En parlamentariskt sammansatt beredning skall genomföra en övergripande översyn av den svenska klimatpolitiken som underlag för kontrollstation 2008. I uppdraget ingår att utveckla den svenska klimatpolitiken avseende mål och åtgärder.
Beredningen skall bedöma möjligheten att nå det nationella målet för perioden 2008-2012 samt belysa vilka ytterligare insatser som eventuellt kan komma att krävas. De av riksdagen fastlagda miljökvalitetsmålen skall tas i beaktande.
Beredningen skall vidare utvärdera faktorer som bör beaktas i en handlingsplan för att på mest effektiva sätt minska utsläppen och därmed begränsa klimatpåverkan. Dessutom skall beredningen lämna förslag på hur de flexibla mekanismerna samt ökat upptag av växthusgaser i skog och mark kan komplettera målet för perioden.
Beredningen skall lämna förslag till ett omformulerat miljökvalitetsmål, Begränsad klimatpåverkan, inklusive nationella mål för utsläpp av växthusgaser till 2020 och 2050.
Beredningen skall även beakta hur en utvidgning av utsläppshandeln inverkar på relevansen och lämpligheten av sektorsmål. Beredningen skall också belysa hur energisparande och energieffektivisering kan bidra till det övergripande målet att minska utsläppen och således reducera klimatpåverkan.
Vidare skall beredningen förbereda underlag för Sveriges position i kommande förhandlingar om framtida åtaganden om minskade utsläpp av växthusgaser i förhållande till EU respektive internationellt, inklusive gentemot utvecklingsländerna.
Beredningen skall även lämna förslag på hur åtgärder för förändrad skogs- och markanvändning skall hanteras i relation till de nationella målen respektive internationella åtaganden.
Beredningen skall dessutom lämna förslag på handlingsplaner med åtgärder och styrmedel för att uppnå de föreslagna målen. Det gäller t.ex. åtgärder i Sverige och internationellt inom såväl teknikutveckling och tekniköverföring, koldioxidavskiljning och koldioxidlagring som användning av flexibla mekanismer och användning av ekonomiska styrmedel.
Vidare skall beredningen belysa kostnader för och kostnadseffektiviteten av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Beredningen skall även belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna, inklusive de statsfinansiella och effekterna av klimatförändringar.
I uppdraget ingår också att lämna förslag avseende en eventuell utvidgning av EU:s handelssystem till fler sektorer, inte minst vad gäller effektivitet i miljöstyrning i relation till andra styrmedel, statsfinansiella konsekvenser och konsekvenser för svensk industris konkurrenskraft.
Slutligen skall beredningen ge underlag för hur Sverige kan bidra till en global överenskommelse om en effektiv framtida klimatregim med förutsättningar att leva upp till klimatkonventionens långsiktiga mål att undvika farlig mänsklig klimatpåverkan.
Arbetet skall bygga på arbetet i det vetenskapliga rådet för klimatfrågor och myndigheternas arbete med kontrollstation 2008. Vidare skall arbetet i relevanta delar samordnas med det arbete som Klimat- och sårbarhetsutredningen och Kommissionen för hållbar utveckling utför.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari 2008. Det står beredningen fritt att lämna ett delbetänkande.
Klimatförändringarna är ett av de allvarligaste miljöproblem världens länder har att lösa och en global ansats krävs.
Regeringen har därför högt ställda ambitioner för klimatarbetet och Sverige skall driva en ambitiös och kostnadseffektiv klimatpolitik. Sverige skall genomföra inhemska åtgärder för att minska de svenska utsläppen och samtidigt inta en ledande roll i det internationella arbetet.
Härvid är det viktigt att verka för och genomföra åtgärder som bidrar till att länder med stora utsläpp som i dag inte har något åtagande enligt Kyotoprotokollet också deltar i en internationell överenskommelse och arbetar för att begränsa klimatpåverkan. De minst utvecklade länderna är mest sårbara för klimatförändringar och har särskilda perspektiv och behov.
Regeringens målsättning är att Sverige skall vara en ledande förebild för ett modernt samhälle som är miljöanpassat och byggt på hållbara resurser och där en tillväxtvänlig politik kan bedrivas i samklang med jordens klimatvillkor.
Miljöutmaningarna skall nyttjas som en ekonomisk hävstång.
Regeringens målsättning att vara ledande och en förebild i internationella sammanhang har lett till framsteg med att bryta det negativa sambandet mellan ekonomisk tillväxt och klimatpåverkan. Regeringen anser att ekonomisk tillväxt bidrar till att skapa förutsättningar för en effektiv politik mot klimatförändringarna.
Klimathotet är till sin karaktär globalt och måste därför mötas på global nivå och genom internationellt samarbete. Likaså är det angeläget att beakta det lokala perspektivet.
För en fortsatt utveckling mot ett modernt och hållbart samhälle och för att kunna verka för en stärkt, global klimatregim krävs engagemang av hela det svenska samhället inklusive olika samhällsaktörer inom politik, näringsliv, enskilda hushåll och vetenskap. Det är regeringens uppfattning att
· klimatpolitiska mål skall bygga på kvalificerade underlag
från vetenskap och ledande experter,
· åtgärder som syftar till utsläppsminskningar skall
kombineras med offensiva insatser som stimulerar forskning,
innovationer, teknikutveckling, snabb teknikintroduktion
och exportsatsningar,
· handlingsplaner och åtgärder skall utgå från en bred
förståelse för den stora utmaning vi står inför,
· spelregler för näringsliv, enskilda hushåll och forskning
skall vara långsiktiga och tydliga,
· klimatpolitiken skall prioritera kostnadseffektiva insatser
där flexibla mekanismer kan vara en möjlighet,
· en framtida klimatregim bör omfatta fler länder med stora
utsläpp, och
· inga handlingsalternativ för att reducera utsläppen skall
uteslutas på förhand.
Regeringen har därför tagit tre initiativ för att utveckla och vitalisera det klimatpolitiska arbetet. Utöver beslutet att tillsätta en parlamentarisk beredning för att utveckla klimatpolitiken har regeringen även inrättat ett vetenskapligt råd för klimatfrågor. Vidare har regeringen inrättat en kommission för hållbar utveckling som bl.a. skall arbeta med klimatfrågor.
Avsikten med initiativen är att öppna för en fördjupad diskussion och analys om kommande utmaningar och möjligheter inom klimatområdet som skall ge underlag för slutsatser, mål och konkreta åtgärder. Detta innebär en breddad och fördjupad samverkan mellan politik, näringsliv, det civila samhället och forskning. Enligt 2002 års klimatpolitiska beslut (prop. 2001/02:55, bet. 2001/02:MJU10, rskr. 2001/02:163) och 2006 års klimatpolitiska beslut (prop.
2005/06:172, bet. 2005/06:MJU14, rskr. 2005/06:389) skall det svenska klimatarbetet och de nationella delmålen fortlöpande följas upp och kontrollstationer genomföras minst vart femte år, närmast 2008. Initiativen enligt ovan kommer bland annat att utgöra underlag för den s.k. kontrollstation 2008. De olika initiativen skall även möjliggöra för Sverige att ta den ledande roll som kommer att krävas i internationella förhandlingar om en ny klimatregim efter 2012. Den nya klimatregimen kommer sannolikt att slutförhandlas under Sveriges ordförandeskap i EU 2009.
Det vetenskapliga rådet skall ha en huvudroll i att bidra med vetenskapliga bedömningar och rekommendationer till regeringens klimatpolitik. En viktig uppgift för rådet är att bidra med vetenskapligt underlag och rekommendationer för EU:s och Sveriges framtida åtaganden i en ny klimatregim.
Rådets bedömningar och rekommendationer bör i första hand avse vilka mål som bör gälla för den svenska klimatpolitiken, både nationellt, för Sveriges del i relation till EU, och internationellt. Rådet bör därför följa utvecklingen inom EU respektive inom ramen för FN:s klimatkonvention UNFCCC.
Rådet skall utgå från IPCC:s senaste utvärdering och komplettera med ny kunskap som framkommit de senaste två åren. Också effekterna på klimatet av de växthusgaser som regleras av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet, och kopplingen mellan Montrealprotokollet och en framtida klimatregim, bör beaktas. Rådet skall ge plats för olika uppfattningar och diskutera målkonflikter, ge en bild av det internationella klimatarbetet, inklusive förutsättningarna för de mer utvecklade utvecklingsländerna att bidra till en framtida klimatregim och de minst utvecklade ländernas behov, samt ge ett aktuellt och balanserat underlag för den svenska klimatpolitiken. Det vetenskapliga rådet kommer att arbeta fram till den 1 september 2007.
Kommissionen för hållbar utveckling skall vara ett forum för den fördjupade diskussion och analys som krävs för att stärka samverkan mellan företag, organisationer, forskare och politiker i frågor om hållbar utveckling. Kommissionens arbete kommer att vara av stor betydelse för att främja en hållbar utveckling i det svenska samhället. Kommissionen skall analysera hinder mot och utveckla strategier för en hållbar utveckling. Det skall ske i ett internationellt perspektiv och med vetenskaplig förankring. En annan del av analysen bör gälla förbättringar, effektiviseringar och moderniseringar av organisation, regelverk och styrmedel för att underlätta arbetet för en hållbar utveckling som bejakar tillväxt och främjar goda initiativ från individer, företag och andra samhällsaktörer. Kommissionen tar särskilt sikte på Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009. Klimatfrågan blir ett huvudtema under kommissionens första år. Kommissionen förväntas ge värdefulla bidrag inför kontrollstation 2008 för klimatpolitiken och Sveriges och EU:s agerande inför ett nytt internationellt klimatavtal efter Kyotoavtalets första åtagandeperiod.
Riksdagen beslutade den 17 juni 2006 i enlighet med förslagen i proposition 2005/06:172 Nationell klimatpolitik i global samverkan (bet. 2005/06:MJU14, rskr. 2005/06:389). I propositionen föreslår regeringen att det nationella klimatpolitiska delmålet för perioden 2008-2012 fortsatt skall vara att de svenska utsläppen av växthusgaser skall vara minst fyra procent lägre än utsläppen 1990. Detta skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Vidare görs i propositionen bedömningen att utsläppen av växthusgaser för Sverige 2020 bör vara 25 procent lägre än utsläppen 1990. Den dåvarande regeringen avsåg att återkomma med ett uppdaterat klimatpolitiskt beslut i samband med kontrollstationen 2008. Den förra regeringen beslutade därför den 29 juni 2006 att Naturvårdsverket och Statens energimyndighet gemensamt skulle utarbeta ett underlag till kontrollstationen 2008 (dnr M2006/2845/Mk).
Uppdraget omfattar nya prognoser för de svenska utsläppen av växthusgaser till 2010, 2015 och 2020. Uppdraget omfattar vidare en utvärdering av nuvarande styrmedel och åtgärder med avseende på kostnader samt samhällsekonomiska konsekvenser, inklusive de statsfinansiella, effekter på utsläpp i närområdet utanför Sverige och globalt samt konsekvenser för andra samhällsmål, särskilt industrins konkurrenskraft och energiförsörjningen. I uppdraget ingår även att vid behov föreslå ytterligare åtgärder.
Myndigheterna skall även lämna förslag till utformning och nivåer för alternativa formuleringar av ett klimatmål som inkluderar de flexibla mekanismerna.
Myndigheterna skall lämna underlag för bedömning av delmål till 2020 samt vidare lämna förslag till hur samhällets olika sektorer bedöms kunna bidra till att uppfylla målen på lång och medellång sikt med sektorsvisa inriktningsmål till 2015.
Marginalkostnaderna för utsläppsreduktioner i de olika sektorerna bör belysas.
Slutligen skall myndigheterna redovisa forskningsläget och, baserat på aktuella kunskaper om klimatproblemet, se över utformningen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan utifrån ett temperaturmål, dvs. målet om en maximal global genomsnittlig uppvärmning med två grader Celsius över förindustriell nivå.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2007.
Den tidigare regeringen tillsatte på statsministerns initiativ den s.k. oljekommissionen, som lämnade sin slutrapport På väg mot ett oljefritt Sverige i juni 2006 med förslag till åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för att minska oljeberoendet. Kommissionens rapport remissbehandlas fram till den 21 maj 2007.
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 2007. Utredningen skall bl.a.
bedöma kostnaden för skador och kompensationsåtgärder i Sverige till följd av förväntade klimatförändringar och extrema väderhändelser på kort, medellång och lång sikt. Utredningen skall också kartlägga sårbarheten för klimatförändringar och extrema väderhändelser i olika tidsperspektiv samt bedöma vilka anpassningsåtgärder som behöver vidtas och kostnaderna för dessa. Ett delbetänkande avseende översvämningshot redovisades i november 2006 (SOU 2006:94).
Riksdagen beslutade den 1 juni 2006 i enlighet med förslagen i proposition 2005/06:184 Utvecklad utsläppshandel för minskad klimatpåverkan (bet. 2005/06:MJU15, rskr. 2005/06:343), bl.a. riktlinjer för den svenska allokeringsplanen i den andra perioden (2008-2012) i EU:s system för utsläppshandel samt vissa förslag om prioriteringar i utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Enligt artikel 30 i EG-direktivet om handel med utsläppsrätter (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen) skall den Europeiska kommissionen genomföra en översyn och under hösten 2007 lämna förslag till utveckling av EU:s handelssystem.
FN:s internationella klimatpanel (IPCC) sammanställer och utvärderar sedan 1990 regelbundet aktuell klimatforskning och lägger under våren 2007 fram sin fjärde utvärderingsrapport. Några av de viktigaste slutsatserna i den senaste rapporten är att den globala medeltemperaturen har ökat med 0,74 grader Celsius under det senaste århundradet och att den största delen av uppvärmningen orsakats av mänsklig aktivitet som förbränning av fossila bränslen, utsläpp från jordbruk och förändrad markanvändning.
Europeiska kommissionen presenterade i januari 2007 ett energi- och klimatpolitiskt paket med förslag att EU skall minska sina koldioxidutsläpp med minst 20 procent till 2020 samt öka målet till en utsläppsreduktion om 30 procent när det finns en internationell överenskommelse. Paketet innehåller även förslag till en rad olika åtgärder, bl.a.
förnybara energikällor, forskning och utveckling, biobränslen samt koldioxidavskiljning och koldioxidlagring. EU:s ministerråd för miljö och energi och Europeiska rådet kommer att under våren behandla rapporten.
Klimatmål enligt EU:s ministerråd
EU:s ministerråd (miljö) och Europeiska rådet har i slutsatser förklarat att den globala medeltemperaturen får tillåtas öka med högst två grader Celsius över förindustriella nivåer.
Under iakttagande av principen om ett gemensamt men differentierat ansvar har miljörådet (vår och höst 2005) och Europeiska rådet (vårtoppmötet 2005) förklarat att man bör överväga utsläppsreduktioner för industriländerna i storleksordningen 15-30 procent till 2020 och 60-80 procent till 2050.
Vid EU:s miljöministerråd den 20 februari 2007 förklarade miljöministrarna att EU oberoende av utgången i de internationella förhandlingarna skall minska sina utsläpp med minst 20 procent till 2020. EU är dock berett att minska sina utsläpp med 30 procent till 2020 om andra parter tar sitt ansvar. Europeiska rådet ställde sig bakom dessa mål vid sitt möte den 9 mars 2007.
Hösten 2006 presenterades en studie om de ekonomiska aspekterna av klimatförändringar, "The Economics of Climate Change", den s.k. Sternrapporten. Studien framhåller att det även ur ekonomisk synpunkt är bråttom att åstadkomma ett brett globalt deltagande och börja minska utsläppen så snart som möjligt.
Enligt studien kan kostnaderna för konsekvenserna av klimatförändringarna komma att vida överstiga kostnaderna för att minska utsläppen baserat på att man kan åstadkomma en global och kostnadseffektiv klimatpolitik.
Den parlamentariska klimatberedningens huvuduppgift är att bereda underlag för kommande klimatpolitiska beslut. I beredningens uppdrag ingår att genomföra en övergripande översyn av den svenska klimatpolitiken inför kontrollstation 2008. I uppdraget ingår även att utveckla den svenska klimatpolitiken avseende mål och åtgärder. I detta sammanhang bör beredningen även belysa hur det regionala och lokala klimatarbetet kan befrämja klimatpolitiken. De av riksdagen fastlagda miljökvalitetsmålen skall tas i beaktande.
Beredningen skall göra en bedömning av möjligheten att med befintliga åtgärder och styrmedel nå gällande klimatpolitiska mål för perioden 2008-2012 och vilka ytterligare insatser som eventuellt kan komma att krävas. Vidare skall beredningen med hänsyn till måluppfyllelse göra en bedömning av vilka faktorer och åtgärder som har bidragit till utvecklingen och som bör beaktas i en handlingsplan för att på mest effektiva sätt begränsa klimatpåverkan.
Beredningen skall även göra en bedömning av hur olika sätt att hantera de flexibla mekanismerna samt metoder för att öka upptaget av växthusgaser i skog och mark kan komplettera klimatmålet för perioden.
Beredningen skall lämna förslag på mål till 2020 och ange vad som krävs för att målet skall kunna nås. I uppdraget ingår att lämna förslag på en handlingsplan med åtgärder för att nå målen.
Uppdraget omfattar vidare att förbereda underlag för Sveriges åtagande i förhållande till EU, dvs. ett svenskt åtaganden inom ramen för en bördefördelning i EU, respektive internationellt.
Beredningen skall även bedöma på vilket sätt olika sektorer kan komma att bidra till de sammanlagda svenska utsläppen av växthusgaser 2020. När det gäller förslag till sektorsmål skall beredningen beakta hur en utvidgning av utsläppshandeln inverkar på relevansen och lämpligheten av sektorsmål.
Beredningen skall därvid även beakta de samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenserna vid en nedbrytning till sektorsmål.
Beredningen skall dessutom, efter analyser av de miljömässiga och ekonomiska effekterna av olika alternativ, lämna förslag till utformning och nivåer av ett klimatmål som inkluderar flexibla mekanismer. Beredningen skall ta hänsyn till vilken påverkan en utvidgning av EU:s handelssystem till att omfatta ytterligare sektorer kan ha samt den påverkan priset på utsläppsrätter har på kostnaden för olika målkonstruktioner.
Även utvecklingen av regelverken för mekanismen för ren utveckling (CDM) samt gemensamt genomförande (JI), dvs. de s.k.
projektbaserade mekanismerna, skall beaktas.
Beredningen skall också analysera, ta ställning till och lämna förslag på åtgärder som syftar till energisparande och energieffektivisering.
Uppdraget omfattar vidare att bedöma och lämna förslag på hur skogs- och markanvändningen bör relatera till målet och hur dessa bör hanteras inom ramen för Sverige internationella åtagande.
Utifrån underlag från kontrollstationsuppdraget och andra relevanta underlag skall beredningen ta fram en handlingsplan med förslag till åtgärder och styrmedel, däribland ekonomiska styrmedel, som bedöms nödvändiga för att nå de mål som nämnts ovan. Förslag på förändringar av befintliga eller införandet av nya styrmedel och åtgärder skall bedömas med avseende på kostnader, kostnadseffektivitet, samhällsekonomiska konsekvenser inklusive de statsfinansiella, effekter på utsläpp i Sverige, EU och internationellt samt konsekvenser för andra samhällsmål. Ekonomiska styrmedel är viktiga för att skapa rätt incitament och ofta att föredra framför regleringar. Principen att förorenaren betalar skall beaktas i analysen av befintliga och nya styrmedel. Även påverkan på energiförsörjningen och Sveriges konkurrenskraft skall ingå i bedömningen. Fokus bör ligga på kostnadseffektiva åtgärder och styrmedel som direkt eller indirekt är av betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Därvidlag är det väsentligt att även beakta EU:s interna och externa ekonomiska styrmedel, t.ex. inom ramen för handelspolitiken. De åtgärder som föreslås skall åtföljas av förslag till finansiering. Även den administrativa bördan för både aktörer och berörda myndigheter och regeringens mål om att minska företagens administrativa kostnader med minst 25 procent till 2010 skall beaktas när åtgärderna utformas. EG-rätten och därvid särskilt reglerna om den inre marknaden och statligt stöd skall beaktas av beredningen.
Beredningen skall, främst utifrån det vetenskapliga rådets arbete men även utifrån myndigheterna kontrollstations-
underlag, föreslå eventuella förändringar av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och dess innebörd 2050. Det innebär förslag på lämplig målformulering, bl.a. reduktionsmål av växthusgaser, temperaturmål, per capita-
mål och mål för halten av växthusgaser i atmosfären.
Beredningen skall belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna, inklusive de statsfinansiella, av samtliga bedömningar och förslag. Beredningen bör därvid utgå från tillgängliga analyser, bl.a. de som Klimat- och sårbarhetsutredningen kommer att presentera, men vid behov även ta fram ytterligare kompletterande analyser och bedömningar. Exempel på tillgängliga underlag är den s.k. Sternrapporten samt Europeiska kommissionens rapporter som belyser de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringar och åtgärder. Här är det angeläget att även belysa de analyser som visar de ekonomiska konsekvenserna av uteblivna åtgärder.
Beredningen skall lämna bidrag till svenska ställningstaganden i de internationella klimatförhandlingarna, inte minst avseende en framtida klimatregim efter 2012 och särskilt åtaganden efter 2012.
I detta sammanhang skall även det EU-interna arbetet och de slutsatser som har antagits i miljörådet och Europeiska rådet beaktas liksom Sveriges roll i utarbetandet av en ny global klimatregim i egenskap av ordförande i EU under 2009. Dessutom skall även de beslut som tagits och det arbete som sker inom ramen för UNFCCC och dess relevanta undergrupper, särskilt ad hoc working group on future commitments of Annex 1 parties
(AWG), den s.k. konventionsdialogen och andra relevanta sammanhang som har bäring på en framtida internationell klimatregim inklusive Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet och den internationella diskussionen om koldioxidavskiljning och koldioxidlagring, tas i beaktande.
Beredningen skall även belysa frågan om hur man inom olika politikområden kan arbeta i Sverige och internationellt för att mer kraftfullt bidra till en ökad teknikutveckling och tekniköverföring samt hur initiativ på dessa områden kan kopplas till en framtida klimatöverenskommelse.
Slutligen skall beredningen belysa de minst utvecklade ländernas behov av anpassning och finansiering liksom de mer utvecklade utvecklingsländernas förutsättningar att bidra till en framtida klimatregim.
Samtliga riksdagspartier inbjuds att delta i den parlamentariska beredningen i syfte att nå en bred politisk uppslutning för Sveriges kommande klimatpolitiska insatser.
Naturvårdsverket och Statens energimyndighet har ett gemensamt uppdrag att utarbeta underlag inför kontrollstation 2008.
Uppdraget skall redovisas den 30 juni 2007 och förväntas utgöra ett viktigt underlag i beredningens arbete.
Beredningen kommer att ha tillgång till den senaste utvärderingsrapporten från FN:s internationella klimatpanel och annat internationellt material för bedömning av de svenska insatserna.
Det vetenskapliga rådets bedömningar och rekommendationer kommer att vara centrala i beredningens arbete. Beredningen skall vidare samråda med Kommissionen för hållbar utveckling och Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03).
De åtgärder som beredningen föreslår skall åtföljas av förslag till finansiering.
Den parlamentariska beredningen skall bistås av det kansli som även skall bistå det vetenskapliga rådet. Till beredningen knyts en referensgrupp.
Uppdraget skall redovisas till regeringen (Miljödepartementet)
senast den 15 januari 2008. Det står beredningen fritt att lämna ett delbetänkande.
(Miljödepartementet)