Svar på fråga
2007/08:506 Utbildningsmöjligheter för lågutbildade
flyktingar och andra jämförbara grupper
Utbildningsminister
Jan Björklund
Katja
Larsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att kommunerna
ska få möjlighet att erbjuda framför allt lågutbildade flyktingar och andra
invandrargrupper en utbildningsnivå jämförbar med andra samhällsgrupper.
Först
en kommentar om de avskaffade stöden rekryteringsbidrag och bidrag vid
korttidsstudier som Katja Larsson nämner i sin fråga. Regeringens ståndpunkt är
att ett system för finansiering av studier för vuxna med behov av grundläggande
och gymnasial utbildning måste vara enkelt, hållbart och uppfattas som
rättvist. Regeringen strävar efter ett samordnat och sammanhållet studiestödssystem.
Alla vuxenstuderande ska därför omfattas av det reguljära studiemedelssystemet,
ett system som redan i dag medger mer förmånliga villkor för vuxna studerande
på grundskole- eller gymnasienivå. Dessa studerande kan få ett högre bidrag som
utgör ca 80 procent av totalbeloppet. Studiemedel kan även lämnas för
deltidsstudier. Studiemedelssystemet ger därmed goda möjligheter till livslångt
lärande och återkommande kompetensutveckling.
I
skollagen (1985:1100) anges att vuxna ska ges tillfälle att i enlighet med
individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härigenom ska främst de som
erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet.
Även i förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning slås det fast att
kommunerna, vid urval på grund av platsbrist, ska prioritera personer som har
kort tidigare utbildning och som behöver behörighetskomplettera.
Att
resurserna inom vuxenutbildningen ska riktas till dem som har ett stort behov
av sådan utbildning är en av regeringens utgångspunkter.
I dag finns en rättighet för vuxna att få en
utbildning som motsvarar grundskolan. En arbetsgrupp ska utreda hur en liknande
rättighet skulle kunna införas på gymnasial nivå. Det är även fullt möjligt att
läsa svenska som andraspråk inom ramen för grundläggande vuxenutbildning.
Det är
viktigt att understryka kommunernas ansvar. Det är kommunerna som själva bäst
kan avgöra behovet av utbildning och utifrån det besluta om vilken
vuxenutbildning de ska erbjuda sina kommuninvånare. Detta skapar
förutsättningar för en planering av utbildningar som motsvarar såväl individens
behov som det lokala behovet av arbetskraft.
Jag
vill även poängtera att det finns andra utbildningsformer med statlig
finansiering, kvalificerad yrkesutbildning och viss påbyggnadsutbildning, som
ger möjligheter till kompetensutveckling för dem som har de största behoven av
utbildning för att komma in på arbetsmarknaden.
Regeringen
strävar efter att stärka det livslånga lärandet genom en rad åtgärder. Det
handlar om större valfrihet och mångfald, bland annat genom fristående
vuxenutbildning, men också om införandet av en särskild yrkeshögskola.
Regeringens utredare återkommer med förslag på dessa områden till våren.