den 19 december

Svar på fråga

2007/08:506 Utbildningsmöjligheter för lågutbildade flyktingar och andra jämförbara grupper

Utbildningsminister Jan Björklund

Katja Larsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att kommunerna ska få möjlighet att erbjuda framför allt lågutbildade flyktingar och andra invandrargrupper en utbildningsnivå jämförbar med andra samhällsgrupper.

Först en kommentar om de avskaffade stöden rekryteringsbidrag och bidrag vid korttidsstudier som Katja Larsson nämner i sin fråga. Regeringens ståndpunkt är att ett system för finansiering av studier för vuxna med behov av grundläggande och gymnasial utbildning måste vara enkelt, hållbart och uppfattas som rättvist. Regeringen strävar efter ett samordnat och sammanhållet studiestödssystem. Alla vuxenstuderande ska därför omfattas av det reguljära studiemedelssystemet, ett system som redan i dag medger mer förmånliga villkor för vuxna studerande på grundskole- eller gymnasienivå. Dessa studerande kan få ett högre bidrag som utgör ca 80 procent av totalbeloppet. Studiemedel kan även lämnas för deltidsstudier. Studiemedelssystemet ger därmed goda möjligheter till livslångt lärande och återkommande kompetensutveckling.

I skollagen (1985:1100) anges att vuxna ska ges tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härigenom ska främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet. Även i förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning slås det fast att kommunerna, vid urval på grund av platsbrist, ska prioritera personer som har kort tidigare utbildning och som behöver behörighetskomplettera.

Att resurserna inom vuxenutbildningen ska riktas till dem som har ett stort behov av sådan utbildning är en av regeringens utgångspunkter.

I dag finns en rättighet för vuxna att få en utbildning som motsvarar grundskolan. En arbetsgrupp ska utreda hur en liknande rättighet skulle kunna införas på gymnasial nivå. Det är även fullt möjligt att läsa svenska som andraspråk inom ramen för grundläggande vuxenutbildning.

Det är viktigt att understryka kommunernas ansvar. Det är kommunerna som själva bäst kan avgöra behovet av utbildning och utifrån det besluta om vilken vuxenutbildning de ska erbjuda sina kommuninvånare. Detta skapar förutsättningar för en planering av utbildningar som motsvarar såväl individens behov som det lokala behovet av arbetskraft.

Jag vill även poängtera att det finns andra utbildningsformer med statlig finansiering, kvalificerad yrkesutbildning och viss påbyggnadsutbildning, som ger möjligheter till kompetensutveckling för dem som har de största behoven av utbildning för att komma in på arbetsmarknaden.

Regeringen strävar efter att stärka det livslånga lärandet genom en rad åtgärder. Det handlar om större valfrihet och mångfald, bland annat genom fristående vuxenutbildning, men också om införandet av en särskild yrkeshögskola. Regeringens utredare återkommer med förslag på dessa områden till våren.