av geografiskt styrt flyktingmottagande har för dessa regioner resulterat i betydande invandringsöverskott, vilket i sin tur har initierat en omfattande ”marknadsstyrd” sekundärmigration med stora inrikes flyttningsförluster som följd. Denna dynamik tycks kvarstå ännu tio år efter det att Hela
Tabell 4.2 Flyttningsnetto gentemot utlandet för olika regionfamiljer i genomsnitt per år
Procent
|
||||
Storstadsregioner |
0,29 |
0,21 |
0,21 |
0,35 |
Regionala centra |
0,13 |
0,14 |
0,23 |
0,26 |
Lokala centra |
0,12 |
0,16 |
0,27 |
0,27 |
Småregioner |
0,12 |
0,24 |
0,45 |
0,41 |
Anm.: Flyttningsnetto mäts som andel av befolkningen i procent.
Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
94
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
4.5Pendlingens omfattning och trender
Föregående avsnitt har beskrivit flyttningarnas utveckling och flyttningsbenägenheten för olika grupper i befolkningen. Som vi berört inledningsvis är flyttningar en viktig anpassningsmekanism för att komma till rätta med regionala obalanser på arbets- marknaden. Geografisk rörlighet i form av arbetspendling är en annan betydelsefull jämviktsskapande mekanism på en väl fungerande arbetsmarknad. Precis som flyttningar bidrar pendling till arbetsmarknadens funktionssätt genom att slussa arbetskraft från regioner och orter med svag arbetskraftsefterfrågan till regioner och orter där nya arbetstillfällen skapas.
Samtidigt som den genomsnittliga restiden per dag i det närmaste varit konstant under en lång följd av år har den geografiska räckvidden ökat drastiskt. Tekniska landvinningar inom infrastruktur- och kommunikationsområdet har gjort att den dagliga räckvidden mer än tiofaldigats under det senaste seklet. I jordbrukssamhället var rörligheten mycket begränsad. Frånsett viss säsongsmässig rörlighet bodde och arbetade man på samma gård. Arbetsresandet var heller inte särskilt omfattande under den tidiga industrialiserings- och urbaniseringsfasen. Brukssamhällets arbetare bodde i stor utsträckning i tjänstebostäder i direkt anslutning till arbetsplatserna. Det var först i samband med bilismens och kollektivtrafikens genombrott som arbetsresandet tog fart på allvar.
I föreliggande avsnitt riktar vi uppmärksamheten mot arbets- pendlingens utveckling under de senaste trettio åren. Det finns olika statistiska källor att tillgå för att belysa pendlingens utveckling. Den nationella resundersökningen (RES) är ett sådant material.TPF69FPT En annan källa är SCB:s registerbaserade arbets- marknadsstatistik (RAMS). I de olika register som RAMS omfattar finns bland annat information om bostadens och arbetsställets belägenhet för den förvärvsarbetande befolkningen. Med dessa uppgifter som grund föreligger pendling definitionsmässigt så snart bostad och arbetsplats är geografiskt åtskilda. I praktiken registreras pendling över kommungräns, det vill säga när en person bor i en kommun och arbetar i en annan. RAMS definition av pendling baseras alltså inte på i verkligheten genomförda arbetsresor, utan utgår i stället från det faktum att bostad och
69TP PT RES är en intervjuundersökning som kartlägger svenskarnas resande och utförs av SCB på uppdrag av ett antal statliga myndigheter. För mer information om undersökningen, se SIKA [2002].
95
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
arbetsplats är skilda åt i geografin. Detta utgör dock knappast något större metodproblem. När bostads- och arbetsort ligger nära varandra är förekomsten av faktiska arbetsresor sannolikt för- hållandevis stor. Men i takt med att detta avstånd växer kan man utgå från att inslaget av åtminstone daglig pendling minskar. Den stora fördelen med att använda RAMS pendlingsstatistik är att den, till skillnad från RES, är heltäckande, vilket möjliggör detaljerade analyser av pendlingens utveckling både på fin geografisk nivå och för olika grupper i befolkningen.
Föreliggande analys av pendlings omfattning och trender baseras på RAMS pendlingsstatistik. Med denna som utgångspunkt klassificerar vi pendling över kommungräns som kortväga pendling medan pendling över
Diagram 4.15 redovisar antalet pendlare över kommungräns och
96
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Diagram 4.15 Pendlingsintensitet över kommungräns och
Procent
35
30
25
20
15
10
5
0
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
|
|
Kommun |
|
|
LA |
Anm.: Pendlingsintensiteten är beräknad som antalet pendlare över respektive regiongräns i förhållande till antalet förvärvsarbetande.
Källa: Bearbetningar av SCB Folk- och bostadsräkning och Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
Den ökade arbetspendlingen över kommungräns har lett till att allt större områden knyts samman till sammanhängande arbets- marknadsregioner. Denna regionförstoring avspeglas i att antalet lokala arbetsmarknader har minskat samtidigt som deras geografiska utbredning ökat. År 1970 uppgick de till 187 stycken, att jämföra med 85 stycken år 2004, det vill säga mer än en halvering på drygt trettio år. Ett annat mått på arbetsmarknads- regionernas ökade geografiska utbredning är att antalet LA som bara består av en kommun minskat från 153 år 1970 till 38 år 2004. Det innebär att idag är nästan samtliga kommuner i landet funktionellt sammanlänkade med andra kommuner via arbets- pendling. Regionförstoringen har dock inte gått lika fort i alla delar av landet. Snabbast har utvecklingen gått i Mälardalen och i södra Sverige, där antalet lokala arbetsmarknader minskat påtagligt. I Norrland har regionförstoringen däremot inte gått särskilt fort. Få och ytstora kommuner med låg befolkningstäthet och långa avstånd till angränsande kommuner har inneburit att det är ungefär samma arbetsmarknadsregioner där idag som för trettio år sedan.
97
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Diagram 4.15 redovisar också utvecklingen av pendling över LA- gräns. Vi kan konstatera att ökningen av den långväga arbets- pendlingen är minst lika dramatisk. Pendlingsintensiteten över LA- gräns har ökat från knappt 4 procent år 1975 till knappt 8 procent år 2004. I absoluta tal rör det sig om en ökning av antalet långväga pendlare från knappt 140 000 till nästan 320 000, alltså mer än en fördubbling under de senaste trettio åren.TPF70FPT
Diagram 4.16 Pendlingsintensitet över
Procent |
|
|
Procent |
0,4 |
|
|
1,2 |
0,2 |
|
|
0,9 |
0,0 |
|
|
0,6 |
|
|
0,3 |
|
|
|
0,0 |
|
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
Pendlingsintensitet (avvikelse från trend) |
Vakanskvot |
Anm.: Pendlingsintensiteten är beräknad som antalet pendlare i förhållande till antalet förvärvsarbetande. Notera att det är avvikelse från trend som redovisas. Vakanskvoten är definierad som antalet vakanser i relation till antalet sysselsatta.
Källa: Bearbetningar av SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik och AMS statistik över lediga platser.
Vi har tidigare kunnat konstatera att det finns ett förhållandevis starkt samband mellan efterfrågetrycket på arbetsmarknaden och flyttningsintensiteten både före och efter
70TP PT Vi vill påminna om att siffrorna avser pendling över lokala arbetsmarknader som är definierade enligt 2000 års pendlingsstatistik och där avgränsningen i LA är densamma för hela perioden
98
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
pendlingsfrekvens över
4.6Pendlingsbenägenheten för olika grupper i befolkningen
Genomgången av flyttningarnas utveckling visade att flyttnings- intensiteten varierar påtagligt mellan olika grupper i befolkningen. I följande avsnitt ska vi göra motsvarande analys av skillnader i pendlingsbenägenhet för olika befolkningsgrupper. Det finns sedan tidigare ett fåtal studier som fokuserat på detta och bland annat redovisat skillnader med avseende på kön och utbildningsnivå.TPF71FPT Här ska vi undersöka pendlingsintensitetens utveckling i ytterligare några dimensioner och därigenom få en mer detaljerad bild över vilka grupper i befolkningen som driver utvecklingen av pendlingen totalt sett. Som tidigare gäller att vi endast studerar en dimension i taget i detta skede. Vi återkommer med multivariata analyser av pendlingens drivkrafter i kapitel 6.
Vi har tidigare konstaterat att flyttningarna har en mycket slående åldersprofil och att flyttningsbenägenheten bland vuxna minskar påtagligt med ålder (se diagram 4.4). Detta är ett av de mest robusta resultaten i empiriska studier. Hur arbetspendlingen varierar med ålder är betydligt mindre väl kartlagt.
Diagram 4.17 redovisar antalet pendlare över
71TP PT Se t.ex. Kullenberg, J. & Persson, L O. [1997].
99
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Det finns flera tänkbara förklaringar till varför pendlingen, i motsats till flyttningarna, är förhållandevis omfattande även längre upp i åldrarna. En sådan rör de kostnader som är förknippade med de två typerna av rörlighet. Pendling förutsätter inte ett uppbrott från bostadsort, familj och vänner och kan därmed betraktas som ett intressant alternativ även för äldre personer som hunnit bilda familj och rota sig. Flyttning ger upphov till större kostnader i detta avseende. En annan förklaring är skillnader i färdmedels- tillgång. Egen bil är alltjämt det dominerande färdsättet vid arbetspendling. Samtidigt är det förknippat med stora kostnader att äga bil, varför bilinnehavet tenderar att öka med ålder. En annan viktig skillnad är att pendling definitionsmässigt är betingad på sysselsättning. I den meningen är all pendling arbetsmarknads- relaterad. Det gäller däremot inte flyttningarna som också drivs av andra motiv än rent arbetsmarknadsmässiga, vilket kan förklara varför skillnaden mellan unga och äldre personers pendlings- frekvenser är betydligt mindre än motsvarande skillnad i flyttnings- frekvenser.
Diagram 4.17 Pendlingsintensitet över |
|||||||||
|
|
|
|
|
|||||
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
21 |
26 |
31 |
36 |
41 |
46 |
51 |
56 |
61 |
|
|
|
|
1986 |
|
|
|
2004 |
|
Anm.: Pendlingsintensiteten är beräknad som antalet pendlare i förhållande till antalet förvärvsarbetande i ettårsklasser
Källa: Bearbetningar av SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
100
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Genomgången av flyttningarnas utveckling visade att uppgången i regional rörlighet sedan början av
Diagram 4.18 Pendlingsintensitet över
Procent
12
10
8
6
4
2
0
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
Anm.: Pendlingsintensiteten är beräknad som antalet pendlare i förhållande till antalet förvärvsarbetande i respektive åldersgrupp.
Källa: Bearbetningar av SCB Folk- och bostadsräkning och Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
Diagram 4.18 redovisar pendlingsintensitetens utveckling för tre åldersgrupper under perioden
101
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
upprepa sig för i stort sett samtliga grupper i befolkningen som vi studerar.
Vi går vidare med att studera arbetspendlingen uppdelad efter kön. Vi har tidigare fastställt att flyttningsbenägenheten för kvinnor och män i det närmaste är identisk och att flyttnings- intensiteten utvecklats på ungefär samma sätt under de senaste trettio åren.
Diagram 4.19 Pendlingsintensitet över
Procent
10
8
6
4
2
0
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
|
|
|
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
Anm.: Pendlingsintensiteten är beräknad som antalet pendlare i förhållande till antalet förvärvsarbetande i respektive grupp.
Källa: Bearbetningar av SCB Folk- och bostadsräkning och Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
Diagram 4.19 redovisar pendlingens utveckling för förvärvs- arbetande män och kvinnor i åldern
102
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
kommunala sektorn är arbetsplatserna så pass spridda i geografin att avståndet mellan hem och arbete sällan behöver bli särskilt långt. Vi kan också notera att trots att skillnaderna i pendlings- benägenhet mellan de båda könen alltjämt är mycket stora, så har det skett en viss utjämning över tiden. Om vi ser till utvecklingen sedan 1985 har andelen kvinnliga pendlare över
Diagram 4.20 Pendlingsintensitet över |
|||
|
i åldrarna |
||
Procent |
|
|
|
10 |
|
|
|
8 |
|
|
|
6 |
|
|
|
4 |
|
|
|
2 |
|
|
|
0 |
|
|
|
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
|
Förgymnasial utbildning |
|
Gymnasieutbildning |
|
Högskoleutbildning |
|
Forskarutbildning |
Anm.: Pendlingsintensiteten är beräknad som antalet pendlare i förhållande till antalet förvärvsarbetande i respektive grupp.
Källa: Bearbetningar av SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
Vi har tidigare konstaterat att flyttningsbenägenheten generellt stiger med utbildningsnivå. Den grupp som avviker från det förväntade mönstret är forskarutbildade, med en rörlighet ungefär i nivå med den för personer med förgymnasial utbildning. Diagram 4.20 redovisar utvecklingen av pendlingen för den förvärvsarbetande befolkningen fördelad på motsvarande utbildningsgrupper. Här framgår det mer entydigt att rörligheten stiger med utbildningsnivå. Vi kan också se att pendlings- benägenheten ökat påtagligt för samtliga utbildningsgrupper under den aktuella perioden. Den grupp som uppvisat störst ökning i
103
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
andelen pendlare över
Diagram 4.21 Pendlingsintensitet över
Procent
10 |
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1975 |
1980 |
1985 |
|
1990 |
1995 |
2000 |
|
Födda i Sverige |
år) |
|
Födda utanför Sverige |
Anm.: Pendlingsintensiteten är beräknad som antalet pendlare i förhållande till antalet förvärvsarbetande i respektive grupp.
Källa: Bearbetningar av SCB Folk- och bostadsräkning och Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
Avslutningsvis riktar vi uppmärksamheten mot pendlingens utveckling uppdelad efter födelseland, se diagram 4.21. Vi kan konstatera att det föreligger stora skillnader i pendlingsbenägenhet mellan personer födda i Sverige och utlandsfödda, men också att båda grupperna ökat sitt pendlande påtagligt under den aktuella perioden. Andelen utrikes födda som pendlar över
104
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
betydligt under andelen för den infödda befolkningen. Här har vi alltså en tydlig skillnad i förhållande till flyttningarna, där de utlandsfödda uppvisade lika hög eller till och med högre flyttningsintensitet än personer födda i Sverige. Differensen i pendlingsbenägenhet tenderar också att växa över tid. Andelen utlandsfödda pendlare har ökat med 47 procent sedan 1985 medan andelen pendlare födda i Sverige ökat med 59 procent.
4.7Geografisk rörlighet i Sverige och OECD
Internationella jämförelser av mellanregionala flyttningar är problematiska av flera skäl. Det är till exempel väl känt att flyttningar avtar med distans, vilket betyder att ett land med många och till ytan små regioner uppvisar en relativt omfattande mellanregional migration. Det omvända gäller för ett land med relativt stora regioner. Det krävs dessutom omfattande bakgrunds- information om en mängd faktorer som påverkar flyttningarna för att jämförelserna ska kunna ligga till grund för långtgående slutsatser. Detsamma gäller internationella jämförelser av mellan- regional arbetspendling, avstånd och regionstorlek har en central betydelse för jämförbarhet och det krävs även annan bakgrunds- information för att bilda någorlunda säkra konklusioner. Men trots allt skulle det ändå ge upphov till vissa frågetecken ifall migrations- och pendlingstal för Sverige skulle ligga avsevärt under motsvarande tal för flertalet andra länder inom OECD. Flera av dessa länder har inkomstnivåer och ekonomisk struktur som är jämförbar och dessutom regionala indelningar för offentlig statistik som inte skiljer sig radikalt från lämpligt valda indelningar för Sverige.
4.7.1Migration
Relativa flyttningstal för intern migration inom ett antal länder i
72TP PT Riksområdena utgör Sveriges
105
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
även beräknat motsvarande tal för omflyttningar mellan länen i Sverige (Sverige Län) och mellan lokala arbetsmarknadsregioner (Sverige LA). Vidare har vi med utgångspunkt från officiell statistik beräknat flyttningstal för intern migration inom Danmark (13 amter) och Norge (20 fylker).
Diagram 4.22 Mellanregional flyttning inom länder i OECD 2003
Danmark
Sverige LA
USA
Sverige Län
Norge
Sverige RO
Storbritannien Nya Zeeland Japan Holland Frankrike Australien Tyskland Kanada Tjeckien Österrike Italien Ungern Polen Grekland Spanien Slovakien
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
Procent
Anm.: Flyttningstalen är här beräknade som andel flyttare i procent av landets befolkning, med några undantag avseende befolkningen i åldersintervallet
Källa: OECD [2005] och bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Vid en direkt jämförelse av relativa flyttningstal avseende mellanregionala flyttningar inom ett antal länder i OECD, ligger Danmark i topp med drygt tre och en halv procent. Bortser vi tillsvidare från flyttningar mellan lokala arbetsmarknadsregioner och län i Sverige (Sverige LA och Sverige Län), följer USA efter Danmark med något över tre procent. Det bör erinras om att flyttningstalet för Danmark avser tretton regioner på ungefär en tiondel av Sveriges yta. För USA avses antal flyttare över delstatsgräns till annan delstat inom USA. Även flyttningstalen för Australien och Kanada är beräknade med utgångspunkt från en relativt grov regionindelning som definitionsmässigt ger låga
106
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
värden.TPF73FPT För övriga länder används en något finare region- indelning, ”level 2” enligt OECD:s klassificering.TPF74FPT
Storbritannien, Holland och Frankrike har sinsemellan likartade och relativt höga flyttningstal i jämförelse med övriga europeiska länder. Sverige har näst Danmark och USA den största regionala omflyttningen när län används som regional indelning vid beräkning av migration inom Sverige. På riksområdesnivå (Sverige RO) är det svenska flyttningstalet något lägre, men det avviker inte anmärkningsvärt från migrationstalen i den grupp av länder som följer efter Danmark och USA i rangordning. Känsligheten för regional indelning illustreras med de svenska flyttningstalen mellan riksområden, län och lokala arbetsmarknadsregioner.
Vilken regional indelning som är relevant kan givetvis diskuteras. Som påpekats tidigare är flyttningstalet för Danmark till stor del ett resultat av att regionerna är relativt små till ytan. Storbritannien är i detta fall indelat i 37 regioner, Japan 46 och Nederländerna i sexton. Intuitivt verkar dessa indelningar mera jämförbara med en indelning efter 21 svenska län än åtta riksområden. Jämförelser av flyttningsfrekvenser med mycket ytstora länder som USA och Kanada är problematiska av det motsatta skälet. Flyttningar mellan svenska riksområden förefaller här vara något mindre olämpligt som jämförelse än migration mellan län i Sverige.TPF75FPT
Även om olikheter i regional indelning och ytstorlek kan förklara mycket av skillnader i relativa flyttningstal, så finner vi inte här något som tyder på att Sverige har generellt sett låg nivå på mellanregional omflyttning vid en jämförelse med andra utvecklade ekonomier. När det gäller förändring av den interna omflytt- ningens totala omfattning har vi tidigare i detta kapitel redovisat en avsevärd trendmässig ökning för Sveriges del från 1993 och framåt. Inom OECD har de flesta länder haft svagt fallande eller i det närmaste konstanta flyttningstal mellan 1993 och 2003.TPF76FPT Undantag är Tyskland med en viss ökning (ca 0,2 procentenheter) och
73TP PT Spiezia, V. [2003] diskuterar ekonomiska jämförelser mellan regionala enheter i OECD. 74TP PT Se OECD [2000], sid
76TP PT OECD [2005].
107
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Frankrike med en ökning (ca 0,7 procentenheter) som är i ungefärlig paritet med ökningen i Sverige under denna period.TPF77FPT
4.7.2Pendling
Den officiella statistiken redovisar enbart det totala antalet pendlare som vid mättillfället arbetspendlar över regiongräns i relation till befolkningen i arbetsför ålder (diagram 4.23). Jämför- barheten mellan dessa pendlingstal och flyttningstalen är minst sagt begränsad vilket diskuteras mera ingående i slutet av detta avsnitt.
Pendlingsfrekvenserna i diagram 4.23 är i stort beräknade för samma åldersgrupp och samma regionala indelningar som flyttningstalen i diagram 4.22. Pendlingsfrekvenserna ligger som väntat rejält över de relativa flyttningstalen och OECD (2005) konstaterar att pendlingen har ökat i stort sett i alla medlemsländer och att pendlingsdistanserna blivit allt längre. Tyskland och Storbritannien har de högsta pendlingsfrekvenserna, delvis beroende på den regionala indelning som tillämpas vid beräkningarna.
Den mellanregionala pendlingsfrekvensen för Sverige (riks- områden) ligger något lägre i jämförelse med ett flertal av de länder som redovisas i OECD:s statistik. Tjeckien, Ungern och Spanien har relativt låga pendlingstal, vilket möjligen hänger samman med en lägre inkomstnivå per capita i dessa länder. Men i likhet med internationella jämförelser av mellanregionala flyttningstal, kan skillnaderna mellan länderna till stor del bero på regionstorlek och befolkningsgeografisk struktur inom länderna och inom regionerna. Det framgår av pendlingstalen för Sverige som växer med en finare regionindelning (pendlingstalet över kommungräns var 29,9 procent i Sverige år 2003). Egna beräkningar av pendling mellan fylker i Norge år 2001 ger ett pendlingstal på 7,7 procent (ej redovisat i diagram 4.23), dvs. någorlunda i nivå med den svenska pendlingen mellan Sveriges län eller lokala arbetsmarknads- regioner.TPF78FPT I likhet med det som redovisats tidigare för Sverige är pendlingstalen i andra
77TP PT OECD statistiken redovisar inte intern omflyttning för samtliga länder för denna period. Nederländerna hade en kraftig ökning av den regionala omflyttningen mellan 1993 och 1998. 78TP PT Antalet utpendlare till kommun i annat fylke i relation till befolkningen
79TP PT OECD [2005].
108
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Diagram 4.23 Mellanregional pendling inom länder i OECD 2003
Tyskland Storbritannien Frankrike Holland Italien Österrike Japan Sverige LA Sverige Län Sverige RO Tjeckien USA Ungern Spanien
0 |
5 |
10 |
15 |
20 |
Procent
Källa: OECD [2005] och bearbetningar av SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
Medvetna om svårigheterna med direkta jämförelser av flyttnings- och pendlingstal, bedömer vi det trots allt som att det inte finns några tydliga tecken på att den geografiska rörligheten i Sverige avviker markant från genomsnittet inom OECD.
Det hävdas ofta att pendling är mera betydelsefullt för matchningsprocessen på arbetsmarknaden än mellanregionala flyttningar eftersom de observerade pendlingsfrekvenserna generellt sett är högre än flyttfrekvenserna.TPF80FPT Men frågan om vilket av de två fenomenen som har störst betydelse för matchnings- processen kan av flera skäl inte besvaras genom enkla jämförelser av observerade pendlings- och flyttfrekvenser. För det första är inte alla flyttningar arbetsmarknadsrelaterade (i motsats till arbets- pendling) och flyttströmmarna utgörs delvis personer utanför arbetskraften. Genom att avgränsa den studerade populationen till personer i arbetsför ålder kan detta problem reduceras något. För det andra är pendlingstal mellan t.ex. två regioner vid en given tidpunkt eller beräknat som årsgenomsnitt (i enlighet med tillgänglig officiell statistik) inte ett mått på förändringar i arbets- kraftsutbudet eftersom bara en liten del av detta representerar nya
80TP PT Se t.ex. OECD [2005].
109
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
matchningar. De flesta pendlar till samma jobb som året innan. Detta mått innebär därför en grov överskattning av pendlingens betydelse för anpassningen på arbetsmarknaden till förändringar i efterfrågan även om den totala arbetspendlingen säger något om flexibiliteten i arbetskraftsutbudet.TPF81FPT
En något mer relevant jämförelse mellan pendling och flyttningar som rörlighetsindikatorer är att jämföra mellanregionala flyttningsströmmar av personer i arbetsför ålder med förändringar i pendlingens omfattning och riktning mellan två observations- tidpunkter. Något förenklat rör det sig om de individer som påbörjar pendling över regiongräns eller byter destination för fortsatt pendling över regiongräns mellan två observations- tillfällen.TPF82FPT Med en sådan ansats följer dock viss överskattning av flyttningarnas relativa betydelse för momentan geografisk arbets- kraftsrörlighet vid jämförelser mellan dessa två typer av rörlighet. Förändringar i beståndet pendlare redovisas dock ej i officiell statistik för närvarande. I kapitel 6 redovisar vi resultat från skattningar av modeller för migration och påbörjad/förändrad pendling mellan lokala arbetsmarknadsregioner baserade på bearbetningar av individdata ur svenska befolkningsregister.
4.8Avslutande kommentarer
Den sammanlagda slutsatsen av våra analyser av mellanregionala flyttningar och pendling i Sverige baserade på aggregerade data är att den geografiska rörligheten numera befinner sig på en för- hållandevis hög nivå. Flyttningarna har ökat trendmässigt sedan början av
81
TP PT Förändringar av det totala antalet pendlare över tiden, som presenterats tidigare i detta kapitel, är dock i de flesta fall mera intressant som mått på arbetskraftens rörlighet.
82TP PT Se t.ex. Eliasson, K., Lindgren, U. & Westerlund, O. [2003] och Evers, G. H. M. & Van der Veen, A. [1985].
110
Bilaga 3 till LU 2008 |
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
under 2006 i jämförelse med 2005.TPF83FPT Den senaste statistiken visar också att pendlingen över kommungräns ökat med ca 2 procent mellan 2004 och 2005.TPF84FPT
Sammantaget kan vi alltså konstatera att den geografiska rörligheten befinner sig på en tämligen hög nivå. Det finns emellertid skäl att påminna om två särskilda omständigheter i detta sammanhang. Den ena rör flyttningsbenägenhetens utveckling i olika befolkningsgrupper. Här finner vi att den kraftiga ökningen i regional omflyttning, som ägt rum sedan början av
Den andra omständigheten gäller sambandet mellan netto- inflyttning till storstadsregionerna, förhållanden på bostads- marknaden och ökad pendling. Den mycket kraftiga uppgången i arbetspendling avspeglar till viss del det faktum att pendling i växande grad fungerar som ett alternativ till flyttning när man erbjuds arbete utanför den nuvarande bostadsregionen. Men ökningen i pendling är också delvis ett resultat av en fortsatt omfattande nettoinflyttning till storstadsregionerna. Den kraftiga nettoinflyttningen har ökat trycket på bostadsmarknaderna i dessa områden, med följden att nyinflyttade ofta inte har något annat val än att bosätta sig på relativt långt pendlingsavstånd från arbets- platsen. Detta illustrerar att beroendeförhållandet mellan flyttning och pendling är mer komplext än vad man vid en första anblick kan tro. Likväl som en ökande arbetspendling kan vara en indikation på en flexiblare regional arbetsmarknad kan det också vara ett tecken
83TP PT SCB [2007a].
84TP PT SCB [2007b].
111
Geografisk rörlighet – omfattning och trender |
Bilaga 3 till LU 2008 |
på en försämrad bostadsmarknad.TPF85FPT Ett dilemma i sammanhanget är att sambandet mellan bostads- och arbetsmarknaden har ägnats jämförelsevis lite uppmärksamhet i svensk forskning om geografisk rörlighet. I rapportens slutdiskussion återkommer vi med ytter- ligare några argument till varför man inte bör förhålla sig alltför okritiskt till den tydliga trenden mot ökad arbetspendling.
Ytterligare perspektiv på den svenska geografiska rörligheten kan vi få genom internationella jämförelser. När vi studerar mellan- regionala flyttningar och pendling i ett antal
Vad som är en optimal rörlighetsnivå för en viss ekonomi beror också på en rad faktorer som ser olika ut i olika länder. Skillnader i produktionsstruktur, utvecklingsnivå och individernas preferenser kan delvis förklara skillnader mellan länder och utvecklingen av rörlighet över tiden. För Sveriges del innebar den höga rationalise- ringstakten inom jord- och skogsbruk ett stort behov av rörlighet under
85TP PT De ökande pendlingstalen under senare år kan också avspegla svårigheten för framför allt yngre människor att få tillgång till en egen bostad i samband med inflyttning till storstads- regionerna. Om man flyttar in till storstadsområden för att arbeta, men samtidigt tvingas bo i andra eller tredje hand och därför fortsätter att vara mantalsskriven på föräldrarnas adress, registreras detta i statistiken som pendling. Denna form av ”pendling” är en statistisk artefakt som hänger samman med definitionen av pendling i den registerbaserade arbets- marknadsstatistiken. Vi känner inte till någon kartläggning över hur omfattande detta fenomen är och i vilken utsträckning det har tilltagit över tiden.
112
5Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna
Vi har tidigare konstaterat att arbetskraftens geografiska rörlighet är av väsentlig betydelse för en väl fungerande arbetsmarknad. En hög geografisk rörlighet förhindrar att arbetskraft låses fast i regioner med vikande arbetskraftsefterfrågan och underlättar i stället en överföring av arbetskraft till regioner där nya arbets- tillfällen tillkommer. I detta kapitel redovisas några empiriska resultat beträffande den regionala omflyttningens bestämnings- faktorer under perioden
5.1En modell för arbetsmarknadsrelaterad regional omflyttning
Utgångspunkten för den empiriska analysen är en sökmodell för regional rörlighet utvecklad av Jackman & Savouri (1992).TPF86FPT Enligt denna modell är det nyanställningar som genererar arbets- marknadsrelaterade flyttningar. En flyttning uppstår som resultat av att en ledig plats i region j tillsätts av en arbetssökande från region i. Sannolikheten för detta beror av det relativa antalet
arbetssökande i region i och det |
relativa |
antalet lediga |
platser i |
|
|
|
|
86 |
svenska studier av regional omflyttning. |
||
TP PT Sökmodellen har använts i flera tidigare |
|||
Edin, |
C. [1995] |
samt Westerlund, |
O. [1998] |
använder modellen för att studera migration på länsnivå och Eliasson, K. [1998] använder den för att studera flyttningar på kommunnivå.
113
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
Bilaga 3 till LU 2008 |
region j. Denna ansats skiljer sig något från den traditionella humankapitalmodellen i så måtto att den lägger tonvikten på kvantiteter (arbetssökande och lediga platser) snarare än priser (löner/inkomster). I humankapitalmodellen är regionala löne- skillnader en viktig drivkraft för omflyttningen mellan regioner. Denna ansats förutsätter dock att lönerna är flexibla och anpassar sig vid olika typer av störningar på de regionala arbetsmarknaderna. I en ekonomi som kännetecknas av trögrörliga löner kommer förändringar i exempelvis varuefterfrågan, råvarupriser och produktionsteknik i stället att ge upphov till regionala skillnader i arbetslöshet och vakanser.
Med utgångspunkt från sökmodellen kan flyttströmmarna förväntas gå från regioner med relativt sett många arbetssökande till regioner med relativt sett många lediga platser. Denna omflyttning antas alltså komma till stånd även om det inte föreligger några regionala skillnader i löner. Det faktum att sökmodellen framhåller kvantiteter snarare än priser som drivkraft för regional rörlighet passar väl in på svenska arbetsmarknads- förhållanden. Den svenska arbetsmarknaden karaktäriseras av liten nominell löneflexibilitet och små regionala löneskillnader. Den regionala variationen i arbetslöshet och lediga platser är mångfalt större än motsvarande skillnader i löner.TPF87FPT
Analysen baseras på årliga data över bruttoflyttningsströmmar mellan lokala arbetsmarknader (LA) under perioden
87TP PT Nilsson, C. [1995] presenterar siffror över regionala skillnader i arbetslöshet, arbets- marknadspolitiska program, lediga platser och löner för perioden
88TP PT Det rör sig om samma indelning i lokala arbetsmarknader som presenterats i tidigare kapitel, dvs. 89 LA definierade enligt pendlingsstatistik för 2000.
114
Bilaga 3 till LU 2008 |
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
skattade parametrarna. Det innebär att flyttningarna förväntas öka ju högre arbetslöshets- respektive programkvoten är i utflyttnings- regionen jämfört med inflyttningsregionen. På motsvarande sätt förväntar vi oss att flyttningarna ökar ju högre vakanskvoten är i inflyttningsregionen jämfört med utflyttningsregionen.
Ovanstående grundspecifikation har kompletterats med ytterligare ett antal variabler. För det första introduceras den relativa befolkningsstorleken (POPjB B/POPiB B). En stor region har sannolikt ett mer diversifierat näringsliv och ett större flöde av lokala jobberbjudanden.TPF89FPT Detta underlättar förutsättningarna för lokal jobbrörlighet och minskar därmed risken för framtida arbetslöshet. Sådana försäkringsmässiga argument för att välja en stor region kan, som diskuterats tidigare, vara särskilt betydelse- fulla för hushåll med två förvärvsarbetande och i synnerhet om det handlar om högutbildade personer. Stora regioner erbjuder normalt också större valmöjligheter för konsumtion av privata och offentliga tjänster.
Vi har tidigare argumenterat för att högskolesektorns mycket snabba expansion under de senaste 15 åren sannolikt är av stor betydelse för den ökning i regional omflyttning som ägt rum sedan början av
Samtliga förklarande variabler i modellen uttrycks i logaritmerad form. Vi kan således tolka de skattade parametrarna i procentuella termer, det vill säga hur en procentuell förändring i en viss för-
89TP PT Se Eliasson, K. & Westerlund, O. [2003] och Johansson, B., Strömquist, U. & Åberg, P. [1998] för en analys av lokala arbetsmarknaders storlek och näringslivets diversifiering.
90TP PT Stöd för att det är antalet utbildningsplatser per capita snarare än den absoluta utbildnings- kapaciteten som påverkar sannolikheten att påbörja högskoleutbildningen och flyttning i samband med utbildning finns i Eliasson, K. [2006]. Per capita definitionen har dessutom fördelen att vara mindre korrelerad med befolkningsstorlek, vilket underlättar tolkningen av de skattade parametrarna för dessa variabler.
115
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
Bilaga 3 till LU 2008 |
klarande variabel påverkar bruttoflyttningarna i procent. Formellt kan grundversionen av modellen skrivas som:
ln mij = ln v + ln(ui / u j ) + ln( pi / p j ) + ln(v j / vi ) + ln(POPj / POPi ) + ln h + ln(hj / hi ) + ln dij
De data som analysen baseras på är en kombination av tvärsnitts- och tidsseriedata, så kallade paneldata, över 89
Att kasta bort all variation mellan tvärsnitten kan visa sig vara särskilt kostsamt om man försöker förklara en snabbt föränderlig beroende variabel med trögrörliga oberoende variabler eller oberoende variabler som uppvisar ensidig trend. Dessa avigsidor har gjort att forskare inom andra tillämpade områden avråder från att använda fixa effekter i panelskattningar eller åtminstone upp- manar till stor försiktighet i tolkningen av sådana skattningar.TPF92FPT Mot bakgrund av ovanstående diskussion väljer vi att i första hand redovisa skattningsresultat från en klassisk regressionsmodell utan fixa effekter, där de skattade parametrarna alltså identifieras av variation både inom och mellan tvärsnitten. Det visar sig dock att resultaten är känsliga för modellspecifikation. Därför kommer vi även kommentera vad som händer om vi inför fixa effekter i skattningarna.TPF93FPT
91TP PT Se t.ex. Greene, W. H. [2003] för en introduktion till olika ekonometriska metoder för att analysera paneldata.
92TP PT Se t.ex. Durlauf, S. N., Johnson, P. A. & Temple, J. R. W. [2005] för en diskussion av panelansatser i tillväxtekonometri.
93TP PT Den så kallade
116
Bilaga 3 till LU 2008 |
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
5.2Resultat för perioden
De empiriska resultaten för hela perioden
Även övriga variabler uppvisar förväntade effekter på brutto- flyttningsströmmarna. En ökning av den relativa befolknings- storleken (POPjB /B POPiB B) med 10 procent ökar inflyttningen med 5,4 procent. Det tycks också finnas stöd för påståendet att flytt- strömmarna påverkas av högskolesektorns utbyggnad och den relativa regionala tillgången på utbildningsplatser. En ökning av den totala utbildningskapaciteten (h) med 10 procent föranleder en ökad omflyttning med 3,2 procent. Vidare finner vi att en ökning av den relativa regionala utbildningskapaciteten (hjB /B hBi)B med 10 procent ökar inflyttningen med 0,07 procent. Slutligen kan vi konstatera att flyttningsbenägenheten minskar avsevärt med geografiskt avstånd. En ökning av migrationsdistansen (dijB B) med 10 procent minskar flyttningarna med hela 23 procent. Samtliga estimat är signifikanta på enprocentsnivån.
I den andra kolumnen i tabell 5.1 använder vi den relativa andelen i arbetsmarknadspolitiska program (pBiB/pjB )B i stället för arbetslöshetskvoten. Effekten på flyttningarna blir ungefär den- samma; en ökning av andelen i arbetsmarknadspolitiska program med 10 procent ökar utflyttningen med 0,5 procent. Den tredje kolumnen visar att när vi introducerar både arbetslöshetskvoten och andelen i program har båda variablerna en positiv men insignifikant effekt på utflyttningen. Problemet är att variablerna är så högt korrelerade att det inte är möjligt att separera deras
okorrelerad med övriga förklarande variabler, annars ger modellen inte konsistenta estimat. I samtliga fall där vi testade modellen förkastades detta antagande på basis av ett Hausman specifikationstest. Vi redovisar därför inga resultat för random effects modellen.
94TP PT Parametrarna förändras endast marginellt när vi använder den totala migrationskvoten eller årsdummyvariabler som konjunkturindikator.
117
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
Bilaga 3 till LU 2008 |
individuella effekter på omflyttningen. Vi kommer därför fortsätt- ningsvis att addera arbetslöshetskvoten och andelen i arbets- marknadspolitiska program till ett mått på den totala arbetslös- hetskvoten (uiB B+pBi/B ujB B+pjB B).TPF95FPT
Tabell 5.1 Skattningsresultat flyttningar mellan lokala arbets- marknader
|
(1) |
|
|
(2) |
|
|
(3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ln(uiB /B ujB )B |
0,0654 |
*** |
|
|
|
|
0,0475 |
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|||
|
(3,39) |
|
|
|
|
|
(1,40) |
|
|
ln(piB /B pjB )B |
|
|
|
0,0503 |
*** |
|
0,0181 |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|||
|
|
|
|
(3,17) |
|
|
(0,65) |
|
|
ln(vjB /B viB )B |
0,0349 |
** |
|
0,0397 |
*** |
|
0,0356 |
** |
|
P P |
|
P |
P |
P |
P |
||||
|
(2,30) |
|
|
(2,67) |
|
|
(2,35) |
|
|
lnv |
0,2491 |
*** |
|
0,2491 |
*** |
|
0,2491 |
*** |
|
P |
P |
P |
P |
P |
P |
||||
|
(12,88) |
|
|
(12,88) |
|
|
(12,88) |
|
|
ln(POPjB /B POPiB )B |
0,5420 |
*** |
|
0,5384 |
*** |
|
0,5398 |
*** |
|
P |
P |
P |
P |
P |
P |
||||
|
(71,17) |
|
|
(65,35) |
|
|
(65,05) |
|
|
lnh |
0,3213 |
*** |
|
0,3213 |
*** |
|
0,3213 |
*** |
|
P |
P |
P |
P |
P |
P |
||||
|
(11,44) |
|
|
(11,44) |
|
|
(11,44) |
|
|
ln(hjB /B hiB )B |
0,0070 |
*** |
|
0,0069 |
*** |
|
0,0070 |
*** |
|
P |
P |
P |
P |
P |
P |
||||
|
(5,03) |
|
|
(4,96) |
|
|
(5,05) |
|
|
lndijB B |
*** |
|
*** |
|
*** |
||||
P |
P |
P |
P |
P |
P |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
observationer |
148 808 |
|
|
148 808 |
|
|
148 808 |
|
|
2 |
0,26 |
|
|
0,26 |
|
|
0,26 |
|
|
RP |
|
|
|
|
|
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Skattningsresultat baserade på poolade tvärsnitts- och tidsserieobservationer utan fixa effekter.
Källa: Egna beräkningar.
Vi har också experimenterat med att införa olika mått på ackommodationsgraden i arbetsmarknadspolitiken i modellen. Dessa mått har formulerats som andelen personer i arbets- marknadspolitiska program i relation till andelen i öppen respektive total arbetslöshet i utflyttningsregionen, dvs. (pBi/B uBi)B och (piB B/uBiB+pBi)B . Det visade sig dock att även dessa variabler är så högt korrelerade
95TP PT Se översikten om tidigare forskning i kapitel 3 och de studier som refereras däri för en diskussion och analys av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och geografisk rörlighet.
118
Bilaga 3 till LU 2008 |
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
med övriga variabler i modellen att det blev svårt att urskilja effekten av var och en av dem på omflyttningen. De skattade parametrarna för övriga variabler förändras påtagligt när ackommo- dationsmåtten introduceras i modellen, sannolikt till följd av korre- lationen mellan dessa mått och övriga variabler. Vi betraktar därför dessa specifikationer som mindre tillförlitliga men vill ändå notera att ackommodationsgraden i arbetsmarknadspolitiken uppvisar en kraftigt negativ och signifikant effekt på flyttningarna i dessa skattningar (ej redovisade i tabell). En ökning av de arbetsmark- nadspolitiska programmen i utflyttningsregionen, givet nivån på den öppna eller totala arbetslösheten, minskar alltså utflyttningen signifikant.
Vi har även laborerat med en mindre restriktiv specifikation av modellen, där variablerna för ut- och inflyttningsregion introdu- ceras separat i stället för som relativa storheter (den senare formu- leringen följer av den teoretiska modellen). Med undantag för avståndsvariabeln (som liksom tidigare är starkt signifikant negativ) erhåller vi genomgående positiva signifikanta effekter på flyttningen i den mindre restriktiva specifikationen. Den skattade parametern för den totala arbetslöshetskvoten är större i utflyttningsregionen än i inflyttningsregionen. För övriga variabler gäller det omvända förhållandet. Det innebär alltså att ”push”- elasticiteten dominerar för total arbetslöshet, medan ”pull”- elasticiteten överväger för vakanser, befolkningsstorlek och tillgång på utbildningsplatser.
Som vi nämnt baseras resultaten på modeller utan fixa effekter, med argumentet att vi vill använda variation både inom och mellan tvärsnitten för att identifiera de skattade parametrarna. Men det kan ändå vara intressant att undersöka vad som händer om vi inför fixa effekter. Om vi specificerar modellen i kolumn 1 i tabell 5.1 med fixa effekter för ut- och inflyttningsregion visar det sig att de skattade parametrarna för den relativa arbetslöshetskvoten, den relativa vakanskvoten och den relativa utbildningskapaciteten är känsliga för modellspecifikation i detta avseende (ej redovisat i tabell). Ingen av de skattade parametrarna för dessa variabler är statistiskt signifikanta i en modell med fixa effekter. Däremot påverkas inte parametrarna för övriga variabler i någon nämnvärd utsträckning. Slutsatsen av detta blir alltså att resultaten är känsliga med avseende på vilka dimensioner av variationen i datamaterialet som används för att identifiera de skattade parametrarna.
119
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
Bilaga 3 till LU 2008 |
5.3Hur stabila är resultaten över tid?
Vi har tidigare konstaterat att det skett stora förändringar genom åren både i den regionala omflyttningens omfattning och i dess geografiska mönster. En central frågeställning är därför om de skattningsresultat vi redovisat så här långt är stabila över tid. Mot bakgrund av diskussionen om den geografiska rörlighetens betydelse för att utjämna regionala obalansproblem på arbets- marknaden är det särskilt intressant att ställa frågan om flyttningar- nas reaktion på regionala arbetsmarknadsförhållanden förändrats över tiden. För att besvara den frågan har vi delat in den aktuella observationsperioden i tre delperioder:
Tabell 5.2 |
Skattningsresultat flyttningar mellan |
lokala arbets- |
||||||||||
|
marknader |
|
|
|
|
|
|
|||||
Tidsvarierande parametrar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
ln(uiB +B piB /B ujB +B pjB )B |
0,0635 |
*** |
0,0517 |
* |
|
0,0658 |
* |
|
0,1345 |
*** |
||
P |
P |
P |
P |
P |
P |
P |
P |
|||||
|
(3,44) |
|
|
(1,76) |
|
|
(1,68) |
|
|
(4,14) |
|
|
ln(vjB /B viB )B |
0,0366 |
** |
|
|
|
0,0678 |
*** |
0,0472 |
* |
|
||
P |
P |
|
|
P |
P |
P |
P |
|||||
|
(2,44) |
|
|
|
|
(2,85) |
|
|
(1,93) |
|
|
|
lnv |
0,2491 |
*** |
0,8472 |
*** |
0,4279 |
*** |
0,0257 |
|
|
|||
P |
P |
P |
P |
P |
P |
|
|
|||||
|
(12,88) |
|
|
(5,23) |
|
|
(6,51) |
|
|
(0,26) |
|
|
ln(POPjB /B POPiB )B |
0,5391 |
*** |
0,5197 |
*** |
0,5414 |
*** |
0,5473 |
*** |
||||
P |
P |
P |
P |
P |
P |
P |
P |
|||||
|
(67,61) |
|
|
(33,06) |
|
|
(39,54) |
|
|
(43,35) |
|
|
lnh |
0,3213 |
*** |
1,8397 |
*** |
0,2971 |
*** |
0,4086 |
*** |
||||
P |
P |
P |
P |
P |
P |
P |
P |
|||||
|
(11,44) |
|
|
(4,32) |
|
|
(2,57) |
|
|
(2,83) |
|
|
ln(hjB /B hiB )B |
0,0070 |
*** |
0,0067 |
** |
0,0092 |
*** |
0,0051 |
** |
||||
P |
P |
P |
P |
P |
P |
P |
P |
|||||
|
(5,05) |
|
|
(2,41) |
|
|
(3,90) |
|
|
(2,34) |
|
|
lndijB B |
*** |
*** |
*** |
*** |
||||||||
P |
P |
P |
P |
P |
P |
P |
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
observationer |
148 808 |
|
|
39 160 |
|
|
54 824 |
|
|
54 824 |
|
|
2 |
0,26 |
|
|
0,26 |
|
|
0,26 |
|
|
0,26 |
|
|
RP |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Skattningsresultat baserade på poolade tvärsnitts- och tidsserieobservationer utan fixa effekter.
Källa: Egna beräkningar.
120
Bilaga 3 till LU 2008 |
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
Med hjälp av ett s.k.
Sammantaget pekar resultaten på att det regionala arbets- marknadsläget haft större betydelse för den regionala omflytt- ningen under
Även om dessa resultat inte kan tas till intäkt för att omflytt- ningen i någon absolut mening är tillräcklig för att komma till rätta med regionala obalansproblem på arbetsmarknaden tolkar vi resultaten som positiva. Det motsatta resultatet – att flytt- strömmarna hade gått från regioner med relativt sett starkare arbetsmarknadssituation till regioner med relativt sett svagare arbetsmarknadsläge – hade definitivt föranlett en större oro i detta avseende.
När det gäller effekten av övriga variabler kan vi konstatera att det totala antalet högskoleplatser och den relativa tillgången på dessa har en signifikant positiv effekt på flyttströmmarna i samtliga delperioder. De skattade parametrarna för den relativa regionala tillgången på utbildningsplatser är förhållandevis stabila, men vi ser att effekten är något större under mellanperioden,
121
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
Bilaga 3 till LU 2008 |
under den första delperioden,
Det förtjänar dock än en gång att påminna om resultatens känslighet för olika alternativa modellspecifikationer. Denna avsaknad av robusthet uppträder ofta i skattningsresultat baserade på aggregerade data. Med denna reservation i minnet tolkar vi trots allt de ekonometriska resultat som presenterats så här långt som en grov indikation på hur flyttningarna påverkas av det regionala arbetsmarknadsläget och andra regionala attribut. I kapitel 6 återkommer vi bland annat med en fördjupad ekonometrisk analys av hur olika aspekter av individuell arbetsmarknadsstatus inverkar på den geografiska rörligheten.
5.4Ökar eller minskar de regionala obalanserna?
HurT har de regionala obalansproblemen på arbetsmarknaden utvecklats över tiden? Det finns ett antal studier som analyserat utvecklingen på länsnivå. Nilsson (1995) fokuserar på perioden
Skedinger (1991, 1993) studerar rangordningen i arbetslöshet mellan länen för ungefär samma period och finner att de regionala skillnaderna i arbetslöshet är mycket beständiga. Oavsett konjunkturförlopp har arbetslöshetskvoten i skogslänen stabilt legat cirka 1,5 procentenheter över nivån i storstadslänen. Överlag är rangordningen mellan länen med avseende på arbetslöshet
122
Bilaga 3 till LU 2008 |
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
mycket stabil. Länens plats i arbetslöshetshierarkin är ungefär densamma under
I följande avsnitt kommer vi att komplettera ovanstående studier i två avseenden. För det första redovisar vi uppgifter om de regionala obalansproblemen för en något mer aktuell tidsperiod,
DetT finns flera olika sätt att mäta regionala skillnader på arbetsmarknaden. Vi använder två mått som ofta förekommer i analyser av regionala obalansproblem. Ett vanligt förekommande mått på regional spridning i en variabel är variationskoefficienten (CV). Variationskoefficienten är ett skaloberoende mått på relativ spridning i en variabel, definierad som standardavvikelsen genom medelvärdet. Det innebär att måttet kan användas för att jämföra spridningen i variabler med vitt skilda skalor. Det kan också vara intressant att undersöka om regionala skillnader är varaktiga över tiden. Ett formellt mått på beständigheten i regionala skillnader kan erhållas med rangkorrelationskoefficienten (K). Detta mått bygger på att man jämförT stabiliteten i den regionala rangordningen över tiden. Om rangordningen är helt oförändrad över tiden antar måttet värdet 1 och vid en fullständigt slumpmässig rangordning blir värdet 0.
Diagram 5.1 beskriver utvecklingen av den regionala spridningen i öppen och total arbetslöshet på
123
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Den regionala spridningen i total arbetslöshet är genomgående större än spridningen i öppen arbetslöshet. Om vi studerar skillna- derna mellan de båda arbetslöshetsmåtten kan vi utläsa att modereringen av de regionala obalanserna med hjälp av arbetsmark- nadspolitiska program var särskilt stor under krisåren i början av
Diagram 5.1 Regional spridning i öppen och total arbetslöshet (vänster axel) och total arbetslöshet på riksnivå (höger axel) samtliga lokala arbetsmarknader
CV |
|
|
|
|
|
|
|
|
Procent |
0,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
18 |
0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
0,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
1986 |
1988 |
1990 |
1992 |
1994 |
1996 |
1998 |
2000 |
2002 |
2004 |
|
|
CV total arbetslöshet |
|
CV öppen arbetslöshet |
|
Riksgenomsnitt total arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Som spridningsmått används variationskoefficienten (CV). Total arbetslöshet = öppen arbetslöshet + konjunkturberoende program. Linjen anger riksgenomsnittet i total arbetslöshet i procent av arbetskraften (höger axel).
Källa: Bearbetningar av AMS sökandestatistik och SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
AvT regionala rättviseskäl är det önskvärt att komma till rätta med obalansproblem på alla regionala arbetsmarknader. I ett nationellt perspektiv är dock skillnader mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft på små lokala arbetsmarknader av relativt sett mindre betydelse. De största allokeringsvinsterna finns att hämta genom bättre balans på de stora lokala arbetsmarknaderna. Mot denna bakgrund är det naturligt att ställa frågan om resultaten ovan endast drivs av utvecklingen i de många små regionerna. För att
124
Bilaga 3 till LU 2008 |
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
besvara den frågan har vi studerat den regionala spridningen i öppen ochT total arbetslöshet för de större lokala arbetsmarknaderna, närmare bestämt de lokala arbetsmarknader som tillhör region- familjerna storstadsregioner och regionala centra.TPF96FPT I absoluta tal utgör de 22 av totalt 89 lokala arbetsmarknader, men rymmer samtidigt cirka 80 procent av landets befolkning. I samtliga fall handlar det om regioner med en befolkningsstorlek på 100 000 invånare eller fler.
För detta övre skikt i den regionala hierarkin finner vi samma tendenser i utvecklingen av den regionala spridningen i arbetslöshet (ej redovisat i diagram). Ett förlopp där skillnaderna var som störst i slutet av
Diagram 5.2 visar hur
96TP PT Mer detaljer kring regionfamiljerna presenteras i Appendix A.
125
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Diagram 5.2 Regional persistens i total arbetslöshet för samtliga lokala arbetsmarknader
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övertorneå |
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
Pajala |
|
|
|
|
|
|
|
Haparanda |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
Överkalix |
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kiruna |
|
|
|
|
Bengtsfors |
|
|
|
|
|
|
|
|
Katrineholm |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholm |
Lycksele |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
M arkaryd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värnamo |
|
|
|
|
|
|
|
Gislaved |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
5 |
10 |
15 |
20 |
25 |
30 |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Procent |
Anm.: Total arbetslöshet = öppen arbetslöshet + konjunkturberoende program. Den vertikala och horisontella heldragna linjen anger riksgenomsnittet i total arbetslöshet i procent i respektive delperiod. Den streckade linjen är en skattad regressionslinje.
Källa: Bearbetningar av AMS sökandestatistik och SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
Att rangordningen är stabil samtidigt som den regionala spridningen minskat kan framstå som en aning motsägelsefullt. Tolkningen av dessa båda resultat är helt enkelt att även om de regionala skillnaderna i arbetslöshet har minskat något över tid har de flesta regioner förflyttat sig mycket lite eller inte alls inom den regionala arbetslöshetshierarkin.
Trots att det allmänna mönstret visar på relativt varaktiga skillnader i regional arbetslöshet finns det exempel på förhållande- vis dramatiska positionsförändringar. Bengtsfors arbetsmarknads- region utgör det mest drastiska exemplet. Här var den totala arbetslöshetsnivån i slutet av
126
Bilaga 3 till LU 2008 |
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
region som fått vidkännas en jämförelsevis kraftig försämring av arbetsmarknadsläget (från 13:e till 52:a plats i rangordningen). Bland de lokala arbetsmarknader som förbättrat sin relativa position utmärker sig Markaryd (från 41:a till 8:e plats) och Lycksele (från 61:a till 29:e plats). Överlag kan vi konstatera att det i första hand är de små arbetsmarknadsregionerna som fått erfara större förändringar av sin relativa position.
Det är framför allt ett antal arbetsmarknadsregioner i Småland som uppvisar varaktigt låga arbetslöshetsnivåer, som ligger betydligt under riksgenomsnittet. Stockholms lokala arbetsmark- nad tillhör också gruppen regioner med relativt riksgenomsnittet låg arbetslöshet. Bland de regioner som däremot befinner sig konstant över den genomsnittliga arbetslöshetsnivån i landet märks framför allt ett antal lokala arbetsmarknader i Norrbottens län.TPF97FPT Här handlar det om totala arbetslöshetstal som ligger
Om vi som i fallet med den regionala spridningen i arbetslöshet begränsar analysen av arbetslöshetens persistens till de befolknings- mässigt större lokala arbetsmarknaderna kan vi återigen konstatera att mönstret blir i huvudsak oförändrat. Som framgår av diagram 5.3 är rangordningen mellan de större regionerna i total arbetslöshet ungefär densamma i början och slutet av perioden. I det här fallet ligger rangkorrelationskoefficienten på 0,60. Vi har redan konstaterat att Stockholm kan räkna sig till gruppen regioner med jämförelsevis låg arbetslöshet. Bland övriga storstadsregioner finner vi att Göteborg ligger något under den genomsnittliga arbetslöshetsnivån i landet, medan Malmö uppvisar en total arbets- löshetsnivå betydligt över riksgenomsnittet. I båda perioderna redovisar Luleå den överlägset högsta totala arbetslöshetsnivån bland de större lokala arbetsmarknaderna. Även om den regionala arbetslöshetsbilden för de större lokala arbetsmarknaderna domineras av persistens finns det bland dessa regioner också exempel på förhållandevis stora placeringsförändringar. Umeå är den region som förbättrat sin relativa position mest (från 30:e till 19:e plats i den totala hierarkin), medan Norrköping är den lokala arbetsmarknad som tappat flest placeringar (från 19:e till 50:e plats).
97TP PT Till viss utsträckning kan de höga arbetslöshetstalen i vissa delar av Norrbottens län förklaras av att den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken inte omfattar svenskar som är sysselsatta på andra sidan riksgränsen. Denna undertäckning av sysselsatta driver upp arbetslöshetskvoten.
127
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Diagram 5.3 Regional persistens i total arbetslöshet för större lokala arbetsmarknader
Procent |
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
Luleå |
|
10 |
M almö |
|
|
|
Norrköping |
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Göteborg |
|
|
|
|
Umeå |
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
Stockholm |
|
|
|
4 |
|
|
|
|
2 |
4 |
6 |
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procent |
Anm.: Till gruppen större lokala arbetsmarknader räknas LA som tillhör regionfamiljerna storstadsregioner och regionala centra, totalt 22 stycken. Total arbetslöshet = öppen arbetslöshet + konjunkturberoende program. Den vertikala och horisontella heldragna linjen anger riksgenomsnittet i total arbetslöshet i procent i respektive delperiod. Den streckade linjen är en skattad regressionslinje.
Källa: Bearbetningar av AMS sökandestatistik och SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
Ett annat sätt att belysa de rumsliga obalansproblemen på arbetsmarknaden är att studera utvecklingen av de regionala skillnaderna i sysselsättningsintensitet. Även om man kan förvänta sig att sysselsättningsintensiteten och arbetslösheten är spegel- bilder av varandra, så följer inte ett sådant samband per definition. Ett skäl till detta är att sysselsättningsintensiteten beräknas i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder medan arbetslöshets- talet beräknas i relation till arbetskraftens storlek.TPF98FPT Det innebär att flöden av personer från arbetslöshet till aktiviteter utanför arbets- kraften, som exempelvis studier och förtidspension, minskar arbetslöshetsnivån (såväl den öppna som den totala) men inverkar inte på sysselsättningsintensiteten. Likaledes påverkar fördelningen
98TP PT Sysselsättningsintensiteten definieras som andelen sysselsatta (enligt den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken)
128
Bilaga 3 till LU 2008 |
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
av den totala arbetslösheten på öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program nivån på den öppna arbets- lösheten men har ingen effekt på sysselsättningsintensiteten.TPF99FPT Av detta följer att det åtminstone på teoretisk grund är fullt möjligt att de regionala skillnaderna i arbetslöshet utvecklas i en riktning och den regionala spridningen i sysselsättningsintensitet i en annan.TPF100FPT
Diagram 5.4 Regional spridning i sysselsättningsintensitet (vänster axel) och sysselsättningsintensitet på riksnivå (höger axel) samtliga lokala arbetsmarknader
CV |
|
|
|
|
|
|
|
|
Procent |
0,08 |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
0,06 |
|
|
|
|
|
|
|
|
75 |
0,04 |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
0,02 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
1986 |
1988 |
1990 |
1992 |
1994 |
1996 |
1998 |
2000 |
2002 |
2004 |
Anm.: Som spridningsmått används variationskoefficienten (CV). Linjen anger riksgenomsnittet i sysselsätt- ningsintensitet i procent enligt höger axel.
Källa: Bearbetningar av SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
Diagram 5.4 redovisar utvecklingen av den regionala variationen i sysselsättningsintensitet på
99TP PT Detta gäller om man, som vi gör, definierar personer i arbetsmarknadspolitiska program som tillhörande arbetskraften men ej sysselsatta. Notera att detta är en förenkling i förhållande till de principer som tillämpas i Arbetskraftsundersökningarna.
100TP PT En annan möjlig orsak till en skiljaktig utveckling i dessa båda storheter är förekomsten av så kallad latent arbetslöshet; ej sysselsatta individer som anmäler sig som arbetssökande först när arbetsmarknadsläget förbättras. Eftersom vi inte har tillgång till statistik över latent arbetslösa bortser vi emellertid från detta.
129
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
Bilaga 3 till LU 2008 |
inget som tyder på att spridningen i sysselsättningsintensitet följer något utpräglat konjunkturmönster. Efter
Om vi studerar rangordningen mellan de lokala arbets- marknaderna i sysselsättningsintensitet kan vi konstatera att de flesta regioner förflyttat sig förhållandevis lite från slutet av
5.5Regionala obalanser i Sverige och OECD
Måhända kan vi få ytterligare perspektiv på de regionala obalanserna på den svenska arbetsmarknaden genom jämförelser med andra utvecklade ekonomier. I likhet med tidigare är det dock viktigt att understryka att internationella jämförelser av regionala obalansproblem på arbetsmarknaden är problematiska av flera skäl, inte minst på grund av att de regionala enheter som används kan skilja sig avsevärt i ekonomisk vikt, ytstorlek, befolkningstäthet och andra relevanta dimensioner. Det ideala vore om utgångs- punkten för analysen bestod av lokala arbetsmarknadsområden
101TP PT Återigen finns det anledning att anta att siffrorna för vissa delar av Norrbottens län delvis förklaras av att den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken inte omfattar svenskar som är sysselsatta på andra sidan riksgränsen, något som drar ner sysselsättningsintensiteten.
130
Bilaga 3 till LU 2008 |
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
som är funktionellt integrerade via arbetspendling. Statistik för funktionella arbetsmarknadsregioner av det slaget finns emellertid endast att tillgå för ett fåtal länder. De regionala indelningar som tillämpas inom OECD varierar från delstater eller provinser i Nordamerika och Australien till stadsregioner i flera europeiska länder. Mot bakgrund av den mycket stora variationen i regional skala, som kan bidra till att dölja eller förstärka mellanregionala skillnader, är det befogat med stor försiktighet i tolkningen av resultat vid internationell jämförelse av obalanssituationer.
Diagram 5.5 presenterar regionala skillnader på arbetsmarknaden i ett antal
Med reservation för nämnda olikheter i de regionala indelningar som tillämpas finner vi inget som tyder på att Sverige generellt utmärker sig med stora regionala obalanser på arbetsmarknaden. Jämfört med andra utvecklade ekonomier är de svenska regionala skillnaderna relativt små. Det finns heller ingen anledning att tro att de svenska riksområdena skiljer sig så radikalt från andra relevanta länders regionala enheter att detta skulle vara huvudf- örklaring till de erhållna resultaten.
102TP PT I
131
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Diagram 5.5 Regionala obalanser på arbetsmarknaden i några
Viktad variationskoefficient
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
Tyskland (36) |
|
|
Tjeckien (8) |
Österrike (9) |
Turkiet (7) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Japan (47) |
Frankrike (22) |
|
Grekland (13) |
|
|
Nya Zeeland (12) |
|
|
Irland (2) |
|
|
Italien (20) |
Belgien (11) |
Mexico (32) |
Spanien (16) |
Ungern (7) |
Storbritannien (37) |
Slovakien (4) |
Portugal (5) |
Korea (15) |
Kanada (10) |
Finland (4) |
Schweiz (7) |
Polen (16) |
Sverige (8) |
USA (51) |
Holland (12) |
Norge (7) |
Australien (8) |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sysselsättningsintensitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
Turkiet (7) |
|
|
|
|
|
|
Tyskland (36) |
Tjeckien (8) |
|
|
Frankrike (22) |
|
|
|
|
|
Grekland (13) |
|
|
|
|
Österrike (9) |
|
|
|
Italien (20) |
Spanien (16) |
Belgien (11) |
Ungern (7) |
Slovakien (4) |
Polen (16) |
Storbritannien (37) |
Kanada (10) |
Finland (4) |
Mexico (32) |
Nya Zeeland (12) |
USA (51) |
Sverige (8) |
Schweiz (7) |
Japan (47) |
Korea (15) |
Portugal (5) |
Australien (8) |
Holland (12) |
Norge (7) |
Irland (2) |
Anm.: Antalet regionala enheter i respektive land inom parentes. Det obalansmått som används är en viktad variationskoefficient, där vikten utgörs av storleken på arbetskraften i respektive region i förhållande till den nationella arbetskraften.
Källa: OECD [2005].
132
Bilaga 3 till LU 2008 |
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
5.6Avslutande kommentarer
Vilka slutsatser är då möjliga att dra när det gäller den regionala omflyttningens drivkrafter och utvecklingen av de regionala obalansproblemen på arbetsmarknaden? Resultaten indikerar att den regionala omflyttningen tycks svara på skillnader i regionalt arbetsmarknadsläge på ett i huvudsak förväntat sätt. Flyttnings- strömmarna tenderar att gå från regioner med en jämförelsevis sämre arbetsmarknadssituation till regioner med ett relativt sett bättre arbetsmarknadsläge. Det finns heller inget som tyder på att flyttningarnas reaktion på regionala skillnader i arbetslöshet och vakanser minskat över tiden.
Analysen av regionala skillnader i arbetslöshet och sysselsätt- ningsintensitet visar att de regionala obalanserna på arbetsmark- naden inte förändrats nämnvärt under de senaste tjugo åren. Den regionala spridningen i arbetslöshet varierar omvänt i förhållande till arbetslöshetsnivån i riket och har minskat något sett över hela perioden. När det gäller den regionala variationen i sysselsättnings- intensitet finns det tecken på ett skift till en något högre nivå under de senaste tio åren. Samtidigt kan vi konstatera att förändringarna i dessa båda variabler inte föranlett någon större omkastning av de lokala arbetsmarknadernas inbördes rangordning. De flesta regioner har förflyttat sig mycket lite eller inte alls inom den regionala obalanshierarkin.
Är bestående regionala skillnader i arbetslöshet och syssel- sättningsintensitet en indikation på att arbetskraftens geografiska rörlighet är otillräcklig? Det är inte självklart. Beständigheten i de regionala obalansproblemen på arbetsmarknaden kan också reflektera en långsiktig jämviktssituation där till exempel låga boendekostnader och andra värden av att bo i en viss region, som exempelvis den ”livskvalitet” som följer av konsumtion av olika typer av regionalt bundna tillgångar, kompenserar för eventuellt sämre sysselsättningsmöjligheter och högre arbetslöshetsrisk. Men det kan heller inte uteslutas att arbetsmarknadspolitik och annan offentlig politik skapar vissa inlåsningseffekter på arbets- marknaden. Samtidigt kan vi konstatera att tillgänglig statistik över regionala skillnader i arbetslöshet och sysselsättningsintensitet för
Kombinationen av ovanstående resultat – att flyttningarna i stort tycks reagera på skillnader i regionalt arbetsmarknadsläge på ett förväntat sätt och att Sverige under de senaste tjugo åren lyckats
133
Omflyttningens drivkrafter och de regionala obalanserna |
Bilaga 3 till LU 2008 |
upprätthålla internationellt sett små regionala obalanser på arbetsmarknaden – tolkar vi som ett tecken på att den geografiska rörligheten verkar fungera tämligen väl i relation till förändrade utbuds- och efterfrågeförhållanden på de regionala arbets- marknaderna. Vi vill dock understryka att detta endast är en tentativ slutsats. Kommande kapitel bidrar med en fördjupad ekonometrisk analys av hur olika aspekter av individuell arbetsmarknadsstatus påverkar hushållens geografiska rörlighet i form av flyttning och pendling.
134
6Analys av geografisk rörlighet på individnivå
I detta kapitel redovisas resultat av skattningar baserade på individ- data ur officiella register över den svenska befolkningen. De avser drivkrafter till flyttning och pendling över lokal arbetsmarknads- regiongräns inom Sverige. Dessutom redovisas skattade effekter av denna rörlighet på individernas och hushållens sammanlagda arbetsinkomster. Vi är primärt intresserade av att undersöka hur individernas arbetsmarknadssituation påverkar sannolikheten för flyttning och pendling mellan regionala arbetsmarknader. Vidare är vi intresserade av i vilken utsträckning den geografiska rörligheten utmynnat i mer sysselsättning och/eller högre produktivitet vilket
vimäter via förändringar i årlig bruttoarbetsinkomst. Datamaterialet innehåller uppgifter om personer i den svenska
befolkningen som 1997 hade svenskt medborgarskap (inklusive utlandsfödda svenska medborgare) och var i åldern
Kapitlet inleds med en analys av flyttningarnas bestämnings- faktorer på individnivå och effekter av flyttningarna på de flyttandes arbetsinkomster. Det följande avsnittet redovisar skattningar av bestämningsfaktorer för pendling och presenterar skattade effekter av pendling på arbetsinkomster. Därefter följer ett avsnitt som undersöker om skattningsresultaten är stabila över tiden.
103TP PT Vi tackar ITPS för tillgänglighet till deras databas IFDB. För samboende gäller att data endast omfattar par med gemensamt hemmavarande barn under 18 år.
135
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
6.1Bestämningsfaktorer för flyttning
Vi börjar med att undersöka hur egenskaper hos individen påverkar flyttningar mellan regionala arbetsmarknader i Sverige. Analysen avser flyttningar mellan lokala arbetsmarknader
Sannolikheten för migration över gräns till annan lokal arbetsmarknad (LA) antas här vara beroende av egenskaper hos individen, hushållsattribut och karaktäristika för den region där individen/hushållet bor innan flyttning.TPF104FPT Dessa faktorer antas påverka hushållets val mellan att stanna eller flytta genom att de direkt eller indirekt påverkar förväntade värden av fördelar och nackdelar av att flytta i jämförelse med alternativet att stanna (se avsnitt 2.1). Det primära intresset är att studera sambandet mellan å den ena sidan individernas arbetsmarknadssituation och region- specifika förhållanden, och å den andra sidan sannolikheten för flytt över gräns till annan arbetsmarknadsregion. I modellen ingår också variabler som antas direkt eller indirekt fånga upp viktiga
Innan flyttning hade flyttarna något lägre genomsnittliga inkomster i jämförelse med personer som inte flyttade. Vidare var andelen som var arbetslösa, studerande, högt utbildade och socialbidragstagare någon gång året innan flyttning högre bland flyttarna i jämförelse med dem som inte flyttade (Appendix B, tabell B.1 och B.2).
Resultaten i den följande redovisningen bör tolkas med försiktighet. Redovisningen kan i vissa stycken ge ett överdrivet sken av exakthet eller intryck av att vi har identifierat faktiska orsakssamband. I flera fall är resultaten snarare att betrakta som korrelationer vilka kan ges många alternativa tolkningar. Resultaten överensstämmer dock i stora drag med annan empirisk forskning och ligger i linje med det som kan förväntas enligt ekonomisk teori.
104TP PT Två begränsningar bör nämnas: 1) Modellen beaktar inte förhållanden i andra regioner och därmed vad som styr individens val av inflyttningsregion utan bör betraktas som en modell för utflyttning; 2) Modellen är en förenkling av en betydligt komplexare underliggande struktur och effekten av en enskild faktor, t.ex. den skattade effekten av individens utbildning på flyttning, kan verka genom flera olika mekanismer. Vi identifierar inte dessa mekanismer i sina beståndsdelar utan skattar en sammanlagd effekt av utbildning.
136
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
6.1.1Flyttningar bland gifta eller samboende par
Skattningsresultat avseende gifta respektive samboende par presenteras i tabell 6.1 där den vänstra kolumnen avser resultat från en linjär sannolikhetsmodell och den högra kolumnen innehåller resultat från en logistisk modell. Den beroende variabeln indikerar om individerna flyttat över gräns för lokal arbetsmarknad någon gång mellan sista dagen i december 1997 och motsvarande kalenderdag 1999.TPF105FPT Mannens attribut markeras med M och kvinnans med K. Samtliga modeller är skattade med variabler som indikerar vilken
Om vi först betraktar resultaten avseende effekterna av individuell erfarenhet av arbetslöshet (de två första raderna i tabellen) framgår att sannolikheten för migration ökar om mannen har varit arbetslös någon gång under 1997. Enligt skattningen av den linjära modellen ökar sannolikheten för flyttning i genomsnitt med 0,28 procentenheter om mannen varit arbetslös någon gång under 1997. Detta resultat skall ses i jämförelse med personer som var sysselsatta under 1997 och som inte hade någon erfarenhet av arbetslöshet under detta år. Det bör noteras att vi här kontrollerar för incidens av arbetslöshet och inte arbetslöshetstidens längd.
Sannolikheten för flyttning ökar även i det fall kvinnan i hushållet var arbetslös och den skattade effekten är lika stor som den är för mannen (0,28 procentenheter). Resultaten från den logistiska modellen indikerar mycket likartade marginella effekter av individuell arbetslöshet som resultaten från den linjära modellen. För övriga variabler av intresse har de skattade effekterna samma tecken och i stort sett samma signifikansnivå som motsvarande estimat från den linjära modellen. Storleksordningen i en del estimat skiljer sig dock något år. Av utrymmesskäl kommer vi i det följande att enbart presentera resultat från den linjära modellen och i texten markera om den logistiska modellen ger starkt avvikande resultat.
I alternativa specifikationer har vi försökt kontrollera för det fall att båda makarna var arbetslösa innan flyttningen. Variablerna som indikerar individuell arbetslöshet blir insignifikanta samtidigt som den skattade effekten av att både mannen och kvinnan i samma hushåll har erfarenhet av arbetslöshet är 1,5 procentenheter och starkt signifikant. Dessa resultat tyder på att det föreligger en hög
105TP PT En period om två år har valts för att säkerställa ett större antal flyttningar och därmed större variation i data.
137
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
korrelation (s.k. multikolinearitet) mellan mannens och kvinnans arbetslöshet. I övrigt är de skattade effekterna av individuell arbets- löshet inte känsliga för förändringar av modellspecifikationen.
Andra estimat som avser individernas arbetskraftsstatus indikerar, som förväntat, att de som är utanför arbetskraften i utgångsläget har högre sannolikhet för flyttning och att detta i synnerhet gäller för de studerande. Utan att dra allt för starka slutsatser kan man också notera att skattningarna inte tyder på någon inlåsningseffekt av socialbidrag. Hushåll där minst en av makarna har haft socialbidrag under 1997 har faktiskt en högre sannolikhet för flyttning enligt dessa resultat.
Sammantaget verkar det som att det enskilda hushållets erfarenhet av arbetslöshet påverkar sannolikheten för migration i förväntad riktning.TPF106FPT
I modellerna har vi även inkluderat indikatorer för den region individerna var mantalsskrivna i och den bransch de var sysselsatta i före flyttning. Av utrymmesskäl presenteras inte resultaten avseende dessa variabler här.TPF107FPT Den låga förklaringsgraden (R2P )P för den linjära sannolikhetsmodellen är inte onormalt och det säger egentligen inte så mycket om modellens förmåga att förklara individernas val.TPF108FPT
Vi har även experimenterat med att i stället för regionspecifika fixa effekter inkludera ett antal variabler som mäter regionala attribut; regional arbetslöshet, befolkningsstorlek och pendlings- möjligheter till arbetsplatser i omgivande regioner. Det visade sig dock att de skattade effekterna av dessa variabler var mycket känsliga för modellspecifikation medan skattningarna avseende individattribut förblev i stort sett identiska med estimaten i tabell 6.1. Det bör dock noteras att vi även med ledning av dessa resultat kan förvänta oss, allt annat lika, en större utflyttning från regioner där relativt sett många individer har drabbats av arbetslöshet och att arbetslösheten därigenom fungerar som push- faktor i enlighet med ekonomisk teori.
106TP PT Liknande resultat redovisas i Widerstedt, B. [998], Eliasson, K., Lindgren, U. & Westerlund, O. [2003] och Nakosteen, R. A. & Westerlund, O. [2004]. De två senare studierna finner även förväntade effekter av storleken på regional arbetslöshet.
107TP PT Utelämning av branschvariablerna från modellerna ger inte resultat som förändrar våra slutsatser.
108TP PT Se t.ex. Greene, W. H. [2003] eller Stock, J. H. & Watson, M. W. [2003].
138
Bilaga 3 till LU 2008 |
|
|
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
|||
Tabell 6.1 |
Sannolikhet för flyttning över gräns för lokal arbets- |
|||||
|
marknad för gifta eller samboende 1997 |
|
|
|||
Linjär sannolikhetsmodell och logistisk modell |
|
|
|
|
||
Variabel |
|
Linjär modell |
Logistisk modell |
|||
|
|
|
|
(marginella effekter) |
||
|
|
Estimat * 100 |
Estimat * 100 |
|||
M Arbetslös |
|
0,28 |
* |
0,29 |
*** |
|
|
|
|
|
|
||
K Arbetslös |
|
0,28 |
** |
0,26 |
*** |
|
M Studerande |
|
2,95 |
*** |
0,69 |
*** |
|
K Studerande |
|
0,79 |
*** |
0,32 |
*** |
|
M Ej i arbetskraften |
|
1,53 |
*** |
0,79 |
*** |
|
K Ej i arbetskraften |
|
0,96 |
*** |
0,52 |
*** |
|
Socialbidrag |
|
1,48 |
*** |
0,97 |
*** |
|
M Kort gymnasieutbildning |
*** |
|
|
|||
M Lång gymnasieutbildning |
0,31 |
** |
0,35 |
*** |
|
|
M Universitetsutbildning |
1,06 |
*** |
0,73 |
*** |
|
|
K Kort gymnasieutbildning |
|
|
|
|||
K Lång gymnasieutbildning |
|
|
|
|||
K Universitetsutbildning |
0,57 |
*** |
0,30 |
*** |
|
|
M Ålder |
|
*** |
*** |
|
||
Hemmavarande barn |
*** |
*** |
|
|||
Barn yngre än 7 år |
|
0,61 |
*** |
0,65 |
*** |
|
Flyttade |
|
8,57 |
*** |
2,60 |
*** |
|
M Pendlade |
1,02 |
*** |
0,55 |
*** |
|
|
K Pendlade |
1,22 |
*** |
0,45 |
*** |
|
|
M Född utomlands |
|
0,46 |
** |
0,28 |
** |
|
K Född utomlands |
|
0,58 |
*** |
0,31 |
** |
|
Antal observationer |
|
111 177 |
|
111 177 |
|
|
2 |
|
0,04 |
|
0,14 |
|
|
RP |
|
|
|
|
||
P |
|
|
|
|
|
|
Anm.: Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. I modellen inkluderas även variabler som anger boenderegion 1997
Källa: Egna beräkningar.
139
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
I övrigt finner vi bland annat standardresultatet att sannolikheten för flyttning avtar med individernas ålder och med förekomst av hemmavarande barn. Estimaten tyder också på att hushåll där minst en person är född utomlands har en högre sannolikhet för flyttning.
I likhet med tidigare studier tyder våra resultat på ett starkt positivt samband mellan flyttning under föregående period(er) och sannolikheten för flyttning i innevarande period. Estimatet från den linjära modellen är överraskande stort medan motsvarande estimat från den logistiska modellen indikerar en positiv och statistiskt signifikant, men betydligt lägre, effekt. Tolkningen av denna variabel är dock inte helt oproblematisk. Tidigare erfarenhet av rörlighet kan bero av individens arbetskraftsstatus och övriga påverkande faktorer i tidigare perioder. Variabeln kan också fånga upp individer som av olika skäl, som inte direkt kan observeras, är, och har varit, mera flyttningsbenägna.TPF109FPT Den kan t.ex. fånga effekter av att en individ har ett yrke som kräver geografisk rörlighet, att individen generellt sett har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden eller att personen allmänt tycker om att röra på sig. Detta resultat kan åtminstone delvis tolkas som ett tecken på arbetsmarknadsrelaterad flyttning.
Det är också intressant och i enlighet med förväntningarna att hushåll där någon av makarna pendlade över gräns till annan LA- region har en högre sannolikhet för flyttning. En rimlig tolkning är att detta resultat kan återspegla flyttning närmare ett arbetsställe efter en tid av mellanregional pendling.
6.1.2Flyttningar bland ensamstående
Valet av boenderegion är rimligtvis något enklare för ensamstående personer i jämförelse med individer som lever i en parrelation. Det finns därför starka skäl att analysera flyttningarna för denna grupp separat. Skattningsresultaten för de ensamstående presenteras i tabell 6.2.TPF110FPT I skattningarna ingår även variabler som indikerar vilken lokal arbetsmarknadsregion som individerna var mantals- skrivna i under 1997 (innan flyttning) och indikatorer för
109TP PT Se t.ex. Jaeger, D. m.fl. [2007].
110TP PT Av utrymmesskäl redovisas fortsättningsvis inte skattningar utförda med den logistiska sannolikhetsmodellen. Resultaten är i stora drag likartade och de strider inte mot våra huvudsakliga slutsatser.
140
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
branschtillhörighet. Av utrymmesskäl är dessa resultat utelämnade i tabellen.
För ensamstående män finner vi, i likhet med för män som var gifta eller samboende, att individuell arbetslöshet hänger samman med en högre sannolikhet för flyttning. Resultatet är också i detta fall okänsligt för förändringar av modellspecifikation. För ensamstående kvinnor finner vi däremot inte något statistiskt signifikant samband mellan individuell arbetslöshet och migration även om den skattade koefficienten är positiv.
Även ensamstående som uppbär socialbidrag under 1997 har högre sannolikhet för migration. En närmare analys tyder på att denna variabel delvis verkar avspeglar individuell arbetslöshet eller att personerna inte befann sig i arbetskraften under 1997. Särskilt gäller detta ensamstående kvinnor där den skattade parametern för individuell arbetslöshet indikerar en positiv och statistiskt signifikant effekt på sannolikheten för flyttning när vi utesluter socialbidragsvariabeln från migrationsmodellen. En möjlig för- klaring är att individuell arbetslöshet hänger samman med social- bidrag och då speciellt för personer med längre arbetslöshets- perioder.
Resultaten tyder, som förväntat, på en avsevärt högre sannolikhet för flyttning bland dem som var studerande. Delvis kan detta återspegla utflyttning från föräldrahem, flyttning till och från studieorter, flyttning i samband med inträde i arbetskraften eller faktorer som hänger samman med att de yngre ofta är mer öppna för förändringar. Dessa aspekter torde dock till stor del också reflekteras i parameterestimatet för individernas ålder. För övriga individer utanför arbetskraften finner vi en förhöjd sannolikhet för flyttning bland män men inte för kvinnor. I enlighet med vad som kan förväntas indikerar resultaten att flyttningsbenägenheten stiger med individernas utbildningsnivå och att universitetsutbildning verkar ha en relativt stor betydelse i detta sammanhang. I likhet med estimaten för gifta eller samboende par indikeras även här högre rörlighet bland de utlandsfödda men estimatet är dock bara signifikant bland männen.
141
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
|
|
Bilaga 3 till LU 2008 |
|||
|
Tabell 6.2 |
Sannolikhet för flyttning över gräns för lokal |
|
|||
|
|
arbetsmarknad för ensamstående 1997 |
|
|||
|
Linjär sannolikhetsmodell |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Variabel |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
Estimat * 100 |
Estimat * 100 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
|
0,86 |
** |
0,35 |
|
|
Studerande |
|
6,98 |
*** |
4,01 |
*** |
|
Ej i arbetskraften |
|
1,56 |
** |
0,62 |
|
|
Kort gymnasieutbildning |
|
0,002 |
|
||
|
Lång gymnasieutbildning |
0,77 |
** |
1,15 |
*** |
|
|
Universitetsutbildning |
3,14 |
*** |
2,80 |
*** |
|
|
Ålder |
|
*** |
|||
|
Hemmavarande barn |
*** |
||||
|
Socialbidrag |
|
1,82 |
*** |
1,68 |
*** |
|
Flyttade |
|
13,57 |
*** |
11,52 |
*** |
|
Pendlade |
4,12 |
*** |
4,44 |
*** |
|
|
Född utomlands |
|
1,03 |
*** |
0,59 |
|
|
Antal observationer |
|
41 761 |
|
33 716 |
|
2 |
|
0,09 |
|
0,07 |
|
|
|
RP |
|
|
|
||
|
P |
|
|
|
|
|
Anm.: Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. I modellen inkluderas även variabler som anger boenderegion 1997
Källa: Egna beräkningar.
6.2Effekter av migration på arbetsinkomster
Vi har med hjälp av individdata ur samma register över den svenska befolkningen som använts i avsnitt 6.1 studerat effekterna av mellanregional migration på årlig bruttoarbetsinkomst. Vi har utfört särskilda analyser dels för gifta eller samboende par, dels för ensamstående kvinnor och män. Det finns få studier som direkt studerar effekten av mellanregional flyttning på inkomster. Axelsson & Westerlund (1998) finner inga signifikanta effekter på hushållets disponibla inkomst bland gifta par. Nilsson (2001) redovisar positiva effekter på individers bruttoinkomster, dock med vissa undantag för kvinnor. Nakosteen & Westerlund (2004) redovisar betydande positiva effekter av flyttning på brutto-
142
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
arbetsinkomst bland ensamstående personer. Detta gäller för de som var arbetslösa såväl som för de som var sysselsatta innan flyttning. Axelssons och Westerlunds studie avser flyttningar och inkomster under
Cooke (2003) studerar gifta par i USA och redovisar positiva effekter av flyttning på männens inkomster men flyttning verkar inte påverka kvinnornas inkomster. Smits (2001) använder data från Holland och resultaten tyder på negativa effekter av migration på inkomsterna för båda makarna. Jacobsen & Levin (2000) studerar migration mellan delstater i USA och finner liknande resultat för gifta par, dvs. negativa effekter på makarnas inkomster. Nivalainen (2004) analyserar flyttningar bland hushåll i Finland och kommer fram till att flyttningarna i de flesta fall är knutna till mannens karriär och att kvinnorna är s.k. tied migrants.TPF111FPT Nivalainen (2005) redovisar resultat som tyder på att flyttning ökar sannolikheten för sysselsättning för männen men inte för kvinnorna bland gifta eller samboende par.
Analysen i detta avsnitt avser individer som åren 1998 eller 1999 flyttade mellan lokala arbetsmarknader (LA) inom Sverige.TPF112FPT Vi studerar det ekonomiska utfallet
I avsnitt
111TP PT Jämför Mincer, J. [1978] och redovisningen av teorier för rörlighet i kapitel 2. 112TP PT 89
113TP PT Balanseringstest indikerade otillfredsställande balansering, dvs. dålig jämförbarhet mellan grupperna flyttare och
143
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Den ekonometriska modell som används för att skatta inkomst- effekterna beskrivs utförligare i förklaringsruta 6.1.
FörklaringsrutaT |
6.1T |
EkonometriskT |
modellT |
Vi har använt en s.k. matchningsestimator
|
y fs |
= |
y f ys = (Y1997+ k Y1997 ) f (Y1997+ k Y1997 ) s |
därT |
y står |
för |
inkomstförändring, Y för bruttoarbetsinkomster, f för flyttare, |
s för stannare. Förenklat går metoden ut på att vi som jämförelse till varje enskilt flyttande hushåll försöker skapa en relevant jämförelsegrupp av hushåll ur jämförelsegruppen som inte flyttat. Detta görs genom att för samtliga hushåll skatta sannolikheten för flyttningT som en funktion av observerade attribut av potentiell betydelse för flyttningsbeslut och för inkomster. För varje enskilt hushåll i gruppen flyttare jämförs den observerade inkomstförändringen med ett vägt genomsnitt av inkomstförändringar bland hushåll som inte flyttat. Hushåll i jämförelsegruppen som har samma eller nästan samma skattade sannolikhet för flyttning tilldelas stor vikt vid beräkning av genomsnittlig inkomstförändring i jämförelsegruppen. Vikterna blir mindre när skillnaderna i skattad flyttningssannolikhet ökar mellan de två grupperna av hushåll.* På så sätt sker en jämförelse mellan flyttarna och jämförbara individer bland dem som stannar där de individer som är mest jämförbara har störst betydelse för resultaten.
Vid denna typ av
Anm.: * Se t.ex. Smith, J. & Todd, P. [2005], Angrist, J. [1998], Rosenbaum, P. & Rubin, D. [1983],
144
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
6.2.1Gifta eller samboende som var sysselsatta eller utanför arbetskraften 1997
Från ITPS databas (IFDB) har vi dragit ett slumpmässigt urval bestående av 125 891 gifta eller samboende par i åldern
Om ingen hänsyn tas till olikheter i gruppsammansättning, ökade inkomsterna mellan 1997 och 2003 med i genomsnitt cirka 40 procent bland flyttande män. Det kan jämföras med omkring 20 procent i inkomstökning för män som inte flyttat. Motsvarande värden för kvinnor är 52 procent bland flyttare respektive 35 procent bland dem som inte flyttat. Sammantaget visar den deskriptiva statistiken en avsevärt större genomsnittlig inkomstökning för flyttare. Detta kan självfallet bero på skillnader i gruppernas sammansättning vad avser utbildningsnivå, ålder och andra egenskaper som har betydelse för inkomster och behöver inte nödvändigtvis återspegla vinster av flyttning.
För hushållet som helhet tyder resultaten på en positiv effekt av flyttning på bruttoarbetsinkomsten i storleksordningen 10 000– 20 000 kronor per år (tabell 6.3). För 2000 är den skattade effekten drygt 11 800 kronor högre bruttoårsinkomst för det flyttande hushållet som helhet jämfört med dem som inte flyttat. Varje år därefter fortsätter flyttningen att ge årliga inkomstökningar fram till det sista året för observation (2003). För det året är den skattade effekten av flyttning drygt 20 000 kronor. Det är framförallt männen som får ökade inkomster av migration. För kvinnorna är den skattade effekten liten och inte signifikant skild från noll. Generellt indikerar estimaten att effekten av flyttning ökar över tiden efter flyttning. Detta stämmer väl överens med resultat i internationell forskning.TPF115FPT I de separata skattningarna som vi gjort för hushållsgrupper indelade efter individernas utbildningsnivå, finner vi klara belägg för att det är högutbildade män som vinner mest på flyttning och att det är inkomst-
114TP PT Detaljer om data och deskriptiv statistik ges i Åström, J. & Westerlund, O. [2006]. 115TP PT Se t.ex. Greenwood, M. J. [1997].
145
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
ökningarna i denna grupp som i huvudsak ligger bakom den positiva genomsnittseffekten sett över samtliga hushåll i urvalet.
Tabell 6.3 |
Estimerade effekter av flyttning på bruttoarbetsinkomst |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
Kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
Män |
|
Hushållet |
|
yfsB B 2000B |
12 306 |
*** |
11 897 |
** |
||
|
|
(2 434) |
(5 192) |
|
(5 776) |
|
yfsB B 2001B |
2 862 |
8 696 |
* |
11 558 |
** |
|
|
|
(2 572) |
(4 735) |
|
(5 477) |
|
yfsB B 2002B |
1 410 |
12 340 |
*** |
13 749 |
*** |
|
|
|
(2 832) |
(4 740) |
|
(5 613) |
|
yfsB B 2003B |
2 402 |
18 109 |
*** |
20 511 |
*** |
|
|
|
(2 962) |
(4 864) |
|
(5 801) |
|
Antal hushåll |
|
|
|
125 891 |
|
|
(Därav flyttande) |
|
|
|
(1 911) |
|
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Standardavvikelser inom parantes. I stora sampel kan standardavvikelserna approximeras som:
(TT ) = Var (TT )
n
Se vidare Eichler, M. & Lechner, M. [2002].
Källa: Egna beräkningar.
För hushåll där kvinnan har en utbildningsnivå motsvarande tre- årigt gymnasium eller lägre, indikerar resultaten inga signifikanta effekter av flyttning på den egna inkomsten (Appendix B, tabell B.5). Däremot tyder skattningarna på betydande vinster för hushållet som helhet om dessa kvinnor är gifta eller samboende med högutbildade män. För hushåll där både kvinnan och mannen har kort utbildning finner vi inga positiva inkomsteffekter av flyttning.
För kvinnor med hög utbildning (minst grundläggande utbildning vid universitet eller högskola) finner vi nästan inga signifikanta effekter på den egna inkomsten (Appendix B, tabell B.6). Samtliga punktestimat är emellertid positiva i detta fall,
146
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
men bara i ett fall är den skattade effekten signifikant skild från noll; högutbildade kvinnor som är gifta eller samboende med hög- utbildade män och då inkomsterna efter flyttning mäts vid den senaste tidpunkten (2003).
För män som är gifta eller samboende med högutbildade kvinnor finner vi positiva effekter av flyttning på den egna inkomsten bara om männen är högutbildade men inte för andra män. Detta resultat avspeglas även i de skattade effekterna på hushållets samlade inkomst. Effekten av flyttning på hushållets sammanlagda arbets- inkomst är positiv, men bara för hushåll där även maken har universitetsutbildning.
Sammanfattningsvis finner vi klara belägg för att gifta eller samboende par som flyttar får högre sammanlagda arbetsinkomster än om de hade stannat. Detta resultat verkar nästan enbart kunna tillskrivas inkomstökningar bland högutbildade män.TPF116FPT Vi har hittills studerat utfallet för hushåll som inte var drabbade av arbetslöshet innan flyttning. Kan denna avgränsning förklara frånvaron av positiva utfall bland de lågutbildade? Vi finner inget som tyder på att så är fallet när vi även inkluderat de som var arbetslösa i urvalet. De resultat som presenterats ovan förändras något storleksmässigt, men vi finner alltjämt inga statistiskt signifikanta vinster av flyttning bland individer som hade kort utbildning.
6.2.2Gifta eller samboende personer som var arbetslösa 1997
Även för hushåll där minst en av makarna eller av de samboende var arbetslös någon gång under 1997 tyder resultaten på att flyttning över gräns till annan lokal arbetsmarknad har resulterat i inkomst- ökning för hushållet som helhet. I likhet med resultaten i föregående avsnitt verkar vinsterna generellt sett vara större för mannen. De skattade effekterna är genomgående positiva men de är behäftade med betydligt större varians och är i många fall inte statistiskt signifikanta.
I tabell 6.4 redovisas resultat avseende hushåll där mannen eller kvinnan var arbetslös någon gång under 1997. I det fall mannen var
116TP PT Analys av flyttningarnas effekter på inkomstfördelningen inom hushållet indikerar att makarnas relativa utbildningsnivå har betydelse för utfallet, se Åström, J. & Westerlund, O. [2006]. Den part som har relativt sett högre utbildning får ett relativt sett bättre inkomstutbyte av flyttning och ökar sin andel av den totala hushållsinkomsten.
147
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
arbetslös är den skattade effekten av flyttning positiv, men statistiskt signifikant bara för uppföljningsperiodens två första år. För mannen är den skattade effekten större på kort sikt. Övriga estimat för män respektive kvinnor är genomgående positiva men inte statistiskt signifikanta.
En separat analys av hushåll, där båda makarna var lågutbildade, indikerar en statistiskt signifikant vinst av flyttning för mannen fram till 2000 på ca 20 000 kronor (resultaten inte redovisade i tabell). I övrigt finner vi inga tecken på statistiskt signifikanta vinster av flyttning för denna grupp. Punktestimaten ligger överlag på en väsentligt lägre nivå i jämförelse med motsvarande estimat i tabell 6.4.
Tabell 6.4 Estimerade effekter av flyttning på hushållets brutto- arbetsinkomst där mannen eller kvinnan var arbetslös 1997
Kronor
|
|
|
Hushåll där mannen var |
|
Hushåll där kvinnan var |
|
|
|||
|
|
|
arbetslös 1997 |
|
arbetslös 1997 |
|
|
|
||
|
|
|
Kvinnor |
Män |
Hushållet |
Kvinnor |
Män |
Hushållet |
||
yfsB |
B |
4 462 |
22 605*** |
27 067*** |
4 595 |
15 |
265* |
19 860** |
||
2000B |
(5 192) |
(6 348) |
(8 872) |
(3 883) |
(8 |
098) |
(9 |
058) |
||
yfsB |
B |
9 316* |
10 487* |
19 804** |
6 502 |
12 066 |
18 |
569* |
||
2001B |
(5 368) |
(6 800) |
(8 951) |
(4 189) |
(9 |
619) |
(10 550) |
|||
yfsB |
B |
8 351 |
10 561 |
18 997* |
5 459 |
13 |
400* |
18 859** |
||
2002B |
(5 831) |
(7 271) |
(9 722) |
(4 278) |
(7 |
838) |
(9 |
173) |
||
yfsB |
B |
6 908 |
8 242 |
15 151 |
4 402 |
14 |
753* |
19 |
156* |
|
2003B |
(5 834) |
(7 433) |
(10 113) |
(4 505) |
(8 |
671) |
(10 075) |
|||
Antal hushåll |
|
12 930 |
|
|
|
|
23 352 |
|||
(Därav flyttande) |
|
(365) |
|
|
|
|
(622) |
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Standardavvikelser inom parentes.
Källa: Egna beräkningar.
Resultaten för hushåll där kvinnan var arbetslös före flyttning ges i den högra halvan av tabell 6.4. Här finner vi relativt likartade resultat som när mannen var arbetslös. Hushållet verkar vinna på
148
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
flyttning och den skattade sammanlagda effekten ligger enligt dessa skattningar runt 20 000 kronor. Något överraskande tyder resultaten på att det är inkomstökningen bland medflyttande män som utgör större delen av flyttningseffekten på den sammanlagda hushållsinkomsten. En tänkbar förklaring är att arbetslöshet bland gifta eller samboende kvinnor ger båda parter incitament till utflyttning, men att det är mannens karriär som väger tyngst vid val av ny bostadsort. En alternativ förklaring kan vara att kvinnorna till större del arbetar inom den offentliga sektorn eller i yrken med mindre lönespridning.
En särskild analys av hushåll, där båda makarna hade kort utbildning, antyder en vinst för såväl mannen som sammanlagt för hushållet på drygt 10 000 kronor fram till 2000 (inte redovisat i tabell). Dessa estimat är bara signifikanta på tioprocentsnivån och i övrigt finner vi inga tecken på statistiskt signifikanta vinster av flyttning för individer med kort utbildning.
För hushåll där både mannen och kvinnan var arbetslösa innan flyttning indikerar samtliga punktestimat positiva vinster av flyttning i storleksordningen 20 000 kronor, men skattningarna är inte signifikanta på femprocentsnivån (Appendix B, tabell B.7). I detta fall är antalet observationer betydligt färre men det finns för- modligen också andra förklaringar till estimaten inte är signifikant skilda från noll. En möjlig förklaring är att utflöden till studier och andra tillstånd utanför arbetskraften kan vara relativt stora i denna grupp av hushåll. För hushåll där både mannen och kvinnan var arbetslösa och dessutom hade kort utbildning, finner vi, vid separata skattningar, inga statistiskt signifikanta effekter på arbetsinkomster av flyttning (skattningar inte redovisade i tabell).
Vår tolkning av resultaten är att det finns väsentliga vinster av flyttning för hushåll där en av makarna var arbetslös innan flyttning och att den större delen av den sammanlagda inkomstökningen för hushållet består av inkomstökningar för mannen. Den skattade vinsten av flyttning för kvinnan är inte i något fall statistiskt signifikant skild från noll. Även hushåll där båda makarna var arbetslösa innan flyttning är samtliga punktestimat positiva, men vi finner inga statistiskt signifikanta resultat för denna grupp. Avslutningsvis finner vi i stort sett inga belägg för att arbetslösa med kort utbildning skördade ekonomiska vinster av flyttning.
149
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
6.2.3Ensamstående som var sysselsatta eller utanför arbetskraften 1997
För individer som var ensamstående 1997 indikerar resultaten positiva effekter av flyttning på bruttoarbetsinkomsterna (tabell 6.5). Skattningarna gäller samma tidsperiod och använder samma skattningsmetod som redovisats ovan. Data härrör från samma källor som tidigare och innefattar i detta fall ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen. Urvalet består av 25 378 män och 20 895 kvinnor som 1997 var sysselsatta och i åldern
Tabell 6.5 |
Estimerade effekter av flyttning på bruttoarbetsinkomst |
|||||||
|
|
|
för ensamstående 1997 |
|
|
|
||
Kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
Samtliga |
Kort |
Lång |
Samtliga |
Kort |
Lång |
|
|
|
utbildning |
utbildning |
utbildning |
utbildning |
||
|
|
|
|
|
||||
yfsB |
B |
|
7 928** |
18 170** |
12 352** |
|||
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
||
B |
B |
|
|
|
|
|
|
|
yfsB |
B |
|
15 137** |
2 030 |
19 389*** |
5 193 |
20 577*** |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
||
B |
B |
|
|
|
|
|
|
|
yfsB |
B |
|
17 008** |
20 440*** |
7 047 |
17 559** |
||
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
||
B |
B |
|
|
|
|
|
|
|
yfsB |
B |
18 213*** |
30 492*** |
15 271** |
25 755*** |
|||
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
||
B |
B |
|
|
|
|
|
|
|
yfsB |
B |
|
22 225** |
2 816 |
32 213*** |
14 922** |
22 446** |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
||
B |
B |
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
obs. |
|
|
25 378 |
15 690 |
9 679 |
20 895 |
11 550 |
9 345 |
(Flyttare) |
|
(1 709) |
(764) |
(936) |
(1 451) |
(608) |
(843) |
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Källa: Egna beräkningar.
För både ensamstående män och kvinnor finner vi positiva effekter på arbetsinkomsterna av flyttning, men effekterna är även i detta fall större för männen. För både män och kvinnor gäller att det främst var de högutbildade som tjänade ekonomiskt på att flytta. Bland personer med lägre utbildning indikeras ingen statistiskt signifikant effekt på arbetsinkomsten, varken direkt efter flyttning
150
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
eller några år därefter. Dessa resultat |
gäller för personer som |
var sysselsatta eller utanför arbetskraften innan flyttning. Återigen är det rimligt att tänka sig annorlunda effekter för personer med lägre utbildning som var arbetslösa innan flyttning. I likhet med tidigare analyseras de arbetslösa separat och resultaten redovisas i avsnitt 6.2.4.
6.2.4Ensamstående som var arbetslösa 1997
För personer som var ensamstående och arbetslösa någon gång under året innan flyttning, tyder skattningsresultaten som redovisas i tabell 6.6, överlag på att mellanregional migration resulterat i högre bruttoarbetsinkomster både för män och för kvinnor om de har en längre utbildning, vilket är i linje med resultaten för ensamstående som var sysselsatta eller utanför arbetskraften.
Tabell 6.6 Estimerade effekter av flyttning på bruttoarbetsinkomst för ensamstående som var arbetslösa någon gång under 1997
Kronor
|
|
Män |
|
|
Kvinnor |
|
|
|
|
Samtliga |
Kort |
Lång |
Samtliga |
Kort |
Lång |
|
|
utbildning |
utbildning |
utbildning |
utbildning |
||
|
|
|
|
||||
yfsB |
B |
8 883*** |
35 999*** |
3 403 |
21 904** |
||
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
||
B |
B |
|
|
|
|
|
|
yfsB |
B |
11 055*** |
40 130*** |
1 768 |
25 907*** |
||
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
||
B |
B |
|
|
|
|
|
|
yfsB |
B |
4 217 |
25 337*** |
3 044 |
25 759*** |
||
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
||
B |
B |
|
|
|
|
|
|
yfsB |
B |
4 983 |
33 423*** |
3 887 |
21 184*** |
||
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
||
B |
B |
|
|
|
|
|
|
yfsB |
B |
6 117 |
31 696*** |
2 520 |
19 963** |
||
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
||
B |
B |
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
obs. |
|
9 748 |
7 898 |
1 850 |
10 085 |
7 646 |
2 439 |
(Flyttare) |
(898) |
(589) |
(309) |
(887) |
(584) |
(303) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Källa: Egna beräkningar.
151
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Vi spekulerade tidigare om att utfallet av flyttning för individer med kort utbildning skulle kunna se bättre ut för personer som var arbetslösa i jämförelse med resultaten i tabell 6.5. Vi kan dock konstatera att så är inte fallet. För personer med kortare utbildning finner vi återigen inget som tyder på att flyttning har gett högre arbetsinkomst. En möjlig förklaring till detta resultat skulle kunna vara att de med lägre utbildning i högre utsträckning flyttat för att studera vidare och därför lämnat arbetskraften, vilket i sin tur resulterat i en sämre inkomstutveckling på kort sikt. Vid en närmare granskning av data över denna grupp finner vi dock inget som ger stöd för den förklaringen. T
Våra resultat tyder, sammanfattningsvis, på att migration har medfört högre arbetsinkomster för de flyttande i jämförelse med de inkomster de skulle ha haft om de stannat. Bland gifta eller samboende finner vi att den skattade genomsnittliga vinsten av flyttning i första hand förklaras av inkomstutvecklingen efter flyttning för högutbildade män. För gifta eller samboende kvinnor indikerar resultaten för gruppen som helhet relativt små inkomst- ökningar eller inga statistiskt signifikanta effekter av migration på den egna inkomsten.
Vi finner också positiva effekter av flyttning på bruttoarbets- inkomster bland de ensamstående. Den genomsnittliga effekten är positiv för både kvinnor och män, men det verkar som att detta i huvudsak endast gäller individer med högre utbildning.
Separata studier av inkomstförändringar bland personer som drabbads av arbetslöshet visar också på betydande vinst av flyttning för hushållet som helhet. Resultaten ger viss antydan om större vinst för män i jämförelse med kvinnor bland gifta och samboende par men skattningsresultaten är behäftade med osäkerhet.
6.3Bestämningsfaktorer för pendling
Arbetspendling över regiongräns ökat i omfattning och pendlingen sker över längre distanser än tidigare, vilket visades i kapitel 4. Eftersom det finns få svenska studier av arbetspendling baserade på större datamaterial är kunskapen om pendlingens drivkrafter relativt knapphändiga. Vi har skattat en modell för pendling där vi utnyttjat ett stort antal individobservationer från officiella register över den svenska befolkningen och tillämpat lokala arbets- marknadsregioner (LA 2000) som regional indelning.TPF117FPT Samtliga
117TP PT I likhet med tidigare använder vi data från ITPS databas IFDB.
152
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
individer i urvalet var i åldern
Pendlarna har i genomsnitt högre arbetslöshet, större andel studerande och högre utbildningsnivå än personer som inte påbörjade pendling. Vidare var den genomsnittliga inkomsten före påbörjad pendling lägre bland pendlarna i jämförelse med dem som inte började pendla, särskilt för kvinnorna.
Vi är primärt intresserade att analysera pendling som en del av matchningsprocessen på arbetsmarknaden. I detta fall analyseras en process där ett ledigt jobb i en region tillsätts av en arbetssökande som bor i en annan region och som väljer att påbörja pendling till det nya arbetsstället. Den beroende variabeln i vår pendlingsmodell indikerar om en individ påbörjat pendling över regiongräns till ett nytt arbetsställe mellan 1997 och 1998 och att det nya arbetsstället är beläget i annan
De förklarande variablerna i pendlingsmodellen är i stora drag desamma som i tidigare redovisade migrationsmodeller. De mäter ett antal individuella karaktäriska och hushållsattribut som på olika sätt kan antas påverka individens eller hushållets nytta av att pendla. Pendlingsmodellerna skattas separat för hushåll med ensamstående personer respektive gifta eller samboende par. När det gäller den senare gruppen ingår, i likhet med tidigare, endast par med gemensamt hemmavarande barn under 18 år.
Samtliga modeller har skattats som linjära sannolikhetsmodeller. Skattningarna har utförts särskilt för män respektive kvinnor och samtliga modeller är skattade med regionspecifika fixa effekter. Återigen ligger det primära intresset i att skatta effekter av individens arbetskraftsstatus, i synnerhet individuell erfarenhet av arbetslöshet.
118TP PT Vi utesluter således personer som pendlar över regiongräns till samma arbetsställe 1997 och 1998. Märk att vi här inte är ute efter studera beståndet av pendlare som i huvudsak består av personer som fortsätter att pendla till samma arbetsställe och anställning.
153
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
6.3.1Pendling bland gifta eller samboende par
Skattningsresultat avseende gifta eller samboende par presenteras i tabell 6.7 där den vänstra kolumnen innehåller estimat av sannolikheten att mannen i hushållet påbörjade pendling mellan 1997 och 1998. Den högra kolumnen innehåller motsvarande resultat för kvinnan i hushållet. I likhet med migra- tionsmodellerna inkluderar vi även här variabler som indikerar attribut hos maka/make som potentiella förklaringsfaktorer till mannens/kvinnans pendling. Mannens attribut markeras som tidigare med M och kvinnans med K.
Resultaten antyder, i likhet med resultaten från skattningarna av migrationens drivkrafter, att egen erfarenhet av arbetslöshet ökar sannolikheten för att individen väljer att påbörja pendling till annan lokal arbetsmarknadsregion (alternativt att börja pendla till en annan LA i jämförelse med den LA man tidigare pendlade till). Betydelsen av tidigare erfarenhet av arbetslöshet verkar vara speciellt accentuerad för mannen där estimatet indikerar en ökning av sannolikheten för pendling med nära 6 procentenheter. Mannens pendling verkar inte påverkas av kvinnans arbetslöshet medan vi finner stöd för att mannens arbetslöshet är positivt korrelerad med sannolikheten för pendling bland kvinnor. De skattade effekterna av den egna arbetslösheten är i enlighet med tidigare relativt okänsliga för hur modellen specificeras. Det egna inträdet i arbetskraften är positivt korrelerat med sannolikheten för mellanregional pendling. Make/makas inträde verkar inte ha någon betydelse i detta sammanhang. I likhet med flyttningarna verkar socialbidrag inte ha negativa effekter på rörlighet i form av pendling.
154
Bilaga 3 till LU 2008 |
|
|
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
|||
Tabell 6.7 |
Sannolikhet för pendling över gräns för lokal |
|
|
|||
|
arbetsmarknad för gifta eller samboende 1997 |
|||||
Linjär sannolikhetsmodell |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Variabel |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
Estimat * 100 |
Estimat * 100 |
|||
M arbetslös |
|
5,66 |
*** |
0,46 |
** |
|
K Arbetslös |
|
|
2,23 |
*** |
|
|
M Studerande |
|
2,63 |
*** |
|
|
|
K Studerande |
|
0,29 |
|
1,75 |
*** |
|
M Ej i arbetskraften |
3,60 |
*** |
0,32 |
|
|
|
K Ej i arbetskraften. |
|
2,02 |
*** |
|
||
M Kort gymnasieutbildning |
0,06 |
|
|
|
||
M Lång gymnasieutbildning |
0,69 |
*** |
0,39 |
** |
|
|
M Universitetsutbildning |
1,57 |
*** |
0,16 |
|
|
|
K Kort gymnasieutbildning |
0,06 |
|
|
|
||
K Lång gymnasieutbildning |
0,04 |
|
0,19 |
|
|
|
K Universitetsutbildning |
|
0,45 |
** |
|
||
M Ålder |
|
|
|
|
||
Hemmavarande barn |
|
|
|
|||
Barn yngre än 7 år |
|
0,13 |
|
0,20 |
|
|
Socialbidrag |
|
0,51 |
|
0,55 |
* |
|
Flyttade |
1,60 |
*** |
6,45 |
*** |
|
|
Pendlade |
10,88 |
*** |
9,82 |
*** |
|
|
M Född utomlands |
|
* |
|
|
||
K Född utomlands |
|
|
* |
|
||
Antal observationer |
111 210 |
|
111 307 |
|
|
|
2 |
|
0,06 |
|
0,06 |
|
|
RP |
|
|
|
|
||
P |
|
|
|
|
|
|
Anm.: Signifikansnivåer: Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. I modellen inkluderas även variabler som anger boenderegion 1997
Källa: Egna beräkningar.
När det gäller övriga variabler verkar sannolikheten för pendling öka med individernas utbildning, men skattningarna är inte alltid signifikanta och det verkar främst vara den egna utbildningsnivån
155
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
som har betydelse. Ett något oväntat resultat är att den skattade effekten av att ha hemmavarande barn under 18 år inte är signifikant. En möjlig förklaring är att pendling till viss del är ett mera attraktivt alternativ än flyttning för vissa barnfamiljer. I vissa alternativa specifikationer är estimatet för kvinnan signifikant, men den skattade effekten är liten. Resultaten tyder också på att män och kvinnor som är födda utanför Sverige en har relativt sett lägre sannolikhet att pendla.TPF119FPT
Vi har även här experimenterat med alternativa specifikationer med ett antal regionspecifika attribut i stället för de fixa effekterna (inte redovisade i tabell). Generellt indikeras att sannolikheten för pendling påverkas negativt av storleken på befolkningen i boende- regionen. Detta resultat talar i varje fall inte mot att befolkningsstora regioner har en mer diversifierad arbetsmarknad och en relativt mindre regioner väl utbyggd infrastruktur för pendling inom regionen. Skattningarna avseende pendling bland män ger stöd för hypotesen om att en större tillgänglighet till arbetsplatser i andra regioner ökar sannolikheten för pendling. För kvinnorna indikeras inget signifikant samband mellan ”extern” tillgänglighet och pendling. Möjligen återspeglar detta att kvinnor i allmänhet pendlar kortare distanser i jämförelse med mänTPF120FPT och att tillgång till arbetsplatser i andra regioner har mindre betydelse än den ”interna” tillgängligheten till arbetsplatser inom boende- regionen.
6.3.2Pendling bland ensamstående
Skattningsresultaten för pendlingsbenägenheten för hushåll bestående av en vuxen person (med eller utan hemmavarande barn) redovisas i tabell 6.8. Som tidigare utelämnas av utrymmesskäl skattningsresultat när hänsyn tas till boenderegion 1997 och bransch för tidigare anställning.
119
TTTP PTT Våra känslighetsanalyser har främst varit inriktade mot att testa hur robusta våra resultat är när det gäller effekter av individernas arbetskraftsstatus på pendling. När det gäller övriga variabler kan resultaten eventuellt vara känsliga för hur modellen specificeras.
120TP PT Se t.ex. Madden, J. F. [1981] och White, M. J. [1986].
156
Bilaga 3 till LU 2008 |
|
|
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
|||
Tabell 6.8 |
Sannolikhet för pendling över gräns för lokal arbets- |
|||||
|
marknad för ensamstående 1997 |
|
|
|||
Linjär sannolikhetsmodell |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Variabel |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
Individ- och hushållsattribut |
Estimat * 100 |
Estimat * 100 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
|
4,99 |
*** |
2,68 |
*** |
|
Studerande |
|
4,26 |
*** |
3,48 |
*** |
|
Ej i arbetskraften |
|
2,69 |
*** |
2,12 |
*** |
|
Kort gymnasieutbildning |
0,13 |
|
0,30 |
|
|
|
Lång gymnasieutbildning |
0,69 |
* |
1,20 |
*** |
|
|
Universitetsutbildning |
0,88 |
*** |
1,69 |
*** |
|
|
Ålder |
|
* |
*** |
|
||
Hemmavarande barn |
|
* |
|
|||
Socialbidrag |
|
0,88 |
** |
0,45 |
|
|
Flyttade |
3,87 |
*** |
5,31 |
*** |
|
|
Pendlade |
9,47 |
*** |
8,50 |
*** |
|
|
Född utomlands |
|
|
0,11 |
*** |
|
|
Antal observationer |
41 761 |
|
33 716 |
|
|
|
2 |
|
0,06 |
|
0,07 |
|
|
RP |
|
|
|
|
||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. I modellen inkluderas även variabler som anger boenderegion 1997
Källa: Egna beräkningar.
Personer som var arbetslösa någon gång under 1997, studerande och övriga personer som var utanför arbetskraften hade större sannolikhet att påbörja pendling mellan 1997 och 1998. Den skattade effekten av att ha varit arbetslös under 1997 på sannolikheten för mellanregional pendling uppgår till omkring 5 procentenheter för män och 3 procentenheter för kvinnor. När det gäller socialbidrag indikerar resultaten en positiv effekt på rörlighet för män medan effekten är statistiskt insignifikant för kvinnor.
Självfallet är dessa resultat inga bevis för att rörligheten är optimal eller att den inte skulle ha försämrats över tiden. Resultaten att rörligheten är högre bland dem som drabbas av arbetslöshet och bland dem som träder in i arbetskraften är
157
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
trots allt goda tecken ur ekonomisk synpunkt.TPF121FPT Givet att det är personer med relativt svag ställning på arbetsmarknaden som uppbär socialbidrag, är det också ett bra tecken att vi inte finner något som tyder på att bidragen minskar rörligheten. För männens del tyder resultaten snarare på det omvända; socialbidragstagare har högre sannolikhet att påbörja arbetspendling över regiongräns.
Resultaten indikerar också att utbildning påverkar sannolikheten för pendling positivt. Däremot finner vi inte något tecken på signifikanta skillnader mellan ensamstående personer födda i utlandet i jämförelse med dem med svenskt ursprung när vi kontrollerar för skillnader i övriga bakgrundsvariabler. Det senare resultatet avviker från motsvarande resultat för gifta eller samboende par (se tabell 6.7), där den skattade effekten var negativ.
Det är även intressant att notera att individernas tidigare rörlighet i form av pendling och migration under föregående år samvarierar positivt med sannolikheten för framtida pendling. Slutligen finner vi inga tecken på att hemmavarande barn påverkar beslutet att pendla bland män, medan resultaten indikerar visst stöd för att sannolikheten för pendling är mindre bland ensamstående kvinnor med barn.TPF122FPT
6.4Effekter av pendling på arbetsinkomster
Det finns inga svenska studier av arbetspendlingens effekter på hushållens inkomster. Vi försöker i detta avsnitt att belysa denna aspekt av arbetspendling genom att använda individdata från samma officiella register, urvalskriterier och skattningsmetod som beskrivits i avsnitt 6.2.TPF123FPT Pendling över
121TP PT På dessa punkter hade (hypotetiskt) omvända eller insignifikanta resultat givit anledning till starka misstankar om en dåligt fungerande rörlighet på arbetsmarknaden.
122TP PT Skattningen är i detta fall signifikant på 10 procentsnivån. I alternativa specifikationer är den skattade effekten av att ha hemmavarande barn negativ och signifikant på minst 5 procentsnivån.
123TP PT För att skatta propensity score har vi använt samma variabler och metod som vid skattningarna av flyttningarnas effekter på inkomst. Enligt utfall av balanseringstest baseras samtliga redovisade resultat på välbalanserade urval över samtliga använda variabler.
158
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
1998 eller inte. Framtida byten av arbetsställe, byte av bostadsort eller att individens arbetskraftstatus förändras (t.ex. arbetslöshet eller att individen lämnar arbetskraften) kan vara ett resultat av valet mellan att påbörja pendling eller inte. Pendling kan vara ett sätt att få ett första jobb eller att undvika partiell arbetslöshet och därmed både förbättra individens ställning på arbetsmarknaden och framtida arbetsinkomster.
I likhet med tidigare har vi utfört separata analyser avseende gifta eller samboende par respektive för ensamstående individer. Vidare studeras personer som var sysselsatta eller utanför arbetskraften respektive de som var arbetslösa 1997 var för sig.
Teoretiskt borde pendling ha en positiv effekt på inkomster, dels eftersom den kontinuerliga kostnaden för pendling ska täckas av inkomstökningen, dels för att denna form av rörlighet definitions- mässigt är arbetsmarknadsrelaterad och motivet till rörlighet mera renodlat ekonomiskt i jämförelse med migration.TPF124FPT
6.4.1Gifta eller samboende som var sysselsatta eller utanför arbetskraften 1997
För att analysera makars eller samboendes inkomster i samband med pendling skattar vi effekten på individernas och hushållets totala inkomster separat för det fall att mannen påbörjar pendling respektive fallet där kvinnan påbörjar pendling. I båda dessa fall kan det vara så att även partnern pendlar. Skattade inkomsteffekter av att mannen påbörjar pendling redovisas i tabell 6.9.
Resultaten indikerar positiva effekter på mannens bruttoarbets- inkomst på i storleksordningen 8
124TP PT Se t.ex. Manning, A. [2003] och van Ommeren, J., Rietveld, P. & Nijkamp, P. [2000].
159
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Tabell 6.9 Estimerade effekter av att mannen pendlar på brutto- arbetsinkomst
Kronor
|
|
Kvinnor |
Män |
|
Hushållet |
|
yfsB B 1999B |
5 109 |
*** |
4 293 |
|
||
|
|
(1 370) |
(1 953) |
|
(2 632) |
|
yfsB B 2000B |
9 032 |
*** |
7 603 |
** |
||
|
|
(1 440) |
(2 360) |
|
(5776) |
|
yfsB B 2001B |
8 499 |
*** |
6 955 |
** |
||
|
|
(1 529) |
(2 586) |
|
(3 251) |
|
yfsB B 2002B |
9 861 |
*** |
9 752 |
*** |
||
|
|
(1 623) |
(2 695) |
|
(3 385) |
|
yfsB B 2003B |
7 818 |
*** |
7 113 |
** |
||
|
|
(1 663) |
(2 862) |
|
(3 513) |
|
Antal hushåll |
|
|
|
125 554 |
|
|
(Därav med män som pendlade) |
|
|
(4 566) |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Standardavvikelser inom parentes.
Källa: Egna beräkningar.
I det fall kvinnan påbörjar pendling tyder resultaten på inkomst- ökningar för både kvinnan och mannen (tabell 6.10). Estimaten antyder att effekten är större för kvinnorna än för männen (även om skillnaden inte alltid är statistiskt signifikant) och att den sammanlagda effekten på den sammanlagda hushållsinkomsten är relativt stor. Det är svårt att se någon direkt ekonomisk förklaring till varför männens inkomster skulle öka som resultat av att kvinnan påbörjar pendling. En tänkbar förklaring är att i hushåll där kvinnor påbörjar pendling finns också män som pendlar.
160
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Tabell 6.10 Estimerade effekter av att kvinnan pendlar på brutto- arbetsinkomst
Kronor
|
|
Kvinnor |
|
Män |
|
Hushållet |
|
yfsB B 1999B |
1 357 |
*** |
5 459 |
** |
19 029 |
*** |
|
|
|
(1 833) |
|
(2 057) |
|
(2 790) |
|
yfsB B 2000B |
11 330 |
*** |
8 784 |
** |
20 114 |
*** |
|
|
|
(1 946) |
|
(3 196) |
|
(3 814) |
|
yfsB B 2001B |
12 206 |
*** |
7 480 |
* |
19 687 |
*** |
|
|
|
(2 107) |
|
(4 116) |
|
(8 951) |
|
yfsB B 2002B |
12 083 |
*** |
7 375 |
** |
19 457 |
*** |
|
|
|
(2 285) |
|
(3 627) |
|
(4 298) |
|
yfsB B 2003B |
10 904 |
*** |
4 666 |
|
15 569 |
*** |
|
|
|
(2 254) |
|
(3 021) |
|
(3 887) |
|
Antal hushåll |
|
|
|
|
125 635 |
|
|
(Därav med kvinnor som pendlade) |
|
|
(2 725) |
|
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Standardavvikelser inom parentes.
Källa: Egna beräkningar.
6.4.2Gifta eller samboende som var arbetslösa 1997
Skattningarna avseende hushåll där mannen var arbetslös 1997 och påbörjade pendling mellan 1997 och 1998 redovisas i den vänstra delen av tabell 6.11. De tyder på positiva inkomsteffekter för männen och för hushållet som helhet under de två första åren. För kvinnor som lever med arbetslösa män som påbörjar pendling indikeras inga signifikanta effekter. I det fall kvinnan var arbetslös 1997 och dessutom påbörjade pendling, tyder resultaten på relativt stora inkomstökningar för kvinnor (den högra delen av tabell 6.11).
161
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Tabell 6.11 Estimerade effekter av pendling på bruttoarbets- inkomst
Kronor
|
|
|
Mannen pendlar och mannen |
Kvinnan pendlar och kvinnan |
||||
|
|
|
var arbetslös 1997 |
|
var arbetslös 1997 |
|
||
|
|
|
Kvinnor |
Män |
Hushållet |
Kvinnor |
Män |
Hushållet |
yfsB |
B |
1 104 |
6 513** |
7 617** |
13 158*** |
2 068 |
15 236*** |
|
1999B |
(1 971) |
(2 981) |
(3 515) |
(2 444) |
(2 204) |
(3 377) |
||
yfsB |
B |
9 901*** |
9 182** |
12 680*** |
2 683 |
15 362*** |
||
2000B |
(2 162) |
(3 269) |
(3 972) |
(2 665) |
(2 711) |
(3 942) |
||
yfsB |
B |
7 598** |
7 356* |
8 761*** |
3 897 |
12 658*** |
||
2001B |
(2 348) |
(3 443) |
(3 972) |
(2 750) |
(3 344) |
(4 346) |
||
yfsB |
B |
5 524 |
6 844 |
11 150*** |
6 239 |
17 389*** |
||
2002B |
(2 468) |
(3 514) |
(4 275) |
(2 785) |
(37,21) |
(4 749) |
||
yfsB |
B |
693 |
2 782 |
3 475 |
10 866*** |
2 441 |
13 307*** |
|
2003B |
(2 536) |
(3 548) |
(4 439) |
(2 907) |
(3 722) |
(4 847) |
||
Antal hushåll |
|
12 906 |
|
|
23 319 |
|||
(Pendlare): |
|
|
(1 286) |
|
|
(1 201) |
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Standardavvikelser inom parentes.
Källa: Egna beräkningar.
För hushåll där mannen var arbetslös och där kvinnan började pendla finner vi ganska stora inkomstökningar för både den pendlande kvinnan och för hushållet totalt sett (Appendix B, tabell B.8). Kvinnornas inkomstökning förklarar i stort sett hela inkomstökningen för hushållet och de små positiva estimaten för männen är inte statistiskt signifikanta. Här är de skattade effekterna för kvinnorna så pass stora att det kan finnas skäl att misstänka att rena arbetskraftsutbudseffekter förklarar delar av dessa resultat.
162
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
En möjlig effekt är en s.k. added worker effectTPF125FPT som systematiskt hänger samman med ökad sannolikhet för mellanregional pendling. Även i detta fall kan dock pendling tänkas ha en positiv kausal effekt i den utsträckning kvinnorna inte kan få arbete eller den arbetstid de önskar i den region de är bosatta. Huruvida arbetskraftsutbudseffekter hänger ihop med icke observerade egenskaper som snedvrider resultaten är svårt att säga. I matchningen har vi emellertid tagit hänsyn till en mängd faktorer som kan förklara skillnader i arbetskraftsutbud och sannolikhet för sysselsättning mellan pendlare och dem som inte påbörjade pendling.
Vi har även skattat effekterna av att mannen påbörjar pendling i hushåll där kvinnan var arbetslös (resultat redovisas inte i tabell). Resultaten tyder på positiva effekter när det gäller mannens inkomst på omkring 9 000 kronor per år under 2000 och 2001. Övriga estimat är statistiskt insignifikanta. För kvinnan hittar vi inga signifikanta effekter.
I det fall både mannen och kvinnan var arbetslösa tyder resultaten (inte redovisade i tabell) på ökade inkomster och återigen tycks kvinnans pendling hänga samman med större inkomstökning i jämförelse med fallet där mannen påbörjar pendling. För kvinnan tyder estimaten på inkomstökningar i intervallet 10
Det samlade intrycket av skattningsresultaten för de gifta eller samboende par där minst en av individerna var arbetslösa är att det är kvinnornas pendling som verkar hänga samman med större inkomstökningar. Detta resultat gäller oavsett om det är mannen eller kvinnan som var arbetslös i utgångsläget. Det kan dock diskuteras om detta är en kausal effekt av pendling eller om resultaten drivs av arbetsutbudseffekter som råkar sammanfalla systematiskt med att kvinnorna börjar pendla. Genom kom- pletterande analyser har vi kunnat konstatera att den skattade effekten på kvinnornas arbetsinkomster inte kan förklaras med tillfälligt minskat arbetskraftsutbud i samband med uttag av föräldraledighet.
125TP PT Med
163
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
6.4.3Ensamstående som var sysselsatta eller utanför arbetskraften 1997
För ensamstående män och kvinnor som inte vara arbetslösa under 1997 är de skattade effekterna av pendling på inkomstutvecklingen på kort sikt, mellan 1997 och 1999, positiva men insignifikanta (tabell 6.12). På längre sikt finner vi däremot genomgående positiva och statistiskt signifikanta effekter av pendling på arbetsinkomster. De skattade inkomsteffekterna ligger i intervallet 10 000– 15 000 kronor för männen och ca 10 000 konor per år för kvinnorna.
Det är inte helt lätt att en entydig förklaring till varför den kortsiktiga effekten skulle vara så liten som skattningarna i tabell 6.12 antyder. Att pendling till en annan arbetsmarknad kan innebära en långsiktigt förbättrad inkomstutveckling förefaller att vara rimligt, men att den initiala löneförändringen skulle ligga nära noll är svårare att finna bra förklaringar till. Givet att samtliga pendlare har fått nytt arbete eller bytt arbetsställe borde en positiv lönejustering kunna noteras för pendlarna även på kort sikt.
Tabell 6.12 Estimerade effekter av pendling på bruttoarbets- inkomst
Kronor
|
|
Kvinnor |
|
Män |
|
yfsB B 1999B |
5 723 |
|
3 138 |
|
|
yfsB B 2000B |
10 118 |
** |
9 637 |
*** |
|
yfsB B 2001B |
11 225 |
** |
13 987 |
*** |
|
yfsB B 2002B |
9 231 |
* |
15 310 |
*** |
|
yfsB B 2003B |
10 306 |
** |
11 836 |
*** |
|
Antal observationer |
23 708 |
|
31 661 |
|
|
(Pendlare) |
(762) |
|
(1 385) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Källa: Egna beräkningar.
164
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
6.4.4Ensamstående som var arbetslösa 1997
Våra skattningar tyder också på positiva effekter av pendling på arbetsinkomster bland dem som var arbetslösa någon gång under 1997 (tabell 6.13). Resultaten är dock mindre entydiga för kvinnor än för män.
För männen är den skattade effekten av pendling omkring 10 000 kronor fram till och med 2002, medan estimatet för 2003 inte är statistiskt signifikant. För kvinnor är samtliga estimat positiva men endast tre estimat är dock statistiskt signifikanta. Dessutom varierar estimatens storlek starkt mellan de olika mättidpunkterna. Återigen antyder resultaten att vinsterna av pendling i absoluta tal är lägre för kvinnor i jämförelse med män, även om estimatet för 2003 avviker från detta mönster.
Tabell 6.13 Estimerade effekter av pendling på bruttoarbets- inkomst
Kronor
|
|
Kvinnor |
|
Män |
|
yfsB B 1999B |
3 201 |
|
10 601 |
*** |
|
yfsB B 2000B |
7 633 |
** |
11 744 |
*** |
|
yfsB B 2001B |
4 932 |
|
9 847 |
** |
|
yfsB B 2002B |
7 447 |
* |
12 046 |
*** |
|
yfsB B 2003B |
11 701 |
*** |
6 470 |
|
|
Antal observationer |
9 296 |
|
9 040 |
|
|
(Pendlare) |
(681) |
|
(922) |
|
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Källa: Egna beräkningar.
Vi har även genomfört vissa kompletterande analyser genom att skatta effekterna av pendling separat för personer med universitets- utbildning för att undersöka om vi, i likhet med då inkomst- effekterna av migration analyserades, får resultat som pekar på större effekt på inkomsterna av rörlighet för denna grupp. Resultaten (redovisas inte i tabell) visar inget som tyder på
165
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
väsentligt större eller mindre inkomstökningar i jämförelse med dem som presenterats tidigare i detta avsnitt.
Vi har även gjort skattningar där vi utesluter individer som var bosatta inom Stockholms lokala arbetsmarknadsregion. I dessa skattningar hittar vi generellt sett större skattade effekter av pendling på arbetsinkomster. Estimaten stiger i de flesta fall med i storleksordningen
6.5Migration och pendling
I syfte att undersöka om effekterna av individernas arbetskrafts- status på sannolikheten för migration och pendling har förändrats över tiden, har vi skattat migrations- och pendlingsmodeller för ensamstående för några olika tidsperioder. Förutom för perioden
Resultaten för variabler som indikerar arbetskraftsstatus redovisas i tabellerna 6.14 och 6.15. För migration bland ensam- stående män (övre delen av tabell 6.14) är estimaten genomgående positiva för variablerna som indikerar arbetslöshet, studier, utanför arbetskraften och socialbidrag. Estimaten för individuell erfarenhet av arbetslöshet är dock inte signifikant för den senaste perioden. För ensamstående kvinnor (nedre delen av tabell 6.14) är resultaten något mindre entydiga. Estimaten för arbetslöshet är positiva men statistiskt signifikanta endast för den första perioden. Estimaten för personer som befann sig utanför arbetskraften är inte signifikanta i någon period. Resultaten visar dock att personer som var studerande eller uppbar socialbidrag har en högre sannolikhet att flytta under samtliga perioder.
166
Bilaga 3 till LU 2008 |
|
|
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
||||
Tabell 6.14 |
Sannolikhet för flyttning över gräns för lokal arbets- |
||||||
|
marknad för ensamstående |
|
|
|
|||
Linjär sannolikhetsmodell |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Variabel |
|||||||
Ensamstående män |
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
0,95 |
* |
0,86 |
** |
0,32 |
|
|
Studerande |
4,39 |
*** |
6,98 |
*** |
6,63 |
*** |
|
Ej i arbetskraften |
1,28 |
* |
1,56 |
** |
1,74 |
** |
|
Socialbidrag |
4,70 |
*** |
1,82 |
*** |
3,31 |
*** |
|
Ensamstående kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
1,40 |
** |
0,35 |
|
0,12 |
|
|
Studerande |
3,22 |
*** |
4,01 |
*** |
4,65 |
*** |
|
Ej i arbetskraften |
1,00 |
|
0,62 |
|
|
|
|
Socialbidrag |
2,81 |
*** |
1,68 |
*** |
1,89 |
*** |
|
Anm.: Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Kompletta estimat redovisas i Appendix B, tabellerna B.9 och B.10.
Källa: Egna beräkningar.
Övergår vi till pendling bland ensamstående män (övre delen av tabell 6.15) finner vi genomgående en relativt stor och positiv effekt av arbetslöshet på sannolikheten för pendling för samtliga tre perioder. Detta gäller även för variabeln som indikerar studier. Resultaten tyder vidare på högre sannolikhet för pendling i alla tre perioderna bland personer som uppbar socialbidrag och i två av tre perioder för individer som var utanför arbetskraften.
Även ensamstående kvinnor som var arbetslösa året innan pendling hade en högre pendlingssannolikhet under samtliga tre perioder. Detta gäller även de kvinnor som var i studier och, med undantag för perioden
167
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Tabell 6.15 Sannolikhet för pendling över gräns för lokal arbets- marknad för ensamstående
Linjär sannolikhetsmodell
Variabel |
||||||
Ensamstående män |
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
4,69 |
*** |
4,99 |
*** |
6,66 |
*** |
Studerande |
3,18 |
*** |
4,26 |
*** |
5,24 |
*** |
Ej i arbetskraften |
|
2,69 |
*** |
2,71 |
*** |
|
Socialbidrag |
1,58 |
*** |
0,88 |
** |
1,20 |
** |
Ensamstående kvinnor |
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
2,89 |
*** |
2,68 |
*** |
3,07 |
*** |
Studerande |
3,57 |
*** |
3,48 |
*** |
4,79 |
*** |
Ej i arbetskraften |
0,28 |
|
2,12 |
*** |
0,77 |
|
Socialbidrag |
1,00 |
*** |
0,45 |
|
1,16 |
*** |
Anm.: Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Kompletta estimat redovisas i Appendix B, tabellerna B.11 och B.12.
Källa: Egna beräkningar.
6.6Sammanfattning av resultaten
Arbetsmarknadssituationen påverkar flyttning
Våra resultat tyder på att individernas arbetsmarknadssituation påverkar sannolikheten för flyttning i förväntad riktning och i enlighet med ekonomisk teori. Erfarenhet av arbetslöshet ökar sannolikheten för flyttning bland gifta eller samboende män och kvinnor samt ensamstående män. För ensamstående kvinnor var den skattade effekten inte statistiskt signifikant. Vidare är inträde i arbetskraften överlag förenat med högre sannolikhet för flyttning. Oss veterligen har ingen tidigare studerat sambandet mellan socialbidrag och geografisk rörlighet i Sverige, vilket vi haft möjlighet till i denna studie. Vi finner inga tecken på att social- bidrag skulle ha en inlåsande effekt på arbetskraften. Tvärt om indikerar våra resultat en relativt sett högre sannolikhet för migration bland personer och hushåll som hade socialbidrag innan flyttning.
168
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Samband mellan tidigare rörlighet och framtida migration
Överlag indikeras en ökad sannolikhet för flyttning om individerna flyttat eller pendlat över regiongräns i föregående period. Den skattade effekten är relativt sett stor när det gäller tidigare flyttning och betydligt större i jämförelse med effekten av individens erfarenhet av arbetslöshet. Det skall dock återigen betonas att de underliggande mekanismerna till samband mellan tidigare rörlighet och framtida migration kan vara nära knutna till arbetsmarknads- relaterade faktorer.
Flyttning påverkar bruttoinkomsterna
Vi finner att mellanregional flyttning påverkar bruttoinkomsterna i positiv riktning och att den genomsnittliga effekten ligger i intervallet
För både ensamstående män och kvinnor tyder skattningarna på en bruttoinkomstökning av migration i storleksordningen
Med hänsyn till att de direkta flyttkostnaderna och att transak- tionskostnader, som t.ex. avyttring av gammal och anskaffning av ny bostad kan vara relativt betydande, verkar den genomsnittliga inkomstökningen som följer av flyttning att vara förhållandevis låg för stora grupper av flyttare. Dessutom flyttar hushåll bara delvis av arbetsmarknadsskäl. Kostnaderna för en flyttning ska därför uppvägas av både de direkta inkomsteffekterna och av andra fördelar som är svårare att fånga. Den samhällsekonomiska intäkten kan dock vara större eftersom indirekta lönekostnader ska läggas till individens bruttoinkomster. Sett ur hushållets perspektiv tillkommer dessutom effekter av inkomstskatter och inkomst- beroende transfereringar, vars nettoeffekt i genomsnitt innebär en väsentlig reduktion av det privatekonomiska utbytet av rörlighet.
169
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
I den mån de modeller vi skattat inte fångat upp systematiska skillnader i hushållens arbetskraftsutbud, kan resultaten delvis återspegla skillnader i frivilliga val av arbetade timmar och kan då inte tolkas i termer av produktivitetsökningar eller som föränd- ringar av individens nytta. Värt att notera är att en ökning av antalet arbetstimmar, som hypotetiskt kan följa vid migration, kan bero på att de flyttande varit undersysselsatta innan flyttning och att de kunnat få önskad arbetstid i inflyttningsregionen. En inkomstökning kan då reflektera inte bara ett realt produktions- tillskott utan även ökad välfärd i vidare mening.
Pendling vanligare vid svag anknytning till arbetsmarknaden
När det gäller mellanregional pendling tyder resultaten entydigt på att personer som var arbetslösa någon gång under 1997, studerande och personer som av andra skäl var utanför arbetskraften hade större sannolikhet att påbörja pendling mellan 1997 och 1998. Den skattade effekten av att ha varit arbetslös under 1997 på sannolikheten för mellanregional pendling ligger i storleks- ordningen
Hushållets inkomst ökar vid pendling
Skattningarna av pendlingens effekter på arbetsinkomster bland gifta eller samboende par indikerar entydigt att hushållets totala inkomster stiger oavsett om det är kvinnan eller mannen som börjar pendla. Kvinnornas pendling är dock förknippad med en betydligt större inkomstökning, för såväl hushållet som helhet som för den egna inkomsten, i jämförelse med det fall att mannen börjar pendla. Storleksordningar är här
För ensamstående tyder resultaten också på stigande brutto- arbetsinkomster i samband med pendling. Här är den skattade inkomstökningen något högre för män och skillnaden mellan män och kvinnor är mindre i jämförelse med individer i gifta eller samboende par. Möjligen är detta ett indirekt tecken på att kvinnor i gifta eller samboende i högre grad än ensamstående kvinnor är bundna i till mannens karriär vid valet av bostadsort. Det är också
170
Bilaga 3 till LU 2008 |
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
tänkbart att våra resultat återspeglar relativt sett högre variation i arbetskraftsutbud bland gifta eller samboende kvinnor.
Dessa resultat måste självfallet tolkas med stor försiktighet. I skattningarna av migrationens och pendlingens bestämnings- faktorer har vi skattat sannolikheten för utflyttning respektive utpendling. Här finns ingen direkt information om vilka faktorer som bestämmer hushållets val av inflyttningsregion eller destination för pendling. Vidare kan en del av de relativt sett små inkomstökningarna som noterats för pendlare hänga samman med att en del av dessa pendlar över relativt korta distanser som inte skiljer sig substantiellt från inomregional pendling. Vissa kompletterande analyser tyder på att detta kan vara fallet.
Skattningarna av rörlighetens effekter på inkomster kan inte utan vidare tolkas som kausala effekter av individernas beslut att flytta eller pendla. Vid den typ av
Rörligheten bidrar till effektiv allokering
I stora drag ger våra resultat stöd för att de mellanregionala flyttningarna i Sverige påverkas i förväntad riktning av den egna arbetsmarknadssituationen och att personer med svagare ställning på arbetsmarknaden och individer med högre utbildning har högre sannolikhet för mellanregional flyttning och pendling. Vår tolkning av resultaten som presenteras i detta kapitel är att den geografiska rörligheten i Sverige bidrar positivt till en ekonomiskt effektiv allokering av arbetskraften och att vi inte funnit några substantiella tecken på samband som talar i den motsatta riktningen. Vi har inte heller funnit några tecken på systematiskt sjunkande pendling över tiden bland personer som drabbats av arbetslöshet, bland dem som uppburit socialbidrag eller bland de personer som var utanför
171
Analys av geografisk rörlighet på individnivå |
Bilaga 3 till LU 2008 |
arbetskraften. Motsvarande samband över tiden gäller även för flyttning bortsett från effekten av erfarenhet av arbetslöshet där estimaten är positiva men inte signifikanta för den sista perioden
172
7 Slutdiskussion
Tillsammans med yrkesmässig och branschmässig mobilitet har geografisk arbetskraftsrörlighet på lokal och regional nivå väsentlig betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt och därmed för en gynnsam utveckling av sysselsättning, produktivitet och reallöner.
Hushållens beslut om flyttning och arbetspendling grundar sig dock på många olika faktorer och styrs delvis av annat än penningmässiga och arbetsmarknadsrelaterade motiv. Givet att individerna har god information och att priser och löner återspeglar reella alternativkostnader finns förutsättningar för att den geografiska rörligheten blir optimal ur såväl privatekonomisk som samhällsekonomisk synpunkt. Teoretiskt kan den optimala rörlighetsnivån vara noll eller den kan vara extremt omfattande. Men även om vi i teorin kan fastställa denna nivå och inriktningen på geografisk rörlighet, finns det i praktiken inga möjligheter att uttala sig om den faktiskt observerade rörligheten är optimal ur samhällsekonomisk synpunkt eller inte. Detta beror bland annat på att individernas välfärd påverkas av andra faktorer än inkomster och annat än ekonomiska incitament.
Men när det gäller centrala mål för den ekonomiska politiken avseende produktion och sysselsättning, finns det ett antal indirekta indikatorer som ger viss vägledning och som kan uppfattas som symptom på att den geografiska arbetsmarknads- rörligheten fungerar mer eller mindre tillfredställande. Dessa indikatorer kan indelas efter tre aggregeringsnivåer; nationell, regional och individuell nivå.
Nationell nivå
På nationell makronivå kan t.ex. för låg rörlighet yttra sig genom ogynnsam produktivitetsutveckling, stigande strukturell arbets- löshet och inflationsdrivande löneökningar. Förenklat uttryckt kan
173
Slutdiskussion |
Bilaga 3 till LU 2008 |
strukturell arbetslöshet sägas föreligga när företagen har rekryteringssvårigheter samtidigt som det finns arbetslösa som inte kan eller vill ta de lediga jobben. Denna typ av arbetslöshet kan mätas t.ex. genom antalet vakanser i relation till mängden arbets- lösa.
Enligt Konjunkturinstitutet (2006) har den årliga ökningstakten i arbetsproduktiviteten i näringslivet stigit sedan
När det gäller löne- och prisutvecklingen finns det inga tecken på att avtalsmässiga löneökningar och löneglidning utöver avtal givit upphov till en onormal utveckling av arbetskraftskostnaderna sedan tidigt
En något starkare indikator på rörlighet och matchnings- effektivitet på arbetsmarknaden är utvecklingen av lediga platser och arbetslösheten över tiden. Utvecklingen av denna relation brukar analyseras med hjälp av den s.k. Beveridgekurvan.TPF128FPT En systematisk ökning av arbetslösheten vid givna nivåer på antalet lediga platser kan under vissa förutsättningar tolkas som fallande matchningseffektivitet och stigande strukturell arbetslöshet.
Enligt vissa bedömare fanns det en tendens till att arbets- lösheten, vid ett givet vakanstal, var väsentligt högre från ungefär
126TP PT Konjunkturinstitutet [2006].
127TP PT Konjunkturinstitutet [2006].
128TP PT Se t.ex. Björklund, A. m.fl. [2006].
174
Bilaga 3 till LU 2008 |
Slutdiskussion |
mitten av
Det ovan sagda innebär självfallet inte att den svenska arbetsmarknaden är fri från strukturella problem och att det inte finns utrymmet för effektivitetshöjande politik som minskar arbetslösheten och höjer sysselsättningen. Tvärtom finns det alltför många personer som fortfarande är öppet arbetslösa eller som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Här finns rimligtvis betydande möjligheter att med olika politiska åtgärder öka övergången till sysselsättning. På nationell nivå finner vi inga starka indikationer på att bristande geografisk rörlighet varit en tillräckligt betydande faktor för att driva fram problem med produktivitets- utveckling, lönekostnadsinflation eller strukturell arbetslöshet.
Indikatorer på makronivå är dock långtifrån entydiga mått på hur den geografiska arbetsmarknadsrörligheten fungerar. Möjligen säger de något om den totala arbetsmarknadsrörligheten, men dessa variabler bestäms också av en mängd andra faktorer. Denna bilaga behandlar dock uteslutande den geografiska rörligheten och analyserna avser i huvudsak indikatorer på regional och individnivå.
Regional nivå
Våra analyser av mellanregionala flyttningar och pendling baserade på aggregerade data indikerar att den totala geografiska rörligheten numera ligger på en förhållandevis hög nivå. Den regionala omflyttningen har ökat trendmässigt sedan början av
129TP PT Johansson, S., Lundborg, P. & Zetterberg, J. [1999], Konjunkturinstitutet [2004] och Bergström, V. & Boije, R. [2005].
130TP PT Sveriges riksbank [2002] och Konjunkturinstitutet [2006].
175
Slutdiskussion |
Bilaga 3 till LU 2008 |
arbetspendlingen ökat dramatiskt i omfattning under de senaste trettio åren. Den kortväga pendlingen över kommungräns har nästan fördubblats och den långväga över lokala arbetsmarknader har mer än fördubblats. De senast tillgängliga uppgifterna över flyttningar och pendling (statistik avseende 2005 och 2006) visar på en fortsatt ökning av den geografiska rörligheten.
Sammantaget kan vi alltså konstatera att den geografiska rörligheten numera befinner sig på en relativt hög nivå. Det finns dock anledning att påminna om två särskilda omständigheter i detta sammanhang. Den ena rör flyttningsintensitetens utveckling i olika befolkningsgrupper. Den deskriptiva statistiken visar att den kraftiga ökningen i regional omflyttning som ägt rum sedan början av
Resultaten av de ekonometriska analyserna av sambandet mellan regionalt arbetsmarknadsläge och bruttoflyttningar är i huvudsak i linje med vad som kan förväntas och konsistenta med implikationer från ekonomisk teori. Skattningarna avser perioden
176
Bilaga 3 till LU 2008 |
Slutdiskussion |
som helhet och regionernas relativa andel av dessa platser genom- gående har en positiv effekt på flyttströmmarna.
Våra analyser av de regionala obalanserna på arbetsmarknaden visar att den regionala spridningen i arbetslöshet varierar omvänt i förhållande till arbetslöshetsnivån i riket totalt sett, men också att den relativa spridningen minskat något jämfört med situationen under högkonjunkturen i slutet av
Sammantaget finns det inget som tyder på att den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden minskat trendmässigt. Snarare visar resultaten på att rörligheten numera ligger på en relativt hög nivå. Bruttoflyttningarna svarar generellt på regionala arbets- marknadsförhållanden på ett förväntat sätt och det finns heller inga tecken på att arbetsmarknadslägets betydelse för flyttningarna minskat över tiden. När det gäller de regionala obalanserna på arbetsmarknaden finns det inga indikationer på att dessa totalt sett skulle ha tilltagit under den senaste tjugoårsperioden.
Trots att ovanstående resultat inte kan tas till intäkt för att den geografiska arbetskraftsrörligheten är tillräcklig ur samhälls- ekonomisk synvinkel tolkar vi resultaten som i huvudsak positiva tecken. Ytterligare perspektiv på hur den geografiska rörligheten verkar fungera kan eventuellt fås genom internationella jämförelser. Tillgänglig statistik över regionala skillnader i arbetslöshet och sysselsättning i
177
Slutdiskussion |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Individnivå
I våra analyser av mellanregionala flyttningar och pendling baserade på individdata har vi studerat vilka individattribut som påverkar sannolikheten för flyttning och pendling och rörlighetens effekter på bruttoarbetsinkomster.
Strukturomvandling kan leda till att det blir överskott på arbetskraft i vissa regioner samtidigt som det kan finnas stor efterfrågan på arbetskraft i andra regioner. Då är det särskilt viktigt att de som är arbetslösa eller på väg in i arbetskraften söker jobb över större områden och uppvisar en hög benägenhet till rörlighet. Vissa tidigare svenska studier har pekat på att de arbetsmarknads- relaterade flyttningarna är av mindre eller minskande betydelse. När det gäller effekten av individuell erfarenhet av arbetslöshet på geografisk rörlighet finns också några studier som inte tyder på högre rörlighet bland de arbetslösa. Det finns också motstridiga resultat avseende hushållens ekonomiska utbyte av flyttning i fåtalet existerande studier. När det gäller pendling finns det oss veterligen ingen tidigare svensk studie av pendlingens effekter på inkomster. Dessa effekter är av intresse eftersom det ekonomiska utbytet kan ge viss antydan om storleken på privatekonomiska incitament till migration och pendling och samhällsekonomiska intäkter av geografisk rörlighet.
Våra resultat som i huvudsak avser rörlighet 1997 till 1999 och inkomster fram till 2003 indikerar att personer som nyligen haft egen erfarenhet av arbetslöshet har högre sannolikhet för flyttning jämfört med personer som inte varit arbetslösa. Detta gäller också för pendling där den skattade effekten av arbetslöshet verkar vara något större än i fallet med migration. Vidare finner vi att personer som nyligen haft socialbidrag har relativt sett högre sannolikhet för flyttning och i allmänhet även för påbörjad pendling till anställning i annan arbetsmarknadsregion. Sammantaget pekar resultaten i stort sett entydigt på att personer med en relativt svag ställning på arbetsmarknaden uppvisar högre geografisk rörlighet. Vi finner också att personer som var utanför arbetskraften har relativt sett högre sannolikhet för både pendling och flyttning. Även om dessa resultat ingalunda bevisar att den geografiska rörligheten är tillfredställande ur samhällsekonomisk synpunkt tolkar vi dessa resultat som positiva tecken. De motsatta resultaten skulle definitivt vara oroande i detta sammanhang.
När det gäller effekter på arbetsinkomster tyder våra resultat generellt på bruttoinkomstökningar av flyttning och pendling. För
178
Bilaga 3 till LU 2008 |
Slutdiskussion |
gifta eller samboende par är den skattade effekten av flyttning positiv och relativt betydande. Men resultaten drivs nästan helt av inkomstökningar bland män med utbildning på universitetsnivå. Bland de ensamstående är den skattade inkomstökningen av flyttning positiv för båda könen. Men detta gäller bara för män och kvinnor med högre utbildning. De skattade effekterna av mellanregional pendling på arbetsinkomster är också positiva, men överlag är de överraskande små. Bland gifta eller samboende där minst en av parterna drabbats av arbetslöshet och där kvinnan påbörjade pendling indikeras emellertid betydande effekter på kvinnans bruttoarbetsinkomst.
I huvudsak är de positiva effekterna av rörlighet på inkomster ett gott tecken och bruttoeffekten på produktionsvärdet underskattas på grund av arbetsgivaravgifter m.m., medan det privatekonomiska utbytet överskattas på grund av inkomstskatter och resekostnader efter skatteavdrag. Det magra utbytet av flyttning för gifta eller samboende kvinnor och för personer med lägre utbildning kan eventuellt vara en återspegling av den relativt låga lönespridningen inom kvinnodominerade yrken, företrädesvis inom offentlig sektor, och den lägre lönespridningen bland arbetare jämfört med tjänstemän.TPF131FPT Eventuellt finns det här ett incitamentsproblem som i så fall bör vägas mot fördelarna med en lägre lönespridning.
När det gäller de relativt blygsamma inkomstökningarna av mellanregional pendling kan våra resultat möjligen bero på att vi inte direkt kan observera boendepreferenser och pendlings- kostnader. Vissa som motsvarar vår definition av en som påbörjar pendling över gräns till annan lokal arbetsmarknad, kanske i själva verket bor vid en gräns och pendlar en kort distans, med liten tidsåtgång och har små direkta pendlingskostnader i likhet med många som pendlar inomregionalt. Det kan också tänkas återspegla situationen på bostadsmarknaden i vissa av de större städerna där personer med lägre inkomster kan ha svårt att finansiera en bostad nära arbetsplatsen inom den lokala arbetsmarknadsregionen. En del hushåll tvingas mer eller mindre att bosätta sig i en angränsande lokal arbetsmarknadsregion för att sedan påbörja pendling till arbetsplatsen. Båda dessa aspekter borde vara relativt sett mera relevanta för de befolkningstäta områdena runt storstadsregionerna i Sverige. Möjligen kan detta förklara att den skattade effekten av mellanregional pendling stiger när vi exkluderar personer som i utgångsläget var bosatta i Stockholms lokala arbetsmarknadsregion.
131TP PT Konjunkturinstitutet [2006] och Fredriksson, P. & Topel, R.H. [2006].
179
Slutdiskussion |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Några avslutande reflektioner
Vår sammanlagda bedömning är att den geografiska arbetskrafts- rörligheten verkar fungera relativt väl i relation till skiftande utbuds och efterfrågeförhållanden på de regionala arbetsmarknaderna. Ökad rörlighet skulle dock kunna ge minskningar av såväl total arbetslöshet i landet som minskade obalanser på de regionala arbetsmarknaderna.
Den svenska arbetsmarknaden är för närvarande inne i en period med starkt ökad arbetskraftsefterfrågan med vissa rekryterings- svårigheter i vissa branscher och på vissa orter. I likhet med liknande situationer tidigare kommer det troligen att föras fram förslag på subventioner till flyttning eller pendling. Det som kan tala för subventioner i detta sammanhang är att den privatekonomiska vinsten av rörlighet med stor sannolikhet är lägre än den samhällsekonomiska. Men pendling är redan idag starkt subventionerad via skatteavdrag för arbetsresor och omkostnader för arbete på annan ort. När det gäller flyttningarna tyder genomförda utvärderingar på obetydliga eller inga effekter på mellanregional migration av de flyttningsbidrag som tidigare tillämpats inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Vi bedömer det dock som mindre troligt att politiska åtgärder med primärt syfte att stimulera den geografiska rörligheten kan bidra till ökad sysselsättning och produktion i tillnärmelsevis samma utsträckning som ett bättre utnyttjande av den betydande arbetskraftsreserv som fortfarande finns bland de arbetslösa och personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Det kan finnas skäl för att undanröja hinder för geografisk rörlighet. Men här finns det förmodligen mer att hämta genom övriga politiska åtgärder som syftar till att stimulera arbetskraftsutbudet och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. I detta sammanhang bör även kvaliteten på matchningarna beaktas, där bl.a. informationsgrad och söktid har betydelse för att arbetsmarknaden ska fungera effektivt.
Vi finner heller inga indikationer på att den geografiska rörligheten försämrats över tiden. Visserligen styrs förmodligen en betydande del av den mellanregionala omflyttningen som tidigare påpekats av andra faktorer än arbetsmarknadsförhållanden och individernas inkomster, och det är inte orimligt att tänka sig att regionala konsumtionsmöjligheter, sociala nätverk och andra livskvalitetsaspekter får en tilltagande vikt i takt med att hushållens realinkomster stiger. Hur stor betydelse de arbetsmarknads-
180
Bilaga 3 till LU 2008 Slutdiskussion
relaterade motiven har i jämförelse med annat finns det för närvarande inga entydiga belägg för.TPF132FPT
En mycket stor andel av den mellanregionala migrationen utgörs av yngre personer mellan 20 och 30 år. På lång sikt har därför åldersstrukturen på nationell och regional nivå förmodligen stor betydelse för den interna migrationen i Sverige. Från ett år till ett annat är förändringarna i åldersstrukturen för liten för att kunna förklara de kortsiktiga svängningarna i inrikes omflyttning. Här spelar den makroekonomiska konjunkturen tillsammans med den regionala spridningen av arbetslösa och lediga jobb en större roll. Förutom flyttningarna i samband med universitetsstudier fanns det också betydande inslag av omflyttningar av invandrare under vissa år på
En något spekulativ betraktelse av den ökande pendlingen och den s.k. regionförstoringen under senare år är att den delvis kan vara en följd av restriktioner på bostadsmarknaden. En omfattande inflyttning till storstadsregionerna har möjligen drivit upp boende- kostnaderna och, som påpekats tidigare, trängt ut hushåll från regionernas centra, vilket i så fall bidragit till regionförstoring och ökad pendling. Förändringar av produktionsstrukturen som förändrar den regionala fördelningen av produktion och syssel- sättning genererar geografisk arbetskraftsrörlighet vilket ställer krav på bland annat bostads- och infrastrukturpolitiken. Bristande koordination inom och mellan dessa politikgrenar kan, tillsammans med imperfektioner på bostadsmarknaden och inom kommunika- tionssektorn, driva fram långväga pendling av en omfattning som inte är samhällsekonomiskt optimal. Vid sidan av ekonomiska effektivitetsförluster kan en sådan utveckling eventuellt strida mot målet om en hållbar utveckling och mot ambitioner inom jämställd- hetspolitiken.
132TP PT Lundholm, E. m.fl. [2004] och Niedomysl, T. [2006].
181
Slutdiskussion |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Men att stigande boendekostnader i de expansiva regionerna och fallande boendekostnader i utflyttningsregionerna tenderar att utjämna regionala skillnader i realinkomster, och därmed motverka fortsatta nettoomflyttningar, är i sig inte tillräckligt skäl för bostadspolitiska ingrepp. Tvärtom är detta under vissa förut- sättningar en del av en förväntad anpassningsmekanism som är förenlig med en samhällsekonomiskt effektiv resursallokering – bristsituationer signaleras med stigande priser och överskott på bostadsmarknaden signaleras med fallande priser. Fastighetspriser indikerar dessutom en sammanvägning av andra värden av att bo i en viss region, till exempel i form av inkomster, sysselsättnings- möjligheter, naturupplevelser, utbildning, sjukvård och kultur- konsumtion. Men regleringar och marknadsimperfektioner i bostadssektorn kan göra att priserna inte korrekt återspeglar samhällsekonomiska intäkter och alternativkostnader med en ineffektivt fungerande bostadsmarknad som följd. Större politiska beslut som rör bostadsmarknaden, infrastrukturen och eventuella rörlighetsstimulanser bör därför som en väsentlig del av beslutsunderlaget inkorporera kvalificerade samhällsekonomiska bedömningar. Företrädesvis utförda av nationell eller internationell expertis som är fristående från regionala och andra partsintressen.
Avslutningsvis vill vi kortfattat och utan prioritetsordning nämna några av de problemområden som berör den geografiska rörligheten och som vi anser bör belysas med forskning under de kommande åren. Det gäller bland annat samspelet mellan bostadsmarknaden, infrastruktur och arbetsmarknadsrörlighet; sambandet mellan utbildningspolitik och rörlighet; faktorer som styr individernas val av inflyttningsregion (studier av ”pull- faktorer” på individnivå); invandrarnas geografiska rörlighet; ekonomiska och sociala effekter av migration och pendling i ett hushållsperspektiv samt den geografiska rörlighetens roll för anpassningsprocesserna på de regionala arbetsmarknaderna vid förändringar av utbudet och efterfrågan på arbetskraft.
182
Appendix A
Regionala indelningar
Huvuddelen av analysen i bilagan görs med utgångspunkt från så kallade lokala arbetsmarknader (LA). De lokala arbetsmarknaderna är funktionella arbetsmarknadsområden som bygger på arbets- pendling mellan kommuner. Syftet med dessa är att avgränsa geografiska områden som är förhållandevis oberoende av omvärlden med avseende på efterfrågan och utbud av arbetskraft. Av utrymmesskäl redovisas en del resultat på en mer aggregerad nivå. Det handlar om en gruppering av de lokala arbetsmarknaderna i så kallade regionfamiljer. I detta appendix redovisas grunderna för dessa båda regionala indelningar.
Lokala arbetsmarknader
Avgränsningen av lokala arbetsmarknader baseras på brutto- pendlingsströmmar mellan kommuner och görs i två steg. Först avgörs vilka kommuner som kan betraktas som oberoende eller självförsörjande vad gäller tillgången på arbetstillfällen och arbets- kraft. Detta görs med utgångspunkt från två självständighets- kriterier – ett generellt och ett specifikt:
∑Eij / Ei < 0,20
i j
max Eij / Ei < 0,075
183
Appendix A |
Bilaga 3 till LU 2008 |
där EijB B är flödet av arbetspendlare från kommun i till kommun j och EiB B är antalet förvärvsarbetande som bor i kommun i. För att klassas som oberoende kommun måste båda kriterierna vara uppfyllda – den totala andelen utpendlare måste vara mindre än 20 procent av kommunens förvärvsarbetande befolkning och andelen utpendlare till någon enskild kommun måste understiga 7,5 procent.
Därefter förs de kommuner som inte klassats som oberoende över till den kommun till vilken den största pendlingsströmmen är riktad och ingår därmed i den kommunens lokala arbetsmarknad. I de fall den största pendlingsströmmen går till en kommun som inte definierats som oberoende uppstår en pendlingskedja. Kedjan upphör först när den största pendlingsströmmens destination utgörs av en oberoende kommun. Om en pendlingskedja innehåller tre länkar eller fler, bryts dock kedjan vid den svagaste länken (där andelen utpendlare i förhållande till den förvärvsarbetande befolkningen är som lägst).
MedT denna avgränsning skapas arbetsmarknadsregioner som är funktionella i den meningen att de är relativt oberoende av omvärlden när det gäller försörjning av den egna befolkningenT med arbetstillfällen och det lokala näringslivet med arbetskraft.
Den indelning i lokala arbetsmarknader som används utgår från 2000 års pendlingsstatistik. På grundval av denna statistik och ovanstående avgränsningskriterier indelas Sverige i 90 lokala arbets- marknader. För att erhålla en uppsättning LA som är konsistent över hela perioden
Regionfamiljer
I bilagan används också en gruppering av de lokala arbets- marknaderna i fyra så kallade regionfamiljer. Syftet är att möjlig- göra en mer kompakt presentation av resultat som annars skulle ta allt för mycket utrymme i anspråk. Grupperingen baseras uteslu-
184
Bilaga 3 till LU 2008 |
Appendix A |
tande på de lokala arbetsmarknadernas storlek. Regionfamiljernas namn avspeglar så långt som möjligt de ingående lokala arbets- marknadernas position i landets ortshierarki. Tabell A.1 redovisar lite mer detaljer kring de kriterier som använts.
Tabell A.1 |
Kriterier för gruppering av lokala |
arbetsmarknader |
|
|
i regionfamiljer |
|
|
|
|
|
|
Regionfamilj |
Befolkningsgräns |
Antal ingående LA |
Ackumulerad |
|
|
|
befolkning |
|
|
|
|
Storstadsregioner |
≥ 500 000 |
3 |
3 791 504 |
Regionala centra |
≥ 100 000 |
19 |
7 004 590 |
Lokala centra |
≥ 25 000 |
30 |
8 420 462 |
Småregioner |
< 25 000 |
37 |
8 882 792 |
Anm.: Befolkning avser 2000.
Källa: Bearbetningar av SCB Befolkningsstatistik.
Det är viktigt att understryka att regionfamiljerna utgörs av aggregat av lokala arbetsmarknader som inte nödvändigtvis är homogena i rörlighetshänseende. Utvecklingen för två LA i en viss regionfamilj kan således skilja sig åt och dessutom avvika från situationen för regionfamiljen totalt sett. Av tabell A.1 framgår vidare att merparten av landets befolkning är bosatt i lokala arbets- marknader som tillhör regionfamiljerna storstadsregioner och regionala centra. Endast omkring 5 procent av befolkningen är bosatt i de 37 lokala arbetsmarknader som utgör landets småregioner. Tabell A.3 redovisar de lokala arbetsmarknadernas fördelning på regionfamiljer.
185
Appendix A Bilaga 3 till LU 2008
Tabell A.2 |
Kommunernas fördelning på lokala arbetsmarknader |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
Kommun- |
Kommunnamn |
Kommun- |
Kommunnamn |
|||
kod |
|
|
|
kod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0114 |
Stockholm |
0604 |
Aneby |
Jönköping |
||
0115 |
Vallentuna |
|
Stockholm |
0617 |
Gnosjö |
Gislaved |
0117 |
Österåker |
|
Stockholm |
0642 |
Mullsjö |
Jönköping |
0120 |
Värmdö |
|
Stockholm |
0643 |
Habo |
Jönköping |
0123 |
Järfälla |
|
Stockholm |
0662 |
Gislaved |
Gislaved |
0125 |
Ekerö |
|
Stockholm |
0665 |
Vaggeryd |
Jönköping |
0126 |
Huddinge |
|
Stockholm |
0680 |
Jönköping |
Jönköping |
0127 |
Botkyrka |
|
Stockholm |
0682 |
Nässjö |
Jönköping |
0128 |
Salem |
|
Stockholm |
0683 |
Värnamo |
Värnamo |
0136 |
Haninge |
|
Stockholm |
0684 |
Sävsjö |
Vetlanda |
0138 |
Tyresö |
|
Stockholm |
0685 |
Vetlanda |
Vetlanda |
0139 |
Stockholm |
0686 |
Eksjö |
Jönköping |
||
0140 |
Nykvarn |
|
Stockholm |
0687 |
Tranås |
Tranås |
0160 |
Täby |
|
Stockholm |
0760 |
Uppvidinge |
Växjö |
0162 |
Danderyd |
|
Stockholm |
0761 |
Lessebo |
Växjö |
0163 |
Sollentuna |
|
Stockholm |
0763 |
Tingsryd |
Växjö |
0180 |
Stockholm |
|
Stockholm |
0764 |
Alvesta |
Växjö |
0181 |
Södertälje |
|
Stockholm |
0765 |
Älmhult |
Älmhult |
0182 |
Nacka |
|
Stockholm |
0767 |
Markaryd |
Markaryd |
0183 |
Sundbyberg |
|
Stockholm |
0780 |
Växjö |
Växjö |
0184 |
Solna |
|
Stockholm |
0781 |
Ljungby |
Ljungby |
0186 |
Lidingö |
|
Stockholm |
0821 |
Högsby |
Oskarshamn |
0187 |
Vaxholm |
|
Stockholm |
0834 |
Torsås |
Kalmar |
0188 |
Norrtälje |
|
Stockholm |
0840 |
Mörbylånga |
Kalmar |
0191 |
Sigtuna |
|
Stockholm |
0860 |
Hultsfred |
Hultsfred |
0192 |
Nynäshamn |
|
Stockholm |
0861 |
Mönsterås |
Oskarshamn |
0305 |
Håbo |
|
Stockholm |
0862 |
Emmaboda |
Emmaboda |
0319 |
Älvkarleby |
|
Gävle |
0880 |
Kalmar |
Kalmar |
0330 |
Knivsta |
|
Stockholm |
0881 |
Nybro |
Kalmar |
0360 |
Tierp |
|
Stockholm |
0882 |
Oskarshamn |
Oskarshamn |
0380 |
Uppsala |
|
Stockholm |
0883 |
Västervik |
Västervik |
0381 |
Enköping |
|
Stockholm |
0884 |
Vimmerby |
Vimmerby |
0382 |
Östhammar |
|
Stockholm |
0885 |
Borgholm |
Kalmar |
0428 |
Vingåker |
|
Katrineholm |
0980 |
Gotland |
Gotland |
0461 |
Gnesta |
|
1060 |
Olofström |
Olofström |
|
0480 |
Nyköping |
|
1080 |
Karlskrona |
Karlskrona |
|
0481 |
Oxelösund |
|
1081 |
Ronneby |
Karlskrona |
|
0482 |
Flen |
|
Katrineholm |
1082 |
Karlshamn |
Olofström |
0483 |
Katrineholm |
Katrineholm |
1083 |
Sölvesborg |
Kristianstad |
|
0484 |
Eskilstuna |
|
Eskilstuna |
1214 |
Svalöv |
Malmö |
0486 |
Strängnäs |
|
Stockholm |
1230 |
Staffanstorp |
Malmö |
0488 |
Trosa |
|
1231 |
Burlöv |
Malmö |
|
0509 |
Ödeshög |
|
Linköping |
1233 |
Vellinge |
Malmö |
0512 |
Ydre |
|
Tranås |
1256 |
Östra Göinge |
Kristianstad |
0513 |
Kinda |
|
Linköping |
1257 |
Örkelljunga |
Malmö |
0560 |
Boxholm |
|
Linköping |
1260 |
Bjuv |
Malmö |
0561 |
Åtvidaberg |
|
Linköping |
1261 |
Kävlinge |
Malmö |
0562 |
Finspång |
|
Norrköping |
1262 |
Lomma |
Malmö |
0563 |
Valdemarsvik |
Norrköping |
1263 |
Svedala |
Malmö |
|
0580 |
Linköping |
|
Linköping |
1264 |
Skurup |
Malmö |
0581 |
Norrköping |
|
Norrköping |
1265 |
Sjöbo |
Malmö |
0582 |
Söderköping |
Norrköping |
1266 |
Hörby |
Malmö |
|
0583 |
Motala |
|
Linköping |
1267 |
Höör |
Malmö |
0584 |
Vadstena |
|
Linköping |
1270 |
Tomelilla |
Simrishamn- |
|
|
|
|
|
|
Tomelilla |
0586 |
Mjölby |
|
Linköping |
1272 |
Bromölla |
Kristianstad |
186
Bilaga 3 till LU 2008 Appendix A
Tabell A.2, fortsättning
Kommun- |
Kommunnamn |
Kommun- |
Kommunnamn |
||
kod |
|
|
kod |
|
|
|
|
|
|
|
|
1273 |
Osby |
Älmhult |
1485 |
Uddevalla |
Trollhättan |
1275 |
Perstorp |
Kristianstad |
1486 |
Strömstad |
Strömstad |
1276 |
Klippan |
Malmö |
1487 |
Vänersborg |
Trollhättan |
1277 |
Åstorp |
Malmö |
1488 |
Trollhättan |
Trollhättan |
1278 |
Båstad |
Malmö |
1489 |
Alingsås |
Göteborg |
1280 |
Malmö |
Malmö |
1490 |
Borås |
Borås |
1281 |
Lund |
Malmö |
1491 |
Ulricehamn |
Borås |
1282 |
Landskrona |
Malmö |
1492 |
Åmål |
Säffle |
1283 |
Helsingborg |
Malmö |
1493 |
Mariestad |
Skövde |
1284 |
Höganäs |
Malmö |
1494 |
Lidköping |
|
1285 |
Eslöv |
Malmö |
1495 |
Skara |
Skövde |
1286 |
Ystad |
Malmö |
1496 |
Skövde |
Skövde |
1287 |
Trelleborg |
Malmö |
1497 |
Hjo |
Skövde |
1290 |
Kristianstad |
Kristianstad |
1498 |
Tidaholm |
Skövde |
1291 |
Simrishamn |
1499 |
Falköping |
Skövde |
|
1292 |
Ängelholm |
Malmö |
1715 |
Kil |
Karlstad |
1293 |
Hässleholm |
Kristianstad |
1730 |
Eda |
Arvika |
1315 |
Hylte |
Gislaved |
1737 |
Torsby |
Torsby |
1380 |
Halmstad |
Halmstad |
1760 |
Storfors |
Karlskoga |
1381 |
Laholm |
Halmstad |
1761 |
Hammarö |
Karlstad |
1382 |
Falkenberg |
Falkenberg |
1762 |
Munkfors |
Hagfors |
1383 |
Varberg |
Varberg |
1763 |
Forshaga |
Karlstad |
1384 |
Kungsbacka |
Göteborg |
1764 |
Grums |
Karlstad |
1401 |
Härryda |
Göteborg |
1765 |
Årjäng |
Årjäng |
1402 |
Partille |
Göteborg |
1766 |
Sunne |
Torsby |
1407 |
Öckerö |
Göteborg |
1780 |
Karlstad |
Karlstad |
1415 |
Stenungsund |
Göteborg |
1781 |
Kristinehamn |
Karlstad |
1419 |
Tjörn |
Göteborg |
1782 |
Filipstad |
Filipstad |
1421 |
Orust |
Göteborg |
1783 |
Hagfors |
Hagfors |
1427 |
Sotenäs |
Trollhättan |
1784 |
Arvika |
Arvika |
1430 |
Munkedal |
Trollhättan |
1785 |
Säffle |
Säffle |
1435 |
Tanum |
Strömstad |
1814 |
Lekeberg |
Örebro |
1438 |
Bengtsfors |
1860 |
Laxå |
Laxå |
|
1439 |
Färgelanda |
Trollhättan |
1861 |
Hallsberg |
Örebro |
1440 |
Ale |
Göteborg |
1862 |
Degerfors |
Karlskoga |
1441 |
Lerum |
Göteborg |
1863 |
Hällefors |
Hällefors |
1442 |
Vårgårda |
Göteborg |
1864 |
Ljusnarsberg |
Ludvika |
1443 |
Bollebygd |
Borås |
1880 |
Örebro |
Örebro |
1444 |
Grästorp |
Trollhättan |
1881 |
Kumla |
Örebro |
1445 |
Essunga |
1882 |
Askersund |
Örebro |
|
1446 |
Karlsborg |
Skövde |
1883 |
Karlskoga |
Karlskoga |
1447 |
Gullspång |
Skövde |
1884 |
Nora |
Örebro |
1452 |
Tranemo |
Gislaved |
1885 |
Lindesberg |
Örebro |
1460 |
Bengtsfors |
Bengtsfors |
1904 |
Fagersta |
|
1461 |
Mellerud |
Trollhättan |
1907 |
Surahammar |
Västerås |
1462 |
Lilla Edet |
Trollhättan |
1917 |
Heby |
Stockholm |
1463 |
Mark |
Göteborg |
1960 |
Kungsör |
Västerås |
1465 |
Svenljunga |
Borås |
1961 |
Hallstahammar |
Västerås |
1466 |
Herrljunga |
Borås |
1962 |
Norberg |
Fagersta |
1470 |
Vara |
1980 |
Västerås |
Västerås |
|
1471 |
Götene |
1981 |
Sala |
Västerås |
|
1472 |
Tibro |
Skövde |
1982 |
Fagersta |
Fagersta |
1473 |
Töreboda |
Skövde |
1983 |
Köping |
Västerås |
1480 |
Göteborg |
Göteborg |
1984 |
Arboga |
Västerås |
1481 |
Mölndal |
Göteborg |
2021 |
Vansbro |
Vansbro |
1482 |
Kungälv |
Göteborg |
2023 |
Malung |
Malung |
1484 |
Lysekil |
Trollhättan |
2026 |
Gagnef |
|
|
|
|
|
|
187 |
Appendix A Bilaga 3 till LU 2008
Tabell A.2, fortsättning
Kommun- |
Kommunnamn |
Kommun- |
Kommunnamn |
||
kod |
|
|
kod |
|
|
|
|
|
|
|
|
2029 |
Leksand |
2031 |
Rättvik |
||
2034 |
Orsa |
Mora |
2326 |
Berg |
Östersund |
2039 |
Älvdalen |
Mora |
2361 |
Härjedalen |
Härjedalen |
2061 |
Smedjebacken |
Ludvika |
2380 |
Östersund |
Östersund |
2062 |
Mora |
Mora |
2401 |
Nordmaling |
Umeå |
2080 |
Falun |
2403 |
Bjurholm |
Umeå |
|
2081 |
Borlänge |
2404 |
Vindeln |
Umeå |
|
2082 |
Säter |
2409 |
Robertsfors |
Umeå |
|
2083 |
Hedemora |
Avesta |
2417 |
Norsjö |
Skellefteå |
2084 |
Avesta |
Avesta |
2418 |
Malå |
Skellefteå |
2085 |
Ludvika |
Ludvika |
2421 |
Storuman |
Storuman |
2101 |
Ockelbo |
Gävle |
2422 |
Sorsele |
Sorsele |
2104 |
Hofors |
Hofors |
2425 |
Dorotea |
|
2121 |
Ovanåker |
Bollnäs |
2460 |
Vännäs |
Umeå |
2132 |
Nordanstig |
Hudiksvall |
2462 |
Vilhelmina |
Vilhelmina |
2161 |
Ljusdal |
Ljusdal |
2463 |
Åsele |
|
2180 |
Gävle |
Gävle |
2480 |
Umeå |
Umeå |
2181 |
Sandviken |
Gävle |
2481 |
Lycksele |
Lycksele |
2182 |
Söderhamn |
Söderhamn |
2482 |
Skellefteå |
Skellefteå |
2183 |
Bollnäs |
Bollnäs |
2505 |
Arvidsjaur |
Arvidsjaur |
2184 |
Hudiksvall |
Hudiksvall |
2506 |
Arjeplog |
Arjeplog |
2260 |
Ånge |
Ånge |
2510 |
Jokkmokk |
Jokkmokk |
2262 |
Timrå |
Sundsvall |
2513 |
Överkalix |
Överkalix |
2280 |
Härnösand |
Härnösand |
2514 |
Kalix |
Kalix |
2281 |
Sundsvall |
Sundsvall |
2518 |
Övertorneå |
Övertorneå |
2282 |
Kramfors |
Kramfors |
2521 |
Pajala |
Pajala |
2283 |
Sollefteå |
Sollefteå |
2523 |
Gällivare |
Gällivare |
2284 |
Örnsköldsvik |
Örnsköldsvik |
2560 |
Älvsbyn |
Luleå |
2303 |
Ragunda |
Östersund |
2580 |
Luleå |
Luleå |
2305 |
Bräcke |
Östersund |
2581 |
Piteå |
Luleå |
2309 |
Krokom |
Östersund |
2582 |
Boden |
Luleå |
2313 |
Strömsund |
Strömsund |
2583 |
Haparanda |
Haparanda |
2321 |
Åre |
Östersund |
2584 |
Kiruna |
Kiruna |
Anm.: Notera att när data redovisas på administrativ nivå (kommun och län) aggregeras ovanstående kommuner till 277 kommuner respektive 24 län som är konsistenta under hela perioden
188
Bilaga 3 till LU 2008 Appendix A
Tabell A.3 |
De lokala arbetsmarknadernas fördelning på |
||
|
regionfamiljer |
|
|
|
|
|
|
Storstadsregioner |
Regionala centra |
Lokala centra |
Småregioner |
Göteborg |
Borås |
Arvika |
Arjeplog |
Malmö |
Avesta |
Arvidsjaur |
|
Stockholm |
Gävle |
Bollnäs |
Bengtsfors |
|
Halmstad |
Eskilstuna |
Emmaboda |
|
Jönköping |
Falkenberg |
Fagersta |
|
Kalmar |
Gislaved |
Filipstad |
|
Karlstad |
Gotland |
Gällivare |
|
Kristianstad |
Hudiksvall |
Hagfors |
|
Linköping |
Härnösand |
Haparanda |
|
Luleå |
Karlskoga |
Hofors |
|
Norrköping |
Karlskrona |
Hultsfred |
|
Skövde |
Katrineholm |
Hällefors |
|
Sundsvall |
Härjedalen |
|
|
Trollhättan |
Ljungby |
Jokkmokk |
|
Umeå |
Ludvika |
Kalix |
|
Västerås |
Mora |
Kiruna |
|
Växjö |
Kramfors |
|
|
Örebro |
Olofström |
Laxå |
|
Östersund |
Oskarshamn |
Ljusdal |
|
|
Simrishamn- |
Lycksele |
|
|
Tomelilla |
|
|
|
Skellefteå |
Malung |
|
|
Säffle |
Markaryd |
|
|
Söderhamn |
Pajala |
|
|
Torsby |
Sollefteå |
|
|
Varberg |
Sorsele |
|
|
Vetlanda |
Storuman |
|
|
Värnamo |
Strömstad |
|
|
Västervik |
Strömsund |
|
|
Älmhult |
Tranås |
|
|
Örnsköldsvik |
Vansbro |
|
|
|
Vilhelmina |
Vimmerby Ånge Årjäng
189
Appendix A |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Födelselandsgruppering
Tabell A.4 presenterar detaljer gällande den födelselandsgruppering som ligger till grund för diagram 4.10.
Tabell A.4 Födelselandsgruppering
Sverige Övriga Norden
Övriga
Grupp 1: Cypern, Ungern, Polen, Estland, Tjeckien och Slovenien Grupp 2: Rumänien, Slovakien, Lettland, Litauen och Bulgarien Grupp 3: Malta och Turkiet
Övriga Västeuropa Övriga Östeuropa F.d. Sovjetunionen
Nordamerika (USA och Kanada) Latinamerika (övriga länder i Amerika)
Nordafrika (Egypten, Libyen, Tunisien, Algeriet, Marocko) Övriga Afrika
Västasien (asiatiska länder väster om Pakistan) Sydasien (Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh) Övriga Asien
Oceanien
190
Appendix B
191
Appendix B |
|
|
|
Bilaga 3 till LU 2008 |
||
|
Tabell B.1 |
Medelvärden för gifta eller samboende |
|
|||
|
Flyttningsmodell |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stannare |
|
Flyttare |
|
|
Variabler |
|
Kvinnor |
Män |
Kvinnor |
Män |
|
Individuella inkomster (kronor): |
|
|
|
|
|
|
Bruttoarbetsinkomster 1997 |
118 223 |
221 488 |
95 539 |
208 788 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2000 |
148 471 |
264 351 |
129 204 |
284 175 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2001 |
157 285 |
273 029 |
142 627 |
295 512 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2002 |
164 256 |
275 291 |
154 946 |
305 134 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2003 |
170 311 |
275 609 |
162 257 |
311 180 |
|
|
Övriga individuella attribut (1997): |
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
|
0,21 |
0,12 |
0,31 |
0,18 |
|
Utanför arbetskraften |
0,05 |
0,02 |
0,10 |
0,04 |
|
|
Studerande |
|
0,09 |
0,03 |
0,16 |
0,11 |
|
Ålder |
|
34,96 |
36,92 |
32,60 |
34,46 |
|
Tvåårig gymnasieutbildning |
0,42 |
0,41 |
0,27 |
0,24 |
|
|
Treårig gymnasieutbildning |
0,13 |
0,12 |
0,13 |
0,12 |
|
|
Kortare högskoleutbildning |
0,20 |
0,16 |
0,24 |
0,25 |
|
|
Längre högskoleutbildning |
0,13 |
0,13 |
0,26 |
0,25 |
|
|
Forskarutbildning |
|
0,003 |
0,01 |
0,01 |
0,04 |
|
Jordbruk |
|
0,01 |
0,03 |
0,01 |
0,02 |
|
Industri |
|
0,10 |
0,27 |
0,07 |
0,20 |
|
Byggnads |
|
0,01 |
0,12 |
0,01 |
0,07 |
|
Detaljhandel |
|
0,15 |
0,23 |
0,13 |
0,19 |
|
Privat sektor |
|
0,10 |
0,13 |
0,09 |
0,14 |
|
Offentlig sektor |
|
0,52 |
0,17 |
0,49 |
0,28 |
|
Tidigare pendling |
|
0,08 |
0,13 |
0,25 |
0,31 |
|
Tidigare migration |
|
0,03 |
0,03 |
0,27 |
0,27 |
|
Hushållsattribut: |
|
|
|
|
|
|
Barn |
|
0,93 |
0,93 |
0,82 |
0,82 |
|
Småbarn |
|
0,36 |
0,36 |
0,52 |
0,52 |
|
Socialbidrag |
|
0,03 |
0,03 |
0,07 |
0,07 |
|
Regionala attribut: |
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet |
|
0,13 |
0,13 |
0,13 |
0,13 |
|
Befolkning i LA |
|
370 929 |
370 929 |
343 314 |
343 314 |
|
Ln Tillgänglighet |
|
||||
|
Antal observationer: |
109 564 |
109 564 |
2 054 |
2 054 |
Anm.: Individattribut indikeras genom värdet 1 om attributet föreligger och noll om individen inte har detta attribut. Medelvärdet 0,10 betyder till exempel att 10 procent i det aktuella samplet har den egenskap som variabeln indikerar. Regionala attribut ingår som förklarande variabler vid matchningen när effekterna av rörlighet på inkomster analyseras.
Källa: Egna beräkningar.
192
Bilaga 3 till LU 2008 |
|
|
|
|
Appendix B |
|
Tabell B.2 |
Medelvärden för ensamstående |
|
|
|
||
Flyttningsmodell |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stannare |
|
Flyttare |
|
|
Variabler |
|
Kvinnor |
Män |
Kvinnor |
Män |
|
Individuella inkomster (kronor): |
|
|
|
|
|
|
Bruttoarbetsinkomster 1997 |
119 012 |
150 776 |
96 752 |
116 334 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2000 |
142 557 |
189 073 |
135 347 |
188 308 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2001 |
147 086 |
197 389 |
140 918 |
202 231 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2002 |
149 054 |
198 952 |
143 900 |
208 980 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2003 |
148 996 |
198 463 |
144 834 |
211 082 |
|
|
Övriga individuella attribut (1997): |
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
|
0,27 |
0,21 |
0,37 |
0,30 |
|
Utanför arbetskraften |
0,11 |
0,11 |
0,12 |
0,12 |
|
|
Studerande |
|
0,16 |
0,09 |
0,32 |
0,28 |
|
Ålder |
|
34,03 |
33,65 |
31,10 |
30,97 |
|
Tvåårig gymnasieutbildning |
0,37 |
0,40 |
0,28 |
0,29 |
|
|
Treårig gymnasieutbildning |
0,14 |
0,13 |
0,15 |
0,12 |
|
|
Kortare högskoleutbildning |
0,18 |
0,16 |
0,26 |
0,29 |
|
|
Längre högskoleutbildning |
0,11 |
0,09 |
0,17 |
0,13 |
|
|
Forskarutbildning |
|
0,003 |
0,005 |
0,002 |
0,01 |
|
Jordbruk |
|
0,01 |
0,02 |
0,01 |
0,01 |
|
Industri |
|
0,10 |
0,23 |
0,08 |
0,19 |
|
Byggnads |
|
0,01 |
0,07 |
0,01 |
0,04 |
|
Detaljhandel |
|
0,17 |
0,21 |
0,18 |
0,20 |
|
Privat sektor |
|
0,11 |
0,12 |
0,09 |
0,11 |
|
Offentlig sektor |
|
0,40 |
0,15 |
0,41 |
0,20 |
|
Tidigare pendling |
|
0,11 |
0,14 |
0,32 |
0,37 |
|
Tidigare migration |
|
0,09 |
0,08 |
0,34 |
0,37 |
|
Barn |
|
0,39 |
0,09 |
0,25 |
0,07 |
|
Socialbidrag |
|
0,16 |
0,11 |
0,18 |
0,16 |
|
Regionala attribut: |
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet |
|
0,12 |
0,13 |
0,13 |
0,13 |
|
Befolkning i LA |
|
486 823 |
454 501 |
321 092 |
278 778 |
|
Ln Tillgänglighet |
|
|
||||
Antal observationer: |
|
34 559 |
42 501 |
2 496 |
3 094 |
|
Anm.: Individattribut indikeras genom värdet 1 om attributet föreligger och noll om individen inte har detta attribut. Medelvärdet 0,10 betyder till exempel att 10 procent i det aktuella samplet har den egenskap som variabeln indikerar. Regionala attribut ingår som förklarande variabler vid matchningen när effekterna av rörlighet på inkomster analyseras.
Källa: Egna beräkningar.
193
Appendix B |
|
|
|
Bilaga 3 till LU 2008 |
||
|
Tabell B.3 |
Medelvärden för gifta eller sammanboende |
|
|||
|
Pendlingsmodell |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stannare |
|
Pendlare |
|
|
Variabler |
|
Kvinnor |
Män |
Kvinnor |
Män |
|
Individuella inkomster (kronor): |
|
|
|
|
|
|
Bruttoarbetsinkomster 1997 |
118 559 |
221 150 |
93 123 |
216 212 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2000 |
148 277 |
263 592 |
142 136 |
272 680 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2001 |
157 150 |
272 126 |
151 891 |
283 849 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2002 |
164 172 |
274 491 |
160 869 |
287 431 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2003 |
170 233 |
274 785 |
167 601 |
289 084 |
|
|
Övriga individuella attribut (1997): |
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
|
0,21 |
0,11 |
0,39 |
0,26 |
|
Utanför arbetskraften |
0,05 |
0,02 |
0,04 |
0,01 |
|
|
Studerande |
|
0,09 |
0,03 |
0,16 |
0,06 |
|
Ålder |
|
34,96 |
36,90 |
33,63 |
36,37 |
|
Tvåårig gymnasieutbildning |
0,42 |
0,41 |
0,36 |
0,37 |
|
|
Treårig gymnasieutbildning |
0,13 |
0,12 |
0,15 |
0,11 |
|
|
Kortare högskoleutbildning |
0,20 |
0,16 |
0,21 |
0,19 |
|
|
Längre högskoleutbildning |
0,13 |
0,13 |
0,17 |
0,18 |
|
|
Forskarutbildning |
|
0,003 |
0,01 |
0,005 |
0,01 |
|
Jordbruk |
|
0,01 |
0,03 |
0,02 |
0,03 |
|
Industri |
|
0,10 |
0,27 |
0,09 |
0,17 |
|
Byggnads |
|
0,01 |
0,12 |
0,02 |
0,13 |
|
Detaljhandel |
|
0,15 |
0,23 |
0,21 |
0,26 |
|
Privat sektor |
|
0,09 |
0,13 |
0,15 |
0,15 |
|
Offentlig sektor |
|
0,53 |
0,17 |
0,42 |
0,22 |
|
Tidigare pendling |
|
0,07 |
0,12 |
0,40 |
0,45 |
|
Tidigare migration |
|
0,03 |
0,03 |
0,19 |
0,10 |
|
Hushållsattribut: |
|
|
|
|
|
|
Barn |
|
0,93 |
0,93 |
0,90 |
0,91 |
|
Småbarn |
|
0,36 |
0,36 |
0,44 |
0,39 |
|
Socialbidrag |
|
0,04 |
0,03 |
0,04 |
0,04 |
|
Regionala attribut: |
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet |
|
0,13 |
0,13 |
0,13 |
0,13 |
|
Befolkning i LA |
|
373 546 |
375 540 |
250 114 |
247 021 |
|
Ln Tillgänglighet |
|
||||
|
Antal observationer: |
108 259 |
106 426 |
3 157 |
4 913 |
Anm.: Individattribut indikeras genom värdet 1 om attributet föreligger och noll om individen inte har detta attribut. Medelvärdet 0,10 betyder till exempel att 10 procent i det aktuella samplet har den egenskap som variabeln indikerar. Regionala attribut ingår som förklarande variabler vid matchningen när effekterna av rörlighet på inkomster analyseras.
Källa: Egna beräkningar.
194
Bilaga 3 till LU 2008 |
|
|
|
|
Appendix B |
|
Tabell B.4 |
Medelvärden för ensamstående |
|
|
|
||
Pendlingsmodell |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stannare |
|
Pendlare |
|
|
Variabler |
|
Kvinnor |
Män |
Kvinnor |
Män |
|
Individuella inkomster (kronor): |
|
|
|
|
|
|
Bruttoarbetsinkomster 1997 |
118 632 |
150 002 |
93 222 |
122 621 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2000 |
141 705 |
188 635 |
142 862 |
188 293 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2001 |
146 240 |
197 154 |
149 738 |
202 588 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2002 |
148 266 |
198 782 |
152 554 |
209 021 |
|
|
Bruttoarbetsinkomster 2003 |
148 248 |
198 507 |
153 894 |
207 508 |
|
|
Övriga individuella attribut (1997): |
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
|
0,27 |
0,21 |
0,46 |
0,39 |
|
Utanför arbetskraften |
0,12 |
0,12 |
0,04 |
0,04 |
|
|
Studerande |
|
0,16 |
0,10 |
0,34 |
0,21 |
|
Ålder |
|
33,93 |
33,54 |
31,42 |
32,11 |
|
Tvåårig gymnasieutbildning |
0,37 |
0,39 |
0,30 |
0,37 |
|
|
Treårig gymnasieutbildning |
0,14 |
0,13 |
0,16 |
0,13 |
|
|
Kortare högskoleutbildning |
0,18 |
0,16 |
0,26 |
0,24 |
|
|
Längre högskoleutbildning |
0,11 |
0,09 |
0,16 |
0,11 |
|
|
Forskarutbildning |
|
0,00 |
0,005 |
0,001 |
0,003 |
|
Jordbruk |
|
0,01 |
0,02 |
0,01 |
0,02 |
|
Industri |
|
0,10 |
0,24 |
0,08 |
0,17 |
|
Byggnads |
|
0,01 |
0,07 |
0,01 |
0,09 |
|
Detaljhandel |
|
0,17 |
0,21 |
0,25 |
0,24 |
|
Privat sektor |
|
0,11 |
0,12 |
0,15 |
0,14 |
|
Offentlig sektor |
|
0,40 |
0,15 |
0,39 |
0,22 |
|
Tidigare pendling |
|
0,11 |
0,13 |
0,43 |
0,44 |
|
Tidigare migration |
|
0,09 |
0,09 |
0,33 |
0,25 |
|
Barn |
|
0,38 |
0,08 |
0,28 |
0,08 |
|
Socialbidrag |
|
0,16 |
0,12 |
0,14 |
0,12 |
|
Regionala attribut: |
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet |
|
0,12 |
0,13 |
0,13 |
0,13 |
|
Befolkning i LA |
|
482 050 |
451 078 |
337 046 |
302 168 |
|
Ln Tillgänglighet |
|
|
||||
Antal observationer: |
35 422 |
42 992 |
1 633 |
2 603 |
|
Anm.: Individattribut indikeras genom värdet 1 om attributet föreligger och noll om individen inte har detta attribut. Medelvärdet 0,10 betyder till exempel att 10 procent i det aktuella samplet har den egenskap som variabeln indikerar. Regionala attribut ingår som förklarande variabler vid matchningen när effekterna av rörlighet på inkomster analyseras.
Källa: Egna beräkningar.
195
Appendix B |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Tabell B.5 Estimerade effekter av flyttning på bruttoarbetsinkomst för hushåll
Kronor
Utfallsvariabel |
Kvinnor |
Män |
Hushållet |
||
|
|
Mannens utbildning |
Mannens utbildning |
Mannens utbildning |
|
|
|
kort / lång |
kort / lång |
kort / lång |
|
yfsB B 2000B |
|||||
|
|
(3 707 |
/ 5 830) |
(4 870 / 22 069) |
(6 545 / 22 359) |
yfsB B 2001B |
|||||
|
|
(3 882 |
/ 6 237) |
(5 446 / 25 058) |
(7 084 / 25 610) |
yfsB B 2002B |
/ |
1 086 / 58 774*** |
|||
|
|
(4 184 |
/ 6 794) |
(5 889 / 22 977) |
(7 799 / 23 653) |
yfsB B 2003B |
/ |
333 / 57 147*** |
|||
|
|
(4 321 |
/ 6 596) |
(6 352 / 22 884) |
(8 270 / 23 095) |
Antal hushåll (Flyttare): 63 912 (556) / 15 403 (239)
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Standardavvikelse inom parentes.
Källa: Egna beräkningar.
196
Bilaga 3 till LU 2008 |
Appendix B |
Tabell B.6 Estimerade effekter av flyttning på bruttoarbetsinkomst för hushåll
från universitet eller högskola
Kronor
Utfallsvariabel |
Kvinnor |
Män |
|
Hushållet |
||
|
|
Mannens utbildning |
Mannens utbildning |
Mannens utbildning |
||
|
|
kort / lång |
kort / lång |
|
kort / lång |
|
yfsB B 2000B |
6 588 / 4 131 |
6 423 / 25 |
861*** |
|||
|
|
(7 223 / 3 989) |
(8 823 / 8 691) |
(10 |
939 / 9 612) |
|
yfsB B 2001B |
12 653 / 3 401 |
4 226 / 11 |
328 |
|||
|
|
(7 779/ 4 232) |
(9 404 / 6 216) |
(12 |
703/ 7 668) |
|
yfsB B 2002B |
7 378 / 3 587 |
4 935 / 17 |
639** |
|||
|
|
(7 792 / 4 774) |
(12 094 / 6 350) |
(14 |
036/ 8 064) |
|
yfsB B 2003B |
6 015 / 10 131** |
2 068 / 37 |
537*** |
|||
|
|
(8 323/ 5 066) |
(11 759/ 6 626) |
(14 |
152/ 8 484) |
Antal hushåll (Flyttare): 19 200 (251) / 27 376 (865)
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Standardavvikelse inom parentes.
Källa: Egna beräkningar.
197
Appendix B |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Tabell B.7 Estimerade effekter av flyttning på bruttoarbetsinkomst för hushåll där både mannen och kvinnan var arbetslösa 1997
Kronor
|
|
Kvinnor |
Män |
Hushållet |
|
|
Mannens utbildning |
Mannens utbildning |
Mannens utbildning |
|
|
Kort / Lång |
Kort / Lång |
Kort / Lång |
yfsB B 2000B |
8 089 |
11 365 |
19 395 |
|
|
|
(7 418) |
(9 098) |
(12 873) |
yfsB B 2001B |
20 456 |
2 363 |
22 820* |
|
|
|
(7 629) |
(9 727) |
(13 196) |
yfsB B 2002B |
17 634 |
1 335 |
18 970 |
|
|
|
(7 863) |
(10 305) |
(13 677) |
yfsB B 2003B |
8 973 |
11 739 |
20 712 |
|
|
|
(4 505) |
(10 807) |
(14 347) |
Antal hushåll (Flyttare): 4 394 (188)
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Standardavvikelse inom parentes.
Källa: Egna beräkningar.
198
Bilaga 3 till LU 2008 |
Appendix B |
Tabell B.8 Estimerade effekter av att kvinnan pendlar på bruttoarbetsinkomst
Kronor
|
|
Kvinnor |
Män |
Hushållet |
|
|
Mannens utbildning |
Mannens utbildning |
Mannens utbildning |
|
|
Kort / Lång |
Kort / Lång |
Kort / Lång |
yfsB B 1999B |
16 670*** |
2 202 |
18 872*** |
|
|
|
(3 914) |
(4 067) |
(5 981) |
yfsB B 2000B |
20 234*** |
4 504 |
24 738*** |
|
|
|
(5 009) |
(4 629) |
(7 454) |
yfsB B 2001B |
22 221*** |
6 454 |
28 675*** |
|
|
|
(4 527) |
(5 315) |
(7 518) |
yfsB B 2002B |
23 621*** |
3 247 |
26 867*** |
|
|
|
(4 792) |
(5 301) |
(7 734) |
yfsB B 2003B |
22 883*** |
20 700** |
||
|
|
(4 801) |
(5 608) |
(8 109) |
Antal hushåll (därav med män som pendlade): 12 910 (464)
Anm.: Estimaten baseras på kärnestimation baserad på normalfördelningen med bandvidd .001 och avser enbart observationer inom ”common support”. Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Standardavvikelse inom parentes.
Källa: Egna beräkningar.
199
Appendix B |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Tabell B.9 Sannolikhet för flyttning över gräns för lokal arbets- marknad
Linjär sannolikhetsmodell
Variabel |
||||||
Individ- och hushållsattribut |
Estimat * 100 |
Estimat * 100 |
Estimat * 100 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
0,95 |
* |
0,86 |
** |
0,32 |
|
Studerande |
4,39 |
*** |
6,98 |
*** |
6,63 |
*** |
Ej i arbetskraften |
1,28 |
* |
1,56 |
** |
1,74 |
** |
Kort gymnasieutbildning |
* |
|
* |
|||
Lång gymnasieutbildning |
1,34 |
*** |
0,77 |
** |
|
|
Universitetsutbildning |
1,58 |
*** |
3,14 |
*** |
1,40 |
*** |
Ålder |
*** |
*** |
*** |
|||
Hemmavarande barn |
|
*** |
*** |
|||
Socialbidrag |
4,70 |
*** |
1,82 |
*** |
3,31 |
*** |
Flyttade föregående period |
11,13 |
*** |
13,57 |
*** |
12,63 |
*** |
Pendlade föregående period |
3,67 |
*** |
4,12 |
*** |
4,08 |
*** |
Född utomlands |
2,19 |
*** |
1,03 |
*** |
0,12 |
|
Antal observationer |
37 936 |
|
41 761 |
|
44 786 |
|
2 |
0,06 |
|
0,09 |
|
0,08 |
|
RP |
|
|
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Modellerna är skattade med indikator för boenderegion 1997
Källa: Egna beräkningar.
200
Bilaga 3 till LU 2008 Appendix B
Tabell B.10 |
Sannolikhet för flyttning |
över gräns för lokal arbets- |
|||||
|
marknad |
|
|||||
Linjär sannolikhetsmodell |
|
|
|
|
|
|
|
Variabel |
|
|
|||||
Individ- och hushållsattribut |
Estimat * 100 |
Estimat * 100 |
|
Estimat * 100 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
|
1,40 |
** |
0,35 |
|
0,12 |
|
Studerande |
|
3,22 |
*** |
4,01 |
*** |
4,65 |
*** |
Ej i arbetskraften |
|
1,00 |
|
0,62 |
|
|
|
Kort gymnasieutbildning |
|
0,002 |
|
** |
|||
Lång gymnasieutbildning |
1,49 |
*** |
1,15 |
*** |
|
||
Universitetsutbildning |
1,62 |
*** |
2,80 |
*** |
0,34 |
|
|
Ålder |
|
*** |
*** |
*** |
|||
Hemmavarande barn |
*** |
*** |
*** |
||||
Socialbidrag |
|
2,81 |
*** |
1,68 |
*** |
1,89 |
*** |
Flyttade föregående period |
9,44 |
*** |
11,52 |
*** |
10,90 |
*** |
|
Pendlade föregående period |
4,83 |
*** |
4,44 |
*** |
4,50 |
*** |
|
Född utomlands |
|
0,24 |
|
0,59 |
|
|
|
Antal observationer |
|
30 218 |
|
33 716 |
|
36 283 |
|
2 |
|
0,05 |
|
0,07 |
|
0,07 |
|
RP |
|
|
|
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Modellerna är skattade med indikator för boenderegion 1997
Källa: Egna beräkningar.
201
Appendix B Bilaga 3 till LU 2008
Tabell B.11 |
Sannolikhet för pendling |
över gräns för lokal arbets- |
|||||
|
marknad |
|
|||||
Linjär sannolikhetsmodell |
|
|
|
|
|
|
|
Variabel |
|
||||||
Individ- och hushållsattribut |
Estimat * 100 |
Estimat * 100 |
Estimat * 100 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
|
4,69 |
*** |
4,99 |
*** |
6,66 |
*** |
Studerande |
|
3,18 |
*** |
4,26 |
*** |
5,24 |
*** |
Ej i arbetskraften. |
|
|
2,69 |
*** |
2,71 |
*** |
|
Kort gymnasieutbildning |
|
0,13 |
|
|
|||
Lång gymnasieutbildning |
0,60 |
* |
0,69 |
* |
|
||
Universitetsutbildning |
0,79 |
** |
0,88 |
*** |
|
||
Ålder |
|
** |
* |
* |
|||
Hemmavarande barn |
|
|
|
||||
Socialbidrag |
|
1,58 |
*** |
0,88 |
** |
1,20 |
** |
Flyttade föregående period |
1,95 |
*** |
3,87 |
*** |
6,23 |
*** |
|
Pendlade föregående period |
10,92 |
*** |
9,47 |
*** |
10,04 |
*** |
|
Född utomlands |
|
0,75 |
** |
|
0,08 |
|
|
Antal observationer |
|
37 570 |
|
41 761 |
|
44 786 |
|
2 |
|
0,06 |
|
0,06 |
|
0,08 |
|
RP |
|
|
|
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Modellerna är skattade med indikator för boenderegion 1997
Källa: Egna beräkningar.
202
Bilaga 3 till LU 2008 |
Appendix B |
Tabell B.12 Sannolikhet för pendling över gräns för lokal arbets- marknad
Linjär sannolikhetsmodell
Variabel |
||||||
Individ- och hushållsattribut |
Estimat * 100 |
Estimat * 100 |
Estimat * 100 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslös |
2,89 |
*** |
2,68 |
*** |
3,07 |
*** |
Studerande |
3,57 |
*** |
3,48 |
*** |
4,79 |
*** |
Ej i arbetskraften. |
0,28 |
|
2,12 |
*** |
0,77 |
|
Kort gymnasieutbildning |
0,51 |
** |
0,30 |
|
|
|
Lång gymnasieutbildning |
1,61 |
*** |
1,20 |
*** |
|
|
Universitetsutbildning |
1,56 |
*** |
1,69 |
*** |
0,10 |
|
Ålder |
** |
*** |
|
|||
Hemmavarande barn |
*** |
* |
* |
|||
Socialbidrag |
1,00 |
*** |
0,45 |
|
1,16 |
*** |
Flyttade föregående period |
4,51 |
*** |
5,31 |
*** |
5,28 |
*** |
Pendlade föregående period |
6,71 |
*** |
8,50 |
*** |
8,07 |
*** |
Född utomlands |
0,21 |
|
0,11 |
|
0,39 |
|
Antal observationer |
29 994 |
|
33 716 |
|
36 283 |
|
2 |
0,05 |
|
0,07 |
|
0,06 |
|
RP |
|
|
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Signifikansnivåer: * 10 procent, ** 5 procent, *** 1 procent. Modellerna är skattade med indikator för boenderegion 1997
Källa: Egna beräkningar.
203
Referenser
Alonso, W. [1964], Location and Land Use, Harvard University Press, Cambridge, MA.
Andersson, R. [1998],
Andersson, R. [1996], “The Geographical and Social Mobility of Immigrants: Escalator Regions in Sweden from an Ethnic Perspective”, Geografiska Annaler B, vol 78, sid
Anderstig, C. & Mattsson,
Angrist, J. [1998], “Estimating the Labor Market Impact of Voluntary Military Service Using Social Security Data on Military Applicants”, Econometrica, vol 66, sid
Antolin, P. & Bover, O. [1997], “Regional Migration in Spain: The Effect of Personal Characteristics and of Unemployment, Wage and House Price Differentials Using Pooled
Oxford Bulletin of Economics and Statistics, vol 59, sid
Income Growth and Net Migration in Sweden
Artís, M., Romaní, J. & Suriñach, J. [2000], “Determinants of Individual Commuting in Catalonia,
Axelsson, R. & Westerlund, O. [1998], “A Panel Study of Migration,
Barro, R. J. &
205
Referenser Bilaga 3 till LU 2008
Becker, G. S. [1964], Human Capital: A Theoretical Analysis with Special Reference to Education, Columbia University Press, New York.
Bengtsson, T. & Johansson, M. [1992], “The
Bentivogli, C. & Pagano, P. [1999], “Regional Disparities and Labour Mobility: the
Bergström,T V. & Boije, R. [2005], “Penningpolitik och arbets- löshet”, Penning- och valutapolitik, 2005:4, Riksbanken, Stockholm.
Björklund, A., Holmlund, B., Edin,
Blanchard,T O. J. & Katz, L. F. [1992], “Regional Evolution”,
Brookings Papers on Economic Activity, vol 1992, sidT 1T
Labor Market”, Brookings Paper on Economic Activity, vol 1, sid
Braun, J. [1993], Essays on Economic Growth and Migration, doktorsavhandling, Harvard University.
Böckerman, P., Hämäläinen, K. & Maliranta, M. [2004], “Sources of Job and Worker Flows: Evidence from a Panel of Regions”, Labour, vol 18, sid
Cameron, G. & Muellbauer, J. [1998], “The Housing Market and Regional Commuting and Migration Choices”, Scottish Journal of Political Economics, vol 45, sid
Carlsen, F. [2005], “Migration Plans, Local Fiscal Variables, and Local Economic Conditions”, Finanzarchiv, vol 61, sid
Carlsen, F. & Johansen, K. [2004], “Subjective measures of employment opportunities and interregional migration”, Labour, vol 18, sid
Carlsen, F., Johansen K. & Røed, K [2006], “Wage Formation, Regional Migration and Local Labour Market Tightness”,
Oxford Bulletin of Economics and Statistics, vol 68, sid
“Lokala arbetsmarknader och förvärvsregioner: Nya geografiska indelningar för regionala analyser”, Information om arbets- marknaden 1991:7, Statistiska centralbyrån (SCB), Örebro.
Carrington, W. J., Detragiache, E. & Vishwanath, T. [1996], “Migration with Endogenous Moving Costs”, American Economic Review, vol 86, sid
206
Bilaga 3 till LU 2008 |
Referenser |
Cebula, R. J. & Alexander, G. M. [2006], “Determinants of |
Net |
Interstate Migration
Clark, D. E., Herrin, W. E., Knapp, T. A. & White, N. E. [2006], “Incomplete Compensation and Migration Behavior: Has Anything Changed Between 1990 and 2000?”, Journal of Regional Analysis & Policy, vol 36, sid
Clark, D. E. & Hunter, W. J. [1992], “The Impact of Economic Opportunity, Amenities and Fiscal Factors on
Migration |
Rates”, |
Journal of |
Regional |
Science, vol 32, |
|
sid |
|
|
|
|
|
& |
Crossley, T. [2003], “Econometrics for |
||||
Evaluations: |
An |
Introduction |
to Recent |
Developments”, |
The Economic Record, vol. 79, sid
Cooke, T. J. [2003], “Family Migration and the Relative Earnings of Husbands and Wives”, Annals of the Association of American Geographer, vol 93, sid
Costa, D. L. & Kahn, M. E. [2000], “Power Couples: Changes in the Locational Choice of the College Educated,
The Quarterly Journal of Economics, vol 115, sid
Logit Approach to U.S.
Dahlberg, Å. & Holmlund, B. [1978], “The Interaction of Migration, Income, and Employment in Sweden”, Demography, vol 15, sid
Decressin, J. W. [1994], “InternalH Migration in West Germany and Implications for
schaftliches Archiv,T vol 130, sid |
|
|
|
||||||
Decressin, J. |
& |
Fatás, A. [1995], |
“Regional |
Labor |
Market |
||||
Dynamics |
in |
Europe”, European |
Economic |
Review, |
vol 39, |
||||
sid |
|
|
|
|
|
|
|||
DillingT |
,TT M. & Smith, V. [1996], “RegionalT |
mobilitet i |
|||||||
Danmark”,T NationaløT konomiskT |
Tidsskrift, vol 134, sid |
||||||||
Duranton, G. & Puga, D. [2004], |
|||||||||
Agglomeration |
Economies”, i |
Henderson, J.V. & |
Thisse, |
(red), Handbook of Urban and Regional Economics, vol 14, Geography and Cities,
Durlauf, S. N., Johnson, P A. & Temple, J. R. W. [2005], “Growth Econometrics”, i Aghion, P. & Durlauf, S. N. (red), Handbook of Economic Growth, Elsevier, Amsterdam.
207
Referenser |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Edin, |
Heiborn, M. & Nilsson, C. [1998], |
Migration in Sweden”, i Heiborn, M., Essays on Demographic Factors and Housing Markets, doktorsavhandling, National- ekonomiska institutionen, Uppsala Universitet.
Edin,
Fritzes, Stockholm. |
|
|
|
|
|
||
Edin, |
Åslund, O. [2000], |
“Emigration of |
|||||
Immigrants and Measures of Immigrant Assimilation: Evidence |
|||||||
from |
Sweden”, Swedish |
Economic |
Policy |
Review, |
vol 7, |
||
sid |
|
|
|
|
|
||
EichlerT |
,TT |
M. & LechnerTT |
,TT M. [2002], “An |
Evaluation of |
Public |
||
Employment Programmes in the East German State of Sachsen- |
|||||||
Anhalt”, Labour Economics, vol 9, sid |
|
|
|||||
Ekberg, J. [1999], “Immigration and the |
Public |
Sector. Income |
Effects for the Native Population in Sweden”, Journal of Population Economics, vol 12, sid
Ekberg, J. & Hammarstedt, M. [2002], “20 år med allt sämre arbetsmarknadsintegrering för invandrare”, Ekonomisk Debatt, årg 30, nr 4, sid
Elhorst, J. P. [2003], “The Mystery of Regional Unemployment Differentials – Theoretical and Empirical Explanations”, Journal of Economic Surveys, vol 17, sid
Eliasson, K. [2006], College Choice and Earnings Among University Graduates in Sweden, doktorsavhandling, Institutionen för
Nationalekonomi, Umeå universitet. |
|
|
|
|
Eliasson, K. [1998], “Flyttningar och |
regional |
omvandling i |
||
Mittsverige”, |
|
|||
Eliasson, K. & |
Westerlund, O. [2003], “Regionala |
tillväxt- |
||
indikatorer: |
Teoretiska aspekter, |
begrepp |
och |
empiriska |
illustrationer”, Rapport A2003:004, Institutet för tillväxt- politiska studier (ITPS), Stockholm.
Eliasson, K., Lindgren, U. & Westerlund, O. [2003], “Geographical Labour Mobility: Migration or Commuting?”, Regional Studies, vol 37, sid
Evers, G. H. M. & Van der Veen, A. [1985], “A Simultaneous
Faini, R. I., |
Galli, G., |
Gennari, P. |
& Rossi, F. [1997], “An |
Empirical |
Puzzle: |
Falling |
Migration and Growing |
Unemployment Differentials Among Italian Regions”,
European Economic Review, vol 41, sid
208
Bilaga 3 till LU 2008 |
|
|
|
|
Referenser |
Fischer, P. A. & |
Malmberg, G. [2001], “Settled |
People |
Don’t |
||
Move: On life Course and |
|||||
International |
Journal of Population |
Geography, |
vol 7, |
||
sid |
|
|
|
|
|
Fredriksson, P. [1997], Education,T |
Migration |
and |
Active |
Labor |
Market Policy, doktorsavhandling, Nationalekonomiska Institu- tionen, Uppsala universitet. T
Fredriksson, P. [1999], “The Dynamics of Regional Labor Markets and Active Labor Market Policy: Swedish Evidence”, Oxford
Economic Papers, vol 51, sid |
|
|
|
||
Fredriksson, P. |
& |
Topel, R. H. [2006], |
“Förändrade |
förut- |
|
sättningar |
för |
svensk lönebildning”, |
i Freeman, R., |
||
Swedenborg, B., |
& Topel, R. H. (red), |
Att |
reformera |
välfärds- |
staten – Amerikanskt perspektiv på den svenska välfärdsstaten, SNS Förlag.
Friberg, T. [2004], “Persontransporternas ’vita fläckar’ – Om arbetspendling med kollektivtrafik ur ett jämställdhets- perspektiv”. Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Fujita, M. [1988], “A Monopolistic Competition Model of Spatial Agglomeration: A Differentiated Product Approach”, Regional Science and Urban Economics, vol 18, sid
Fujita, M. [1986], “Urban Land Use Theory”, i Arnott, R. (red), Location Theory, Harwood Academic Publishers, London.T
Fujita, M. & Krugman, P. [1995], “When is the Economy Monocentric?: von Thünen and Chamberlin Unified”, Regional Science and Urban Economics, vol 25, sid
Fujita, M. & Ogawa, H. [1982], “Multiple Equilibria and Structural Transition of
Regional Science and Urban Economics, vol 12, sid
Furceri,T D. [2006], “DoesT Labour Respond to Cyclical Fluctuations? The Case of Italy”, AppliedT Economics Letters, vol
Gabriel, P. E. & Schmitz, S. [1995], “Favorable
Gallup, J. L. [1997],”Theories of Migration”, Development Discussion Paper, no 569, Harvard Institute for International Development, Harvard University, Cambridge.
209
Referenser |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Garvill, J., Lundholm, E., Malmberg, G. & |
Westin, K. [2004], |
“Forced or free movers? The motives, voluntariness and selectivity of interregional migration in the Nordic countries”,
Population,T Space and Place,T vol 10, sid
Green, A. E. [1997], “A Question of Compromise? Case Study Evidence on the Location and Mobility Strategies of Dual Career Households”, Regional Studies, vol 31, sid
Greene, W. H. [2003], Econometric analysis,
Greenwood, M. J. [1997], “Internal Migration in Developed Countries”, i Rosenweig, M. R. & Stark, O. (red), Handbook of Population and Family Economics, Elsevier Science B V,
Amsterdam. |
|
|
|
|
|
|
|
Greenwood, M. J. [1985], |
“Human |
Migration: Theory, |
Models, |
||||
and Empirical |
Studies”, Journal |
of |
Regional Science, vol 25, |
||||
sid |
|
|
|
|
|
|
|
Greenwood, M. J. |
& |
Hunt, G. L. [1984], “Migration |
and |
||||
Interregional Employment Redistribution in the United States”, |
|||||||
American Economic Review, vol 74, sid |
|
|
|||||
Greenwood, M. J., |
Hunt, G. L., |
|
Rickman, D. S. |
& |
|||
Treyz, G. [1991], “Migration, Regional |
Equilibrium |
and |
the |
||||
Estimation of Compensating Differentials”, American Economic |
|||||||
Review, vol 81, sid |
commuting”, Journal |
of |
|||||
Hamilton, B. W. [1982], |
“Wasteful |
||||||
Political Economy, vol 90, sid |
|
|
|
||||
Hanes, N. [2007], |
“Regionförstoring |
och |
ekonomisk |
tillväxt”, |
under publicering, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Östersund.
Hazans, M. [2004], “Does Commuting Reduce Wage Disparities?”, Growth and Change, vol 35, sid
Henderson, J. V. [1974], “The Sizes and Types of Cities”,
The American Economic Review, vol 64, sid
Regional Economics, vol 14, Geography and Cities, Amsterdam,
Herzog,T |
H. W., |
Schlottmann, A. M. & Boehm, T. P [1993], |
|
“MigrationT |
as Spatial |
||
Findings”, RegionalT |
Studies, vol 27,T sid |
Hofmeister, H. [2006], “Literature on Job Mobility in the United States,
210
Bilaga 3 till LU 2008 |
Referenser |
Holmlund, B. [2003], “The Rise and |
Fall of Swedish |
Unemployment”, Working Paper 2003:13, Nationalekonomiska Institutionen, Uppsala Universitet, Uppsala.
Holmlund, B. [1984], “Labor Mobility: Studies of Labor Turnover and Migration in the Swedish Labor Market”, Industriens utredningsinstitut (IUI), Stockholm.
Holzer, H. J., Ihlandfeldt, K. R. & Sjoquist, D. L. [1994], “Work, Search and Travel among White and Black Youth”, Journal of
Urban Economics, vol 35, sid |
|
|
||
Huber,T |
P. [2004], |
|||
the |
Economics |
Letters, |
||
vol 11, sid |
|
|
||
Hughes, G., McCormick, B. [1994], “Did Migration in the 1980s |
||||
Narrow |
the |
Economica, |
vol 61, |
|
sid |
|
|
||
Hämäläinen, K. & Böckerman, P. [2004], “Regional Labor Market |
||||
Dynamics, Housing and Migration”, Journal of Regional Science, |
||||
vol 44, sid |
|
|
||
ITPS [2005], |
“Regionernas tillstånd 2005: |
En rapport om |
tillväxtens förutsättningar i svenska regioner”, A2005:018, Institutet för Tillväxtpolitiska Studier, Östersund.
Jackman, R. & Savouri, S. [1992], “Regional Migration in Britain: an Analysis of Gross Flows using NHS Central Register Data”, Economic Journal, vol 102, sid
Jacobsen, J. P. & Levin, L. M. [2000], “The Effects of Internal Migration on the Relative Economic Status of Women and Men”, Journal of
Jaeger, D., Bonin, H., |
Falk, A., Dohmen, T., |
Huffman, D. |
& |
||
Sunde, U. [2007], “Direct Evidence on Risk Attitudes |
and |
||||
Migration”, IZA Discussion Paper 2655. |
|
|
|||
Jimeno, J. F. |
& Bentolila, S. [1998], |
“Regional |
Unemployment |
||
Persistence |
(Spain, |
Labour Economics, vol 5, |
|||
sid |
|
|
|
|
|
Johansson, S., Lundborg, P. & Zetterberg, J. [1999], “Massarbets- löshetens karaktär och vägarna till full sysselsättning”, Fackföreningarnas institut för ekonomisk forskning (FIEF), Stockholm.
Johansson, M., Nygren, O. & Wictorin, B. [2004], “Boendeflyttare och jobbflyttare- orsaker och drivkrafter till nya flyttmönster i det postindustriella samhället”, Arbetsrapport R 2004:010, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).
211
Referenser |
|
Bilaga 3 till LU 2008 |
|
Johansson, M. |
& Persson, L O. [1994], “Regioner |
för genera- |
|
tioner”, Allmänna förlaget, Stockholm. |
|
||
Johansson, B., |
Strömquist, U. & |
Åberg, P. [1998], |
“Regioner, |
handel och tillväxt: Marknadskunskap för Stockholmsregionen”, |
|||
Rapport 6, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm. |
|||
Johnes, G. & |
Hyclak, T. [1994], |
“House Prices, Migration and |
Regional Labor Markets”, Journal of Housing Economics, vol 3, sid
Kain, J. F. [1992], “Spatial Mismatch Hypothesis: Three Decades
Later”, Housing Policy Debate, vol 3, sid |
|
|||
Kangasharju, A. |
& Pekkala, S. [2004], |
“Increasing |
Regional |
|
Disparities in the 1990’s: The Finnish Experience”, Regional |
||||
Studies, vol 38, sid |
Lönebildningsrapport |
2006, |
||
Konjunkturinstitutet [2006], |
||||
Konjunkturinstitutet, Stockholm. |
|
|
||
Konjunkturinstitutet [2004], |
Lönebildningsrapport |
2004, |
||
Konjunkturinstitutet, Stockholm. |
|
|
||
Kullenberg, J & |
Persson, L. O. [1997], |
“Tänjbara |
räckvidder: |
Lokala arbetsmarknader i förändring”,
Lin, G. & Xie, Y. [1998], “The Loglinear Modeling of Interstate Migration: Some Additional Considerations”, American Sociological Review, vol 63, sid
Lucas,T R. &
Lundberg, J. [2003], “On the Determinants of Average Income Growth and Net Migration at the Municipal Level in Sweden”,
The Review of Regional Studies, vol. 33, sid
Lundberg, J. [2006], “Using Spatial Econometrics to Analyse Local Growth in Sweden”, Regional Studies, vol.40, sid
Lundberg, S. J. & Pollak, R. A. [2001], “Efficiency in Marriage”, NBER Working Paper 8642, National Bureau of Economic Research, Cambridge.
Lundberg, S. J. & Pollak, R. A [1996], “Bargaining and Distri- bution in Marriage”, Journal of Economic Perspectives, vol 10, sid
Lundborg,T P. [1991a], “DeterminantsT of Migration in the Nordic Labor Market”, The Scandinavian Journal of Economics, vol 93, sid
Lundborg, P. [1991b], “An Interpretation of the Effects of Age on Migration: Nordic Migrants' Choice of settlement in Sweden”,
Southern Economic Journal, vol 58, sid
212
Bilaga 3 till LU 2008 |
Referenser |
Lundh, C. [2005], Invandringen till Sverige, |
SNS Förlag, |
Stockholm. |
|
Lundh, C. [2006], “Arbetskraftens rörlighet och arbetsmarknadens institutioner i Sverige
Lundholm, E. [2007], “Are Movers Still the Same? Characteristics of Interregional Migrants in Sweden
Lundholm, E., Garvill, J., Malmberg, G. & Westin, K. [2004], “Forced or Free Movers? The Motives, Voluntariness and Selectivity of Interregional Migration in Nordic Countries”,
Population, Space and Place, vol 10, sid
Madden, J. F. [1981], |
“Why Women Work Closer to Home”, |
Urban Studies, vol 18, sid |
|
Manning, A. [2003], |
“The Real Thin Theory: Monopsony in |
Modern Labour |
Markets”, Labour Economics, vol 10, |
sid |
|
Mattsson,
Urban Economics, vol 14, sid |
|
|
McCormick, B. [1997], “Regional Unemployment |
and |
Labor |
Mobility in the UK”, European Economic Rewiew, |
vol 41, |
|
sid |
|
|
Mills, E. [1972], Studies in the Structure of the Urban Economy, |
||
Johns Hopkins University Press, Baltimore, MD. |
Journal of |
|
Mincer, J. [1978], “Family Migration Decisions”, |
||
Political Economy, vol 86, sid |
|
|
Munch, J. R. [2003], “Har kommunal skat og service betydning for
flyttemonstrene?”,T |
Nationaløkonomisk Tidsskrift, |
vol 141, |
sid |
|
|
Muth, R. F. [1969], Cities and Housing, University of |
Chicago, |
|
Chicago. |
|
|
“Regional Evolutions in Finland: Panel |
Data Results of a VAR approach to Labor Market Dynamics”. Regional Studies, vol 37, sid
Nakosteen, R. A. & Westerlund, O. [2004], “The Effects of Regional Migration on Gross Income of Labor in Sweden”,
Papers in Regional Science, vol 83, sid
Niedomysl, T. [2006], Migration and Place Attractiveness, doktorsavhandling, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.
213
Referenser |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Nilsson, C. [1995], “Den interregionala omflyttningen i Sverige: Konsekvenser av arbetsmarknadsläge, arbetsmarknadspolitik och regionala levnadsomkostnader”,
Nilsson, C. [1989], “Lönepolitik och regional balans”, Forsknings- rapport nr 28, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF), Stockholm.
Nilsson,T K. [2001], “Migration, Gender and the Household Structure: Changes in Earnings Among Young Adults in Sweden”, RegionalTT Studies,TT vol 35, sidT
Nivalainen, S., [2004], “Determinants of Family Migration: Short Moves vs. Long Moves”, Journal of Population Economics, vol 17, sid
Nivalainen, S., [2005], “Interregional Migration and Post Move Employment in
NUTEK [2005], Årsbok 2005: Nya företag, växande företag, starka regioner, NUTEK, Stockholm.
Obstfeld, M. & Peri, G. [1998], “RegionalT
OECD [2005], Employment Outlook, OECD, Paris. OECD [2000], Employment Outlook, OECD, Paris. OECD [1990], Employment Outlook, OECD, Paris.
Olsson, M. [2002], Studies of Commuting and Labour Market Integration, doktorsavhandling, Nationalekonomiska Institu- tionen, Internationella handelshögskolan i Jönköping.
Pandit, K. [1997], “Cohort And Period Effects In U.S. Migration: How Demographic and Economic Cycles Influence the Migration Schedule”, Annals of the Association of American Geographers, vol 87, sid
Partridge, M. D. & Rickman, D. S. [2006], “Fluctuations in Aggregate U.S. Migration Flows and Regional Labor Market Flexibility”, Southern Economic Journal, vol 72, sid
Pekkala, S. [2003], “Migration Flows in Finland: Regional Differences in Migration Determinants and Migrant Types”,
International Regional Science Review, vol 26, sid
A Regional Perspective”, Regional Studies, vol 31, sid
Adjustment: Are Positive and Negative Shocks Different?”, Labour, vol 16, sid
214
Bilaga 3 till LU 2008 |
|
Referenser |
Pekkala, S. & Tervo, H. [2002], “Unemployment and Migration: |
||
Does Moving Help?”, Scandinavian Journal of |
Economics, |
|
vol 104, sid |
|
|
Persson, J. [1997], “Convergence across |
the Swedish |
Counties, |
Pissarides, C. A. & McMaster, I. [1990], |
“Regional |
Migration, |
Wages and Employment: Empirical Evidence and Implications |
for Policy”, Oxford Economic Papers, vol 42, sid
sid |
|
|
|
|
|
Plaut, P. O. [2006], |
“The |
choices |
regarding |
||
commuting and |
housing”, |
Transportation |
Research Part A, |
||
vol 40, sid |
|
|
|
||
Puhani,T |
P. A. [2001], |
“LabourT |
Mobility: |
An |
Adjustment |
Mechanism in Euroland? Empirical Evidence for Western Germany, France and Italy”,T German Economic Review, vol 2,T sid
Ritsilä, J. & Ovaskainen, M. [2001], “Migration and Regional Centralization of Human Capital”, Applied Economics, vol 33, sid
Rogerson, R., Shimer, R. & Wright, R. [2005],
Rooth,
Rosenbaum, P. & Rubin, D. [1983], “The Central Role of the Propensity Score in Observational Studies for Causal Effects”, Biometrika, vol 70, sid
Rouwendal, J. [2004], “Search Theory and Commuting Behavior”, Growth and Change, vol 35, sid
SCB [2007a], Tabeller över Sveriges befolkning 2006, Statistiska centralbyrån (SCB), Örebro.
SCB [2007b], “Sysselsättningen i kommuner och län 2005”, AM 32 SM 0701, Statistiska centralbyrån (SCB), Örebro.
SCB [2001], “Tidseriebrott i utbildningsregistret”, stencil, Statistiska centralbyrån (SCB), Örebro.
SIKA [2002], RES 2001 - Den nationella reseundersökningen, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och Statistiska centralbyrån (SCB), Stockholm.
215
Referenser |
|
|
|
|
Bilaga 3 till LU 2008 |
||||
Schultz, T. W. [1960], “Capital Formation by Education”, Journal |
|||||||||
of Political Economy, vol 68, sid |
|
|
|
|
|
||||
Shields, G. M. |
& Shields, M. P. [1989], |
“The |
Emergence |
of |
|||||
Migration Theory and Suggested New Direction”, Journal of |
|||||||||
Economic Surveys, vol 3, sid |
|
|
|
|
|
||||
Simpson, W. |
& van der Veen, A. [1992], |
“The |
Economics |
of |
|||||
Commuting and the Urban Labour Market”, Journal of |
|||||||||
Economic Surveys, vol 6, sid |
|
|
|
|
|
|
|||
Sjaastad, L. A. [1962], |
“The |
Costs |
and |
Returns |
of |
Human |
|||
Migration”, The Journal of Political Economy, vol 79, sid |
|||||||||
Skedinger, P. [1993], |
“Hur fungerar |
de |
regionala |
arbetsmark- |
|||||
naderna?”, Working Paper Nr 390, Industriens utrednings- |
|||||||||
institut (IUI), Stockholm. |
|
|
|
|
|
|
|
||
Skedinger, P. [1991], |
“Varför |
består |
de regionala |
skillnaderna i |
|||||
arbetslöshet?”, Ekonomisk debatt, årg 19, nr 7, sid |
|
||||||||
Skedinger, P. |
& McCormick, B. [1991], |
“Why |
|
do |
Regional |
Unemployment Differentials Persist?”, i Skedinger, P., Essays on Wage Formation, Employment, and Unemployment, doktorsavhandling, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Smith, J. & Todd, P. [2005], “Does Matching Overcome LaLonde’s Critique of Nonexperimental Estimators?”, Journal of Econometrics, vol 125, sid
Smits, J. [2001], “Career Migration,
SOU 2004:34, Regional utveckling - utsikter till 2020. Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2003/04, Fritzes offentliga publikationer,
Stockholm. |
|
|
|
Spiezia, V. [2003], “Measuring |
regional economies”, Statistics |
||
Brief, No.6, OECD, Paris. |
|
|
|
Stambøl, L. S., |
Stølen, N. M. |
& |
Åvitsland, T. [1998],”Regional |
Analyses of Labour Markets and Demography – A Model Based |
|||
Norwegian |
Example”, Papers |
in Regional Science, vol 77, |
sid
Starrett, D. [1978], “Market Allocations of Location Choice in a Model with Free Mobility”, Journal of Economic Theory, vol 9, sid
Stjernström, O. [1998], FlyttaT nära, långt bort. De sociala nätverkens betydelse för val av bostadsort, doktorsavhandling, KulturgeografiskaT institutionen, Umeå universitet.
216
Bilaga 3 till LU 2008 Referenser
Stock, J. H. & Watson, M. W. [2003], Introduction to Econometrics, Addison Wesley, Pearson Education.
Storrie, D. & Nättorp, B. [1997], “Starthjälp: Geografisk rörlighet
Sveriges Riksbank [2002], Inflationsrapport, 2002:3, sid
Tervo, H. [2000a], “Migration and Labour Market Adjustment: Empirical Evidence from Finland
Review of Applied Economics, vol 14, sid |
|
||||
Tervo, H. [2000b], |
|||||
Evidence from Finland”, Labour, vol 14, sid |
|
||||
Treyz, G. I., |
Rickman, D. S., |
Hunt, G. L. |
& |
||
Greenwood, M. J. [1993], |
“The |
Dynamics |
of U.S. Internal |
||
Migration”, Review of |
Economics and |
Statistics, |
vol 75, |
||
sid |
|
|
|
|
|
van Ommeren, J., |
Rietveld, P. & |
Nijkamp, P. [2000], |
“Job |
Mobility, Residential Mobility and Commuting: A Theoretical Analysis Using Search Theory”, The Annals of Regional Science, vol 34, sid
van Ommeren, J., Rietveld, P. & Nijkamp, P. [1999], “Job Moving, Residential Moving, and Commuting: A Search Perspective”,
Journal of Urban Economics, vol 46, sid
van Ommeren, J., Rietveld, P. & Nijkamp, P. [1998], “Spatial Moving Behaviour of
van Ommeren, J., van den Berg, G. J. & Gorter, C. [2000], “Estimating the Marginal Willingness to Pay for Commuting”,
Journal of Regional Science, vol 40, sid
van Ommeren, J., van der Vlist, A. & Nijkamp, P. [2006],
Vilhelmson, B. & Thulin, E. [2001], “Is Regular Work at Fixed Places Fading away? The Development of
Wadensjö, E. [1973], Immigration och samhällsekonomi, doktors- avhandling, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.
217
Referenser |
Bilaga 3 till LU 2008 |
Wasmer, E. & Zenou, Y. [2006], “Equilibrium Search Unemploy- ment with Explicit Spatial Frictions”, Labour Economics, vol 13, sid
Wasmer, E., Fredriksson, P., Lamo, A., Messina, J. & Peri, G. [2006], “The Macroeconomics of Education in Europe”, i Brunello, G & Wasmer, E. (red), Education and Training in Europe, forthcoming, Oxford University Press, Oxford.
Wheaton, W. C. [1974], “Linear Programming and Locational Equilibrium: The
Westerlund, O. [1998], “Internal Gross Migration in Sweden – the Effects of Mobility Grants and Regional Labour Market Conditions”, Labour, vol 12, sid
Westerlund, O. [1997], “Employment Opportunities, Wages and Interregional Migration in Sweden
White, M. J. [1986], “Sex Differences in Urban Commuting Patterns”,HTTT American Economic Review,TTH vol 76,H sid 368TTH
Widerstedt, B. [1998], Moving or Staying? Job Mobility as a Sorting Process, doktorsavhandling, Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet.
Wikhall, M. [2001], Universiteten och kompetenslandskapet. Effekter av den högre utbildningens tillväxt och regionala spridning i Sverige, doktorsavhandling, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet.
Yankow, J. J. [2003], “Migration, Job Change, and Wage Growth: A New Perspective on the Pecuniary Return to Geographic Mobility”, Journal of Regional Science, vol 43, sid
Åslund, O. [2004], “Now and forever? Initial and Subsequent Location Choices of Immigrants”, Regional Science and Urban Economics, vol 35, sid
Åslund, O., Östh, J. & Zenou, Y. [2006], “How Important is Access to Jobs? Old Question – Improved Answers”, Working Paper 2006:1, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Uppsala.
Åström, J. & Westerlund, O. [2006], “Sex and Migration: Who is the Tied Mover?”, Umeå universitet, mimeo.
Öhman, M. & Lindgren, U. [2003], “Who is the
Cyber Geo: European Journal of Geography, Nr 243, 01/08/2003.T
218
Bilaga 3 till LU 2008 |
Referenser |
Östbye, S. & Westerlund, O. [2007], “Is Migration Important for Regional Convergence? Comparative Evidence for Norwegian and Swedish Counties,
219
Bilagor till Långtidsutredningen 2008
Följande bilagor till Långtidsutredningen 2008 är beslutade och kommer att publiceras under 2007 och 2008.
För närmare information, se www.finans.regeringen.se/lu2008
Nr |
Titel |
Författare |
1 |
Sveriges ekonomi – utsikter till 2030 |
Martin Hill, Finansdepartementet & |
|
(prel. titel) |
Thomas Pettersson, Finansdepartementet |
|
|
|
2 |
Plats för tillväxt? |
Joakim Gullstrand, Lunds univ. och SLI |
|
|
& Cecilia Hammarlund, SLI |
|
|
|
3 |
Flyttning och pendling i Sverige |
Kent Eliasson, ITPS, |
|
|
Olle Westerlund, Umeå universitet & |
|
|
Johanna Åström, Umeå universitet |
4 |
Globalt perspektiv på offentliga |
Statskontoret |
|
tjänster (prel. titel) |
|
|
|
|
5 |
Finansiella sektorns betydelse för |
Niclas Alsén, Finansdepartementet |
|
svensk ekonomi (prel. titel) |
|
|
|
|
6 |
Näringslivets produktivitetsutveckling |
Konjunkturinstitutet |
|
och arbetskraftens sammansättning |
|
|
(prel. titel) |
|
7 |
Globalisering, strukturomvandling och |
ITPS |
|
sysselsättningsdynamik (prel. titel) |
|
|
|
|
8 |
Individers val av utbildning (prel. titel) |
Nikolay Angelov, Uppsala universitet, |
|
|
Per Johansson, IFAU & |
|
|
Louise Kennerberg, IFAU |
|
|
|
|
|
|